Kung!. Maj:ts proposition Nr 162.
1
Nr 162.
Kungl. Maj.ls proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg
åt nordiska museets och livrustkammarens
personal; given Stockholms slott den 3 mars
1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Brant ing, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,
Linders, Schlyter, Örne.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:
Vid anmälan den 7 januari 1922 av de frågor, som tillhörde
reglering av såväl tilläggsstaten till rilcsstatens för år 1922 åttonde
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 138 käft. (Nr 162—164.) 1
Dyrtidstillägg
åt viss
nordiska museets
och livrustkammarens
personal.
2
Kungl. Maj:ts •proposition Nr 162.
huvudtitel som ock utgifterna under samma huvudtitel för tiden 1
januari—30 juni 1923, hemställde jag, att Kungl. Maj:t täcktes i avbidan
på proposition angående dyrtidstillägg åt viss nordiska museets
och livrustkammarens personal beräkna dels på tilläggsstat för
år 1922 ett förslagsanslag av 100,000 kronor, dels ock på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 45,000 kronor.
Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. Jag
anhåller nu att få återkomma till frågan härom.
Till nordiska museet har riksdagen under en lång följd av år
beviljat anslag å extra stat. Anslaget utgick för vart och ett
av åren 1914—1918 med 80,000 kronor och höjdes för år 1919
till 120,000 kronor. Höjningen var motiverad av de ökade kostnaderna
för museet på grund av dyrtiden. Till en viss del lågo
dessa ökade kostnader, 40,000 kronor, å utgifterna för bränsle och
belysning, men ett belopp av omkring 21,000 kronor avsåg ökade
utgifter för avlöningar. För år 1920 utgick anslaget med enahanda
belopp, 120,000 kronor, och för år 1921 höjdes detsamma till 126,550
kronor, vilken höjning var avsedd att bereda likställighet i avlöningshänseende
mellan viss museets vaktmästarpersonal och motsvarande
befattningshavare inom statsförvaltningen i övrigt. Med sistnämnda
belopp utgår anslaget jämväl för år 1922.
Under de senare åren hava av statsmedel anvisats anslag för
beredande av dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens
personal. I avseende å vad härutinnan för år 1918 åtgjorts
tillåter jag mig hänvisa till de upplysningar, som lämnats i det
Kungl. Maj:ts proposition nr 378 till 1919 års lagtima riksdag bifogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden. För
år 1919 har riksdagen på tilläggsstat för detta ändamål anvisat ett
förslagsanslag, högst, å 93,100 kronor. Verkställda beräkningar hade
som resultat givit en summa av 114,100 kronor, men i betraktande
av ovanberörda för år 1919 vidtagna ökning av det så att säga
ordinarie anslaget till museet, av vilken höjning omkring 21,000
kronor avsetts till ökade avlöningar, hade summan funnits böra
begränsas med sistnämnda belopp till 93,100 kronor.
I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
medgav vidare 1920 års riksdag, att från och med ar 1920 dyrtidstillägg
åt nordiska museets personal, med undantag av vakt- och
arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt
3
Kungi. Maj:ts proposition Nr Ni2.
personalen vid livrustkammaren (inge utgå under iakttagande i tilllämpliga
delar av de grunder, som gällde beträffande dyrtidstillägg
under motsvarande tider åt befattningshavare i statens tjänst, samt
anvisade på tilläggsstat för samma år för ifrågavarande ändamål ett
förslagsanslag av 140,000 kronor.
I skrivelse den 20 juni 1921 (nr 378) anmälde riksdagen, att
riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
a) för beredande under år 1921 av dyrtidstillägg åt nordiska
museets personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid
friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen vid livrustkammaren,
i den mån avlöningarna åt sistnämnda personal ej utginge
direkt av statsmedel, anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett
förslagsanslag av 150,000 kronor att utgå under iakttagande i tilllämpliga
delar av de grunder, som vore eller kunde varda bestämda
beträffande dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens
tjänst, och enligt de närmare bestämmelser, som kunde komma att
av Kungl. Maj:t meddelas; samt
b) medgivit, att under år 1922 tills vidare och intill dess beslut
fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg
åt den under a) omnämnda personal skulle bestridas, härför erforderliga
belopp finge utgå av det anslag, som vid sidan av huvudtitlarna
blivit av riksdagen beviljat såsom avsättning å 1922 års
riksstat till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens
befattningshavare och pensionärer m. fl.
Den 29 juni 1921 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (svensk
författningssamling nr 344) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst.
Genom beslut sistnämnda dag meddelade Kungl. Maj:t jämväl
bestämmelser rörande dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande befattningshavare.
I skrivelse den 24 augusti 1921 har nordiska museets nämnd,
såsom framgår av det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkt 23, gjort
framställning om anslag för år 1922 för beredande av dyrtidstillägg
åt museets personal enligt samma grunder, som kunde komma att
att gälla för tilldelande av dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare
i statens tjänst. Denna framställning ävensom en under
punkt 19 i samma statsrådsprotokoll omförmäld hemställan av före
-
4
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 162.
ståndaren för livrustkammaren om beredande av enahanda förmån
för livrustkammarens personal föranledde mina ovan omnämnda framställningar
angående beredande för ändamålet av erforderliga medel.
Sedan Kungl. Maj:t den 3 februari 1922 beslutat till riksdagen
avlåta proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst, torde även förevarande fråga om dyrtidstillägg böra
upptagas till Kungl. Maj:ts prövning.
I enlighet med riksdagens därtill redan lämnade medgivande
bör givetvis den del av nordiska museets personal, som tidigare åtnjutit
dyrtidstillägg av statsmedel, alltfort i likhet med befattningshavare
i statens tjänst beredas sådant tillägg. Undantagas bör alltså
även nu vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å Skansen.
Vad det erforderliga anslagsbeloppet beträffar, hava beräkningar
verkställts med utgångspunkt dels beträffande första kvartalet 1922
från nu gällande grunder för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare,
dels ock i avseende å tiden därefter från de av Kungl. Maj:t
föreslagna grunderna för enahanda dyrtidstillägg från och med den
1 april 1922.
Vad angår personalen vid livrustkammaren, utgår, som bekant,
en väsentlig del av dess avlöningar direkt av statsmedel och således
icke av nordiska museets medel. Dyrtidstillägg å denna del synes
mig böra i likhet med vad förut varit fallet utgå ur det under åttonde
huvudtiteln föreslagna förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst, därvid det högre procenttal, varmed
dyrtidstillägget utgår å avlöningsbelopp, uppgående för olika
fall till högst visst angivet belopp för månad, torde böra gäldas av
nämnda anslag. Däremot bör å den del av avlöningarna åt livmstkamm
aren s personal, som utbetalas av museets medel, dyrtidstillägg
nu beräknas att ingå i det anslag, som för samma ändamål
kan beviljas nordiska museets tjänstemän. Enligt de verkställda
beräkningarna — vid vilka behörig hänsyn tagits jämväl till tillfällig
löneförbättring — kunna kostnaderna för dyrtidstillägg åt
nordiska museets personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen
vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen
vid livrustkammaren, i den mån avlöningarna åt sistnämnda personal
ej utgå direkt av statsmedel, uppskattas till ett sammanlagt
belopp av omkring 120,000 kronor för år 1922 och 55,000 kronor
för förra halvåret 1923.
Kungl. May.ts proposition Nr 162. 5
I anslutning till de beräkningar, som föregående år gjorts i
fråga om motsvarande anslag, skulle emellertid från sistnämnda belopp
dragas en summa av 21,000 kronor, vilken summa motsvarade
en år 1918 beviljad höjning, avseende avlöningar, i det sedan flera
år beviljade extra anslaget till nordiska museet. De erforderliga
beloppen skulle alltså uppgå till i runt tal respektive 100,000 och
45,000 kronor.
.Tåg hemställer alltså, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande under år 1922 och förra
halvåret 1923 av dyrtidstillägg åt nordiska museets
personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen
vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom
åt personalen vid livrustkammaren, i den mån
avlöningarna åt sistnämnda personal ej utgå direkt
av statsmedel, anvisa
dels på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag
av 100,000 kronor,
dels ock på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 ett förslagsanslag av 45,000 kronor,
båda anslagen att utgå under iakttagande i
tillämpliga delar av de grunder, som äro eller
kunna, varda bestämda beträffande dyrtidstillägg
under motsvarande tider åt befattningshavare i statens
tjänst, och enligt de närmare bestämmelser,
som må av Kungl. Maj:t meddelas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall ävensom förordna, att proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Neuendorff.
'' ■ ■*.
■
''Ui ;•:■.!■
. ■ r;; •
: i!1’
1*.r
i
i