Statsutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1922 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln
gjorda framställningar om anslag till utförande
av vissa fiskehamnar jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och. behov under tiden 1 januari—
30 juni 1923 har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, innefattande
anslagen till kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt
24 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
förstnämnda dag) att

dels till bestridande av kostnaden för utförande av de till fiskehamnsgrupp
I hörande hamnbyggnader på extra stat för tiden 1 januari
— 30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor;

dels för utförande av de till fiskehamnsgrupp II hörande hamnförbättringar
i de norrländska kustlänen och Uppsala län på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av

250,000 kronor;

dels ock besluta, att ifrågavarande anslag må för avsedda ändamål,
enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela,
användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva
området för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn
till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras
för det gemensamma behovet.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
23—27 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag har utskottet
till behandling förehaft tre särskilda motioner, nämligen två

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6'' sand. 27 höft. (Nr 41—48.) 71022 l

2

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

likalydande, väckta den ena inom första kammaren (nr 13) av herr
U. Leander och den andra inom andra kammaren (nr 19) av herr
O. Jeppsson, däri hemställes om byggandet av ett lämpligt antal vågbry
tare å ön Hasslö i Blekinge skärgård, i stället för den fiskehamn,
som enligt riksdagens tidigare beslut skulle där komma till utförande,

samt en, väckt inom andra kammaren (nr 123) av herr H. Andersson
i Grimbo m. fl., som hemställt, att riksdagen måtte besluta, att såsom
tillägg uti den befintliga planen för fiskehamnarnas utbyggande upptaga
behövlig muddring i hamnen vid Hönö-Klåva.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 10 mars 1922
avlåten proposition (nr 132), under åberopande av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att för påbörjande under år 1922 av arbetena med iståndsättande
av Barsebäcks hamn i huvudsaklig överensstämmelse med av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen framlagd plan må, mot framdeles skeende återbetalning
enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, användas erforderligt
belopp av de reservationsanslag å tillhopa 1,000,000 kronor,
som riksdagen på tilläggsstat för år 1921 och på extra stat för år 1922
anvisat för till fiskehamnsgrupp II hörande hamnförbättringar.

Beträffande utredningen i sistnämnda ärende får utskottet hänvisa
till åberopade statsrådsprotokollet.

Av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen rörande förevarande
frågas tidigare behandling inhämtas, bland annat, följande:

Den s. k. fiskehamnskommissionen framlade i sitt betänkande år
1909 förslag om utförande i viss angiven ordning genom statens försorg
eller med bidrag av statsmedel av 79 fiskehamnar vid rikets kuster,
bland vilka hamnar kommissionen ansåg vissa vara av beskaffenhet att
böra i första hand komma till utförande, under det att de övriga förordades
att utföras i andra hand. Inom vardera av dessa grupper ansåg
kommissionen en del hamnar böra byggas och för framtiden underhållas
av staten, varemot övriga hamnar, med anslag en gång för alla
av statsmedel, skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll
byggas och för framtiden underhållas av intressenterna själva. Antalet
av de hamnar, som av staten själv skulle byggas och underhållas, utgjorde
bland de i första hand föreslagna 24 och bland de i andra hand
förordade 20.

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

3

Riksdagen beslöt därefter år 1911 byggande av samtliga de 24 till
utförande i första hand föreslagna hamnar, vilka skulle byggas och
underhållas genom statens försorg.

Sedermera beslöt riksdagen dels att Barsebäcks hamn, vilken visserligen
föreslagits av fiskehamnskommissionen till utförande i första
hand, ehuru detta skulle ske genom intressenterna med anslag av statsmedel,
skulle upptagas ibland dem, vilkas byggande skulle äga rum uteslutande
genom statens försorg, dels ock att bland dessa hamnar skulle
uppföras fiskehamnen vid östra Torp, vilken icke föreslagits av fiskehamnskommissionen.

Med iakttagande härav samt de ändringar i ordningsföljden, som
sedermera av riksdagen bestämts, voro de av riksdagen intill år 1921
beslutade 26 fiskehamnarna följande, att utföras i nedan angiven ordning: -

Träslöv,
Glommen,
Grundsund,
Kivik,
Hällevik,
Koger sund,
Stensliamn,
Hönö-Klåva,
Grislöv,
Östra Torp,
Grönliögen,
Herre vik,

Hallands

»

Göteborgs och Bohus

Kristianstads

Blekinge

Göteborgs och Bohus
Malmöhus

Kalmar
Gottlands
Smögenholmarna, Göteborgs och
Bohus

län i Barsebäck,

» [ Y är skär,

» j Byxelkrok,

» | Gäddbäcksund,
» Bergö,

» Fågelsundet,

» Sanna,

» Lutterhorn,

» Kapelludden,

» Grisslan,

» Stendörren,

» Långö,''

Bokö,

Malmöhus

Kalmar

»

Västerbottens

Gävleborgs

Uppsala

Västernorrlands

Gottlands

»

Västernorrlands

Södermanlands

län

»

»

Till utförande av nu ifrågavarande 26 hamnar hava för åren 1912
—1921 anvisats tillhopa 10,768,000 kronor, därav för vartdera av åren
1920 och 1921 2,000,000 kronor. Med de sålunda dittills av riksdagen
anvisade medlen hava hamnarna vid Träslöv, Glommen, Grundsund,
Kivik, Nogersund, Stenshamn, Hönö-Klåva, östra Torp och Grönhögen
antingen redan färdigställts eller åtminstone i huvudsak blivit fullbordade
under år 1921. Vidare hava med dessa medel hamnarna vid
Hällevik, Gislöv och Smögenholmarna påbörjats. Arbetet å Herreviks
hamn har ännu icke igångsatts.

Rörande fortgången av de nu pågående arbetena har i övrigt upplysts,
att alla dessa med undantag av Smögenholmarna beräknas bliva
färdiga under år 1922. Do för samma ar anslagna medlen beräknas
tillräckliga för slutförandet av alla nu påbörjade anläggningar.

4

Statsutskottets utlåtande Nr M.

Beträffande utförande av andra i fiskehamnskommissionens förslag
avsedda hamnar än de förut angivna hade riksdagen före år 1921 ännu
ej fattat beslut.

I statsverkspropositionen till 1921 års riksdag framlade Kungl.
Maj:t förslag angående vissa ändringar i sättet och ordningen för utförande
av statens fiskehamnar med mera. Förslaget innebar huvudsakligen
att dels, för påskyndande av vissa smärre i huvudsak av muddringar
bestående hamnförbättningar, av dessa skulle bildas en särskild
grupp (jiskehamnsgrupp II), vilken skulle komma till utförande jämsides
med övriga fiskehamnar (jiskehamnsgrupp I), dels en allmän revision
skulle äga rum beträffande ordningsföljden för fiskehamnarnas färdigställande,
i samband varmed till utförande skulle upptagas ett betydande
antal hamnar, vilka tidigare ej beslutits, medan å andra sidan vissa beslutade
hamnar skulle ur planen utgå, dels ock att samtliga hamnar
skulle utföras på statens bekostnad genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg.

Det framlagda förslaget blev med några smärre jämkningar i fråga
om anslagsbeloppen av riksdagen bifallet.

Sålunda har riksdagen till bestridande av kostnader för utförande
av hamnbyggnader vid Hällevik, Gislöv, Herrevik, Smögenholmarna,
Barsebäck, Byxelkrok, Kårehamn, Gnisvärd, Kapelludden, Hölick, Värskär,
Utvalnäs, Bremö-Kalven, Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö
och Bokö (jiskehamnsgrupp I) på extra stat för år 1922 anvisat ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor, varjämte riksdagen beslutat, att
nyssnämnda hamnar skulle utföras i där angiven ordning samt att de
hamnar vid Sanna och Lutterhorn, som av riksdagen tidigare beslutats,
ej skulle komma till utförande.

Därjämte har riksdagen medgivit, att följande 16 i huvudsak av
muddringar bestående hamnförbättringar i de norrländska kustlänen och
Uppsala län, nämligen Gårdskär, Fågelsuudet, Prästgrundet, Agö, Bergö,
Grisslan, Gäddbäcksund, Rönnskär, Rödkallen, Holma, Skeppsmalen,
Marviksgrunnan, Storhamn, Jättholmarne, Våtnäs och Tuppar ne, ävensom
jämväl i andra delar av landet belägna, av fiskehamnskommissionen
till utförande i andra hand förordade fiskehamnsarbeten av liknande
art, som av riksdagen komme att beslutas, skulle bilda eu särskild grupp
(jiskehamnsgrupp II) att utföras jämsides med andra i gång varande
fiskehamnsbyggnader, därvid omförmälda 16 hamnförbättringar skulle
äga företräde framför de övriga hamnarbeten, som komme att till gruppen.
hänföras, ävensom utföras i den inbördes ordningsföljd, som ovan
angivits. För utförande av berörda 16 hamnförbättringar, varför sam -

Statsutskottets utlåtande Nr M.

o

manlagda kostnaden beräknats till 2,000,000 kronor, har riksdagen anvisat
på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 500,000 kronor
och på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av likaledes

500,000 kronor.

Slutligen har riksdagen medgivit, att även för fall, där sådant ej
tidigare beslutits, samtliga de till fiskehamnsgrupp I hörande hamnar
ävensom de under fiskehamnsgrupp II upptagna, här ovan särskilt angivna
16 hamnarna skulle utföras och underhållas genom statens försorg.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att framställning
måtte göras till innevarande års riksdag om anvisande av fortsättningsanslag
till utförande av ifrågavarande fiskehamnar med 1,000,000 kronor
för företag, tillhörande fiskehamnsgrupp I, och 700,000 kronor för företag
inom fiskehamnsgrupp II.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Kungl. Maj:t har den 28 oktober 1921 uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att verkställa utredning, huruvida genom inskränkning
av arbetsplanerna för statens fiskehamnsbyggnader eller genom
andra åtgärder minskning av utgifterna för nämnda hamnbyggnader
kunde åstadkommas, utan att därigenom hamnarnas ändamålsenlighet
och framtida bestånd äventyrades. Med anledning härav har styrelsen
i yttrande den 14 november 1921 med stöd av anförda skäl uttalat, att
en minskning av utgifterna för hamnbyggnaderna genom en inskränkning
av arbetsplanerna i avseende å hamnarnas djup och storlek utan tvivel
skulle äventyra hamnarnas ändamålsenlighet och att ett klenare byggnadssätt
än det styrelsen funnit oundgängligen nödigt att tillämpa
skulle äventyra deras bestånd. Styrelsen kunde ej heller tillstyrka, att
.hamnarna byggdes i långsammare arbetstakt än hittills föreslagits.

Om det under nuvarande ekonomiska förhållanden kan bliva möjligt
att fortsätta byggandet av samtliga de beslutade fiskehamnarna, åtminstone
utan ytterligare förskjutning i tiden för arbetenas färdigställande, synes
mig i hög grad tvivelaktigt. Med hänsyn till svårigheterna att finansiera
övergångsbudgeten kan jag i allt fall ej tillstyrka, att för första
halvåret 1923 till fiskehamnar, tillhörande grupp I, beviljas högre
belopp än 500,000 kronor, därvid i första hand bör tillses, att redan
påbörjade företag bliva fullbordade.

. Vad anslag till företag inom grupp II beträffar, förutsattes i Kungl.
Maj:ts förslag i ämnet till 1921 års riksdag, att det beräknade kostnadsbeloppet,
2,000,000 kronor, skulle fördelas på åren 1921, 1922 och
1923, varvid 600,000 kronor skulle anvisas på tilläggsstat för år 1921,

6

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Utskottets

yttrande.

700,000 kronor för år 1922 och återstoden för år 1923. Riksdagen
nedsatte emellertid de för åren 1921 och 1922 föreslagna beloppen till,
såsom förut nämnts, 500,000 kronor för vartdera året. På grund härav
anser jag mig icke kunna tillstyrka beviljande av högre belopp för
tiden i januari—30 juni 1923 än 250,000 kronor, motsvarande 500,000
kronor för helt år.5

Beträffande det i särskild proposition framlagda förslaget om ett
omedelbart igångsättande av arbetena å Barsebäcks hamn har departementschefen
anfört följande:

»Av vad i ärendet förekommit framgår, att Barsebäcks hamn numera
befinner sig i ett sådant skick, att man icke utan fara för att densamma
skall fullständigt förstöras synes kunna avvakta den tidpunkt,
då medel för hamnens iståndsättande bliva tillgängliga från anslag, som
anvisats eller äskats för de till fiskehamnsgrupp I hörande hamnbyggnader.
Det synes därför nödvändigt att bereda medel för påbörjande
av ifrågavarande arbeten snarast möjligt under innevarande vår, därvid
till grund för arbetenas bedrivande torde kunna läggas den av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda planen. Till undvikande av
att nytt anslag skall behöva äskas torde, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
alternativt föreslagit, de medel, som erfordras för
arbetenas bedrivande innevarande år, lämpligen kunna förskjutas från
förenämnda av 1921 års riksdag till arbeten inom fiskehamnsgrupp II
beviljade anslag å tillhopa 1,000,000 kronor, vilket belopp i varje fall
icke i sin helhet lärer- komma att tagas i anspråk för sitt ändamål under
innevarande år. Vad sålunda förskjutits torde framdeles böra återbetalas
från anslag, som komme att beviljas till företag inom fiskehamnsgrupp I.
Då emellertid en dylik anordning skulle innebära en ändring i dispositionen
av omförmälda, av riksdagen anvisade anslag, har jag ansett mig
böra underställa ifrågavarande ärende riksdagens prövning.»

Efter tidpunkten för framläggandet av fiskehamnskommissionens
förslag har till utförande av fiskehamnar anvisats sammanlagt 12,768,000
kronor. I denna summa ingår dock icke vad som under de senaste
åren beviljats till muddringshamnar, tillhopa 1,000,000 kronor. Förstnämnda
för åren 1912—1922 beviljade belopp, 12,768,000 kronor, beräknas
vara tillräckligt för täckande av byggnadskostnaderna, förutom
för redan helt eller åtminstone i huvudsak redan färdigställda 9 hamnar,
till ytterligare 2 å 3 hamnanläggningar. Enligt den uppgjorda planen
återstå alltså, muddringshamnarna oräknade, icke mindre än omkring
15 hamnanläggningar, vartill anslag ännu icke anvisats.

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

7

Med hänsyn till de betydande kapitalutlägg, som dessa nya anläggningar
inom grupp I enligt den sålunda vunna erfarenheten medföra
och särskilt i betraktande av nu rådande depression, som i och för sig
gör stora inskränkningar med avseende å statsutgifterna nödvändiga,
har det synts utskottet, att ett fullföljande av ovannämnda plan i hela
dess omfattning med all sannolikhet kan väntas komma att medföra
anslagskrav, som åtminstone under den närmaste framtiden icke kunna
tillgodoses i den utsträckning, som tidigare varit avsett.

Ytterligare bör uppmärksammas, hurusom de ursprungliga planerna
till ifrågavarande hamnanläggningar uppgjorts under förutsättningar,
som delvis icke längre torde kvarstå. I fråga om metoderna för bedrivande
av fisket är det sålunda att märka, att större fiskefartyg numera
komma till användning än som tidigare varit fallet. Detta förhållande
kan, såsom av den rörande hamnen vid Hönö-Klåva väckta motionen
bestyrkes, komma att inverka på frågan om storleken och djupet av
hamnanläggningarna, delvis i fördyrande riktning. A andra sidan hava
säkerligen å vissa platser inträtt förändringar med avseende å befolkningens
storlek, dess yrkesförliållanden in. m., vartill man ej heller kan
underlåta att taga hänsyn.

Nu angivna omständigheter såväl beträffande det allmänna tidsläget
som ock i övrigt synas utskottet motivera, att det tages under
övervägande, huruvida samtliga tidigare planerade hamnanläggningar
böra komma till utförande eller om icke vissa inskränkningar i det
uppgjorda byggnadsprogrammet böra företagas.

I vissa fall lärer vidare vara påkallat att taga under förnyad omprövning
möjligheterna att genom förenklingar åstadkomma en nedsättning
av byggnadskostnaderna utan eftergivande av kraven på hållbarhet
och motståndskraft mot sjö och vind. I sistnämnda hänseende
bör dock icke förbises, hurusom erfarenheten från äldre hamnbyggnadsarbeten
givit vid banden, att man genom ett för svagt byggnadssätt
lätt kan riskera hela arbetets ödeläggelse genom de påfrestningar, för
vilka anläggningarna enligt sin natur äro utsatta.

Det synes alltså utskottet, att en utredning i nu angivna hänseenden
bör komma till stånd. Åven om vid densammas företagande frågan
om det tekniska utförandet av fiskehamnarna bör vinna beaktande,
torde utredningen dock i huvudsak höra inriktas på att åstadkomma
ett bedömande ur allmän ekonomisk synpunkt av behovet av hamnars
anläggande å de olika platserna, varvid särskilt bör uppmärksammas
nödvändigheten av, att byggnadskostnaderna komma att stå i rimlig
proportion till den framtida nyttan av respektive anläggningar.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Trots sin omfattning’ torde nämnda utredning kunna utföras genom
de statens vederbörande myndigheter, vilka det tillkommer att pröva
spörsmål av ifrågavarande natur. Utskottet förutsätter därvid, att lantbruksstyrelsen,
vilken tidigare varit representerad inom fiskehamnskommissionen,
lämnas tillfälle att medverka jämväl vid verkställandet
av den nu ifrågasatta utredningen såsom företrädare av fiskerinäringen.

Den undersökning, vars företagande utskottet således ansett sig
böra förorda, skulle, såsom av det ovan sagda framgår, närmast avse
de större fiskehamnsanläggningarna inom grupp I. I den mån så befinnes
lämpligt, bör givetvis hinder icke möta mot att undersökningen
utsträckes att omfatta även muddringshamnarna och de möjligheter,
som beträffande jämväl dessa hamnförbättringar kunna föreligga att,
utan åsidosättande av skäliga krav på deras verkställande inom rimlig
tid, nedbringa statens utgifter även för denna grupp av anläggningar.

Beträffande därefter den nu föreliggande frågan om arbetenas bedrivande
å hamnanläggningarna inom grupp I under den närmaste
tiden vill utskottet framhålla, att, även om utskottet, såsom av det ovan
sagda framgår, anser, att en revision av planerna för desamma bör
företagas, det dock måste anses förhastat att avbryta de arbeten, som
redan igångsatts och som nått över det förberedande stadiet. De anläggningar,
som sålunda avses, äro Hällevik, Gislöv och Smögenholmarna,
vartill nu, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda särskilda
förslag, skulle komma Barsebäcks hamn.

Vad särskilt sistnämnda hamn angår, får utskottet anföra, att det
synts utskottet av förhållandena påkallat, att denna hamnanläggning
snarast iståndsättes. Ett dröjsmål härmed skulle, såsom av utredningen
framgår, lätt kunna "medföra, att byggnadsarbetet avsevärt försvårades
och fördyrades genom nya ras.

Vid en inom utskottet företagen granskning av de uppgjorda planerna
och kostnadsberäkningarna för arbetena vid Barsebäck, vilka beräkningar
sluta på ett totalbelopp av 744,000 kronor, har dock den
sålunda antagna totalkostnaden synts vara hög. Innan Kungl. Maj:ts
medgivande till arbetenas igångsättande lämnas, bör enligt utskottets
mening tagas under omprövning, huruvida icke, utan åsidosättande av
tillbörliga krav på anläggningens framtida hållbarhet, kostnaderna för
densamma kunna nedbringas. Vid den undersökning rörande möjligheterna
att för ifrågavarande hamnbyggnad åstadkomma en lägre byggnadskostnad
än den nu antagna, som sålunda bör företagas, kan det

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

9

måhända visa sig lämpligt att införskaffa entreprenadanbud från enskilda
firmor på ifrågavarande område.

Vad själva anslagsfrågan beträffar får utskottet tillstyrka, att det
för hamnanläggningarna inom grupp I för första halvåret 1923 äskade
beloppet, 500,000 kronor, ställes till Kung]. Maj:ts förfogande. Ifrågavarande
belopp utgör endast hälften av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ursprungligen begärt, och möjligheterna att med detta anslag
åstadkomma ett planmässigt bedrivande av ifrågavarande hamnbyggnadsverksamhet
begränsas ytterligare, därest såsom nu avses, anläggningen
vid Barsebäck skulle påbörjas tidigare än som förut beräknats.

Icke heller det för muddringshamnarna begärda anslaget, 250,000
kronor, har givit utskottet anledning till erinran. Såsom av utredningen
framgår, understiger det väsentligt icke blott den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
nu begärda anslagssumman utan även vad som ansågs
böra beviljas i den plan för dessa hamnförbättringar, som förelädes
1921 års riksdag.

Vad till sist angår de i ämnet motionsvis gjorda framställningarna,
får utskottet erinra, att desamma avse spörsmål, vilkas bedömande lämpligen
bör upptagas till närmare granskning i sammanhang med den
allmänna utredning rörande de olika fiskehamnarna, vilken utskottet
ansett böra äga rum.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,

I. att riksdagen må,

a) till bestridande av kostnaden för utförande av

• de till fiskehamnsgrupp I hörande hamnbyggnader på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor;

b) för utförande av de till fiskehamnsgrupp II
hörande hamnförbättringar i de norrländska kustlänen
och Uppsala län på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor;

c) besluta, att ifrågavarande anslag må för avsedda
ändamål, enligt de närmare föreskrifter, Kungl.
Maj:t må finna gott meddela, användas under villkor
om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området
för hamnarna än även av det område i land, som med

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 27 höft. (Nr 44—48.) 7iosa 2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i
hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma behovet; d)

medgiva, att för påbörjande under år 1922 av
arbetena med iståndsättande av Barsebäcks hamn i
huvudsaklig överensstämmelse med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagd plan må, mot framdeles
skeende återbetalning enligt i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden den 10 mars 1922 angivna
grunder, användas erforderligt belopp av de reservationsanslag
å tillhopa 1,000,000 kronor, som riksdagen
på tilläggsstat för år 1921 och på extra stat för år
1922 anvisat för till fiskehamnsgrupp II hörande hamnförbättringar;.

e) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte i huvudsaklig överensstämmelse med ovan
angivna riktlinjer låta verkställa utredning rörande
statens fiskehamnsbyggnadsverksamhet och de ekonomiska
förutsättningarna för densamma;

II. att herrar Leanders, Jeppssons och Anderssons
i Grimbo ovanberörda motioner må anses besvarade
genom vad utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 25 april 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz,
J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, G. P. V. Nilsson,, O. U. B. Olsson, J. Nilsson
i Malmö, O. Bergqvist, L. Bergman, J. B. Johansson och C. Johansson samt

• från andra kammaren: herrar A. Anderson i K ås tock, J. B. Eriksson i Grängesberg,
A. Wiklund, K. V. Rydén, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, O. H:son Waldén,
O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson
i Falun och L. J. Carlsson-Frosterud.