Föräta kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13s

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13 i anledning
av motion nr 100 av herr Ljunggren om åstadkommande
av inspektion rörande användningen av de
genom rusdrycksförsäljningen inflytande medlen.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion nr 100 har herr Ljunggren hemställt, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en ingående inspektion — genom en
eller flera därtill lämpliga personer — rörande användningen av de genom
rusdrycksförsäljningen inflytande medlen samt vidtagande av de åtgärder,
som därav kunna föranledas.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har på författningsenligt sätt infordrat yttrande över motionen
från kungl. kontrollstyrelsen, som efter hörande av aktiebolaget Stockliolmssystemet
och med bifogande av åtskilliga bilagor, bl. a. en rapport i
avskrift över i vanlig ordning under tiden den 16 januari till den 10 februari
1922 förrättad inspektion av Stockholmssystemet, till utskottet inkommit
med ett den 27 mars 1922 dagtecknat utlåtande och därvid anfört huvudsakligen
följande.

”1 likhet med motionären anser kontrollstyrelsen det för statsmakterna vara
ett centralt intresse att tillse, att största möjliga sparsamhet iakttages beträffande
såväl partihandelsbolags som detaljhandelsbolags förvaltning. Detta får dock
ingalunda, vilket ej heller av motionären påståtts, anses innebära, att vinstsynpunkterna
för försäljarna skola träda i första rummet. Särskilt vad detaljhau Bihang

till riksdagens protokoll 1922. 12 sand. 2 avd. 10 käft. (Nr 13.) 1

Kontroll styrelsen.

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

delsbolagen beträffar, måste dessa främst tillse, att den dem genom 63 § rusdrycksförsäljningsförordningen
ålagda uppgift tillgodoses, även om härigenom på
grund av sjunkande försäljning och ökade utgifter för den sociala sidan av bolagens
verksamhet statens inkomster av rusdrycksförsäljningen minskas.

Är det sålunda ett statsintresse att tillse, att vid försäljningsorganens förvaltning
med beaktande av ovan angivna synpunkter största möjliga sparsamhet
iakttages, följer som en konsekvens härav, att staten bör anordna effektiv kontroll
över förvaltningen;

För att bedöma i vad mån motionärens yrkande är förtjänt av beaktande,
är det vid sådant förhållande erforderligt att klargöra, i vilken utsträckning
dylik kontroll för närvarande är anordnad.

Vad först beträffar systembolagen, finnes i 19 § 2 mom. i rusdrycksförsäljningsförordningen
stadgat, att bolag står under överinseende av kontrollstyrelsen
och har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen i avseende
å inköp av, försäljningspris för samt alkoholstyrka hos rusdrycker ävensom
angående räkenskapers förande och i övrigt beträffande bolagets förvaltning eller
eljest i de i nämnda förordning särskilt angivna hänseenden kan meddela.

På grund av detta stadgande tillkommer det sålunda i första hand kontrollstyrelsen
att utöva uppsikt över att systembolagens förvaltning är så ordnad, att
det allmännas ekonomiska intresse tillgodoses, och att bolagen fullgöra de sociala
uppgifter, som åvila dem.

För att fullgöra denna sin uppgift har kontrollstyrelsen reglerande ingripit
på ett flertal förvaltningsområden.

Kontrollstyrelsen har sålunda för det första lämnat föreskrifter rörande
bokföring och statistik för att härigenom erhålla överskådlighet och en enhetlighet,
som tillåter jämförelse mellan olika bolag.

Kontrollstyrelsen bär vidare fastställt grundlönerna för flertalet befattningshavare
i ledareställning vid systembolagen, vilken åtgärd givetvis indirekt utövat
ett stort inflytande på bestämmandet av lönerna för övriga befattningshavare.
För att kontrollera lönerna till de lägre befattningshavarna har kontrollstyrelsen
dessutom vid flera tillfällen — senast innevarande år — infordrat fullständiga
nominativa uppgifter från bolagen över befattningshavarna, befattningarnas art,
befattningshavarnas anställningstid, ålder och löneförmåner. I de fall, då lönerna
enligt kontrollstyrelsens uppfattning varit för höga, har vederbörande bolag ålagts
vidtaga rättelse.

Innevarande år bär kontrollstyrelsen ock infordrat fullständiga uppgifter
över de understöd, som bolagen utbetala till personal, som på grund av ålder eller
sjukdom lämnat sin tjänst. I flertalet fall torde dock redan tidigare understödsbeloppens
storlek hava av bolagen underställts kontrollstyrelsens prövning för
godkännande.

Enligt 19 g 4 mom. i gällande rusdrycksförsäljningsförordning har bolag att
inhämta kontrollstyrelsens samtycke för inköp av fastighet, för ingående av vissa
hyresavtal och för vidtagande av vissa reparations- ocli omändringsarbeten i bolag
tillhörig fastighet. Dessutom underställa bolagen, utan att föreskrift därom
finnes i rusdrycksförsäljningsförordningen, beslut rörande frågor av den mest

Första ka unna rens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 3

skiftande art kontrollstyrelsens prövning för att förvissa sig om att anmärkning
ej i efterhand kommer att framställas.

Kontrollstyrelsen liar ock låtit sig angeläget vara, att på olika sätt hos bolagen
inskärpa nödvändigheten av, att största möjliga sparsamhet iakttages i
fråga om bolagens förvaltning. För detta ändamål avlät kontrollstyrelsen senast
föregående höst eu cirkulärskrivelse.

'' Ett viktigt led i den kontrollerande och reglerande verksamhet i fråga om
bolagens ekonomiska förvaltning, som kontrollstyrelsen utövar, bilda de inspektioner
av bolagen, som verkställas av tvenne å styrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden
anställda inspektörer.

Vid dessa inspektioner, som, därest ej särskilda förhållanden speciellt påkalla
ett annat förfaringssätt, alltid ske utan att vederbörande bolag på förhand underrättas,
underkastas systembolagens ekonomiska förvaltning — liksom deras sociala,
vilken dock i detta sammanhang, såsom i motionen icke berörd, lämnas å
sido — en ingående granskning. Det sätt, på vilket inspektion förrättas, är givetvis
till viss grad beroende av, om den föranletts av någon särskild fråga eller om
den företages i vanlig ordning utan särskild anledning. Som regel torde dock,
bland annat, vid inspektionen följande åtgärder förekomma.

Bolagens protokoll läsas och deras räkenskapsböcker granskas för löpande
året och, om inspektionen sker å sådan tid, att revision av föregående års räkenskaper
ännu ej ägt rum, jämväl för detta år. I sammanhang härmed genomgås
samtliga de kreditverifikationer, av vilka bolagets omkostnader framgå. Att härvid
de särskilda utgiftsposternas nödvändighet och motiven för deras storlek bedömes,
torde särskilt böra framhållas, då motionären gör gällande, att en dylik
realgranskning ej förekommer vid revisionen av bolagens förvaltning.

Bolagens lokaler — utminuterings-, utskänknings-, lager- och kontorslokaler
— beses, hyresavtalen granskas och hyresbeloppens rimlighet bedömes.

Uppmärksamhet ägnas åt frågan, huruvida personalen är större än som
oundgängligen kräves. Lönernas storlek bedömes med hänsyn till vederbörande
åliggande arbetsuppgifter.

Bolagens kontrakt med föreståndare för egna utskänkningsrättigheter och
med innehavare av överlåtna utskänkningsrättigheter granskas.

Över förrättad inspektion lämnar inspektören redogörelse. Eventuella anmärkningar
av den art, att de påkalla kontrollstyrelsens ingripande, meddelas därefter
skriftligen bolaget, som ålägges att vidtaga erforderlig rättelse.

Att ingripande skett i ej få fall framgår av den berättelse över rusdrycksför
sälj ningen, kontrollstyrelsen årligen avgiver.

Jämte den regelbundna inspektion, som sålunda förrättas av inspektörerna
å rusdrycksförsäljningsavdelningen, förekommer tillika, då någon fråga av större
betydelse berörande visst bolag föreligger till avgörande eller då eljest särskilda
omständigheter därtill föranleda, inspektion av kontrollstyrelsens chef eller vederbörande
föredragande.

Såsom redan i det föregående anmärkts, har motionären velat göra gällande,
att den granskning, som ett bolags förvaltning undergår av vederbörande revisorer’,
av vilka två utses av kontrollstyrelsen, skulle vara av huvudsakligen formell
natur. Kontrollstyrelsen kan icke dela denna uppfattning. I flertalet fall

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

torde tvärtom vederbörande revisorer noggrant utföra det uppdrag, som anförtrotts
dein, i överensstämmelse med de direktiv, som av kontrollstyrelsen lämnats
genom styrelsens cirkulär nr 65 den 29 november 1919 angående revision av
rusdrycksförsäljningsbolagens räkenskaper. Det torde särskilt böra framhållas att
såvitt avgivna revisionsberättelser giva vid banden, revisionen kanske till* och
med allt för ensidigt kommit att inriktas på bolagens ekonomiska förvaltning.

Kontrollstyrelsen finner sig vidare böra erinra om det dominerande inflytande
på rusdrycksförsäljningsbolagens ledning, som tillförsäkrats det allmänna genom
stadgandet, att kontrollstyrelsen, vederbörande landsting och kommunalrepresentationen
å den ort, där bolaget utövar sin rörelse, äga utse var sin representant
i systembolagsstyrelserna. Detta inflytande från det allmännas sida bör
i sin mån innebära en viss säkerhet för en även ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande
ledning av systembolagen.

Av vad ovan anförts torde framgå, att systembolagen redan för närvarande
aro underkastade en ingående kontroll av ekonomisk natur. Därjämte ägnar kontrollstyrelsen
ett ingående arbete åt uppsikten över den sociala sidan av bolagens
verksamhet. ö

Det tillkommer visserligen ej kontrollstyrelsen att uttala något omdöme om
hur styrelsen fullgjort den uppgift, som i nu ifrågavarande avseende åvilar styrelsen,
men styrelsen anser sig kunna uttala, att, innan eu extraordinär inspektion
av den art, motionären påyrkar, igångsättes och statsverket härför åsamkas
kostnader, som säkerligen måste bliva ganska avsevärda, verkligt vägande skäl
för åtgärden måste anföras. Styrelsen skall sedermera återkomma till och närmare
belysa värdet av de skäl, motionären förebragt.

, ,Inmn‘ styrelsen övergår till denna del av sitt yttrande, vill styrelsen allenast
beträffande den kontroll från det allmännas sida, som partihandelsbola«-en
aro underkastade, hänvisa till det av kontrollstyrelsen avgivna yttrande som finnes
fogat såsom bilaga till bevillningsutskottets betänkande nr" 39 vid ’ 1921 års
riksdag. Styrelsen bär så mycket mindre anledning att ytterligare ingå härpå
som frågan om partihandelns med rusdrycker organisation i dagarna genom Kunsrl''
proposition bragts inför riksdagen. ''

Kontrollstyrelsen övergår härefter till att granska de uppgifter, som i motionen
lamnats för att styrka den av motionären föreslagna extra inspektionens
erforderlighet. Flertalet av dessa uppgifter äro hämtade från aktiebolaget Stockholmssystemets
och aktiebolaget Vin- och spritcentralens förvaltning.

\ad först beträffar aktiebolaget Stockholmssystemet, har kontrollstyrelsen
under alla de gångna åren med uppmärksamhet följt såväl den ekonomiska som den
sociala sidan av dess verksamhet. För att lämna utskottet tillfälle att bedöma,
i \ad mån Stockholmssystemets verksamhet kan vara ägnad att tjäna såsom skäl
för den av motionären föreslagna extra inspektionen, bifogas avskrift av en av
inspektören å styrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden avgiven rapport
over en nyligen förrättad inspektion av bolaget. Styrelsen skall ej närmare
ingå på rapportens innehåll utan vill allenast framhålla, att inspektionen givit vid
naiHlen, att de av motionären gjorda anmärkningarna mot aktiebolaget Stock-''
holmssystemets förvaltning icke hava fog för sig. Beträffande de av motionären

5

Första kammarens andra tillfälliga ntskofts utlåtande Nr 13.

i vissa punkter sammanfattade speciella anmärkningar får kontrollstyrelsen anföra
följande.

1. Då motionären i punkt 1 gör gällande, att aktiebolaget Stockholmssystemet
inrättat ett s. k. råd, är denna uppgift felaktig. Den institution, motionären
åsyftar, är sannolikt den av överståthållareämbetet utsedda, av tre ledamöter
bestående s. k. opinionsnämnden. Något arvode är ännu icke fastställt för
nämndens ledamöter. Aktiebolaget Stockholm ssystemet bar däremot i skrivelse
till kontrollstyrelsen anmält, att bolaget sedermera, då erfarenhet vunnits rörande
opinionsnämndens verksamhet, ämnade återkomma och anhålla om kontrollstyrelsens
medgivande till att skäligt arvode finge av bolagets medel utbetalas till de
tre ledamöterna i nämnden.

I samma punkt uppger motionären, att såsom ”arkivarie” anställts eu tidningsman
med en avlöning av, såsom det påståtts, över trettiotusen kronor om
året. Även denna uppgift är felaktig. Den efter allt att döma åsyftade tjänstemannen
uppbär av Stockholmssystemet en lön av 15,000 kronor. Motionären har
sedermera i tidningsuttalande förklarat, att han under det av honom använda uttrycket
”systemet” inbegripit även partihandelsbolagen, och därvid tillagt, att den
sammanlagda avlöningen från dessa olika håll mera torde närma sig 40,000 än
30,000 kronor. Uppgiften blir emellertid härigenom ingalunda riktig. Den åsyftade
tjänstemannen åtnjuter nämligen från aktiebolaget Vin- och spritcentralen
en lön av 7,500 kronor. Skulle motionären ytterligare vilja vidga omfattningen
av det av honom använda uttrycket, så att det ansåges innefatta även systembolagsföreningaruas
förtroendenämnd, vilket i och för sig näppeligen kan'' anses
riktigt, vill kontrollstyrelsen tillfoga, att tjänstemannen ifråga såsom sekreterare
i denna nämnd åtnjuter allenast ett jämförelsevis litet arvode. De sammanlagda
arvoden, han åtnjuter, från aktiebolaget Stockkolmssystemet, aktiebolaget Vinoch
spritcentralen samt systembolagsföreningarnas förtroendenämnd understiga
således med åtskilliga tusentals kronor redan den av motionären först nämnda
siffran 30,000.

2. I punkt 2 gör motionären en jämförelse mellan å ena sidan aktiebolaget
Stockkolmssystemets utgifter för avlöningar till direktörer och kontorspersonal
år 1914 — 59,909 kronor 9 öre — ockå andra sidan motsvarande avlöningar år
1920 — 830,845 kronor 35 öre — jämte utgifterna för ”kontorskostnader, personalens
lunch, bränsle, lyse m. in.” — 438,009 kronor 80 öre. För ätt jämförelsen
skall bliva i någon mån rättvisande, måste emellertid för år 1914 medtagas de
summor, som i förvaltningsberättelsen för nämnda år finnas redovisade under
rubrikerna ”kontorshyra, skrivmaterialier, stämpelkostnader för aktiebrev in. m.”
samt ”å motboksavdelningen” eller sammanlagt 111,395 kronor 59 öre.

3. De uppgifter beträffande avlöningen till personalen å utminuteringsställena
åren 1914 och 1920 resp. 92,810 kronor och 980,742 kronor 87 öre, som
finnas intagna i motionärens tredje punkt, äro riktiga.

Såväl beträffande denna jämförelse som den i föregående punkt gäller emellertid,
att de i och för sig sakna allt värde. 1914 års förhållanden låta sig
nämligen icke utan vidare jämföras med de förhållanden, som rådde år 1920.
Penningvärdet har undergått förändringar, som i och för sig motivera betydligt mer
än en fördubbling av de olika utgiftsposterna. Lagstiftningen har givit bolaget

6 Första kammarens a nära tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

väsentligt ökade uppgifter. Bolagets försäljning omfattade år 1914 nästan uteslutande
egentligt brännvin och enklare konjak. År 1920 omfattade försäljningen
alla olika slags spritdrycker och dessutom vin, vilken, försäljning år 1914
handhafts a C dels ett stort antal innehavare av överlåtna utminuteringsrättigheter
och dels, vad beträffar vinerna, av nära nog ett par tusental handlande av
skilda slag.

Att följden härav måst bliva betydande kostnadsökningar lär vara uppenbart
för envar, särskilt som försäljningen av de dyrare varusorterna givetvis drager
proportionsvis större kostnader. Vidare har den sociala sidan av bolagets verksamhet
undergått eu omfattande men med hänsyn till bolaget åliggande uppgifter
nödvändig utveckling, som dragit betydande kostnader.

Skall en jämförelse av värde göras mellan kostnaderna år 1914 och år 1920,
måste sålunda hänsyn tagas till alla dessa omständigheter, något som, om ens
möjligt, torde vara förenat med mycket stora svårigheter. Då den förut berörda
inspektionsrapporten icke giver anledning antaga annat än att nödig sparsamhet
iakttagits vid bolagets ekonomsika förvaltning, finner kontrollstyrelsen ej skäl
vidare uppehålla sig vid dessa jämförelser.

4. I punkt 4 gör motionären gällande, att matserveriugsställena i strid mot
systemets principer subventionerats med 890,977 kronor 39 öre. En närmare
granskning av bolagets räkenskaper för förevarande år visar, att detta belopp
fördelar sig på följande sätt:

Bidrag till Bestaurantbolaget .................. Kr.

„ „ Kastenhof ........................... „

„ „ Damberg och Port Artur ...... „

„ „ Klubbar .............................. „

Förbrukningsartiklar in. m...................... „

Distribution .......................................... „

Övriga omkostnader ................................. „

552,000

—

21,600

—

5,964

—

108,924

—

13,888

97

141,000

—

47,600

42

Motionären torde näppeligen vilja göra gällande, att de under rubrikerna ”Förbrukningsartiklar
m. in., distribution och övriga* omkostnader” angivna beloppen
eller sammanlagt 202,489 kronor 39 öre kunna betraktas såsom subvention. Lika
litet torde de belopp, som utgå såsom ersättning till Kastenhof eller diverse
klubbar sammanlagt 130,524 kronor kunna rubriceras såsom subvention. Vad
särskilt klubbarna beträffar, torde väl något formellt hinder icke föreligga för
bolaget att till dem överlåta rättigheter till utskänkning på samma av kontrollstyrelsen
fastställda villkor, som gälla för övriga överlåtna rättigheter. Följden
härav skulle emellertid, bland annat, bliva, att bolagets vinst och därigenom indirekt
statens inkomst av utskänkningen å dessa klubbar skulle minskas. Likaledes
skulle restaurant Kastenhof med samma följder för bolaget kunna erhålla
överlåten utskänkningsrättighet.

Återstå sålunda de belopp, som utbetalas till restaurantbolaget och till restauranterna
Damberg och Port Artur.Principiellt sett vill kontrollstyrelsen i
fråga om det berättigade i utbetalande av ersättning till företag eller enskilda,

7

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

som för systembolags räkning handhava iskänkning, ansluta sig till den uppfattning,
som kommit till uttryck i ett av Stockholinssystemet till kontrollstyrelsen
i anledning av eu jämväl i motionen omnämnd inlaga av direktör Adolf Andersson
avgivet yttrande. Kontrollstyrelsen vill ock i detta sammanhang, då den
ovan omförmälda inlagan av motionären karaktäriserats såsom märklig, i korthet
framhålla, att den visserligen ännu ej fullständigt avslutade undersökning, som
kontrollstyrelsen i anledning av densamma företagit, ej givit vid handen, att de
i inlagan framställda anmärkningarna mot aktiebolaget Stockholinssystemet och
Stockholms allmänna restaurantaktiebolag vore berättigade.

5. I punkt 5 anställer motionären en jämförelse mellan nettovinsterna å
bolagets rörelse åren 1914 och 1920. De av motionären lämnade uppgifterna hava
i visst avseende korrigerats i aktiebolaget Stockholmssystemets yttrande. Bolaget
har dock därvid ej tagit hänsyn till att bolaget under år 1914 praktiskt taget
ej haft att erlägga några skatter, medan dessa år 1920 uppgingo till mycket stora
belopp. Ej heller reserverade boläget av 1914 års vinstmedel något belopp för
skattebetalning under kommande år, vilket däremot var fallet år 1920.

För att jämförelsen skall bliva rättvisande, måste emellertid uppenbarligen
hänsyn tagas härtill. Sker så, erhålles följande tablå.

År 1911

Nettovinst........................................................................ 3,168,025: 76

Avsatt till reservfond ...................................................... 20,000: —

Kronoutskylder ............................................................... 269: 73

Summa kronor 3,188,295: 49

År 1920.

Nettovinst ................................................... 7,300,000: >—

Krono- och kommunalutskylder ..................... 1,722,153 : 90

Avgå reserverade medel för utskylder 1920 ...... 1,300,000: — 422,153: 90

Reserverade medel för utskylder 1921 ............ 1,681,630: —

Summa kronor 9,403,783: 90

De belopp, som skola jämföras, äro alltså 3,188,284 kronor 49 öre för år
1914 och 9,403,783 kronor 90 öre för år 1920.

När motionären sålunda gör gällande, att nettovinsten allenast fördubblats,
är detta, bortsett från att redan de av honom angivna siffrorna utvisa mer än
fördubbling, knappast ens formellt sett riktigt. Reellt sett föreligger i det allra
närmaste en tredubbling av vinsten.

Även i detta avseende förtjänar emellertid att framhållas, att jämförelsen i
och för sig liar föga att betyda. Det lär knappast lida något tvivel, att Stockholmssystemet,
utan att på något sätt öka sina utgifter, blott genom att släppa
efter på den sociala kontroll, som bolaget utövar på ett enligt kontrollstyrelsens
uppfattning mycket förtjänstfullt sätt, skulle högst avsevärt kunna öka sin vinst,
och detta torde väl knappast vara ur motionärens synpunkt önskvärt. Vinsten
kan också ökas därigenom att bolagets vinstmarginal ökades. Medan bolaget år
1914 på det renade brännvinet hade en vinstmarginal av omkring 80 %, är motsvarande
vinstmarginal nu omkring 25 %.

Utskottet.

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

I fråga om aktiebolaget Vin- och spritcentralen hänföra sig de av motionären
under punkt 6 i motionen framställda anmärkningarna i huvudsak till förhållanden,
som dels behandlades vid föregående års riksdag, dels ock beröras i
den av Kungl. Maj :t till innevarande års riksdag avlämnade propositionen i partihandelsfrågan.
Vid sådant förhållande anser sig kontrollstyrelsen sakna anledning
att i detta sammanhang närmare ingå på ifrågavarande förhållanden.”

Efter denna redogörelse och granskning har kontrollstyrelsen avstyrkt
ifrågasatt revision.

Såsom av kontrollstyrelsens utlåtande framgår, är den kontroll, som
systembolagen underkastas från det allmännas sida, redan för närvarande
så ingående, och detta även i de punkter, som av motionären särskilt påtalats,
att en extraordinär granskning av ifrågasatt art kan anses motiverad
endast om verkligt bärande skäl härför kunna förebringas. Sådana hava
enligt utskottets åsikt motionären icke anfört. Enligt kontrollstyrelsens utlåtande
synas nämligen i det närmaste alla de uppgifter, motionären lämnat
för att stödja sitt yrkande, vara antingen direkt felaktiga eller av den art,
att av dem de slutsatser ej kunna dragas, som motionären velat gorå. Vad
därför angår ifrågasatt utomordentlig inspektion av systembolagen finner utskottet
skäl icke hava förebragts för att densamma skulle vara av behovet
påkallad eller motiverad. Då vidare frågan om det allmännas inflytande
inom partihandelsorganisationen i annat sammanhang kommit under innevarande
års riksdags prövning, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon första
kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 maj 1922.

Å utskottets vägnar:

N. J. F. ALMKVIST.

*

Närvarande: herrar Almkvist, Rooth, Julin, Enhörning, Franzén, Andersson,
P., i Arbrå*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Almkvist och Franzén.

STOCKHOLM 1922 STOCKHOLMS BOKINDUSTRI A.-B:S BOKTR.