Kungl Maj. ts Proposition Nr 171.
Nr 171.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående pensionsförsäkring
''för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställning shav are vid armén och marinen; given
Stockholms slott den 10 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
P. Albin Hansson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örke.
Departementschefen, statsrådet Hansson anför:
I de till 1919 års riksdag avlåtna propositionerna nr 276 och 302 Tidigare
angående pensionsförbättring för viss personal vid armén respektive endepens?onsmarinen
framhölls, att denna personal vore betydligt sämre tillgodosedd förbättring för
i pensionshänseende än vad i allmänhet vore fallet med statens civila ^rm/nocL
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 145 käft. (Nr 171.) 406 22 1 marinen.
2
Knngl. Maj:ts Proposition Nr 171.
tjänstinnehavare, i det att proportionell mellan pension och avlöning
vore synnerligen ogynnsam vid den militära pensioneringen, vadan behovet
av förbättrade pensionsförmåner för arméns och marinens personal
redan länge gjort sig gällande; att den fullständiga pensionsreglering,
som allmänt ansetts vara- av nöden, funnits icke lämpligen kunna äga
rum annat än i sammanhang med en definitiv lönereglering för ifrågavarande
personal; samt att, sedan emellertid enligt beslut vid 1918 års
lagtima riksdag tillfällig löneförbättring beretts dylik personal och därigenom
proportionen mellan pension och avlöning blivit än ogynnsammare
än tillförne, det syntes ofrånkomligt, att, i avvaktan på en definitiv
pensionsreglering, något åtgjordes i pensionsfrågan.
Kungl. Maj:t föreslog därför riksdagen att dels till beredande av
pensionsförbättring åt viss personal vid armén respektive marinen anvisa
medel å tilläggsstat för år 1919 och å extra stat för år 1920, dels godkänna
av vederbörande departementschefer förordade grunder för pensionsförbättringens
utgående, dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet finge i enlighet
med nyssnämnda grunder tilldela personal, som under åren 1918—
1920 avgått eller avginge från tjänsten, pensionsförbättring att utgå
under pensionstagarens återstående livstid.
Yad sålunda av Kungl. Maj:t föreslagits blev av riksdagen bifallet.
I enlighet härmed utfärdades den 20 och den 29 augusti 1919 kungörelser
angående grunder för pensionsförbättring för viss personal vid
armén respektive marinen (Svensk författningssamling nr 538 och 569).
På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar har riksdagen
sedermera å extra stat för åren 1921 och 1922 anvisat medel för beredande,
i enlighet med förenämnda grunder, av pensionsförbättring åt
viss personal vid armén och marinen, varjämte riksdagen förklarat, att
jämväl personal, som under åren 1921 och 1922 avginge från tjänsten,
finge för sin återstående livstid komma i åtnjutande av pensionsförbättring
enligt nyssnämnda grunder.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att dels till beredande av pensionsförbättring
åt viss personal vid armén respektive marinen i enlighet med de i förenämnda
kungörelser den 20 och den 29 augusti 1919 angivna grunder å
extra stat lör tiden 1 januari —30 juni 1923 anvisa särskilda förslagsanslag
av 400,000 kronor respektive 90,000 kronor, dels och förklara,
att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad
myndighet må i enlighet med nj^ssnämnda grunder tilldela personal, som
under tiden 1 januari—30 juni 1923 avgår från tjänsten, pensionsförbättring
att utgå under pensionstagarens återstående livstid.
3
KungJ. May.ts Proposition Nr 171.
Vid bestämmande av ifrågavarande pensionsförbättring utgick man
från den i civila pensionslagen givna huvudregeln, att för tjänst, vars
avlöning är delad i lön och tjänstgöringspenningar, såsom pensionsunderlag
skall tjäna den med tjänsten iorenade lönen; och tillämpades denna
regel på de avlöningar, som under form av lön och dagavlöning upptagits
i det utkast till definitiv lönereglering för personal vid försvarsväsendet,
som framlagts för 1918 års lagtima riksdag i sammanhang
med den då gjorda framställningen om tillfällig löneförbättring för dylik
personal. Men för att icke genom en så avpassad pensionsförbättring
en definitiv pensionsreglering skulle i någon män föregripas, gjordes
härutinnan en jämkning på det sätt, att 10 procent avdrogos å de enligt
den civila pensionslagen beräknade pensionsbeloppen, och bestämdes
sålunda den sammanlagda pensionen i regel till 90 procent av den del
av avlöningen, som i berörda utkast hänförts till lön. Då emellertid i
vissa fall nämnda del översteg den i regel gällande proportionen av 70
procent av totalavlöningen, vidtogs tillika den ytterligare begränsning,
att den sammanlagda pensionen i intet fall fick överskrida 63 procent av
totalavlöningen, sådan den i berörda utkast angivits.
Pensionsförbättringen bestämdes att utgå till pensionär, som vid
avgången från tjänsten var i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, och
erhöll så tillvida retroaktiv tillämpning, att personal, som avgått under
år 1918, fick hälften av den pensionsförbättring, som tillkom- motsvarande
pensionär, vilken avgick efter ingången av år 1919. Pensionsförbättringen
kan, sådan den i nämnda kungörelser utformats, anses
utgöra en anordning av tillfällig natur, enär den ju förutsatte åtnjutande
av tillfällig löneförbättring; mm däremot är pensionsförbättringen definitiv
för den personal, som blivit delaktig av densamma, i det att,
såsom förut antytts, pensionstagare äger rätt att under sin återstående
livstid uppbära den pensionsförbättring, som tilldelats honom.
Den mera definitiva lönereglering, som godkändes av 1921 års riksdag
och fastställdes genom avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat med flera
vid armén och marinen den 29 juni 1921 (Svensk författningssamling
nr 388), är emellertid icke i allo grundad på förberörda utkast till definitiv
lönereglering för ifrågavarande personal; avlöningen är nämligen
icke fördelad i lön och dagavlöning, utan samtliga avlöningsförmåner
äro sammanförda i eu summa, som benämnes lön, i likhet med vad som
ägt rum vid de under senare åren beslutade löneregleringar för kommuuikationsverken,
statsdepartementen med flera verk.
Grunder för
bestämmande
av ponsionsförbättringens
belopp m. m.
Lönereglering
för arméns
och marinens
personal.
4
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 171.
Den förutvarande uppdelningen på skilda löneklasser av beställningar
inom vissa tjänstegrader (tjänsteklasser) har upphört, och beställningarna
hänföras å skilda löneplaner för officerare (O), underofficerare
(UO) och civilmilitär personal (C) till olika lönegrader och löneklasser,
vilka i sin ordning innefatta olika lönebelopp efter ortsgrupp. Åven de
särskilda ålderstilläggen, där sådana förut förekommit, hava såsom fristående
avlöningsform försvunnit och ersatts med uppflyttning till det
större lönebeloppet i högre löneklass inom vederbörande lönegrad.
Enligt nyssberörda kungörelser utgör, såsom förut nämnts, åtnjutande
av tillfällig löneförbättring en förutsättning för rätt till pensionsförbättring.
Denna löneförmån har emellertid upphört med ingången av
år 1922, då omförmälda avlöningsreglemente trätt i kraft. På grund
härav och i syfte tillika att pensioneringsgrunderna, i vilka pensionen
är fastställd i förhållande till »lönen», må kunna tillämpas utan hinder
därav, att vid den nya löneregleringen uppdelningen av avlöningen i
lön och dagavlöning eller tjänstgöringspenningar bortfallit, har i enlighet
med riksdagens beslut stadgats, att vid bestämmande av pension enligt
gällande pensioneringsgrunder för beställningshavare, å vilken det nya
avlöningsreglementet vunnit tillämpning, skall så anses, som om beställningshavaren
i sin vid avgången innehavande beställning åtnjutit lön
enligt vederbörlig under år 1921 gällande stat; att till sådan beställningshavare
må, utan hinder av det för uppbärande av pensions förbättring
stadgade villkor om åtnjutande av tillfällig löneförbättring, efter
avgången utgå pensionsförbättring enligt av riksdagen godkända grunder,
såsom om de för år 1921 gällande bestämmelser rörande tillfällig löneförbättring
varit å honom vid avgången tillämpliga; samt att i fråga
om nu nämnd beställningshavare, vilken avgår från beställning i tjänstegrad
(tjänsteklass), som före ingången av år 1922 varit uppdelad på
skilda löneklasser, eller från beställning, med vilken enligt förut gällande
stat var förenad rätt till ålderstillägg, skall vid bestämmandet av pension
och pensionsförbättring så anses, som om han vid avgången tillhört den
löneklass, vartill han med hänsyn till fullgjord tjänstetid skolat efter tur
hänföras, respektive åtnjutit det antal ålderstillägg, vartill han enligt
tjänstårsbe räkning skulle varit berättigad, därest för år 1921 gällande
bestämmelser fortfarande ägt giltighet.
Framställning Den kommitté, som av Kungl. Maj:t den 29 juni 1921 tillsattes för
av i‘>21 ars bredande av vissa till pensionsväsendet hörande frågor, (1921 års penkommitté,
sionskonrmitté) erhöll, bland annat, i uppdrag att taga under övervägande,
huruvida några jämkningar borde ske i gällande bestämmelser rörande
pensionsförbättring för arméns och marinens personal.
Kungi. May.ts Proposition Nr 171.
5
Med anledning härav har kommittén i skrivelse den 12 januari 1922
avgivit förslag till ändrade grunder för ifrågavarande pensionslörbättring
samt därvid anfört följande.
Då det gällt att överväga, huruvida några jämkningar borde
ske i bestämmelserna om pensionsförbättring, hade kommittén till en
början undersökt proportionen mellan sammanlagda pensionsbeloppet
(kassapension + fyllnadspension + pensionsförbättring) och lönen i billigaste
ortsgrupp enligt det nya avlöningsreglementet. Det hade då visat sig,
att sammanlagda pensionen endast i några fall uppginge till 60 procent
av lönen. Exempelvis utgjorde pensionen för sergeant (underofficer av
2. graden) 60 procent av lönen, om vederbörande vid avgången tillhört
någon av 3:e— 5:e löneklasserna inom 2:a lönegraden å löneplanen för
underofficerare; men om vederbörande, såsom i regel vore fallet, vid avgången
åtnjöte lön i högsta löneklassen, vore motsvarande procenttal
endast 58; och för kapten, som pensionerats i högsta löneklassen (10:e
löneklassen av 3:e lönegraden å löneplanen för officerare), utgjorde pensionen
endast något mer än 56 procent av lönen, medan procenttalet
vore ännu lägre för beställningshavare i högre tjänstegrad, såsom för
överste endast 52 procent. I detta sammanhang syntes böra erinras
därom, att, då i utlåtande över av tillkallade sakkunniga avgivet förslag
om beredande av pensionsförbättring åt personalen vid försvarsväsendet
yrkande framställts om begränsning av pensionsförbättringen,
så att densamma jämte pensionen icke skulle överstiga 60 procent av
det i förberörda utkast till lönereglering angivna totalbeloppet för avlöningen,
vederbörande departementschefer vid ärendets föredragning
inför Kungl. Maj:t den 7 mars 1919 (se propositionerna nr 276 och 302)
uttalat, att denna proportion knappast kunde anses vara för personalen
fullt tillfredsställande; och hade då pensionsförbättringen, som i regel
skulle uppbringa pensionsförmånen att motsvara ungefär 90 procent av
den del av avlöningen, som i utkastet till definitiv lönereglering hänförts
till lön, begränsats så, att sammanlagda pensionsförmånen icke skulle få
överstiga 63 procent av totalavlöningen i nämnda utkast. Vidare vore att
märka, hurusom i de på senare tiden vidtagna pensionsregleringar för
kommunikationsverken, statsdepartementen med liera verk pensionsunderlaget
i regel bestämts till Va eller 66,6 procent av lönen i billigaste ortsgrupp
i vederbörande lönegrads högsta löneklass. Om man med denna
utgångspunkt och med tillämpning av den vid pensionsförbättringens beviljande
iakttagDa regeln om reducering med 10 procent till följd av
avgiftsfrihet för pensionsförbättringen ville avpassa pensionsförbättringen i
förhållande till lönerna i det nya avlöningsreglementet för armén och marinen,
6
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
borde ju pensionsförbättringen i varje fall bestämmas till sådant belopp,
att detsamma jämte pensionen motsvarade 60 procent av lönen i billigaste
ortsgrupp i vederbörande lönegrads högsta löneklass. Detta skulle
emellertid innebära en förhöjning av pensionsförbättringen nästan över
hela linjen. En så vittgående åtgärd syntes dock icke nu böra ifrågasättas.
Då nämligen kommittén, i vars uppdrag jämväl inginge att till
vidare behandling upptaga den sedan länge vilande frågan om en genomgripande
omläggning av den militära pensioneringen, hade för avsikt
att inom kort till behandling upptaga berörda spörsmål, samt utsikt sålunda
syntes förefinnas till att den fullständiga pensionsreglering, som
åsyftades, skulle kunna snart nog bliva gällande, måste det anses lämpligt
att nu icke vidtaga i stort sett andra ändringar i bestämmelserna
om pensionsförbättringen än som erfordrades för en närmare anslutning
till det nya avlöningsreglementet.
Då kommittén därvid tagit i övervägande, huruvida icke vid utformande
av bestämmelser om pensionsförbättringen borde följas det vid
nyare pensionsregleringar tillämpade systemet med ett och samma pensionsbelopp
för alla löneklasser inom samma lönegrad, hade vid undersökning
befunnits, att en övergång till nämnda system i själva verket
icke skulle innebära någon saklig ändring av vad som nu gällde i fråga
om pensionsförbättringen, enär de, som hittills kommit i åtnjutande av
pensions!orbättring, nästan utan undantag, på grund av tjänstetidens
längd, erhållit högsta möjliga pensionsförbättringsbelopp och alltså vid
avgången skulle hava, om det nya avlöningsreglementet varit gällande,
tillhört högsta löneklass inom sin lönegrad. På grund härav hade kommittén
funnit sig böra framlägga förslag till nya bestämmelser om pensionsförbättringen,
med iakttagande att för varje lönegrad å löneplanerna
(för officerare, underofficerare och civilmilitär personal) sammanlagda
pensionen (kassapension + fyllnadspension + peusionsförbättring) bleve
lika stor.
Inom samma lönegrad och till och med inom samma löneklass, särskilt
å löneplanen för civilmilitär personal, funnes emellertid beställningshavare
med rätt väsentligt olika pension; exempelvis tillhörde såväl
departementsskrivare och poliskommissarie’ som besiktningsrustmästare
6:e lönegraden i nämnda löneplan och vore alltså enligt nya avlöningsreglementet
likställda i löneavseende; men sammanlagda pensionsförmånen
vore nu för de förra 3,000 kronor, för den senare däremot
endast 2,610 kronor. Då sammanlagda pensionsförmånen borde vara
lika stor för beställningshavare, tillhörande samma lönegrad, samt alltså
pensionsförbättringens belopp i sådant fall, ''som nyss nämnts, måste
7
Kung1. Maj.ts Proposition Nr 171.
bliva olika lör skilda befattningar i samma lönegrad, både det befunnits
lämpligt att i författningsförslaget angiva icke pensionsförbättringens
belopp utan det sammanlagda pensionsbeloppet (kassapension + fyllnadspension
+ pensionsförbättring) lör varje lönegrad. Pensionsförbättringens
belopp komme alltså icke till synes i författningen, men utgjorde den
lätt uträknade skillnaden mellan det angivna sammanlagda pensionsbeloppet
och vad som enligt gällande pensioueringsgrunder tillkomme vederbörande
i kassapension och fyllnadspension.
Förutom härav föranledda sakliga ändringar i jämförelse med nuvarande
bestämmelser syntes dylika ändringar påkallas jämväl av vissa
andra omständigheter. Genom det nya avlönings reglementet hade nämligen
dels ytterligare löneklasser införts för vissa beställningsgrupper
och dels vissa civilmilitära befattningar omvärderats i avlöningshänseende.
Nuvarande grunderna för pensionsförbättringen företedde vidare den
olikheten i fråga om militär och civilmilitär personal, att för den förrå
upptagits pensionsförbättringens belopp för samtliga tänkbara fall, medan
däremot beträffande den civilmilitära personalen meddelats bestämmelser
endast i fråga om sådana beställningar, från vilka avgång beräknats
inträffa under de efter pensionsförbättringens medgivande närmast följande
åren. Denna anordning syntes icke vidare kunna bibehållas, då
nu för varje lönegrad även på löneplanen för civilmilitär personal pensionsförbättringens
belopp borde bestämmas. Slutligen syntes i detta
sammanhang böra uppmärksammas, att de högst avlönade militära beställningshavarna,
vilka enligt nu gällande bestämmelser icke upptagits
såsom berättigade till pensionsförbättring, numera syntes böra få rätt
till sådan förmån.
Dessa omständigheter måste enligt kommitténs mening föranleda till
verkliga ändringar i nu gällande bestämmelser om pensionsförbättringen;
men i övrigt hade kommittén icke annat än i undantagsfall funnit skäl
föreslå ändring av nuvarande sammanlagd pensionsförmån.
Beträffande de nya löneklasser, som tillkommit genom avlöningsreglementet,
erinrade kommittén ej mindre att, medan för majorerna
(kommendörkaptener av 2:a graden) förut en och samma avlöning varit
gällande, lönen för sådan beställningshavare numera uppdelats på två
löneklasser, nämligen ll:e och 12:e (4:e lönegraden i löneplanen för
officerare O), än även att dels en 5:e löneklass införts inom l:a lönegraden
för underofficerare (löneplanen UO), dels ock i en särskild lönegrad,
den 4:e, å sistnämnda löneplan uppförts förvaltare vid intendenturkåren,
redogörare vid ridskolan samt musikdirektörer, som avlagt musikdirektörsexamen
vid musikaliska akademien.
8
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
Den hittills för majorer gällande lönegraden motsvarades av ll:e
löneklassen i löneplanen O av det nya avlömngsreglementet, och för
denna löneklass utgjorde sammanlagda pensionsbeloppet 4,500 kronor,
motsvarande 57 procent av den nya lönen. För 13:e löneklassen, omfattande
överstelöjtnanter, utgjorde sammanlagda pensionsbeloppet 55
procent av lönen. Kommittén ausåge därför lämpligt, att pensionsförbättringen
för majorsgraden med hänsyn till avlöningen för 12:e löneklassen
bestämdes så, att den tillsammans med pensionen utgjorde omkring
56 procent av lönen (lägst 8,460 kronor) eller tillhopa i avrundat
tal 4,700 kronor, varav 1,500 kronor utgjorde pensionsförbättring.
Med hänsyn till tillkomsten av den nya 5:e löneklassen inom l:a
lönegraden å löneplanen UO med lön av lägst 2,760 kronor syntes pensionsförbättringen
för denna lönegrad böra bestämmas till sådant belopp,
att densamma jämte pensionen uppginge till 1,620 kronor, motsvarande
59 procent av nuvarande lön å billigaste ort.
Sammanlagda pensionsbeloppen i 3:e lönegraden å löneplanen UO
utgjorde nu 56 å 58 procent av lönen och för 2:a lönegraden å samma
löneplan 58 å 60 procent av lönen. För den nya 4:e lönegraden å
samma löneplan syntes därför pensionsförbättringen böra bestämmas att
tillsammans med pensionen motsvara 57 k 58 procent av lönen. På
grund härav ansåge kommittén, att sammanlagda pensionsbeloppet borde
bestämmas för ifrågavarande nya lönegrad till 2,580 kronor.
Enligt nu gällande bestämmelser om pensionsförbättringen tillkomme
sådan förmån icke generalsperson och flaggman; och orsaken härtill
vore att finna i den omständigheten, att sådan befattningshavares pension
i och för sig redan uppginge till det belopp av 6,000 kronor, med
vilket pension enligt de bestämmelser, som gällt vid tiden för avgörandet
av frågan om pensionsförbättring, högst kunnat uppgå för civil befattningshavare
i allmänhet. Av samma anledning hade pensionsförbättringen
för överste och kommendör bestämts till sadant belopp,* att totala pensionsförmånen
utgjorde 6,000 kronor.
Numera hade emellertid enligt 1921 års riksdags beslut pensionsunderlaget
för med generalspersoner likställda civila befattningshavare
bestämts till 8,496 kronor. På grund härav syntes nu icke längre finnas
anledning att utesluta generalspersoner från åtnjutande av pensionsförbättring;
och hade pensionsförl.ättringen för general och flaggman funnits
böra föreslås att utgöra 1,500 kronor, varvid sammanlagda pensionsbeloppet
bleve 7,500 kronor, motsvarande omkring 49 procent av den nya
avlöningen å billigaste ort. Härvid hade givetvis hänsyn tagits till den
omständigheten, att å denna pensionsförmån skulle få räknas dyrtidstillägg
efter gynnsammare grunder än å förenämnda civila befattnings
-
9
Kung!. Maj.ts Proposition Nr 171.
havarea nyreglerado pension å 8,490 kronor. Då generalfältläkaren åtnjöte
samma lön som general, borde nu föreslagen pensionsförbättring
tillkomma även honom.
För överste och kommendör syntes pensionsförbättringen, som nu
utgjorde 1,500 kronor, böra i någon mån höjas, och syntes beloppet
lämpligen kunna bestämmas till 1,750 kronor, så att sammanlagda pensionsförmånen
komme att utgöra 6,250 kronor; och i detta avseende
ville kommittén erinra, att de sakkunniga, vilka på sin tid framlagt det
till grund för framställningarna till 1019 års riksdag liggande förslaget
om pensionsförbättring, framhållit, att pensionsförbättringen för överste
och kommendör bort utgöra 1,800 kronor, men att med hänsyn till
maximibeloppet för pension, 6,0()0 kronor, pensionsförbättringen i detta
fall måste begränsas till 1,500 kronor. Då även här för konsekvensens
skull syntes böra tillämpas den sedermera tillkomna begränsningen till
högst 63 procent av totalavlöningen enligt förberörda utkast till lönereglering,
hade pensionsförbättringen i detta fall ansetts böra sättas till
ovan föreslaget belopp, vilket motsvarade ungefär 54 procent av den
nya lönen å billigaste ort. Då marinöverläkaren nu vore i avseende å
pensionsförbättring likställd med överste och kommendör, borde nu föreslagen
pensionsförbättriug tillkomma även honom.
Genom det nya avlöningsreglementet hade mellan general (8:e lönegraden)
och överste (6:e lönegraden) införts en 7:e lönegrad med lön å
billigaste ort av 13,200 kronor, avsedd för inspektören för kavalleriet,
kommendanten i Boden och militärbefälhavaren på Gottland. Då pensionsunderlaget
för motsvarande lönegrad för civila befattningshavare
vore medeltalet av pensionsuuderlagen för närmast högre och närmast
lägre lönegrad, syntes sammanlagda pensionsförmånen för den nya 7:e
lönegraden lämpligen böra bestämmas till medeltalen av pensionsbeloppen
för general 7,500 kronor och för överste 6,250 kronor eller alltså till 6,880
kronor. Då nuvarande pensionsbeloppet för ifrågavarande befattningshavare,
som fortfarande i detta avseende vore likställda med överstar, utgjorde
4,500 kronor, skulle pensionsförbättringen uppgå till 2,380 kronor.
Vad därefter anginge beställningarna å löneplanen för civilmilitär
personal, vore att märka, hurusom någon pensionsförbättring icke nu
funnes bestämd för beställningar, tillhörande l:a, 2:a och 4:e lönegraderna.
Vid sådant förhållande och då proportionen mellan pension och avlöning
i l:a och 2:a lönegraderna å löneplanen för underoficerare utgjorde 59
respektive 58 procent, hade kommittén, med tillämpning av samma procentförhållande
å motsvarande lönegrader å löneplanen för civilmilitär
personal, ansett sig böra föreslå, att pensionsförbättringen i dessa fall
finge utgå med sådana belopp, att sammanlagda pensionen bleve för
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 145 käft. (Nr 171.) mg 22 2
10
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
•
beställning i l:a lönegraden 1,610 kronor och för beställning i 2:a lönegraden
1,880 kronor. För 4:e lönegraden hade beloppet ansetts böra
utgöra 2,310 kronor, vilket belopp i likhet med pensionsbeloppen för
närmast lägre och närmast högre lönegrad motsvarade ungefär 54 procent
av lönen. För beställningarna i 6:e lönegraden föresloges sammanlagda
pensionsförmånen till 3,000 kronor, utgörande vad som nu i sådant
avseende tillkomme departementsskrivare och poliskommissarie.
Med dessa hade fortifikationskassör förut varit i pensionshänseende likställd;
men då sistnämnda beställningshavare jämte tyg- och fabriksförvaltare
upptagits i den 7:e lönegraden, hade sammanlagda pensionsbeloppet
för denna lönegrad ansetts böra i någon mån höjas och föreslagits
till 3,050 kronor med hänsyn tagen därtill, att motsvarande belopp
för närmast högre lönegrad, den 8:e, borde utgöra 3,100 kronor.
I övrigt hade sammanlagda pensionsbeloppet för -varje lönegrad även å
löneplanen för civilmilitär personal föreslagits med iakttagande av det
högsta pensionsförbättringsbelopp, som nu kunde ifrågakomma för någon
lönegraden tillhörande beställningshavare, dock att för ll:e lönegraden,
omfattande regementsläkare och fältveterinär, vilka enligt nu gällande
bestämmelser ägde bekomma pensionsförbättring enligt samma grunder
som major, pensionsbeloppet ansetts böra i likhet med majors höjas till
4,700 kronor, därav 1,500 kronor pensionsförbättring. I detta sammanhang
borde uppmärksammas, att förutvarande min-, torped- med flera
ingenjörer, vilka efter intjänta ålderstillägg vore berättigade till pension
och fyllnadspension å tillhopa-3,600 kronor, numera under benämningav
specialingenjörer av 1., 2. och 3. graden upptagits i respektive 13:e,
12:e och l():e iönegraderna å löneplanen för civilmilitär personal. Enligt
gällande bestämmelser vore pensionsförbättring bestämd endast för miningenjör,
som »tillträtt samtliga på stat uppförda ålderstillägg» och utgjorde
1,400 kronor. Sammanlagda pensionsförmånen bleve i sådant
fall 5,000 kronor. Denna omständighet hade emellertid icke ansetts
böra föranleda till att sammanlagda pensionsbeloppet för 10:e lönegraden
bestämdes högre än till det belopp av 4,200 kronor, som enligt nu gällande
bestämmelser högst tillkomme i nämnda lönegrad jämväl upptagen
marinläkare av 1. graden. En höjning av sammanlagda pensionsförmånen
i denna lönegrad upp till 5,000 kronor skulle nämligen förrycka
den riktiga skillnaden i detta avseende mellan de olika lönegraderna och
hade icke ansetts vara erforderlig, då beställningen såsom specialingenjör
av 3. graden finge anses såsom en övergångsplats, där pensionering i
regel icke förekomme.
1 följande tabell hade sammanställts vissa uppgifter till belysande
av kommitténs förslag.
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 171.
11
. |
Nuvarande |
Nuva- rande |
Nuva- rande o am |
||||
It1 |
Ce |
c« |
pension |
pen- |
|||
p CD ►ö |
B CD crc |
p CD |
Beställning |
Tjänst- år |
och fyll n ads- |
sions- för- |
man.— lagda |
p“ P |
P P- |
P 00 va |
pension |
hatt- |
pen- sions- |
||
ring |
belopp |
||||||
kronor |
| kronor |
kronor |
|||||
O. |
''{ |
1. 2. |
Fänrik m. fl............... |
—3 3— |
}■ 720 j |
630 880 |
1,350 1,600 |
3. |
Löjtnant m. fl.......-j9'' |
} ~3 |
620 1 |
1,620 |
|||
2.- |
4. |
12. » |
j. 3-6 |
2. kl. 1,000 |
980 1 |
1,980 |
|
5. |
............il. » |
i 6-9 |
1.. » 1,200'' |
1,330 1 |
2,330 |
||
6. |
J2. » ............11. » |
K |
1,580 1 |
2,580 |
|||
7. |
Kapten m. fl.......j9'' |
i _3 |
780 | |
1 2,700 |
|||
3. |
8. |
/2. » ” ...............il. » |
I 3-6 |
2. kl. 1,920 1. » 2,720'' |
1,230 1 |
3,150 |
|
9. |
” ...............il. » |
} 6-9 |
1,680 1 |
3,600 |
|||
10. |
* ...............il. » |
I9- |
2,070 1 |
3,990 |
|||
*■{ |
11. |
Major m. fl............. ..... |
-3 |
| 3,200 | |
1,300 |
4,500 |
|
12. |
» ......... |
3- |
nv löneklass |
||||
5. |
13. |
Överstelöjtnant m. fl. ... |
— |
3,600 |
1,350 |
4.950 |
|
6. |
14. |
Överste m. fl................ |
— |
4.500 |
1,500 |
.6.000 |
|
7. |
15. |
Inspektör f. kav. m. fl.... |
— |
4.500 |
ny lönegrad |
||
uo. |
8. |
16. |
Arméfö |
— |
6,000 |
- • |
6,000 |
I |
1. |
Underofficer 3. gr....... |
—3 |
390 |
1,110 |
||
2. |
» |
3-6 |
520 |
1,240 |
|||
l.j |
3. |
» ................ |
6-9 |
> 720 |
640 |
1,360 |
|
4. |
» ...... |
9—12 |
770 |
1,490 |
|||
5. |
)) ..... |
12- |
1 |
ny löneklass |
|||
3.| |
Sergeant ............ |
-8 |
570 1 |
1,350 |
|||
1 |
Underofficer 2. gr....... |
1 |
350 1 |
||||
4-! |
Sergeant ...........{]['' |
| 3-6 |
750 650 |
1,530 |
|||
2.'' |
1 H |
Underofficer 2. gr.......... Sergeant ........... Underofficer 2. gr. |
1 | 6-9 |
St. 2. kl. 780 Uq2 gr.1,000 |
530 1 |
1,660 |
|
6.1 |
Sergeant ............j9'' |
| 9-12 |
1,010 1 |
1,790 |
|||
1 |
Underofficer 2. gr........ |
1 |
790 1 |
||||
7.1 |
Sergeant ............j|'' |
L- |
1,130 1 |
1,910 |
|||
1 |
Underofficer 2. gr.......... |
1 |
910 J |
(
i
Före slagna sam man lagda pen sions belopp -
kronor
1,600
2,580
3,990
4,700
4,950
6,250
6,880
7,500
1,620
''1,910
Däri
ingående
pensions förbättring -
kronor
880
j 2. kl. 1,580 I
11.» 1,380
2. kl. 2,070
1. » 1,270
1,500
1,350
1,750
2,380
1,500
900
[St. 2. kl. 1,130
^ » 1. » 1,010
lU02. gr. 910
12
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
Nuva- rande |
Nuva- |
Före- |
||||||||
- |
Nuvarande |
rande |
slagna sam- man- lagda pen- sions- |
Däri ingående pensions- förbättring |
||||||
Löneplan |
C» 0 © crq 3 |
O! D © tf P- ÖB © |
Beställning |
Tjänst- år |
pension och fyllnads- pension |
pen- sions- f,''r- bätt- ring |
man- lagda pen- sions- |
|||
belopp |
belopp |
|||||||||
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
||||||
UO |
5. |
(Fanjunkare m. fl.......... \Flaggunderofficer |
[ -3 |
( 530 1 435 eo |
} 1,530 |
|||||
6. 7. 8. |
1 Fanjunkare m. fl......... |
1 710 |
} 1,710 |
|||||||
3. |
1 Flaggunderofficer m. fl.... (Fanjunkare m. fl. ........ 1 Flaggunderofficer m. fl.... (Fanjunkare m. fl. ......... t Flaggunderofficer m. fl.. . |
> o—b } 6-9 |
Fan]. 1.000 |
\ 615.60 1 890 1 795.60 J 1,070 1 975.60 |
2,250 |
( Fanj. 1,250 I 1,155.60 |
||||
9. |
^Fanjunkare in. fl. ......... (Flaggunderofficer m. fl.... |
}l2- |
(1,250 |
} 2,250 |
||||||
4. |
7-11. |
J Förvaltare m. fl............. | Musikdirektör............ |
U=6 |
\ 1,000 1 1,200 / Musikdir.*) \ 1,000 |
ny lönegrad |
2,580 |
fT,.. / 1,580 Forv1 1,380 |
|||
C. |
1. |
1-5 |
Förrådsvaktmästare ...... |
— |
900 |
e.i bestämda |
1,610 |
710 |
||
( —5 |
600 I |
f 1,280 |
||||||||
2. |
4-8. |
Poliskonstapel.............. |
5-10 |
700 1 800 ( |
» |
» |
[ 1,880 |
) 1,180 \ 1,080 |
||
15- |
900 1 |
1 |
980 |
|||||||
6—10. |
Tyg- och fabriksskrivare |
( -5 |
900 1 1,000 | |
» |
» |
j i,no |
||||
6-9. |
Tyg-o. gevärshantverkare |
1 ~5 |
900 \ 1,000 f |
)) |
» |
J 1.110 |
||||
10. |
)) » » |
12— |
1,000 |
1,010 |
2,010 |
1.010 |
||||
3. |
6-10. |
Hantverkare och fort-maskinist ................. |
{5=5 |
900 1 1,000 f |
ej bestämda |
2,010 |
t 1,110 |
|||
900 ) |
| 1,110 |
|||||||||
6-10. |
Polisöverkonstapel......... |
) 5-10 |
1,000 1.040 f |
» |
» |
) 1,010 ) 970 |
||||
115- |
1.200 | |
1 810 |
||||||||
4. |
8-12. |
Verkmästare 2. kl.......... |
{5=6 |
900 1 1,000 f |
» |
» |
i 2,310 |
( 1.410 \ 1,310 |
||
5.j |
9—12. |
Tygförvaltare 2. kl. ...... |
{ 5=5*2 |
1,000 1 1.200 | |
)) |
» |
2,450 |
( 1.450 l 1,250 |
||
1 |
13. |
» |
12— |
1.200 |
1.250 |
2,450 |
1,250 |
|||
11-14. |
Departementsskrivare o. |
1 -5 |
1,200 \ |
ej bestämda |
f 1,800 |
|||||
poliskommissarie......... |
l 5-10 |
1,600 / |
l 1,400 |
|||||||
14-15. |
D:o D:o |
10— |
2.000 |
1,000 |
3,000 |
1,000 |
||||
6., |
11-15. |
Tygverkmästare o. verk-mästare 1. kl............. |
5—5 |
1,000 1 |
ej bestämda |
3,000 |
/ 2,000 \ 1,640 |
|||
11-14. |
Besiktningsrustmästare... |
{ 5-12 |
1,000 \ |
)) |
» |
/ 2,000 |
||||
15. |
» |
12- |
1,360 |
1,250 |
2,610 |
1,640 |
*) Såsom musikfanjunkare.
• Kung1. May.ts Proposition Nr 171.
13
Nuvarande |
|||||
t"1 |
C* |
05 |
pension |
||
p <T> |
P CD CK? |
P CD E |
Beställning |
Tj änst-år |
och fyllnads- |
P P |
P P- |
So CO |
pension |
||
kronor |
|||||
C. |
,{ |
12-15. |
Tyg- och fabriksförval-tare 1. kl. och fortifika-tionskassör ............... |
( -5 |
1,200 1,600 |
15, 16. |
Fortifikationskassör ...... |
10- |
2,000 |
||
14-16 17. |
Bataljonsveterinär ......... )) |
-9 9 - |
| 1,920 |
||
8- |
f -5 |
1,200 |
|||
1 |
14-17. |
Öververkmästare ......... |
) 5-10 |
1,600 2,000 |
|
( |
16-18. |
Bataljonsläkare och rege- |
|||
mentsveterinär ......... |
—9 |
| 2,720 |
|||
9. |
19. |
D:o D:o .................. |
9- |
||
16-19. |
Mariningenjör 2. gr....... |
— |
2.400 |
||
1 |
Andre kemist ............... |
— |
2,800 |
||
[ |
1 “5 |
2,720 |
|||
Marinläkare 1. gr.......... |
5-10 |
2.960 |
|||
10. |
18-21. |
Ilo- |
3,200 |
||
(Mariningenjör 1. gr. 2. kl. |
2,800 |
||||
|Specialingenjör 3. gr. ... |
— |
3,600 |
|||
11. |
20 -23. |
Regementsläkare och |
|||
fältveterinär.......... |
— |
3.200 |
|||
’ Tyg- och fabriksingenjör |
5—^ |
2.400 2,800 |
|||
12. |
21-24. |
Mariningenjör 1. gr. 1. kl. |
1 —20 J 20— |
3,600 |
|
(miningenjör) och ke- |
1 3,600 |
||||
mist ........................ |
1 |
||||
''Fältläkare............... |
— |
3.600 |
|||
Marindirektör 2. gr..... |
— |
4,000 |
|||
13. |
22-25. |
I Specialingenjör 1. gr. • |
\ -20 |
| 3,600 |
|
(miningenjör) ............ |
;20— |
||||
(Förste marinläkare ...... |
— |
3,600 |
|||
1 |
24-25. |
Överfältläkare m. fl. ...... |
-5 |
4,240 |
|
14 |
25-27. |
» |
/ 5, 6 |
}■ 4,720 |
|
1 |
24-27. |
Marindirektör 1. gr. ...... |
4,500 |
||
15. |
28. |
Marinöverläkare .......... |
— |
4,500 |
|
16. |
29. |
Generalfältläkare ......... |
— 1 |
6,000 |
}
{
{
}
{
Nuva rande pen sions för bätt ring -
Nuva rande sam man lagda pen sions belopp -
kronor
kronor
ej bestämda
1,000 | 3,000
ej bestämda
1,180 | 3,100
ej bestämda
j bestämda
,270 | 3,990
i bestämda
3,720
3,900.
4,200)
ej bestämda
1,000
1,300 | 4,500
ej bestämda
1,400
1,350
1,300
5,000
4,950
5,300
ej bestämda
1,400
1,350
1,350
1,280
5.000
4.950
5,590
6.000
ej bestämda
1,500 I 6,000
- I 6,000
Före slagna sam man lagda pen sions belopp -
kronor
3,050 {
)•
3,100
3,990
I!
4,200 :
4,700
5,000,
5,300
6,000
6,250
7,500
Däri
ingående
pensions förbättring -
kronor
1,850
1,450
1,050
1,180
1,900
1,500
1,100
1,270
1,590
1,190
1,480
1,240
1,000
1,400
600
1.500
2,600
2.200
1,400
1,400
1,700
1,300
1,700
1,700
1,760
1,280
1.500
1,750
1.500 ’
14
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
Bland de i 3 kap. av det nya avlöningsreglementet upptagna ordinarie
beställningshavare, som tillsattes genom förordnande, funnes några
grupper, för vilka särskilda bestämmelser beträffande pensions förbättring
skalle kunna ifrågasättas. Detta gällde främst marinöverdirektören, som
åtnjöte ett årsarvode av 16,000 kronor, beräknat för dyraste ort, vilket
alltså kunde anses ligga ungefär mitt emellan lönen i 7:e och 8:e lönegraderna
i löneplanen för officerare (O). Pensionsbeloppet i sin helhet
skulle därför kunna anses böra utgöra medeltalet mellan 6,880 kronor
och 7,500 kronor eller således 7,190 kronor. Kommittén hade emellertid
icke funnit anledning föreslå någon särskild bestämmelse om pensionsförbättring
åt marinöverdirektören, enär ny innehavare av denna befattning
helt nyligen blivit tillsatt och frågan om pension i detta fall icke kunde
väntas bliva aktuell under den tid, som kunde förflyta, innan en definitiv
pensionsreglering kunde föreligga.
Vad beträffade personalen vid flottans poliskår och marinläkare av
2. graden, vilka jämväl vore att hänföra till de i 3 kap. av avlöningsreglementet
angivna beställningshavare, vore att märka, att nämnda
polispersonal’och läkare icke vore tillförbundna att ingå såsom delägare
i flottans pensionskassa och erlägga med sådan delaktighet förbundna
avgifter; och på grund härav hade kommittén ansett pensionsförbättring
icke böra utan prövning i varje fall ifrågakomma.
Det nya avlöningsreglementet gällde icke verkmästare och mästare
vid militärdepå och varvstat. Enligt gällande grunder för pensionering
av flottans befäl och underbefäl med vederlikar skulle emellertid verkmästare
erhålla pension till lika belopp som flaggmaskinist och mästare
till lika belopp som 2. gradens underofficer. Då verkmästare och mästare
ej vore i nu gällande bestämmelser om pensionsförbättring upptagna
såsom berättigade till sådan förmån, vore de att hänföra till de personalgrupper,
för vilka sådan förmån ansetts böra göras beroende av prövning
i varje särskilt fall; och hade riksdagen i åtskilliga fall beviljat
sådan personal pensionsförbättring med belopp, som funnes bestämt för
motsvarande underofficer. Härutinnan hade kommittén icke ansett sig
böra föreslå någon ändring.
Hos kommittén både under hand gjorts framställning, att i sammanhang
med jämkningar i bestämmelserna om pensionsförbättringen måtte
föreslås sådan förmån även för personalen på arméns och marinens
reservstater. Nämnda personal hade icke åtnjutit tillfällig löneförbättring;
och av skäl, som framhållits i propositionen nr 350 till 1921 års
riksdag, hade densamma jämväl undantagits från delaktighet i den nya
15
Kung!. May.ts Proposition Nr 171.
löneregleringen för militära beställningshavare. Den förutsättning, varpå
pensionsförbättringen i allmänhet vore byggd, eller att vederbörande vid
avgången vore i åtnjutande av tillfällig löneförbättring eller avlöning å
den nya staten, vore alltså beträffande denna personal icke för handen;
och på grund härav hade kommittén funnit sig icke för närvarande
kunna föreslå någon pensionsförbättring åt ifrågavarande personal.
Om pensionsförbättringen i enlighet med kommitténs förslag bestämdes
genom fastställande av en och samma totalpension för varje
lönegrad, syntes bestämmelserna kunna bliva ganska enkla och torde
lämpligen kunna fastställas i en enda författning gällande pensionerade
beställningshavare vid såväl armén som marinen.
I det av kommittén uppgjorda författningsförslaget angåves sammanlagda
pensionen för varje lönegrad å löneplanerna i det nya avlöningsreglementet.
Då förutsättningen för rätt till pensionsförbättring angåves
vara, att vederbörande vid avgången åtnjutit lön enligt nämnda reglemente,
vore beställningshavare å reservstat härigenom uteslutna från rätten
att efter avgången erhålla pensionsförbättring. I övrigt hade icke andra
bestämmelser ansetts erforderliga än de, som upptagits i §§ 4 och 5 av
nu gällande författningar (Svensk författningssamling nr 538 och 569
för år. 1919) ävensom i § 2 av sistnämnda författning. I förslaget
bestämdes alltså, att pensionsförbättring tillkomme endast den, som vid
avgång efter uppnådd åldersgräns vore berättigad till såväl pension som
fyllnadspension; varvid dock tillika stadgats i överensstämmelse med
vad som nu gällde, att den, som åtnjöte lön på rikets stat eller pension
av andra allmänna medel än dem, som vore anvisade för arméns pensionering
eller för pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar,
och av sådan anledning hade att vidkännas minskning i pension
eller fyllnadspension, ägde uppbära honom eljest tillkommande pensionsförbättring
oavkortad.
Nuvarande bestämmelser om pensionsförbättring för den, som pensionerats
i lägre tjänstegrad än den, han vid avgången innehade, vore
något olika formulerade i de två nu gällande författningarna. Kommittén
hade emellertid ansett, att motsvarande bestämmelse, gemensam
för armén och marinen, lämpligen kunde så formuleras, att den, som
avgått med pension och fyllnadspension, vilkas sammanlagda belopp avpassats
efter lägre tjänstegrad än den, han vid avgången innehaft, ägde
åtnjuta den pensionsförbättring, som skolat tillkomma honom, därest
han uppburit lön i den lönegrad, vartill den lägre tjäustegraden vore
att hänföra.
16
Kungl. Majds Proposition Nr 171. .
Beställuingshavare vid marinintendenturkåren ägde åtnjuta fulla
pensionsförmåner, endast om avgång ägde rum vid uppnådda 65 levnadsoch
35 tjänstår, men erhölle vid avsked efter uppnådda 60 levnads- och
35 tjänstår i pension 75 procent av de sammanlagda pensionsförmåner,
som efter uppnådda 65 levnadsår skolat honom tillkomma, med rätt för
honom att, sedan han uppnått 65 levnadsår, erhålla samma pensionsförmåner,
som bort tillfalla honom, om han vid avskedstagandet uppnått
sistnämnda levnadsålder. På grund härav vore i § 2 av kungörelsen nr
569/1919 stadgat, att pensionsförbättring efter avgången tillkomme
sådan beställningshavare endast, om avgången skedde efter uppnående
av det för erhållande av full pension och fyllnadspension stadgade antalet
levnads- och tjänstår. Då kommittén icke funnit anledning föreslå
någon ändring härutinnan, hade i författningsförslaget upptagits en
dylik bestämmelse.
Då under förra delen av år 1922 kunde väntas avgång inom de
personalgrupper, som enligt nu gällande bestämmelser uteslutits från
pensionsförbättring, men i kommitténs förslag upptagits såsom till sådan
förmån berättigade, såsom exempelvis generaler, samt det syntes önskvärt,
att alla, som ur tjänsten avginge efter att hava kommit i åtnjutande
av lön enligt det nya avlöningsreglementet, finge rätt till
pensionsförbättring enligt kommitténs förslag, hade en bestämmelse i
sådant syfte intagits i författningsförslaget. För en sådan i viss mån
retroaktiv tillämpning hade kommittén funnit stöd i den omständigheten,
att 1919 års bestämmelser om pensionsförbättringen erhållit tillämpning
å dem, som avgått redan under år 1918 eller under den före bestämmelsernas
ikraftträdande förflutna delen av år 1919.
Slutligen hade i förslaget upptagits nu gällande bestämmelse därom,
att pensionsförbättringen till- och frånträddes samt utbetalades i samma
ordning som fyllnadspension.
Den ökning av kostnaden för pensionsförbättringen, som av kommitténs
förslag kunde följa, syntes icke bliva så stor, att därav borde
föranledas någon särskild förhöjning av det för ändamålet beräknade
förslagsanslaget.
Under åberopande av vad sålunda anförts ville kommittén framlägga
följande
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 171.
17
Förslag: till kuiigrörelse iliad grunder för pensionsförbttttring för ofllcerare och
underofficerare samt civilinililitni beställniiigslinvare med flera
vid armén och marinen.
§ 1-
Beställningsliavare, vilka vid avgång in- tjänst äro i åtnjutande av lön enligt
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära bestafiningshavare
på aktiv stat med liera vid armén och marinen den 29 juni 1921
(nr 388), äga efter avgången att med de undantag och enligt de särskilda bestämmelser,
som bär nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring med sådana
belopp, att summan av pension, fyllnadspension och pensionsförbättring uppgår
till följande belopp för helt år räknat, nämligen för den, som vid avgången åtnjöt
lön i
1. lönegraden å löneplanen för officerare
2.
3.
4.
5.
b.
7.
8.
1,600 kronor
2,580
3,990
4,700
4,950
6,250
6,880
7,500 »
1. lönegraden å löneplanen för underofficerare
2. » » » » »
3. » » » » »
4. » » » » »
1. lönegraden å löneplanen för civilmilitär personal m
2. » »
3. » »
4. » »
»
»
»
»
»
»
. fl.
»
»
» »
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
» » »
» » »
» » »
» » »
» » »
» » >
» » »
> » »
» » »
» » - »
» » »
»
»
»
»
>;
»
»
»
1,620 kronor
1,910
2.250
2,580
1,610 kronor
1,880
2,010
2,310
2,450 »
3.000 »
3,050
3,100
3,990
4,200
4,700
5.000
5,300 »
6.000
6.250
7,500
§2.
Mom. 1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter
uppnådd åldergräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension; dock
att den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra allmänna medel
än dem, som äro anvisade för arméns pensionering eller för pensionering av
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 145 käft. (Nr 171.) we äs 3
is
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 171.
Yttrande av
direktionen
över arméns
pensionskassa.
flottans befäl och underbefäl med vederlikar, och av sådan anledning bär att vidkännas
minskning i pension eller fyllnadspension, äger uppbära honom eljest tillkommande
pensionsförbättring oavkortad.
Mom. 2. Marin överintendent, förste marinintendent, marinintendent av 1.
och 2. graden samt marinunderintendent äga vid avgång uppbära pensionsförbättring
endast, om avgången sker efter uppnående av det för erhållande av full
pension och fyllnadspension stadgade antalet levnads- och tjänstår.
§ 3.
Den, som avgått med pension och fyllnadspension, vilkas sammanlagda
belopp avpassats efter lägre tjänstegrad än den, han vid avgången innehade, äger
åtnjuta den pensionsförbättring, som skolat tillkomma honom, därest han uppburit
lön i den lönegrad, vartill den lägre tjänstegraden är att hänföra.
§ 4.
Den, som avgått efter ingången av år 1922, innan denna kungörelse trätt i
kraft, äger likväl åtnjuta pensionsförbättring enligt dessa bestämmelser räknat
från den tidpunkt, då pensionen tillträddes.
§ 5-
Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma ordning
som fyllnadspension.
Över kommitténs förevarande framställning hava yttranden infordrats
från direktionerna över arméns och flottans pensionskassor, arméförvaltningens
civila departement, marinförvaltningen samt statskontoret.
Direktionen över arméns pensionskassa har i ärendet anfört följande.
Det nu framlagda förslaget avsåge att förskaffa beställningshavare
vid armén och marinen, som övergått på 1922 års lönestat, pensionsförmåner,
som vore mera i anslutning till denna lönestat, än de nu utgående
pensionerna, och detta då i vissa fall i form av högre pensionsförbättring.
Då pensionsförbättringen till sin natur vore definitiv för de beställningshavare,
som komme i åtnjutande därav, kunde alltså sådan beställningshavare
icke komma att beröras av den fullständiga och i allo definitiva
pensionsreglering, grundad på 1922 års löner, som kommittén
ställde i utsikt snart nog komma att bliva gällande, då kommittén enligt
uppgift hade för avsikt att inom kort upptaga till vidare behandling den
sedan länge vilande frågan om en genomgripande omläggning av den
militära pensioneringen.
Då man vidare hade all anledning att förmoda, att denna pensionsreglering
komme att bringas i nära överensstämmelse med de pensionsregleringar,
som på senare tiden ägt rum beträffande kommunikations
-
Kung!. Maj:tu Proposition Nr T/l.
verken, statsdepartement^! m. fl. andra verk, varvid pensionsnnderlaget
i regel bestämts till två tredjedelar eller 66,c> % av lönen å billigaste
ortsgrupp i vederbörande lönegrads högsta löneklass, bleve följden, att
den beställningshavare på 1922 års stat, som lomme i åtnjutande av nu
föreslagen pensionsförbättring, Unge betydligt sämre pensionsförmåner,
även med hänsyn till att pensionsförbättringen vore avgiftsfri, än motsvarande
beställningshavare å samma stat, som toge avsked efter den
definitiva pensionsregleringens genomförande.
För att förekomma dylik orättvisa mellan beställningshavare med
samma löneförmåner borde det väl varit naturligast att icke nu framlägga
något förslag till ändrade bestämmelser om pensionsförbättring
för dem, som avginge efter tillträdd lön enligt 1922 års lönestat, utan
endast låta den blivande pensionsregleringen få tillämpning för alla, som,
efter att hava kommit i åtnjutande av lön enligt det nya avlöningsreglementet,
avginge från tjänst med rätt till pension.
Då emellertid nu ett förslag till pensionsförbättring av kommittén
framlagts, syntes detta tyda på, att den förespeglade definitiva pensionsregleringen
icke vore nära förestående. Vid sådant förhållande ansåge
även direktionen för sin del, att åtgärder redan nu borde vidtagas för
att förbättra pensionsförmånerna för dem, som tillhörde 1922 års lönestat
och avginge med rätt till pension, innan den definitiva pensionsregleringen
trätt i kraft.
Med avseende på vad i sådant fall borde utgå såsom sammanlagd
pensionsförmån, kunde direktionen för sin del icke biträda kommitténs
förslag, enligt vilket endast vissa beställningshavare erhölle förbättring
i nu utgående pensionsförmåner och av dem företrädesvis beställningshavare
i de högre lönegraderna, utan ansåge det vara mera i enlighet
med rättvisa och billighet, om pensionsförbättringen i varje fall bestämdes
till sådant belopp, att densamma jämte pensionen i regel motsvarade
60 % (66,6 reducerat med 10 % till följd av avgiftsfrihet) av lönen a
billigaste ortsgrupp i vederbörlig lönegrads högsta löneklass, något som
direktionen även ansåge snarare skulle underlätta än föregripa den berörda
pensionsregleringen.
I enlighet härmed hemställde direktionen, att § 1 i kommitténs förslag
till kungörelse i ärendet måtte erhålla följande förändrade lydelse,
varvid dock den jämkning vidtagits, att för bibehållande av proportionen
till motsvarande civila beställningshavares pensionsunderlag, sammanlagda
pensionsbeloppet för beställningshavare i 7. lönegraden för officerare och
15. lönegraden för civilmilitärer beräknats utgå efter 55 % av lönen och
20
Yttrande av
direktionen
över ilottans
pensionskassa.
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 171.
för dylika i 8. lönegraden för officerare och i 16. lönegraden för civilmilitärer
efter 53 % av lönen.
§ I- ...... .
Beställningshavare, vilka vid avgång ur tjänst är o i åtnjutande av lön enligt
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat med flera vid armén och marinen av den 29 juni 1921
(nr 388) äga efter avgången att med de undantag och enligt de särskilda bestämmelser,
som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring med sådana belopp,
att summan av pensionen, fyllnadspensionen och pensionsförbättringen uppgår
till följande belopp för helt år räknat, nämligen:
1. |
lönegraden å |
löneplan |
för officerare ................. |
... 1,620 kronor |
||
» » |
» |
» » .................. |
. 2, <36 |
» |
||
3. |
» » |
» |
» » .................. |
... 4,176 |
||
4. |
» » |
» |
» » .................. |
... 5,076 |
||
5. |
» » |
» |
» » .................. |
... 5,436 |
» |
|
6. |
» » |
» |
» » .................. |
... 6,948 |
» |
|
7. |
» » |
» |
» » ................. |
... 7,260 |
» |
|
8. |
» » |
» |
» » ................. |
.... 8,076 |
||
1. |
lönegraden å |
löneplan för underofficerare ......... |
.... 1,656 kronor |
|||
2. |
» » |
» |
■» » ......... |
.... 1,980 |
||
3. |
» » |
» |
» » ....... |
.... 2.340 |
||
4. |
» » |
» |
» » ........ |
.... 2,700 |
» |
|
i. |
lönegraden å |
löneplan för civilmilitär personal |
m. fl........... |
.... 1,638 kronor |
||
*> |
» » |
» |
» » » |
» ........... |
.... 1,944 |
» |
3. |
» » |
» » » |
» ........... |
.... 2,196 |
» |
|
4. |
» » |
» |
» » » |
» ........... |
. .. 2,556 |
» |
5. |
» » |
» » » |
» ........... |
.... 2,736 |
||
6. |
» |
» » » |
» ......... |
.... 3,096 |
» |
|
7. |
» » |
» » » |
» ........... |
.... 3,312 |
||
8. |
» S |
» |
» » » |
» . ........ |
.... 3,528 |
» |
9. |
» * |
» . » » |
» ........... |
.... 4,032 |
||
10. |
» » |
•» |
» » » |
» ......... |
... 4,572 |
|
11. |
» » |
» |
» » » |
» ........... |
.... 5,148 |
|
12. |
» » |
» |
» » » |
» ...... |
.... 5,436 |
|
13. |
» » |
* |
» » » |
» .......... |
.... 5,724 |
2> |
14. |
» Tf |
» |
» » » |
» ......... |
... 6,300 |
» |
15. |
» » |
» |
» » » |
» .......... |
.... 6,864 |
» |
16. |
2> » |
» |
» » » |
» .......... |
.... 8,076 |
» |
Direktionen över flottans pensionskassa har anfört, att, ehuru förslaget
allenast innebure en pensionsförbättring i avbidan på en blivande
verklig pensionsreglering, de upptagna pensionsbeloppen måste anses för
låga i jämförelse med vad som tillkomme jämställda befattningshavare
vid civila verk. Då såsom kommittén framhållit även nu föreslagna be
-
Kunyl. Maj:t« Proposition AV 171. -1
stämmelser vore avsedda att allenast utgöra en provisorisk anordning i
avvaktan på definitiva bestämmelser om pension för till försvarsväsendet
hörande personal, torde vara att beakta, att med hänsyn till de vittomfattande
frågor, som väntade på sin lösning i samband med fastslående
av nämnda bestämmelser, det torde dröja avsevärt ännu, innan det militära
pensionsväsendet bleve definitivt ordnat, och syntes det under sådana
förhållanden icke billigt, att de befattningshavare, som dessförinnan
komme att avgå ur tjänsten, i pensionshänseende bleve sämre ställda än
jämställda befattningshavare vid civila verk.
I fråga om general och flaggman hade föreslagits en pension av
7,500 kronor, under det att pensionsunderlaget för med generalsperson
likställd civil befattningshavare vore 8,496 kronor, och motiverades detta
därmed, att hänsyn därvid tagits till den omständigheten, att å nämnda
pensionsförmån skulle få beräknas dyrtidstillägg efter gynnsammare
grunder än å förenämnde civile befattningshavares nyreglerade pension
å 8,496 kronor. -Det syntes emellertid direktionen i högsta grad oriktigt
att bestämma pensionsbelopps storlek med hänsyn till dyrtidstillägg,
vilken senare förmån vore av varierande och tillfällig natur och som
säkerligen förr eller senare komme att helt bortfalla. När så inträffade, kvarstode
för den under tiden pensionerade det som pension fastställda beloppet
av 7,500 kronor, under det att motsvarande civile befattningshavare,
som under samma tid pensionerats, uppbure i pension 8,496
kronor. Det riktiga syntes i stället vara att bestämma pension för general
och flaggman till sistnämnda belopp, 8,496 kronor, och i samband
därmed förordna, att dyrtidstillägg härå utginge efter samma grunder
som å motsvarande civila befattningshavares pension.
I utlåtande den 3 mars 1919 över av särskilt tillkallade sakkunniga
den 14 februari 1919 avgivet betänkande och förslag rörande pensionsförbättring
för viss personal vid marinen hade direktionen framhållit, att
då personalen vid marinintendenturkåren med hänsyn till den för hela
denna kår stadgade gemensamma högre avgångsåldern av 65 år blivit
tillerkänd rättighet att vid avgång vid uppnådda 60 levnadsår och 35
tjänstår erhålla 75 % av de sammanlagda pensionsförmåner, som skulle
utgått vid en levnadsålder av 65 år och 35 tjänstår, att utgå till dess
sistnämnda levnadsålder uppnåtts, och därefter fulla pensionsförmåner,
befattningshavare vid nämnda kår icke borde frånhändas något av denna
dem redan tillerkända rätt, utan borde de bliva berättigade att å sina
pensionsförmåner åtnjuta förbättring. Uti det av förenämnda sakkunniga
avgivna betänkandet hade anförts, att ifråga om personalen vid marinintendenturkåren
gällde, att dylik beställningshavare, i motsats till vad eljest
22
Kungl. Maj. ts Proposition Nr 171.
Yttrande av
arméförvaltningens
civila
departement.
i regel vore föreskrivet beträffande i övrigt likställd personal vid marinen,
erhölle den högsta medgivna pensionen först vid avgång efter uppnådda
65 levnads- och 35 tjänstår. Då, enligt vad de sakkunniga inhämtat,
ifrågavarande personal i det övervägande flertalet fall torde avgå först
sedan villkoren för erhållande av den högsta pensionen vore uppfyllda,
hade de sakkunniga ej ansett erforderligt att i förevarande sammanhang
inlåta sig på frågan, huruvida och i sådant fall enligt vilka grunder
pensionsförbättring borde tillkomma dylik beställningshavare, som avginge
utan att vara berättigad till den högsta pensionen. I förekommande
fall syntes frågan om höjning av pensionsbeloppet, för den händelse
omständigheterna sådant föranledde, särskilt böra underställas riksdagens
prövning.
I nu föreliggande kommittéförslag hade ej heller upptagits frågan,
huruvida och i sådant fall enligt vilka grunder pensionsförbättring borde
tillkomma dylik beställningshavare, som avginge utan att vara berättigad
till den högsta pensionen, varför direktionen ville framhålla, att frågan
om pensionsförbättring till dylik befattningshavare borde i förekommande
fall underställas riksdagens prövning.
Arméförvaltningens civila departement bär förklarat sig ej hava
något att i huvudsak erinra mot det remitterade förslaget.
Vid behandlingen av förevarande förslag till pensionsförbättring
hade det emellertid synts departementet böra ifrågasättas, huruvida icke
den hos kommittén gjorda framställningen om pensionsförbättring jämväl
för personalen vid arméns och marinens reservstater bort vinna något
beaktande.
Nämnda personal hade varken åtnjutit tillfällig löneförbättring, på
grund varav den varit utesluten från den genom kungörelserna den 20
och 29 augusti 1919 bestämda pensionsförbättringen, eller erhållit delaktighet
i den nya löneregleringen, på grund varav den ej heller kunnat
medtagas i nu- föreliggande förslag angående pensionsförbättring. Såsom
ovan blivit nämnt, ansåge dock departementet, att någon, om än mindre,
pensionsförbättring rättvisligen borde komma jämväl denna personal till
del. Denna förbättring skulle möjligen i tillämpliga delar kunna bestämmas
enligt de i nyssnämnda kungörelser angivna grunder samt utgå
med belopp åtminstone motsvarande dem, som i samma kungörelser bestämts
för befattningshavare med lägsta antalet tjänstår. Kostnaden
härför skulle kunna utgå från samma anslag som bestrede kostnaderna
för reservstatspersonalens pensionering enligt nu gällande grunder.
Kungi. Maj:ts Proposition Nr 17J. 2;S
Då emellertid deu för avgivande av yttrande över kommitténs utlåtande
och förslag tillmätta korta tiden ej medgivit avgivande av ett
genomfört förslag i sistnämnda fråga, hade departementet nu endast
velat framhålla densamma såsom ett behjärtansvärt önskemål.
Marinförvaltningen har för sin del, med åberopande av de av direktionen
över arméns pensionskassa anförda skälen, tillstyrkt det av direktionen
framställda förslaget, att pensionsförbättring för beställningshavare
å aktiv stat i varje fall måtte bestämmas till sådant belopp, att
densamma järnte pensionen i regel motsvarade 60 % av lönen å billigaste
ortsgrupp i vederbörlig lönegrads högsta löneklass. Tiden hade icke
medgivit någon mera ingående undersökning, huruvida beloppen i den
av direktionen framlagda skalan i varje fall vore riktigt och lämpligt
avvägda, men det ville synas, som om en eller annan ytterligare jämkning
vore erforderlig, då exempelvis pensionsbeloppet i 15:e lönegraden
å. löneplanen för civilmilitär personal m. fl. satts lägre än pensionsbeloppet
i 6:e lönegraden å löneplanen för officerare m. fl.
Statskontoret har anfört, att kommitténs föreliggande förslag enligt
ämbetsverkets förmenande måste anses väl motsvara det därmed avsedda
ändamålet, nämligen att provisoriskt, i avvaktan på väntad definitiv
pensionsreglering, ordna pensionsfrågan för de befattningshavare vid
armén och marinen, som under den närmaste tiden avginge ur tjänst.
Visserligen hade de ifrågasatta pensionsbeloppen tillmätts med eu viss
försiktighet, men syntes denna åtgärd vara väl motiverad med den
av kommittén uttalade önskan att icke i någon mån föregripa den
likaledes åt kommittén anförtrodda utredningen om nvssberörda pensionsreglering
och för övrigt betingad av den omständigheten, att
efter 1922 års löner avpassade pensionsbelopp torde kunna bestämmas
först i samband med en väsentlig höjning av vederbörandes pensionsavgifter.
I anledning av de anmärkningar, som mot det föreliggande
förslaget framkommit från i ärendet hörda myndigheter och institutioner,
tilläte sig statskontoret därjämte framhålla, att de beställningshavare,
som komme att pensioneras enligt de nu föreslagna grunderna,
ej bleve i pensionshänseende sämre ställda än andra kategorier
av statliga befattningshavare varit, då de, såsom vid åtskilliga tillfällen
förekommit, fått sin avlöning reglerad utan att pensionsreglering i samband
härmed ägt rum. För övrigt torde, så länge dyrtidstillägg utginge
till f. d. befattningshavare i statens tjänst, nu ifrågavarande personal
genom dyrtidstillägg efter den grund, som gällde för f. d. befatt
-
Yttrande av
marinförvaltningen.
Yttrande av
statskontoret.
Departements
chefen.
24 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
ningshavare å stat, som ej nyreglerats, komma att kompenseras för den
lägre pensionen.
Statskontoret tillstyrkte alltså framställning till riksdagen i enlighet
med kommitténs förslag.
Den vid nästlidet års riksdag beslutade löneregleringen för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid armén och marinen har, med hänsyn till den pågående utredningen
rörande omorganisationen av försvarsväsendet, icke erhållit
karaktären av en definitiv lönereglering, utan har det för ifrågavarande
personal gällande avlömngsreglementet ansetts böra i avvaktan pa försvarsrevisionens
resultat provisoriskt antagas allenast för ett år i sänder.
Då någon definitiv omreglering av den militära personalens pensionsförhållanden
givetvis icke kan ifrågakomma, förrän det nya lönesystemet
blivit av statsmakterna slutgiltigt antaget, torde man ännu någon tid
vara hänvisad till att, liksom under de senaste åren varit fallet, genom
beviljande av pensionsförbättring tillgodose den avgående personalen.
Den personal, som pensioneras under innevarande år, har jämlikt
beslut av nästlidet års riksdag tillförsäkrats pensionsförbättring, att utgå
enligt de år 1919 fastställda grunder, och i årets statsverksproposition
har under elfte huvudtiteln (punkterna 28 och 47) framställning gjorts
om beredande av motsvarande förmån åt den under förra hälften av år
1923 avgående personalen.
Sedermera har emellertid av 1921 års pensionskommitté uti dess
förevarande skrivelse påvisats behovet av att vissa jämkningar i bestämmelserna
om pensionsförbättring vidtoges i anslutning till det från
och med ingången av år 1922 tillämpade nya avlöningssystemet, och
har kommittén i sådant hänseende utarbetat förslag till ändrade grunder
för pensionsförbättringens utgående, att gälla för personal, som vid
avgång ur tjänst är i åtnjutande av lön enligt det nya avlöningsreglementets
bestämmelser.
Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, har enligt kommitténs
förslag pensionsförbättringens storlek icke, såsom hittills i regel
varit fallet, gjorts beroende av antalet tjänstår inom vederbörande grad,
utan pensionen uppgår för alla beställningshavare inom samma lönegrad
till lika stort sammanlagt belopp. Någon reell avvikelse från vad som
hittills gällt i detta avseende innebär i allmänhet icke den nya principen,
enär sammanlagda pensionsförmånen såsom regel i förslaget upptagits
till det belopp, varmed pension enligt hittills gällande grunder
utgått till beställningshavare, som erhållit den högsta inom graden före
-
25
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
kommando pensionsförbättring, samt den avgående personalen så gott
som undantagslöst kunnat tillgodoräkna sig det för åtnjutande av sådan ''
pensionsförbättring erforderliga antalet tjänstår.
I åtskilliga fall innefattar emellertid det av kommittén framlagda
förslaget sakliga ändringar i jämförelse med nuvarande bestämmelser.
Dessa ändringar sammanhänga, bland annat, med att genom löneregleringen
inrättats vissa nja lönegrader respektive nya löneklasser.
Sedan pensionsbeloppen för civila befattningshavare i de högsta
lönegraderna numera höjts över den tidigare i allmänhet gällande maximigränsen
av 6,000 kronor, har motsvarande begränsning för den militära
personalens vidkommande ansetts böra bortfalla. I anledning härav
hava pensionsbeloppen för beställningshavare i 6:e, 7:e och 8:e lönegraden
i löneplanen för officeräre av kommittén upptagits med respektive
6,250, 6,880 och 7,500 kronor, varjämte däremot svarande förhöjningar
vidtagits för beställningshavare inom de högsta lönegraderna" i
den för civilmilitär personal gällande löneplanen.
Såsom förut nämnts, har direktionen över arméns pensionskassa
ifrågasatt en allmän höjning av pensionsförbättringens belopp, så att
den sammanlagda pensionsförmånen i regel skulle uppgå till 60 % av
lönen å billigaste ortsgrupp i vederbörlig lönegrads högsta löneklass
enligt det nya avlöningsreglementet. Med hänsyn till vikten av att
undvika ett föregripande av den pågående utredningen angående definitiv
pensionsreglering för här ifrågavarande personal och på grund av vad
härutinnan i övrigt anförts av såväl pensionskommittén som statskontoret,
finner jag mig emellertid icke kunna tillstyrka den av direktionen
föreslagna höjningen av pensionsbeloppen utan ansluter mig i förevarande
hänseende till kommitténs förslag. Med avseende å det av nyssnämnda
direktion gjorda uttalandet, att genom ett bifall till kommitténs
förslag företrädesvis de högre beställningshavarna skulle erhålla förbättring
i nu utgående pensionsförmåner, hänvisar jag till vad förut anförts
rörande de särskilda omständigheter, som föranlett den föreslagna pensionsförhöjningen
för beställningshavare i de högsta lönegraderna.
Det av kommittén framlagda författningsförslaget, uti vilket hittills
gällande särskilda föreskrifter i tillämpliga delar intagits, föranleder från
min sida icke någon erinran.
Med anledning av det utav arméförvaltningens civila departement
framförda önskemålet, att jämväl reservstatspersonalen måtte komma i
åtnjutande av någon pensionsförbättring, vill jag erinra därom, att förslag
angående tillfällig löne- och pensionsförbättring för nämnda perBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 145 käft. (Nr 171.) 4og 22 4
26
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
sonal avgivits av arméns och marinens avlöningssakkunniga, men att,
enligt vad för 1920 års riksdag anmälts, det befunnits vara av vikt, att
man icke genom fastställande av viss löne- och pensionsförbättring för
det nuvarande reservstatsbefälet föregrepe vad som framdeles kunde
komma att i sammanhang med försvarsrevisionen stadgas i fråga om
berörda personals tjänstgöringsskyldighet m. m.
Enär de för innevarande år anvisade anslag till pensionsförbättring
åt viss personal vid armén respektive marinen uttryckligen angivits vara
avsedda för beredande av sådan förmån i enlighet med grunderna i
1919 års kungörelser, torde riksdagens medgivande böra inhämtas därtill,
att berörda anslag må disponeras jämväl för utbetalande av pensionsförbättring
enligt de av mig nu förordade grunder.
Den ökning av kostnaderna, som skulle bliva en följd av de nya
pensionsförbättringsgrundernas tillämpning, synes mig icke behöva föranleda
vare sig någon förstärkning av de för år 1922 för ändamålet
anvisade medel eller någon höjning av de för första halvåret 1923
äskade anslagsbelopp.
Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till kungörelse
med grunder för pensionsförbättring åt officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare vid armén och marinen
(Bil. A) samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte, med ändring av de
glinder elfte huvudtiteln, punkterna 28 och 47,_ i årets statsverksproposition
gjorda framställningar i ämnet, föreslå riksdagen att
dels godkänna berörda förslag till kungörelse;
dels förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
underordnad myndighet må i enlighet med de i nyssnämnda
förslag till kungörelse angivna grunder tilldela personal, som under
tiden 1 januari 1922—30 juni 1923 avgått eller avgår från tjänsten,
pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens återstående livstid,
dels medgiva, att de till beredande av pensionsförbättring åt viss
personal vid armén respektive marinen i enlighet med kungörelserna den
20 och den 29 augusti 1919 å extra stat för år 1922 under elfte huvudtiteln
anvisade förslagsanslag må disponeras jämväl lör utbetalande av
pensionsförbättring enligt de i förenämnda förslag till kungörelse angivna
grunder;
dels oclc å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 under elite
huvudtiteln anvisa
till bestridande av kostnaderna för pensionsförbättring för viss personal
vid armén ett förslagsanslag av 400,000 kronor samt
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
27
till bestridande av kostnaderna för pensionsförbättring för viss personal
vid marinen ett förslagsanslag av 90,000 kronor.
• Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
A. Lindman.
28
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
^ Bil. A.
Förslag
till
Kungörelse
med grunder för pensionsförbättring åt officerare och underofficerare samt
cmlmilitära beställningshavare Tid armén och marinen.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
Beställningshavare, vilka vid avgång ur tjänst äro i åtnjutande av
lön enligt avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen den 29 juni 1921 (nr 388), äga efter avgången att med de
undantag och enligt de särskilda bestämmelser, som här nedan stadgas,
uppbära pensionsförbättring med sådana belopp, att summan av pension,
fyllnadspension |
och pensionsförbättring uppgår till följande belopp för |
|||||
helt år räknat, nämligen för den, som vid avgången |
åtnjöt lön i |
|||||
1. lönegraden |
å |
löneplanen |
för |
officerare ...................... |
.......... 1,600 |
kronor |
2. » |
» |
b |
» |
B .................... |
.......... 2,580 |
B |
3. b |
b |
B |
B ....................... |
.......... 3,990 |
B |
|
4. b |
» |
b |
B |
B ..................... |
.......... 4,700 |
B |
5. b |
B |
» |
B |
B ...................... |
4,950 |
B |
6. b |
» |
» |
B |
B ................... |
.......... 6,250 |
B |
7. » |
b |
» |
B |
B ....................... |
......... 6,880 |
B |
8. » |
b |
b |
B |
B ....................... |
.......... 7,500 |
» |
1. lönegraden |
å |
löneplanen |
för |
underofficerare............. |
.......... 1,620 |
kronor |
2. » |
b |
B |
B |
B .............. |
.......... 1,910 |
5) |
3. b |
» |
» |
B |
B .............. |
.......... 2,250 |
B |
4. » |
b |
» |
B |
B .............. |
......... 2,580 |
B |
1. lönegraden |
å |
löneplanen |
för |
civilmilitär personal m. fl. 1,610 |
kronor |
|
2. b |
b |
» |
B |
B B |
b 1,880 |
B |
3. » |
b |
» |
B |
B B |
b 2,010 |
B |
4. b |
b |
» |
B |
B B |
b 2,310 |
B |
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
29
5. |
lönegraden |
å |
löneplanen |
för civilmilitär |
personal |
1 m. fl |
|
6. |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
7. |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
8. |
B |
B |
B |
B |
* B |
B |
B |
9. |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
10. |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
11. |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
12. |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
13. |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
14. |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
15. |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
16. |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
B |
2,450 kronor
3.000 »
3,050 »
3,100 »
3,990 »
4,200 b
4,700 » -
5.000 »
5,300 b
6.000 b
6,250 b
7,500 b
§ 2.
1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som vid avgång
efter uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension;
dock att den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension
från andra allmänna medel än dem, som äro anvisade för arméns pensionering
eller för pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar,
och av sådan anledning har att vidkännas minskning i pension
eller fyllnadspension, äger uppbära honom eljest tillkommande pensionsförbättring
oavkortad.
2. Marinöverintendent, förste marinintendent, marinintendent av 1.
och 2. graden samt marinunderintendent äga vid avgång uppbära pensionsförbättring
endast, om avgången sker efter uppnående av det för
erhållande av full pension och fyllnadspension stadgade antalet levnadsoch
tjänstår.
§ 3.
Den, som avgått med pension och fyllnadspension, vilkas sammanlagda
belopp avpassats efter lägre tjänstegrad än den, han vid avgången
innehade, äger åtnjuta den pensionsförbättring, som skolat tillkomma
honom, därest han uppburit lön i den lönegrad, vartill den lägre tjänstegraden
är att hänföra.
§ 4.
Den, som avgått efter ingången av år 1922, innan denna kungörelse
trätt i kraft, äger likväl åtnjuta pensionsförbättring enligt dessa bestämmelser
räknat från den tidpunkt, då pensionen tillträddes.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 145 höft. (Nr 171.)
406 22 5
30
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.
§ 5.
Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma
ordning som fyllnadspension.
Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922-