Statsutskottets utlåtande Nr 116.
1
Nr 116.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 9 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående godkännande
av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari
—30 juni 1923 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, under åberopande
av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att, i^avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, dels (punkt 26) beräkna
det ordinarie förslagsanslaget till tullverket till 8,580,000 kronor;
dels ock (punkt 27) för bestridande av övergångsavlöning under år 1923
till tullverkets personal bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln
å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 beräkna ett förslagsanslag
av 428,000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 7 januari 1922
avlåtna propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1922, under
åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, dels (punkt 6)
för uppförande under år 1922 av bostadslägenheter åt viss tullpersonal
å tilläggsstat för samma år såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 käft. (Nr 116.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
116.000 kronor; dels (punkt 7) för ökning av arbetskrafterna vid tullverket
å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, beräkna
ett belopp av 93,800 kronor; dels ock (punkt 8) till bestridande av
diverse utgifter vid tullverket å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst, beräkna ett belopp av 25,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 17
februari 1922 dagtecknad proposition (nr 89), vilken för förberedande
behandling hänvisats till statsutskottet, under åberopande av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
den 22 juni 1921 (nr 451) skall från och ined den 1 januari
1923 äga tillämpning å befattningshavare vid generaltullstyrelsen och
tullstaten;
dels besluta, att 5 § 1 mom. av nämnda avlöningsreglemente skall
från och med den 1 januari 1923 hava följande ändrade lydelse:
»1. För följande befattningar, vilka tillsättas genom förordnande
på viss tid, nämligen generaldirektörs- och chefsbefattningarna vid
socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen och kommerskollegium
ävensom generaltulldirektörs- och chefsbefattningen vid tullverket,
utgår arvode, för år räknat, med 19,000 kronor. För kustbevakningsinspektörsbefattningen
vid tullverket, vilken befattning likaledes tillsättes
genom förordnande på viss tid, utgår arvode, för år räknat, med
10.000 kronor»;
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte
de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader enligt den i
9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan skall bestämmas på följande
sätt:
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
3
Befattningar
Lönegrader
Befattningar
Lönegrader
Generaltullstyrelsen och tullstaten.
Generaltullstyrelsen.
a. Manliga befattningshavare.
1 generaltulldirektör, arvode enligt
5 § i avlöningsreglementet......
5 byråchefer ................................
1 kustbevakningsinspektör, arvode
enligt 5 § i avlöningsreglementet
1 chef för statistiska avdelningen...
7 byråinspektörer ........................
2 förste revisorer ........................
1 kamrerare.................................
2 sekreterare .............................
4 aktuarier .................................
2 notarier....................................
1 registrator.................................
14 revisorer .................................
1 materialförvaltare ....................
2 förste expeditionsvakter ............
7 expeditionsvakter .....................
b. Kvinnliga befattningshavare.
4 kontorsskrivare ........................
14 kanslibiträden...........................
20 kontorsbiträden .......................
5 skrivbiträden ..........................
Tullstaten.
a. Manliga befattningshavare.
3 tulldirektörer ...........................
3 tullöverinspektörer.....................
3 tullbevakningschefer..................
3 tulldirektörsassistenter...............
B 20
B 16
B 15
B 15
B 15
B 15
B 13
B 13
B 13
B 13
B 8
B 3
B 1
C 5
C 3
C 2
C 1
B 19
B 17
B 16
B 16
5 tullförvaltare av klass 1 A
3 tullkommissarier .............''.
6 tullförvaltare av klass 1 B
20 tullöverkontrollörer ...........
16 förste tullkontrollörer........
1 gränsbevakningschef ........
20 tullförvaltare av klass 2.....
14 tullförvaltare av klass 3......
126 tullkontrollörer..................
11 tullförvaltare av klass 4......
16 tullkassörer .....................
1 gränstullmästare ...............
402 kammarskrivare ...............
23 tullmästare........................
10 gränsöveruppsyningsmftn ...
B
B
B
22 kustöveruppsyningsmän ............1 B
B
B
B
B
B
B
B
B
B
B
130 tullkontorister ............
131 tullöveruppsyningsmän
199 gränsuppsyningsmän ...
44 kustuppsyningsmän......
477 tulluppsyningsman ......
42 förste kustvakter.........
149 kustvakter..................
699 tillsyningsman ............
30 kustbevakningsbiträden
100 tullvakter ..................
b. Kvinnliga befattningshavare.
1 kontorsskrivare........................
5 kanslibiträden ........................
12 kontorsbiträden........................
12 skrivbiträden...........................
B 16
B 16
B 15
B 15
B 14
B 14
B 14
B 13
B 13
B 11
B 11
B 9
9
8
6
6
6
6
4
4
4
3
2
2
1
1
C
C
C
G
4
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
dels besluta, att i den till avlöningsreglementet hörande tjäusteförteckning
skola under sjunde huvudtiteln för generaltullstyrelsen och tullstaten
införas nu angivna benämningar å samt lönegrader för tjänstebefattningar
därstädes;
dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med
den 1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid
generaltullstyrelsen och tullstaten, nämligen:
med ordinäre befattning vid tullverket må förenas uppdrag såsom
tullverkets ombudsman, därest generaltullstyrelsen finner uppdraget icke
kunna anses inverka hinderligt för utövande av den ordinarie befattningen;
tjänsteman
vid tullverket, tillhörande någon av 1—8 lönegraderna
enligt .avdelning B i 9 § av avlöningsreglementet, vilken befordras till
kammarskrivare vid tullverket, må, i den mån så prövas skäligt, för
bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten och sedermera
för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoföras intill hälften
av den tjänstetid, han innehaft ordinarie anställning vid tullverket, dock
att härvid icke må samtidigt tillämpas 12 § 1 mom. av avlöningsreglementet
samt ej heller i något fall tillgodoräknas honom mera än sex
år; och skall, därest vid sådant tillgodoräknande del av kalenderkvartal
uppstår, hänsyn icke tagas därtill;
tjänsteman, som bestrider tjänst å ort, tillhörande den i 14 § av
avlöningsreglementet omförmälda kallortsklassen VI, må, därest tjänstgöringen
är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta honom för
inverkan av ortens klimatiska förhållanden, kunna enligt av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser tilldelas kallortstraktamente med 50 öre för varje
tjänstgöringsdag;
tjänsteman vid tullstaten, tillhörande någon av 1—8 lönegraderna
enligt avdelning B eller 1 — 5 lönegraderna enligt avdelning C i 9 § av
avlöningsreglementet, må jämväl i andra fall än vid skada till följd av
olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser,
erhålla erforderlig läkarvård jämte läkemedel på tullverkets bekostnad,
dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt
icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av tullverkets medel
under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;
tjänsteman, som omedelbart före avlöningsreglementets ikraftträdande
för tullverket tillhör generaltullstyrelsens ordinarie vaktbetjäning
och i sådan egenskap äger åtnjuta läkarvård jämte läkemedel på tullverkets
bekostnad, må, så länge han kvarstår i ordinarie tjänst inom
styrelsens vaktbetjäning, såsom personlig förmån tillgodonjuta enahanda
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
5
rätt till kostnadsfri läkarvård jämte läkemedel, som, enligt vad nyss
nämnts, tillkommer vissa tjänstemän vid tullstaten; samt
anslag, som vid vissa tjänster erfordras till lega för fortskaffningsmateriell,
må till beloppet bestämmas av generaltullstyrelsen och skall
av för ändamålet anvisade medel utgå till den, som förrättar tjänsten,
dock att, om denna bestrides på förordnande, ordinarie innehavare av
tjänsten må kunna vid anslaget bibehållas, mot det att han tillhandagår
vikarien med vad som för anslaget skall hållas;
dels för tiden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket godkänna
följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänste
-
män, förslagsanslag........................ kronor 243,000
Vikariatsersättningar,/är,sZaysawshiy » 10,000
Arvode till tullverkets ombudsman » 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag.
........................................... » 30,000
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ....................... kronor 5,190,030
Vikariatsersättningar, förslagsanslag
................................................... t> 60,000
Arvoden å högst 1,500 kronor, för
år räknat, till två laboratorieföreståndar
q, förslag samlag, högst » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag
............................................... » 751,750
kronor
6,287,280.
B. Indragnings- och övergångsstater.
Avlöningar till tjänstemän å indragnings- och övergångsstater,
förslagsanslag............................................. kronor 83,000.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän,
förslagsanslag ............................ kronor 200,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns
änkor och barn, förslagsanslag... » 12,500
Gottgörelse till tullstatens enskilda
pensionsinrättning för mistade
andelar av .avlöning vid vakanta
tjänster ............................................ »_6,500 kronor 219,000-
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål,
förslagsanslag ....................... kronor 9,150
Resekostnads- och traktamentser
sättningar
m. m., förslagsanslag » 40,000
Hemliga utgifter............................... » 3,000
Övriga kostnader för tullverket,
försiagsanslag ............................... » 2,100,360 kronor 2,152,510.
Summa förslagsanslag kronor 8,741,790;
dels bestämma det ordinarie anslaget för tullverket för nämnda tid
till ett mot statens slutsumma svarande belopp av 8,741,790 kronor att
såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel;
dels besluta, att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1
januari 1923 av den nya avlöningsstaten för tullstaten skall gälla, att
Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar från och med sagda dag tillämplig
föreskrift därom, att följande slag av tulltjänstemän tillkommande extra
inkomster skola upphöra att till dem utgå, nämligen: ersättning enligt
taxan den 23 december 1910 för å övertid verkställda tjänstförrättningar;
aktoratsprovision; auktionsprovision vid försäljning enligt tullstadgan av
beslagsgods eller annat gods ävensom vid försäljning av sjöfynd; slagavgift
vid försäljning å auktion; lösen för av tullverkets lokalförvaltningar
utfärdade depositionsbevis; ersättning för uppbörd av till stad eller annan
kommun utgående avgifter; och ersättning av post- eller järnvägsmedel
för vissa i sammanhang med tulltjänsten verkställda göromål för postverkets
eller statens järnvägars räkning;
dels förklara, att såsom kompensation för sålunda indragna extra
inkomster — ersättningen enligt taxan den 23 december 1910 likväl
endast i mån som den icke är att hänföra till resekostnadsersättning
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
7
eller dagtraktamente enligt resereglementet eller annan fortskaffningskostnad
— skall åt ordinarie tjänsteman, som uppföres å den med 1023
års ingång ikraftträdande ordinarie avlöningsstaten och vilkens sammanlagda
avlöning i medeltal under åren 1921 och 1922 jämte under
samma tid i medeltal uppburna extra inkomster av ifrågavarande
slag, de senare uppgående till minst 100 kronor och beräknade till
högst 5,400 kronor, överstiger årsavlöningen för år 1923, utbetalas
personligt lönetillägg, motsvarande berörda överskott, dock med iakttagande
att det sålunda bestämda lönetillägget, vilket i övrigt bör minskas
eller upphöra i den mån avlöningen å ny stat ökas, skall under loppet
av nio år avskrivas med en niondel om året;
dels förklara, att efter motsvarande grunder beräknat personligt
lönetillägg skall utbetalas jämväl till sådan å nuvarande ordinarie stat
eller å en äldre övergångsavlöningsstat kvarstående tjänsteman, som ej
anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten;
dels förklara, att sådan å nuvarande ordinarie stat eller å en äldre
övergångsavlöningsstat kvarstående tjänsteman vid tullstaten, som ej
anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten, må under tiden 1
jamiari—30 juni 1923 efter Kungl. Maj:ts bestämmande komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket kan anses stå i lämpligt
förhållande till den tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande,
eller eljest kan prövas skäligt, dock icke i något fall till högre
belopp, för år räknat, än som genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 22
juni 1921 angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket
för år 1922 blivit bestämda;
dels förklara, att tillfällig löneförbättring åt sådan å nuvarande
ordinarie stat kvarstående tjänsteman hos generaltullstyrelsen, som ej
anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten, må bestridas av det i
staten för avlöningar till tjänstemän å indragnings- och övergångsstater
avsedda förslagsanslag;
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må med stöd av undersökningar,
verkställda av en efter Kungl. Maj:ts bemyndigande av generaltullstyrelsen
tillsatt särskild tjänstgöringskommission, i den avlöningsstat för tullverket,
som varder för tiden 1 januari—30 juni 1923 fastställd, vidtaga
ej mindre de förändringar i fråga om antalet tullförvaltartjänster
inom de olika lönegraderna, till vilka omständigheterna kunna giva
anledning,
än även sådana förändringar i antalet till tullförvaltartjänster ej
hänförliga ordinarie befattningar vid lokaltullförvaltningen, tillhörande
1—13 lönegraderna enligt avlöningsreglementets 9 §, avdelningar B och
C, vilka kunna finnas erforderliga eller lämpliga men tillika icke kunna
8
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
anses innebära ökning i det för avlöningar vid dessa slag av befattningar
i nämnda avlöningsstat avsedda anslagsbelopp;
dels medgiva, att tullpersonal tillhörig, vid den nya statens ikraftträdande
mot lega hållen fortskaffningsmateriell må, i mån som generaltullstyrelsen
finner så böra ske och efter vederbörlig värdering, av statsverket
inlösas, att värderings- och inlösningskostnaderna må av tullmedlen
förskotteras samt att, i händelse vid försäljning för statsverkets
räkning av ifrågavarande materiell försäljningspriset skulle understiga
nyssberörda kostnader, underskottet må ur tullverkets räkenskaper såsom
omkostnader avföras;
dels till ökning av arbetskrafterna vid tullverket med tre kustbevakuingskontrollörer
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisa ett förslagsanslag av 10,500 kronor;
dels besluta, att, där vid tullverket anställd tjänsteman, å vilken
ovannämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt
hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av januari månad
1923 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid
utgången av år 1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad
1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning
åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri
uppvärmning och fri belysning, skall ökas med värdet, enligt generaltullstyrelsens
uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels till bestridande av kostnaderna för övergång till anordning
med hela avlöningens utbetalning i efterskott på extra stat för tiden 1
januari — 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag av 428,000 kronor;
dels medgiva, att tullkammaren i Riksgränsen må, därest omständigheterna
anses böra därtill föranleda, under år 1922 förflyttas till
Kiruna;
dels till bestridande av kostnaderna för anskaffning under nämnda
år, under förutsättning att sådan förflyttning sker, av bostadslägenheter
åt i Kiruna stationerad tullpersonal på tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 116,000 kronor;
dels till ökning av arbetskrafterna vid tullverket med en personalbyråchef,
_ tre tulldirektörer, en kustbevakningsinspektör samt enligt
lämnad redogörelse erforderlig tullpersonal vid tullförvaltningarna i
Göteborgs och Malmö frihamnar under respektive fyra, tre, fyra och
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
9
högst nio månader av år 1922, med inbesparing av vederbörlig del av
det i samma års avlöningsstat för tullverket förekommande anslagsbelopp
till arvoden åt tulldirektörer, å tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 90,115 kronor;
dels förklara, att såväl för dessa befattningshavare och deras
tjänster som för i succession efter dem förordnade tjänstemän skola i
tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som i fråga om de å
tullverkets extra stat för år 1922 uppförda tjänster och deras innehavare
samt i succession efter dem förordnade tjänstemän, med iakttagande
att de i kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 442) avsedda avdragskola
utgöra, för år räknat, för personalbyråchef och kustbevakningsinspektör
300 kronor, för tulldirektör 250 kronor och för tullförvaltare
av klass 1 200 kronor;
dels och till gäldande av under år 1922 uppkommande kostnader
för detektivundersökningar för tullverkets räkning såsom förstärkningav
det å tullverkets omkostnadsstat för samma år uppförda, till bestridande
av diverse utgifter avsedda förslagsanslag upptaga å tilläggsstat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
67—69 av det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll
över finansärenden samt det vid propositionen nr 89 fogade statsrådsprotokoll
ävensom till vad därom här nedan särskilt anföres.
Härjämte hava till utskottet remitterats följande i ämnet väckta
motioner, nämligen,
inom första kammaren:
nr 116 av herr J. P. Johansson, vilken föreslagit, att tullförvaltare’änsten
i Storlien vid uppgörandet av tullverkets utgiftsstater för
första halvåret 1923 uppföres i klass 3 i stället för i klass 4;
nr 117 av herrar N. A. Nilsson och E. J:son Thulin, vilka hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att kammarskrivare i tullverket skall
i överensstämmelse med såväl 1914 års tullkommissions som generaltullstyrelsens
yrkanden hänföras till 10 lönegraden uti den föreslagna
löneplanen;
nr 130 av herr K. A. Andersson, vilken hemställt, att riksdagen
med ändring av Kungl. Maj:ts i proposition nr 89 angående godkännande
av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923
m. m. framlagda förslag måtte besluta att endast bevilja medel till anBihang
till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 58 höft. (Nr 116) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
skaffande av två av de föreslagna tjugofyra tulljagarna till bevakning
huvudsakligen i Stockholms skärgård och Öresund och att för övrigt i
huvudsak bibehålla det nuvarande kustbevakningssystemet;
inom andra kammaren:
nr 210 av herr O. Olsson i Kullenbergstorp, vilken hemställt, att
i den händelse Kungl. Maj:ts proposition nr 89 angående godkännande
av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923 i huvudsak
vinner riksdagens godkännande, det måtte medgivas vid saltsjön
belägen ort, vilken nu har mindre tullstation, som bekostas av samhället
och förestås av tjänsteman inom kustbevakningen av lägre grad,
att även för framtiden på i huvudsak samma villkor fä bibehålla sådan
tullstation, om anhållan därom inkommer till Kungl. Maj:t senast i
oktober i år; samt att utskottet måtte giva den närmare utformning i
organisations- m. fl. hänseenden, som kan föranledas av ett bifall till
motionen;
nr 218 av herr J. Olofsson i Digernäs m. fl., vilka gjort enahanda
hemställan, som i motionen nr 116 i första kammaren;
nr 221 av herr E. Lithander m. fl., vilka gjort enahanda hemställan,
som i motionen nr 117 i första kammaren;
nr 222 av herr E. Lithander, vilken föreslagit, att riksdagen ville
besluta, att vid reglering av tullverkets löner kompensation för förlorade
sportler måtte beräknas å medeltalet av de extra inkomster, som
belöpt under loppet av minst fyra år; samt att för tjänstgöring utöver
fastställd arbetstid, för vilken ersättning enligt förrättningstaxa av trafikant
utgår, ersättning för övertidsarbete måtte tillerkännas manlig
tjänsteman vid tullverket, oberoende av lönegraden;
nr 226 av herr B. J. Holmgren, vilken hemställt, att, därest riksdagen
beslutar anskaffning av tulljagare, dessa måtte förses med motorer
av svensk tillverkning;
nr 227 av herr H. Kinmanson, vilken hemställt, att riksdagen
måtte med anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 89, besluta,*jdels
att med avslag å den kungl. propositionens förslag om uppförande i
tullverkets stat för första halvåret 1923 av 130 tullkontoristtjänster i
lönegraden B 6 i samma lönegrad uppföra erforderligt antal »tullvägare»;
dels ock att utöka antalet föreslagna kvinnliga befattningshavare med
det antal, som erfordras för bestridande av det kontorsarbete, för vilket
»tullkontorister» avsetts;
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
11
nr 234 av herr E. Röing, vilken hemställt, att riksdagen måtte
besluta,* att bland de av Kungl. Maj:t i proposition nr 89 föreslagna
särskilda bestämmelser att från och med den 1 januari 1923 lända till
efterrättelse beträffande tjänstemän vid generaltullstyrelsen och tullstaten
skall intagas följande: dtullfullmäktige, vilkas antal fastställes av
Kungl.* Maj:t och riksdagen, förordnas på viss tid och åtnjuta arvode
till belopp av 3,000 kronor för år räknat»; samt att i tullverkets utgiftsstat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 skall upptagas anslag till
arvoden åt tre tullfullmäktige med tillhopa 4,500 kronor;
nr 235 av herr E. Röing, vilken hemställt, att tullförvaltarna i
överensstämmelse med tullkommissionens förslag uppdelas i 4 klasser
och placeras i respektive 12, 14, 15 och 17 lönegraderna; samt att framställningen
om inrättandet av 3 kontrollörer och 3 kammarskrivare för
kustbevakningen måtte avslås och befälet över kustbevakningen i stället
överlämnas åt tullförvaltarna inom respektive distrikt;
nr 236 av herr E. A. Nilson i Örebro, vilken hemställt, att riksdagen
måtte vidtaga sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag till organisation
av tullverket, att
I. beträffande kustbevakningen:
a) det lokala chefskapet över denna bevakning kommer att utövas
av tullförvaltarna inom vederbörligt tullkammardistrikt, dock att inom
Stockholms, Göteborgs och Malmö tullkammardistrikt sagda chefskap
bör utövas av chefen för tullbevakningsavdelningen i respektive stad,
b) bevakningen inom trettonde kustbevakningsdistriktet organiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med 1914 års tullkommissions förslag;
II. beträffande gränsbevakningen:
det lokala chefskapet över gränsbevakningen inom Dalsland, Värmland
och Dalarna kommer att utövas av respektive tullförvaltare;
nr 237 av herr EL. Karlström i Lummelunda in. fl., vilka hemställt,
att befälet över kustbevakningen på Gottland fortfarande måtte få utövas
av tullförvaltaren i Visby och det på Öland av tullförvaltaren i
Kalmar; ,f
nr 243 av herr E. Johanson i Stockholm m. fl., vilka hemställt
dels om avslag å förslaget om inrättande av tullvakts- och kustbevakningsbiträdesbefattningar;
samt dels att nedanstående befattningshavare
må enligt generaltullstyrelsens förslag uppföras i tjänsteförteckningen
i enlighet med följande:
12
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
Befattningar
Gränsöveruppsyningsmän
Kustöveruppsyningsmän ..
Tullkontorister ................
Tullöveruppsyningsmän ..
Kustuppsyningsmän .......
Gränsuppsyningsmän........
Tulluppsyningsman..........
Förste kustvakter..............
Tillsyningsman..................
Lönegrader
B 7
B 7
B 7
B 7
B 6
B 5
B 5
B 4
B 3
nr 255 av herr E. Lithander, vilken hemställt, att riksdagen ville
besluta, att de fyra tullfiskalstjänsterna i riket måtte alltjämt uppföras
såsom ordinarie befattningar och, på sätt generaltullstyrelsen i underdånigt
utlåtande den 15 maj 1920 föreslagit, placeras i 12 lönegraden;
nr 256 av herrar E. Hage och C. W. O. Höglund, vilka hemställt,
att riksdagen måtte vid behandlande av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 89, angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för tiden 1
januari—30 juni 1923 vidtaga följande ändringar i propositionen:
l:o) gränsbevakningschefstjänsten vid norska gränsen ersättes med
én gränstullmästarbefattning (lönegrad B 9);
2: o) eu kammarskrivartjänst, avsedd för den ovan nämnda gränsbevakningschefens
expedition, ersättes med en tullkontoristtjänst (löne
-
3:o) tre kustbevakningskontrollörstjänster på extra stat och tre
kammarskrivartjänster, avsedda för de föreslagna kustbevakningskontrollörsexpeditionerna,
ersättas med tre kusttullmästare (lönegrad B 9)
samt tre tullkontorister (lönegrad B 6);
4:o) tio tullkontrollörstjänster (för bevakningskontrollörer, varav 3
vid Stockholms, 3 vid Göteborgs, 2 vid Malmö tullbevakningsinspektioner
samt 1 vid Trälleborgs och 1 vid Hälsingborgs tullkammare)
ersättas med tio tullmästartjänster (lönegrad B 8); samt
5:o) en tullförvaltartjänst (av klass 4) i Marstrand ersättes med
en tullöveruppsyningsmanstjänst (lönegrad B 6) i samband med förändrande
av tullkammaren i Marstrand till tullstation;
nr 257 av herr A. Ljungberg, vilken hemställt, att riksdagen med
ändring av Kungl. Maj:ts i proposition nr 89 angående godkännande
av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923 m. m.
framlagda förslag måtte besluta att endast bevilja medel till anskaffande
av det . smärre antal av de föreslagna tjugofyra tulljagarna till bevak
-
grad B 6);
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
13
ning huvudsakligen i Stockholms skärgård och Öresund, som utskottet
kan Hnna lämpligt, och att de föreslagna nybyggnaderna måtte helt
förbehållas svenskt arbete.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Det av Kungl. Maj:t i förevarande proposition framlagda förslag Kunal- Maj-.ts
till lönereglering för tullverkets personal grundar sig på ett av 1914 försla9-års tullkommission avgivet betänkande, vilket överarbetats av generaltullstyrelsen
och 1902 års löneregleringskommitté. Förslaget förutsätter
omorganisation av tullverket med samtidigt tagen hänsyn till
arbetets omfång och fördelning, arbetsmetoder och tjänstemateriell samt
personalens utbildning och antal. De organisationsförändringar, som
sålunda förutsatts, överensstämma till sina huvuddrag i flertalet fall
med vad som blivit ifrågasatt i nyssnämnda tullkommissions särskilda
betänkanden i ämnet, sådana dessa te sig efter omarbetningar, företagna
dels av 1922 års kustbevakningssakkunniga, dels ock av generaltullstyrelsen.
De väsentliga delarna av omorganisationsförslaget, sådant det av
Kungl. Maj:t framlagts, äro följande.
Inom generaltullstyrelsen inrättas en ny byrå, personalbyrån, med
en byråchef såsom föreståndare. Till denna byrå hänföras i huvudsak:
ärenden angående tjänstetillsättningar och avsked, utom vad beträffar
de övriga byråerna inom styrelsen; ärenden angående förordnanden,
tjänstledighet och semester, i den mån sådana ärenden icke tillhöra
annan byrå eller lokal tullmyndighet; ärenden, som angå rätt att i
tjänstgöring inkalla aspiranter och extra ordinarie personal, personalens
fördelning å de olika tjänstgöringsorterna samt temporär förflyttning
av tjänstemän från en till annan tjänstgöringsort; ärenden angående
antagning av aspirantér och dessas befordran till extra ordinarie tjänstemän
samt rörande befrielse för aspiranter och extra ordinarie tjänstemän
från dem åliggande tjänstgöringsskyldighet, i den mån rätt att
medgiva sådan befrielse icke tillkommer lokal tullmyndighet; ärenden
angående tjänstefel av styrelsen underlydande personal, i den mån sådana
ärenden icke tillhöra annan byrå; samt förandet av register över tullverkets
personal. Vidare skall det åligga personalbyråchefen samt en byråinspektör
— vilken anställes å byrån utöver den arbetskraft, som erhålles
genom överflyttning av personal från annan byrå — att efter
styrelsens förordnande företaga tjänsteresor till de lokala tullmyndigheternas
tjänstgöringsorter i syfte att genom inspekterande verksamhet
14
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
övervaka göromålens allmänna handläggning samt i största möjliga mån
inhämta kännedom om å de särskilda tjänstgöringsorterna rådande
arbetsförhållanden, å varje ort behövlig personal och den å orten stationerade
personalens lämplighet för därstädes förekommande göromål.
För vinnande av en enhetlig ledning och tillsyn av kustbevakningen
samt för tillgodoseende av generaltullstyrelsens behov av ett
sjötekniskt biträde tillsättes inom styrelsen en kustbevakningsinspektör
på förordnande, varje gång för en tid av sex år.
Anordnas en personalbyrå inom styrelsen, kunna distriktschefer
vid lokaltull förr ältning en avvaras. Emellertid anställes därstädes i envar
av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö såsom chef för samtliga
tullförvaltningsavdelningar på platsen en tulldirektör, som icke tillika
är avdelningschef. Tulldirektören tillsättes av Kungl. Maj:t efter förslag
av generaltulldirektören. Antalet tullförvaltningsavdelningar i ifrågavarande
städer inskränkes.
Tullkammaren i Marstrand bibehålies endast så länge rörelsen
därstädes icke i en närmare framtid visar stillastående eller tillbakagång.
Söderköpings tullkammare i Mem förändras till tullstation, och tullkammaren
i Riksgränsen förflyttas eyentuellt till Kiruna.
Samtliga tullinspektioner förändras till tullstationer, och vissa omläggningar
i de redan befintliga stationerna företagas. Beslutanderätten
i fråga om inrättande eller indragning av tillfälliga tullstationer och
tullexpeditioner tilldelas generaltullstyrelsen.
Tullfiskalstjänsterna förändras till icke-ordinarie beställningar med
avlöningsförmåner, vilkas närmare grunder fastställas av Kungl. Maj:t,
Statsanställning av packhuskarlar bör icke förekomma.
Tullverkets kustbevakning utrustas med modernare tekniska hjälpmedel.
Sålunda anskaffas på en gång 24 s. k. tulljagare, avsedda eu
för varje av de 22 kustbevakningsdistrikt, vari rikets kust med undantag
av Gottland och Öland indelas, samt två såsom reservfartyg. Farten å
dessa jagare bör kunna vid normal drift hållas vid ungefär 11 knop men
vid fall av behov uppdrivas till omkring 18 knop. Nya typer å övrig
båtmateriell införas efter hand. Härigenom övertalig materiell kan bliva
inlöst av statsverket. — I samband härmed nedbringas kustbevakningspersonalens
numerär.
Av kustbevakningens tjänstemateriell bekostas och underhållas
endast tulljagarna av statsverket. Övrig materiell anskaffas och underhålles
åtminstone tills vidare av vederbörande tjänstemän mot legor.
En föreslagen anordning med anställande av personer utom tullverket
såsom kusttill syningsmän genomföres däremot icke.
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
15
Ej heller ålägges den inre tullbevakningen eu vidsträcktare tillsyn
vid kusten än som för närvarande utövas.
Lots- och tullpersonalens samarbete tryggas genom vissa författningsbestämmelser
ävensom genom erforderliga åtgärder från lotsoch
tullverkens styrelser.
Nuvarande system med rätt för vissa kustbevakningsposteringar
att utöva s. k. invisitationsrätt bibehålies.
Det lokala chefskapet vid kustbevakningen anordnas sålunda: För
närmaste omhänderhavande av de administrativa och kamerala göromålen
vid kustbevakningen, i vad denna är förlagd utom Haparanda,
Luleå och Piteå tullkammardistrikt, tillsättas tre kustbevakningskontrollörer
å extra stat med var sin kammarskrivare såsom biträde. Inom
berörda tre distrikt åläggas motsvarande göromål tullförvaltaren i Haparanda.
Stationeringsorterna för nyssnämnda kontrollörer bestämmas till
Stockholm, Malmö och Göteborg. De båda hittillsvarande kustbevakningschefstjänsterna
indragas.
Vidkommande tullverkets gränsbevakning vidtages icke någon reducering
av den gränsbevakningspersonal, som visat sig under senare tider
vara erforderlig.
Tjänstemateriellen vid gränsbevakningen anskaffas och underhålles
av tjänstemännen själva mot legor.
Gränsridarnas allmänna förtullnings- och förpassningsrätt skall
bero av generaltullstyrelsens beslut om tilldelande i de särskilda fallen
av sådan rätt för viss tid eller tills vidare.
De. nuvarande gränsinspektionerna utbytas mot gränstullstationer,
och generaltullstyrelsen bemyndigas av Kungl. Maj:t att bestämma om
inrättande, förflyttande eller indragande av gränstullstationer, där trafiken
sådant föranleder.
Det system för anordnande av det lokala chefskapet över gränsbevakningen,
vilket för närvarande gäller, nämligen att detta i Bohuslän
och Jämtland samt vid riksgränsen mot Finland utövas av vederbörande
tullförvaltare samt i Dalsland, Värmland och Dalarna av en för dessa
landskap gemensam gränsbevakningschef, bibehålies. Dock vidtages den
förändring i hittills bestående förhållanden, att gränsbevakningschefen
tilldelas samtliga bestyr, som röra honom underlydande gränsbevakningspersonal
såsom sådan eller föranledas av dess tjänstgöring såsom
föreståndare för gränstullstation eller tullbehandlingsförrättare i övrigt.
Härigenom befrias vissa tullkamrar från varje befattning «ied gränsbevakningsgöromål.
För det tillskott i arbete, som härigenom åsamkas
gränsbevakningschefen, erhåller denne erforderligt kontorsbiträde genom
16
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
överflyttning från tullkammaren i Karlstad av en av de där eljest behövliga
kammarskrivarna.
Frågorna om antalet gränsbevakningsposteringar, den närmare
böskaffenheten av materiellen samt legornas omfattning kunna överlåtas
på generaltullstyrelsen att efter närmare prövning av omständigheterna
i de särskilda fallen avgöra.
Såsom allmänna grundsatser rörande personalstyrkan inom tullverket
och rekryteringen av densamma böra gälla, att den personal, varav tullverket
har stadigvarande behov året om, uppföres å ordinarie stat samt
att det tidvis förekommande behovet av därutöver ökade arbetskrafter
täckes dels genom beordrande av ordinarie personal från annan ort,
dels genom tillfälligt anställande av personal, dels ock slutligen genom
anställande av aspiranter och extra ordinarie tjänstemän, från vilkas led
den ordinarie personalen rekryteras.
Aspiranternas och de extra ordinarie tjänstemännens antagning,
utbildning och avlöningsförhållanden ordnas efter htivudsakligen följande
linjer. Inträdessökande i tullverket, som avser att vinna anställning
såsom tjänsteman av nuvarande »högre grad», har att, efter avlagd på
visst sätt kvalificerad studentexamen eller uppvisandet av däremot svarande
kunskaper, såsom aspirant genomgå tullverkets elevkurs, varefter
han befordras till extra ordinarie tjänsteman. Vad åter angår inträdessökande,
som avser att vinna anställning såsom tjänsteman av hittillsvarande
»lägre grad», antages han, sedan han såsom aspirant genom
självstudium under ledning av förman förvärvat och vid verkställd prövning
visat sig besitta erforderliga kunskaper, till extra ordinarie tjänsteman.
Den huvudsakliga skillnaden mellan aspiranter och extra ordinarie
tjänstemän kommer att bestå i de senares mera fasta ställning inom
verket, yttrande sig bland annat däri, att de bliva tillförsäkrade något,
om än lägre, arvode jämväl under tid, då deras tjänstgöring ej tages i
anspråk.
Till frågan om tullpersonalens utbildning genom kurser av olika
slag bör ståndpunkt tagas, först sedan utredning i ämnet, verkställd av
redan tillkallade särskilda sakkunniga, föreligger. Sådan utredning väntas
vara slutförd någon kortare tid efter det grunderna för tullverkets omorganisation
blivit av riksdagen prövade.
Till generaltullstyrelsens förfogande bör årligen ställas ett belopp
av förslagsvis 5,000 kronor för tulltjänstemans studieresor i utlandet.
Med hänsj% till nyssberörda utredning av tullpersonalens samtliga utbildningsfrågor
anses dock icke lämpligt att i staten för förra halvåret 1923
uttryckligen avskilja visst belopp för resestipendier.
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
17
Till undvikande av överkvalificerad arbetskraft inrättas kvinnliga
biträdesbefattningar och anställas springpojkar, varjämte vaktmästargruppen
uppdelas på två olika grader med hänsyn till arbetets art.
Dessutom införes en ny tjänstegrad, vars innehavare (tullkontorister)
uttagas bland tjänstemän, motsvarande nuvarande befattningshavare av
»lägre grad», som genomgått särskild utbildningskurs, och hava att
förrätta dels sådana tullbehandlingsgöromål, för vilkas bestridande kompetens
såsom tjänsteman av »högre grad» icke erfordras, dels vissa
kamerala göromål, såsom kassörsgöromål, en del skrivgöromål, journalsföring,
kontrolldebitering av räkningar m. in.
Ordinarie tjänstemän vid lokaltullförvaltningen åläggas skyldighet
att fullgöra vilken tjänstgöring som helst.
Indelning av tullpersonalen i »högre grad» och »lägre grad» eller
på annat dylikt sätt alltefter personalens förutbildning bör icke förekomma.
En tjänstgöringskommission tillsättes snarast möjligt, efter det
omorganisationen av tullverkets lokalförvaltning beslutats, i och för
utredning av det vid envar tullförvaltning erforderliga antalet tjänstemän
av lägre tjänstegrad än förste tullkontrollörs m. m. Ledamöterna
i kommissionen, vilka utses av generaltullstyrelsen, begränsas till högst
tre. Av dessa höra två tillhöra tullverket och vara, den ena tjänsteman
av nuvarande »högre grad», den andra tjänsteman av »lägre grad»;
den tredje bör om möjligt uttagas bland det praktiska livets män och
besitta sakkunskap i någon av de näringsgrenar, vilkas utövare under
sin verksamhet komma i närmare beröring med tullverket.
Beträffande härefter de blivande avlöningsförhållandena vid tullverket
innehåller Kungl. Maj:ts förslag i huvudsak följande.
Det vid statsdepartement m. fl. tillämpade lönesystem lägges i
allt väsentligt till grund för den förestående avlöningsrevisionen vid tullverket.
Såsom villkor för ikraftträdande av den blivande nya avlöningsstaten
för tullstaten uppställes, att från och med dagen för nämnda
stats ikraftträdande följande slag av tulltjänstemän tillkommande extra
inkomster skola upphöra att till dem utgå, nämligen: ersättning enligt
taxan den 23 december 1910 för å övertid verkställda tjänstförrättningar;
aktoratsprovision; auktionsptovision vid försäljning enligt tullstadgan
av beslagsgods eller annat gods ävensom vid försäljning av sjöfynd;
slagavgift vid försäljning å auktion; lösen för av tullverkets lokalförvaltningar
utfärdade depositionsbevis; ersättning för uppbörd av till
stad eller annan kommun utgående avgifter; samt ersättning av postBihang
till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 käft. (Nr 116.) 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
eller järn vägsmedel för vissa i sammanhang med talltjänsten verkställda
göromål för postverkets eller statens järnvägars räkning.
För i stort sett nu nämnda slag av extra inkomster lämnas, med
viss begränsning, åt vederbörande tjänstemän såsom personligt lönetillägg
en successivt bortfallande kompensation. Tiden för lönetilläggets
avskrivande sättes till nio år, och avskrivningen sker med eu niondel
om året. Till grund för lönetilläggets beräknande tages medeltalet av
sportlernas belopp under åren 1921 och 1922, varom noggranna uppgifter
torde komma att föreligga.
De hittillsvarande bestämmelserna om lönenåmnd för statsdepartementen
m. fl. givas oförändrad tillämpning jämväl å tullverket. Emellertid
förutsättes, att berörda lönenämnd icke skall underlåta att, där så
måste anses behövligt, vid handläggningen av till nämnden hänskjuta
ärenden, som må kunna beröra tullverket, för hörande inkalla en eller
flera representanter för detta verk.
I sammanhang med att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement m. fl. förklaras tillämpligt jämväl å befattningshavare
vid generaltullstyrelsen ävensom vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning (»tullstaten») utfärdas vissa i 2 § av
reglementet åsyftade särskilda föreskrifter, avseende sistnämnda befattningshavare
och av innehåll, som i det föregående anförts vid sammanfattandet
av Kungl. Maj:ts hemställan.
Efter denna redogörelse för det väsentliga i Kungl. Maj:ts förslag
rörande omorganisationen av tullverket ävensom Kungl. Maj:ts förslag
angående löneregleringen för verkets personal lämnas här nedan en
kortfattad översikt av Kungl. Maj:ts behandling av det förslag till
reglering av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923,
som generaltullstyrelsen i skrivelse den 17 oktober 1921 avgivit, samtidigt
varmed frågan om de olika befattningarnas vid tullverket placering
i lönegrader beröres.
Då det ansetts icke vara möjligt att avgöra, i vilken löneklass
varje särskild befattningshavare kan komma att uppföras, hava i
det förslag till avlöning sstat, som Kungl. Maj:t framlagt, avlöningsbeloppen
för ordinarie tjänstemän endast approximativt beräknats. Därvid
har förfarits på följande sätt. Fördelningen av befattningshavarna
på de olika ortsgrupperna har, i den män sådant kunnat ske, verkställts
med ledning av en utav socialstyrelsen utarbetad ortsgruppering. För
envar av de befattningshavare inom varje lönegrad, som sålunda varit
att hänföra till en och samma ortsgrupp, har avlöningen för det halvår,
staten avser, upptagits med ett belopp, motsvarande hälften av medel
-
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
19
talet mellan avlöningen i lägsta och avlöningen i högsta löneklass i
lönegradens vederbörande ortsgrupp, varefter det sålunda funna medeltalet
multiplicerats med antalet av nämnda befattningshavare.
Det antal tjänster, som Kungl. Maj:t föreslagit, framgår av den
sammanfattning av Kungl. Maj:ts förslag, vilken förut lämnats. De
högre befattningarnas tilltänkta fördelning å olika avdelningar inom
generaltullstyrelsen eller tullförvaltningarna in. m. angives i en tabell,
som införts å sid. 194—1!)6 i det vid propositionen nr 89 fogade statsrådsprotokoll.
Antalet befattningshavare vid lokaltullförvaltningen är
definitivt endast i fråga om befattningar i högre tjänstegrad än förste
kontrollörs. Rätt att i förut angivna omfattning förändra antalet övriga
befattningar vid samma förvaltning bör enligt förslaget tilläggas Kungl.
Maj:t, i mån som av den blivande tjänstgöringskommissionens vid tullverket
undersökningar framgår, att berörda förändringar äro erforderliga
och lämpliga. Denna rätt skulle dock ej omfatta tullförvaltartjänster,
vilkas placering i olika klasser alltefter vad utrönas kan om rörelsens
storlek å olika orter emellertid i varje fall förbehålles Kungl. Maj:t.
Tjänstgöringskommissionens undersökningar böra påbörjas omedelbart
efter riksdagens beslut i tullverkets omorganisationsfråga och bedrivas
så, att åtminstone ett preliminärt uttalande från densamma om personalbehovet
med hänsyn till trafikens omfattning föreligger vid tiden
för handläggningen hos Kungl. Maj:t av ärendet om antalet tjänster
vid lokaltullförvaltningen för förra halvåret 1923.
I fråga om tullkontoristbefattningarna har Kungl. Maj:t haft under
omprövning, huruvida dessa befattningar böra i staten för förra halvåret
1923 upptagas till hela det antal, 130, för vilket enligt av generaltullstyrelsen
verkställd utredning tillräckligt arbete skulle kunna avdelas
från mera kvalificerade tjänster, eller endast till det antal, 40, som
svarar mot det vid 1923 års början sannolikt tillgängliga antalet till
tullkontoristbefattning kompetenta tjänstemän. Därvid har Kungl. Maj:t
på anförda skäl stannat vid det förstnämnda alternativet.
Tjänsternas hänförande till lönegrader överensstämmer med vad
1902 års löneregleringskommitté i ämnet föreslagit i ett den 6 december
1921 avgivet yttrande. I lägsta lönegraden för manliga tjänstemän äro
sålunda bland andra placerade tvenne av kommittén till nyinrättande
föreslagna befattningar vid respektive lokalförvaltningen och kustbevakningen,
nämligen tull vakter och kustbevakningsbiträden.
Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för förra halvåret 1923
understiger till sin slutsumma det av generaltullstyrelsen framlagda
med 61,272 kronor men överstiger de mot denna stat svarande anslag
20
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
enligt stat för hälften av åren 1921 och 1922 med respektive 2,057,180
kronor och 1,558,405 kronor ävensom sammanlagda beloppet av de
under halva året 1921 verkligen utbetalta avlöningar med 1,364,550
kronor. I de framlagda beloppen ingå icke dyrtidstillägg. Uppmärksammas
bör vidare, att med det av Kungl. Maj:t tillstyrkta systemet
för fastställande av antalet tullkontoristbefattningar en besparing, som
visserligen icke låter sig till storleken i förväg med säkerhet bestämmas
men antages uppgå till omkring 178,000 kronor, väntas komma att
inträda i det avlöningsbelopp, som i Kungl. Maj:ts statförslag beräknats
för nämnda befattningar.
I fråga om indragnings- och övergångsstaterna för tullverket förutsätter
Kungl. Maj:t, att, därest riksdagen anvisar medel till stater för
förra halvåret 1923 utan att därvid göra särskild erinran beträffande
anordnandet av desamma, riksdagen anser, att de riktlinjer med avseende
å dylika staters anordnande fortfarande böra följas, vilka — efter vad som
anföres å sid. 211—213 i statsrådsprotokollet — varit för riksdagen
tidigare ledande.
För undvikande av varje tvekan med avseende å rätt till tillfälliga
lönetillägg för tullpersonal å annan än den nya staten och med hänsyn
till att dessa tillägg hittills medgivits årsvis,, anses riksdagens uttalande
i denna fråga vara önskligt. Likaledes begäres riksdagens förklarande
beträffande rätten för sådan personal till ersättning för mistade extra
inkomster. I vad mån Kungl. Maj:t anser dessa förmåner böra medgivas,
framgår av den tidigare lämnade sammanfattningen av Kungl.
Maj:ts förslag.
För indragnings- och övergångsstaterna, vilka i generaltullstyrelsens
statförslag sluta på 220,000 kronor, avses i Kungl. Maj:ts förslag
allenast 83,000 kronor. De återstående 137,000 kronor hava nämligen
av särskilda skäl funnits höra överföras till annat anslag. Av anslaget
till ifrågavarande stater anses kunna få utgå tillfällig löneförbättringtill
sådan tjänsteman hos generaltullstyrelsen, för vilken plats ej kan
beredas å den nya staten.
Vad vidare angår tullverkets pensionsstater, upptagas dessa i överensstämmelse
med generaltullstyrelsens förslag till ett sammanlagt belopp
av 219,000 kronor. Däri ingår ett belopp av 6,500 kronor såsom
kompensation åt tullstatens enskilda pensionsinrättning för hittills varande
rätt till andelar av avlöning vid vakanta tjänster, vilken rätt Kungl.
Maj:t anser böra upphöra.
Vidkommande tullverkets omkostnadsstat ansluter Kungl. Maj:t sig
i flertalet fall till vad generaltullstyrelsen föreslagit i avseende å stor
-
Statsutskottets utlåtande Nr 11(1.
21
leken av därå uppförda anslag. Emellertid ingå i dessa anslag dels
ett belopp av 55,000 kronor, avsett för inköp av eu motorpatrullbåt
lör Stockholms tullbevakning, byggd i huvudsaklig överensstämmelse
med en av 1921 års riksdag för Göteborgs tullbevakning beviljad dylik
båt, dels ock ett belopp av 1,219,200 kronor, beräknat för anskaffning
av de förutnämnda 24 tulljagarna för kustbevakningen.
Summan av det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till omkostnadsstat
för förra halvåret 1923 överstiger det beräknade anslagsbeloppet
enligt stat för motsvarande tid 1922 med 873,400 kronor och de såsom
verkliga betecknade utgifterna från omkostnadsanslagen under förra
hälften av år 1921 med 1,013,461 kronor men understiger det sammanlagda
beloppet av anslagen enligt generaltullstyrelsens förslag med
272,000 kronor.
På extra stat för förra halvåret 1923 hava beräknats medel till
avlöningar åt de av Kungl. Maj:t föreslagna tre kustbevakningskontrollörerna
samt till genomförande vid tullverket av en i tidigare liknande
fall tillämpad anordning för förmedling av övergången till efterskottsutbetalning
av hela lönen. Anslagsbeloppen utgöra respektive
10,500 kronor och 428,000 kronor.
En jämförelse mellan slutsummorna av de föreslagna anslagsbeloppen
å tullverkets ordinarie och extra stater för förra halvåret 1923
och halva anslagsbeloppen å nämnda stater för år 1922 utvisar, att den
föreslagna ordinarie staten överstiger hälften av motsvarande stat för
år 1922 med 2,947,105 kronor, under det att den framlagda extra staten
överskjuter hälften av extra staten för år 1922 med 9,250 kronor. Summan
av de ordinarie och extra staterna enligt Kungl. Maj:ts förslag är
följaktligen 2,956,355 kronor högre än däremot svarande summa enligt
1922 års stat. Undantagas vissa engångskostnader tillsammans 1,702,200
kronor, kommer merbeloppet att uppgå till 1,254,155 kronor. Det må
härvid beaktas, förutom vad i det föregående anförts om viss förväntad,
till omkring,* 178,000 kronor möjligen uppgående besparing i den av
Kungl. Maj:t framlagda avlöningsstaten, jämväl att i samtliga nu ifrågavarande
beräkningar bortsetts från dyrtidstillägg.
Den ordinarie stat, vars godkännande ifrågasattes, är uppställd
efter av riksdagen på en senare tid i princip godkända nya huvudgrunder.
Den härigenom inträdande förändringen för tullverkets vidkommande
betingas särskilt därav, att avlöningsreglementet för statsdepartementen
m. fl. avses skola tillämpas jämväl å tullverket.
På tillåggsstat för år 1922 är av Kungl. Maj:t beräknat ett reservationsanslag
å 116,000 kronor till uppförande av boställsbyggnader i
22
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
Kiruna åt den tullpersonal, som skulle där förläggas på grund av tullkammarens
i Riksgränsen förflyttning dit senast den 1 oktober 1922.
Denna förflyttning, vilken står i samband med vissa mellan svenska
järnvägsstyrelsen och Hovedstyret for Norges Statsbaner träffade överenskommelser,
har av en för utredning av frågan tillsatt delegation beräknats
medföra en besparing för statsverket av i runt tal 35,300 kronor
årligen. Därvid har hänsyn tagits jämväl till berörda uybyggnadskostnad.
Vidare har Kungl. Maj:t å tilläggsstaten ifrågasatt medel till ökning
av arbetskrafterna vid tullverket under vissa delar av år 1922. Kungl.
Maj:t har nämligen dels ansett, att de till nyinrättande föreslagna befattningarna
såsom personalbyråchef, tulldirektör och kustbevakningsinspektör
böra i och för utförandet av åtskilliga nödvändiga förarbeten
för övergången till den nya organisationen tillsättas respektive fyra, tre
och fyra månader före tidpunkten för samma organisations ikraftträdande,
dels ock förutsatt, att vederbörlig tullpersonal anställes från den dag under
år 1922, när frihamnarna i Göteborg och Malmö kunna bliva öppnade,
enligt på sin tid föreliggande uppgifter tidigast den 1 april. Vid beräknande
av de behövliga medlen, inalles 90,115 kronor, hava avlöningarna
vid de tre förstnämnda slagen befattningar så avpassats, att de
bringats att överensstämma med avlöningarna för innehavare av närmast
likvärdiga tjänster på nu gällande stat. För de föreslagna tjänsterna å
tilläggsstat ävensom för innehavarna av desamma och i succession efter
dem förordnade tjänstemän anses i övrigt liknande avlöningsbestämmelser
böra bliva under nämnda år gällande som i fråga om de å tullverkets
extra stat för år 1922 uppförda tjänster och deras innehavare samt i
succession efter dem förordnade tjänstemän.
Slutligen har Kungl. Maj:t föreslagit anvisande å tilläggsstaten
av 25,000 kronor till förstärkning av anslaget till diverse utgifter vid
tullverket för år 1922. Medlen skulle användas till täckande av kostnaden
för detektivundersökningar, varom generaltullstyrelsen kunde behöva
under år 1922 föranstalta för bekämpande av den på senare tider
alltmera överhandtagande smugglingen. Ett motsvarande belopp avses
för förra halvåret 1923.
Den av Kungl. Maj:t slutligt framlagda tilläggsstaten för år 1922
slutar sålunda på ett belopp av 231,115 kronor. Detta belopp understiger
med 3,685 kronor vad för tullverket inalles beräknats i tilläggsstaten
till riksstaten för år 1922 under sjunde huvudtiteln.
Siats utskottets utlåtande Nr 116.
23
Vad Kungl. Maj:t sålunda och i övrigt föreslagit eller departementschefen
eljest anfört i förevarande proposition, i vad densamma
innefattar frågor, som ankomma på riksdagens prövning, har givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande i allenast följande avseenden.
Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget att i stället för de ifrågasatta
distriktscheferna inom tullverket och till underlättande av generaltullstyrelsens
numera avsevärt ökade arbetsbörda inom styrelsen inrätta
en ny byrå, personalbyrån, med en byråchef såsom föreståndare anser
utskottet sig böra tillstyrka. Genom en sådan anordning synes nämligen
vara att vinna icke blott snabbare behandling hos styrelsen av
åtskilliga ärenden utan även större möjligheter till övervakande, att de
lokala tullmyndigheternas arbetskrafter utnyttjas på det mest ekonomiska
sätt, och till utväljande av de för de olika tulltjänsterna lämpligaste
personerna. De i derå avseenden ömtåliga frågor, vilka skulle komma
under behandling av föreståndaren för personalbyrån, och det betydande
ansvar med hänsyn till personalens rätta användning, som komme att
åvila denne, synas böra föranleda, att bemälde föreståndare gives en så
självständig ställning, som byråchefsbefattning medför.
Enligt ett av 1914 års tullkommission väckt förslag skulle inom
generaltullstyrelsen finnas så kallade tullfullmäktige, avsedda att utgöra
en lekmannarepresentation för tillvaratagande av näringarnas intressen.
Detta förslag, vilket, ehuru dåmera tillstyrkt av generaltullstyrelsen,
icke vann beaktande i 1921 års proposition angående reglering av tullverkets
stater för år 1922 in. m. (nr 330), har nu icke längre vidhållits
av generaltullstyrelsen samt icke heller av Kungl. Maj:t upptagits. Anledningen
därtill har i samtliga fall angivits vara den, att något oavvisligt
behov av tullfullmäktige icke ansetts föreligga.
Utskottet har för sin del icke kunnat bortse från, att inrättandet
av en lekmannarepresentation vid en del andra verk på liknande sätt,
som tullkommissionen tänkt sig beträffande tullverket, visat sig vara av
ej ringa värde såväl för verket självt som särskilt för den allmänhet,
vilken i mera omfattande grad berörts av verkets funktion. Det har
därför synts utskottet tveksamt, huruvida icke jämväl vid tullverket
borde införas en dylik anordning, varigenom verket tillfördes den speciella
sakkunskap, som representanter för handel, industri och sjöfart
vore i tillfälle att lämna, och dessa näringsgrenars berättigade önskemål
mera omedelbart kunde tillgodoses. Emellertid har utskottet, med hänsyn
såväl till generaltullstyrelsens ställning till frågan som ock till
Utskottets
yttrande.
Personalbyråchef.
Tullfull
mäktige.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
att Kungl. Maj:t ej ansett sig böra framlägga förslag i ämnet och då i
allt fall frågan är av beskaffenhet att utan olägenhet kunna särskilt för
sig upptagas till förnyad prövning, därest omständigheterna skulle framdeles
göra sådant önskligt, ansett sig icke böra för närvarande förorda
tullfullmäktigeinstitutionens införande. Dock förutsätter utskottet, att
det förfaringssätt, som för generaltullstyrelsen redan står till buds vid
handläggning av för näringarna betydelsefulla ärenden, eller att före ärendenas
avgörande bereda sammanslutningar inom vederbörande näringsgrenar
tillfälle att däri uttala sig, varder i största möjliga mån anlitat.
Det motionsvis framförda yrkandet i detta ämne (II: 234) har utskottet
således funnit icke nu böra biträdas.
Tuiiförvait- Vad i motionen II: 256 anförts om möjligheten att förändra den
Marstrand, i Marstrand förefintliga tullkammaren till tullstation, har icke gentemot
den ingående utredning om rörelsens omfattning å nämnda ort, som i
propositionen förebragts (sid. 33, 34, 37), övertygat utskottet om lämpligheten
av att för närvarande vidtaga den sålunda ifrågasatta förändringen.
I likhet med Kungl. Maj:t finner utskottet åklagarskapet i tullmål
böra fortfarande omhänderhavas dels av tullfiskaler, dels av tullförvaltare.
Bibehållandet av de fyra tullfiskalerna måste särskilt under nuvarande
förhållanden, då försöken till brott mot tullstadgan visat sig
vara i avsevärt tilltagande, anses vara ett krav, som icke utan olägenhet
låter sig avvisas. Den av Kungl. Maj:t förordade förändringen i sättet
för tullfiskalernas anställande och avlönande synes utskottet ägnat att
bereda större möjlighet för tullverket än hittills att å ena sidan få vid
befattningarna fästade de för dessa särskilt lämpliga personerna och att
å andra sidan kunna från samma befattningar avlägsna sådana, vilka
till äventyrs visa sig mindre tillfredsställande fylla de anspråk, som skäligen
böra å dem ställas. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan anser utskottet vad i motionen II: 255 i detta spörsmål
anförts icke böra leda till ändring i samma förslag.
Kustbevak- • De principer, vara Kung]. Maj:ts förslag till organisation av kustorgaSfation.
bevakningen byggts, synas utskottet till väsentliga delar fullt riktiga.
Den i hög grad tilltagande olovliga införseln, särskilt av sådana varor,
vilka här i riket äro underkastade särskild kontroll, och de metoder,
som därvid användas, göra det jämväl enligt utskottets förmenandeofrånkomligt
att utrusta tullverkets vederbörande personal med synner
-
Äklagarskapet
i
tullm&l.
Statsutskottets utlåtande Nr Hd.
25
ligen förbättrade tekniska hjälpmedel för att därigenom ävensom genom
ökad handledning av samma personal och skärpta undersökningar av de
lokala förhållandena vid rikets''kuster höja kustbevakningens effektivitet.
I fråga om detaljerna vid genomförandet av berörda förbättringar
av kustbevakningen har utskottet emellertid i vissa avseenden en från
Kungl. Maj:t skiljaktig mening.
Vad först beträffar kustbevakningens blivande tjänstemateriell må
till en början uppmärksammas, att, Kungl. Maj:ts förslag innefattar
införande vid nämnda bevakning av tre förbättrade farkosttyper, nämligen
tulljagare samt tullbåtar av typ I och av typ II; i övrigt skulle
båtmateriellen ''bestå av snipor. Tulljagarna skulle hava eu längd av
16.7 5 meter och eu bredd av 2.9 meter, medan motsvarande dimensioner
för tullbåtarna skulle bliva, för typ I 8.5 meter och 2.15 meter
samt för typ II 7 meter och 1.9 meter. Farten för tulljagarna har, såsom
förut nämnts, ansetts böra bliva, vid normal drift ungefär 11 knop och
vid forcerad fart bortåt 18 knop. Beträffande tullbåtarna åter kunde
farten begränsas till något över 7 knop för typ I och omkring 6 knop
för typ II. För tulljagarna skulle motorer av amerikansk tillverkning
komma till användning, under det att för tullbåtarna räknats med
svenska motorer. Mot dessa förslag rörande tjänstemateriellens beskaffenhet
hava motionsvis framkommit invändningar, att tulljagarna
borde utrustas med svenska motorer, även om tulljagarnas fart därigenom
måste nedbringas (11:226 och 257); och bär en av motionärerna
närmare angivit, huru dessa senare motorer borde vara beskaffade,
varjämte denne framlagt ett alternativt förslag om insättande
i tulljagarna av motorer av tyskt fabrikat.
Utskottet, som icke anser lämpligt att göra något uttalande om
vilket motorfabrikat, som bör för det ifrågavarande ändamålet komma
till användning, vill emellertid betona den synnerliga angelägenheten
av att tulljagarna — med nödigt beaktande av de ekonomiska synpunkterna
i fråga om driftkostnaderna och motorernas hållbarhet —
kunna givas tillräckligt hög fart. Endast under berörda förutsättning kan
nämligen enligt utskottets förmenande en nöjaktig tillsyn av rikets kuster
utan ökning av bevakningsstyrkan därstädes vara att påräkna.
Om utskottet således principiellt ansluter sig till Kungl. Maj:ts
förslag rörande beskaffenheten av tulljagarna — liksom för övrigt även
till vad Kungl. Maj:t ifrågasatt angående typerna för tullbåtarna — vill
utskottet icke därmed hava tillstyrkt, att ett större antal tulljagare på
en gång anskaffas, innan någon prövning av deras lämplighet‘ur olika
synpunkter företagits. I stället förordar utskottet, af t tills vidare medel
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 höft. (Nr 116.) 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
beviljas för nybyggnad av allenast sex tulljagare. Av dessa böra lämpligen
fem förläggas till för smuggling mera utsatta kuststräckor i olika
delar av riket och den sjätte användas för att på obestämda tider insättas
såsom tillfällig förstärkning av kustbevakningen å områden, som
eljest äro i avsaknad av tulljagare, och såsom reservmateriell vid fall
av behov. Genom att anskaffningen begränsas såsom ovan föreslagits,
torde möjlighet kunna förefinnas, att vid eventuell ytterligare nyanskaffning
svenska motorer kunna komma till användning. Innan sådan nyanskaffning
beslutas, bör jämväl utredas, om de ytterligare jagare, som
må komma att anskaffas, skola bliva av samma typ och få samma fart
som de nu föreslagna.
I omhandlade spörsmål har utskottet således till väsentlig del tillmötesgått,
vad i motionerna I: 130 och II: 257 blivit ifrågasatt.
Vidkommande härefter kustbevakningens personalantal samt dess
fördelning på distrikt och posteringar har utskottet, frånsett det lokala
chefskapet vid samma bevakning, ej funnit anledning till erinran mot
vad Kungl. Maj:t i dessa hänseenden tillstyrkt och anfört. Den inskränkning
i antalet tulljagare, som utskottet för närvarande ansett tillrådlig,
inverkar således icke på biträdandet i princip av den av Kungl. Maj:t
framlagda organisationsplanen. Dock blir det givetvis nödvändigt att
tills vidare, intill dess medel för anskaffande av ytterligare tulljagare
må varda beviljade, i viss mån bibehålla den hittillsvarande organisationen
inom de distrikt, där tulljagare icke bliva stationerade. Utskottet förutsätter
emellertid, att generaltullstyrelsen och närmast den föreslagne
kustbevakningsinspektören, vars anställande utskottet förordar, ägnar
synnerlig uppmärksamhet åt att varje förändring i de nuvarande kustbevakningsposteringarnas
styrka eller förläggning, som under ifrågavarande
övergångstid kan bidraga till ökande av kustbevakningens effektivitet
utan att bliva ekonomiskt ofördelaktig, varder vidtagen samt att,
i mån som kustbevakningstjänsteman, vilken ej är uppförd å den nya
staten, förflyttas till tjänst vid den inre bevakningen eller eljest avgår
från befattning utom ordinarie stat vid kustbevakningen, den sålunda
ledigblivna befattningen icke återbesättes Titan utbytes mot inhållning i
tjänstgöring av extra ordinarie personal eller annan tillfällig bevakningsförstärkning.
Det i motionen II: 236 framställda yrkandet, att å Oland måtte
försöksvis anställas personer utom tullverket såsom kusttillsyningsmän,
har utskottet, ehuru med en viss tvekan, ansett sig icke böra mot de föreliggande
avstyrkandena i frågan (propositionen, sid. 58 och 59) biträda.
Till skillnad mot vad nu är förhållandet, skulle hädanefter kust -
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
27
bevakningsdistrikten ej sällan sträcka sig över mera än ett tullkammardistrikt.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom förut berörts, med
undantag för viss del av den nordligaste kusten det lokala chefskapet
inom områden, innefattande flera kustbevakningsdistrikt, omhänderhavas
av ett nytt slag av befattningshavare, kustbevakningskontrollörer, vilka
till biträden skulle hava var sin kammarskrivare. I ett flertal motioner
har påyrkats ändring i detta förhållande antingen sålunda, att det ifrågavarande
chefskapet i stället anförtroddes åt tullförvaltaren (respektive
tullbevakningschefen) inom ettvart tullkammardistrikt (II: 235 och 236)
eller å Gottland och Öland (II: 237), eller ock på det sätt, att chefskapet
över kustbevakningen inom områden, motsvarande de föreslagna kontrollörsdistrikten,
tilldelades ett nytt slag av befattningshavare i lägre
lönegrad, kusttullmästare, med tullkontorister såsom biträden (II: 256).
Utskottet har ansett sig icke kunna dela Kungl. Maj:ts uppfattning i
förevarande avseende. De tjänstgöringsdistrikt, som komme att tilldelas
kustbevakningskontrollörerna, skulle nämligen bliva av alltför stor utsträckning
för att en närmare kännedom om de skilda kusttrakternas
behov av bevakningsförstärkning vid olika tillfällen skulle kunna vinnas
och en mera omedelbar handledning av vederbörande personal inom
distriktet åvägabringas, något som måste anses vara av synnerlig
vikt vid fråga om skärpning av kustbevakningens effektivitet. Härtill
kommer, att kontrollörsinstitutionen i dess föreslagna skick måhända
kan i en del fall leda till olägliga dröjsmål med hänsyn till inhämtande
eller meddelande av order i tulltjänsten. I stället finner utskottet det
system med tullförvaltare såsom kustbevakningschefer, vilket i en av de
omnämnda motionerna förordats i anslutning till vad av 1914 års tullkommission
i ämnet föreslagits, kunna tjäna som grund för ordnandet
av berörda chefskap. Systemet torde dock böra på visst sätt utbyggas
till underlättande av en successiv övergång till en fullständigt genomförd
anordning med tulljagare och till ökande av kustbevakningsposteringarnas
rörlighet. Denna utbyggnad synes böra ske sålunda, att omförmälda
chefskap inom varje kustbevakningsdistrikt ålägges den därinom stationerade
tullförvaltaren (respektive tullbevakningschefen) eller, där flera
tullförvaltare äro placerade inom distriktet, den för uppdraget lämpligaste
av dem; chefskapet för kustbevakningsdistrikt, varest tullförvaltare ej
finnes, bör tilldelas den tullförvaltare eller tullbevakningschef, som erhåller
chefskap för något av vidliggande kustbevakningsdistrikt. Vid
utövandet av ifrågavarande chefskap skulle tullförvaltaren eller tullbevakningschefen
givetvis äga att påkalla biträde av honom underlydande
personal vid tullförvaltningen.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
Tullförvaltning, vars föreståndare sålunda anförtros särskilt chefskap,
bör enligt utskottets mening ur enhetlighetssynpunkt omhänderhava
icke blott de administrativa utan även de kamerala bestyren rörande
all kustbevakningspersonal inom det kustbevakningsdistrikt, över vilket
tullförvaltningsföreståndaren utövar chefskapet. Uppenbart är emellertid,
att även annan tullförvaltare skall, liksom hittills, vara pliktig att,
där så erfordras, lämna kustbevakningspersonalen råd och upplysningar
i tjänsten, ändå att han icke har speciellt chefskap över samma personal
sig ålagt. Personalen å den förutnämnda reservtulljagaren torde lämpligen
kunna lyda omedelbart under generaltullstyrelsen och dess kustbevakningsinspektör,
i mån som jagaren icke mera stadigvarande insättes
i stället för annan tulljagare och personalen då lyder under chefen för
kustbevakningen inom det distrikt, dit den förlagts. Den av utskottet
framlagda planen för ordnandet av det lokala chefskapet vid kustbevakningen
synes höra genomföras i samband med tullverkets omorganisation
i övrigt, således oberoende av att anskaffningen av tulljagarna till slutligt
antal icke nu kommer att företagas.
Den organisation av det lokala chefskapet vid kustbevakningen,
som utskottet föreslagit, förutsätter, att tullförvaltningsföreståndare, vilken
tilldelas uppdrag såsom chef för kustbevakningsdistrikt, ej ägnar mindre
tillsyn åt den yttre än åt den inre honom underlydande bevakningen.
Att så i varje fall blir förhållandet, däröver lärer kustbevakningsinspektören
få. att närmast hålla hand.
Den ekonomiska innebörden av de förändringar i Kung!. Maj:ts
förslag, som utskottet ansett böra vidtagas, blir följande.
För anskaffning av tulljagarna har Kungl. Majrt avsett ett anslagsbelopp
å 1,219,200 kronor. Detta belopp kan med hänsyn till såväl
minskning i antalet sådana jagare från 24 till 6 som ock prisfall nedbringas
till 286,800 kronor. Därvid hava till utgångspunkt för beräkningarna
tagits vissa utskottet tillhandakomna, nyligen upprättade kostnadsuppgifter
rörande den jagaretyp, generaltullstyrelsen förordat och
Kungl. Maj:t föreslagit. Med samma utgångspunkt synas halvårskostnaderna
för underhållet av tulljagarna kunna nedsättas till 3,000 kronor.
Kostnaderna för driften av tulljagarna och den fortskaffningsmateriell,
som skulle anskaffas av kustbevakningstjänstemännen själva, hava av
Kungl. Maj:t upptagits till omkring 170,000 kronor respektive 17,000
kronor för halvår. Genom den av utskottet föreslagna inskränkningen
i tulljagarnas antal jämte vikande priser komma visserligen å ena sidan
driftkostnaderna för tulljagarna att sänkas till omkring 38,000 kronor
för halvår. Men å andra sidan medför samma inskränkning bibehållande
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
29
tills vidare av ett större antal hittillsvarande farkoster, varigenom en
ökning i driftkostnaderna för tjänstemännens egna båtar uppstår. Då
utgifterna under förra hälften av år 1921 för drift av kustbevakningens
tjänstebåtar uppgått till i runt tal 20,000 kronor, torde denna ökning
kunna sättas till 15,000 kronor och driftkostnaderna för de smärre tullfarkosterna
vid kustbevakningen således bestämmas till 32,000 kronor
för halvår. Med iakttagande, att Kungl. Maj:t till drift av övrig tjänstemateriell
vid tullverket beräknat ett sammanlagt halvårsbelopp av 19,000
kronor, bör det följaktligen bliva tillräckligt att till underhåll och drift
av all fortskaffningsmateriell vid tullverket anslå, i stället för 212,000
kronor, ett belopp av allenast 92,000 kronor.
Till legor för fortskaffningsmateriell vid tullverket hava under
hälften av år 1921 åtgått omkring 134,000 kronor. Då utskottet i likhet
med Kungl. Maj:t anser, att beträffande tullpersonalens fortskaffningsmateriell
det nuvarande legosystemet bör såsom för statsverket förmånligast
bibehållas utom beträffande de kostsamma tulljagarna, torde nyssnämnda
belopp, minskat med vad som kan anses motsvara legorna för
de smärre farkoster, vilka genom de fem mera fast utposterade tulljagarna
kunna avvaras, böra läggas till grund för berörda anslags beräknande
i nu föreliggande stat. Skattas beloppet av sist omförmälda
legor till 10,000 kronor, kommer alltså ett anslag av 124,000 kronor
att under förra halvåret 1923 bliva erforderligt till legor för den vid
tullverket förefintliga fortskaffningsmateriellen. Eu höjning av det för
ändamålet av Kungl. Maj:t beräknade beloppet med 49,000 kronor synes
följaktligen behöva företagas.
Kungl. Maj:t har föreslagit, att kostnaderna för värdering och
inlösen av övertalig fortskaffningsmateriell skulle få av tullmedlen förskotteras,
och har förty icke upptagit något särskilt anslagsbelopp därför
i den framlagda staten. Vid sådant förhållande påkallas icke någon
ändring i sagda stat såsom följd av den omständigheten, att utskottet
förordat viss inskränkning i nyanskaffningen av materiell och att inlösen
av fortskaffningsmateriell — mot vilken åtgärd under de i propositionen
angivna förutsättningar utskottet i princip ej funnit anledning till
erinran — således måste komma att ske i mindre omfattning, än Kungl.
Maj:t avsett.
Däremot bör givetvis den ordinarie staten minskas med det avlöningsbelopp,
7,718 kronor, som beräknats för de tre kammarskrivare,
vilka avsetts för de föreslagna men av utskottet avstyrkta kustbevakningskontrollörernas
expeditioner, varjämte det på extra stat upptagna anslaget
å 10,500 kronor till bemälda kontrollörers avlönande under förra halv
-
30
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
Gränsbevakningens
organisation.
året 1923 bör utgå. För den nuvarande ordinarie personal, vilken utan
att få plats på den nya staten för kustbevakningen skulle därstädes
behöva användas, torde medel redan vara i Kungl. Majrts förslag beräknade
å övergångsavlöningsstat.
Vad beträffar det i motionen 11:210 framförda yrkandet, att
tjänsteman vid kustbevakningen skulle kunna få såsom hittills förordnas
att förestå av kommun bekostad tullstation, vill utskottet hava
uttalat, att, då eu dylik anordning synes utskottet kunna ofördelaktigt
inverka på kustbevakningens effektivitet, densamma principiellt icke bör
tillåtas. Visar det sig, att inom vederbörande kommun en mindre tullförvaltning
fortfarande är av behovet påkallad, synes därstädes hellre
böra på statsverkets bekostnad inrättas en tullexpedition med person
utom tullverket såsom föreståndare mot ett mindre arvode. En dylik
anordning har av generaltullstyrelsen på förekommen anledning föreslagits
för viss ort (propositionen nr 89, sid. 40 o. f.). Därest under
tiden för övergången till den fullständiga nya organisationen vid kustbevakningen
det i något fall skulle visa sig icke vara möjligt att uppbringa
lämplig person utom tullverket för uppdraget såsom tullexpeditionsföreståndai-e,
bör det likväl få ankomma på generaltullstyrelsen
att medgiva kustbevakningstjänsteman att tills vidare få av komtnun
mottaga uppdrag, som i förenämnda motion sägs. Utskottet anser alltså,
att syftemålet med den förevarande motionen bör på ena eller andra
sättet tillgodoses.
Emot vad i propositionen föreslagits i fråga om gränsbevakningens
organisation har utskottet ej funnit anledning till erinran. Dock
har utskottet varit i någon mån tveksamt beträffande anordnande av
det lokala chefskapet över gränsbevakningspersonalen inom Dalsland,
Värmland och Dalarna, vilket, såsom nämnts, skulle liksom nu åvila en
särskild gränsbevakningschef. Med hänsyn till den olikformighet i
chefskapets utövande inom nämnda landskap och vid övriga delar av
rikets landgräns, som vid ett bifall till Kungl. Maj:''6 förslag skulle
komma att föreligga, har utskottet haft under omprövning, huruvida
icke, såsom även motionsvis (II: 236) ifrågasatts, chefskapet kunde beträffande
gränsbevakningen i Dalsland och Värmland läggas under en å
ort därstädes stationerad tullförvaltare och beträffande Dalarna under
tullförvaltaren i Falun. Emellertid har utskottet funnit synnerligen angeläget,
att bevakningen vid ifrågavarande, i kontrollhänseende särdeles
viktiga gränssträcka ställes under enhetligt befäl och att den mångfald
gränstullstationer, som dit måst förläggas på grund av den livliga tra
-
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
31
fiken i dessa gränstrakter, erhålla likformig samt ofta påkommande
handledning och tillsyn. En dylik tillsyn synes vara så mycket mera
behövlig som särskild inspektör för gränsbevakningen icke skulle, såsom
avses för kustbevakningen, finnas anställd. De anfördå omständigheterna
liksom ock det förhållandet, att eu övergång till den i motionen åsyftade
anordningen med tullförvaltare såsom chefer skulle komma att,
efter vad i den föreliggande propositionen (sid. 100) påvisas, draga
väsentligt högre kostnader än bibehållandet av det av Kungl. Maj:t
föreslagna systemet, hava förmått utskottet att stanna vid den lösning
av förevarande spörsmål, som i förevarande proposition kommit till
uttryck.
I förenämnda motion 11:256 har yrkats, att den ifrågasatta gränsbevakningschefstjänsten
måtte utbytas mot en gränstullmästarbefattning.
Av de härför andragna skäl har utskottet icke känt sig övertygat. Den
jämförelse med förhållandena vid gränsen mot Finland, som motionärerna
anställt, är för övrigt i så måtto missvisande, att den vid nämnda gräns
föreslagne gränstullmästaren icke skulle bliva chef för gränsbevakningen
därstädes, utan vara underordnad tullförvaltaren i Haparanda, vilken
komme att utöva berörda chefskap.
Vad utskottet ovan anfört om innebörden av chefskapet för gränsbevakningen
i Dalsland, Värmland och Dalarna, har föranlett utskottet
att biträda Kungl. Maj:ts förslag jämväl i det hänseendet, att såsom
gränsbevakningschefens närmaste man anställes en tjänsteman i kammarskrivares
ställning. Nyssbemälda motionärers åsikt, att en tullkontorist
bör i stället för ändamålet avses, har utskottet följaktligen icke kunnat dela.
Beträffande tullpersonalens utbildning framgår av statsrådsprotokollet
(sid. 110), att Kungl. Maj:t anbefallt särskild utredning i detta
ämne, vilken väntas föreligga någon kortare tid efter det grunderna
för tullverkets omorganisation blivit av riksdagen prövade. Ehuru
därför någon närmare granskning av hithörande frågor icke lämpligen
bör vid detta tillfälle företagas, vill utskottet, under uttalande av sitt
gillande av den principen, att synnerlig omsorg bör ägnas åt tulltjänstemännens
utbildning, emellertid med hänsyn till de planer för utbildningens
anordnande, som framlagts av 1914 års tullkommission, icke
underlåta att redan nu uttala sina tvivelsmål om behövligheten och
värdet av att på statsverkets bekostnad inrätta särskilda kurser för
sådana äldre tjänstemän, som vilja göra sig kompetenta till ledande
platser inom tullverket.
I fråga om de av Kungl. Maj:t äskade medlen till utbildning i
Personalens
utbildning.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
Personalens
användning.
Tjänstgö
ringskommis
sionen.
tulltjänsten liar departementschefen, såsom förut nämnts, principiellt
tillstyrkt, att av blivande anslag till sådan utbildning till generaltullstyrelsens
förfogande årligen ställes ett belopp av förslagsvis 5,000
kronor för tulltjänstemäns studieresor i utlandet. Utskottet anser, att
dylika stipendier icke böra åtminstone för närvarande utdelas. Då emellertid
av uppgiven anledning något belopp för stipendier icke medtagits
vid beräkning av det för förra halvåret 1923 behövliga anslagsbeloppet
till utbildning i tulltjänsten, kan utskottets avstyrkande av stipendieinstitutionen
ej medföra minskning i staten för samma tid.
Grundtanken i förslaget att minska den överkvalificerade arbetskraften
vid tullverket genom användande av tullkontorister för utförande
av enklare tullbehandlingsgöromål ävensom vissa kamerala arbeten
anser utskottet sig kunna fullt gilla. Genom införande vid tullverket
av detta nya slag av befattningshavare synes möjlighet vara beredd
att få såväl tullbehandlings- som .kontorskostnaderna för verket efter
hand nedbringade. Samtidigt har öppnats utsikt för de mera kunniga
och framåtsträvande bland den lägre tullpersonalen att nå en mot deras
större duglighet svarande tjänsteställning. Emellertid vill utskottet i
detta sammanhang erinra, att enligt Kungl. Maj.ts förslag skulle för
utförande av kontorsgöromål anställas jämväl kvinnlig personal. Det
synes utskottet böra tagas under övervägande, om icke genom användande
av sådan personal i något större utsträckning, än som föreslagits,
viss kostnadsbesparing skulle kunna ernås.
Under sådana omständigheter anser utskottet försiktigheten bjuda
att icke nu i staten uppföra hela det antal tullkontoristbefattningar,
som av Kungl. Maj:t föreslagits. Efter vad som framgår av statsrådsprotokollet
(sid. 190), komma att vid 1923 års början sannolikt finnas
tillgängliga endast 40 till tullkontoristbefattning kompetenta tjänstemän.
Att nu uppföra ett större antal sådana befattningar än det nämnda synes
icke erforderligt, utan torde det böra få ankomma på följande riksdagar
att i staten upptaga det ytterligare antal dylika befattningar, som efter
skedd utredning visar sig behövligt och som kan besättas med kompetenta
innehavare.
Genom vad utskottet sålunda anfört torde motionen II : 227 vara
besvarad.
Vad angår den föreslagna tjänstgöringskommissionen, finner även
utskottet påkallat, alt en dylik, sådan som den av Kungl. Maj:t tilltänkts,
snarast möjligt kommer till stånd i och för närmare undersökningar
rörande antalet tull förval tartjänster inom de olika lönegraderna samt det
Statsutskottets utlåtande Nr 116. 33
vid envar tullförvaltning erforderliga antalet tjänstemän av lägre tjänstegrad
än förste tullkontrollörs. Beträffande fullgörandet av ifrågavarande
undersökningar vill utskottet i likhet med departementschefen betona
den synnerliga angelägenheten därav, att undersökningarna bedrivas så,
att åtminstone ett preliminärt uttalande från kommissionen om den riktiga
fördelningen av antalet tullförvaltartjänster på de för sådana tjänster
bestämda lönegraderna samt om det faktiska behovet vid lokalförvaltningen
av förberörda slags tjänster föreligger vid tiden för bandläggningen
hos Kungl. Maj:t av ärendet om antalet tjänster vid nämnda
förvaltning för förra halvåret 1923.
De resultat, som undersökningarna sålunda må komma att giva,
böra givetvis göras till föremål lör möjligast noggranna prövning jämväl
av generaltullstyrelsen, innan Kungl. Maj:t på grundvalen av den föreliggande
utredningen definitivt fastställer ifrågavarande statförändringar.
Dessa förändringar böra enligt utskottets förmenande icke, vare sig de
avse antalet tullförvaltartjänster inom de olika lönegraderna eller övriga
ifrågavarande befattningar, få vidtagas på sådant sätt, att den stat, som
må varda av riksdagen fastställd, därigenom kan beträffande någon av
dessa båda grupper av tjänster anses ökad. Denna utskottets ståndpunkt
innebär beträffande tullförvaltartjänsterna viss inskränkning i den
rätt, som enligt propositionen avsetts för Kungl. Maj:t, eller att obegränsat
vidtaga de förändringar i fråga om antalet sådana tjänster inom
de olika lönegraderna, till vilka omständigheterna kunna giva anledning.
I föreliggande proposition hava uppräknats vissa vid tullverket
förekommande slag av extra inkomster, vilka Kungl. Maj:t ansett böra
indragas till statsverket från och med den tidpunkt, då nytt avlöningsreglemente
blir gällande för verkets personal. Utskottet, som funnit,
att jämväl andra extra inkomster än de sålunda angivna för närvarande
tillgodokomma tulltjänstemän, är av den mening, att den ifrågavarande
indragningen bör omfatta samtliga slag av extra inkomster vid tullverket
med undantag av de s. k. beslagarandelarna. Det må i detta
sammanhang erinras därom, att enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 7
juli 1921 (nr 397) lösen ej skall debiteras för sådana expeditioner, som
avses i bestämmelser angående indragning av expeditionslösen, meddelade
vid verkställd reglering av statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden m. m., samt utfärdats av ämbets- och tjänstemän, som
äro underkastade samma bestämmelser. I stället skall stämpel utgå till
motsvarande belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 höft. (Nr 116.)
Indragning
av sportler.
5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
Kompensation
för
sportler.
Lika med Kungl. Maj:t anser utskottet, att vederbörande tjänstemän
böra beredas en successivt bortfallande ersättning för vad de kunna
beräknas förlora genom nyssberörda indragning av extra inkomster.
Emellertid har utskottet uppmärksammat, att en avsevärd del av de
extra inkomster, för vilka kompensation sålunda ifrågakommer, utgöres
av ersättning för tjänsteförrättning å s. k. övertid. Då framdeles flera
av de tjänstemän, som skulle bliva berättigade till kompensation, kunna
förväntas komma att fortfarande förrätta tjänstgöring å övertid men
därför erhålla gottgörelse enligt bestämda grunder antingen kontant eller
i form av motsvarande ledighet å normal tjänstgöringstid, förefaller det
utskottet rättvist, att den blivande kompensationen för sportler, erhållna
genom övertidstjänstgöring, icke för de åsyftade tjänstemännen utgår
med fulla beloppet av vad som med tillämpning av det av Kungl. Maj:t
föreslagna beräkningssätt skolat tillkomma dem. En fullt exakt beräkning
av reduceringsbeloppets storlek låter sig tydligen icke göra, för
så vitt ett för tjänstemännen olägligt uppskov med kompensationens
bestämmande och utbetalning, intill dess den nya organisationen för
tullverket varit i kraft under åtminstone ett år, skall kunna undvikas.
Utskottet har därför varit hänvisat till att söka utfinna en ungefärlig
procentsats för det avdrag, vilket motsvarar den egentliga förlusten i
ersättning för sådana tjänsteförrättningar å övertid, som vanligast förekomma
för respektive tjänstemän. Därvid har utskottet kommit till det resultat,
att den minskning i övertidsersättning, som på detta sätt skulle åsamkas
tjänstemännen vid övergången till förändrad organisation, kan anses belöpa
sig till 15 procent för kammarskrivare och 40 procent för tjänstemän
i lägre ställning. Endast för belopp, som motsvara denna procentuella
minskning, torde således kompensation böra för dessa befattningshavare
utgå, i vad de upphörda extra inkomsterna utgjort ersättningför
tjänstgöring å övertid.
I det anslagsbelopp å 73,500 kronor, som i Kungl. Maj:ts statförslag
beräknats till personliga lönetillägg samt ersättning för indragna
extra inkomster m. m., ingår sportelkompensationen med 20,000 kronor.
Nyssberörda inskränkning i rätten till kompensation torde böra medföra
en minskning av sistnämnda belopp med 5,000 kronor, varigenom
anslagsbeloppet å 73,500 kronor nedbringas till 68,500 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vid beräknande av sportelberättigad
tjänstemans inkomst av sin befattning hänsyn tagas till medeltalet
av sportlernas belopp under åren 1921 och 1922. Under tidigare
år uppburna sportler borde således icke få utöva inverkan på den blh
vande sportelkompensationen. Denna ståndpunkt synes utskottet riktig.
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
35
Ty även om fullt noggranna uppgiftor om de uppburna sportlernas belopp,
fördelat på olika slag av förrättningar, kunde åstadkommas för
längre tillbaka liggande år, något för vilket departementschefens yttrande
emellertid icke ger stöd, lärer det knappast kunna anses tillräckligt
motiverat att bereda vederbörande ersättning för sådana extra inkomster,
vilka sedan eu tidrymd av mera än två år tillbaka upphört,
allrahelst det icke kunnat göras troligt, att desamma ens inom det stundande
året skola återkomma i förutvarande omfattning. Den mening,
som i motionen i ämnet (II: 222) förfäktats, nämligen att en uppenbar
orättvisa skulle genom det av Kungl. Maj: t föreslagna förfaringssättet
tillskyndas tulltjänstemännen, kan utskottet således icke finna befogad.
Vid bestämmandet av den medelavlöning för åren 1921 och 1922,
som skall ligga till grund vid beräkning av sportelkompensation, bör
tydligen tagas hänsyn jämväl till tillfällig löneförbättring och tillfälligt
lönetillägg, som må hava under nämnda år åtnjutits.
Jämlikt 29 § i avlöningsreglementet för statsdepartementen m. fl.
må för tjänstgöring utöver fastställd arbetstid till manlig tjänsteman,
tillhörande någon av 1—12 lönegraderna enligt 9 §, avdelning B, samt
till kvinnlig tjänsteman ersättning för övertidsarbete, där sådant arbete
undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas enligt grunder, som bestämmas
av Kungl. Maj:t. I motionen II: 222 har ifrågasatts, att sådan
ersättning skulle tillerkännas även manliga tjänstemän i högre lönegrader
än nu nämnts, i den mån arbetet utgjorde sådant, för vilket
betalning enligt tullverkets förrättningstaxa erlades av trafikant.
Utskottet finner det ur flera synpunkter önskligt, att annan gräns
för tulltjänstemännens rätt till övertidsersättning ej uppdrages än den,
som fastställts icke blott för de under statsdepartementens avlöningsreglemente
inordnade verken utan även för kommunikationsverken. Den
i förenämnda motion framhållna omständigheten, att övertidsarbete,
framför allt sådant, som tillhör högre tjänstemäns handläggning, skulle
inom sistberörda verk äga rum huvudsakligen i verkens eget intresse
men inom tullverket däremot verkställas uteslutande i trafikens intresse,
synes så mycket mindre kunna tala för bifall till motionen, som det
övertidsarbete, vilket förekommer vid andra verk än tullverket, ofta
indirekt föranledes av verkens åtgöranden för tillgodoseende av trafikens
intresse. Den i motionen uttalade farhåga, att hinder för trafikerande
att erhålla expedition å övertid lätt komme att uppstå genom den ifrågavarande
begränsningen i rätten till övertidsersättning, synes utskottet
icke grundad. Att tullpersonalens tjänstgöring för tillhandagående av
Rätt till
övertidsersättning.
36
Läkarvård
m. m.
Antalet befattningar.
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
trafiken icke ens gives skenet att bero av, huruvida eller i vad mån
extra gottgörelse beredes tjänstemannen för densamma, bör bliva en
synnerlig angelägenhet för verkets ledning att övervaka.
Kungl. Maj:t har på tillstyrkan av 1902 års löneregleringskommitté
föreslagit, att förmånen av kostnadsfri läkarvård jämte läkemedel måtte
i ungefär hittillsvarande omfattning bibehållas för ordinarie personal
vid tullverket (sid. 130). Eu reservant inom nämnda kommitté har
emellertid yrkat, att sådan förmån framdeles icke måtte beredas tullpersonal
i annat fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten.
Utskottets ställning till detta spörsmål överensstämmer med den,
reservanten intagit. Dock måste det anses vara med billighet överensstämmande,
att den tjänsteman, vilken omedelbart före ikraftträdandet
för tullverket av det nya avlöningsreglementet innehar sådan
befattning å ordinarie eller extra stat vid nämnda verk, som i den
nya staten är upptagen i lönegrad, lägre än den för kammarskrivare
avsedda, och '' med vilken dittills följt rätt till kostnadsfri läkarvård
jämte läkemedel, bibehålies vid denna rätt i den utsträckning,
Kungl. Maj:ts förslag innebär, så länge han icke tilldelas tullkontoristbefattning
eller befattning i samma grad som eller högre grad än
kammarskrivare. Utskottet tillstyrker därför, att riksdagen, med avslag
å Kungl. Maj:ts förslag i förevarande ämne, såsom personlig förmån
lämnar medgivande i nyssberörda riktning.
Behovet av det av Kungl. Maj:t föreslagna antalet högre befattningar
av de olika slagen vid generaltullstyrelsen och tullstaten har
utskottet i möjligaste mån prövat och därvid funnit vad propositionen
i sådant avseende upptager kunna med ett fåtal jämkningar tillstyrkas.
Sålunda har utskottet ansett förslaget om uppflyttning av föreståndaren
för generaltullstyrelsens statistiska avdelning till högre tjänsteställning
än den nuvarande (förste aktuaries) icke vara tillräckligt motiverat.
Såsom föreståndare för ifrågavarande avdelning bör således enligt
utskottets förmenande fortfarande finnas anställd en »förste aktuarie» (i
15 lönegraden) i stället för en »chef för statistiska avdelningen» (i 16
lönegraden).
Därjämte har utskottet funnit vissa, i det följande närmare omförmälda
sänkningar av antalet tullförvaltartjänster i skilda klasser redan
nu möjliga. Beträffande det sålunda uppkomna antalet vill utskottet
dock ånyo fästa uppmärksamheten därå, att detta antal är i så måtto
provisoriskt, att den slutliga fastställelsen av detsamma blir beroende
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
37
av de undersökningar på respektive platser, som skulle före den nya
statens ikraftträdande företagas av tullverkets blivande tjänstgöringskommission.
Det definitiva bestämmandet av ifrågavarande atftal kommer
emellertid, såsom tidigare nämnts, ej att få leda till ökning av de
sammanlagda kostnader, som nu må varda av riksdagen beräknade för
samtliga tullförvaltartjänster.
Vad åter angår de lägre befattningarna vid tullverket från och
med de i tullkontrollörs grad placerade, får utskottet anföra följande.
De i förevarande proposition förebragta, av olika kommittéer och
generaltullstyrelsen åstadkomna utredningar i fråga om antalet befattningar
vid kustbevakningen, å vilka Kungl. Maj:ts förslag rörande dessa
grundats, hava givit utskottet anledning antaga, att det nu föreslagna
antalet sådana befattningar — frånsett de tre för kustbevakningskontrollörernas
expeditioner avsedda kammarskrivartjänsterna — icke skall
visa sig vara för högt tilltaget. Utskottet tillstyrker alltså, att berörda
antal upptages i staten för förra halvåret 1923. Därav följer, att utskottet
icke kan biträda det i motionen II; 243 gjorda yrkandet om
avslag å förslaget om inrättande av kustbevakningsbiträdesbefattningar.
Vidkommande antalet lägre befattningar vid gränsbevakningen,
biträder utskottet likaledes Kungl. Maj:ts förslag, vilket i stort sett
allenast innebär ett upptagande på ordinarie stat av den ordinarie och
extra ordinäre gränsbevakningspersonal, som under senare tider visat
sig behövlig.
Beträffande vidare det föreslagna antalet lägre befattningar vid
lokaltullförvaltningen — fransett tullkontoristtjänsterna, varom ovan
nämnts — vilket, såvitt utskottet kunnat utröna, innebär en ej ringa
reducering av det antal, som vederbörande tullförvaltningar ansett behövligt,
har utskottet inhämtat en del upplysningar rörande förhållanden
av beskaffenhet att kunna inverka pa detta antal. Dessa upplysningar
hava givit vid handen bland annat följande. Importen och exporten
hava såsom helhet betraktade visserligen nedgått under perioden 1913 —
1921. Men denna nedgång belöper allenast på importen av tullfritt
gods och på exporten, båda grenar av utrikestrafiken, som icke torde
kunna anses i större mån inverka på tullverkets personalbehov. Importen
av tullpliktigt gods, vilken åter utövar stort inflytande på tullverkets
arbetsbörda, har däremot högst väsentligt ökats. Ökningen
har inträtt beträffande samtliga ej alltför oväsentliga varugrupper,
dock med undantag av spannmål; denna varas tullbehandling lärer
emellertid på grund av sättet för varans lossning och uppvägning
kräva jämförelsevis ringa tullpersonal. Enligt anställda beräkningar
38
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
har sedan år 1913 värdesumman för importen av tullpliktiga varor ökats
med i runt tal 20.5 miljoner kronor enligt 1913 års importmedelpriser
samt tullstimman för samma import stigit med 13.9 miljoner kronor,
eller omkring 20 procent, allt sedan år 1913. Vid bestämmande av
sist angivna stigning har jämväl beaktats verkan av att tullförändringar
inträtt samt att tullen å vissa varuslag beräknas efter värde och sålunda
röner inverkan av penningvärdets skiftningar. Importsiffrornas
stegring synes för nu omhandlade fråga vara av så mycket större betydelse
som den trafik, vilken försiggår i mindre sändningar, vuxit —
om antalet postpaket lägges till grund för beräkningen — med över
70 procent från nyssnämnda år, ett förhållande som synes kunna på
verka
såväl tullbehandlingsgöromålen som det kamerala arbetet. Bevakningsbestyren
uppgivas hava tilltagit i omfattning, särskilt på grund
av den på senare åren av allmänt kända omständigheter påkallade
skärpta tillsynen i hamnarna, vilken innebär dels förstärkta och tätare
inträffande patrulleringar, dels ock mera genomgående och förnyade,
tidsödande fartygsvisitationer.
Den översikt av förhållandena rörande utrikestrafiken, som sålunda
och i övrigt erhållits, har tillika med en jämförelse med den personalstyrka,
som stod tullverket till buds under det senaste normala
året, och den, varöver tullverket med ingången av år 1922 skulle hava
att förfoga, givit utskottet det allmänna intryck, att betjänandet och
övervakandet av denna trafik kan för den lokala rörelsens del komma
att tills vidare kräva det av Kungl. Maj:t föreslagna sammanlagda
antal befattningar i här behandlade lägre tjänsteställningar. I saknad
av närmare uppgifter om den blivande arbetsfördelningen vid envar
tullförvaltning — vilka uppgifter givetvis ej kunna med större grad av
säkerhet erhållas utan speciella undersökningar på varje plats — vill
utskottet likväl icke härmed hava fastslagit, att det sålunda ifrågasatta
antalet bör bliva en minimisiffra. Utskottet har också i det föregående
betonat, att det slutliga fastställandet bör föregås av särskilda utredningar
genom tjänstgöringskommissionen och generaltullstyrelsen, och
utskottet förväntar, att dessa utredningar framför allt inriktas på åstadkommandet
av största möjliga inskränkningar i personalantalet. Därjämte
bör emellertid vid utredningarna icke bortses från den synnerliga
vikten, att ej något slag av ifrågavarande befattningar inrättas till
större antal, än vad däremot svarande arbete måste anses komma att
efter den nya organisationens genomförande oavvisligen kräva. Därvid
bör särskilt uppmärksamhet ägnas åt att den lägsta befattningen för
manliga tjänstemän vid lokaltullförvaltningen, tullvakt — vilken befatt
-
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
39
ning utskottet icke blott, i motsats till vad i motionen II: 243 anföres,
anser böra nyinrättas utan även finner vara i det föreliggande förslaget
upptagen till ett i jämförelse med det totala antalet befattningar alltför
ringa antal — kommer i tillbörlig utsträckning till utnyttjande för det
mindre kvalificerade bevaknings- och annat dylikt arbete, som otvivelaktigt
måste förefinnas vid rikets samtliga tullförvaltningar. — Vad i
motionen II: 256 anförts om utbytande av tio tullkontrollörstjänster
mot lika antal tullmästarbefattningar, bär utskottet icke funnit innebära
tillräckliga skäl för ett biträdande av detta yrkande.
Beträffande slutligen antalet lägre befattningar hos generaltullstyrelsen
finner utskottet ej anledning till annan avvikelse från vad
Kungl. Maj:t föreslagit, än att utskottet anser en av de för styrelsens
statistiska avdelning avsedda fyra kvinnliga kontorsskrivarbefattningarna
böra nedflyttas till kanslibiträdesbefattning. Innehavaren av denna
befattning har i tidigare förslag beräknats bliva behövlig såsom arbetsledare
för den personal, vilken skulle sysselsättas med statistiska göromål
angående huvudsakligen tullagers- och restitutionsrörelsen. Utskottet
är emellertid av den uppfattning, att innehavaren av den till
nyinrättande jämväl tillstyrkta aktuariebefattningen på samma avdelning
bör kunna ensam utöva den särskilda arbetsledning, som må vara erforderlig
för nyssnämnda personal.
Vid tull tjänsternas inordnande i lönegrader har Kungl. Maj:t följt Lönegrader,
det av 1902 års löneregleringskommitté avgivna förslag i ämnet till
alla delar. Mot denna lönegradsplacering hava, såsom förut nämnts,
motionsvis framförts erinringar beträffande dels antalet lönegrader för
tullförvaltare’änsterna, vilket ansetts böra minskas från fem till fyra
(II: 235), dels ock placeringarna i lönegrader av samma tjänster (II: 235),
av tullförvaltartjänsten i Storlien (I: 116 och II: 218), av kammarskrivartjänsterna
(I: 117 och II: 221) samt av flertalet befattningar i lägre
grader än kammarskrivartjänsterna (II: 243), vilka samtliga placeringar
ansetts böra göras förmånligare, merendels genom respektive befattnings
uppflyttning till närmast högre lönegrad.
Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till tulltjänsternas inordnande
i löneskalan är, såvitt utskottet kunnat pröva, i stort sett väl
avvägt med hänsyn såväl till de arbetsuppgifter, som skulle ankomma
på de olika slagen befattningshavare, som ock till den lönegradsplacering,
vilken fastställts för motsvarande befattningshavare i andra verk.
I sistnämnda avseende har tullstatens personal, liksom fallet varit sedan
äldre tider, i allmänhet beretts en något högre lönenivå än personalen
40
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
vid närmast jämförbara verk. Denna förmånligare ställning anser utskottet
väl försvarlig. Utan att bortse från vikten av det arbete, som
givetvis inom varje av sistberörda verk kräves, har utskottet nämligen
fått den uppfattning, att den särskilt ömtåliga ställning till den trafikerande
allmänheten, som tulltjänstemannen intager, och det stora ansvar
i fråga om utmätandet av statsintäkter, som åvilar honom i motsats
till tjänstemän inom andra v$rk, med vilka jämförelse i allmänhet
anställes, icke skäligen kan undgå att medföra en häremot svarande
bättre löneplacering.
I trots av denna allmänna synpunkt på förevarande spörsmål kan
utskottet dock icke dela den i motionen II: 235 framförda uppfattning,
att det föreliggande förslaget ej skulle vara tillfredsställande, där det
gäller tullförvaltartjänsternas placering i lönegrader. I stället anser utskottet,
som finner det av Kungl. Maj:t föreslagna antalet klasser av
dessa tjänster vara lämpligt, att de platser å löneskalan, vilka enligt
Kungl. Maj:ts förslag beretts för de olika klasserna av tullförvaltartjänsterna,
äro väl avpassade efter omfattningen av det arbete och ansvar,
som äro förbundna med tjänsterna, samt av arbetets beskaffenhet.
En närmare prövning av frågan om vilka orters tullförvaltareänster,
som böra hänföras till ena eller andra klassen, har utskottet, såsom
förut antytts, i saknad av efter nuvarande förhållanden upprättat
material rörande detaljerna av arbetet vid varje tullförvaltning samt
med hänsyn till de blivande undersökningarna i saken av tullverkets
tjänstgöringskommission, icke ansett sig kunna företaga. Om befogenheten
av det i motionerna I: 116 och II: 218 gjorda yrkandet om viss klassuppflyttning
av tullförvaltare änsten i Storlien finner utskottet sig därför icke
kunna göra annat uttalande, än att prövningen därav bör ske först
efter det nyssnämnda undersökningar fullbordats och då i enahanda
ordning, som kommer att gälla för övriga tullförvaltartjänsters klassificering.
Kammarskrivarbefattningarnas upptagande i 9 lönegraden synes
utskottet riktigt. Att, såsom i motionerna I: 117 och II: 221 yrkat3,
hänföra dessa befattningar till 10 lönegraden innebär otvivelaktigt en
övervärdering av desamma. Den nya löneställning, som kommer att
beredas kammarskrivare, kan för övrigt även anses innefatta gottgörelse
för den i jämförelse med flera andra verks personal längre extratiden
för dessa, särskilt som den nya organisationen måste genom att lämna
möjlighet till snabbare befordran leda till väsentlig avkortning av denna
tid. Endast för de nuvarande å ordinarie eller extra stat uppförda kammarskrivarna
gestalta sig förhållandena ogynnsammare härutinnan. Det
Statsutskottets utlåtande Nr llö.
41
synes därför utskottet skäligt, att en förbättring av deras ställning i
den nya organisationen åstadkommes. Denna förbättring torde böra ske
fullt fristående och lämpligen bestå däri, att rätt lämnas envar dylik
kammarskrivare, som övergår på den nya staten, att, sedan han med
tillämpning jämväl av avlöningsreglementets bestämmelser om tillgodoräknande
av tjänstetid kan anses hava tillhört den för kammarskrivarbefattning
avsedda lönegradens högsta löneklass i sex år, bliva uppflyttad
i närmast högre löneklass inom närliggande lönegrad, såäbm om
denna senare löneklass tillhörde den för kammarskrivare bestämda lönegraden.
Den här åsyftade förmånen bör emellertid icke få avse den,
som först från och med den 1 januari 1923 tillträder kammarskrivarbefattning.
Medgivandet av nyssnämnda förmån för vissa kammarskrivare
föranleder höjning i det för sådana befattningshavare i avlöningsstaten
beräknade avlöningsbelopp med förslagsvis ^10,000 kronor.
Till den väckta motionen (II: 243) om gynnsammare placering av
flertalet lägre tjänstebefattningar finner utskottet icke skäl att tillstyrka
bifall.
Enligt vad numera föreliggande utredning ger vid handen, är den
patrullbåt, som ställts till Stockholms tullbevaknings förfogande, av den
otillfredsställande beskaffenhet, att ständiga reparationer påfordras för
att bibehålla densamma i sådant skick, att den kan anses åtminstone
tämligen sjövärdig. Med hänsyn härtill, och då ifrågavarande båt även
i andra avseenden synes icke kunna nöjaktigt uppfylla de fordringar,
som numera måste ställas på en patrullbåt inom Stockholms vidsträckta
hamnområden, finner utskottet sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts
förslag om byggande på svensk verkstad av en ny sådan i den förras
ställe i huvudsaklig överensstämmelse med den av 1921 års riksdag för
Göteborgs tullbevakning beviljade patrullbåten. Mot den beräknade
kostnaden härför, högst 55,000 kronor, har utskottet ej anledning till
erinran.
I fråga om de i Kungl. Maj:ts statförslag avsedda kostnaderna
för nyanskaffning och underhåll av vid kustbevakningen erforderlig
tjänstemateriell har utskottet redan i annat sammanhang yttrat sig.
Såsom förut nämnts, har utskottet funnit de till uppförande å
extra stat föreslagna tre kustbevakningskontrollörerna icke behövliga,
varför det föreliggande förslaget till extra stat för förra halvåret 1923
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 höft. (Nr 116.) 6
Anslag till
fortskaffnin
garn
ateriell.
Extra
staten.
Tilläggs
stafcen.
42 Statsutskottets utlåtande Nr 116.
kan minskas med det för avlöningar åt dessa tjänstemän beräknade belopp,
10,500 kronor.
I övrigt tillstyrker utskottet bifall till berörda statförslag.
Enär den av Kungl. Maj:t föreslagna flyttningen av tullkammaren
i Riksgränsen till Kiruna enligt anställda undersökningar visat sig
korning att medföra ganska avsevärd årlig besparing för statsverket och
därtill synes kunna verkställas utan äventyrande av något allmänt intresse,
finner utskottet medgivande att under år 1922 verkställa sådan
förflyttning böra lämnas. Däremot är utskottet icke övertygat, att ett
verkligt behov föreligger att i samband med denna flyttning anskaffa
bostäder på statsverkets bekostnad åt den blivande tullpersonalen i Kiruna.
I varje fall synes den utredning angående kostnaderna för en sådan
anskaffning, vilken förebragts, icke vara tillräckligt ingående för att
utskottet skulle på grundvalen av densamma kunna nöjaktigt bedöma,
huruvida de för ändamålet äskade medlen må vara väl avvägda. Under
sådana förhållanden finner utskottet det på tilläggsstat för år 1922 begärda
reservationsanslaget å 116,000 kronor icke böra beviljas.
Tiil ökning av arbetskrafterna vid tullverket har Kungl. Maj:t å
tilläggsstat för år 1922 föreslagit ett belopp av högst 90,115 kronor.
I detta belopp ingå bland annat avlöningar åt tre tulldirektörer under
tre månader av året med tillsammans 5,475 kronor samt åt erforderlig
tullpersonal vid tullförvaltningarna i Göteborgs och Malmö frihamnar
under högst nio månader av året med inalles 79,240 kronor. Tulldirektörerna
hava, såsom förut nämnts, ansetts böra tillsättas före ingången
av år 1923 i och för utförande av åtskilliga förarbeten för övergången
till den nya organisationen. Då utskottet emellertid förmenar, att tillsättandet
av de i staten för förra halvåret 1923 uppförda tulldirektörstjänsterna
bör kunna ske så tidigt under innevarande år, att tjänsternas
blivande innehavare må medhinna att — efter medgiven befrielse helt eller
delvis från handläggningen av dem eljest åliggande göromål — utföra berörda
förarbeten vid sidan av innehavande tjänst, anser utskottet det
för tulldirektörers avlönande under viss del av år 1922 beräknade anslagsbeloppet,
icke vara behövligt. Vad åter angår avlöningarna åt
tullpersonalen vid de båda frihamnarna, synas med avseende därå, att
öppnandet av nämnda frihamnar visat sig icke kunna komma att ske
före den 1 juni 1922, de för dessa avlöningar äskade medlen böra begränsas
till att avse högst sju månader av innevarande år, eller till i
runt tal 61,630 kronor. Till ökning av arbetskrafterna vid tullverket
under år 1922 skulle således erfordras allenast 67,030 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
43
Mot beviljande av de begärda anslagsbeloppen i övrigt å tilläggsstaten
för tullverket har utskottet ej något att erinra.
Därest hittillsvarande uppställning av tullverkets utgiftsstater användes,
utvisa anslagsbeloppen å de ordinarie och extra staterna för
förra halvåret 1923 samt tilläggsstaten för år 1922 dels enligt Kungl.
Maj:ts förslag, dels sedan de av utskottet förordade ändringar däri vidtagits,
följande slutsummor:
Stater |
Anslagsbe enligt förslag av |
lopp minskning kronor |
|
Kungl. Maj:t kronor |
utskottet kronor |
||
a. Ordinarie staten. |
|||
Avlöningsstaten ............. ......................................... |
6,142,280 |
5,961,488 |
180,792 |
Indragnings- och övergångsstaterna ............................. |
83,000 |
83,000 |
— |
Pensionsstaterna: |
|||
för avskedade tjänstinnehavare ................................ |
200,000 |
200,000 |
— |
för avlidna tjänstinnehavares änkor och barn ........... |
19,000 |
19,000 |
— |
Omkostnadsstaten ................................................... |
2,297,510 |
1,294,110 |
1,003,400 |
Summa |
8,741,790 |
7,557,598 |
1,184,192 |
b. Extra staten. |
|||
Till ökning av arbetskrafterna ................................... |
10,500 |
— |
10,500 |
Till övergångsavlöning................................................ |
428,000 |
428,000 |
— |
Summa |
438,500 |
428,000 |
10,500 |
c. Tilläggsstaten. |
|||
Till anskaffning av bostadslägenheter.......................... |
116,000 |
— |
116,000 |
Till ökning av arbetskrafterna .................................... |
90,115 |
67,030 |
23,085 |
Till förstärkning av anslaget till diverse utgifter............ |
25,000 |
25,000 |
— |
Summa |
231,115 |
92,030 |
139,085 |
Jämförande
översikt.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
Förestående minskning i den ordinarie avlöning sstaten, 180,792
kronor, har uppkommit sålunda:
Minskning Ökning
förändring av befattningen chef för
statistiska avdelningen till förste aktuarie
befattnine:
........................................................... kronor 468 —
förändring av en kontorsskrivarbefattning
hos generaltullstyrelsen till kansli
biträdesbefattning
..... » 360 —
höjning av avlöningsbeloppet för kammarskrivare
med anledning av medgiven
rätt för vissa sådana att uppflyttas till en
extra löneklass ................................................... »
minskning av antalet tullkontoristbefattningar
med nittio................................... » 177,246 —
minskning av antalet tjänster vid
kustbevakningen med tre kammarskrivar
befattningar.
...................................................... » 7,718 —
sänkning av anslagsbeloppet till personliga
lönetillägg samt ersättning för in- •
dragna extra inkomster m. m. till följd av
viss begränsning i rätten till kompensation
för sportler .................................................. » 5,000 —
Summa kronor 190,792 10,000.
— 10,000
Minskningen åter i omJcostnadsstaten, 1,003,400 kronor, har uppstått
på följande sätt:
Minskning Ökning
sänkning av anslagsbeloppet till underhåll
och drift av fortskaffningsmateriell ... kronor 120,000 —
höjning av anslagsbeloppet till legor
för fortskaffningsmateriell .............................. » — 49,000
sänkning av anslagsbeloppet till inköp.
av fortskaffningsmateriell för tull- och
kustbevakningen .............................................. » 932.400
Summa kronor 1,052,400 49,000.
Statsutskottets utlåtande Nr 116. 45
Vid bifall till utskottets hemställan kommer
slutsumman av tullverkets ordinarie stater för förra
halvåret 1923 att uppgå till ...................................... kronor 7,557,598
och således, då halva beloppet av 1922 års motsvarande
stat utgör....................................................... » 5,794,685
att överstiga sistnämnda summa med.............................. kronor 1,762,913.
1 detta merbelopp ingår ett anslag till täckande av engångskostnader
för inköp av viss fortskaffningsmateriell för tull- och kustbevakningen
med 341,800 kronor.
Den extra staten för förra halvåret 1923 skulle
sluta på ett belopp av ........................................................ kronor 428,000
vadan densamma, enär hälften av motsvarande stat för
år 1922 belöper sig till .................................................. » 429,250
• kommer att underskjuta sistnämnda belopp med ............ kronor 1,250.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
I) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och herrar N. A. Nilssons och Thulins
motion I: 117, K. A. Anderssons motion I: 130, Lithanders
m. fl. motion II: 221, Karlströms i Lummelunda
m. fl. motion II: 237, Ljungbergs motion II: 257 samt herrar
Röings motion II: 235 och E. A. Nilsons i Örebro motion
II: 236, i vad desamma avse det lokala chefskapet
vid kustbevakningen, ävensom med avslag å sistnämnda
båda motioner i övrigt, samt å herrar Lithanders motioner
II: 222 och 255, Röings motion II: 234,
Johanssons i Stockholm m. fl. motion II: 243 samt
Hages och Höglunds motion II: 256, må
a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, den 22 juni
1921 (nr 451) skall från och med den 1 januari 1923
äga tillämpning å befattningshavare vid generaltullstyrelsen
och tullstaten;
b) besluta, att 5 § 1 mom. av nämnda avlö -
Utskottets
hemställan.
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
ningsreglemente skall från och med den 1 januari 1923
hava följande ändrade lydelse:
»I. För följande befattningar, vilka tillsättas
genom förordnande på viss tid, nämligen generaldirektörs-
och chefsbefattningarna vid socialstyrelsen, medicinalstyrelsen,
byggnadsstyrelsen och kommerskollegium
ävensom generaltulldirektörs- och chefsbefattningen vid
tullverket, utgår arvode, för år räknat, med 19,000
kronor. För kustbevakningsinspektörsbefattningen vid
tullverket, vilken befattning likaledes tillsättes genom
förordnande på viss tid, utgår arvode, för år räknat,
med 10,000 kronor»;
c) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid
tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare
avsedda lönegrader enligt den i 9 § av avlöningsreglementet
intagna löneplan skall bestämmas på följande
sätt:
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
47
Befattningar |
Lönegrader |
Befattningar |
Lönegrader |
Generaltullstyrelsen och tullstaten. |
5 tullförvaltare av klass 1 A ...... |
B 16 |
|
Generaltullstyrelsen. |
3 tullkommissarier ..................... |
B 16 |
|
6 tullförvaltare av klass 1 B......... |
B 15 |
||
1 generaltulldirektör, arvode enligt |
20 tullöverkontrollörer.................. |
B 15 |
|
5 § i avlöningsreglementet ...... |
16 förste tullkontrollörer............... |
B 14 |
|
6 byråchefer .............................. |
B 20 |
1 gränsbevakningschef ............... |
B 14 |
1 kustbevakningsinspektör, arvode |
20 tullförvaltare av klass 2............ |
B 14 |
|
enligt 5 § i avlöningsreglementet |
— |
14 tullförvaltare av klass 3 ........ |
B 13 |
7 byråinspektörer ........................ |
B 15 |
126 tullkontrollörer........................ |
B 13 |
1 förste aktuarie ........................ |
B 15 |
11 tullförvaltare av klass 4 ......... |
B 11 |
2 förste revisorer ........................ |
B 15 |
16 tullkassörer ........................... |
B 11 |
1 kamrerare................................. |
B 15 |
1 gränstulimästare ..................... |
B 9 |
B 15 |
B 9 |
||
B 13 |
23 tullmästare.............................. |
B 8 |
|
2 notarier.................................... |
B 13 |
10 gränsöveruppsyningsmän ......... |
B 6 |
1 registrator................................. |
B 13 |
22 kustöveruppsyningsmän............ |
B 6 |
14 revisorer ................................. |
B 13 |
40 tullkontorister ...................... |
B 6 j |
1 materialförvaltare ..................... |
B 8 |
131 tullöveruppsyningsmän ............ |
B 6 |
2 förste expeditionsvakter ............ |
B 3 |
199 gränsuppsyningsmän ............... |
B 4 |
7 expeditionsvakter ..................... |
B 1 |
44 kustuppsyningsmän.................. |
B 4 | |
477 tulluppsyningsman .................. |
B 4 i |
||
b. Kvinnliga befattningshavare. |
42 förste kustvakter ..................... |
B 3 |
|
3 kontorsskrivare ........................ |
C 5 |
149 kustvakter ............................ |
B 2 |
15 kanslibiträden......................... |
C 3. |
699 tillsyningsman ........................ |
B 2 |
20 kontorsbiträden ........................ |
C 2 |
30 kustbevakningsbiträden ............ |
B 1 |
5 skrivbiträden ........................... |
C 1 |
100 tullvakter .............................. |
B 1 |
Tullstaten. |
|||
a. Manliga befattningshavare- |
b. Kvinnliga befattningshavare. |
||
3 tulldirektörer .......................... |
B 19 |
1 kontorsskrivare........................ |
C 5 |
3 tullöverinspektörer..................... |
B 17 |
5 kanslibiträden ........................ |
C 3 |
3 tullbevakningschefer................. |
B 16 |
12 kontorsbiträden........................ |
C 2 |
3 tulldirektörsassistenter ............... |
B 16 |
12 skrivbiträden........................... |
C 1 |
d) besluta, att i den till avlöningsreglementet
hörande tjänsteförteckning skola under sjunde huvudtiteln
för generaltullstyrelsen och tullstaten införas nu
48
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
angivna benämningar å samt lönegrader för tjänstebefattningar
därstädes;
e) godkänna följande särskilda bestämmelser
att från och med den 1 januari 1923 lända till efterrättelse
beträffande tjänstemän vid generaltullstyrelsen
och tullstaten, nämligen:
med ordinarie befattning vid tullverket må förenas
uppdrag såsom tullverkets ombudsman, därest
generaltullstyrelsen finner uppdraget icke kunna anses
inverka hinderligt för utövande av den ordinarie befattningen
;
tjänsteman vid tullverket, tillhörande någon av
1—8 lönegraderna enligt avdelning B i 9 § av avlöningsreglementet,
vilken befordras till kammarskrivare
vid tullverket, må, i den mån så prövas skäligt, för
bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten
och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass
kunna tillgodoföras intill hälften av den tjänstetid,
han innehaft ordinarie anställning vid tullverket,
dock att härvid icke må samtidigt tillämpas 12 § 1
mom. av avlöningsreglementet samt ej heller i något
fall tillgodoräknas honom mera än sex år; och skall,
därest vid sådant tillgodoräknande del av kalenderkvartal
uppstår, hänsyn icke tagas därtill;
tjänsteman, vilken omedelbart före avlöningsreglementets
ikraftträdande för tullverket innehar å
tullverkets ordinarie eller extra stat uppförd kammarskrivarbefattning
och som övergår på den nya staten,
skall, sedan han med tillämpning jämväl av nämnda
reglementes bestämmelser om tillgodoräknande av tjänstetid
kan anses hava tillhört den för kammarskrivarbefattning
avsedda lönegradens högsta löneklass i sex
år, äga att under de för uppflyttning i högre löneklass
eljest föreskrivna villkor åtnjuta lön i närmast
högre löneklass inom närliggande lönegrad, såsom öm
denna senare löneklass tillhörde den för kammarskrivare
bestämda lönegraden;
tjänsteman vid tullverket, som bestrider tjänst å
ort, tillhörande den i 14 § av avlöningsreglementet
omförmälda kallortsklassen Yl, må, därest tjänstgöringen
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
49
är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta honom
för inverkan av ortens klimatiska förhållanden, kunna
enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tilldelas
kallortstraktamente med 50 öre för varje tjänstgöringsdag;
tjänsteman,
vilken omedelbart före avlöningsreglementets
ikraftträdande för tullverket därstädes
innehar sådan befattning å ordinarie eller extra stat,
soin i den nya staten är upptagen i lönegrad lägre
än den för kammarskrivare avsedda, och i sådan egenskap
ägerjåtnjuta läkarvård jämte läkemedel på tullverkets
bekostnad, må, så länge han kvarstår i ordinarie
tjänst inom tullverket och icke tilldelas tullkontoristbefattning
eller befattning i samma grad som
eller högre grad än kammarskrivare, såsom personlig
förmån tillgodonjuta, enligt av Kungl. Maj:t meddelade
närmare bestämmelser, erforderlig läkarvård jämte
läkemedel på tullverkets bekostnad jämväl i andra fall
än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, dock
att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt
icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av
tullverkets medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter
oavkortad lön; samt
anslag, som vid vissa tjänster erfordras till lega
för fortskaffningsmateriell, må till beloppet bestämmas
av generaltullstyrelsen och skall av för ändamålet anvisade
medel utgå till den, som förrättar tjänsten,
dock att, om denna bestrides på förordnande, ordinarie
innehavare av tjänsten må kunna vid anslaget bibehållas,
mot det att han tillhandagå!- vikarien med vad
som för anslaget skall hållas;
f) för tiden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket
godkänna följande
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 höft. (Nr 116.)
7
50
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
Ordinarie stat.
A. Arlöningsstat.
Generaltu 11 s tyr elsen.
Avlöningar till ordinarie |
kr. |
242,172 |
V ikariatsersättningar, för-slagsanslag ..................... |
» |
10,000 |
Arvode till tullverkets om-budsman ....................... |
» |
1,000 |
Avlöningar till icke-ordi-narie befattningshavare |
» |
30,000 |
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
................................. kr. 5,010,066
Vikariatsersättningar,/or
slagsanslag
..................... » 60,000
Arvoden å högst 1,500
kronor, för år räknat,
till två laboratorieföreståndar
e, förslagsanslag,
högst............................... » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m., förslagsanslag... » 751,750 kr. 6,106,488
B. Indtagniags* och örergångrsstater.
Avlöningar till tjänstemän å indragnings
och
övergångsstater, förslagsanslag kr. 83,000
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade
tjänstemän, förslagsanslag.
.................................. kr. 200,000
Statsutskottets utlåtande Nr 116. 51
Pensioner till avlidna
tjänstemäus änkor och
barn, förslagsanslag...... kr. 12,500
Gottgörelse till tnllstatens
enskilda pensiorisinrättning
för mistade andelar
av avlöning vid vakanta
tjänster .................. ..... » 6,500 kr. 319,000.
D. Omkostnad sstat.
Kostnader för avdömande
av tullmål, förslagsanslag
................................ kr.
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m.
m., förslagsanslag......... »
Hemliga utgifter............... ~»
Övriga kostnader för tullverket,
förslagsanslag... » 1,096,960 kr. 1,149,110.
Summa förslagsanslag kr. 7,557,598;
g) bestämma det ordinarie anslaget för tullverket
för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ett mot statens
slutsumma svarande belopp av 7,557,598 kronor att
såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel;
h) besluta, att såsom förutsättning för ikraftträdande
den 1 januari 1923 av den nya avlöningsstaten
för tullstaten skall gälla, att Kungl. Maj:t
dessförinnan meddelar från och med sagda dag tilllämplig
föreskrift därom, att samtliga slag av tulltjänstemän
tillkommande extra inkomster med undantag
av s. k. beslagarandelar skola upphöra att till dem utgå;
i) förklara, att såsom kompensation för sålunda
indragna extra inkomster skall åt ordinarie tjänsteman,
som uppföres å den med 1923 års ingång ikraftträdande
ordinarie avlöningsstaten och vilkens sammanlagda avlöning,
tillfällig löneförbättring och tillfälligt lönetillägg
däri inbegripna, i medeltal under åren 1921 och 1922
jämte under samma tid i medeltal uppburna extra in
-
9,150
40,000
3,000
52
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
kom åter av ifrågavarande slag överstiger årsavlöningen
för år 1923, utbetalas personligt lönetillägg, motsvarande
berörda överskott, dock med iakttagande,
att extra inkomster, som äro att hänföra till resekostnadsersättning
eller dagtraktamente enligt resereglementet
eller annan fortskaffningskostnad, icke må
medräknas;
att hänsyn icke heller må tagas till medeltal av
extra inkomster under åren 1921 och 1922, som ej
uppgått till minst 100 kronor eller till den del av
dylikt medeltal, som överstiger 5,400 kronor;
att beträffande den del av extra inkomsterna
under åren 1921 och 1922, vilken utgjort ersättning
för tjänstgöring å övertid, av medeltalet icke må för
tjänsteman, som efter 1922 års utgång innehar kammarskrivarbefattning,
medräknas mera än lo procent och
för tjänsteman, som efter samma tid innehar lägre befattning
än kammarskrivare, 40 procent; samt
att ifrågavarande lönetillägg, vilket bör minskas
eller upphöra i den mån avlöningen å ny stat ökas,
skall under loppet av nio år avskrivas med en niondel
om året;
j) förklara, att efter motsvarande grunder beräknat
personligt lönetillägg skall utbetalas jämväl till
sådan å nuvarande ordinarie stat eller å en äldre övergångs
a vlöningsstat. kvarstående tjänsteman, som ej anmäler
sig icke vilja övergå på den nya staten;
k) förklara, att sådan å nuvarande ordinarie stat
eller å eu äldre övergångsavlöningsstat kvarstående
tjänsteman vid tullstaten, som ej anmäler sig icke vilja
övergå på den nya staten, må under tiden 1 januari—
30 juni 1923 efter Kungl. Maj:ts bestämmande komma
i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket
kan anses stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,
som må komma att krävas av vederbörande, eller eljest
kan prövas skäligt, dock icke i något fall till högre
belopp, för år räknat, än som genom Kungl. Maj:ts
kungörelse den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga
lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år
1922 blivit bestämda;
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
58
l) förklara, att tillfällig löneförbättring åt sådan
å nuvarande ordinarie stat kvarstående tjänsteman hos
generaltullstyrelsen, som ej anmäler sig icke vilja
övergå på den nya staten, må bestridas av det i staten
för avlöningar till tjänstemän å indragnings- och övergångsstater
avsedda förslagsanslag;
m) medgiva, att Kungl. Maj:t må med stöd av
undersökningar, verkställda av en efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande av generaltullstyrelsen tillsatt särskild
tjänstgöringskommission, i den avlöningsstat för tullverket,
som varder för tiden 1 januari—30 juni 1923
fastställd, vidtaga sådana förändringar i antalet tullförvaltartjänster
inom de olika lönegraderna ävensom
i antalet till tullförvaltartjänster ej hänförliga ordinarie
befattningar vid lokaltullförvaltningen, tillhörande 1 —
13 lönegraderna enligt avlöningsreglementets 9 §, avdelningar
B och C, vilka kunna finnas erforderliga
eller lämpliga men tillika icke kunna anses innebära
ökning i det för avlöningar vid tullförvaltartjänster
respektive vid övriga här ifrågavarande slag av befattningar
i nämnda avlöningsstat avsedda anslagsbelopp;
»
n) medgiva, att tullpersonal tillhörig, vid den
nya statens ikraftträdande mot lega hållen fortskaffningsmateriell
må, i mån som generaltullstyrelsen finner
så böra ske och efter vederbörlig värdering, av
statsverket inlösas, att värderings- och inlösningskostnaderna
må av tullmedlen förskott eras samt att, i händelse
vid försäljning för statsverkets räkning av ifrågavarande
materiell försäljningspriset skulle understiga
nyssberörda kostnader, underskottet må ur tullverkets
räkenskaper såsom omkostnader avföras;
o) besluta, att, där vid tullverket anställd tjänsteman,
å vilken ovannämnda avlöning^reglemente
kommer att äga tillämpning, enligt hittills gällande
avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i
förskott, vid ingången av januari månad 1923 till
honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett
54
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i
den befattning, lian vid utgången av år 1922 innehar,
i förskott uppburit för januari månad 1923, om de
dittillsvarahde avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver
kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle
eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning,
skall ökas med värdet, enligt generaltullstyrelsens
uppskattning, av denna förmån för en månad;
p) till bestridande av kostnaderna för övergång
till anordning med hela avlöningens utbetalning i efterskott
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
bevilja ett förslagsanslag av 428,000 kronor;
q) medgiva, att tullkammaren i Riksgränsen
må, därest omständigheterna anses böra därtill föranleda,
under år 1922 förflyttas till Kiruna;
r) till ökning av arbetskrafterna vid tullverket
med en personalbyråchef och en kustbevakningsinspektör,
vardera under fyra månader av år 1922,
samt erforderlig personal vid tullförvaltningarna i
''Göteborgs och Malmö frihamnar under högst sju
månader av samma år å tilläggsstat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 67,030 kronor;
s) förklara, att såväl för dessa befattningshavare
och deras tjänster som för i succession efter dem förordnade
tjänstemän skola i tillämpliga delar gälla enahanda
bestämmelser som i fråga om de å tullverkets
extra stat för år 1922 uppförda tjänster och deras
innehavare samt i succession efter dem förordnade
tjänstemän, med iakttagande att de i kungörelsen den
22 juni 1921 (nr 442) avsedda avdrag skola utgöra,
för år räknat, för personalbyråchef och kustbevakningsinspektör
300 kronor och för tullförvaltare av klass 1
200 kronor;
t) till gäldande av under år 1922 uppkommande
kostnader för detektivundersökningar för tullverkets
räkning såsom förstärkning av det å tullverkets omkos
tnadsstat för samma år uppförda, till bestridande
av diverse utgifter avsedda förslagsanslag upptaga å
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
55
tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 25,000
kronor.
11) att herrar J. P. Johanssons motion I : 116,
Olssons i Kullenbergstorp motion II : 210, Olofssons
i Digernäs motion It: 218, Holmgrens motion II : 226
samt Kinmansons motion II : 227 må anses besvarade
genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt.
Stockholm den 26 maj 1922.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: ''herrar S. H. Kvarnzhlius, A. C■ Lindblad, N. A. Nilsson,
J. Nilsson i Skottlandshus, C. P. V. Nilsson, O■ U. B. Olsson, J L. Widell, C. &. Ekman,
J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin och I. Bergman samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. By din, J. Jönsson i Revinge,
O. H:son Waldén, O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd,
C. R. Jansson i Falun, E. Andersson i Prestbol, J. D. Norman, A. E. Ljungberg och B. Fson
Holmgren;
med undantag därav att i vissa delar av ärendet deltagit herr F. Hamrin i stället för
herr S- Bengtsson i Norup.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
Reservationer:
A. I fråga om det lokala chefskapet vid kustbevakningen,
av herrar C. G. Ekman, O. XJ. B. Olsson, S. Bengtsson i Norup
och P. B. Nilsson i Landeryd, vilka ansett, att utskottets yttrande i denna
del bort hava följande lydelse:
»Till skillnad mot vad nu är förhållandet, skulle hädanefter kustbevakningsdistrikten
ej sällan sträcka sig över mera än ett tullkammardistrikt.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom förut berörts, med
undantag för viss del av den nordligaste kusten det lokala chefskapet
inom områden, innefattande flera kustbevakningsdistrikt, ombänderhavas
av ett nytt slag av befattningshavare, kustbevakningskontrollörer, vilka
till biträden skulle hava var sin kammarskrivare. 1 ett flertal motioner
har påyrkats ändring i detta förhållande antingen sålunda, att det ifrågavarande
chefskapet i stället anförtroddes åt tullförvaltaren (respektive
tullbevakningschefen) inom ettvart tullkammardistrikt (II: 235 och 236),
eller å Gottland och Öland (II: 237), eller ock på det sätt, att chefskapet
över kustbevakningen inom områden, motsvarande de föreslagna kontrollörsdistrikten,
tilldelades ett nytt slag av befattningshavare i lägre
lönegrad, kusttullmästare, med tullkontorister såsom biträden (II: 256).
Utskottet delar Kungl. Maj:ts uppfattning i förevarande avseende.
Det har nämligen synts utskottet vara, särskilt under nuvarande förhållanden,
av den största betydelse, att anordnandet av och tillsynen å
kustbevakningen inom de olika kustområdena samt handledningen av
personalen därstädes varder anförtrodd åt befattningshavare, vilka icke
av andra, kustbevakningen helt ovidkommande betydelsefulla göromål
kunna förhindras att vid varje tillfälle, då omständigheterna sådant påfordra,
oförtövat. vidtaga nödiga anstalter till avvärjande eller beivrande
av olovlig trafik vid kusten eller att kontinuerligt övervaka sättet för
utnyttjandet av personalens arbetskraft och handhavandet av kustbevakningens
tj än stena ateriell. Härtill kommer, att, då det av praktiska skäl
icke gärna låter sig göra att såsom villkor för erhållande av tullförvaltareänst
ovillkorligen kräva ingående kunskaper inom kustbevakningens
speciella område, en tullförvaltares chefskap över samma bevakning
måste åtminstone till en början merendels bliva av föga värde.
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
57
Enär vidare flertalet tullförvaltartjänster torde vara att erna först vid
jämförelsevis hög ålder, lärer det kunna befaras, att tullförvaltarens personliga
deltagande i ledningen av kustbevakningen skall även i fortsättningen
bliva mer än tillbörligt begränsat. Såsom skäl för avslag å
Kungl. Majits förslag i ämnet hava i motionerna i allmänhet framhållits,
att kontrollörsinstitutionen skulle i en del fall leda till olägliga dröjsmål
med hänsyn till inhämtande eller meddelande av order i tjänsten. Utskottet
antager, att en sådan farhåga skall visa sig vara överdriven.
Såvitt utskottet kunnat finna, skulle tjänsteman — kontrollör eller
kammarskrivare — städse finnas tillgänglig å de blivande kontrollörsexpeditionerna,
och skyldigheten för envar tullförvaltare att lämna råd
och upplysningar i tjänsten eller beordra honom underlydande personal
till strandningsbevakningar o. d. efter direkt rapport från kustbevakningspersonalen
skulle alltjämt bestå.
Emellertid vill det synas utskottet, som om den föreslagna kont.
rollörsinstitutionens verksamhet skulle kunna bliva än mera effektiv,
om kontrollörsdistriktens antal ökades. Detta torde för undvikande av
stegrade kostnader lämpligast böra ske sålunda, att vissa kuststräckor
närmast norr och söder om Stockholm samt Gottlands kust avskiljas
såsom särskilt kontrollörsområde för den blivande kustbevakningsinspektören.
Efter en sådan förändring, vilken utskottet alltså tillstyrker,
skulle kontrollörsdistrikten vid kustbevakningen te sig sålunda:
första kontrollörsdistriktet (chefskap av tullförvaltaren i Haparanda):
första och andra kustbevakningsdistrikten, sträckande sig från riksgränsen
mot Finland till gränsen mellan ''Norrbottens och Västerbottens län (propositionen,
sid. 86);
andra kontrollörsdistriktet (chefskap av en kustbevakningskontrollör
med expedition i Sundsvall): tredje—sjunde kustbevakningsdistrikten,
sträckande sig från gränsen mellan Norrbottens och Västerbottens län
till södra sidan av skäret Björn;
tredje kontrollörsdistriktet (chefskap av kustbevakningsinspektören
med expedition i Stockholm): åttonde—tionde kustbevakningsdistrikten,
sträckande sig från södra sidan av skäret Björn till gränsen mellan
Södermanlands och Östergötlands län, samt fjortonde kustbevakningsdistriktet,
omfattande Gottland;
fjärde kontrollörsdistriktet (chefskap av en kustbevakningskontrollör
med expedition i Malmö): elfte och tolfte samt femtonde—nittonde kustbevakningsdistrikten,
sträckande sig från gränsen mellan Södermanlands
och Östergötlands län till Kullabergs udde, ävensom trettonde kustbevakningsdistriktet,
omfattande Oland; samt
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 höft. (Nr 116). 8
58
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
femte kontrollörsdistriktet (chefskap av en kustbevakningskon trollör
med expedition i Göteborg): tjugonde—tjugufjärde kustbevaknings
distrikten,
sträckande sig från Kullabergs udde till gränsen mot Norge
vid Svinesund.
Den ekonomiska innebörden av de förändringar — — — mindre
omfattning än Kungl. Maj:t avsett.
För den nuvarande ordinarie personal, vilken utan att få plats på
den nya staten för kustbevakningen skulle därstädes behöva användas,
torde medel redan vara i Kungl. Maj:ts förslag beräknade å övergångsavlöningsstat.
Vad beträffar — — — tillgodoses.»
På grund av vad sålunda anförts, hava herrar Olsson och Bengtsson
i Norup ansett
dels att I c) f) och g) i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»c) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid
tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare
avsedda lönegrader enligt den i 9 § av avlöningsreglementet
intagna löneplan skall bestämmas på följande
sätt:
Befattningar |
Löne- grader |
Befattningar |
Löne- grader |
General tnllstyrelsen och |
Tullstaten. |
||
Generaltullstyrelsen. |
402 kammarskrivare ...... |
B 9 |
f) för liden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket
godkänna följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsan
-
slag
kr. 5,017,784
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
5»
Vikariatsersättuingar,/ör
slagsanslag.
....................
Arvoden å högst 1,500
kronor, för år räknat,
till två iaboratorieföreståndare,
förslagsanslag,
högst .....................
Avlöningar till icke-ordinariebefattningshavare
m. m., förslagsanslag
kr. 00,000
» 1,500
» 751,750 kr. 6,114,206.
Summa förslagsanslag kr. 7,565,316.
g) bestämma det ordinarie anslaget för tullverket
för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ett mot statens
slutsumma svarande belopp av 7,565,316 kronor att
såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel;»
dels och att i samma hemställan bort intagas ett nytt mom. I o),
så lydande:
»o) till ökning av arbetskrafterna vid tullverket
med tre kustbevakningskontrollörer på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 10,500 kronor;»
till följd varav de därefter följande momenten i utskottets hemställan
finge en häremot svarande ändrad bokstavsbeteckning.
Herrar Ekman och Nilsson i Landeryd hava biträtt detta förslag
till hemställan med de ändringar, att, med hänsyn jämväl till deras
under B) avgivna reservation dels den under f) intagna staten borde
för avlöningar till ordinarie tjänstemän vid tullstaten upptaga ett förslagsanslag
å 5,007,784 kronor, i följd varav den ordinarie avlöningsstatens
summa skulle bliva 6,104,206 kronor och den ordinarie staten
sluta å ett belopp av 7,555,316 kronor, dels ock det under g) upptagna
ordinarie anslaget för tullverket för tiden 1 januari—30 juni 1923 borde
bestämmas till likaledes 7,555,316 kronor.
B. Beträffande rätten för vissa nuvarande kammarskrivare att
under särskild förutsättning bliva uppflyttade till eu extra löneklass,
60
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
av herrar N. A., Nilsson, C. G. Ekman, O. Olsson i Kullenbergstorp
och P. B. Nilsson i Landeryd, vilka ansett att sådan rätt icke borde
medgivas.
Till följd härav hava herrar N. A. Nilsson och Olsson i Kullenbergstorp
ansett, att utskottets hemställan under I e)—g) bort hava
följande lydelse:
»e) godkänna följande särskilda bestämmelser att
från och med den 1 januari 1923 lända till efterrättelse
beträffande tjänstemän vid generaltullstyrelsen och tullstaten,
nämligen:
med ordinarie befattning — — — inverka hinderligt
för utövande av den ordinarie befattningen;
tjänsteman vid tull verket, tillhörande — — —
hänsyn icke tagas därtill;
tjänsteman vid tullverket, som bestrider---
som för anslaget skall hållas;
f) för tiden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket
godkänna följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
................................ kr. 5,000,066
V ikariatsersättningar,
förslagsanslag .............. » 60,000
Arvoden å högst 1,500
kronor, för år räknat,
till två laboratorieföreståndare,
förslagsanslag,
högst ..................... » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
ro. m., förslagsanslag ... » 751,750 kr.6,096,488
Summa förslagsanslag kr. 7,547,598;
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
61
g) bestämma det ordinarie anslaget för tullverket
för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ett mot statens
slutsumma svarande belopp av 7,547,598 kronor att
såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel;»
Herrar Ekman och Nilsson i Lauderyd hava biträtt detta yrkande;
dock att de, med anledning jämväl av deras under A) här ovan avgivna
reservation, ansett, att dels den under f) intagna staten borde för avlöningar
till ordinarie tjänstemän vid tullstaten upptaga ett förslagsanslag
å 5,007,784 kronor, i följd varav den ordinarie avlöningsstatens
summa skulle bliva 6,104,206 kronor och den ordinarie staten sluta å
ett belopp av 7,555,316 kronor, dels ock det under g) upptagna ordinarie
anslaget för tullverket för tiden 1 januari—30 juni 1923 borde bestämmas
till likaledes 7,555,316 kronor; varjämte
herr Ekman med avseende å lydelsen av I e) yrkat, att detta moment
skulle avfattas med hänsyn jämväl till hans under D) här nedan avgivna
reservation. .
C. Beträffande anskaffningen av tullj ägare,
av herr B. F:son Holmgren, vilken ansett, att utskottet bort i avvaktan
på förnyad utredning avstyrka Kungl. Maj:ts framställning om
anskaffning av dylika farkoster.
D. Beträffande rätten till kostnadsfri läkarvård jämte läkemedel,
av herrar C. G. Ekman, O. U. B. Olsson, J. Nilsson i Malmö,
A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, O, H. Waldén, C. R. Jansson i
Falun, E. Andersson i Prästbol, A. E. Ljungberg och F. T. Hamrin,
vilka ansett att I e) i utskottets hemställan bort i nu förevarande avseende
hava följande lydelse:
»e) godkänna följande särskilda bestämmelser
att från och med den 1 januari 1923 lända till efterrättelse
beträffande tjänstemän vid generaltullstyrelsen
och tullstaten, nämligen:
med ordinarie befattning---tjänstgörings dag; -
62
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
tjänsteman vid tullstaten, tillhörande någon av
1—8 lönegraderna enligt avdelning B eller 1—5 lönegraderna
enligt avdelning C i 9 § av avlöningsreglementet,
må jämväl i andra fall än vid skada till följd
av olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade
närmare bestämmelser, erhålla erforderlig läkarvård
jämte läkemedel på tullverkets bekostnad, dock
att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt
icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av
tullverkets medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter
oavkortad lön;
tjänsteman, som omedelbart före avlöningsreglementets
ikraftträdande för tullverket tillhör generaltullstyrelsens
ordinarie vaktbetjäning och i sådan egenskap
äger åtnjuta läkarvård jämte läkemedel på tullverkets
bekostnad, må, så länge han kvarstår i ordinarie
tjänst inom styrelsens vaktbetjäning, såsom personlig
förmån tillgodonjuta enahanda rätt till kostnadsfri
läkarvård jämte läkemedel, som, .enligt vad nyss
nämnts, tillkommer vissa tjänstemän vid tullstaten; samt
anslag, som vid vissa tjänster erfordras till lega
— — — skall hållas;»
E. Beträffande föreståndaren för generaltullstyrelsens statistiska
avdelning,
av herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson i
Revinge, A. E. Ljungberg och B. F:son Holmgren, vilka ansett, att
ifrågavarande föreståndare i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag borde
tilldelas ställning såsom »chef för statistiska avdelningen» (i 16 lönegraden)
i stället för »första aktuarie» (i 15 lönegraden),
samt att förty I c), f) och g) bort hava följande lydelse:
»c) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid
tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare
avsedda lönegrader enligt den i 9 § av avlöningsreglementet
intagna löneplan skall bestämmas på följande
sätt:
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
68
Befattningar |
Löne- grader |
Befattningar |
Löne-grader j |
Generaltullstyrelsen och |
1 chef för statistiska av- |
||
Generaltullstyrelsen. |
delningen .................. |
B 16 |
0 för tiden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket
godkänna följande
Ordinarie stat
A. Avlöntngsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag.
.................................... kr. 242,640
Tullstaten.
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m., förslagsanslag...... kr. 751,750 kr. 6,106,956
Summa förslagsanslag kr. 7,558,066;
g) bestämma det ordinarie anslaget för tullverket
för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ett mot statens
slutsumma svarande belopp av 7,558,066 kronor att
såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel»;
64
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
F. Beträffande kustbevakningen å Öland,
av herrar C. P: V. Nilsson, J. Jönsson i Revinge, J. B. Norman
och F. T. Hamrin, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det av herr
E. A. Nilson i Örebro i motionen II: 236 framställda förslaget, att bevakningen
inom trettonde kustbevakningsdistriktet (Öland) borde organiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med 1914 års tullkommissions
förslag.
STOCKHOLM, ISAAC MAROHS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.