Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
1
Nr 2 A.
Ankom till riksdagens kansli den 3 februari 1922 kl. 2 e. ni.
Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni
1923 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari—
30 juni 1923 i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen till
justitiedepartementet, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 1) att
upptaga det ordinarie anslaget till lönefyllnad åt statsministern, nu 6,000
kronor, med halva beloppet eller 3,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget
till lönefyllnad åt statsministern, nu 6,000 kronor, med
halva beloppet eller 3,000 kronor.
2:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 2) får utskottet hemställa,
* att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget
till tre statsråd utan departement, nu 24,000 kronor till
dem var eller tillhopa 72,000 kronor, med halva beloppet
12,000 kronor till envar eller tillhopa 36,000
kronor.
* Hftnvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 2 höft. (Nr 2 A—2 B.)
Statsministern.
[I.]*
Statsråden
utan depart
ment.
[20
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Departements- 3;0) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 3),
C[1f] hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget
till departementschefen, nu 24,000 kronor, med halva
beloppet eller 12,000 kronor.
Departemen- 4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att upptaga
tetaVaK*ng?9 det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl.
Maj-.ts kansli. Majds kansli, nu 161,000 kronor, med haHa beloppet eller 80,500 kronor.
[4-] Utreduingen i ärendet återfinnes å sid. 2 och 3 i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 7 jauuari ''1922.
i samband med behandlingen av förevarande anslag har departementschefen
berört frågan om avlöningsförmånerna för ledamoten å departementets
lagavdelning samt, efter samråd med cheferna för social- och
finansdepartementen, jämväl för byråcheferna för lagärenden i sistnämnda
båda departement, vilka byråchefer intaga en med omförmälde ledamot
likartad ställning.
Sistlidet års riksdag bestämde, att till envar av ifrågavarande tjänstemän
skulle i enlighet med av Kungl. Maj:t framställt förslag utgå ett årligt
arvode å 12,000 kronor, därvid riksdagen emellertid uttalade, att den
ansåge skäl kunna anföras för en höjning av arvodena utöver nämnda
belopp. Häremot kunde dock, erinrade riksdagen å andra sidan, andragas
omständigheter till förmån såväl för ett av 1902 års löneregleringskommitté
framställt förslag, avseende arvodets bestämmande till lägre
belopp, än som av Kungl. Maj t ifrågasatts, som för Kungl. Maj:ts
förslag. Med hänsyn till de skiftande meningar, som sålunda kunde göras
gällande i frågan, ansåge riksdagen densamma vara förtjänt av närmare
prövning.
Med hänsyn till att det arbete, som åligger omförmälda tre befattningshavare,
enligt departementschefens mening icke kan anses mindre
krävande eller maktpåliggande än expeditionschefernas uppgifter samt
på grund av önskvärdheten, av att få å ifrågavarande poster längre tid
behålla dugande personer, har dem tillkommande arvode synts departementschefen
icke böra sättas lägre än vad som auses böra utgå till
expeditionschef. På grund av frågans vikt hade det för den skull enligt
departementschefens åsikt varit önskligt, att densamma nu kunnat underställas
förnyat bedömande av riksdagen. Med hänsyn till det statsfinan
-
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A. 3
siella läget har någon framställning i ämnet emellertid icke ansetts
böra göras.
Utan att ingå i prövning av frågan om förbättring av avlöningsförmånerna
för nn nämnda befattningshavare har utskottet funnit sig
böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda förslag
och får alltså hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till departementets avdelning av Kungl. Majts
kansli, nu 161,000 kronor, med halva beloppet eller
80,500 kronor.
5:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 5) hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till departementschefens omhud för tillsyn å
tryckta skrifters allmängörande, nu 14,000 kronor, med
halva beloppet eller 7,000 kronor.
6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till en handsekreterare åt statsministern
på extra stat för tiden den 1 januari—den
30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,000
kronor.
Lagberedningen m. m.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för fortsatt
uppehållande av lagberedningens verksamhet å extra stat för tiden den
1 januari — den 30 juni 1^23 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4 och 5 i statsrådsprotokollet.
Till lagberedningen har å extra stat för varje år från och med
år 1903 till och med år 1919 beviljats ett anslag å 50,000 kronor.
För vart och ett av åren 1920 och 1921 har anslaget uppgått till
60,000 kronor. För år 1922 höjdes detsamma till 75,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Departements •
chefens tryckfrihetsombud.
[5.]
Handsekreterare
åt statsministern.
[6.]
Lagbered
ningen.
L7-]
4
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Utikotteti
yttrande.
Processkom
mitsionen.
[8-]
Strafflagikommissionen.
[9.1
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, förefanns å de för lagberedningens
verksamhet anvisade anslag vid utgången av år 1921 en
besparing, vilken huvudsakligen uppkommit därigenom, att beredningen
under nämnda år icke haft att företaga några resor, samt att en av dess
ledamöter på grund av annat offentligt uppdrag icke varit i tjänstgöring
under större delen av året, varvid det för honom beräknade arvodet
icke behövt utgå. Den sålunda uppkomna besparingen har Kungl.
Maj:t ansett möjliggöra en nedsättning av anslaget till 70,000 kronor
för helt år räknat, samt att anslaget för första hälften av år 1923 alltså
kan upptagas till 35,000 kronor. Efter närmare tagen kännedom om
ifrågavarande besparings storlek har utskottet emellertid funnit det av
Kungl. Maj:t äskade anslaget kunna ytterligare begränsas, och får utskottet
förorda en nedsättning av detsamma med 10,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för fortsatt uppehållande av
lagberedningens verksamhet å extra stat för tiden den 1
januari—den 30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.
8:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 8) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
5—6) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsatt uppehållande av
processkommissionens verksamhet å extra stat för tiden
den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till bestridande
av kostnaderna för en strafflagskommission för verkställande
av revision av strafflagens speciella del å extra stat för tiden den
1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett reservationsanslag å 25,000
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 6—
9 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren (nr 41)
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
5
av herr E. Svensson m. fl. och den andra (nr 78) inom andra kammaren
av herr P. Persson i Trången m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet har funnit sig böra uttala sin anslutning till departementschefens
åsikt om betydelsen av, att riksdagen — på sätt som förut
skett, då det gällt allmänna reformer av civil- och processlagstiftningen —
jämväl i avseende å den allmänna strafflagsreformen erhåller medinflytande
å arbetets planläggning och utförande. Innan den nya strafflagskommissionen
erhåller den förändrade ställning, som dess uppförande i
Tiksstaten med särskilt anslag innebär, synes det emellertid utskottet
ävenledes önskligt, att den så kallade 19 L 6 års strafflagskommission
beredes tid att avgiva sitt väntade betänkande och sålunda avsluta sitt
arbete. Därmed torde också den fördelen kunna ernås, att den nya
strafflagskommissionens arbetsprogram, behov av särskilt tillkallade sakkunniga
m. m., kan på ett utförligare sätt än nu varit möjligt närmare
preciseras. Av denna anledning har utskottet ansett sig böra avstyrka
vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit och får alltså hemställa,
a) att Kungl. Maj:ts förevarande framställning
icke måtte vinna riksdagens bifall; samt
b) att herr E. Svenssons m. fl. och herr P.
Perssons i Trången m. fl. ovanberörda motioner må
anses besvarade génom vad utskottet under mom. a)
hemställt.
Jnstitiekanslersämbetet.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) dels att upptaga
det ordinarie förslagsanslaget till justitiekanslersexpeditionen, nu
48,200 kronor, med halva beloppet eller 24,100 kronor, dels ock bestämma,
att bland befattningshavare å ordinarie stat för justitiekanslersexpeditionen
skall upptagas i stället för en expeditionssekreterare i 20:e avlöningsgraden,
avdelning B, en byråchef i samma avlöningsgrad, samt
att med anledning härav motsvarande förändring skall göras i den vid
avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, fogade tjänsteförteckning.
Utskott*! s
yttrande.
Justitie
kanslers
expeditionen.
[10.1
6
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Högsta dom*
stolen.
in.]
Extra expedU
tionsvakt
vid högsta
domstolen.
[12.]
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 10—12 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
justitiekanslersexpeditionen, nu 48,200 kronor, med halva
beloppet eller 24,100 kronor,
b) bestämma, att bland befattningshavare å ordinarie
stat för justitiekanslersexpeditionen skall upptagas
i stället för en expeditionssekreterare i 20:e
avlöningsgraden, avdelning B, en byråchef i samma
avlöningsgrad, samt att med anledning härav motsvarande
förändring skall göras i den vid avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
fogade tjänsteförteckning.
Rättsskipningen.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att upptaga
det ordinarie förslagsanslaget till högsta domstolen, nu 441,500
kronor, med halva beloppet eller 220,750 kronor.
Utan att ingå i prövning av frågan om ändring av avlöningsförmånerna
för högsta domstolens ledamöter får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till högsta domstolen, nu 441,500 kronor, med
halva beloppet eller 220,750 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till avlönande
av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen å extra stat
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,182 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 13 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A. 7
Till förstärkning av antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta
domstolen har riksdagen på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 2,364 kronor. Det av Kungl. Maj:t för första hälften av
år 1923 för ändamålet ifråga äskade anslaget utgör sålunda hälften av
det för innevarande år anvisade.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till avlönande av en extra expeditionsvakt
vid högsta domstolen å extra stat för tiden
den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,182 kronor.
13:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
13) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 14) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie, förslagsanslaget
till regeringsrätten, nu 132,500 kronor, med
halva beloppet eller 66,250 kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att upptaga
det ordinarie förslagsanslaget till nedre justitierevisionen, nu 441,000
kronor, med halva beloppet eller 220,500 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
14—15 i statsrådsprotokollet.
Utan att ingå i prövning av frågan om förbättring av de avlöningsförmåner,
som av sistlidet års riksdag bestämdes för revisionsekreterare,
har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till nedre justitierevisionen, nu 441,000 kronor,
med halva beloppet eller 220,500 kronor.
15:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 15) hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget
för avlöning till de å övergångsstat i nedre justitierevi
-
Begerings
rätten.
[13.]
Nedre justitierevisionen.
[14.]
Utskottets
yttrande.
Övergångsstat
.
[15.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Ytterligare
arbetskrafter
» nedre juttitierevitionen.
[160
Extra expeditiomvakt
i nedrj nvisionen.
[17.]
sionen ännu kvarstående tjänstemän, nu 7,400 kronor,
med halva beloppet eller 3,700 kronor.
16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för tillfällig
ökning av nedre justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade
revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare, två
amanuenser och två tillförordnade skrivbiträden å extra stat för tiden den
1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 32,080
kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
15—17 i statsrådsprotokollet.
Efter framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen å extra stat
för ett vart av åren 1916—1922 beviljat medel för tillfällig ökning
av nedre justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade.revisionssekreterare,
en tillförordnad protokollssekreterare, två amanuenser och
två tillförordnade skrivbiträden. Anslaget har för år 1922 upptagits
till 64,160 kronor. Det av Kungl. Maj:t för ändamålet ifråga för
första hälften av år 1923 äskade anslags beloppet utgör alltså hälften av
det för innevarande år anvisade.
Då Kungl. Maj:ts föreliggande förslag icke givit utskottet anledning
till erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för tillfällig ökning av nedre
justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade
revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,
två amanuenser och två tillförordnade skrivbiträden
å extra stat för tiden den 1 januari—den 30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 32,080
kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till avlönande
av en extra expeditionsvakt i nedre justitierevisionen å extra
stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,182 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 18 i statsrådsprotokollet.
Till avlönande av en extra expeditionsvakt i nedre justitierevisionen
har för vart och ett av åren 1913—1922 av riksdagen anvisats medel,
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
9
för sistnämnda år med ett belopp av 2,364 kronor. Det av Kungl.
Maj:t för första halvåret 1923 för ändamålet äskade anslaget utgör sålunda
hälften av det för år 1922 beviljade.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till avlönande av en extra expeditionsvakt
i nedre justitierevisionen å extra stut för
tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,182 kronor.
18:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 18) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 18 och 19) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till Svea hovrätt, nu 836,500 kronor, med
halva beloppet eller 418,250 kronor.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att upptaga
det ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt, nu 389,887
kronor, med ett belopp av 194,944 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 19 i åberopade
statsrådsprotokollet.
Anslaget till justitiestaten under Svea hovrätt är för år 1922,
såsom ovan nämnts, upptaget till 389,887 kronor. För första halvåret
1923 har anslaget ansetts böra bestämmas till hälften av detta belopp
eller med något jämkad siffra till 194,944 kronor.
Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget
till justitiestat under Svea hovrätt, nu 389,887 kronor,
med ett belopp av 194,944 kronor.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att för
beredande under tiden den 1 januari—30 juni 1923 av tillfällig ökning
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 höft. (Nr 2 A—2 B.) 2
Svea hovrätt.
[18.]
Justitiestat
under Svea
hovrätt.
[19.]
Extra division
vid Svea
hovrätt.
[20.1
10
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
av Svea hovrätts arbetskrafter med en extra division för behandling
av vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål å extra stat för
nämnda tid bevilja ett förslagsanslag, högst, 24,750 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 20—22 i statsrådsprotokollet.
För tillfällig förstärkning av Svea hovrätts arbetskrafter med en
extra division för behandling av vädjade mål och till hovrätten instämda
tvistemål anvisade sistlidet års riksdag å extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag, högst, 55,548 kronor.
Kostnaderna för divisionens verksamhet under sagda år voro i
1921 års statsverksproposition beräknade på följande sätt:
5 adjungerade ledamöter å högst 9,540 kronor till var
och en .................................................................................... kronor 47,700
ordförandearvode ....................................................................... » 500
en tillförordnad notarie ............................................................ » 6,048
ökad vaktmästarhjälp............................................................ »_U300
Summa kronor 55,548.
De för år 1923 för divisionens verksamhet beräknade kostnaderna
överensstämma med de för innevarande år gjorda beräkningarna med
undantag därav, att ersättning till en särskild tillförordnad notarie
ansetts kunna inbesparas. Det för ändamålet under år 1923 erforderliga
anslaget har sålunda ansetts kunna nedsättas till 49,500 kronor och har
av detta belopp hälften äskats för tiden 1 januari—30 juni 1923.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts framställning,
får sålunda hemställa,
att riksdagen må för beredande under tiden den
1 januari — 30 juni 1923 av tillfällig ökning av Svea
hovrätts arbetskrafter med en extra division för behandling
av vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål
å extra stat för nämnda tid bevilja ett förslagsanslag,
högst, 24,750 kronor.
Extra uda- 21o:) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att till av
mot
i Soea lönande av en extra ledamot i Svea hovrätt å extra stat för tiden den
Y2TT 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,770
kronor.
/
11
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 22 och 23 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag, högst, 9,540 kronor och utgör alltså det för
första halvåret 1923 äskade anslaget hälften av detta belopp.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till avlönande av en extra ledamot
i Svea hovrätt å extra stat för tiden den 1 januari
_ —den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst,
4,770 kronor.
22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till av- Extra notarie
lönande av en extra notarie å krigshovrättsavdelningen i Svea hovrätt rät ‘ so vdelå
extra stat för tiden den 1 januari — den 30 juui 1923 bevilja ett för- ningen i Svea
slagsanslag, högst, 3,024 kronor. > _ [22.]
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 23
och 24 i statsrådsprotokollet.
Det för ifrågavarande ändamål äskade anslaget utgör hälften av
ett för samma ändamål för innevarande år beviljat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till avlövande av en extra notarie
å krigshovrättsavdelningen i Svea horrätt å extra stat
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett
förslagsanslag, högst, 3,024 kronor.
23:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda Ä*/r“jwea*e<j*‘
framställning (punkt 23) och under erinran om att till avlönande av en Suta h,;vrätt_
extra expeditionsvakt i Svea hovrätt å extra stat för år 1922 beviljats [23.]
ett anslag å 2,364 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) till avlönande av en extra expeditionsvakt i Svea
hovrätt å extra stat för tiden den 1 januari—den 30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,182 kronor,
12
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Göta hovrätt.
[24.]
Justitiestat
under Göta
hovrätt.
[25.]
Extra division
vid Göta
hovrätt.
[26.]
b) föreskriva att, därest den extra expeditionsvakten
indelas till tjänstgöring vid krigshovrättsavdelningen
och i följd därav kommer i åtnjutande av fri bostad
med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse, han
skall med avseende å dessa förmåner vara underkastad
motsvarande bestämmelser rörande skyldighet att därför
utgiva ersättning-, som finnas intagna i 22 och
23 §§ i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)
. för .befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 24) får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till Göta hovrätt, nu 411,200 kronor, med
halva beloppet eller 205,600 kronor.
25:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 25)
hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget
till justitiestat under Göta hovrätt, nu 284,513 kronor,
med ett belopp av 142,257 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att för beredande
av tillfällig ökning av Göta hovrätts arbetskrafter med en extra
division under tiden från och med den 1 januari till och med den 30
juni 1923 på extra stat för samma tid bevilja ett förslagsanslag, högst,
23,850 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26—29 i åberopade statsrådsprotokollet.
Göta hovrätt består av fyra ordinarie divisioner. På grund av
den balans å oavgjorda mål, som under de senaste åren uppstått, har
emellertid alltsedan början av höstsessionen 1918 vid hovrätten arbetat
även en extra division. Kostnaderna för divisionens verksamhet bestredos
intill den 10 april 1919 provisoriskt från besparingarna under
andra huvudtiteln. Därefter har efter framställningar från Kungl. Maj:t
anslag för divisionen beviljats dels av 1919 års lagtima riksdag för
tiden den 10 april 1919—den 9 september 1920, därav å 1919 års
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
13
tilläggsstat för den del av denna tidsperiod, som föll under år 1919
och å 1920 års riksstat för den återstående tiden, dels av 1920 års
riksdag för tiden den 10 september 1920—den 9 september 1921 dels
ock av 1921 års riksdag för tiden den 10 september 1921—den 9
september 1922; och har av sistnämnda båda riksdagar anslaget på
motsvarande sätt fördelats å tilläggsstat och riksstat.
Enligt de i 1921 års statsverksproposition gjorda beräkningarna
ställde sig kostnaderna för den extra divisionens verksamhet för åren
1921 och 1922 sålunda:
5 adjungerade ledamöter å |
högst 7,000 kr. |
1921 35,000 |
å högst 8,580 kr. |
1922 42,900 |
ordförandearvode .............. |
.................... » |
500 |
» |
500 |
2 förordnade fiskaler .... |
................... » |
8,700 |
» |
11,160 |
1 förordnad notarie ....... |
.................... » |
3,600 |
» |
5,256 |
1 extra skrivbiträde ........ |
..................... y> |
1,350 |
» |
1,800 |
gratifikationer åt extra tjänstemän ... » |
3,375 |
» |
4,500 |
|
Summa kr. |
52,525 |
kr. |
66,116. |
Av nämnda för år 1921 uppförda belopp erfordrades 16,200 kronor
för tiden från och med den 10 september 1921 till samma års slut,
vilket belopp Kungl. Maj:t äskade å tilläggsstat för år 1921. Av den
för år 1922 angivna summan beräknades 45,730 kronor belöpa sig å
tiden från 1922 års början till och med den 9 september samma år,
och föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa sagda belopp å 1922
års stat. Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslog vann riksdagens bifall.
Med hänsyn till att den extra divisionen numera icke handlägger
brottmål samt att biträde av en särskilt för ändamålet förordnad notarie
icke vidare kommer att bliva erforderligt, hava kostnaderna för divisionens
verksamhet från och med den 10 september 1922 upptagits,
för helt år räknat, på följande sätt:
5 adjungerade ledamöter å högst 8,580 kronor ............. kronor 42,900
ordförandearvode......................................................................... » 500
1 extra skrivbiträde............................................................... » 1,800
gratifikationer åt extra tjänstemän......................................... » 2.500
Summa kronor 47,700.
Enligt denna beräkning skulle kostnaderna bliva för tiden från
och med den 10 september 1922 till samma års utgång 14,700 kronor
samt för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 23,850 kronor. Det
förstnämnda av dessa belopp har av Kungl. Maj:t äskats å 1922 års
tilläggsstat.
14 Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Utskottet, som funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit och som i annat sammanhang återkommer till det å 1922 års
tilläggsstat äskade anslaget, får alltså nu hemställa,
att riksdagen må för beredande av tillfällig ökning
av Göta hovrätts arbetskraft med en extra division
under tiden från och med den 1 januari till och med
den 30 juni 1923 på extra stat för samma tid bevilja
ett förslagsanslag, högst, 23,850 kronor.
i>er,oniigt av- 27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till
löningstitiägg personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen
bttrJdrtiQöta i Göta hovrätt J. M. Håkansson å extra stat för tiden den 1 januari—den
hovrätt j. m. 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 200 kronor.
Håkansson. Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 30 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av åren 1918—1922 har å extra stat anvisats
ett belopp av 400 kronor såsom personligt avlöningstillägg åt manliga
kontorsbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i Göta hovrätt J. M. Håkansson.
Lönetillägget avser att utgöra särskild ersättning med hänsyn till den
mera kvalificerade arten av det arbete, som utföres av Håkansson i
jämförelse med andra kontorsbiträden i hovrätten. Såsom departementschefen
erinrat, har lönetillägget ansetts böra utgå, oavsett den reglering
av avlöningsförmånerna för befattningshavare i förevarande ställning i
hovrätterna, som genomförts först genom 1919 års lönereglering för
vissa biträden vid en del ämbetsverk och myndigheter och därefter
genom den av 1921 års riksdag antagna nya löneregleringen för befattningshavare
vid statsdepartement m. m.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till personligt avlöningstillägg
åt kontorsbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i Göta
hovrätt J. M. Håkansson å extra stat för tiden den
1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 200 kronor.
Hovrätten 28) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
oth^BiM^e fram0ffilning (punkt 28) får utskottet hemställa,
oe ^.r
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
15
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till hovrätten över Skåne och Blekinge, nu
216,000 kronor, med. halva beloppet eller 108,000
kronor.
29:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
29) får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget
till justitiestat under hovrätten över Skåne och Blekinge,
nu 108,913 kronor med ett belopp av 54,457 kronor.
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för bestridande
av kostnaderna för ökning under tiden den 1 januari—den
30 juni 1923 av arbetskrafterna i hovrätten över Skåne och Blekinge
med en extra division för handläggning av vädjade mål och till hovrätten
instämda tvistemål på extra stat för samma tid bevilja ett förslagsanslag,
högst, 25,110 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 31 —
35 i statsrådsprotokollet.
För avarbetande av den under senare år i hovrätten över Skåne
och Blekinge uppkomna avsevärda balans å oavgjorda mål har hovrätten,
som består av två ordinarie divisioner, fatt sina arbetskrafter
förstärkta dels under tiden från och med den 1 mars 1918 till samma
års slut med en extra ledamot å vardera divisionen, dels ock från och
med den 1 januari 1919 med en extra division.
Medel till den extra divisionen hava beviljats på tilläggsstat, så
att anslag för år 1919 medgavs av 1919 års lagtima riksdag samt för
åren 1920 och 1921 av resp. 1920 och 1921 års riksdagar. Innan
framställning om anslag begärdes, hade i alla dessa fall Kungl. Maj:t
redan på förhand medgivit arbetets upptagande på en extra division tillsvidare
under de särskilda åren. Att denna ordning valts, har varit beroende
därav, att utsikt synts förefinnas, att balansen skulle inom kort
tid kunna nedbringas till ungefärligen normalt omfång, och att fördenskull
bestämmelser rörande divisionens fortsatta verksamhet icke borde
meddelas långt i förväg.
Då emellertid balansen å vädjade mål allt fortfarande är avsevärt
stor och antalet inkommande dylika mål alltjämt stegras, har Kungl.
Justitiestat
under hovrätten
över
Skåne och
Blekinge.
[29.1
Extra division
vid hovrätten
över Skåne
och Blekinge.
[30.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Maj:t numera ansett dessa omständigheter med nödvändighet påkalla
stödet av en extra division ännu under antagligen flera år, såvida icke
nämnda måls avgörande skulle i alltför hög grad fördröjas; och har
Kungl. Maj:t på grund härav — med tillkännagivande att Kungl. Maj:t
efter därom gjord framställning medgivit, att den extra divisionen finge
fortfarande tjänstgöra under tiden 1 januari—30 juni 1922 samt att till
avlöning åt personalen för samma tid avsetts att tagas i anspråk besparingarna
under riksstatens andra huvudtitel — funnit sig böra redan
nu äska medel av riksdagen för divisionens fortsatta verksamhet under
senare hälften av år 1922 och första halvåret 1923.
De kostnader, som för helt år räknat skulle föranledas av den
extra divisionen, framgå av följande uppställning:
5 adjungerade ledamöter å högst 9,060 .............................. kronor 45,300
ordförandearvode......................................................................... » 500
1 extra skrivbiträde................................................................... » 1,920
till gratifikationer o. d............................ » 2.500
Summa kronor 50,220.
Enligt denna beräkning belöpa sig kostnaderna för ett hälft år
till 25,110 kronor. Ett belopp av enahanda storlek har sålunda av
Kungl. Maj:t äskats å tilläggsstat för år 1922.
utskottets Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra
yttrande, biträda och får utskottet, som i annat sammanhang återkommer till det
av Kungl. Maj:t å 1922 års tilläggsstat äskade anslaget, sålunda nu
hemställa,
att riksdagen må för bestridande av kostnaderna
för ökning under tiden den 1 januari—den 30 juni
1923 av arbetskrafterna i hovrätten över Skåne och
Blekinge med en extra division för handläggning av
vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål på
extra stat för samma tid bevilja ett förslagsanslag,
högst, 25,110 kronor.
CMipersonai 31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till av
*«?SS£
lönande av civil personal vid regements- och station skrigsrätterna på
krigsrätterna, extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förfölj
slagsanslag, högst, 75,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
17
Utredningen i ämnet återfinnes å sid 35—39 i statsrådsprotokollet.
Till avlönande av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna
har riksdagen å extra stat för år 1922 anvisat ett anslag å
150,000 kronor.
I de avlöningsstater, som Kungl. Maj:t för åren 1921 och 1922
fastställt för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, hava avlöningarna
och auditörernas ersättning för expenskostnader uppförts med ett belopp
av 146,400 kronor.
Utskottet har icke funnit tillräcklig anledning tillstyrka, att anslaget
för första halvåret 1923 upptages till högre belopp än hälften av
sagda staters slutsumma, och hemställer alltså,
att riksdagen må till avlönande av civil personal
vid regements- och stationskrigsrätterna på extra stat
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 73,200 kronor.
32:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
32) får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget
till å äldre stat kvarstående auditör, nu 4,000 kronor,
med halva beloppet eller 2,000 kronor.
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att upptaga
det å ordiuarie stat uppförda förslagsanslaget till arvoden åt civil personal
vid särskilda krigsrätter, nu 15,000 kronor, med ett belopp av
12,500 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 40
—41 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag till arvoden åt civil personal vid särskilda
krigsrätter har för åren 1916—1918 utgått med 3,000 kronor. Därefter
har anslagets belopp utgjort 15,000 kronor. Enligt vad statsrådsprotokollet
utvisar, hava émellertid dessa anslag varje år betydligt överskridits.
Utgifterna hava sålunda utgjort under åren 1918—1920 respektive
39,954, 30,909 och 24,022 kronor. Under år 1921 hava utBihang
Ull riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 2 käft. (Nr 2 A—2 B.) 3
Utskottets
yttrande
Avlöning till
å äldre stat
kvarstående
auditör.
[32.]
Arvoden åt
civil personal
vid särskilda
krigsrätter
m. m.
[33.]
Bidrag till
domsagornas
förvaltning.
[34.]
18 Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
betalningarna intill den 1 december samma år uppgått till omkring 24,200
kronor.
För att bringa anslaget i närmare överensstämmelse med utgifterna
har Kungl. Maj:t ansett en förhöjning av anslaget böra ske, vilken
förhöjning för helt år räknat upptagits till 10,000 kronor.
Utskottet, som finner sig icke böra motsätta sig Kungl. Maj:ts
under förevarande punkt gjorda framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må upptaga det å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till arvoden åt civil personal
vid särskilda krigsrätter, nu 15,000 kronor, med ett
belopp av 12,500 kronor.
34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till bestridande
av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning,
i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna
i en av Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad stadga i ämnet, nr 343,
å extra stat för tiden den 1 januari —den 30 juni 1923 bevilja ett
förslagsanslag å 220,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 41—42 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922
anvisat ett anslag å 440,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t för tiden
den 1 januari—den 30 juni 1923 för ändamålet nu äskade anslaget
utgör sålunda hälften av det för innevarande år beviljade.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bestridande av vissa bidrag
till kostnaderna för domsagornas förvaltning, i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som finnas
upptagna i en av Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad
stadga i ämnet, nr 343, å extra stat för tiden
den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag
å 220,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
19
35:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 35) att till partiell
löneförbättring för häradshövdingarna m. ra. i enlighet med av
departementschefen angivna grunder på extra stat för tiden den 1 januari—den
30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 145,000
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 42
—46 i statsrådsprotokollet, varav inhämtas följande.
Med anledning av en den 5 mars 1920 dagtecknad proposition,
nr 334, anvisade 1920 års riksdag till partiell löneförbättring för häradshövdingarna
m. m. dels på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst, 336,100 kronor och dels å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 350,000 kronor. Sedermera har 1921 års riksdag för
omförmälda ändamål på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 350,000 kronor.
Beträffande grunderna för den sålunda medgivna löneförbättringen
har från förarbetena till densamma i propositionen lämnats följande upplysningar.
Innan prisnivån hunnit bliva mera stabiliserad, ansågs det lika
litet beträffande häradshövdingarna som beträffande övriga tjänstemän böra
ifrågakomma att, med avskaffande av dyrtidstilläggen, genomföra någon
definitiv lönereglering. Vid avlöningsbeloppens bestämmande togs hänsyn
till den prisnivå, som var gällande under tiden närmast före världskrigets
utbrott; och förutsattes, att även efter den föreslagna löneförbättringens
genomförande dyrtidstillägg skulle komma att beredas häradshövdingarna,
varemot den tillfälliga löneförbättringen ej vidare skulle
utgå. Höjningen av häradshövdingarnas avlöningsförmåner skulle ske
genom fyllnad av statsmedel i den till häradshövdingen utgående avlöning.
För bestämmande av lönefyllnadens belopp tillämpades en
fallande skala, grundad å storleken av häradshövdingens nettoinkomster
från domsagan samt med iakttagande att såsom blivande minimiinkomst
för en häradshöyding, bortsett från dyrtidstillägg och stämpelprovision,
antagits ett belopp av 11,000 kronor utom för häradshövdingarna i
Västerbottens och Norrbottens län samt Härjedalens domsaga, för vilka
minimiinkomsten satts till 11,500 kronor. Uti domsaga, där den behållna
inkomsten beräknats uppgå till eller överstiga 15,000 kronor, skulle icke
ifrågakomma lönefyllnad. Särskilda lönefyllnadsbelopp beräknades för
varje domsaga. Utöver lönefyllnaden skulle till häradshövdingarna i
vissa domsagor utgå resekostnadsbidrag av statsmedel enligt stadgade
grunder. De till de särskilda häradshövdingarna såsom lönefyllnad och
resekostnadsbidrag utgående beloppen skulle fastställas periodvis med
Partiell löneförbättring
för
häradshövdingarna
m. m.
[35.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
ledning av statistiska uppgifter, som häradshövdingarna skulle hava att
avgiva rörande beloppen av sportelinkomster och förvaltningsutgifter i
domsagorna. Den första period, för vilken lönefyllnadernas och resekostnadsbidragens
belopp fastställts, omfattar åren 1920 —1922. I
propositionen till 1920 års riksdag förutsattes, att beloppen sedermera
skulle fastställas vart femte år. I samma proposition framhölls uttryckligen,
att den föreslagna löneförbättringen vore att anse såsom ett första
försök och sgsom sådant givetvis måste vara präglad av en viss osäkerhet.
Samtidigt med antagandet av nyss nämnda proposition anhöll 1920
års riksdag, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande
frågan, huruvida sportelsystemet såsom avlöningsform för domare lämpligen
borde avskaffas eller under nuvarande förhållanden bibehållas, samt
för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, som av utredningen
föranleddes. En förberedande utredning i det av riksdagen begärda
hänseendet har numera verkställts av inom justitiedepartementet tillkallade
sakkunniga, vilka därvid föreslagit en genomgripande förändring
i gällande bestämmelser rörande häradshövdingarnas avlöningsförhållanden,
gående ut på ''det nuvarande sportelsystemets avskaffande i väsentliga
delar samt statens övertagande av kostnaderna för domsagornas
förvaltning. Över det av de sakkunniga avgivna betänkandet hava yttranden
inhämtats från statskontoret, processkommissionen, hovrätterna
samt häradshövdingarna. Med anledning av åtskilliga därvid mot förslaget
framställda erinringar har departementschefen emellertid funnit en
ytterligare utredning i vissa delar erforderlig, och har frågan därför
ansetts icke nu kunna föreläggas riksdagen.
På grund härav och då enligt departementschefens åsikt det icke
kunde ifrågakomma att utan vidare återgå till den för häradshövingarna
förut gällande, år 1874 beslutade löneregleringen, har departementschefen
ansett, att, intill dess andra bestämmelser i ämnet kunna varda meddelade,
det vid 1920 års riksdag antagna systemet med partiell löneförbättring
borde fortfarande tillämpas. Med anledning härav och då,
såsom förut nämnts, beloppen av den partiella löneförbättringen ansetts
böra periodvis omregleras, har departementschefen låtit verkställa beräkningar
rörande de belopp, vartill nämnda löneförbättring borde bestämmas
med hänsyn tagen till storleken av sportelinkomster och förvaltningsutgifter
i de särskilda domsagorna under åren 1919 och 1920. Beloppen
av sportelinkomsterna för år 1919 hava därvid underkastats någon jämkning
med anledning av én under nämnda år vidtagen höjning av utgående
lösen för utdrag av fastighetsbok. Beträffande ett fåtal domsagor,
från vilka fullständiga uppgifter icke varit för handen, har löneförbätt
-
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
21
ringen måst beräknas efter skälig prövning med ledning av de upplysningar,
som funnits tillgängliga. I vissa fall har därvid löneförbättringen
upptagits till samma belopp, som varit bestämt för åren 1920—1922.
Omförmälda beräkningar hava givit vid banden, att den partiella löneförbättringen
i samtliga domsagor, där sådan ifrågakommer, skulle, därest
allenast statistiken''för åren 1919 och 1920 lägges till grund, utgå med
ett sammanlagt belopp av 224,100 kronor, därav 210,300 kronor såsom
lönefyllnad och 13,800 kronor såsom resekostnadsbidrag.
Totalbeloppet av en löneförbättring, som grundas å statistiken
för åren 1919 och 1920, är sålunda väsentligt lägre än det belopp, som
för ifrågavarande ändamål bestämts att utgå under åren 1920—1922.
Såsom exempel har departementschefen nämnt, att i vissa domsagor
minskningen i löneförbättringen uppgår till belopp åtskilligt överstigande
3,000 kronor. För ett fåtal domsagor skulle emellertid enligt sagda
statistik utgå löneförbättring med -högre belopp än det för åren 1920—
1922 fastställda. Den stora minskningen i löneförbättringens totalbelopp
är tydligen beroende på att i ett stort antal domsagor nettobehålfningen
under åren 1919 och 1920 avsevärt överstigit de belopp, som lagts till
grund för den nu utgående löneförbättringen. Rörande de i och för
nuvarande löneförbättring verkställda beräkningarna av nettobehållningen
i de särskilda domsagorna har departementschefen erinrat, att dessa*
beräkningar, vad sportelinkomsterna beträffar, ägt rum huvudsakligen i
anslutning till föreliggande statistik angående berörda inkomsters belopp
under åren 1915—1918, under det vid beräkningen av förvaltningsutgifterna
väl kunnat hämtas någon ledning från statistiken för nämnda
fyra år, men tillika måst lämnas ett större utrymme åt mer eller mindre
subjektiva antaganden.
Att nettobeliållningen i domsagorna tmder åren 1919 och 1920
företer ganska stora avvikelser i jämförelse med de i 1920 års proposition
verkställda beräkningarna, har departementschefen ansett icke vara
ägnat att väcka större förvåning i betraktande av det sätt, på vilket
nämnda beräkningar delvis måst verkställas, samt övriga inverkande
omständigheter. Enligt departementschefens mening kan det emellertid
ifrågasättas, om statistiken för åren 1919 och 1920 bör med avseende
på framtida förhållanden tillmätas avgörande vitsord framför de till
grund för 1920 års proposition liggande beräkningarna. Först och främst
hänföra sig dessa till en statistik omfattande fyra år, under det nu föreliggande
statistik avser allenast två år. Härjämte har det synts departementschefen
med skäl kunna förmodas, att den stegring av sportelinkomsternas
belopp, som i stor utsträckning kommit till synes i upp
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Utskottets
yttrande.
gifterna för åren 1919 och 1920, varit av mera tillfällig natur. Med
hänsyn till att den inträdda depressionen, enligt departementschefens
åsikt, säkerligen komme att medföra en nedgång i sportelinkom ster nas
belopp, har det därför synts departementschefen icke vara riktigt att nu
reducera löneförbättringen i fullt så hög grad, som skulle bliva följden,
om man vid densammas bestämmande uteslutande lade till grund de
statistiska uppgifterna för åren 1919 och 1920. Detta skulle nämligen,
enligt departementschefens förmenande, med stor sannolikhet leda till, att
ett avsevärt antal häradshövdingar icke komme i åtnjutande av de inkomster,
som statsmakterna avsett att tillförsäkra dem genom den partiella
löneförbättringen. Ett riktigare resultat har departementschefen ansett
kunna nås, om man beträffande de domsagor, där nettobehållningen under
åren 1919 och 1920 visat sig hava överstigit vad som antagits i den till
1920 års riksdag avlåtna propositionen, läte lönefyllnaden minskas med
allenast hälften av det belopp, vartill minskningen skulle uppgå, om uteslutande
statistiken för åren 1919 och 1920 lades till grund. Om lönefyllnaden
sålunda beträffande en del domsagor bestämdes till något högre
belopp än som betingades av statistiken för åren 1919 och 1920, följde
därav enligt de för ifrågavarande löneförbättring antagna grunder, att
i vissa fall sänkning skedde i de utgående resekostnadsbidragen. På sätt
förut skett borde såväl lönefyllnader som resekostnadsbidrag alltid fastställas
att utgå med jämnt 100-tal kronor. Vid ett genomförande av
det av departementschefen nu framställda förslaget beträffande beräkningen
av löneförbättringens belopp skulle löneförbättringen för samtliga
domsagor, där sådan borde äga rum, komma att uppgå till ett årligt
belopp av tillhopa 289,700 kronor, därav 281,600 kronor såsom lönefyllnad
och 8,100 kronor såsom resekostnadsbidrag.
Den sålunda ifrågasatta löneförbättringen har, med hänsyn till den
pågående utredningen rörande sportelsystemets avskaffande och den därmed
sammanhängande frågan om en mera genomgripande reglering av
häradshövdingarnas löneförmåner, ansetts böra fastställas att gälla allenast
för nu förevarande anslagsperiod avseende tiden den 1 januari—den 30
juni 1923. För denna tid har sålunda för ifrågavarande ändamål, efter
någon jämkning, upptagits ett belopp av 145,000 kronor.
Såsom av departementschefens redogörelse framgår, har Kungl.
Maj:t ansett sig böra föreslå, att, därest statistiken för åren 1919 och
1920 lägges till grund för den nu ifrågasatta löneförbättringen, viss
jämkning till befattningshavarnas förmån måtte företages i beräkningen
därav.
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
23
Utskottet, som i likhet med Kung]. Maj:t håller före, att fortsatt
provisorisk löneförbättring, i huvudsaklig överensstämmelse med de år
1920 fastställda grunderna, bör för häradshövdingarna nu vidtagas,
har dock icke känt sig övertygat om behovet av en dylik jämkning.
Den omständigheten, att sportelinkomstema under åren- 1919 och 1920
uppgått till högre belopp än man vid tiden för dessa grunders utarbetande
antog, synes icke i och för sig kunna motivera den föreslagna
avvikelsen. Då härtill kommer, att nu är fråga endast om att
fastställa grunder för första halvåret 1923, synes man, utan att behöva
befara någon svårighet, kunna avvakta de statistiska resultaten jämväl
för år 1921. Skulle i sistnämnda års statistik en avsevärd förskjutning
i den riktning, departementschefen befarat, kunna konstateras, erbjuder
sig givetvis vid 1923 års. riksdag tillfälle att för den fortsatta löneregleringen
vidtaga de rättelser, vartill förhållandena kunna föranleda.
Därest statistiken för åren 1919 och 1920 utan den ifrågasatta
jämkningen lägges till grund för medelsbehovet, skulle enligt beräkningarna
i statsrådsprotokollet för tiden 1 januari—30 juni 1923 erfordras
ett anslag å sammanlagt 112,050 kronor. Med anledning av departementschefens
hänvisning till önskvärdheten av möjlighet till andra
mindre jämkningar finner sig utskottet emellertid böra föreslå, att anslagsbeloppet
avrundas till 115,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må till partiell löneförbättring för
häradshövdingarna m. m. i enlighet med av utskottet
angivna grunder på extra stat för tiden den 1 januari—
den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst,
115,000 kronor.
36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) dels att till
bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer
och vattenrättssekreterare så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna
anställda amanuenser samt av vikariatsersättning under semester för
vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare å extra stat för tiden den
1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 90,000
kronor, dels ock att medgiva, att den ersättning av statsmedel, som av
Kungl. Maj:t med stöd av 30 § i stadgan den 6 december 1918 angående
tjänstgöringen vid vattendomstolarna tillerkännes sådan vikarie för vattenrättsdomare
eller vattenrättsingenjör, som förordnats på grund av be
-
Vattendom
stolarna.
[36.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Utskottets
yttrande.
Ersättning
åt domare}
vittnen och
parter.
[37.]
stämmelserna i 26 § i samma stadga, må från och med år 1922 utgå
av förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 46—48 i statsrådsprotokollet.
Den av 1918 års lagtima riksdag antagna vattenlagen trädde i
kraft med 1919 års ingång.
Till bestridande av kostnaderna för uppehållande under åren 1919
och 1920 av verksamheten vid de genom denna lag upprättade vattendomstolarna
har riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning på extra stat
för vart och ett av sagda år beviljat ett förslagsanslag, högst, 160,000
kronor. Likaledes efter förslag av Kungl. Maj:t blev sedermera anslaget
av 1920 års riksdag för år 1921 förhöjt till 180,000 kronor, med
vilket belopp det upptagits även för år 1922.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning i vad densamma avser anvisande
av ett förslagsanslag å högst 90,000 kronor till bestridande av
kostnaderna för uppehållande under tiden 1 januari—30 juni 1923
av vattendomstolarnas verksamhet har utskottet ansett sig böra biträda.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomare,
vattenrättsingenj örer och vattenrättssekr eter are så
ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna anställda
amanuenser samt av vikariatsersättning under semester
för vattenrättsdomare och vattenrättssekr eter are å extra
stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor,
b) medgiva, att den ersättning av statsmedel,
som av Kungl. Maj:t med stöd av 30 § i stadgan den
6 december 1918 angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna
tillerkännes sådan vikarie för vattenrättsdomare
eller vattenrättsingenjör, som förordnats på
grund av bestämmelserna i 26 § i samma stadga, må
från och med år 1922 utgå av förslagsanslaget till
ersättning åt domare, vittnen och parter.
37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 37) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr ■2 A.
25
'' att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter,
nu 375,000 kronor, med halva beloppet eller 187,500
. kronor.
38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till bestridande
av kostnader för övervakning av villkorligt dömda å extra stat
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslag-sanslae- av
7,500 kronor.
Utredningen i ämuet återfinnes å sid. 49—50 i statsrådsprotokollet.
Till bestridande av kostnaderna för övervakning av villkorligt
dömda hava beviljats å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av
25,000 kronor och å extra stat för vartdera av åren 1920 och 1921
ett förslagsanslag av 50,000 kronor. Åven för år 1922 hade Kungl.
Maj:t av riksdagen äskat ett belopp av 50,000 kronor, men blev anslaget,
särskilt med hänsyn till den ringa utsträckning, i vilken det dittills
tagits i anspråk, av riksdagen nedsatt att för nämnda år utgå med
25,000 kronor.
Av de för ändamålet anvisade anslagen har disponerats under år
1919 omkring 1,150 kronor, under år 1920 omkring 3,200 kronor och
under år 1921 för tiden intill den 1 december omkring 4,500 kronor.
Med hänsyn till de utbetalningar, som hittills plägat ske från
anslaget, bar det synts departementschefen, att anslaget borde kunna
ytterligare något minskas. Enär emellertid fråga är om ett jämförelsevis
nytt rättsinstitut, vilket undan för undan torde komma att utvecklas,
har anslaget ansetts icke böra fastställas till lägre belopp än 15,000
kronor för helt år räknat.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får alltså hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnader
för övervakning av villkorligt dömda å extra stat för
tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag
av 7,500 kronor.
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att å extra
stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
å 2,500 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov och i huvudsaklig
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saJnl. 2 häft. (Nr 2 A—2 B.) 4
Övervakning
av villkorligt
dömda.
[38.]
Rättshjälp
n. m. åt vissa
nyttjanderättshavare.
[39.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
överensstämmelse med de grunder, som finnas angivna i en av Kungl.
Maj:t den 26 mars 1920 utfärdad kungörelse i ämnet (nr 133), användas
till bestridande av kostnader för de i lagen om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område omförmälda
lantmäteriförrättningar samt övriga med områdes inlösen enligt
nämnda lag förenade utgifter ävensom till beredande av erforderligt
biträde åt nyttjanderättshavare i ärenden angående sådan inlösen.
Av 1918 års riksdag antogs lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område. För
bestridande av kostnaden för de i nämnda lag omförmälda lantmäteriförrättningar
samt övriga med områdes inlösen förenade utgifter ävensom
till beredande av erforderligt biträde åt nyttjanderättshavare i ärenden
angående sådan inlösen har av riksdagen anvisats å tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag å 5,000 kronor samt å extra stat för
vart och ett av åren 1919 och 1920 ett förslagsanslag å 10,000 kronor,
allt att utbetalas i överensstämmelse med vissa av riksdagen godkända
grunder.
Efter förslag av Kungl. Maj:t har sedermera av 1920 års riksdag
antagits en ny lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa
under nyttjanderätt upplåtet område. Ehuru genom denna lag
tillämpningsområdet för ifrågavarande bestämmelser utvidgats, har anslaget
för bestridande av ifrågavarande statsbidrag, vilket anslag under
tidigare år icke i större mån anlitats, ansetts kunna bibehållas vid samma
belopp som förut. I anslutning till nämnda nya lag har Kungl. Maj:t
i kungörelse den 26 mars 1920, nr 133, meddelat bestämmelser angående
grunderna för bidragens utbetalande.
Under år 1920 har av förevarande anslag utgivits omkring 500
kronor och under år 1921 för tiden intill den 1 december omkring 3,500
kronor.
På grund av den mindre utsträckning, i vilken anslaget anlitats, har
departementschefen ansett, att även om hänsyn tages därtill, att ifrågavarande
rättsinstitut torde vara statt i utveckling, en nedsättning av
anslaget till 5,000 kronor för år • bör kunna ske, eller sålunda för ett
halvt år till 2,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må å extra stat för tiden den 1 januari
—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag å 2,500
kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov och i
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
27
huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen prövade
grunder, användas till bestridande av kostnader
för de i Jagen om rätt i visSa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
omförmälda lantmäteriförrättning ar samt övriga med
områdes inlösen enligt nämnda lag förenade utgifter
ävensom till beredande av erforderligt biträde, åt nyttjanderättshavare
i ärenden angående sådan inlösen.
40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att till
bestridande av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som finnas angivna i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 12 april 1918 samt i ämnet
den 12 september 1919 utfärdad kungörelse med därvid fogat normalreglemente
för dylik anstalt, å extra stat för tiden den 1 januari—den
30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag av 75,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
51—61 i åberopade statsrådsprotokollet.
Sedan Kungl. Maj:t i en den 12 april 1918 avlåten proposition,
nr 360, föreslagit 1918 års lagtima riksdag att till bestridande av understöd
åt offentliga rättshjälpsanstalter enligt vissa angivna grunder
bevilja anslag för år 1919, men denna proposition blivit av riksdagen
avslagen, avlät Kungl. Maj:t till 1919 års lagtima riksdag en ny proposition,
nr 151, med hemställan, att riksdagen måtte till bestridande
av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter enligt de grunder, som
funnes angivna i stadsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
nämnda den 12 april och därtill fogade förslag till kungörelse i ämnet
och normalreglemente för dylik anstalt, bevilja å extra stat för år
1920 ett förslagsanslag av 15,000 kronor. Denna hemställan bifölls av
riksdagen; och utfärdades därefter den 12 september 1919 kungörelse
i ämnet (nr 639), till vilken som bilaga fogats normalreglemente för
offentliga, med statsmedel understödda rättshjälpsanstalter. Efter framställning
från Kungl. Maj:t blev anslaget för år 1921 förhöjt till 25,000
kronor, till vilket belopp det fastställts jämväl för år 1922.
Med hänsyn till att ett flertal nya rättshjälpsanstalter under senare
tiden tillkommit och då antalet inom kort väntas bliva ytterligare ökat,
har departementschefen ansett en avsevärd höjning av det för ifrågavarande
ändamål utgående anslag med nödvändighet påkallad. Enligt
Understöd till
offentliga
rättshjälpsanstalter.
[40.]
28
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Utskottets
yttrande.
departementschefens mening kan anslaget sålunda icke beräknas lägre
än till 50,000 kronor för år 1922 samt till 75,000 kronor för år 1923,
varvid emellertid erinrats, att vissa rätthjälpsanstalternas kostnader, som
anstalterna må erhålla till fullo ersatta, avsåge utbetalning till olika
statens inrättningar, som behöva av anstalterna anlitas, såsom järnväg,
post och telegraf, vadan utbetalningarna komme statsverket tillgodo.
Enär förut för år 1922 beviljats ett anslag å 25,000 kronor, bar
sålunda på tilläggsstat för samma år äskats ett anslag av enahanda
belopp. Vad angår anslaget för år 1923 bar detta, med hänsyn därtill,
att ansökan om bidrag skall avgivas i början av året efter det, som
med anslaget avses, och att hela anslaget bör vara tillgängligt för utbetalning
i början av året, ansetts böra på riksstaten för första halvåret
1923 upptagas med hela beloppet.
I samband med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda
framställning har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta, den ena inom första kammaren (nr 66) av herr A. Elisson
m. fl. och den andra inom andra kammaren (nr 122) av herr A. Lindgren
m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungl.
Maj:ts förslag, å extra stat för första halvåret 1923 till bestridande av
understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig överensstämmelse
med härför nu gällande grunder, dock på det sätt modifierade,
som i motionerna angivits, bevilja ett förslagsanslag, högst, 25,000
kronor.
I fråga om de ''skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
icke kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom de anslagskrav, vilka
från de nu upprättade rättshjälpsanstalterna redan framkommit eller
ställts i utsikt, avsevärt överstiga dem, som vid planläggningen av ifrågavarande
verksamhet beräknades. Utom de vid upprättandet av anstalterna
utgående engångskostnaderna — högst 3,000 kronor för anstalt
— beräknades nämligen de årliga statsbidragen komma att belöpa sig
till högst 5,250 kronor för anstalt. De framställningar om bidrag, som
nu föreligga, gälla endast de fyra första anstalterna av beräknade trettio,
men innebära likväl anspråk på över 80,000 kronor eller omkring 20,000
kronor för år och anstalt. Aven med beaktande av att däri ingår huvudstadens
rättshjälpsanstalt, som naturligen har större förutsättningar
än övriga att snabbt växa ut, måste denna bristande överensstämmelse
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
29
mellan kostnadsberäkningar, som dock blivit uppgjorda under den
svåraste dyrtiden, och den senare erfarenheten vara ägnad att, särskilt
under nuvarande finansiella läge, väcka starka betänkligheter. Utskottet
har därför, på samma gång utskottet ansett sig böra nu tillstyrka de
av Kungl. Maj:t äskade, på hittills gällande bestämmelser grundade anslagsbeloppen,
funnit sig böra påkalla en omprövning och eventuell
revision av de bidragsstadganden, som i förevarande fall blivit utfärdade.
Denna utredning torde kunna verkställas utan större kostnad
inom justitiedepartementet.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet, som i annat sammanhang
återkommer till det å 1922 års tilläggsstat äskade anslaget,
hemställa,
att riksdagen må,
a) med anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å herrar A. Elissons
m. fl. och A. Lindgrens m. fl. ovanberörda motioner
i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till bestridande
av understöd åt offentliga rättshjäljosanstalter
i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
finnas angivna i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 12 april 1918 samt i ämnet den
12 september 1919 utfärdad kungörelse med därvid
fogat normalreglemente för dylik anstalt, å extra stat
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett
förslagsanslag av 75,000 kronor,
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte, så snart ske kan, verkställa undersökning,
huruvida icke genom ändring av de i kungl. kungörelsen
den 12 september 1919 angivna grunder för erhållande
av statsunderstöd till offentliga rättshjälpsanstalter
eller eljest begränsning av kostnaderna härför
må kunna komma till stånd.
41:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 41) får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till medikolegala besiktningar, nu 16,200 kronor,
med halva beloppet eller 8,100 kronor.
Medikolegala
besiktninqar.
[41.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Ersättning
för frångångna
bötesandelar.
[42.]
Anslag till
fångvården.
[43.]
42:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
42) hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning åt personer, menigheter och allmänna
inrättningar för dem genom nya strafflagens införande
frångångna hötesandelar, nu 26,900 kronor,
med halva beloppet eller 13,450 kronor.
Fångvården.
43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att upptaga
det ordinarie förslagsanslaget till fångvården, nu 5,345,500 kronor, med
ett belopp av 2,535,250 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 62
—66 i statsrådsprotokollet.
För fångvården finnas från och med år 1922 uppförda två ordinarie
anslag, båda av förslagsanslags natur, nämligen ett underrubriken
fångvården och ett till bestridande av kostnaderna för en under
fångvården upptagen övergångsstat. Yad angår det förstnämnda anslaget,
fördelas detta på en avlöningsstat och en omkostnadsstat. Den
förra upptager avlöningar till befattningshavare i fångvårdsstyrelsen och
fångvårdsstaten. Under den senare inrymmes endast en post, nämligen ett
anslag under titel »övriga kostnader för fångvård». Med detta anslag avses
att bestrida utgifter för fångarnas bespisning och beklädnad, underhåll
av de till fångvården hörande byggnader, bränsle och belysning, fångtransporter
o. d. Av det under rubriken fångvården upptagna anslaget
5,345,500 kronor belöpa sig 2,895,500 kronor på avlöningsstaten och
2,450,000 kronor på omkostnadsstaten.
I fråga om avlöningsanslaget har någon ändring av Kungl. Maj:t
icke ifrågasatts, och har detsamma sålunda för första halvåret 1923 beräknats
till hälften av det för innevarande år beviljade beloppet eller
1,447,750 kronor.
Vad däremot omkostnadsanslaget angår, har Kungl. Maj:t med
hänsyn till nedgången i kostnaderna för bränsle, bespisning, beklädnad
o. d. ansett detsamma kunna nedsättas, för helt år räknat, till 2,175,000
kronor. På första halvåret 1923 skulle alltså belöpa sig 1,087,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
31
Utskottet har efter tagen kännedom om de beräkningar, som legat
till grund för den för år 1922 fastställda omkostnadsstaten, ansett sig
kunna förorda en nedsättning av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget
till 2,450,000 kronor och hemställer sålunda,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till fångvården, nu 5,345,500 kronor, med ett
belopp av 2,450,000 kronor.
44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 44) får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga ordinarie förslagsanslaget
till övergångsstat för fångvården, nu 32,700 kronor,
med halva beloppet eller 16,350 kronor.
45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till en
extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor på extra stat för
tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag å 5,250
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 66—67 i statsrådsprotokollet.
Till avlönande av en extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor
anvisade sistlidet års riksdag å extra stat för år 1922 ett
anslag å 10,500 kronor. Det av Kungl. Maj:t för första halvåret 1923
för ändamålet äskade anslaget utgör sålunda hälften av det för innevarande
år beviljade.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till en extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens
arbetskontor på extra stat för tiden den
1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag å
5,250 kronor.
46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att till
fångvårdsstyrelsens disposition för understödjande av verksamheten till
frigivna fångars skydd å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni
1923 anvisa ett reservationsanslag av 17,500 kronor.
Utskottets
yttrande.
Övergångs
stat.
[44.]
Extra byrådirektör
å
fångvårdsstyrelsens
arbetskontor.
[45.]
Understöd åt
verksamhet
till frigivna
fångars
skydd.
[46.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Statens upp^
fostringsanstalt
å Bona
m. m.
[47.]
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
67—70 i statsrådsprotokollet.
För understödjande av verksamheten till frigivna fångars skydd
har fångvårdsstyrelsen sedan många år tillbaka haft att disponera över
ränteavkastningen dels av fångvårdens s. k. besparingskassor, vilka
uppkommit väsentligen på grund av äldre stadganden om- att viss andel
av inkomsten å fångarbetet skulle vid fängelserna besparas, dels ock av
några fonder, som av enskilda donerats för att användas till frigivnas
stöd eller andra med skyddsverksamheten sammanhängande ändamål.
Därjämte har riksdagen under senare år till fångvårdsstyrelsens disposition
för nu ifrågavarande ändamål anvisat visst anslag, som för åren
1913 och 1914 bestämts till 10,000 kronor, därefter till och med år
1919 till 16,000 kronor samt för år 1920 till 25,000 kronor. Jämväl
för år 1921 hade anslag beviljats med sistnämnda belopp. Emellertid
medgav 1921 års riksdag en förstärkning av samma anslag med 10,000
kronor, vadan under år 1921 för ändamålet stått till förfogande 35,000
kronor, med vilket belopp anslag utgår även för år 1922. De sålunda
beviljade medlen hava enligt Kungl. Maj:ts förordnande tillförts »fångvårdens
besparingskassa» för att förvaltas och användas i enlighet
med det den 10 juni 1912 av Kungl. Maj:t för kassan fastställda
reglemente.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till fångvårdsstyrelsens disposition
för understödjande av verksamheten till frigivna
fångars skydd å extra stat för tiden den 1 januari—
30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 17,500
kronor.
Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
47:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till statens
uppfostringsanstalt å Bona m. m. (punkt 47) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
33
48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till Byresersätthyresersättning
för anstalt, där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka
enligt domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, ringsan»tait
mottagas till uppfostran, ävensom till gottgörelse för bränsle, belysning, ^gTkvinninventarier
m. m. vid anstalten samt bidrag till avlöning åt personal liga förför
anstaltens skötsel å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 r
juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor. L
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 74—
82 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat. för år 1922
anvisat ett förslagsanslag, högst, 60,000 kronor.
Då utskottet icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till hyresersättning för anstalt,
där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols
förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
mottagas till uppfostran, ävensom till gottgörelse
för bränsle, belysning, inventarier m. m. vid anstalten
samt bidrag till avlöning åt personal för anstaltens skötsel
å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923
bevilja ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.
49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att till Bespisning
gottgörande av bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård åt minder- ^^åui^er
åriga kviunliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits vid uppvid
allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning vid elevs utskriv- anstait^ör
ning från anstalten m. m. på extra stat för tiden den 1 januari—den minder niga
30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag å 27,625 kronor. förbrytare
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 83—84 i statsrådsprotokollet. [49.]
Förevarande anslag har för vart och ett av åren 1921 och 1922
varit bestämt till 56,000 kronor.
Med hänsyn till den minskning, som inträffat i pris för de utredningspersedlar,
vilka elev plägar mottaga vid sin avgång från anstalten,
har Kungl. Maj:t ansett en nedsättning av anslaget kunna ske med 750
kronor för helt år räknat eller för det'' halvår, varom nu är fråga, med
375 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 2 höft: (Nr 2 A —2 B.)
5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Ålderslillägg.
[50.J
Extra lönetillägg.
[51.]
Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså hemställa,
att riksdagen må till gottgörande av bespisning,
beklädnad, läk ar- och sjukvård åt minderåriga kvinnliga
förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits
vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning vid
elevs utskrivning från anstalten m. m. på extra stat för
tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett
förslagsanslag å 27,625 kronor.
Diverse.
50:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 50) får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till ålderslillägg, nu 4,000 kronor, med halva
beloppet eller 2,000 kronor.
51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att för beredande,
i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 7 januari 1922 angivna grunder, av extra lönetillägg för tiden den
1 januari—30 juni 1923 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk
under justitiedepartementet å extra stat för nämnda tid anvisa ett förslagsanslag
av 500 kronor.
För ifrågavarande ändamål har för år 1922 anvisats ett förslagsanslag
av 2,500 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må för beredande, i enlighet med
de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den
7 januari 1922 angivna grunder, av extra lönetillägg
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 åt vissa
tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet
å extra stat för nämnda tid anvisa ett förslagsanslag
av 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A. 35
52:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 52) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 85—86) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det under andra huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar, nu 90,000 kronor, med 40,000
kronor.
53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att upptaga
det under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 200,000 kronor, med ett belopp
av 125,000 kronor.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet,
med hänsyn till det avsevärda prisfallet å de förnödenheter, som avses
att genom anslaget bekostas, funnit sig icke kunna tillstyrka någon
förhöjning av detsamma, utan får utskottet förorda, att anslaget upptages
med hälften av för innevarande år beviljat belopp eller 100,000
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må upptaga det under andra huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 200,000 kronor,
med halva beloppet eller 100,000 kronor.
54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att upptaga
det å ordinarie stat uppförda förslagsan slaget till Svensk författningssamling,
nu 175,000 kronor, med ett belopp av 100,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
87—89 i åberopade statsrådsprotokollet.
Med hänsyn till de skäl, som till stöd för förevarande framställning
anförts, har utskottet ansett sig icke böra motsätta sig Kungl.
Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må upptaga det å ordinarie stat
uppförda förslngsanslaget till Svensk författningssamling,
nu 175,000 kronor, med ett belopp av 100,000 kronor.
Rese- och
traktamentspenningar.
152.]
Skrivmaterialier
och
expenser
m. m.
[53.]
Utskottets
yttrande.
Svensk författningssamling.
[54.]
86
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Tiycknings•
kostnader.
[55.]
Fastighetsregister
i
städer och
vissa andra
samhällen.
[56.]
Den internationella
byrån i Bern.
[57.]
55:o) I anledning av Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 55) får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader, som
icke skola av andra medel gäldas, nu 50,035 kronor,
med ett belopp av 25,037 kronor, dock att i anslaget
må göras den jämkning, som erfordras för jämnande
av huvudtitelns slutsumma.
56:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) och under
hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 92—93) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må av det för bestridande av de
på staten belöpande kostnaderna för första uppläggande
av fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen
av 1917 års riksdag beviljade anslag å 750,000 kronor,
på extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923
såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 25,000
kronor.
57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att höja
det ordinarie förslagsanslaget till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella byrån i Bern, nu utgörande 2,000 kronor
med 2.000 kronor, till 4,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 93—97 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan den 1 augusti 1904 har Sverige varit anslutet till den år
1886 upprättade internationella unionen för skydd av litterära och artistiska
arbeten. Unionens ändamål är i främsta rummet att bereda författare
eller konstnär från ett till unionen hörande land skydd för hans
arbeten inom övriga anslutna länder, så att arbetena icke må där olovligen
utgivas eller efterbildas.
Av unionen har såsom särskilt organ för dess verksamhet upprättats
en byrå (Bureau de 1’union internationale pour la protection des
oeuvres littéraires et artistiques) med säte i Bern. Denna byrå står under
överinseende av schweiziska regeringen, som beslutar rörande densammas
organisation. Byråns uppgift är att insamla, ordna och offentliggöra
upplysningar av alla slag, som hava avseende å skydd för författares
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
37
och konstnärers rättigheter till deras verk, varjämte den verkställer utredningar
rörande ämnen av intresse för unionen. Vidare tillhandagår
byrån unionens medlemmar med specialupplysningar rörande frågor av
förevarande slag. Byrån skall utgiva en periodisk skrift avhandlande
dess verksamhet.
Jämlikt art. 23 och 24 i den reviderade Bern erkonventionen
rörande skydd för litterära och artistiska arbeten, dagtecknad Berlin
den 13 november 1908, skola utgifterna för nämnda byrå bestridas
gemensamt av de unionen tillhörande staterna, dock att utgifterna icke
må överskrida 60,000 francs för år, vilket belopp varit upptaget såsom
maximisumma alltsedan byråns tillkomst. Denna summa kan emellertid
efter behov ökas efter beslut av den i konventionen omförmälda, av
ombud från berörda stater bestående konferens, vilken i viss ordning
kan sammankallas för dryftande av unionens angelägenheter. För bestämmande
av varje lands bidrag till de årliga omkostnaderna äro de
kontraherande staterna indelade i sex klasser, av vilka var och en lämnar
bidrag i förhållande till ett visst antal enheter. Sverige tillhör tredje
klassen och antalet enheter för denna är 15.
Alltsedan år 1908, för vilket år särskilt anslag första gången beviljades
för bestridande av Sveriges andel i omkostnaderna för byrån,
har sagda anslag, som har förslagsanslags natur, utgått med 2,000
kronor. Den summa, som av detta anslag plägat utbetalas och vilken
utgår i schweizer-francs, har under senare tid belöpt sig till något över
2,000 kronor'' för år.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har Kungl. Maj:t den 4
november 1921 för Sveriges del godkänt en av den schweiziska regeringen
gjord framställning om förhöjning av det till byråus förfogande
stående maximibeloppet, 60,000 francs, till 100,000 francs, vilket godkännande
för Sveriges vidkommande medför en ökning i kostnaderna
för byrån å 2,000 kronor.
Ehuru det synts utskottet, att frågan om höjande av berörda maximibelopp
bort, innan den företogs till avgörande av Kungl. Maj:t, underställas
riksdagens prövning, har utskottet dock funnit sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella byrån i Bern, nu utgörande
2,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000 kronor.
Titskottett
yttrande.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
Lös.]
Extra utgifter.
[59.]
Tillfällig löneförbättring
för viss personal.
[60.]
Dyrtid''tillägg
ät befattningshavare
i
statens tjänst.
[61.]
58:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
58) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 97—98) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 400,000 kronor, med halva beloppet eller
200.000 kronor.
59:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag (punkt 59) hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det under andra huvudtiteln
uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter, nu 12,000 kronor, med halva beloppet eller
6.000 kronor.
60:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande dels tillfällig löneförbättring
under första halvåret 1923 åt vissa civila befattningshavare
(punkt 60), dels ock dyrtidstillägg under samma halvår åt befattningshavare
i statens tjänst (punkt 61) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
#
anmäla.
Stockholm den 3 februari 1922.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
39
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S- H. Kvarnzelius, A. C■ Tjindblad, C. J. G. Smartz.
N. A. Nilsson, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F■ Lamm, C■ P- V- Nilsson, 0. U- B. Olsson.
J. L. Widell, C. G■ Ekman, J. Nilsson i Malmö och 0. Bergqvist samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. B■ Eriksson i Grängesberg,
A. Wiklund, K. V. Rydén, J. Jönsson i Revinge, 0■ Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i
Norup, C. R- Jansson i Falun, 0■ Nilsson i Örebro, S. E. J. Liibeck, A. Å. Törnkvist i Karlskrona
och J. D. Norman.
Reservationer:
Vid punkt 9 (strafflagskommissionen) av herr J. L. Widell, som
med instämmande av herrar S. H. ''Kvarnzelius och C. J. G. Swartz ansett,
att utskottets motivering bort hava följande lydelse:
»Innan en ny strafflagskommission tillsättes, synes det utskottet
önskligt, att den så kallade 1916 års strafflagskommission beredes tid
att avgiva sitt väntade betänkande och sålunda avsluta sitt arbfte. Av
denna anledning har utskottet ansett sig böra avstyrka vad Kungl.
Maj:t under denna punkt föreslagit.»
Vid punkten 58 (kommittéer och utredningar genom sakkunniga)
av herr J. D. Norman.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
Verkliga utgifter.
II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.
A. Departementet.
Statsministern, lönefyllnad ....................
Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor
Departementschefen ..........................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
förslagsanslag ..............................
Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta
skrifters allmängörande; förslagsanslag........
Handsekreterare åt statsministern, förslagsanslag,
högst .....................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Säger för departementet
B. Lagberedningen m. in.
Lagberedningen, reservationsanslag.....
Processkommissionen, reservationsanslag
Säger för lagberedningen m. m.
C. Justitiekanslersämbetet.
Justitiekanslersexpeditionen, förslagsanslag ......
D. Rättsskipningen.
Högsta domstolen:
Högsta domstolen, förslagsanslag .......
Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst
Regeringsrätten, förslagsanslag ............
Nedre justitierevisionen:
Nedre justitierevisionen, förslagsanslag
övergångsstat ..........................
Extra
anslag
Kronor
220,500!
3,700!
Ordinarie
anslag
Kronor
3.000
36.000
12.000
80,500
7.000
138,500
24,100
220,750
66,250
Extra
anslag
Kronor
2,000
2,000
25.000
40.000
65,000
1,182
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
41
1 |
. ...... '' |
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
6 |
Ytterligare arbetskrafter, förslagsanslag, högst .. |
32,080 |
• |
||
7 |
Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst .... |
1,182 |
224,200 |
33,262 |
|
Svea hovrätt: |
|||||
8 |
Hovrätten, förslagsanslag.................... |
418,250 |
|||
9 |
Justitiestat under hovrätten .................. |
194,944 |
|||
10 |
Extra division, förslagsanslag, högst.......... |
24,750 |
|||
11 |
Extra ledamot, förslagsanslag, högst .......... |
4,770 |
|||
12 |
Extra notarie å krigshovrättsavdelningen, för- |
- |
|||
slagsanslag, högst ........................ |
3,024 |
||||
13 |
Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst---- |
1,182 |
613,194 |
33,726 |
|
Göta hovrätt: |
|||||
14 |
Hovrätten, förslagsanslag .................... |
205,600 |
|||
15 |
Justitiestat under hovrätten.................. |
142,257 |
|||
16 |
Extra division, förslagsanslag, högst .......... |
23,850 |
|||
17 |
Personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet J. M. |
||||
Håkansson, förslagsanslag, högst........... |
200 |
347,857 |
24,050 |
||
Hovrätten över Skåne och Blekinge: |
|||||
18 |
Hovrätten, förslagsanslag .................... |
108,000 |
|||
19 |
Justitiestat under hovrätten.................. |
54,457 |
|||
20 |
Extra division, förslagsanslag, högst .......... |
25,110 |
162,457 |
25,110 |
|
Krigsrätterna: |
|||||
21 |
Civil personal vid regements- och stationskrigs- |
||||
rätterna, förslagsanslag, högst.............. |
73,200 |
||||
22 |
Å äldre stat kvarstående auditör ............ |
2,000 |
|||
23 |
Civil personal vid särskilda krigsrätter, förslags- |
||||
anslag .................................. |
12,500 |
14,500 |
73,200 |
||
24 |
Bidrag till domsagornas förvaltning, förslagsanslag |
220,000 |
|||
25 |
Partiell löneförbättring för häradshövdingarna |
||||
m. m., förslagsanslag, högst.................. |
115,000 |
||||
26 |
Vattendomstolarna, förslagsanslag, högst ........ |
90,000 |
|||
27 |
Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslags- |
||||
anslag .................................... |
187,500 |
||||
28 |
övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag.. |
7,500 |
|||
29 |
Itättshjälp m. m. åt vissa nyttjanderättshavare. |
||||
förslagsanslag.............................. |
2,500 |
||||
30 |
Understöd till offentliga rättshjälpsanstalter, för- |
1 |
|||
slagsanslag ................................ |
75,000 |
||||
31 |
Medikolegal besiktningar, förslagsanslag........ |
■ |
8,100 |
||
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 2 häft. (Nr 2 A—2 B.) |
6 |
42 Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
32 1 2 3 4 \ 1 2 3 4 |
Ersättning åt personer, menigheter och allmänna |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
13,450 |
|||||
Säger för rättsskipningen E. Fångvården. Fångvården: Fångvården, förslagsanslag .................. övergångsstat, förslagsanslag ................ Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbets- kontor, förslagsanslag .................... Understöd åt verksamhet till frigivna fångars |
1,858,258 |
700,530 |
|||
2,450,000 16,350 |
5,250 |
||||
2,466,350 |
5,250 17,500 |
||||
Säger för fångvården F. Uppfostringsanstalter för minderåriga för-brytare. Minderåriga manliga förbrytare: Statens uppfostringsanstalt å Bona............ Provisorisk förläggning till statens uppfostrings-anstalt å Bona av statens uppfostringsanstalt Minderåriga kvinnliga förbrytare: Hyra m. m. för uppfostringsanstalt, förslagsan-slag, högst ................''.............. Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid |
2,466,350 |
22,750 |
|||
30,000 27,625 |
|||||
* 187,500 |
* 30,000 57,625 |
||||
Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga för- |
|||||
brytare ................................... |
187,500 |
87,625 |
|||
G. Diverse. |
|||||
1 |
Ålderstillägg, förslagsanslag.................... |
2,000 |
|||
2 |
Extra lönetillägg, förslagsanslag................ |
500 |
|||
3 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .. |
40,000 |
|||
4 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags- |
||||
anslag .................................... |
j i |
100,000 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.
43
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
1 |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
5 |
Svensk författningssamling, förslagsanslag....... |
100,000 |
• |
||
6 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag ............ |
25,037 |
|||
7 |
Fastighetsregister i städer och vissa andra sam- |
||||
hällen, reservationsanslag.................... |
25,000 |
||||
8 |
Internationella byrån i Bern, förslagsanslag...... |
4,000 |
|||
9 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, |
||||
förslagsanslag.............................. |
200.000 |
||||
10 |
Extra utgifter, reservationsanslag............... |
t>,000 |
|||
11 |
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom |
||||
den civila statsförvaltningen, förslagsanslag .... |
* 39,000 |
||||
12 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, |
||||
förslaqsanslaq ............................. |
* 1,450,000 |
||||
Säger för diverse |
477,037 |
1,514,500 |
|||
Summa |
5,151,745 |
2,392,405 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
*