Kung!. Maj:ts proposition Nr 179.
1
Nr 179.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatt
utbyggande av tekniska högskolan; given Stockholms
slott den 3 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothus, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schltter, Örne.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:
Med anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 124 till 1911 Fortsatt utårs
riksdag därom gjorda framställning beslöt nämnda riksdag att för tekniska*!!»^
nya byggnader för tekniska högskolan — nämligen byggnad för fysik skolan. K
och elektroteknik, maskinlaboratorium, byggnad för bergsvetenskap,
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 152 höft. (Nr 179.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 179.
byggnad, för centraluppvärmning, observatorium, byggnad för vaktmästare
och maskinister samt paviljong för magnetometri, allt enligt
Kungl. Maj:ts förslag, ävensom så stor byggnad, som erfordrades för
vissa enligt Kungl. Maj:ts förslag i flygeln till huvudbyggnaden belägna
lokaler, samt beräknad för årskurser om 150 elever och så planerad,
att den ej lade hinder i vägen för vare sig ett längre provisorium
för detta elevantal eller en utvidgning, motsvarande ett större
elevantal — bevilja till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande
byggnader med utrustning och inredning samt för terrasseringsarbeten
m. m. ett anslag av 4,619,000 kronor samt för påbörjande
av berörda byggnadsarbeten därav på extra stat för år 1912 anvisa
ett belopp av 300,000 kronor. Vidare medgav riksdagen, att
för detta ändamål ett härför erforderligt område av omkring 65,000
kvadratmeter, beläget å en nordnordväst om Sophiahemmet å norra
Djurgårdens mark varande platå, som begränsades i väster av Riksmarskalksvägen,
i öster av Margaretavägen och mot norr av Mellanvägen,
finge tagas i anspråk under de närmare villkor, Kungl. Maj:t
bestämde.
Av det år 1911 sålunda beviljade anslaget, 4,619,000 kronor,
anvisade riksdagen sedermera vartdera av åren 1912 och 1913 ytterligare
750,000 kronor, år 1914 1,000,000 kronor, år 1915 1,400,000
kronor samt år 1916 återstående beloppet 419,000 kronor.
Under ledning av en av Kungl. Maj:t för ändamålet tillsatt
byggnadskommitté fortskred arbetet på de nya byggnadernas uppförande
så, att dessa förelågo i färdigt skick i slutet av år 1917.
Emellertid var, såsom av det nu sagda framgår, det år 1911
beslutade nybyggnadsföretaget allenast av partiell natur; ett fullföljande
av högskolans utbyggande kom till stånd genom beslut av
1916 års riksdag, som på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning
för uppförande av laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans
fackskola för kemisk teknologi beviljade ett anslag av 1,128,000
kronor och därav på extra stat för år 1917 anvisade ett belopp av
170.000 kronor. Återstående beloppet anvisades under åren 1917
och 1918 med 500,000 kronor för år 1918 och 458,000 kronor för år
1919. På grund av inträdd prisstegring har riksdagen sedermera för
samma ändamål anvisat dels på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av
1.100.000 kronor, dels på extra stat för år 1920 ett belopp av 1,123,000
kronor, dels ock på tilläggsstat för år 1920 ytterligare ett belopp av
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 179.
262,000 kronor. Nybyggnaden för det kemiska laboratoriet är numera
fullbordad och har tagits i bruk.
Omfattande nybyggnader för tekniska högskolan hava alltså
fullbordats med de utav riksdagen anvisade medlen. Det oaktat
återstå ännu åtskilliga arbeten, innan planen för tekniska högskolans
fullständiga utbyggande slutförts. Ännu är en mycket ansenlig
del av högskolans verksamhet hänvisad till de gamla lokalerna vid
Drottninggatan. Första och andra årskurserna av samtliga fackavdelningar
hava nämligen fortfarande den övervägande delen av
sin undervisning förlagd till dessa lokaler, varjämte rektorsexpodition,
kansli och bibliotek äro därstädes inrymda.
Kravet på ett fullföljande av nybyggnadsarbetet kom till uttryck
i högskolestyrelsens skrivelse den'' 28 augusti 1919, däri styrelsen
bland anslagsbehoven för år 1921 upptog frågan om högskolans fullständiga
utbyggande utan att dock därvid framlägga ett fullständigt
förslag i ämnet. Sådant fullt utrett förslag avgav emellertid styrelsen
sedermera i skrivelse den 23 december 1919, men den långt
framskridna tiden medgav då uppenbarligen icke ärendets framläggande
för 1920 års riksdag. Härefter gjorde styrelsen i skrivelse
den 27 augusti 1920 angående anslagsbehov, avsedda att föreläggas
1921 års riksdag, upprepad framställning i ämnet i anslutning till
förenämnda med skrivelsen den 23 december 1919 avgivna förslag.
Nyssberörda förslag hade utarbetats av de senast uppförda hög- Det ursprung
skolebyggnadernas arkitekt professorn E. Lallerstedt i samråd med Kalf
högskolans lärarkollegium. De föreslagna nybyggnaderna voro dels utbyggande,
ett huvudsakligen för första och andra årskurserna avsett H-formigt
byggna(iskomplex mellan den förut uppförda huvudbyggnaden och
kemikum, dels två huvudsakligen för kansli och bibliotek avsedda
flyglar mellan nämnda huvudbyggnad och Valhallavägen, dels slutligen
ett laboratorium för byggnadsstatik och byggnadsteknik norr
om det förut uppförda maskinlaboratoriet. Totalkostnaden för de
föreslagna nya byggnaderna jämte planering, utrustning och möblering
beräknades komma att uppgå till sammanlagt 6,720,000 kronor.
Byggnadstiden ansågs kunna utsträckas till 6 år, åren 1921—1926,
varunder kostnaderna skulle på närmare angivet sätt fördelas.
Då detta Lallerstedts ursprungliga förslag är grundläggande
för hela den senare framkomna utredningen, på vilken jag nu bygger
4 Kungl. May.ts proposition Nr 179.
min framställning, anser jag mig böra något närmare redogöra för
detsamma.
Till belysning av min redogörelse torde få tjäna en över den
av högskolan disponerade tomten och kringliggande områden uppgjord
kartskiss, vilken tillhör handlingarna i ärendet.
Lallerstedt framhåller till en början de synpunkter och önskemål,
som han i sitt förslag velat tillgodose, och anför härom följande
:
Det nu föreliggande förslaget avser att, i vad på lokalerna beror, kunna
mottaga ett maximiantal ordinarie studerande av 200 i första årskursen, varvid
dock iakttagits, att även utrymme härutöver förefinnes för ett 100-tal special- och
tillfälliga studerande inalles inom samtliga årskurser, vilket torde med hänsyn
till avgång av ordinarie studerande motsvara cirka 800 studerande inom hela
högskolan.
I detta sammanhang måste även med styrka framhållas nödvändigheten
därav, att vid en högskolebyggnad av ifrågavarande art, där tid efter annan
nya läroämnen ovillkorligen måste framkomma eller en kvalitativ förbättring
rörande redan befintliga måste företagas, dels inom de olika lokalområdena finnes
en utrymmesreserv, dels att i framtiden möjlighet för ytterligare utbyggande
finnes. Båda dessa utvidgningsmöjligheter äro vid förslagets uppgörande iakttagna,
det första slagets reservutrymmen äro dock av ekonomiska skäl nog så
sparsamt tillmätta, det andra slagets åter äro utnyttjade så långt befintlig, tillgänglig
mark tillåter.
Biblioteksutrymmet måste avsevärt utvidgas, och har rörande denna fråga
av högskolans bibliotekarie upprättats ett fullständigt program, enligt vilket biblioteket
borde utföras för att detsamma skulle bliva fullt tidsenligt och värdigt
en läroanstalt av högskolans omfattning och art.
Lokalerna för fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi
böra genom de nya krav, som, sedan 1906 års program upprättades, uppkommit
för undervisningen i denna fackskola och med dessa krav sammanhängande lokalbehov,
något ökas.
Av samma orsaker, som ovan anförts beträffande fackskolan för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi, böra lokalerna för mineralogiska avdelningen
något ökas.
Professorerna i byggnadsstatik och byggnadsteknik hava inom kollegiet och
sedermera genom särskilda skrivelser påvisat nödvändigheten av att för deras
respektive ämnen uppföras nya laboratorielokaler. Dessa lokaler voro enligt 1906
års program icke förutsedda, utan hava laboratorielokaler för byggnadsstatik provisoriskt
anordnats i anslutning till lokalerna för materialprpvning och i byggnadsteknik
i ett mindre källarutrymme, tillhörande arkitekturskolan.
Rörande själva planen för utbyggandet yttrar Lallerstedt härefter
:
Kungl. Maj ds proposition Nr 179. 5
Genom de ökade lokalbehov, som sålunda uppstått, har det blivit omöjligt
att placera samtliga lokaler inom den omnämnda byggnadskroppen mellan de nu
färdiga byggnaderna och kemiska institutionens nybyggnader.
De största ännu outnyttjade tomtområden, som förefinnas i samband med
högskolans nybyggnader förutom nyss nämnda område, äro belägna dels mellan
de färdiga byggnaderna och Valhalla vägen, dels mellan maskinlaboratoriebyggnaden
och Drottning Kristinas väg samt dels i en bergig terräng belägen norr om
maskinlaboratoriet.
Såsom av situationsplanen och övriga planer framgår, har undertecknad
tänkt sig dessa områden på följande sätt utnyttjade.
I området mellan nybyggnaderna och kemikum hava lokaler för l:a och
2:a avdelningen samt även en del ritsalar med flera utrymmen, tillhörande 3:e
och 4:e avdelningarna, ävensom två vaktmästarbostäder om 2 rum och kök
vardera förlagts. I detta byggnadsparti hava huvudtrapporna så ordnats, att i
samband med dem en större samlingshall, som kan rymma 200 sittplatser och
omkring ett tusental ståplatser, kunnat anordnas. Denna anordning är enligt
min åsikt det mest ekonomiska sättet att erhålla en i någon mån tillfredsställande
samlingslokal. I övrigt erbjuder under den blidare årstiden anläggningens
gårdar ypperliga samlingsplatser.
I två låga flygelbyggnader, belägna å det ovan omnämnda området mellan
nybyggnaderna och Valhallavägen, hava i den västra flygeln placerats bibliotekets
samtliga lokaler samt dessutom två bostäder för betjäning om 2 rum
och kök vardera, samt i den östra flygeln lokaler för kansli, rektorsexpedition,
kollegierum och styrelse ävensom bostäder för en De vaktmästare om 3 rum
och kök och för en vaktmästare om 2 rum och kök. Dessutom har i denna
flygel placerats en större ritsal och ett mindre rum för den elektrotekniska avdelningen.
Dessa sistnämnda rum hava hittills varit placerade inom de för den
fysiska institutionen avsedda, ännu icke i bruk tagna utrymmena.
Slutligen har laboratoriebyggnaden för byggnadsstatik och byggnadsteknik
placerats å omnämnt område norr om maskinlaboratoriet.
Byggnadernas förläggning motiveras i följande ordalag:
Byggnadernas placering kring Polhemsgården torde för ett kompletterande
av mitt byggnadsprojektiv vara självfallen och icke behöva någon motivering.
De omnämnda flygelbyggnaderna och desammas placering motiveras dels
av nödvändigheten att nu, sedan för högskolan möjligen tillgänglig mark genom
tomtupplåtelser till materialprovningsanstalten och Röda korset blivit ytterst begränsad,
även utnyttja området framför högskolan, dels av den från estetisk synpunkt
stora önskvärdheten av, att framför högskolan bildas en arkitektoniskt
ordnad plats och icke såsom nu denna plats begränsas av östra stationens uppstöllningsspår
och hållplats och Sophiahemmets omonumentala sköterskehem. Genom
beslut av stadsfullmäktige är nu även avgjort, att Milles industrimonument
skall uppställas på platsen i fråga.
Här bör emellertid observeras att placeringen av ovan omhandlade flyglar
förutsätter dels ett markutbyte mellan Sophiahemmet och högskolan, dels en reglering
av Rimbobanans markområden.
Högskolans
styrelse den
L’3 december
1919.
Sakkunniga
för vissa
utredningar
rörande Chalmers
tekniskainstitut.
6 Kungl. May.ts proposition Nr 179.
Norr om maskinlaboratoriet har undertecknad, såsom av situationsplanen
framgår, framdeles tänkt sig en del mindre laboratoriebyggnader placerade. Att
den nu planerade laboratoriebyggnaden placeras bland dessa torde även vara
självfallet.
Utefter Drottning Kristinas väg söder om maskinlaboratoriet har undertecknad
föreslagit, att en försöksränna för skeppsbyggare i framtiden skulle placeras.
Till insamlande av medel för denna försöksränna har bildats en förening. Även
studentkårens byggnad, vartill medel insamlas, har placerats vid Drottning
Kristinas väg söder om försöksrännan.
Alla nu nämnda anordningar rörande dispositionen av området kring högskolans
nybyggnader äro uppgjorda i full överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen
till civildepartementet inlämnade förslag till ordnandet av områdena
kring Röda korsets tomt och materialprovningsanstalten samt områdena väster om
dessa institutioner.
Lallerstedt yttrar sig slutligen rörande möjligheten till framtida
ytterligare utbyggande.
Elektrotekniska och fysiska institutionerna samt arkitekturavdelningen kunna
vinna utvidgning i den byggnadskropp, avsedd att uppföras huvudsakligen blott
i två våningar, som å planerna är antydd öster om nämnda institutioner.
Väg- och vattenbyggnadsskolans samt l:a och 2:a avdelningarnas lokaler kunna
utbyggas i en byggnadskropp även avsedd att uppföras i blott två våningar,
belägen öster om dessa lokaler. Kemiska institutionen kan tillbyggas, såsom även
av planen framgår, åt öster och väster. Bergsskolan kan vinna utvidgning i
två byggnader, belägna väster om nämnda skola. Även gården mellan dessa
byggnader, varav den ena är avsedd för större metallurgiska ugnar, är avsedd
för bergsskolan. Maskinlaboratoriet kan utbyggas inom en byggnadskropp, belägen
söder om detta laboratorium. Fackskolan för maskinbyggnadskonst och
mekanisk teknologi har dessutom genom eu inbyggd passage förenats med maskinlaboratoriet
och kan genom påbyggnad här vinna ökat utrymme. Slutligen har,
som även i annat sammanhang är omnämnt, norr om maskinlaboratoriet beretts
utrymme för, förutom det redan projekterade laboratoriet i byggnadsstatik och
byggnadsteknik, 6 stycken mindre laboratoriebyggnader. För vaktmästarbostäder
finnas även tomtplatser reserverade.
Styrelsen för tekniska högskolan hemställde i förenämnda skrivelse
den 23 decembér 1919 om avlåtande av proposition till 1920
års riksdag angående fullständigt utbyggande av tekniska högskolan
i enlighet med Lallerstedts förslag. Styrelsens i skrivelse den 27
augusti 1920 gjorda, upprepade framställning i ämnet anslöt sig
jämväl, såsom redan nämnts, till samma förslag.
Med hänsyn till det samband, det ifrågasatta utbyggandet av
tekniska högskolan kunde anses äga med frågan om Chalmers tekniska
instituts ombildning till en teknisk högskola, infordrades och
7
Kung!. Maj:ts proposition Nr 179.
blev den 22 oktober 1920 utlåtande i ärendet avgivet av de inom
ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för vissa utredningar
rörande nämnda institut. Do sakkunniga uttalade, att de för lin
del intet hade att erinra mot de tifrågasatta utbyggandet av tekniska
högskolan och att de ansåge synnerligen önskvärt, att en sådan
utbyggnad måtte kunna fullföljas snarast möjligt.
I ärendet avgav vidare byggnadsstyrelsen utlåtande av den 18 Byggnadsstil
november 1920. Byggnadsstyrelsen, som, i likhet med omförmäla "tSJ8
sakkunniga, tillstyrkte förslaget i fråga och som kraftigt underströk, ,920-att genom berörda utbyggnad avsevärda lokalutrymmen skulle bliva
disponibla för andra statsverkets behov, ansåg väl, att, med hänsyn
till då rådande byggnadspriser, totalkostnaden borde beräknas höjd till
7,345,000 kronor, men framhöll samtidigt, att under en så långt utsträckt
byggnadsperiod som den, varom här vore fråga, väsentliga förändringar
i det allmänna prisläget kunde inträffa, som i avsevärd grad
inverkade på byggnadskostnaderna. Styrelsen berörde vidare särskilt
de tomtfrågor, som uppkommit i samband med byggnadsplanen.
och anförde härom:
Av remisshandlingarna framgår, att tomtförhållandena i den södra delen av
det område, som nu är ifrågasatt för bebyggande, icke äro så ordnade, att ett
bebyggande kan ske utan efter förändringar beträffande tomtgränserna. Den
östra av de ifrågasatta södra flyglarna skulle nämligen komma att delvis uppföras
pa bophiahemmets nuvarande mark och den västra delvis på Rimbobanans och delvis
pa Djurgårdens mark och endast till en mindre del på högskolans område. Det
är uppenbart, att dessa två flyglar icke kunna uppföras, förrän dessa tomtförhållanden
blivit vederbörligen ordnade. I sin ovannämnda skrivelse rörande tomt
för Döda korset har byggnadsstyrelsen närmare behandlat dessa tomtförhållanden
och framlagt förslag till desammas reglering, varför styrelsen icke anser sig här
behova närmare ingå på denna fråga. Såsom framgår av förevarande ärende
rörande tekniska högskolans fullständiga utbyggnad, är det emellertid meningen
att utsträcka byggnadstiden till sex år och att i första hand utföra byggnaden
för Ra och 2:a avdelningarna, vilken icke beröres av nämnda tomtförhållanden
Under tiden torde ifrågavarande tomtregleringar kunna ske, och alltså utbyggnaden
i sm helhet utföras enligt nu föreliggande förslag. Ej heller laboratoriebyggnaden
för byggnadsstatik och byggnadsteknik beröres av ovanberörda tomtförhållanden
och kan alltså även denna byggnad utföras, innan tomtregleringen ägt rum.
fSamnda södra flyglar, biblioteksflygeln och kansliflygeln, borde därför i sista hand
komma till utförande, vilket visserligen innebär en modifiering av den uppgjorda
byggnadsplanen men enligt uttalande av professorn Lallerstedt icke möter något
hinder. 6
8
Kungl. May.ts proposition Nr 179.
Riksmål-- Då det ifrågasatts, att för det tilltänkta fortsatta utbyggandet
tet''ocMnten- någon ytterligare del av norra Djurgårdens mark skulle tagas i
denten för anspråk, infordrades yttrande i ärendet från riksmarskalksämbetet, som
kUgårdemUr hörde intendenten för kungl. Djurgården C. A. Öhrström, vilken
i följande ordalag avstyrker styrelsens för tekniska högskolan framställning:
Efter
verkställd undersökning har det visat sig, att dels för uppförande av
flygelbyggnad för bibliotek, dels för Drottning Kristinas vägs framdragande till
Valhaliavägen — genom den ifrågasatta byggnadens uppförande skulle nämligen
den nuvarande trafikleden helt och håilet försvinna — ett avsevärt område tillhörande
Stockholm—Rimbo järnvägar skulle komma att erfordras.
I den av Kungl. Maj:t gillade överenskommelsen mellan Djurgårdsförvaltningen
och tekniska högskolans byggnadskommitté stadgas bland annat, att Drottning
Kristinas väg städse skall hållas för allmän trafik tillgänglig, men omnämnes
nu icke med ett ord, huru styrelsen tänkt sig denna synnerligen viktiga fråga
ordnad. För uppförande av kanslibyggnaden måste gränsreglering ånyo företagas
mot Sophiahemmet, som härigenom skulle förlora ett vackert trädplanterat parkområde,
och genom terrasseringsanordningen framför Tessinska gården och kemikumutvidgningen
härovanför skulle gränsen för parkområdet, såsom den av riksmarskalksämbetet
och Djurgårdsförvaltningen föreslagits, på en betydande sträcka
överskridas och en hel del träd behöva nedhuggas; och skulle särskilt kemikumutvidgningen
bliva till stor vanprydnad för Margaretavägen och här varande
parkområde.
Då det här ifrågasatta förslaget i vissa delar är outförbar!, därest ej erforderliga
markområden kunna förvärvas från Stockholm—Roslagens järnvägar, då
detsamma i hög grad berör en viktig trafikleds ordnande, då det skulle ofördelaktigt
inverka på parkområdet, då i betänkande av särskilt tillkallade sakkunniga
angående Djurgårdens bevarande som park framhålles, att upplåtelser för bebyggande
eller varje annat ändamål icke vidare mätte äga rum, förrän stadsplan för
den trakt, som av upplåtelsen beröres, blivit vederbörligen fastställd, och då genom
kungl. brevet den 23 januari 1920 uppdragits åt Djurgårdskommissionen att i
samråd med byggnadsstyrelsen och riksmarskalksämbetet uppgöra förslag till
trafikleders ordnande å norra Djurgården, får jag vördsamt hemställa, att styrelsens
för tekniska högskolan hemställan rörande tekniska högskolans fullständiga
utbyggande å norra Djurgården i enlighet med professor Lallerstedts förslag icke
måtte vinna riksmarskalksämbetets godkännande.
Riksmarskalksämbetet, vars utlåtande i ämnet är dagtecknat
de 29 mars 1921, hemställde, under åberopande av huvudsakligen
de utav Öhrström anförda skälen, att Kungl. Maj:t icke måtte finna
skäl bifalla styrelsens för tekniska högskolan framställning, i vad
den avsåg uppförande av flygelbyggnader å området mellan högskolan
och Valhaliavägen samt upplåtelse av ytterligare områden å
Djurgårdens mark.
9
Kungl. May.ts proposition Nr 179.
Slutligen har styrelsen för Sophiahemmet lämnats tillfälle avr- styrelsen
giva utlåtande i ärendet ocli har med anledning härav i skrivelse XSff''
den 19 april 1921 anfört följande:
... C en kartskiss, som av intendenten för Djurgården ställts till styrelsens
or ogande, har styrelsen inhämtat, att för utförande av det föreslagna byggnadsföretaget
skulle behöva tagas i anspråk en ganska betydande del av det område
som genom kung . brev den 23 december 1910 upplåtits åt Sophiahemmet, och
att en av de föreslagna flyglarna skulle delvis komma att förläggas på denna del
av bophiahemmets område.
Genom nämnda brev den 23 december 1910 medgav Kungl. Makt, att det
av Sophiahemmet då innehavda området finge till hemmet upplåtas att av detsamma
disponeras så länge området användes för sitt dåvarande ändamål i
samband varmed, bland andra villkor, föreskrevs, att Sophiahemmet skulle vara
skyldigt att underkasta sig sådan mindre reglering av gränserna för dess område
som kunde föranledas av det ordnande av vägarna och trafiklederna i dess närhet,
vartill andra i omgivningen medgivna eller ifrågasatta upplåtelser kunde
giva anledning.
Den förändring av Sophiahemmets område, som förutsattes för genomförande
*■ nU1 x ^1raSasatt-ai byggnadsföretaget, kan enligt styrelsens mening icke häntöras
till sådan mindre gränsreglering, som i brevet avses. Denna styrelsens
uppfattning delas av riksmarskalksämbetet, vilken myndighet på sin tid siälv
givit förslag till avfattningen av nämnda i 1910 års brev intagna villkor
qA". ovanberörda kartskiss synes framgå, att tekniska högskolan ifrågasatt,
att Sophiahemmet skulle såsom ersättning för det område, som skulle avstås erhålla
ett annat, längre norrut beläget område av Djurgårdens mark. Detta område
år dock genom sm belägenhet på intet sätt likvärdigt med det, som enligt förslaget
skulle avstås, och utgöres till en betydlig del av nuvarande landsväg, varunder
en kloakledning från tekniska högskolan är framdragen, vadan dess ordnande
pa ett for Sophiahemmet lämpligt sätt skulle möta betydande svårigheter.
Då det område, som skulle avstås, är ett med vackra träd och buskar planterat
område som på ett tilltalande sätt skiljer Sophiahemmets ålderdomshem
Soihemmet från narmaste trafikled, och då den i byggnadsplanen ingående flygeln
skulle komma att forlaggas i en olämplig närhet till Solhemmet, anser sig Sophiahemmets
styrelse icke kunna avstå sistnämnda område, vare sig med eller utan
det ifrågasätta vederlaget,
Pa framställning av mm företrädare i ämbetet, som ansåg sig KUngi. Malis
bara understödja det framlagda förslaget till högskolans fortsatta framfs1tf1''I''j0n;
utbyggande, hemställde Kungl. Maj:t i 1921 års statsverksproposition, åTs riksdag
att riksdagen matte i avbidan på proposition angående fortsatt utbyggande
av tekniska högskolan beräkna på extra stat för år 1922 ett
belopp av 1,400,000 kronor, samt i propositionen om tilläggsstat till
riksstaten för år 1921, att riksdagen måtte för samma ändamål beräkna
ett belopp av 150,000 kronor. I skrivelse till riksdagen den
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 152 käft. (Nr 179.) 2
Förslag till
fortsatt utbyggnad
av
den 6 mars
1921.
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 179.
11 mars 1921, nr 210, gav sedermera Kungl. Maj it riksdagen tillkänna,
att den bebådade propositionen icke komme att avlåtas till
1921 års riksdag, varför medel icke behövde beräknas å vare sig
1922 års riksstat eller 1921 års tilläggsstat.
Efter anmodan av chefen för ecklesiastikdepartementet till högskolebyggnadernas
arkitekt professor Lallerstedt att undersöka, huruvida
icke någon modifiering kunde vidtagas i den ursprungliga byggnadsplan,
hade Lallerstedt då redan till ecklesiastikdepartementet
inkommit med ett av honom utarbetat, den 6 mars 1921 dagtecknat
förslag, som ansluter sig till hans tidigare, av mig förut refererade
byggnadsplan. Rörande de nu föreslagna inskränkningarna i den
tidigare byggnadsplanen och möjligheterna att på ett ändamålsenligt
sätt genomföra dem yttrar Lallerstedt i förevarande förslag:
Flygelbyggnaderna mellan den nu uppförda delen av högskolan och Valhallavägen
hava uteslutits, detta dels av ekonomiska skäl, dels av den orsaken att
vissa regleringsfrågor rörande marken, å vilken dessa flyglar äro belägna, ännu
ej äro utredda. Ett sådant uteslutande tillsvidare av dessa byggnader motiveras
emellertid även därav, att en av flyglarna innehåller bibliotekslokaler och frågan
rörande dessa lokaler kommit i ett nytt läge därigenom, att ingenjörsvetenskapsakademien
dryftar ett förslag rörande anordnandet av ett ingen]örsvetenskapligt
centralbibliotek, och det då kan ifrågasättas, huruvida icke detta bibliotek och högskolans
bibliotek borde sammanföras.
Ett uteslutande tillsvidare av dessa båda flyglar har även föreslagits av
byggnadsstyrelsen.
Förutom ovannämnda biblioteksutrymmen inrymma flygelbyggnaderna lokaler
för kansli samt en större ritsal m. m. för den elektrotekniska avdelningen
ävensom bostad för en l:e vaktmästare om 3 rum och kök samt två bostäder
för vaktmästare, vardera om 2 rum och kök.
I nu föreliggande förslag har för biblioteks-, kanslilokaler och vaktmästarbostäder
tillsvidare utrymme beretts inom den H-formiga huvudbyggnaden. Den
elektrotekniska ritsalen m. m. torde en tid framåt kunna förbliva å sin nuvarande
plats inom den färdiga byggnaden.
Laboratoriebyggnaden för byggnadsstatik och byggnadsteknik har för närvarande
ansetts kunna uteslutas, detta på grund av att det synes antagligt att
just den mark, varå detta laboratorium placerats, torde bliva den lämpligaste
för ett eventuellt ingenjörsvetenskapligt bibliotek, då nämligen utredning rörande
denna placerings fråga antagligen kommer att visa, att detta bibliotek av utrymmesskäl
icke kan placeras mellan högskolebyggnaderna och Valhallavägen.
Av ekonomiska skäl har den hall, rymmande 200 sittplatser och 1000 ståplatser,
som förefanns i det ursprungliga förslaget, uteslutits. Dock har samma
halls yttertak och begränsningsmurar uppförts. Undertecknad har emellertid även
11
Kung!. Maj ds proposition Nr 17it.
utrett möjligheten av att helt utesluta det byggnadsparti, vari nämnda hall är
inrymd. Detta har emellertid icke låtit sig göra, dels därför att en del nödvändiga
lokaler stå i så intimt samband med hallen, att densamma icke kan uteslutas,
dels därför att, om i en framtid, såsom med ganska stor visshet bliver nödvändigt,
denna hall skall uppföras, nu föreslagen anordning blir mera ekonomisk
än att nu helt utesluta hallen.
Terassen norr om H-bygnaden ävensom förbindelseleden mellan maskinlaboratoriet
och den äldre huvudbyggnaden hava av ekonomiska skäl uteslutits.
Rörande lokalernas för bibliotek och kansli anordnande i H-byggnaden må
följande anföras.
Biblioteket är inrymt i östra delen av H-byggnadens bottenvåning, där i
föregående förslag ritsal för första årskursens kemister och bergsmän, tentamensrum,
professorsrum, samlingar samt reservutrymmen voro belägna. Biblioteket
erhåller här ett utrymme, som är tillfyllest till dess omhandlade ingeniörsvetenskapliga
bibliotek kan bliva färdigbyggt eller, om detta bibliotek icke kommer
till stånd, omnämnda biblioteksflygei kan bliva uppförd. Golvytan av det nu
föreslagna biblioteksutrymmet är mer än 3 gånger så stor som det utrymme,
vilket nu disponeras av biblioteket i de gamla byggnaderna vid Drottninggatan.
Lokalerna för mekanik, som förut lågo i västra delen av H-byggnadens
bottenvåning, äro förflyttade en trappa upp ovanför bibliotekslokalerna. Professor
Heuman, som företräder ämnet mekanik, har förklarat sig nöjd med de nu senast
föreslagna lokalerna. Ritsalen för tredje årskursens mekanister har flyttats från
västra delen en trappa upp till den östra bredvid mekaniska laboratoriet.
Ritsalar m. m. för första årskursen hava förlagts i byggnadens västra del,
kemister och bergsmän i bottenvåningen, arkitekter och väg- och vattenbyggare
samt mekanister, elektrici och skeppsbyggare i våningen en trappa upp. Utrymme
har här kunnat vinnas genom uteslutande av en del reservutrymmen, som, när
dessa lokaler bliva nödvändiga, kunna tänkas placerade å vinden. De lokaler
för samlingar, som förefinnas där nu samlingar för G. H, K,’s ritsal placerats,
kunna utan olägenhet placeras å byggnadens oinredda vindar, såsom vid samlingar
av ifrågavarande slag praktiseras i den nu färdiga delen av högskolan.
Hörsalen för beskrivande geometri samt tillämpad värmelära och hygien
har förlagts där förut hörsalen för mekanik och materiallära placerats, vilken
senare åter nu förlägges på den förras plats i östra längan.
Lokalerna för kansli och styrelse hava placerats dels i de rum för rektor
och kommittéer, som redan nu förefinnas inom den uppförda delen av högskolan,
dels inom lokaler, som kunnat erhållas genom uteslutande av reservutrymmen,
för vilka i mån av behov lokaler kunna erhållas å H-byggnadens västra vind.
Till kollegierum användes en hörsal intill kanslilokalerna, om ej utrymme därtill
på annat sätt kan beredas.
Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades i en förslaget åtföljande,
av intendenten i byggnadsstyrelsen K. Bildmark upprättad
promemoria uppgå till sammanlagt 4,194,000 kronor.
I en annan till förslaget börande promemoria betonar Lallerstedt
Tekniska
högskolans
lärarkolle
gium.
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 179.
de fördelar, som skulle vinnas vid ett genomförande av hans förslag,
och utvecklar särskilt de olägenheter, som det nuvarande tillståndet
orsakar för undervisningsverksamheten vid högskolan.
Utförandet av de nu föreliggande nybyggnaderna är första ledet i de arbeten,
som erfordras för utnyttjande av lokalerna vid Drottninggatan, vilka genom
det projekterade utbyggandet helt kunna frigöras.
En ej mindre betydelsefull vinst med byggnadsföretagets realiserande är,
att ett inom närmaste tiden dock oundvikligen nödvändigt sammanförande av
högskolans samtliga lokaler å ett ställe därigenom möjliggöres.
De mest framträdande olägenheterna av skollokalernas uppdelning å två
ställen äro följande:
1) Högskolans ledning försvåras.
2) Tidsutdräkten, som förorsakas av att elever och lärare skola förflytta
sig från Drottninggatan till Valhallavägen, är i och för sig mycket hindersam
för studierna och understrykes än mer genom svårigheten att upprätta Oordning,
då hänsyn till denna tidsutdräkt skall tagas.
3) Föreståndarna för de olika fackskolorna, vilka i allmänhet hava all sin
undervisning förlagd till 3:e och 4:e avdelningarna d. v. s. till Valhallavägen,
stå i allt för ringa kontakt med undervisningen och eleverna i l:a och 2:a årskurserna,
till men för en enhetlig undervisning inom fackskoloma.
4) För de elever och lärare, som hava sin huvudsakliga undervisning förlagd
till Valhallavägen, är det en tungt vägande olägenhet, att biblioteks- och
kanslilokalerna äro belägna vid Drottninggatan.
5) Lokalerna för den fysiska institutionen äro nu förlagda vid Drottninggatan,
men torde det vara en ofrånkomlig nödvändighet att inom en snar framtid
få denna institution flyttad till de redan uppförda lokalerna vid Valhallavägen.
Då emellertid undervisningen i fysik tillhör l:a eller 2:a avdelningen, kan
en sådan förflyttning och i samband därmed stående tidsenligt ordnande av denna
viktiga undervisningsgren först ske, sedan La och 2:a avdelningarna förflyttats
till Valhallavägen.
Ett synnerligen tungt vägande skäl för utbyggandet torde vara, att härigenom
kunna i varje årskurs vid högskolan mottagas 200 studerande, d. v. s. 800
studerande inom hela skolan.
Över det sist avgivna förslaget har styrelsen för tekniska högskolan,
efter hörande av lärarkollegiet och tekniska högskolans byggnadskommitté,
den 6 juni 1921 avgivit infordrat yttrande.
Lärarkollegiet framhåller till en början åtskilliga önskemål beträffande
högskolans utbyggande och i samband därmed undervisningens
anordnande vid högskolan, därvid kollegiet kraftigt understryker,
att åtgärder snarast böra vidtagas för avhjälpande av de
svårigheter lokalförhållandena vid högskolan åstadkomma för under-:
visningsverksamheten. Kollegiet yttrar:
Kungl. Maj. ts proposition Nr 179. 13
Då lärarkollegiet nu genom remissen satts i tillfälle att ånyo yttra sig i frågan,
vill kollegiet först och främst begagna sig därav för att ännu en gång på
det kraftigaste understryka nödvändigheten av, att någonting göres och göres
snart för att avhjälpa de för undervisningen synnerligen menliga förhållanden,
under vilka högskolan för närvarande arbetar.
Redan i det yttrande, som kollegiet avgav den 2 januari 1911 över det av
särskilda sakkunniga under hösten 1910 utarbetade förslaget rörande uppförande
av en del av de för högskolans omorganisation nödvändiga nybyggnaderna, framhöll
kollegiet såsom sin mening, att den bästa lösningen av frågan obetingat
skulle vara, att det förslag, som utarbetats av 1906 års kungl. kommitté, så snart
som möjligt komme till utförande och bleve i sin helhet genomfört. Kollegiet
har därmed angivit sin ståndpunkt i fråga om byggnadsbehovet och denna kan
kollegiet icke frångå, även om det nu har att med tacksamhet erkänna, att högskolans
byggnadsfråga genom 1911 och 1916 års riksdagsbeslut förts stora steg
framåt mot sin slutliga lösning.
De nybyggnader, som i enlighet med nämnda riksdagsbeslut uppförts å den
för ändamålet upplåtna tomten vid Valhallavägen, innehålla som bekant huvudsakligen
laboratorier, hörsalar och ritsalar för 3:e och 4:e årskurserna, varemot l:a
och 2:a årskurserna fortfarande äro kvar i de gamla byggnaderna vid Drottninggatan,
där jämväl högskolahs rektorsexpedition, kansli och bibliotek äro inrymda.
Kollegiet har för sin del aldrig släppt ur sikte och har vid flera tillfällen
med styrka framhållit, att den sålunda genomförda klyvningen av högskolan
måste betraktas som eu nödfallsåtgärd, då den i flera avseenden medför betydande
olägenheter för högskolans verksamhet. Till belysning härav må några
erinringar göras.
Den ovan omnämnda uppdelningen efter årskurser var givetvis — då en uppdelning
måste göras — den minst olägliga med hänsyn därtill, att studierna
under de två första åren i huvudsak äro ägnade åt grundläggande ämnen, under
de två sista åter åt egentliga fackämnen. För ett framgångsrikt studium av de
senare har inrättandet av nya laboratorier m. m. varit ett oavvisligt krav, som
genom förutnämnda riksdagsbeslut nu blivit väsentligen tillgodosett. Emellertid
gäller även för de grundläggande ämnena — sådana som matematik, beskrivande
geometri, mekanik, fysik in. fl. — att undervisningen är i trängande behov av
de förbättringar med avseende å lokaler och undervisningsmateriell etc., som 1906
års kommitté föreslagit till genomförande i samband med högskolans omorganisation.
Dessa förbättringar kunna i de flesta fall icke alls eller endast i ringa utsträckning
komma dessa ämnen till del, så länge undervisningen är bunden vid
den gamla byggnadens lokaler. Särskilt påfallande är detta i fråga om läroämnet
fysik. Lokaler för det tilltänkta nya fysiska laboratoriet förefinnas visserligen
inom den redan uppförda huvudbyggnaden vid Valhallavägen, men äro icke inredda
och kunna icke före högskolans fullständiga överflyttande tagas i bruk för
ändamalet. De fysiska laborationerna äga således fortfarande rum inom den gamla
byggnaden vid Drottninggatan i lokaler, som äro föga lämpade härför, då de dels äro
för trånga, dels ofördelaktigt placerade i förhållande till varandra, i det de flesta
rummen äro genomgångsrum, dels slutligen belägna i närheten till gator, som
14
Kungl. May.ts proposition Nr 179.
trafikeras av tunga fordon. Kollegiet vill vid detta, tillfälle på det kraftigaste
betona, att inrättandet av ett ändamålsenligt fysiskt laboratorium icke längre kan
uppskjutas utan betydande skada för högskolans verksamhet.
Ehuruväl den skedda uppdelningen, som sagt, synes vara så rationell, som
omständigheterna medgivit, kvarstår dock det faktum, att för ett flertal ämnen
undervisningen är på sådant sätt fördelad över studietiden, att antingen läraren
eller de studerande måste arbeta än i de gamla, än i de nya lokalerna och därigenom
få sin tid olämpligt splittrad, vilket med högskolans undervisningssystem
medför särskilt kännbara olägenheter. Detta gäller i själva verket i fråga om icke
mindre än ungefär en tredjedel av högskolans läroämnen, resp. lärarbefattningar.
Huru undervisningen i dessa ämnen än ordnas, måste därjämte betydande svårigheter
uppstå antingen i fråga om lokaler eller undervisningsmateriell. En dyrbar
och skrymmande undervisningsmateriell kan tydligen ej anskaffas i dubbel
uppsättning och ej heller forslas fram och tillbaka mellan de på stort avstånd
från varandra liggande byggnaderna.
Det torde ej behöva påpekas, att med det organiska samband, som råder
mellan undervisningsämnena i var och en av tekniska högskolans särskilda fackskolor,
olägenheter av nu angiven art kunna inverka menligt på hela studieresultatet,
så att de med utbrytningen avsedda förbättringarna icke komma till full
effektivitet. , n i..
En blick i högskolans program visar, att undervisningen i en mångfald läroämnen
är gemensam för olika fackskolor och olika årskurser och detta i ett
mycket stort antal skilda kombinationer, varigenom uppgörandet av en ändamålsenlig
timplan i hög grad försvåras. Då nu hänsyn jämväl måste tagas till de
olika lokalernas läge, ha dessa svårigheter ytterligare stegrats och i en del fall
blivit oövervinnliga, så att mången dyrbar arbetstimme på grund härav måst
spolieras.
Den mest betydande olägenheten av de nu rådande förhållandena är måhända
bibliotekets stora avstånd från de nya arbetslokalerna. Det var ursprungligen
meningen att försöka åstadkomma eu klyvning av bibliotekets förråd av
böcker och tidsskrifter, så att den rent tekniska facklitteraturen i möjligaste mån
skulle kunna tillhandahållas inom de nya lokalerna, under det att den övriga
litteraturen och särskilt den, som anknyter sig till de grundläggande ämnena,
skulle kvarstanna i den gamla byggnaden. En sådan uppdelning har emellertid
visat sig fullständigt omöjlig att genomföra och detta såväl av bibliotekstekniska
som av lokala och ekonomiska skäl. Biblioteket är följaktligen fortfarande inrymt
i de gamla byggnaderna och är sålunda icke utan stor tidsspillan tillgängligt
för de av högskolans lärare och studerande, som måhända vid sina dagliga
arbeten allra mest äro i behov av detsamma. Därtill kommer, att biblioteket,
såsom ofta framhållits, på grund av sin trångboddhet befinner sig i verkligt nödläge,
då böckerna stå i dubbla eller tredubbla rader på hyllorna och arbetsutrymme
för de löpande göromålen endast med största svårighet kan beredas. En
snar och tillfredsställande lösning av högskolans biblioteksfråga är därför enligt
kollegiets mening ett av högskolans för närvarande mest trängande behov.
Slutligen må påpekas, att det stora avståndet mellan högskolans gamla och
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 179.
nya lokaler givetvis utom i ovan omnämnda fall även på annat sätt medför en
avsevärd splittring av arbetstiden både för de studerande och lärarna; exempelvis
kan kansliet endast med stor tidsspillan besökas av dem, som hava sina arbetslokaler
i de nya byggnaderna.
Det torde böra erinras om, att då vid 1911 års riksdag beslut fattades bl.
a. om uppförandet av en del av den nu färdiga huvudbyggnaden, så var det avgörande
skälet för medtagande av vissa rit- och hörsalar just att man ville i
möjligaste mån undvika en dylik spoliering av lärarnas och de studerandes
arbetstid. I propositionen anföres sålunda härom bl. a. följande: »Däremot
kunde de för de mekaniska och skeppsbyggerifackskolornas tredje och fjärde årskurser
erforderliga rit- och hörsalarna icke förläggas till de ovan anförda laboratoriebyggnaderna,
och dessa måste därför anordnas i det mekaniska laboratoriets
omedelbara närhet, för att ej elevernas och lärarnas tid allt för mycket skulle
splittras».
Att den nuvarande uppdelningen av de särskilda fackskolorna på skilda
lokaler i hög grad försvårar fackskoleföreståndarnes viktiga uppgifter att leda och
systematisera studierna, är även en synpunkt, som förtjänar beaktande. Med andra
ord: den nuvarande klyvningen verkar i många avseenden nedsättande och hämmande
på högskolans verksamhet och kollegiet anser det vara sin angelägnaste
plikt att göra allt vad på detsamma beror för att snarast möjligt få till stånd en
förbättring härutinnan.
Innan kollegiet övergår till en granskning av nu föreliggande utbyggnadsprojekt,
vill kollegiet erinra om, att under den senaste tiden tillkommit en omständighet,
som står i nära relation till högskolans byggnadsfråga. Från ingenjörsvetenskapsakademien
har nämligen utgått ett förslag att inrätta ett ingenjörsvetenskapligt
centralbibliotek och har det även ifrågasatts att sammanslå detta med tekniska
högskolans bibliotek. Under sådana förhållanden och intill dess denna fråga
blir närmare utredd, kan ett definitivt förslag för lösandet av högskolans biblioteksfråga
icke framläggas. Men då detta kan komma att dröja en lång
följd av år och utgången måste betraktas som oviss, synes det kollegiet nödvändigt
att under tiden provisoriska åtgärder vidtagas för avhjälpande av de ovan
omnämnda svåraste olägenheterna i fråga om biblioteket; och återkommer kollegiet
i det följande till denna sak.
Även i ett annat avseende berör det av ingenjörsvetenskapsakademien väckta
förslaget högskolans byggnadsfråga, i det nämligen ett från högskolans sida oeftergivligt
villkor för en sammanslagning av dess bibliotek med vilket som helst''
annat är, att den gemensamma biblioteksbyggnaden förlägges i omedelbar närhet
till högskolans arbetslokaler. Härigenom uppkommer således en ny tomtfråga,
och en preliminär utredning har givit vid handen, att just den plats, som i det
år 1919 inlämnade förslaget avsågs för laboratoriebyggnaden för byggnadsstatik
och byggnadsteknik, torde vara bland de mera lämpliga för ifrågavarande biblioteksbyggnad.
Även härtill återkommer kollegiet i det följande.
Lärarkollegiet yttrar slutligen beträffande det föreliggande förslaget: -
16
Kung!. Mag ds proposition Nr 179. ,
Det senaste, av Lallerstedt utarbetade utbyggnadsförslaget iunebär, som
ovan nämnts, en högst väsentlig reduktion av 1919 års förslag, i det såväl de
båda flyglarna mellan huvudbyggnaden och Valhallavägen som laboratoriebyggnaden
för byggnadsstatik och byggnadsteknik blivit uteslutna. För bibliotek
och kansli har plats beretts i den till uppförande föreslagna H-formiga byggnadskomplexen,
därifrån då i stället andra lokaler, huvudsakligen reservutrymmen,
måst uteslutas. För laboratoriebyggnaden har ingen ersättning lämnats.
Det är givet, att kollegiet måste på det livligaste beklaga, att 1919 års förslag
icke kunnat i ostympad form genomföras, då detsamma enligt kollegiets
mening skulle ha inneburit en synnerligen god och för lång tid framåt tillfredsställande
lösning av högskolans byggnadsfråga. Då emellertid såväl statsfinansiella
skäl som åtskilliga outredda tomtfrågor m. m. åtminstone för närvarande
synas lägga oöverstigliga hinder i vägen härför, anser sig kollegiet böra förorda
det föreliggande reducerade utbyggnadsförslaget. Det skulle i alla fall möjliggöra
högskolans fullständiga överflyttande till Valhallavägen, inrättandet av ett tidsenligt
fysiskt laboratorium samt en, åtminstone provisorisk, lösning av biblioteksfrågan
och sålunda väsentligen avhjälpa de ovan omnämnda olägenheterna av
de nu rådande förhållandena.
Biblioteket är i detta förslag inrymt i östra delen av H-byggnadens bottenvåning
och disponerar där en golvyta av cirka 1,100 m2. Då den nuvarande
bibliotekslokalen har en golvyta av cirka 300 m2, innebär detta således en betydande
utvidgning, vilken emellertid, såsom framgår av det ovan anförda, är i
högsta grad behövlig. För någon längre tid kan den projekterade bibliotekslokalen
icke bliva tillräcklig, men torde den kunna fylla sitt ändamål, intill dess
biblioteket kan få överflytta till egen byggnad, vare sig med eller utan sammanslagning
med annat bibliotek. De därigenom frigjorda lokalerna torde då komma
synnerligen väl till pass för andra högskolans ändamål.
Kansliet får till förfogande en golvyta av cirka 320 m2 mot nuvarande
cirka 220 m2, och torde detta vara tillfyllest åtminstone för någon tid framåt.
För lärarkollegiets sammanträden har ingen särskild lokal kunnat beredas,
utan få dessa äga rum i någon hörsal. Ehuru en sådan anordning torde vara
tämligen enastående ifråga om högskolor av denna rang, anser kollegiet densamma
likväl såsom en nödfallsutväg acceptabel, med hänsyn till att efter de nya
stadgarnas fastställande kollegiet väl endast tämligen sällan kommer att sammanträda
in pleno.
Den i 1919 års förslag upptagna stora trapphallen, som var avsedd att vid
behov användas som samlingsplats för högskolans samtliga studenter och lärare,
har nu blivit utesluten, dock så att dess yttertak och begränsningsmurar skulle
komma till uppförande. Härigenom förefinnes således en möjlighet för eventuell
framtida komplettering, i anledning varav kollegiet anser sig kunna finna sig även
i denna avprutning.
Den svåraste bristen i det föreliggande förslaget synes kollegiet vara, att
laboratoriebyggnaden för byggnadsstatik och byggnadsteknik blivit utesluten.
Detta laboratorium är avsett att tillgodose ett både för undervisningen och forskningen
synnerligen betydelsefullt ändamål i fråga om ett par av högskolans vik
-
IT
Kungl. Maj.ts proposition Nr 179.
tigare läroämnen. Kollegiet anser sig emellertid för närvarande böra avstå från en
hemställan rörande denna laboratoriebyggnad, då det med hänsyn till de ovan
omnämnda biblioteksbyggnadsplanerna torde böra utredas, om byggnaden eventuellt
bör förläggas till annan plats än den i 1919 års förslag avsedda. Öå snart
sådan utredning verkställts, anser kollegiet sig emellertid förpliktigat att göra
framställning om en dylik laboratoriebyggnads uppförande.
Då kollegiet sålunda till fullo ansluter sig till föreliggande reducerade förslag,
saknar kollegiet för närvarande anledning att ingå på de av riksmarskalksämbetet,
intendenten Ohrström och styrelsen för Sophiahemmet berörda tointfrågorna.
Den nu till uppförande föreslagna byggnadskomplexen ligger helt och
hållet på den mark'', som förut blivit upplåten för högskolans disposition. Förr
eller senare torde det väl bliva nödvändigt att utbygga högskolan jämväl söderut
mellan den nu färdiga huvudbyggnaden och Valhalla vägen, men bör detta lämpligen
ske först sedan stadsplan för områdena kring högskolan blivit fastställd.
Den _ högre tekniska undervisningen torde få anses representera ett så viktigt
statsintresse, att man kan hysa grundad förhoppning om, att högskolans utvidgningsmöjligheter
vid ifrågavarande stadsplans fastställande skola bliva på ett
fullt tillfredsställande sätt tillgodosedda.
Vid jämförelse med 1919 års förslag har kollegiet med tillfredsställelse konstaterat,
att inrymmandet av kansliet och biblioteket i den nu till uppförande
föreslagna H-byggnaden icke behövt föranleda några mera genomgripande förändringar
i den allmänna planordningen av denna byggnad. Om sålunda kansli
och bibliotek i eu framtid komma att överflyttas till andra byggnader, så kunna
de därigenom lediga lokalerna utan några mera dyrbara ändringsarbeten tagas i
bruk för de ändamål, som avsågos i nämnda förslag.
Det torde böra påpekas, att då kollegiet nu tillstyrker det föreliggande reducerade
utbyggnadsförslaget, så gäller detta tillsvidare endast i fråga om förslagets
huvudlinjer och allmänna innebörd. Kollegiet anser sig således icke i detalj
bundet av de framlagda planerna utan förutsätter att, under arbetets gång och ''i
samband med ritningarnas utförande i större skala, kollegiet får frihet vidtaga
sådana ändringar, som kunna komma att påyrkas av vederbörande lärare eller
tjänstemän och som falla inom ramen av det bilagda kostnadsförslaget.
Kollegiet meddelar vidare, att kollegiet med hänsyn till de sjunkande
priserna funnit lämpligt infordra nytt kostnadsförslag för
den nu ifrågasatta begränsade utbyggnaden. Förslaget, som uppgjorts
av förenämnde Bildmark, slutar å ett belopp av 3,620,000 kronor;
och hemställer kollegiet om utverkande av proposition till riksdagen
om beviljande av nämnda belopp för högskolans fortsatta utbyggande
i enlighet med Lallerstedts senaste förslag. Kollegiet framhåller
i sammanhang härmed, att det torde finnas grundad anledning
antaga, att byggnadskostnaderna bliva icke oväsentligt mindre
än vad sålunda beräknats samt att de sprängnings- och grundläggningsarbeten,
vilka i stor utsträckning inginge i byggnadsföretaget,
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 152 käft. (Nr 179.) 3
18
Approximativ
kostnadsutredning.
Reservationer
inom''
kollegiet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 179.
vore synnerligen lämpliga att utföras såsom nödhjälpsarbeten under
de närmast följande åren. Vidare erinrar kollegiet om, att den
huvudsakligen av högskolan hittills disponerade fastigheten vid Drottninggatan,
som kollegiet ansåge sig kunna åsätta ett värde av ungefär
fyra och en halv millioner kronor, genom den ifrågasatta utbyggnaden
bleve disponibel för andra statliga ändamål.
Den av Bildmark uppgjorda kostnadsutredningen, som är daterad
den 20 maj 1921, är av följande lydelse:
Byggnadsarbeten.
Byggnader för l:a och 2:a avdelningarna m. m. belägna kring
Polhemsgården (47,675 m3 å 45 kronor = 2,145,375 kronor),
varvid dock avdrag göres emedan endast stommen för väggar
och yttertak till stora samlingshallen beräknas att utföras,
men tillägg beräknas för 2:e vaktmästarbostäder c:a kronor 2,100,000: —
Tillbyggnad till maskinlaboratoriet i. o. f. ångpannecentral, c:a
Påbyggnad och förändring för utvidgning av mineralogiska
institutionen, ävensom inredning av ateljéer för frihandsteckning
jämte fullbordande av fysiska institutionens lokaler
och större laboratoriet i bergsskolan m. m. inom gamla
byggnaden, ..................................
Övriga arbeten och omkostnader.
Inre och yttre värme-, gas-, vatten- och avloppsledningar,
jämte ritningar och kontroll för desamma, enligt utredning
av ingenjör Theorell.......................
Inre och yttre elektriska belysnings- och kraftledningar,jämte
ritningar och kontroll för desamma, enligt utredning av
ingenjör Blomqvist.......................... • ■
Byggnadsområdets avsprängning, planering och plantering,
ävensom vägar och yttre kulvertar.................
Ritningar, arbetsledning och kontrollarvoden för byggnads-,
planerings- och planteringsarbeten, ävensom administrationskostnader
................................
Oförutsedda utgifter.............................
Inventarier till samtliga byggnader, förslagsvis..........
Utrustning till fysiska institutionen, förslagsvis.......
Utrustning till laboratoriet i mekanik, enl. tidigare beräkning_
Kronor 3,620,000: —
I en till kollegiets skrivelse fogad reservation har professorn i
byggnadsstatik vid högskolan C. Forssell — med instämmande av
professorn i geodesi P. E. Fagerholm — givit uttryck åt en från
60,000: —
140,000: —
298,000: —
91,000: —
150,000: —
•190,000
216,000
220,000
130,000
25,000
19
Kung!. Maj:ts proposition Nr 17.0.
kollegiets majoritet avvikande mening, i huvudsak gående ut på en
vidsträcktare tillämpning än i Lallerstedts förslag av systemet med
förläggande av undervisningen i de olika ämnena till särskilda paviljonger.
Jag skall söka att i korthet referera huvudpunkterna av ifrågavarande
reservation.
Forssell påpekar, att högskolans hittills skedda utbyggnad utförts i form av
sammanhängande längor, huvudsakligen anordnade efter korridorsystem och grupperade
kring gårdar, vilka förefalla Forssell hava haft ett dominerande inflytande
på byggnadskomplexets gestaltning. Detta byggnadssätt anser Forssell olämpligt,
enär det enligt hans mening lägger hinder i vägen för att sedermera erforderliga
tillbyggnader, utvidgningar och nyanläggningar skola kunna ske på ett ekonomiskt
sätt och utan störande inverkan på arbetet inom högskolans övriga institutioner.
Paviljongsystemet åter, vilket innebär att varje institution inrymmes i en särskild
för densamma avsedd byggnad, möjliggör ett ändamålsenligt om- eller tillbyggande
allt efter de olika institutionernas krav. Såsom en förutsättning för paviljongsystemets
genomförande synes emellertid Forssell räkna med att den enligt 1918
års riksdags beslut åt Röda korset upplåtna tomten invid högskoleområdet reserveras
för högskolans behov.
Forssell anser, att hittills uppförda byggnader, speciellt de för fackskolorna
M., S., V och A. avsedda, böra upplåtas för l:a och 2:a årskurserna, samt att
förslag bör utarbetas till uppförande enligt paviljongsystem av institutionsbyggnader
för de avdelningar, som genom nyssnämnda åtgärd skulle bliva utan lokaler.
I samband härmed bör en allsidig utredning göras om lokalbehovet och
dess tillfredsställande vid åtskilliga av Forssell förebådade nya institutioner. Slutligen
må nämnas, att Forssell synes anse den föreslagna H-byggnaden vara en
lämplig förläggningsplats för ett ingenjörsvetenskapligt bibliotek, om vars upprättande
i förening med högskolebiblioteket framställning i annat sammanhang
gjorts hos Kung! Maj:t. Forssell anvisar dock även såsom möjliga utvägar, dels
att placera det ingenjörsvetenskapliga biblioteket norr om nuvarande maskinlaboratoriet,
dels ock att låta högskolans bibliotek kvarstanna å dess nuvarande plats
inom byggnaderna vid Drottninggatan, till dess nybyggnad för ett eventuellt ingenjörsvetenskapligt
bibliotek står färdig.
Sedermera har Forssell i en till mig överlämnad, den 5 januari
1922 dagtecknad promemoria, vilken återfinnes bland handlingarna
till detta ärende, något närmare utvecklat sin kritik av det föreliggande
förslaget och sökt klargöra, efter vilka riktlinjer enligt hans
mening ett fortsatt utbyggande av högskolan borde ske.
Professorn i vattenbyggnadslära W. Fellenius har reserverat sig mot
kollegiets beslut under framhållande att platsen för den östra längan
av den tillstyrkta H-formade byggnaden bort reserveras för laboratorier
för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad. Nämnda
Tekniska hög
skolans byggnadskommitté.
20 Kung!. Maj:t,s proposition Nr 179.
fackavdelnings nuvarande lokaler kunna, enligt Fellenius’ mening, i
en framtid lämpligen övertagas av den mekaniska fackavdelningen
för utvidgning av dess laboratorier.
Tekniska högskolans byggnadskommitté tillstyrker i sitt den 2
juni 1921 dagtecknade yttrande i följande ordalag Lallerstedts förslag:
Kommittén finner att ett fortsatt utbyggande bör så inriktas, att därigenom
vinnes dels ett sammanförande snarast möjligt av samtliga undervisningslokaler
till Valhalla vägen, varigenom ävenledes ernås att högskolans nuvarande tomt och
lokaler vid Drottninggatan frigöras för annat statsändamål, dels ock att de utbyggnader,
som nu verkställas, icke föregripa ett slutligt utbyggande av högskolan,
som är beroende på såväl ännu icke utredd fråga rörande markförvärv i samband
med högskolans nuvarande tomt som ock frågan om anordnande av ingenjörsvetenskapligt
bibliotek i förening med högskolans bibliotek.
Då det föreliggande förslaget, som endast omfattar byggnadskomplexets
kärnpunkt, byggnaderna kring Polhemsgården, vilka, såsom utgörande ett organiskt
led i centralbyggnadernas fullbordande, under alla omständigheter måste komma
till utförande, fullständigt tillgodoser de här ovan uppställda fordringarna, anser
sig kommittén böra tillstyrka detsamma.
Det föreliggande förslaget innebär med avseende å den H-formiga byggnaden
i huvudsak blott den ändring av det förslag, varom kommittén förut yttrat sig,
att i denna centrala byggnad förutvarande reservlokaler tagits i anspråk för
inrymmande tills vidare av högskolans bibliotek och kansli, vilket synes vara
ekonomiskt förmånligt, och varigenom möjlighet även beredes att avvakta tillfredsställande
lösning av såväl tomtfrågan jämte den därmed sammanhängande frågan
om paviljonger för olika ändamål, som ock frågan om anordnande och förläggning
av ingenjörsvetenskapligt bibliotek.
Kommitterade rikta sig härefter mot reservanterna:
Kommittén vill även framhålla, att den finner lämpligast att i den H-formiga
byggnaden placeras huvudsakligen lokaler för 1 :a och 2:a avdelningarna och icke
såsom av reservanter inom lärarkollegiet alternativt föreslås det ingenjörs vetenskapliga
biblioteket. Ett bibliotek skall, om det slutgiltigt planeras, så ordnas,
att det kan stå under utbyggnad under oberäknelig framtid, och bör sålunda icke
förläggas i centrum av ett byggnadskomplex. Ej heller torde vara lämpligt att i
detta högskolebyggnadernas centrum placera ett åtminstone delvis för högskolans
huvudändamål främmande bibliotek, vartill även allmänheten skall hava tillträde.
Kommittén anser sig även böra bestämt avstyrka, att l:a och 2:a avdelningarnas
lokaler placeras där rit- och hörsalar för 3:e och 4:e avdelningarna nu äro
belägna, varigenom endast kostnadsökning skulle uppstå.
Beträffande härefter det likaledes reservationsvis framlagda förslaget om
flyttning av vattenbyggnadslaboratoriet med därtill hörande dyrbara vattenränna
får kommittén, med erinran därom att det föreliggande reducerade utbyggnadsförslaget
utarbetats i uttryckligt syfte att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna
och att laboratoriet ifråga jämte rännan i sitt nuvarande skick anordnats i sam
-
21
Kungl. Maj.ts proposition Nr 17!)
förstånd med institutionsföreståndaren (reservanten) själv, såsom sin mening uttala,
godkännandefÖrS ag’ S°m Skulle medföm avsevärd kostnadsökning, ej bör vinna
Kommitterade förorda slutligen, att den erforderliga byggnadskostnad
3,620,000 kronor beviljas att utgå under nedannämnda
ar med följande belopp:
år 1922 .................. kronor
» 1923 ............
1924 ........
1925 .......
1926 .....
»
»
»
»
»
»
»
50,000
700.000
1,000,000
935.000
935,000
Summa kronor 3,620,000: —
0 Tekniska högskolans styrelse hemställer i sitt omförmälda ut- styrelsen för
låtande den 6 juni 1921 om proposition till riksdagen i enlighet med Jftil
lärarkollegiets förslag ävensom att byggnadskostnaden måtte fördelas iuni i92i.
pa sätt av byggnadskommitterade föreslagits. Styrelsen anför vidare:
Det nu föreliggande byggnadsförslaget tillgodoser, ehuru på grund av den
ekonomiska ställningen avsevärt reducerat, dock de för det närvarande mest trängande
behoven draga om högskolans verksamhet och anpassar sig med avseende
pa framtida behov och möjligheter på ett lyckligt sätt efter den svävande tomtirågan.
Att, såsom ett par reservanter i kollegiet föreslagit, nu börja omlägga
en av Kungl. Maj:t gillade och hittills följda byggnadsplanen och till betydande
ostnader flytta redan färdigställda laboratorier, har styrelsen ej ansett nödigt att
upptaga till utredning. g
®ySSnadss^yielsen har härefter i yttrande den 17 november Byggnadsmi
förHarat de icke hava för sin del funnit något att erinra mot ?/?”,£
det föreliggande förslaget. ’ 1921.
I anledning av frågan rörande möjligheten att med till arbets- Promemoria
löshetens lindrande beviljade medel utföra en del förberedande ar- dlnÄem
beten vid de ifrågasätta nybyggnaderna har Lallerstedt på min an- ber 1921 ■
modan till ecklesiastikdepartementet inkommit med en den 8 december
1921 dagtecknad promemoria.
o ^L£ler?tedt fräknar nu den totala byggnadskostnaden till
OjU77?u00 kronor.
, ,, Såf°“ skäl för minskningen i den beräknade kostnadssumman anför Lallerstedt,
att då nuvarande arbetsavtal inom byggnadsfacken utgå den 31 mars 1922
och nya arbetsavtal komma att träffas, ävensom en stabilisering i de för olika
material sinsemellan mycket oproportionerliga priser torde kunna förväntas en
22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 179.-
avsevärd minskning i byggnadskostnaderna kan motses, vilken reducering Lallerstedt
finner sig kunna beräkna till ungefär 15 procent.
Vad beträffar möjligheten att i viss utsträckning anordna nybyggnadsarbetena
såsom nödhjälpsarbeten anför vidare Lallerstedt.
Då det från ekonomisk synpunkt är av vikt att så stor del som möjligt av
å byggnadsplatsen erhållen sprängsten för undvikande av en kostsam borttransportering
därstädes förarbetas, d. v. s. hugges till sockelsten, kantsten,-trappsten,
krossas till makadam eller singel eller lägges i enkla terassmurar, kan det anses
lämpligt, att de egentliga grundläggningsarbetena ej börja förr än våren 1923.
Den såmedels vunna tiden möjliggör nödhjälpsarbeten i stor utsträckning. Dessa
kunna naturligtvis börja redan 1922. För utförandet av utrednings- och ritarbeten
kan även den vunna tiden väl utnyttjas.
De nödhjälpsarbeten, som kunna ifrågakomma, äro av två okka slag;
främst arbeten, som genom arbetslöshetskommissionens försorg kunna utföras
direkt å byggnadsplatsen, varigenom där arbete för arbetslösa beredes, men vidare
torde det ej vara helt uteslutet, att arbetstillfällen kunna beredas olika‘yrkesgrupper
och betryckta industrier stödjas genom materialbeställningar av olika slag.
Arbeten tillhörande den första kategorien, vilka kunna utföras, äro:
1) Å den plats, där den nu föreslagna utbyggnaden av högskolan är avsedd
att förläggas, mellan den först uppförda byggnadskomplexen och kemikum, förefinnes
en gråstensmassa uppgående till cirka 6,500 m3 att bortsprängas. Detta
är naturligtvis ett synnerligen lämpligt nödhjälpsarbete.
2) Den gråstensmassa, som skall bortsprängas, är delvis uppfylld av förklyftningar.
Efter dessa förklyftningar bildas släta ytor, synnerligen lämpliga
till sockelsten och terassmurar. Sockel, utförd av sten med dessa, av naturen
bildade jämförelsevis släta sprickytor, blir synnerligen billig och även från utseendesynpunkt
tilltalande. För en sådan sockelstens färdigställande tarvas blott en kanthuggning.
Även detta arbete är ett synnerligen lämpligt nödhjälpsarbete.
3) Makadam och singel kan krossas på byggnadsplatsen, ävenså kan kantsten
och granittrappsteg huggas.
4) En del mycket enkla terassmurar kunna även utföras av sprängsten och
i punkt 2 nämnda kanthuggna sten.
Arbeten tillhörande den andra av de ovan nämnda kategorierna, vilka möjligen
kunna beställas, äro:
1) Kalksten till korridorgolv.
2) Fasadtegel och murtegel. .
3) Då såväl innerdörrar som fönsterkarmar i stor utsträckning bliva av
samma typ som i den färdiga delen av högskolan, låter det sig även göra att
beställa dessa. Ett skäl, som kan tala för en sådan beställning, förutom att
arbetstillfällen beredas, är, att samtliga snickerifabriker nu leverera snickerier för
synnerligen moderata priser.
Frånsett vad som av de till nödhjälpsarbeten anslagna medel
kan komma att användas för förut angivna arbeten finner Lader
-
23
Kling!. Maj. ts proposition Nr 179.
stcdt, att under åttonde huvudtiteln skulle för förra halvåret 1923
behöva anvisas ett belopp av 100,000 kronor. Nämnda belopp skulle
enligt en beräkning av Lallerstedt förslagsvis användas på följande sätt:
Byggnadsritningar ävensom ritningar rörande vatten, avlopp och
värme, avseende hela utbyggnaden, samt kontrollantarvode
rörande grundläggningen..........................kronor
Utbetalningar för grundläggningsarbeten (dessa arbeten äro avsedda
att börja våren 1923)............................. ,,
Administrationskostnader m. m.......................... »
Summa kronor 100,000
Professorerna Forssells och Fagerliolms avvikande mening ro- Promemoria
rande det lämpligaste sättet för högskolans fortsatta utbyggande har 8tedtL(ienrii
av Lallerstedt utförligt bemötts i en den 14 februari 1922 till eck- februari 1922.
lesiastikdepartementet ingiven promemoria. Beträffande innehållet
i denna promemoria får jag hänvisa till handlingarna i ärendet; jag
vill dock nämna, att Lallerstedt påpekar, att hans förslag utarbetats
enligt systemet: en huvudbyggnad, grupperad kring olika gårdar
samt, så långt tomtutrymmet medgiver, däromkring placerade friliggande
byggnader d. v. s. det av Lallerstedt tillämpade systemet
ar i den utsträckning, förhandenvarande omständigheter medgiva,
just det system, som Forssell och Fagerholm förorda.
Det Lallerstedtska förslaget har i allo vunnit anslutning av kom- Kommunikamunikationsdepartementets
byggnadsfullmäktige professoren H. Kreti- menÄyggger,
vilken den 18 februari 1922 avgivit infordrat yttrande i ären- nadsfullmäkdet.
Kreuger gendriver ock reservanternas skiljaktiga meningar; för tige''
denna del av hans yttrande anser jag dock ej nödigt att här redogöra
utan inskränker mig till att återgiva vad Kreuger uttalat rörande
det begränsade byggnadsförslaget i allmänhet, Han anför
härutinnan:
Förslaget innebär en avsevärd minskning av 1919 års förslag till utbyggnad,
i det att särskild byggnad för kansli och bibliotek utgått liksom även laboratoriebyggnad
för byggnadsteknik och byggnadsstatik.
Genom dessa minskningar reduceras byggnadskostnaderna avsevärt.
Det nu framlagda förslaget till utförande av en i plan H-formad byggnad
för inrymmande av de nu vid Drottninggatan förlagda l:a och 2:a avdelningarna
samt för åstadkommande av provisoriskt utrymme för biblioteket synes mig utgöra
en lämplig och ekonomisk lösning av byggnadsproblemet. Något slöseri
med utrymmen och materialier kan ej sägas föreligga och byggnaderna ansluta
sig på ett lämpligt sätt till redan befintliga byggnader. Genom byggnadens för
-
20,000
75,000
5,000
Departe
mentschefen.
24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 179.
läggning finnes plats för framtida utvidgning inom tomtområdet, speciellt för de
särskilt framhållna paviljongerna för laboratorier.
Genom förslaget vinnes undervisningens samlande på ett ställe, bibliotekets
förflyttning samt till synes välbehövligt uppskov för lösande av biblioteksfrågan
i samband med det från ingenjörsvetenskapsakademien tagna initiativet till tekniskt
centralbibliotek. Vidare frigöras de värdefulla tomterna vid Drottninggatan,
och arbeten för minskande av arbetslösheten kunna snart påbörjas.
Jag får således för min del förorda ett tillstyrkande av byggnadernas utförande
enligt den generalplan, som framlagts av högskolans styrelse. Kostnaderna
torde böra beräknas till 3,100,000 kronor.
Jag har i det föregående lämnat en utförlig redogörelse för den
förevarande byggnadsfrågans läge och de uttalanden i ärendet, som
gjorts av vederbörande myndigheter, alltsedan framläggandet i december
1919 av det första, av professor Lallerstedt utarbetade förslaget
till fortsatt utbyggnad. Vidkommande till en början behovet
av det snara fullföljandet av tekniska högskolans utbyggande erinrar
jag om, hurusom i detta hänseende samstämmighet råder mellan så
gott som alla, vilka yttrat sig härutinnan. Från högskolans sida
har på det kraftigaste framhållits de olägenheter, som de nuvarande
lokala förhållandena vålla för undervisningen, ävensom de fördelar,
som komma att utvinnas jämväl genom ett utbyggande i den begränsning,
som senast föreslagits. Högskolans myndigheter hava
även förklarat sig kunna med hänsyn till undervisningen åtnöjas
med det nu framlagda förslaget. I avseende å nu nämnda synpunkter
tillåter jag mig hänvisa till ovan återgivna uttalanden såväl av
Lallerstedt i hans tidigare förslag till utbyggande, senast i förslaget
den 6 mars 1921, som av högskolans lärarkollegium och styrelse.
Mot de uttalanden, som härvidlag gjorts, har jag icke kunnat finna
någon saklig erinran utan instämmer jag till fullo i desamma. Ett
ytterligare skäl till byggnadsfrågans snara lösning, som jämväl från
åtskilliga håll andragits, ligger i önskvärdheten, från statens synpunkt
sett, att de av högskolan nu disponerade lokalerna vid Drottninggatan
så fort som möjligt bliva disponibla. för andra statliga
ändamål. Denna synpunkt anser jag böra tilläggas den största vikt.
Behovet av förbättrade lokaler för åtskilliga statens verk och inrättningar
synes mig i stort sett vara så trängande, att jag finner
fullgod anledning föreligga att förorda åtgärder för undanröjande av
ett tillstånd, som undandrager staten möjligheten att inom närmaste
tiden effektivt utnyttja den värdefulla fastigheten vid Drottninggatan.
25
Kungl. May.ts proposition Nr 179.
Vad särskilt ecklesiastikdepartementets verk och inrättningar beträffar
äro åtskilliga av desamma förlagda inom trånga och mindre
ändamålsenliga lokaler. Jag erinrar om att Kungl. Maj:t på min
framställning föreslagit den nu församlade riksdagen att bevilja medel
till ändrings- m. fl. arbeten vid tekniska högskolans gamla byggnad
för den kemiska fackskolan för att därstädes bereda lokaler åt farmaceutiska
institutet. Nämnda förslag måste emellertid tills vidare
anses innebära endast ett provisorium. För att den välbelägna fastigheten
skall kunna utnyttjas på det mest ändamålsenliga sätt synes
det vara lämpligt, att den tillgodogöres enligt en för samtliga byggnader
å densamma uppgjord plan. Utredning härom torde icke kunna
äga rum, förrän beslut fattats, som giver vid handen den ungefärliga
tidpunkten, då tekniska högskolan kan tänkas vara i sin helhet avflyttad
från lokalerna vid Drottninggatan.
Jämväl i fråga om den reviderade planen för utbyggandet
råder i stort sett enighet mellan de hörda myndigheterna. Den i
december 1919 av Lallerstedt framlagda planen innebar ett fullföljande
av de tidigare uppgjorda riktlinjerna för tekniska högskolans
fortsatta utbyggande. Mot denna plan uttalade sig riksmarskalksämbetet
och styrelsen för Sophiahemmet under åberopande
av de svårigheter, som vållas av vissa olösta tomtfrågor. Enligt
den begränsning, som den ursprungliga planen sedermera undergått,
behöva emellertid de tvistiga tomtområdena icke tagas i anspråk för
utbyggnaden. Tomtfrågan torde alltså för denna gång utan vidare
kunna avföras från handläggningen av detta byggnadsärende.
I detta sammanhang anser jag mig böra betona, att den begränsade
byggnadsplanen icke avser ett utbyggande av högskolan
för ett större antal elever än som förutsattes såsom det normala i
1911 års riksdagsbeslut men att dock vid planens uppgörande man
tagit sikte på möjligheterna att provisoriskt kunna bereda plats för
ett större elevantal. Denna åtgärd måste ses i belysningen av det
förhållandet, att Kungl. Maj:t, efter av telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, riksföreningen för landsbygdens elektrifiering,
svenska teknologföreningen samt ett antal andra tekniska
föreningar och ingenjörsklubbar gjorda framställningar om åtgärder
för avhjälpande av rådande brist på högskolebildade ingenjörer, genom
beslut den 25 april 1919 medgivit, att, utöver det antal elever, som
jämlikt Kungl. Maj:t beslut den 12 maj 1916 får mottagas i högBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 Sand. 152 käft. (Nr 179.) 4
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 179.
skolans första årskurs, eller 150, må, under villkor att därigenom ej
särskild kostnad vållas statsverket, från och med höstterminen 1919
tills vidare vid varje läroårs början i första årskursen intagas det
mindre antal elever, som med hänsyn till befintliga lokaler, undervisningsmateriel!
och lärarkrafter samt utan skada för undervisningen
i övrigt prövas kunna erhålla en fullgod utbildning för avläggande
av avgångsexamen vid högskolan.
Mot byggnadsplanen hava uttalat sig professorerna Forssell och
Fagerholm. Deras reservation utmynnar i en hemställan om undanskjutande
tills vidare av hela byggnadsplanen samt åvägabringande
av en utredning, gående ut på ett fortsatt utbyggande av högskolan
i enlighet med det s. k. paviljongsystemet. Reservanterna hava bemötts
såväl av styrelsen för tekniska högskolan och byggnadskommitterade
som av Lallerstedt och kommunikationsdepartementets byggnadsfullmäktige
professorn H. Kreuger. Vad som anförts gent emot reservanternas
förslag synes mig vara så tungt vägande, att jag icke finner
mig hava anledning taga någon hänsyn till reservationen. De nya
byggnader, till vilka medel av riksdagen anvisats, hava, sedan de tagits
i bruk, visat sig vara fullt ändamålsenliga. Det nu föreliggande av
myndigheterna förordade förslaget innebär, såsom Lallerstedt påvisat,
även det ett tillämpande av det utav Forssell så varmt förordade
paviljongsystemet, i den mån detta med hänsyn till tillgängligt tomtutrymme
och övriga förhandenvarande förhållanden kan äga rum.
Gfentemot Lallerstedts förslag till utbyggnad hava reservanterna icke
heller kunnat uppställa någon annan genomförd plan till utbyggnad.
Jag vill dessutom framhålla, att reservanternas projekt synes kräva
ett betydligt större tomtutrymme än det, som för tekniska högskolans
del kan vara att påräkna. Med anledning av vad Forssell anfört
rörande den åt Röda korset avsedda tomten invid högskolan
må i detta sammanhang nämnas, att, enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 17 februari 1922, gjorda framställningar i syfte att berörda upplåtelse
icke måtte komma till stånd, ej lett till någon rubbning av
tomtupplåtelsen åt Röda korset.
Den reviderade byggnadsplanen avser, såsom av det föregående
inhämtas, utförande av den förut omförmälda H-byggnaden ävensom,
i samband härmed, vissa ändringsarbeten å redan befintliga byggnader.
Såvitt de framlagda beskrivningarna över den nya byggnadens
disposition samt i ärendet företedda skissritningar giva vid han
-
27
Kungl. Maj:ts proposition Nr 179
deri, synes planen vara uppgjord under omsorgsfullt iakttagande, att
alla utrymmen utnyttjas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
Den förefaller mig alltså kunna i sina huvuddrag godkännas såsom
riktlinje för högskolans fortsatta utbyggande. Gfivetvis förutsätter
jag, att, innan detta fortsatta utbyggande tager sin början, fullständiga
huvudritningar uppgöras och efter vederbörande myndigheters
hörande underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Liksom vid framläggandet av övriga byggnadsförslag inom åttonde
huvudtiteln, har jag även vid denna fråga låtit mig ledas av
min önskan att underlätta möjligheten till beredande av nödhjälpsarbeten
och befordra ett ekonomiskt resultat av dessa arbeten. Detta
önskemål har givit mig anledning infordra förberörda den 5 december
1921 dagtecknade promemoria av Lallerstedt. Mot vad Lallerstedt
i ämnet föreslagit har jag i och för sig intet att erinra. Huruvida
det kan i allo genomföras, är åter vanskligt att nu bedöma. Några
svårigheter torde väl icke komma att möta mot att. från arbetslöshetsanslaget
erhålla medel för utförande av sådana arbeten, som
genom arbetslöshetskommissionens försorg kunna utföras direkt å
byggnadsplatsen. Vad åter angår de i Lallerstedts promemoria omförmälda
arbeten, som skulle utföras genom statsbeställningar hos
vissa industrier, lärer det, så vitt nu kan bedömas, vara mera än
osäkert, huruvida medel för ändamålet kan beredas från arbetslöshetsanslag,
som må komma att anvisas av innevarande riksdag. Jag
vill emellertid framhålla, att de arbeten av ifrågavarande slag, vilka
angivas i Lallerstedts promemoria, icke med nödvändighet behöva
komma till utförande redan under förra halvåret 1923.
Den möjlighet, som förefinnes, att för utbyggnaden använda
till nödhjälpsarbeten anslagna medel, har ytterligare komplicerat
beräkningen av den erforderliga anslagssumman, vilken beräkning
är försvårad redan på grund av den rådande osäkerheten i prisläget,
enkannerligen på arbetsmarknaden. Även om man med visshet
torde kunna förutse, att en avsevärd nedsättning kan äga rum
i det av Lallerstedt sist beräknade anslagsbehovet, 3,077,000 kronor,
i vilket belopp ingå även kostnaderna för sådana arbeten, som
kunde tänkas utförda såsom nödhjälpsarbeten, har jag icke funnit
mig kunna för närvarande stanna vid något bestämt kostnadsbelopp
för hela den föreslagna byggnaden utan inskränker mig till att föreslå
uppförande å extra stat för förra halvåret 1923 av det utav
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 179.
Lallerstedt i nyss berörda promemoria angivna beloppet 100,000 kronor,
vilket, såsom förut antytts, beräknats vara behövligt under
nämnda tid, oavsett eventuellt bidrag från nödhjälpsanslaget. Det
är att hoppas att, när förnyat anslagsäskande för nybyggnadens
fortsättning blir erforderligt, förhållandena så pass stabiliserats, att
en tillförlitlig beräkning av den totala byggnadskostnaden ävensom
förslag till fördelning av kostnadssumman å de särskilda byggnadsåren
kan framläggas för riksdagen. Tills vidare torde man kunna
utgå ifrån, att utbyggnaden kan komma att utföras under åren
1923—1926.
Under åberopande av min föregående framställning hemställer
jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till fortsatt utbyggande av tekniska högskolan
i huvudsaklig överensstämmelse med det av
mig förut omförmälda, av professor E. Lallerstedt
den 6 mars 1921 uppgjorda förslaget med
tillhörande ritningar och beskrivning anvisa på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Neuendorff.
Stockholm 1922, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
220494