Statsutskottets utlåtande Nr 91.
7
Nr 91.
Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1922 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. 3Iaj:ts proposition angående
dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni
1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels
ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för
civila befattningshavare i statens tjänst jämte en i ämnet
väckt motion.
(3:e avd.)
_ Uti en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1922 dagtecknad proposition,
nr 217, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
l:o) antaga två vid propositionen såsom bilagor fogade förslag till
dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, att träda i kraft den 1 juli 1922, dels ock
ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare
i statens tjänst, att träda i kraft den 1 januari 1923, ävensom
2:o) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de övergångsbestämmelser,
som i anledning av de sålunda föreslagna ändringarna kunna
finnas erforderliga.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Ovanberörda förslag till dels vissa ändringar i avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg
för civila befattningshavare i statens tjänst äro av följande lydelse:
8
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Förslag
till
vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen.
10 §.
3. Uppflyttning till — — — löneklassen tilländagått.
I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre
löneklass:
a) att han — — — militär tjänstgöring;
b) att uppskov — — — dess helhet; samt
c) att tjänstemannen — — — från tjänsten.
Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke
fattas utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall
sådant beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens
utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under
nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.
11 §.
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till
ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende
å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för
bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för
hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver
tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft
dylik anställning.
2. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare,
efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller
delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens tjänst utfört
sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin
art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
9
jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra
å befattningen.
3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages
icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
12 §.
1. Därest ordinarie — — — högre löneklass.
Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt
lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till viiken han
på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör
vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar'' eller framtida uppflyttning
till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid
intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda
lägre löneklass.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande
tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande
verk innehade ordinarie befattning vid annat verk, för vilket
lönereglering genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta
reglemente.
Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad
må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön
i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till
högre .löneklass kunna tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under
vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före
befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som
i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot,
vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen
tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande
eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett
sammanhang.
För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande
i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t,
efter prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman
jämväl tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i
avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med
eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten
utföra.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 46 häft. (Nr 89—91.)
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Förslag
till
ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i
statens tjänst.
I fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila
statsförvaltningen, med undantag av kommunikationsverken samt statsdepartement
och övriga verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit eller
må bliva reglerade enligt det för nämnda verk gällande avlöningssystem,
skola, i stället för vad härutinnan är genom kungörelsen den 7 maj
1920 (nr 212) stadgat, följande bestämmelser lända till efterrättelse:
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran
till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i
avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må
för bestämmandet av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas
honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda
18 år i en följd och utan väsentligt avbrott i tjänstgöringen innehaft
dylik anställning.
Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
2. Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre
lönegrad må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans
rätt till ålderstillägg vid den nya tjänsten kunna tillgodoräknas honom
den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom
de närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra
stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och
omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den
befattning, han vid befordringen tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas
förordnande eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet
än sex månader i ett sammanhang.
3. För det ändamål, som i 2 mom. avses, och under iakttagande
i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter
prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl
tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende
å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av
högre värde än det, han har ätt i den erhållna tjänsten utföra. ,
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
11
4. Oip befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser
skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i
förmånligare ställning, därest han befordrats till befattningen senare än
som skett, må befattningshavaren tillgodoföras det eller de ålderstillägg
vid befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren, av herr E. •
Kinmanson väckt motion, nr 280, vari hemställts, att riksdagen ville
besluta- sådan ändring i samma proposition, att
dels 11 § 3 mom. i förslaget till vissa ändringar i avlöningsreglementet
den 22 juni 1921, nr 451, för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
måtte utgå;
dels att 11 § 1 mom. och 12 § 1 mom. 4:de stycket i samma
förslag måtte erhålla följande ändrade lydelse:
n §•
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran
till ordinarie tjänst, förut i statens tjänst utfört arbete, som i avséende
å arten och omfattningen finnes svara mot, vara jämförbart med eller
av högre värde än det, han har att utföra å den ordinarie befattningen,
må för bestämmandet av hans begynnelselön i den ordinarie befattningen
och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas
honom den tid utöver ett och ett halvt år, under vilken han
efter fyllda 20 år utan väsentligt avbrott i statens tjänst utfört sådant
arbete.
12 §.
1. Därest — — — reglemente.
Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad
må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön
i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning
till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver ett och ett
halvt år, under vilken han, inom de närmaste nio åren före befordringen,
i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å arten och omfattningen
finnes svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det,
lian har att utföra å den befattning, han vid befordringen tillträder.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Utskottets
yttrande.
Vid tillgodoräknande av tid utöver ett och ett halvt år, som ovan avses,
må dock icke tagas i betraktande annat arbete än som fortgått
utan väsentligt avbrott under minst sex månader. Såsom väsentligt
avbrott i arbetet räknas icke den för lärare vid de allmänna läroverken
och därmed likställda läroanstalter föreskrivna provårstjänstgöringen;
dels ock att — med ändring av förslaget till ändrade bestämmelser
angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst
— i detta förslag måtte införas motsvarande bestämmelser till vad jag
hemställt i den av mig föreslagna lydelsen av 11 och 12 §§ i förenämnaa
avlöningsreglemente. *
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts förevarande proposition angående dels vissa ändringar
i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för
civila befattningshavare i statens tjänst grundar sig på ett av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd den 3 mars 1922 i ämnet avgivet betänkande.
Lönenämnden har därvid — under erinran om ett av kommunikationsverkens
lönenämnd framlagt förslag till vissa ändringar i
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket
m. fl. verk, vilket förslag lagts till grund för Kungl. Maj:ts proposition
nr 195 till innevarande års riksdag — framhållit, att, då det nya
lönesystemet för allmänna civilförvaltningens del varit i tillämpning
allenast sedan ingången av år 1922, tillräcklig erfarenhet givetvis ännu
i de flesta fall saknades för ett självständigt bedömande av detsammas
v-erkningar i olika hänseenden. De ändringar i vissa av avlöningsreglementets
paragrafer, som lönenämnden föresloge, vore därför till stor
del endast sådana, som för åstadkommande på förevarande områd’e av
största möjliga enhetlighet mellan de olika verksgrupperna, ansetts böra
upptagas från det av kommunikationsverkens lönenämnd framlagda förslaget.
Beträffande ändringarna i 11 och 12 §§ grundade sig desamma
emellertid på vunna erfarenheter rörande tillämpningen av kungörelsen
den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser angående ålderstillägg
för civila befattningshavare i statens tjänst.
Vad då först beträffar Kungl. Maj:ts förslag om ändrad lydelse
av 10 § 3 mom. sista stycket av nu gällande avlöningsreglemente för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, innehåller sagda författningsrum, att b$-
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
13
slut om uppskov med uppflyttning i löneklass på grund av mindre väl
vitsordad tjänstgöring icke må fattas, utan att tjänstemannen lämnats
tillfälle att förklara sig samt att sådant beslut skall avse viss tid,
minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning
ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till
förnyat uppskov därmed. Motsvarande stadgande återfinnes i det för
kommununikationsverken gällande avlöningsreglementet; dock må enligt
detsamma dylikt beslut avse minst ett halenderhvavtal och högst ett år.
Ur likformighetssynpunkt har nu. föreslagits, att tidsgränserna beträffande
ifrågavarande uppskovsbeslut måtte för såväl kommunikationsverkens
som allmänna civilförvaltningens vidkommande bestämmas
till minst ett halvt och högst tre år.
Mot detta Kungl. Maj:ts förslag bar utskottet icke. funnit skäl till
erinran.
Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser
ändrad lydelse av 11 § i avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement m. fl. verk, äro, såsom ock allmänna civilförvaltningens
lönenämnd erinrat, de i denna paragraf intagna bestämmelserna
angående rätt att för placering i löneklass vid tillträdandet av ordinarie
befattning under vissa förutsättningar tillgodoräkna föregående tjänstgöring
eller arbete, vad beträffar bestämmelserna i 1 och 4 momenten,
hämtade från kungörelsen den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser angående
ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst och
grunda sig till övriga delar på ett av 1902 års löneregleringskommitté
den 29 maj 1920 avgivet utlåtande (nr 198 av kommitténs skriftliga
utlåtanden). Nyssnämnda kungörelse, som fortfarande äger giltighet i
fråga om andra områden av statsförvaltningen än de verk, vilkas avlöningsförhållanden
blivit reglerade enligt det för kommunikationsverken
och allmänna civilförvaltningen gällande avlöningssystemet, avser, liksom
motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementet den 22 juni 1921,
tillgodoräknande av sådant tidigare arbete, som utförts i statens tjänst.
För kommunikationsverkens vidkommande återfinnas hithörande bestämmelser
i 11 § uti avlöningsreglementet den 19 juni 1919. Vid allmänna
civilförvaltningen kan därjämte enligt 2 mom. i förevarande 11 §, under
vissa förutsättningar, tillgodoräknas en befattningshavare tid, varunder
han utfört arbete utom statens tjänst. Någon motsvarande rätt är icke
medgiven enligt kommunikationsverkens avlöningsreglemente. Däremot
innehåller detta reglemente i 13 § en i viss mån likartad bestämmelse
av innehåll, att Kungl. Maj:t undantagsvis, och så framt vederbörande
verks intressen sådant oundgängligen fordra, må, för förvärvande av sär
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
skilt kvalificerad person till viss tjänst inom verket eller för sådan
persons bibehållande i tjänst, kunna, med viss begränsning, tilldela
honom lön enligt högre löneklass än den, till vilken han enligt allmänna
grunder eljest skolat hänföras.
Beträffande rätten att tillgodoräkna föregående arbete i statens
tjänst äro. de vid kommunikationsverken gällande bestämmelserna av
betydligt inskränktare omfattning än de stadganden, som innehållas i
11 §i 1 och 3 momenten, uti avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen.
Vid kommunikationsverken äro bestämmelserna sålunda
tillämpliga allenast då fråga är om övergång från icke-ordinarie anställning
till ordinarie tjänst men icke vid övergång från ordinarie befattning
till annan sådan. Vidare kan tillgodoräknande, varom nu är fråga,
vid kommunikationsverken avse endast föregående anställningstid vid
samma statsverk, inom vilket befordran sker, och icke tid, varunder
annat arbete i statens tjänst utförts, ktterligare gäller vid dessa verk,
att tillgodoräknandet endast må avse den tid utöver tre år under vilken
befattningshavaren efter fyllda 18 år i en följd innehaft anställning,
varom fråga är; vid allmänna civilförvaltningen åter är allenast den
inskränkningen föreskriven, att hänsyn icke må tagas till tid, som infallit,
innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 21 år, vartill
kommer, att fråga om tillgodoräknande av tid, som icke varit sammanhängande,
eller under vilken uppburits mindre vederlag än i allmänhet
utgående ersättning, skall i varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:ts
prövning. Slutligen kräves vid kommunikationsverken, att den föregående
anställningen skall i avseende å tjänstgöringens art och omfattning
finnas svara mot eller vara jämförbar med den ifrågavarande ordinarie
tjänsten, under det att för allmänna civilförvaltningen motsvarande
bestämmelse är sålunda avfattad, att det tidigare arbetet skall anses
likvärdigt med eller av högre värde än det, vederbörande har att utföra
å befattningen.
Enligt Kungl. Maj:ts i förutberörda proposition nr 195 framlagda
förslag skulle 11 § i avlöningsreglementet för kommunikationsverken
fortfarande avse allenast förhållanden vid övergång från icke-ordinarie
anställning till ordinarie befattning. Det tillgodoräknande av föregående
tjänstetid för placering i löneklass, som i vissa fall borde komma ifråga
vid befordran från en ordinarie befattning till en högre sådan, har
ansetts böra regleras genom ett stadgande, infört i 12 §. I sistnämnda
paragraf skulle nämligen såsom hittills skett vid kommunikationsverken,
föreskrifter lämnas för sådana fall, då övergång ägde rum från en
ordinarie tjänst till en annan. Rätten att under vissa förhållanden för
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
15
placering i löneklass tillgodoräkna föregående icke-ordinarie anställning
har Kungl. Majd emellertid, med hänsyn till vad nu gäller för allmänna
civilförvaltningen, ansett böra utsträckas från att avse allenast anställning
vid samma verk, där befordran äger rum, till att omfatta jämväl
anställning vid annat statens verk.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till ändrad lydelse av 11 §
i avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk, vilken paragraf
avser förhållanden vid befordran till första ordinarie tjänst, innebär anslutning
på förevarande punkt till vad i propositionen nr 195 för kommunikationsverkens
del föreslagits, allenast med en mindre jämkning i
syfte att även tidigare förordnanden å ordinarie tjänst må kunna komma
i betraktande.
Beträffande härefter Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser 12 §
1 mom. i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 sammanfaller detsamma
likaledes med den av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av motsvarande
bestämmelser för kommunikationsverken. Med hänsyn till de
olägenheter, som äro förbundna med den i slutet av andra stycket utav
förevarande moment stadgade inskränkningen i rätten att tillgodoräkna
så kallad sneddning, har Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, att orden »dock
att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till tjänst inom
högre lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående
befordran, som medfört dylikt tillgodoräknande» måtte uteslutas
ur detta moment.
Kungl. Maj:t har i övrigt förordat införandet jämväl i avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltuingen av de för kommunikationsverken
föreslagna tilläggen till 12 § 1 mom., vilka tillägg avse
dels åstadkommande av reciprocitet i fråga om tillgodoräknande av
anställning vid befordran mellan olika verksgrupper, för vilka det
nya lönesystemet antagits att gälla, dels rätt för ordinarie tjänsteman
att vid befordran till högre tjänst i viss omfattning tillgodoräkna
föregående förordnandetid, dels ock slutligen rätt att efter Kungl. Maj ds
prövning i varje särskilt fall tillgodoräkna visst föregående arbete i
statens tjänst. Med hänsyn till den föreslagna avfattningen av 11 §
har dock Kungl. Majd ansett, att på den tjänstgöring eller verksamhet i
övrigt, som må tillgodoräknas enligt något av de två sista styckena av
momentet i dess nya avfattning, bör uppställas kravet, att densamma
skall i avseende å tjänstgöringens art och omfattning svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten.
Vad slutligen vidkommer de av Kungl. Majd ifrågasatta ändrade
bestämmelserna angående ålderstillägg lör civila befattningshavare vid
16
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
oreglerade verk stå dessa i överensstämmelse med ovanberörda, av Kungl.
Maj:t föreslagna ändringar i avlöningsreglementets 11—12 §§.
De av Kungl. Maj:t sålunda framlagda förslagen till ändrad lydelse
dels av 11 och 12 §§ i avlöningsreglementet för statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels ock av
bestämmelserna angående ålderstillägg för civila befattningshavare vid
oreglerade verk har utskottet ansett sig kunna biträda. Utskottet har
sålunda funnit sig icke böra tillstyrka de av herr Kinmanson i motionen
nr 280 gjorda framställningarna dels om uteslutande av 11 § 3 mom.
i berörda Kungl. Maj:ts förslag, dels även om ändrad lydelse av 11 §
1 mom. och 12 § 1 mom. 4:de stycket i meromnämnda förslag. Vad
särskilt angår den av motionären åberopade lönetursrätten för lärarna
vid de allmänna läroverken vill utskottet framhålla, att, då ifrågavarande
befattningshavare icke falla under bestämmelserna i förevarande avlöningsreglemente,
frågan härom givetvis kommer att prövas i samband med
genomförande av den lönereglering, som för dessa befattningshavare
torde vara nära förestående.
Enligt vad utskottet inhämtat, hava hittills gällande bestämmelser
å nu förevarande område blivit i flera avseenden olikformigt tillämpade.
Med hänsyn härtill och då beslutanderätten i frågor rörande tilldelandet
av ålderstillägg och avlöningsförhöjning enligt Kungl. kungörelsen
den 2 december 1921 angående beslutanderätten i vissa frågor om fastställelse
av löneklass och tillerkännande av ålderstillägg i stor utsträckning
överflyttats från Kungl. Maj:t till de särskilda verken och myndigheterna,
har utskottet velat framhålla angelägenheten av, att tillämpningen
av de nu föreslagna bestämmelserna måtte bliva så enhetlig som
möjligt.
Visserligen har i 5 § av nyssberörda kungörelse stadgats, att där
beträffande befattningshavare, som i 1 § av kungörelsen omförmäles,
tvekan uppkommer angående tillämpningen av ifrågavarande bestämmelser,
utlåtande må inhämtas från statskontoret, men synes det utskottet
angeläget att för större enhetlighets vinnande genom cirkulär till vederbörande
verk och myndigheter uttryckligare inskärpes deras ovillkorliga
åliggande att i varje fall, då någon som helst tvekan kan uppstå om
den rätta tolkningen av bestämmelserna, inhämta statskontorets och
eventuellt vederbörande lönenämnds yttrande.
I övrigt torde, om så kan anses erforderligt, särskilda föreskrifter
rörande tillämpningen av bestämmelserna ifråga av Kungl. Maj:t fastställas.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande övergången till de nya
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
17
bestämmelserna angående uppflyttning i löneklass och angående ålderstillägg
har icke givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet
ansett bestämmelserna ifråga böra samtidigt träda i kraft, och
får utskottet föreslå, att tidpunkten härför fastställes till den 1 juli 1922.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition och med avslag å den av herr
Kinmanson väckta motionen (II: 280), i vad densamma
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
I) antaga följande
Förslag
till
vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 151) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen.
10 §.
3. Uppflyttning till — — — löneklassen tilländagått.
I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre
löneklass:
a) att han — — — militär tjänstgöring;
b) att uppskov — — — dess helhet; samt
c) att tjänstemannen — — — från tjänsten.
Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke
fattas, utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall
sådant beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens
utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under
nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.
11 §•
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran
till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende
å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämBihang
till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 46 höft. (Nr 89—91.) 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
förbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för
bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för
hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver
tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft
dylik anställning.
2. För samma ändamål, som avses i 1 inom., må befattningshavare,
efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller
delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens tjänst utfört
sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin
art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara
jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra
å befattningen.
3. Vid sådant tillgodoräknande,varom i 1 och 2 mom. sägs, tages
icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
12 §.
1. Därest ordinarie — — — högre löneklass.
Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt
lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på
grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör
vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning
till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid
intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda
lägre löneklass.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande
tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande
verk innehade ordinarie befattning vid annat verk, för vilket lönereglering
genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.
Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad
må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön
i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till
högre löneklass kunna tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under
vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före
befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som
i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen
tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan
tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.
För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande
i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t,
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
19
efter prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman
jämväl tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i
avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med
eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.
II) likaledes antaga följande
Förslag
till
ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i
statens tjänst.
I fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila
statsförvaltningen, med undantag av kommunikationsverken samt statsdepartement
och övriga verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit eller
må bliva reglerade enligt det för nämnda verk gällande avlöningssystem,
skola, i stället för vad härutinnan är genom kungörelsen den 7 maj
1920 (nr 212) stadgat, följande bestämmelser lända till efterrättelse:
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran
till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i
avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må
för bestämmande av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas
honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år
i en följd innehaft dylik anställning.
Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
2. Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre
lönegrad må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans
rätt till ålderstillägg vid den nya tjänsten kunna tillgodoräknas honom
den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom
de närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra
stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och
omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den
befattning, han vid befordringen tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas
förordnande eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet
än sex månader i ett sammanhang.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
3. För det ändamål, som i 2 mom. avses, och under iakttagande
i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter
prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl
tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende
å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av
högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.
4. Om befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser
skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare
ställning, därest han befordrats till befattningen senare än
som skett, må befattningshavaren tillgodoföras det eller de. ålderstillägg
vid befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.
III) medgiva, att Kung]. Maj:t må utfärda de
övergångsbestämmelser, som i anledning av de sålunda
föreslagna ändringarna kunna finnas erforderliga.
Stockholm den 19 maj 1922.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande■■ Samma ledamöter, som antecknats under utlåtandet nr 89 med undantag därav
att herr O■ Nilsson i Örebro deltagit i stället för herr A. Anderson i Råstock.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.