I
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 1.55.
Nr 155.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag för
täckande av under är 1921 uppkomna brister ä vissa
för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag under
fjärde huvudtiteln; given Stockholms slott den 3 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
P. Albin Hansson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
mars 1922.
Närvarande: ,
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Departementschefen, statsrådet Hansson anför:
Vid anmälan den 7 januari 1922 av de medelsbehov, som under
fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, borde tillgodoses genom anslag å
tilläggsstat för år 1922, yttrade jag under punkten 35, att enligt vad
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 133 käft. (Nr 155.) 44522 1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 155.
jag inhämtat komme på grund av förhållanden, vilka vid uppgörande
av förslag till riksstat för år 1921 icke kunnat förutses, brister att uppstå
å vissa av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för nämnda år.
Ifrågavarande brister, vilka då icke vore till siffran kända men kunde
approximativt beräknas till 520,000 kronor, syntes böra täckas genom
anslag å tilläggsstat för innevarande år. För huvudtitelns av jämnande
borde beloppet upptagas till 520,055 kronor.
I enlighet härmed föreslog Kung!. Maj:t riksdagen att, i avvaktan
på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående täckande
av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1921, tillsvidare
under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag,
högst, 520,055 kronor.
Marinförvaltningen har nu gjort särskilda framställningar om täckande
av de brister, som uppkommit å vissa reservationsanslag för år 1921.
Av nämnda framställningar framgår, att brister uppstått å följande
anslag, nämligen:
1. Anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.
2. Anslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap.
3. Anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel.
1. Anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.
Detta anslag var för år 1921 upptaget med ett belopp av 497,756
kronor. Därjämte var till förstärkning av anslaget i riksstaten för samma
år uppfört ett förslagsanslag, högst, å 224,000 kronor, motsvarande 45
% av det ordinarie anslagets belopp.
Med avseende å erforderlig förstärkning till det ordinarie anslaget
hade marinförvaltningen i sin framställning angående sjöförsvarets medelsbehov
för år 1921 anfört, att med beräkning efter då gällande pris skulle
krävas ett tilläggsanslag å mer än 200 % av det ordinarie anslaget.
Enär detta beräknats utan hänsyn till förekommande vakanser, ansåge
sig marinförvaltningen emellertid icke böra räkna med en så hög procentsats,
men funne å andra sidan försiktigheten bjuda att icke sätta beloppet
av förstärkningsanslaget till mindre än 90 % av det ordinarie
anslaget eller sålunda i avrundat tal till 448,000 kronor.
Vid föredragning av anslagsfrågan inför Kungl. Maj:t hade därefter
dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet yttrat, att det med
hänsyn till rådande förhållanden icke syntes uteslutet, att en återgångtill
mera normala prislägen under de närmaste åren kunde vara att förvänta,
liksom ock, därest det befintliga vakansantalet skulle ytterligare
Kung!. Majds Proposition Nr 155. 3
ökas, en sådan ökning komme att medföra minskade beklädnadskostnader.
Då i övrigt fullt säkra hållpunkter för förstärkningsanslagets
beräknande icke stode att erhålla, syntes det lämpligt att tillsvidare
stanna vid samma procenttal, 45 %, som legat till grund för beräkningen
av förstärkningsanslagen för åren 1919 och 1920 och borde anslaget
sålunda i riksstaten för år 1921 upptagas med ett avrundat belopp av
224,000 kronor. Om anslaget icke skulle komma att visa sig för ändamålet
tillräckligt, finge hemställan framdeles göras hos riksdagen om
anvisande av medel till bristens täckande.
I enlighet härmed blev i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag
förstärkningsanslaget i fråga upptaget med ovannämnda belopp
224,000 kronor.
I skrivelse den 30 november 1921 anmälde marinförvaltningen, att,
såvitt då kunde bedömas, syntes å omförmälda ordinarie anslag kunna
beräknas en överbetalning under år 1921 å 260,000 kronor. Exakta
beloppet av överbetalningen kunde uppgivas först efter avslutat bokslut
för året.
• I skrivelse den 15 februari 1922 har nu marinförvaltningen anfört,
att sedan ämbetsverkets huvudbok för år 1921 blivit avslutad,
hade det visat sig, att anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
blivit överskridet med 529,573 kronor 22 öre. Att överbetalningen
blivit så mycket större, än vad man med ledning av utgifterna
under de tre första kvartalen av året kunnat förutse, vore främst
att söka i den kraftiga minskning av antalet vakanser bland både sjömanskårens
manskap och skeppsgossarna, som årets sista månader hade
att uppvisa. Men därjämte vore överbetalningen beroende av, att de
verkliga kostnaderna för manskapsbeklädnaden till följd av inneliggande
beklädnadslager ställt sig så avsevärt högre per man än de för undei--hållskostnaden vid anslagsberäkningen fortfarande använda beloppen av
respektive 108 och 90 kronor.
I sådant hänseende finge ämbetsverket åberopa sin framställning
angående medelsbehovet för första halvåret 1923 (se statsverkspropositionen
till 1922 års riksdag, fjärde huvudtiteln, punkten 86), varav
framginge, att ämbetsverket vid beräknandet av anslagsbehovet för beklädnad
utgått från en beklädnadskostnad för år av 318 kronor för sjömanskårens
manskap och 265 kronor för skeppsgosse.
När såsom en följd av tidsförhållandena rekryteringen tagit sådan
fart som under de sista månaderna av år 1921, och de högre bekläd
-
Häri n förvaltningens
skrivelse den
30 november
1921.
Marinförvaltningens
skrivelse den
16 februari
1922.
4
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 155.
Departements
chefen.
nadskostnaderna icke längre kompenserades av ett stort antal vakanser,
kunde med hittills varande beräkningsgrund för anslagets bestämmande
överbetalning av anslaget icke undvikas. I viss mån hade till överbetalningen
också bidragit den omständigheten att det — med hänsyn
till att vissa kostnader, som hitintills utgått av beklädnadsanslaget och
förut årligen reglerats först i början av ''det följande året, från och med
innevarande år skulle utgå av annat anslag — ansetts nödvändigt att
redan under år 1921 reglera dessa.
Som utgifterna å anslaget utginge i enlighet med i reglementet för
marinen givna bestämmelser, förefunnes icke någon möjlighet till besparingar
eller inskränkningar i utgifterna.
Under åberopande härav hemställde marinförvaltningen att å tillläggsstat
för år 1922 måtte äskas anslag för överbetalningens täckande.
Enligt gällande bestämmelser utlämnas till stammanskapet vid anställningens
början en fullständig uppsättning av beklädnadspersedlar.
Sedermera är varje man berättigad att årligen för beklädnadens underhåll
från förrådet utbekomma ett visst i stat bestämt antal beklädnadspersedlar.
Därest dylika persedlar icke uttagas eller i övrigt besparingar
å beklädnaden göras, tillföres en efter vissa grunder beräknad behållning
kontant vederbörandes beklädnadskonto, vars innestående belopp får uppbäras
vid anställningstidens slut. Den myckenhet persedlar, som sålunda
tillgodokommer manskapet för beklädnadens underhåll, är alltså att likställa
med en manskapet tillförsäkrad avlöningsförmån. Vid detta förhållande
lärer, såsom marinförvaltningen framhållit, möjlighet icke hava förelegat
till besparingar eller inskränkningar i beklädnadsutgifterna.
Genom den omläggning av sjöförsvarets anslag, som tillämpas från
och med innevarande år, hava kostnaderna för stam manskapets tvätt och
sängservis överförts från beklädnadsanslaget till andra anslag. Sagda
kostnader plägade tillförene, efter verkställda uträkningar, avföras å anslaget
först under året efter det, då kostnaderna upplupit. Å anslaget
för år 1921, varå sålunda i början av året avförts kostnaderna i fråga
för år 1920, hava emellertid på grund av anslagsomläggningen måst
avföras jämväl de kostnader av samma slag, som belöpte å löpande
året. 1921 års anslag har alltså måst bära två års kostnader för tvätt
och sängservis åt stammanskapet, vilket i sin mån bidragit till överskridandet.
På grund härav och under hänvisning till vad marinförvaltningen
i övrigt anfört finner jag mig böra tillstyrka, att till riksdagen avlåtes
framställning om anvisande av 529,573 kronor 22 öre för täckande av
den å förevarande anslag uppkomna bristen.
Kung!. Maj:ta Proposition Nr 15!>. 5
2. Anslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap.
Detta anslag var i riksstaten för år 1921 upptaget till 122,655
kronor och — i likhet med den del av näst föregående anslag som avsåg
beklädnad åt sjömanskåren — beräknat efter en underhållskostnad
av 108 kronor per man och år. Av enahanda skäl, som ovan anförts
rörande förstärkningsanslaget till sistnämnda anslag, begärde marinförvaltningen
ett tilläggsanslag till kustartilleriets beklädnadsanslag för
år 1921 å 90 % av det ordinarie anslaget eller således å 110,700 kronor
samt hemställdes i statsverkspropositionen om ett tilläggsanslag å allenast
45 % av det ordinarie anslaget eller å 55,200 kronor.
Marinförvaltningen, som i omförmälda skrivelse den 30 november
1921 anmält en approximativ överbetalning å kustartilleriets beklädnadsanslag
för år 1921 å 60,000 kronor, har nu i skrivelsen den 15 februari
1922 tillkännagivit, att det, sedan huvudboken avslutats, visat sig, att
överbetalningen uppgått till 157,415 kronor 48 öre. Rörande överbetalningen
finge ämbetsverket åberopa vad i sistnämnda skrivelse anförts
i fråga om överbetalningen å anslaget till beklädnad åt sjömans- och
skeppsgossekårerna; och hemställdes om äskande å tilläggsstaten av medel
för täckande av jämväl nu ifrågavarande överbetalning.
Under hänvisning till vad jag under föregående punkt yttrat, vilket Dep^teef“ents‘
är tillämpligt jämväl beträffande förevarande anslag, tillstyrker jag, att
framställning avlåtes till riksdagen om anvisande av 157,415 kronor
48 öre till täckande av den å anslaget uppkomna bristen.
3. Anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel.
Detta anslag var för år 1921 upptaget medjett belopp av 738,550
kronor. Såsom förstärkning av anslaget var i riksstaten för samma år
uppfört ett förslagsanslag, högst, å 147,710 kronor.
Med avseende å behovet av förstärkning till det ordinarie anslaget
hade marinförvaltningen anhållit, att förstärkningsanslaget- för år 1921
måtte beräknas efter ett procenttal av 100 % beträffande kostnaderna
för underhåll av byggnader och för uppehållande av kustfästningarnas
sjöförbindelser samt 30 % i fråga om anslaget i övrigt.
Med hänsyn till väntad tillbakagång särskilt av materialprisen hemställdes
emellertid i statsverksproposition till 1920 års riksdag, att förstärkningsanslaget
beräknades till allenast 20 % av det ordinarie anslagets
belopp eller till ovannämnda belopp 147,710 kronor.
‘Kung1. Maj:ts Proposition Nr 155.
Marinförvaltningens
framställning
om ytterligare
förstärkning
till anslaget
för år 1921.
6
I skrivelse den 18 februari 1921 begärde marinförvaltningen — i
samband med anmälan om att den överbetalning, som under år 1920 uppkommit
å anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel,
uppgått till 166,571 kronor 32 öre — ytterligare förstärkning till anslaget
för år 1921 och anförde därvid följande.
Då endast det mest ofrånkomliga underhållet under år 1920 kunnat komma
till utförande, hade givetvis högst nödvändiga underhållsarbeten måst uppskjutas.
Flera av dessa vore emellertid av den natur, att det icke kunde försvaras att
låta dem på obestämd tid anstå.
De arbeten, som enligt marinförvaltningens åsikt måste utan uppskov komma
till utförande, men vilka, till följd av de avsevärda kostnader de droge, icke kunde
20,750: —
5,200: —
5,000: —
12,600: —
5,000: —
4,000: —
15,000: —
5,000: -
28,300: —
Summa kronor 100,850: —
Sammanlagt erfordrades sålunda för nu ifrågavarande ändamål kronor
(166,571: 32 + 100,850=) 267,421 kronor 32 öre eller i avrundat tal 267,400 kronor.
Marinförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för täckande av under år 1920 uppkomna merkostnader å anslaget till
underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel samt till förstärkning av
samma anslag ixnder år 1921 för utförande av vissa underhållsarbeten måtte å
tilläggsstat för år 1921 beviljas ett förslagsanslag, högst, å 267,400 kronor.
Med anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 155
till 1921 års riksdag anvisande av medel för täckande av berörda under
år 1920 uppkomna brist å anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader
och material.
Vad däremot beträffar marinförvaltningens hemställan om ytterligare
förstärkning av underhåll sanslaget för 1921 yttrade dåvarande chefen för
försvarsdepartementet, enligt det vid propositionen fogade utdrag av
statsrådsprotokollet, följande.
»Med hänsyn till den allmänna nedgång i prisnivån, som redan givit sig
tillkänna och under årets 1 opp kan väntas fortsätta, torde det icke få anses ute
-
bekostas av för år 1921 tillgängliga medel, vore följande:
fullständig översyn och reparation av transportbåten nr 1 i
Karlskrona fästning............................................................. kronor
Motormaskineri till ångslupen nr 5 därstädes .......................... »
Översyn och reparation av ångpannan nr 1 å Ellenabbsfortet »
Reparation av 4 st. minutläggare i Vaxholms fästning ............ »
Reparation av 4 st. transportbåtar därstädes............................. »
Reparation av belysningsanläggningen i batterivärn 12 därstädes »
Reparation av handvapenskjutbanan vid Oscar-Fredriksborg ... »
Kostnader för certifikatenliga lanternor eller ändring av äldre
sådana jämte certifikat m. m................................................ »
Uthuggning och nyinsättning av bordläggningsplåtar å hand
kranpråm
i Älvsborgs fästning............ »
Kungl. Maj:ts Proposition Nr l~>:7.
7
slutet, att de arbeten, vilka enligt marinförvaltningens föreliggande framställning
skulle föranleda ytterligare anslagsbehov, kunna utföras inom ramen av för innevarande
år redan beviljade underhållsmedel. I allt fall torde i likhet med det
förfaringssätt, som enligt statsrådets och chefens för sjöförsvarsdepartementet
uttalande vid avgivandet av statsverkspropositionen till 1920 års riksdag ansetts
böra tillämpas beträffande sistnämnda år, eventuellt uppkommande merkostnader
för år 1921 kunna täckas genom anslag å tilläggsstat för år 1922.»
I skrivelse den 22 april 1921 uttalade marinförvaltningen ånyo, att Kun<
årets anslag till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel l,nn
icke kunde beräknas att, ens till någon del, lämna tillgång för bestridande
av de kostnader, enligt ovan beräknade till 100,850 kronor, vilka
vore erforderliga för utförande av förenämnda oundgängliga underhållsarbeten.
Då ämbetsverket därjämte alltjämt vore av den meningen,
att ett fortsatt uppskov med dessa arbetens utförande icke kunde försvaras,
hade ämbetsverket nödgats åter underställa detta ärende Kungl.
Maj:ts prövning.
Kravet på utförande av särskilt ett av dessa underhållsarbeten, nämligen
reparation av handvapenskjutbanan vid Oscar-Fredriksborg, hade ytterligare framhållits
av chefen för Vaxholms kustartilleriregemente, som förklarat skjutbanan
numera befinna sig i sådant skick, att det vore förenat med verklig livsfara att
använda densamma.
Men även andra oundgängliga krav hade yppat sig. Med anledning av den
omfattande branden å Vaxholms kastell år 1919 hade kommendanten i Vaxholms
fästning med anlitande av sakkunnig från Stockholms brandkår verkställt utredning
rörande fästningens brandmateriel och därvid kommit till det resultat att
för denna materiels komplettering erfordrades 66,000 kronor. Marinförvaltningen,
som funnit kommendantens avgivna förslag välbetänkt, särskilt med hänsyn till
erfarenheterna från branden vid Vaxholms grenadjärregemente den 18 februari
1921, ansåge emellertid den föreslagna nyanskaffningen av brandmateriel kunna
med hänsyn till den förstärkning av brandmaterielen ifråga, som skett genom
anskaffningen av den motorspruta, vartill 1920 års riksdag anvisat medel, något
minskas och omfatta en kostnad av endast 51,500 kronor.
Vidare anmälde marinförvaltningen, att befälhafvande amiralen i Karlskrona
hemställt, att ett belopp av 10,900 kronor måtte ställas till hans förfogande för
anskaffning av eu motorspruta för Västra Hästholms fort, vilket saknade modern
brandmateriel. Marinförvaltningen, som ansåge att en lättare spruta, som kunde
förflyttas mellan sagda fort och Almö, borde anskaffas i stället för den av befälhafvande
amiralen föreslagna, funne kostnaden för en sådan kunna begränsas till
9,000 kronor.
Sammanlagda kostnaden för de underhållsarbeten och anskaffningar, vilka,
därest ej människoliv skulle sättas på spel eller beståndet av dyrbar materiel
allvarligt äventyras, måste komma till utförande, uppginge enligt den av marinförvaltningen
sålundade lämnade beräkningen till (100,850 -f- 51,500 + 9,000 =)
161,350 kronor.
Vidare erinrade marinförvaltningen om att ämbetsverket i sin framställning
angående medelsbehovet för år 1921 hemställt, att förstärkningsanslaget till
*1. brevet
22 juni
1921.
Marinförvaltningens
skrivelse
den 22
februari 1922.
Departe
mentschefen.
8 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 155.
underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel måtte beräknas till 100
procent av ordinarie anslaget ifråga om bland annat sjöförbindelser, men att
detta anslag upptagits i riksstaten beräknat till 20 % av det ordinarie anslaget.
Redan vid tiden för avgivande av marinförvaltningens nämnda framställning
kunde det sålunda förutses, att anvisningen till kustfästningarnas sjöförbindelser
skulle komma att bliva avsevärt överskriden.
Med anledning av marinförvaltningens i skrivelsen den 22 april
1921 gjorda framställning fann Kungl. Maj:t genom brev den 22 juni
1921 gott förklara hinder icke möta för marinförvaltningen att, även
om 1921 års anslag till kustartilleriets byggnader och materiel skulle
komma att därigenom överskridas, låta vidtaga de åtgärder, vilka vore
av natur att böra av detta anslag bekostas samt icke kunde undvikas
eller till ett kommande år uppskjutas, därest ej människoliv skulle sättas
på spel eller beståndet av dyrbar materiel allvarligt äventyras; och
hade Kungl. Maj:t till dylika åtgärder ansett uppenbarligen hänförliga
dels den av marinförvaltningen ifrågasatta reparationen av handvapenskjutbanan
vid Oscar-Fredriksborg, för vilket ändamål beräknats ett
belopp av 15,000 kronor, och dels den av marinförvaltningen förordade
anskaffningen av brandmateriel för en beräknad kostnad av 60,500 kronor.
Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 30 november 1921 anmält,
att merutgifterna å ifrågavarande anslag under år 1921 kunde
beräknas till omkring 200,000 kronor, har nu marinförvaltningen i
skrivelse den 22 februari 1922 tillkännagivit, att det sedan ämbetsverkets
huvudbok för år 1921 avslutats visat sig, att överbetalningen
å anslaget för nämnda år belöpte sig till 194,219 kronor 73 öre, varav
komme på sjöförbindelsernas underhåll 43,508 kronor, på komplettering
av brandmaterielen 59,158 kronor, på reparation av handvapenskjutbanan
15,000 kronor samt på materielens underhåll 76,553 kronor 73 öre.
Rörande dessa poster åberopade marinförvaltnigen vad som anförts
i ämbetsverkets ovan omförmälda skrivelser den 18 februari och den
22 april 1921, och hemställde ämbetsverket att förslag måtte avlåtas
till riksdagen om täckande av anslagsbristen, 194,219 kronor 73 öre.
Att anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel
skulle komma att överskridas, kunde, såsom framgår av den lämnade
redogörelsen, förutses. 1 fråga om sjöförbindelsernas underhåll grundar
sig överskridandet å de under större delen av år 1921 gällande höga bränslekostnaderna.
Utgifterna för komplettering av brandmaterielen och
reparation av handvapenskjutbanan grunda sig direkt å kungl. brevet den
22 juni 1921, och jämväl övriga utgifter, som föranlett överskridandet,
Kanyl. Maj:ts Proposition Nr 155.
9
äro att hänföra till sådana i nämnda brev avsedda åtgärder, som icke
kunnat undvikas eller till ett kommande år uppskjutas.
Framställning torde alltså böra avlåtas till riksdagen om anvisande
av 194,219 kronor 73 öre till täckande av förevarande anslagsbrist.
Sammanfattning''.
De brister, för vilkas täckande anslag nu skulle av riksdagen äskas,
utgöra således:
å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skepps
•
gossekårerna ............................................................. kronor 529,573: 22
» anslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap » 157,415: 48
d anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader
och materiel................................................................... » 194,219: 73
eller tillhopa kronor 881,208: 43
För täckande av dessa brister torde ett anslag av i jämnt krontal
881,209 kronor nu böra äskas.
Detta belopp överstiger med c:a 361,000 kronor det i statsverkspropositionen
beräknade. Då redan uppkomna brister synas böra så snart
ske kan täckas genom anslag å budgeten, anser jag beloppet böra å
innevarande års tilläggsstat uppföras. Chefen för finansdepartementet
har meddelat mig, att täckning synes kunna beredas genom att det å
budgetens inkomstsida uppförda belopp, som tages i anspråk av statsverkets
kassafond, i erforderlig mån förhöjes.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för täckande av de å förenämnda ordinarie reservationsanslag
för år 1921 uppkomna brister å tilläggsstat för år 1922 under fjärde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst, 881,209 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Fritz Dahlbom.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 133 käft. (Nr 155.)
145 21 2