Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
1
Nr 145.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till bestridande
av kostnader för officiellt deltagande från Sveriges sida
i jubileumsutställningen i Rio de Janeiro år 1922: given
Stockholms slott den 10 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
C. E. Svensson.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1922.
N ärvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson.
åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena
samt cheferna för försvars- och finansdepartementen anför chefen för
handelsdepartementet, statsrådet Svensson:
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 125 käft. (Nr 145.) 1
2
Brasiliens
100 årsjubileum
såsom självständig
stat.
Förslag om
Sveriges
representation
vid
jubileumsfestligheterna.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
Den 7 september i år hava 100 år förflutit, sedan Brasilien förklarade
sig självständigt, och landet bereder sig nu att värdigt lira
detta hundraårsminne. Det officiella programmet för minnesfirandet
upptager mottagningar och festligheter av liknande natur för väntade
utländska speciella ambassadörer eller missioner liksom för de enskilda
inhemska staternas representanter, invigningar av en del nationella institutioner
eller byggnader för dylika, musikfester, militärparad, flottrevy
m. m. På själva hundraårsdagen skall dessutom det högtidliga öppnandet
av en stor utställning äga rum.
Enligt den uppgjorda planen skall denna utställning, som är avsedd
att avslutas den 22 december 1922, främst vara en nationell utställning,
omfattande de förnämsta grenarna av Brasiliens materiella
och andliga kultur, såsom åkerbruk, boskapsskötsel, fiskeri, industri,
trafik-, telegraf- och postväsende, handel, undervisning, skön konst
m. m., men jämväl erhålla en internationell karaktär, i det att ett särskilt
område, gränsande till platsen för den nationella utställningen, reserverats
för att ställas till förfogande för främmande länders regeringar
eller industriidkare, vilka önska uppföra paviljonger för utställande
av respektive lands eller företags produkter.
Åt nation, som officiellt deltager i utställningen, sker upplåtelse
av för utställningsbyggnad erforderligt område intill en areal av 300
kvadratmeter kostnadsfritt.
Alla byggnadsarbeten för utländsk vare sig officiell eller enskild
utställares byggnad bekostas av utställaren liksom ock eventuellt erforderliga
installationsanordningar för gas, vatten och elektriskt ljus.
Varje enskild utländsk utställare har att erlägga eu inskrivningsavgift
av 100 milreis (enligt nuvarande kurs cirka 36 kronor i svenskt
mynt), vilken avgift utgår även i det fall, att utställningen är anordnad
inom vederbörande lands officiella byggnad.
För material till utställningsbyggnad liksom för utställningsföremål
medgives tullfrihet, med undantag dock för sådana varor, som
bliva försålda i Brasilien.
Prisbedömning av utställningsföremålen kommer att äga rum samt
pris att utdelas, bestående av olika slag av diplom.
Med förmälan att Brasilien ämnade högtidlighålla 100-årsminnet av
sin självständighetsförklaring med ovannämnda jubileumsfestligheter
samt att krigsfartyg troligen komme att ditsnndas av åtskilliga europeiska
makter ävensom av Förenta staterna, medförande speciella missioner
med uppgift att till brasilianska regeringen framföra respektive
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
länders lyckönskningar, har Kungl. Maj:ts minister i Rio de Janeiro i Svenska be.
skrivelse till utrikesdepartementet den 11 augusti 1920 anfört, att det
syntes honom angeläget, att även Sverige bleve representerat vid ifråga- ««><> skrivelse
varande tillfälle. I sådant avseende föreslog ministern, att Sverige skulle aug^ 1}920_
— helst med ett krigsfartyg — utsända en särskild mission, vilken
borde utgöras huvudsakligen av framstående representanter för finansen,
handeln och industrien med en högtstående officiell person såsom
ledare. Missionens medlemmar skulle kunna få tillfälle att se och studera
de förnämsta handels- och industricentra samt sätta sig in i förhållandena
i Brasilien och bilda sig ett personligt omdöme om de möjligheter,
som där funnes för svensk företagsamhet.
Det krigsfartyg, som för det av svenska ministern i Rio de Janeiro
ifrågasatta ändamålet skulle kunna komma till användning, är det s. k.
långresefartyget, pansarkryssaren »Fylgia», eventuellt i dess ställe något
av pansarfartygen »Drottning Victoria» eller »Gustaf V». Verkställd
utredning har givit vid handen, att då anslaget till flottans krigsberedskap
och övningar — från vilket anslag kostnaderna för fartygsexpeditioner i
vanliga fall bestridas — på grund av dess knapphet icke kan belastas
med de kostnader, vilka en sådan expedition som den till Brasilien avsedda
skulle medföra utöver vad som eljest beräknas för långresefartyget, ett
särskilt anslag å omkring 150,000 kronor skulle vara erforderligt för nu
ifrågavarande ändamål, frånsett vad som kunde anses skäligt att avse
för såväl fartygschefens som officerarnas representativa plikter.
Sedan kommerskollegium den 24 september 1920 anmodats yttra
sig över Rio-beskickningens förenämnda förslag, avgav kollegium den
28 juni 1921 utlåtande i ärendet, varvid fogats till kollegium i ämnet
avgivna yttranden av Sveriges allmänna exportförening samt rikets
samtliga lian delskamrar med undantag av Gottlands.
I sistnämnda yttranden tillstyrktes åtgärder i av beskickningen åsyftad
riktning. Stockholms och Skånes handelskammare föreslogo ytterligare,
att expeditionen i fråga skulle utsträckas att omfatta även övriga större
sydamerikanska stater, med vilka Sverige stode i handelsförbindelse.
För egen del har kommerskollegium anfört i huvudsak följande.
Den sydamerikanska kontinenten intoge genom sina tillgångar på Kommersför
industrien erforderliga råvaror, sina jordbruksprodukter, de vida
fält, som där erbjödes för företagsamhet, och ej minst genom förefintliga 28 junii92i
avsättningsmöjligheter för industrivaror en framträdande och betydelsefull
ställning inom världshushållningen. Därtill komme, att då de syd
-
4
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 145.
amerikanska staterna ej i samma grad som Europas länder haft att
kämpa med svårigheter under världskriget, deras internationella betydelse
inom det ekonomiska livet ytterligare stegrats.
Den sydamerikanska marknaden syntes för närvarande vara föremål
för en energisk bearbetning från en del länders sida, vilka nu sökte
återvinna de områden för sin handel och affärsverksamhet, åt vilka de
under kriget varit förhindrade att ägna vederbörlig uppmärksamhet.
Under sådana förhållanden vore det av alldeles särskild betydelse, att
Sverige, som, enligt vad erfarenheten syntes giva vid handen, hade goda
förutsättningar för uppnående av en för båda parterna gynnsam utveckling
av handelsförbindelserna med Sydamerika, icke läte ett tillfälle
som det i beskickningens skrivelse omhandlade till stärkande av förbindelserna
med den största och folkrikaste av de sydamerikanska staterna
gå sig ur händerna.
Det av beskickningen framlagda förslaget till Sveriges representerande
vid Brasiliens hundraårsjubileum funne kollegium därför vara
värt allt beaktande.
Kollegium ansåge, i likhet med beskickningen, att Sverige vid
nämnda tillfälle borde representeras genom utsändandet av en speciell
mission under ledning av en framstående officiell personlighet. I missionen
borde ingå representativa personer inom finansen, handeln och
industrien.
Det utbyte, som det svenska näringslivet kunde erhålla genom utsändandet
av en på dylikt sätt sammansatt mission, syntes kunna förväntas
sträcka sig utöver de sannolikt betydelsefulla, men mera indirekta
verkningarna av ett stärkande av de officiella förbindelserna mellan
de båda länderna. Missionens ledamöter torde nämligen bliva i tillfälle
att förskaffa sig personlig kännedom om för våra näringar betydelsefulla
förhållanden och att knyta förbindelser, som kunde komma
den svenska handeln på Brasilien till godo.
Enligt vad kollegium under hand inhämtat, kunde endast under
den förutsättningen, att särskilda medel, förslagsvis beräknade till 150,000
kronor förutom representationspenningar åt fartygschefen och officerarne,
bleve anvisade, ett krigsfartyg ställas till förfogande vid utsändandet av
denna mission. Ehuru under nu rådande förhållanden all möjlig sparsamhet
borde iakttagas, funne kollegium, ur de synpunkter, kollegium
hade att företräda, en underlåtenhet att på ett värdigt sätt representera
Sverige vid ifrågavarande jubileum ej vara tillrådlig. Kollegium funne
sig därför böra förorda, att ett krigsfartyg, förslagsvis pansarkryssaren
»Fylgia», för ifrågavarande ändamål ställdes till förfogande.
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
Nämnda krigsfartyg borde efter besöket i Rio de Janeiro anlöpa
även andra sydamerikanska hamnar, i första hand Buenos Aires.
I likhet med vad tidigare vid dylika långfärder ägt rum borde
statistisk litteratur och annat lämpligt tryck få av kollegium ställas till
vederbörandes förfogande.
I skrivelse den 30 maj 1921 delgav utrikesdepartementet dåvarande
chefen för handelsdepartementet en från brasilianska regeringen genom
beskickningen i Rio de Janeiro inkommen inbjudan till Sverige att låta sig
representera vid den utställning, som, enligt vad förut sagts, i samband
med 100-årsjubileet skulle äga rum i Rio de Janeiro hösten
1922, genom att där uppföra en särskild paviljong för utställande av
landets produkter. Den 1 september 1921 överlämnades sedermera från
utrikesdepartementet till nyssnämnde departementschef avskrift av en
skrivelse från härvarande brasilianske minister, däri denne, bland annat,
uttryckte den förhoppningen, att svenska regeringen icke skulle underlåta
att deltaga i utställningen, vilket borde i hög grad bidraga till utvecklingen
av handelsförbindelserna mellan de båda länderna.
I fråga om officiellt deltagande från Sveriges sida i utställningen
har Kungl. Maj:ts minister i Rio de Janeiro i en den 27 augusti 1921
dagtecknad skrivelse till utrikesdepartementet uttalat den meningen, att,
ehuru den svenska industriens betryckta läge väl icke tilläte några mera betydande
extrautgifter under den närmaste tiden, det dock vore önskvärt, att
Sverige officiellt deltoge i utställningen, i synnerhet som våra grannländer
Norge och Danmark tillämnade sådant deltagande. Sveriges handelsomsättning
med Brasilien hade år från år ökats, och utan tvivel
skulle en välordnad utställning ännu mer bidraga härtill. En officiell
utställning skulle dessutom i hög grad främja kännedomen om Sverige
i Brasilien och stärka de redan bestående förbindelserna mellan de båda
länderna.
Sedan förevarande utställningsfråga remitterats till kommerskollegium,
avgav kollegium, med överlämnande tillika av yttrande i ämnet
från Sveriges allmänna exportförening, den 16 september 1921 utlåtande
i frågan.
Efter att hava förklarat sig alltjämt vidhålla sin anslutning till
beskickningens i Rio de Janeiro förut omförmälda förslag om utsändande
med ett krigsfartyg av en speciell mission till jubileumsfestlig
-
Brasilianska
regeringens
inbjudan till
Sverige att
deltaga i den
i samband
med jubileet
anordnade utställningen.
Svenska beskickningens
i Rio de Janeiro
skrivelse
den 27
augusti 1921.
Sveriges allmänna
exportförening.
6
Kungl. Maj.ts proposition Nr 145.
Kommerskollegti
utlåtande
den 16
september
1921.
heterna, anförde Sveriges allmänna exportförening i fråga om deltagandet
i själva utställningen, att föreningen ansåge uteslutet, att den svenska
industrien under rådande tryckta konjunkturer kunde påtaga sig kostnaderna
för uppförande av en utställningsbyggnad av avsett slag. Däremot
ville föreuingen ifrågasätta, att staten skulle bekosta en mindre
byggnad för inrymmande av informationsmaterial rörande Sverige och
svenskt näringsliv, i vilken byggnad en med svenska industriella förhållanden
förtrogen person borde finnas tillgänglig för upplysningars
meddelande.
Kommerskollegium erinrade i sitt förberörda utlåtande den 16 september
1921 till en början, att kollegium, på sätt redan nämnts, tidigare
förordat, att pansarkryssaren »Fylgia» skulle ställas till förfogande
för utsändande av en speciell mission för Sveriges representerande vid
jubileumsfestligheterna. De skäl, som varit för kollegium bestämmande
vid tillrådandet av denna med ganska betydande kostnader för det allmänna
förenade åtgärd, kunde med visst fog anföras även för ett officiellt
deltagande från Sveriges sida i den planerade utställningen. Emellertid
syntes uppförande och inredning av en värdig utställningspaviljong
samt anordnande därstädes av en tilltalande utställning, utrustad
med sakkunnig personal, kräva avsevärda anslag av allmänna medel,
även om man inskränkte sig till en mindre byggnad med huvudsakligt
syfte att bereda plats för kommersiellt informationsmaterial. Därtill
komme, att det varken av handlingarna i ärendet eller av vad kollegium
därutöver kunnat inhämta med säkerhet framginge, hurudan utställningens
karaktär i byggnadsavseende kunde bliva eller i vilken omfattning de
stora industristaterna verkligen komme att deltaga, varför det för det
dåvarande vore synnerligen vanskligt att yttra sig om storleken av
för deltagande i utställningen behövligt penninganslag. Kollegium föreställde
sig dock, att, om Sverige officiellt skulle deltaga i utställningen,
så avsevärda medel måste för ändamålet ställas till förfogande, att anslag
därtill måste begäras av riksdagen.
Vid sådant förhållande syntes det kollegium tillrådligt att tills
vidare koncentrera sig på förverkligandet av planen att utsända pansarkryssaren
»Fylgia» med en representativ handelsmission för att deltaga
i jubileumshögtidligheterna ifråga. Skulle det emellertid visa sig omöjligt
att på föreslaget sätt anordna utsändandet av en mission, komme
frågan om deltagande i utställningen utan tvivel i annat läge. Kollegium
önskade i sådant fall erhålla tillfälle att upptaga föreliggande
spörsmål till förnyad prövning.
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
Såsom framgår av vad jag nu anfört, hade från såväl de tillspord a
näringskorporationernas som kommerskollegii sida enhälligt kommit till
uttryck den meningen, att Sverige borde bliva representerat vid ifrågavarande
100-årsjubileum. I fråga om sättet härför hade från samma
håll förslaget om utsändande av en särskild, huvudsakligen kommersiell
mission på ett svenskt krigsfartyg vunnit obetingad anslutning. Sveriges
allmänna exportförening och kommerskollegium, som fått tillfälle att jämväl
yttra sig över den sedermera anlända inbjudningen till deltagande i jubileumsutställningen,
framförde båda en del betänkligheter beträffande möjligheterna
för ett framgångsrikt deltagande i utställningen och syntes giva
företräde åt utsändandet av en särskild mission såsom den bästa och lyckligaste
lösningen av frågan om Sveriges representation vid minnesfesten.
Med hänsyn härtill och då den rådande industriella depressionen måste
förväntas i hög grad nedsätta exportindustriens intresse och förmåga
att medverka vid utställningen samt kostnaderna för en värdig och
effektiv utställning kunde beräknas bliva så betydande, att också de måste
lägga avgörande hinder i vägen för realiserandet av utställningstanken,
syntes vägrande skäl tala för att, såsom kommerskollegium förordat,
närmast inrikta sig på det onekligen i och för sig tilltalande förslaget
att till jubileumsfestligheterna utsända en särskild mission.
Det gällde då att närmare undersöka innebörden av detta förslag
och bästa sättet för dess realiserande. I sådant syfte begärde och erhöll
jag från Sveriges allmänna exportförening en utredning rörande de
tilltänkta uppgifterna för en dylik mission, dess sammansättning samt
kostnaderna för densamma. Denna utredning avsåg missionens överförande
å ett handelsfartyg. Planen att utsända ett krigsfartyg på eu
så tidskrävande långfärd som till Brasilien hade nämligen befunnits av
militära och andra skäl icke lämplig, varför densamma måst övergivas.
Sedermera inkommo emellertid till utrikesdepartementet meddelanden
om att de av den brasilianska regeringen utfärdade inbjudningarna till
deltagande i utställningen antagits av ett stort anial främmande länder.
Bland annat upplystes, att såväl Danmark som Norge anmält sitt deltagande
i utställningen och vidtogo förberedelser för att där uppträda
med egna utställningsbyggnader samt att intresset härför i båda länderna
vore mycket stort. Detsamma vore fallet med åtskilliga större
industriländer, såsom Förenta staterna, England och Belgien.
I betraktande av dessa underrättelser syntes det påkallat, att frågan
om deltagande i utställningen för vårt lands vidkommande ånyo bleve
Uttalande av
ett allmänt
möte av representanter
för handel
och industri
den 17 december
1921.
Kommerskollegii
utlåtande
den 9
februari 1922.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
underkastad prövning och gjordes till föremål för en ingående undersökning.
I anledning härav och sedan jag i saken samrått med verkställande
direktören i Sveriges allmänna exportförening, inbjöd nämnda förening,
för erhållande av ett auktoritativt uttryck för exportindustriens och
exporthandelns syn på ifrågavarande spörsmål, representanter för exportörsintresset
till ett allmänt diskussionsmöte å järnkontorets lokal i
Stockholm den 17 december 1921. Å mötet uttalades enhälligt, att ett
svenskt deltagande i ifrågavarande utställning genom uppförande av en
egen paviljong syntes i hög grad önskvärt, men att, då näringarna
själva på grund av det rådande ekonomiska läget icke kunde i någon
högre grad påtaga sig de kostnader, ett deltagande i utställningen
givetvis måste draga, för planens förverkligande krävdes, att staten trädde
emellan med avsevärda belopp.
Såvida för deltagande i utställningen tillräckligt statsanslag ej
kunde erhållas, borde enligt mötets mening en särskild officiell handelsdelegation
utsändas.
Under nu anförda omständigheter ansåg jag mig böra anmoda
kommerskollegium att efter exportföreningens hörande skyndsamt avgiva
förnyat yttrande i ärendet.
I anledning härav har kommerskollegium — med överlämnande
av ett yttrande från Sveriges allmänna exportförening, vari uttalas, att,
därest av ekonomiska skäl planerna på byggande av en svensk officiell
paviljong icke kunde realiseras, det svenska deltagandet i jubileet lämpligen
borde enligt de grunder, som föreningen skisserat i förutnämnda,
till mig överlämnade utredning, ske genom utsändandet av en delegation
av framstående representanter för svenskt näringsliv — avgivit ett den
9 februari 1922 dagtecknat utlåtande.
I utlåtandet erinrar kommerskollegium till en början, hurusom
kollegium i sina yttranden den 28 juni och den 16 september 1921,
för vilka jag förut redogjort, framhållit, att vårt lands kommersiella
intressen gjorde ett deltagande i jubileet eller utställningen i eu eller
annan form synnerligen önskligt, samt uttalar, att vad kollegium sålunda
anfört alltjämt syntes äga full giltighet. Efter att vidare hava omnämnt
en del förevarande fråga berörande omständigheter, som inträffat
efter det kollegium avgivit sina båda nyssnämnda yttranden, meddelar
ämbetsverket, att det ansett sig höra något närmare utreda tre alterna
-
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
tiva former för Sveriges representation vid ifrågavarande jubileum och
den därmed förenade utställningen, nämligen
1) utsändande av en större handelsdelegation;
2) utsändande av en handelsdelegation å ett fartyg, tillhörande
den reguljära svenska Sydamerikalinjen (Johnson-linjen), jämte en ombord
anordnad informations- och provutställning; och
3) anordnande av en svensk paviljong å utställningen jämte utsändande
av en mindre handelsdelegation.
Beträffande förenämnda tre alternativ anför kollegium:
»Alternativ 1.
Rörande utsändandet av en större handelsdelegation har kommerskollegium
haft tillfälle taga del av en inom exportföreningen utarbetad, detaljerad
organisationsplan, vilken tidigare delgivits herr statsrådet genom föreningens
skrivelse till handelsdepartementet den 28 november 1921.
Kollegium, som i allt väsentligt ansluter sig till denna organisationsplan,
anser, att en dylik delegation bör bestå av en representativ ledare i framskjuten
samhällsställning, sex allsidigt orienterade, språkkunniga affärsmän med ingående
kännedom om svenskt näringsliv samt en språkkunnig sekreterare med
goda insikter i exportteknik och helst med nationalekonomisk bildning. Delegationens
huvuduppgift bör vara att väcka intresse för utvecklandet av de
ömsesidiga handelsförbindelserna mellan Sverige och Brasilien. I sådant syfte
bör den medföra ett vederhäftigt upplysningsmaterial rörande vårt lands kulturella
och materiella utveckling. Sammanställandet av sådant material, innefattande
bland annat en lämplig propagandafilm över Sverige, torde uppdragas
åt kollegium. Därjämte torde exportföreningen böra komma i åtnjutande
av understöd av allmänna medel för bekostande av vissa för den brasilianska
marknaden avsedda reklam- och propagandapublikationer, förslagsvis
en broschyr på portugisiska språket över Sverige och dess förbindelser med
Brasilien samt ett brasilianskt nummer av tidskriften ''Svensk export’.
Delegationens resa torde av handelspolitiska skäl böra innefatta ett besök
även i Buenos Aires (Argentina). Ut resan till Rio de Janeiro samt hemx-esan
från Buenos Aires torde lämpligen företagas med fartyg tillhörande den
reguljära svenska Sydamerikalinjen (Johnson-linjen). Hela färdeix toi’de taga i
anspråk omkring 90 dagar, inbegripet uppehåll i Rio de Janeiro och Buenos
Aires under sammanlagt omkring 40 dagar.
De beräknade kostnaderna framgå av specifikationen i närslutna P. M.
Resekostnaderna för delegationeima skulle enligt denna beräkning uppgå till
120,000 kronor samt kostnaderna för publikationer, film och diverse propagandamaterial
till 15,000 kronor, eller sammanlagt 135,000 kronor.
Alternativ 2.
Under överläggningarna om deltagandet i Rio de Janeiro-utställningen
har ett förslag framställts att inlägga ett besök i Rio de Janeiro uti programmet
för en s. k. flytande utställning. Detta företag, som innebär utsändandet
av ett för ändamålet särskilt inrett svenskt fartyg med provkollektioner av
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 125 höft, (Nr 145.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
svenska exportvaror på en rundi''esa till en mängd utomeuropeiska hamnar, lärer
vara föremål för fortsatt prövning genom styrelsens för Sveriges allmänna
exportförening försorg. Dock torde nämnda styrelse redan nu hava funnit,
att företaget i fråga, om detsamma komme till stånd, näppeligen skulle kunna
planeras på sådant sätt, att ett besök av den ''flytande utställningen’ i Rio de
Janeiro bleve eu lämplig form för Sveriges officiella deltagande i jubileumsutställningen
därstädes.
Emellertid har den tanken uppstått, att intrycket av en svensk handelsdelegations
besök i Rio de Janeiro och Buenos Aires skulle förstärkas och en
fördelaktig bakgrund för dess propagandaverksamhet beredas, om hela färden
företoges med ett och samma svenska fartyg, lämpligen ett av Johnsonlinjens
nyare motorfartyg. Detta skulle då kvarligga i respektive hamnar under
delegationens besök. Ombord skulle anordnas eu mindre utställning med
kommersiellt informationssyfte och jämväl innehållande provkollektioner av
svenska standardvaror, vilken utställning borde vara tillgänglig för besökande
och förevisas under sakkunnig ledning.
Kostnaderna för denna med en mindre ''flytande utställning’ kombinerade
delegationsresa beräknas uppgå till sammanlagt 200,000 kronor enligt specifikationen
i närslutna P. M.
Alternativ 3.
I fråga om anordnande av en svensk utställningspaviljong i Rio de
Janeiro har det först och främst varit angeläget att erhålla en uppskattning
av det utrymme, som borde beredas, om en sådan byggnad komme till stånd.
På anmodan av kollegium har verkställande direktören i Sveriges allmänna
exportförening tillsammans med direktören Arthur Thiel verkställt en sådan
beräkning och med utgångspunkt från den svenska paviljongen i San Francisco
samt med hänsyn till de huvudgrupper av svensk produktion, som borde
närmast ifrågakomma, kommit till det resultat, att omkring 1,000 kvadratmeters
golvyta vore erforderlig, förslagsvis fördelad på en mindre utställningshall
om 300 kvadratmeter — för statistik, kommersiellt informationsmaterial, förevisning
av propagandafilm samt utställning av konstföremål och alster av
konstindustri —, vidare en större utställningshall om 600 kvadratmeter för kollektivutställningar
och industriföremål samt lokaler för kommissariat och expedition
om tillsammans 100 kvadratmeter.
På grundval av denna utrymmesfördelning och med ledning av uppgifter
rörande byggnadsplatsen, som inhämtats ur kollegium tillhandakomna utställningsprogram
m. in., har byggnadsstyrelsen på anmodan av kollegium låtit
uppgöra en preliminär skiss till utställningspaviljong. Denna skiss, som
på styrelsens uppdrag utarbetats av arkitekten Torben Grut, bär genom styrelsens
försorg kostnadsberäknats. Av byggnadsstyrelsens bifogade skrivelse
till kollegium den 26 januari 1922 framgår, att totalkostnaden för paviljongen,
uppförd i Rio de Janeiro, beräknas till 130,000 kronor. Styrelsen har visserligen
utgått från byggnadskostnaderna i Stockholm, men kollegium anser detta,
i betraktande av att byggnaden skulle färdigställas i Sverige samt monteras på
platsen under ledning av från Sverige medföljande timmermän, vara betryggande.
För säkerhetens skull har emellertid byggnadens realisationsvärdc
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145*
11
efter utställningens slut icke upptagits såsom avdrag å byggnadssuminan, varjämte
ett belopp av 10,000 kronor ansetts böra tilläggas för dekoration och inredning.
Sammanlagt beräknar kollegium 140,000 kronor erfordras för byggnadens
åstadkommande.
Behövlig från Sverige utsänd personal anser kollegium kunna begränsas till
en kommissarie, en sekreterare samt två tekniska biträden, varav en mekaniker
och en elektriker. Därjämte borde tre byggnadssnickare medfölja för paviljongens
montering. I övrigt torde kunna påräknas erforderligt biträde av på platsen
bosatta svenskar. I likhet med förhållandet i fråga om föregående två
alternativ erfordras vissa trycksaker och propagandamaterial, såsom utställningskatalog,
propagandafilm m. m. Kostnaderna härför torde böra beräknas
något högre än i de förra alternativen. Slutligen torde tillkomma kostnader
för vissa kollektivutställningar, frakt, assurans och oförutsedda utgifter.
En styrelse av förslagsvis fem personer, i vilken borde ingå eu eller
flera av dem, som må utses att såsom delegerade besöka Brasilien och Argentina,
torde böra utses av Kungl. Maj :t för att handhava organisationen av det
svenska deltagandet i utställningen.
På sätt som skett i fråga om utställningen i San Francisco år 1915, torde
utställningsstyrelsen av Kungl. Maj:t böra bemyndigas att verkställa en gallring
av de föremål, som bliva till utställningen i Bio de Janeiro anmälda, så
att allenast föremål av verkligt god och för utställningen lämplig beskaffenhet
varda å utställningen representerade.
Med hänsyn icke minst till de jubileumsfestligheter, som skola inleda utställningens
öppnande, synes även i nu förevarande alternativ böra förutsättas,
att en officiell delegation utsändes från Sverige. Antalet deltagare torde
emellertid i detta fall kunna väsentligt inskränkas, förslagsvis till tre personer,
som dock borde beredas något större frihet att efter sig företeende omständigheter
utsträcka vistelsen i Sydamerika eller företaga speciella åtgärder
till befordrande av syftet med delegationens uppdrag. Ett mindre belopp
synes härför böra ställas till delegerades förfogande.
Utgifterna för personal och allmänna omkostnader för utställningen hava
enligt specifikation i bifogade P. M. beräknats till 130,000 kronor. Kostnaderna
för delegationen beräknas i samma P. M. till 52,500 kronor.
En viss inkomst av platshyror från enskilda utställare torde få påräknas.
Denna inkomst är i sagda P. M. uppskattad till 22,500 kronor.
Med en sammanlagd utgiftssumma av 322,500 kronor för hela alternativ 3
samt en inkomst genom platshyror av 22,500 kronor, skulle nettokostnaden för
detta alternativ utgöra 300,000 kronor.
Om samtliga tre alternativ gäller, att de torde kunna realiseras endast
genom anslag av allmänna medel. Det synes icke föreligga utsikt att från
enskilda exportintressens sida förvänta understöd för förverkligandet av någon
av dessa planer, utom ett mindre bidrag i form av platshyror i en genom statens
försorg eventuellt uppbyggd utställningspaviljong.
Vid sådant förhållande synas medel för kostnadernas bestridande endast
kunna beredas genom anslag av riksdagen.
Kollegium har givetvis icke kunnat ingå på frågan, huruvida det stats -
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
finansiella läget medgiver anvisandet av så betydande anslagsbelopp, som här
måste ifrågakomma. Emellertid vill kollegium icke underlåta att framhålla
vikten för landets hela näringsliv av exportens återupplivande. Detta mål
synes kollegium, särskilt under nu rådande förhållanden, väl värt vissa uppoffringar
från det allmännas sida, även om dessa skulle sträcka sig till bekostande
av ett svenskt deltagande i egen paviljong å utställningen i fråga,
vilket kollegium ur ovan angivna synpunkt finner vara den mest önskvärda
formen för svenskt deltagande i utställningen. I föreliggande fall torde också
grundad anledning finnas att antaga, det anvisandet av statsanslag skulle visa
sig indirekt medföra en lättnad i de bördor, stilleståndet inom industrien pålagt
statsverket i form av utgifter för arbetslöshetens bekämpande.»
Den i kommerskollegii skrivelse omförmälda promemorian är av
följande innehåll:
P. M.
angående kostnaderna för Sveriges representation vid jubileumsutställningen
i Rio de Janeiro år 1922.
Alternativ 1.
Utsändande av en större handelsdelegation.
Sveriges allmänna exportförening har i yttrande till kommerskollegium
den 25 januari 1922 föreslagit utsändande till Brasilien av en delegation av
framstående representanter för svenskt näringsliv, vilken delegation även borde
besöka Argentina. Antalet ledamöter föreslås av föreningen till åtta.
Resan skulle företagas med Johnson-linjens reguljära motorfartyg och
beräknades taga i anspråk omkring 90 dagar. Kommissionen borde
medföra för presspropaganda o. d. lämpligt upplysningsmaterial rörande
vårt land samt en för distribution avsedd broschyr på portugisiska språket om
Sverige och dess förbindelser med Brasilien. Föreningen ställer i utsikt att
samtidigt utgiva ett speciellt brasilianskt nummer av sin tidskrift »Svensk
export».
Resekostnaderna för varje deltagare torde böra beräknas på följande sätt:
Resa Stockholm—Rio de Janeiro och BuenosAires—Stockholm Kronor 3,000: —
Resa Rio de Janeiro—BuenosAires.......................... » 300: —
Traktamente under 50 resdagar å 25: — .................... » 1,250: —
»’ »40 dagar i Brasilien och Argentina å
125:— ......... » 5,000: —
Andel i representationskostnader och diverse gemensamma
utgifter ........ » 5,450: —
Summa Kronor 15,000 :—
Kostnadskalkyl för alternativ 1.
Resekostnader för 8 personer å 15,000:— .................. Kronor 120,000: —
Bidrag till publikationer, utgivna av exportföreningen för
delegationens syften .................................. » 5,000: —
Propagandafilm över Sverige.............................. » 5,000: —
Diverse reklam- och propagandamaterial .................. » 5,000: —
Summa Kronor 135,000: —
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
Alternativ 2.
Utsändande av en delegation å ett Johnson-linjens fartyg med en ombord
anordnad informations- och provutställning.
För att förstärka intrycket av delegationens besök har föreslagits, att
hela färden skulle ske med ett och samma fartyg, vilket då borde kvarligga i
Rio de Janeiro, resp. Buenos Aires, under delegationens besök å dessa platser.
Ombord skulle anordnas en mindre utställning med kommersiellt informationssyfte,
jämväl innehållande provkollektioner av svenska standardvaror.
Resekostnaderna skulle ställa sig på följande sätt:
Resa Stockholm—Rio de Janeiro—Buenos Aires—Stockholm Kronor 3,300: —
Traktamente under 60 resdagar å 25:— .................... » 1,500: —
» » 30 » i Brasilien och Argentina
å 125:— ................................................ » 3,750: —
Andel i representationskostnader och diverse gemensamma utgifter
........................................ • ......... »_5,450: —
Summa Kronor 14,000: —
Kostnadskalkyl för alternativ 2.
Bidrag till publikationer, utgivna av exportföreningen för
delegationens syften .................................. » 5,000: —
Propagandafilm över Sverige ...................... » 5,000: —
Diverse reklam- och propagandamaterial .................. » 5,000: —
Utställning ombord å delegationens fartyg, jämte anordningar
härför.......................................... » 13,000: —
Liggedagsersättning för fartyget
Uppehållet i Rio de Janeiro 20 dagar
» i Buenos Aires 10 »
30 dagar å 2,000: —---- »_60,000: —
Summa Kronor 200,000: —
Alternativ 3.
Anordnande av en svensk paviljong å utställningen i Rio de Janeiro jämte
utsändande av en mindre handelsdelegation.
Förslaget till svensk utställningspaviljong i Rio de Janeiro grundar sig
dels på inom exportföreningen verkställda beräkningar över erforderligt utrymme
m. m., dels på en genom byggnadsstyrelsens försorg gjord utredning,
omfattande av arkitekten T. Grut uppgjorda skissritningar till utställningspaviljong
jämte beräkning av kostnaderna för paviljongens uppbyggande i
Sverige, nedtagning i lämpliga delar, transport till Rio de Janeiro och uppsättning
därstädes. Byggnaden är avsedd att innehålla en större utställningshall
för industriföremål (600 kvadratmeter), en mindre hall för statistik, kommersiellt
informationsmaterial, förevisning av propagandafilm samt utställning av
konstföremål och alster av konstindustri (300 kvadratmeter) samt lokaler för
kommissariat och expedition (100 kvadratmeter). Sammanlagda golvarean är
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
omkring 1,000 kvadratmeter. I den större utställningshallen skulle utom kollektivutställningar
beredas plats för utställningar av enskilda industriföretags
produkter. För de sistnämnda skulle erläggas en platshyra av 75 kronor för
kvadratmeter golvyta och 30 kronor för kvadratmeter väggyta. Sammanlagt
beräknas 250 kvadratmeter golvyta och 125 kvadratmeter väggyta stå till
förfogande för enskilda utställare.
Beträffande personalorganisationen beräknas en kommissarie, en sekreterare
och fem arbetare behöva utsändas från Sverige. Av arbetarna förutsättas
tre byggnadssnickare erforderliga för att med tillhjälp av infödda hantlangare
uppsätta paviljongbyggnaden, varjämte en mekaniker och en elektriker skulle
medsändas för att ombesörja nödiga installationsarbeten. De två sistnämnda
borde kvarstanna under hela utställningstiden såsom vakter och packningsbiträden.
Uppehållet i Rio de Janeiro för den fasta personalen beräknas till
högst sex månader. I övrigt skulle såsom biträden under utställningstiden
anställas några yngre i landet bosatta svenskar.
Handelsdelegationen skulle bestå av tre personer. Resekostnaderna för
dessa beräknas till 15,000 kronor för varje deltagare, varjämte ett belopp av
7,500 kronor avses att bereda delegationen tillfälle att något utsträcka vistelsen
i Sydamerika.
Kostnadskalkyl för alternativ 3.
Uppförande av utställningspaviljong:
Byggnadskostnader enligt specifikation .. 130,000
Dekoration och inredning ................ 10,000 Kronor 140,000: —
Personal (inberäknat resekostnader):
Kommissarie för utställningen ............ 30,000
Sekreterare ................................ 15,000
1 mekaniker och 1 elektriker .............. 10,000
3 byggnadssnickare (endast för byggnadstiden) 10,000
Extra biträden ............................ 10,000 » 75,000: —
Trycksaker och propagandamaterial:
Utställningskatalog, kombinerad med broschyr
över Sverige...................... 7,500
Svensk propagandafilm ..........v......... 5,000
Statistik, fotografier och diverse ......... 7,500 » 20,000: —
Kollektivutställningar, frakt, assurans, spedition o. d.T.____ » 25,000: —
Oförutsett ................................................ » 10,000: —
Handelsdelegationen:
Resekostnader för 3 personer å 15,000:—____ 45,000
Dispositionsanslag .......................... 7,500 » 52,500: —
Avgår beräknade inkomsten av platshyror:
250 kvadratmeter golvyta å 75: —.......... 18,750
125 kvadratmeter väggyta å 30: —.......... 3,750 » 22,500: —
Sammanlagd nettokostnad för alternativ 3: Kronor 300,000: —
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
15
Sedan kommerskollegii förevarande utlåtande kommit mig tillhanda
och jag haft tillfälle att taga del av detsamma, riktades den 15
nästlidna februari på min begäran genom utrikesdepartementet en telegrafisk
anmodan till Kungl. Maj:ts minister i Rio de Janeiro att hos
vederbörande efterhöra, om en enligt tidigare uppgifter odispnnerad tomt,
för vilken den i kommerskollegii utlåtande omförmälda paviljongen närmast
avsetts, eller annan välbelägen tomt kunde ställas till förfogande
för ifrågavarande utställningsbyggnad, vars dimensioner, 25 m. x 56 m.,
krävde en tomtarea av 1,400 kvadratmeter. 1 ett den 18 i samma månad
ankommet telegram meddelade ministern, att det vore omöjligt erhålla
den erforderliga tomtytan, men att en mindre tomt, vars dimensioner
han senare skulle intelegrafera, antagligen skulle kunna för ändamålet
upplåtas. Först den 3 innevarande mars kommo de utlovade uppgifterna
mig tillhanda, i det till utrikesdepartementet samma dag ingick
telegram från ministern av innehåll bland annat, att en tomt av
20 meters djup och 30 meters front blivit definitivt utlovad samt att
fronten eventuellt skulle kunna utökas med 10 meter. Bestämt besked
i sistberörda hänseende har begärts men ännu icke erhållits.
Den i kommerskollegii utlåtande skisserade paviljongen kunde sålunda
icke inrymmas å den erbjudna tomten. I anledning härav har av
arkitekten Grut uppgjorts ett nytt utkast till en paviljong, avpassad
efter den erbjudna tomtens dimensioner, med utgångspunkt närmast från
att densamma erhölle den ovan omförmälda längre fronten. Under
denna förutsättning skulle paviljongen innehålla dels en entré med dimensionerna
10 m. x 20 m. samt ovanpå denna lokaler med samma
dimensioner för kommissariat m. in., dels ock en enda utställningshall,
som skulle erhålla en längd av 30 meter och en bredd av 20 meter.
Hallens golvyta skulle således bliva 600 kvadratmeter, varav ungefär hälften
effektiv utställningsyta. På detta sätt skulle samma golvyta — 1,000
kvadratmeter — som i den tidigare skisserade paviljongen erhållas.
Medan hallen skulle avses för kollektiv- och enskilda utställningar,
skulle entrén och den del av däröver belägna lokaler, som icke erfordrades
för kommissariat, tagas i anspråk för utställning av kommersiellt
informationsmaterial m. m. Skulle så krävas, kunde ytterligare
golvutrymme beredas genom uppförande av läktare utefter ena eller
båda långsidorna i utställningshallen. Dessa kunde lämpligen erhålla
ett djup av 5 meter. Härigenom bereddes ett ytterligare golvutrymme
av ända intill 300 kvadratmeter, vilket då närmast borde avses för utställandet
av upplysnings- och propagandamaterial.
16
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
Vad angår kostnaderna för en paviljong av det utseende och de
dimensioner, som sålunda angivits, har arkitekten Grut meddelat, att,
ehuru några detaljerade beräkningar i dylikt hänseende ännu icke hunnit
uppgöras, desamma dock med säkerhet kunde antagas icke komma att
överstiga kostnaderna för den först skisserade paviljongen. Möjligen
komme de att ställa sig något billigare. Byggnadens minskade utsträckning
medförde sålunda en viss kostnadsreduktion, som dock, enligt
vad arkitekten Grut hölle för troligt, i det närmaste komme att kompenseras
genom den merkostnad, som orsakades av den genom övervåningslokalerna
samt läktaranordningarna nödvändiggjorda stabilare konstruktionen
av väggarna m. m.
Beträffande den anslutning till eu eventuell utställning, som från
industriens sida kan vara att påräkna, hava vissa preliminära uppgifter
införskaffats genom Sveriges allmänna exportförening. Av dessa uppgifter
framgår, att intresset för utställningen är ganska livligt samt
att, under förutsättning att utställarnas utgifter för deltagande i utställningen
inskränkas till de i kommerskollegii utlåtande angivna platshyror
jämte stadgad inskrivningsavgift, anslutningen från industrien
torde bliva tillfyllest för att trygga ett värdigt deltagande från svensk sida.
Den svenska utställningen skulle främst omfatta papp och papper,
järn- och stålvaror, elektriska maskiner och apparater samt motorer,
verktyg och metallprodukter, vilka varor i Brasilien torde kunna påräkna
särskilt intresse. Därjämte skulle beredas plats för utställande av produkter
av konsthantverk och andra konstföremål. Slui ligen skulle anordnas
en upplysnings- och propagandaavdelning såväl av allmän art
som av direkt kommersiellt intresse.
Den nu rådande depressionen inom vårt lands industri, enkannerligen
exportindustrien, med den därav orsakade arbetslösheten manar
till ett mer än någonsin ihärdigt och målmedvetet arbete såväl för erövrande
av nya avsättningsområden och återvinnande av under kriget
förlorade sådana som för bibehållande och utvidgning av marknader, där
insteg redan vunnits. I betraktande av den skarpa konkurrens, som
härvid gör sig gällande, är det av vikt, att alla de tillfällen att framgångsrikt
göra propaganda för vårt land och dess industriella möjligheter
omsorgsfullt tillvaratagas och effektivt utnyttjas.
I Sydamerika hava åtskilliga av våra exportvaror redan funnit god
avsättning, medan där å andra sidan produceras ett flertal för Sverige
viktiga råvaror och andra förnödenheter. Vår handelsomsättning med
17
Kungl. Maj:Is proposition Nr 145.
Sydamerika, särskilt Brasilien och Argentina, har alltsedan tillkomsten
av de utav rederiaktiebolaget Nordstjernan upprättade reguljära direkta
sjöfartsförbindelserna mellan Sverige och Sydamerika haft ett betydande
uppsving. Medan sålunda år 1905 värdet av importen till Sverige från
Sydamerika utgjorde 13,913,000 kronor och exporten från Sverige till
Sydamerika 2,249,000 kronor, voro motsvarande värden år 1919
204,686,000 och 23,140,000 kronor. I de båda sistnämnda siffrorna ingingo
importen från Brasilien med 44,962,000 kronor och exporten till
samma land med 7,569,000 kronor. De anförda exportsiffrorua ådagalägga
med all klarhet, vilken stor betydelse Sydamerika numera har
såsom avsättningsmarknad för vår exportindustri. Å andra sidan är
den stora skillnaden mellan import- och utförselvärdet iögonenfallande.
Redan ur denna synpunkt måste det vara en angelägen uppgift att
söka i möjligaste mån än ytterligare bringa upp. exportsiffrorna och
sålunda, till fromma icke minst för de reguljära sjöfartsförbindelserna
mellan vårt land och Sydamerika, åstadkomma en jämnare avvägningav
export och import. Det lider heller intet tvivel, att den sydamerikanska
marknaden med dess rika naturliga resurser och stora möjligheter
att absorbera industriprodukter av just de slag, som utgöra våra
exportindustriers huvudtillverkningar, utgör ett fält, där genom intensivt
och målmedvetet arbete avsättning i än högre grad än för närvarande
bör kunna vinnas för alstren av svensk företagsamhet och svenskt arbete.
I likhet med de statsorgan och näringssammanslutningar, som uttalat
sig i frågan, finner jag under sådana omständigheter förslaget om
svensk officiell representation vid det 100-årsjubileum, som under innevarande
år skall firas i Rio de Janeiro, huvudstaden i den största och
folkrikaste av de sydamerikanska staterna, i hög grad beaktansvärt. Åven
jag anser, att denna representation bör erhålla en sådan form, att, samtidigt
som därigenom skyldig uppmärksamhet visas Brasiliens land och
folk, strävandena att fastare anknyta de kommersiella förbindelserna med
detta land och göra Sverige och svenskt näringsliv kända på den sydamerikanska
kontinenten erhålla verksamt stöd.
Att i sådant syfte såväl utsända en särskild kommersiell mission
som officiellt deltaga i utställningen med egen byggnad, vilka båda
åtgärder i förening säkerligen bäst skulle vara ägnade att befordra det
önskade syftet, lärer emellertid av kostnadsskäl vara uteslutet. Av
denna anledning måste valet stå mellan den ena eller den andra av berörda
båda åtgärder.
Det förra alternativet, särskilt i dess först tänkta kombination med
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 125 höft. (Nr 145.) 3
18 Kung!. Maj:ts proposition Nr 145.
utsändandet av ett krigsfartyg, syntes till en början samla de största
sympatierna. Numera torde emellertid, på sätt av det förut sagda framgår,
företräde allmänt givas åt det senare alternativet, officiellt deltagande
i själva utställningen.
Den avgörande orsaken till den sålunda ändrade uppfattningen
bär varit de erhållna meddelandena om den stora anslutning, som jubileumsutställningen
rönt från andra länders sida. Det har nämligen —
och enligt min mening icke utan fog — gjorts gällande, att Sverige
löpte allvarlig risk att skada sina kommersiella intressen, om Sverige
utebleve från utställningen, medan dess industriella konkurrenter där
exponerade sina produkter. Det har ock ifrågasatts, om icke en utställning,
där vederbörande fackmän och andra intresserade kunde få se och
jämföra de olika varorna, komme att visa sig mera effektiv för det
avsedda ändamålet än en handelsdelegation. Slutligen har framhållits,
att, då en utställning av den stora omfattning som den i Rio de Janeiro
nu planerade väl komme att locka till sig talrika intresserade besökande
jämväl från den sydamerikanska kontinentens övriga stater, en utställning
av svenska produkter borde vara ägnad att till vidare kretsar sprida
kännedomen om vårt land och vad dess industri har att bjuda av för
Sydamerika lämpliga varor än en till jubileumsfestligheterna utsänd kommersiell
delegation skulle förmå.
Med hänsyn till den uppfattning i förevarande fråga, som sålunda
i intresserade kretsar numera allmänt gör sig gällande, och då den
verkställda utredningen visat, att en tillfredsställande utställning från
svensk sida är möjlig att åstadkomma för rimlig kostnad, har jag för
egen. del — i valet mellan de åtgärder, som kunde ifrågakomma för
Sveriges representerande vid Brasiliens 100-årsjubileum — funnit mig
böra stanna vid att förorda, att Sverige med egen byggnad officiellt
deltager i den i samband med jubileet anordnade utställningen.
För ett dylikt deltagande synes mig den plan, som av kommerskollegium
uppgjorts, väl ägnad att tagas till utgångspunkt, givetvis med
de modifikationer, som påkallas därav att, på sätt förut anförts, hela
den för Sveriges paviljong ursprungligen påräknade tomtarean icke lärer
kunna erhållas. Sannolikt torde det komma att visa sig fördelaktigast
att, så snart tomtarean definitivt bestämts och fullständiga byggnadsritningar
uppgjorts, beställa paviljongbyggnaden i Sverige och sedermera
överfrakta densamma till Brasilien, där den då skulle uppföras å
utställningsfältet med tillhjälp av svenska arbetare.
Mot de av kommerskollegium verkställda kostnadsberäkningarna,
Kungi. Maj:ts proposition Nr 145.
19
vilka uppgjorts med all den omsorg, som med hänsyn till de i vissa avseenden
rätt så oberäkneliga förhållandena varit möjlig, har jag i stort
sett icke funnit anledning till erinran. Särskilt vill jag framhålla, att
några utsikter att från den enskilda industriens sida erhålla andra bidrag
till utställningskostnaderna än de, som representeras av de föreslagna
platshyrorna, knappast torde föreligga och att försiktigheten i
varje fall bjuder att icke räkna därmed. Icke heller anser jag det tillrådligt
att i anledning av reduceringen av tomtarean räkna med någon
minskning av kostnaderna för själva byggnaden, då ju dess uppförande
i två våningar med läktaranordningar m. m. måste betinga ett solidare
och därmed också dyrbarare byggnadssätt, än vad eljest behövt bliva
fallet. Då jag däremot av skäl, vilka torde framgå av det förut anförda,
icke anser mig kunna biträda kommerskollegii förslag att med
deltagandet i utställningen förbinda utsändandet av en mindre delegation,
torde de av kollegium beräknade kostnaderna kunna minskas med det
för dylikt ändamål avsedda beloppet 52,500 kronor. Av denna anledning
och med någon jämkning nedåt i övriga av kollegium angivna
siffror synes sammanlagda kostnadsbeloppet skäligen kunna uppskattas
till omkring 240,000 kronor.
För erhållande av detta belopp torde erforderlig framställning böra
göras hos riksdagen. Visserligen påkallar den nuvarande statsfinansiella
situationen den största återhållsamhet i fråga om statsutgifterna, men
det ändamål, varom nu är fråga, synes mig väl värt den ekonomiska
uppoffring från det allmännas sida, som kan krävas. Jag ber att i detta
sammanhang få nämna, att den danska riksdagen för Danmarks officiella
deltagande uti den ifrågavarande jubileumsutställningen beviljat ett anslag
av 250,000 kronor och att det norska stortinget för enahanda ändamål
för Norges vidkommande anslagit 150,000 kronor.
Medel för täckande av det erforderliga anslaget hava — med hänsyn
till det ovissa läge, vari frågan om Sveriges deltagande i utställningen
vid budgetförslagets uppgörande ännu befann sig — icke i budgeten
beräknats men torde i allt fall kunna å tilläggsstaten beredas.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag nu, att Kungl.
Maj: t måtte i proposition föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnader för officiellt deltagande från Sveriges
sida i jubileumsutställningen i Rio de Janeiro september—december år
1922 å tillägg sstat för samma år under tionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag, högst ............................................................ kronor 240,000.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition skall till riksdagen avlåtas av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Olof Edström.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.