Statsutskottets utlåtande Nr 112.

1

Nr 112.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av löneförhållandena för befattningshavare vid
lots- och f yrstaten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov hade Kungl. Maj:t under tionde
huvudtiteln, punkt 17, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för tiden 1
januari—30 juni 1923 beräkna det ordinarie förslagsanslaget till lotsoch
fyrinrättningen med livräddningsanstalterna till 3,200,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 10 mars 1922 dagtecknad
proposition, nr 181, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att:

dels godkänna ett vid nämnda proposition fogat förslag till avlöningsreglemente
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten jämte
därtill hörande tjänsteförteckning,

dels från och med år 1923 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

Distriktsbefäl oeh personal å distriktsexpeditionerna.

AvlOningsgrad

3 distriktschefer......................................................... A 11

3 » ...................................................... A 10

7 distriktskaptener ................................................. A 9

9 expeditionsbiträden, manliga............................. A 4

eller kvinnliga... B 2

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 56 käft. (Nr 112.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Lotspersonal.

Avlöningsgrad

18 överlotsar ........................................................... A 8

19 lotsförmän å l:a klass lotsplats ........................ A 7

27 » » 2:a » » A 5

341 lotsar å l:a klass lotsplats ........................ A 4

87 » » 2:a » » A 3

42 lotsförmän » 3:e » » A 3

51 lotsar » 3:e » » A 2

Personal å fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp..................... A 8

1 distriktsfyrmästare ......................................... A 8

26 fyrmästare å l:a klass fyr .........■....................... A 8

1 » » gasstation ....................................... A 8

6 » » 2:a klass fyrskepp....................... A 6

37 » » 2:a » fyr ............................... A 6

2 » » 3:e » fyrskepp........................ A 4

21 » » 3:e » fyr ................................ A 4

24 fyrvaktare å l:a klass fyrskepp....................... A 3

27 » » l:a » fyr ................................ A 3

1 * » » gasstation ...................................... A 3

8 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp......... A 2

48 » » 2:a » 3:e » fyr................. A 2

100 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation ... A 1

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare.............................................................. A 9

7 maskinister.............................................................. A 6,

dels medgiva, att Kungl. Magt må, i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka det föreslagna
avlöningsreglementet skall äga tillämpning,

dels besluta, att, där tjänsteman vid lots- och fyrstaten, å vilken
det föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning, enligt hittills

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

‘6

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i
förskott, skall vid ingången av januari månad 1923 till honom på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1922 innehar,
i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för
tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt
bränsle och lyse, bör ökas med värdet, enligt lotsstyrelsens uppskattning,
av denna förmån för en månad,

dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas av den i avlöningsstaten för lots- och fyrstaten föreslagna
anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän,

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i
11 och 12 samt 23—30 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må
bestridas i enlighet med de grunder, som departementschefen i propositionen
angivit,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att
det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å
äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar
sig villig underkasta sig nämnda reglemente,

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t så finner erforderligt, de
i ovan berörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda bostads- och
lönenämnder må redan under år 1922 upptaga frågor rörande lots- och
fyrstaten,

dels förklara, att, där befattningshavare vid lots- och fyrstaten
åtnjuter annan naturaförmån än i 20 och 21 §§ av förslaget till avlöningsreglemente
omförmäles eller ersättning i penningar för sådan förmån,
skall i förra fallet ersättning för förmånens värde erläggas av förmånstagaren
genom avdrag å avlöningen och i senare fallet avräkning ske
å avlöningen med det belopp, varmed ersättning för den avlösta förmånen
utgår, allt i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer,

dels förklara, att från och med år 1923 dyrtidstillägg till befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt

4

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

här ovan omförmälda avlöningsreglemente, skall utgå i enlighet med
föreskrifterna i § 4 av det vid Kungl. Maj:ts proposition den 3 februari
1922, nr 84, fogade förslag till kungörelse med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, ävensom medgiva,
att dyrtidstillägg härvid må beräknas jämväl å till befattningshavare
utgående enslighetstillägg och fyrskeppstillägg,

dels godkänna de av departementschefen framlagda förslagen till
avlöningsstat för lots- och fyrstaten, till övergångs- och indragningsstat
för lots- och fyrstaten samt till pensionsstat för lotsstyrelsen samt
lots- och fyrstaten att, för helt år räknat, lända till efterrättelse från
och med den 1 januari 1923 ävensom till omkostnadsstat för lots- och
fyrinrättningen att gälla för tiden 1 januari—30 juni 1923,

dels och under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av
det under avdelningen B., Lots- och fyrväsendet uppförda ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna,
under samma avdelning för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga under
rubriken Lots- och fyrinrättningen ett ordinarie förslagsanslag å
3,088,377 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft följande inom andra kammaren väckta
motioner, nämligen:

nr 263 av herr A. Ljungberg, vilken hemställt, att riksdagen
vid bifall i övrigt till vad Kungl. Maj:t i förevarande proposition föreslagit
måtte finna lämpligt att bibehålla lotsarna i en klass samt att i
anslutning] härtill vidtaga den generella förbättring i lotspersonalens
löneställning, som måste anses skälig;

nr 264 av herr B. Corneliusson m. fl., vilka föreslagit, att riksdagen
måtte besluta, att lotsplatserna skola uppdelas i allenast två
klasser och att de lotsplatser, som enligt Kungl. Maj:ts proposition
hänförts till en tredje klass, måtte föras till andra klassens lotsplatser
med de löneförmåner, som för befattningshavarna vid dessa platser av
Kungl. Maj:t föreslagits; samt

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

nr 268 av herrar 11. Wagnsson och E. Hage, vilka hemställt, att
riksdagen ville vid behandling av Kungl. Maj:ts förevarande proposition
besluta

att fyrskeppspersonalen placeras i de lönegrader den vid motionen
fogade bilagan I upptar;

k-~ att fyrmästarna vid 2:a klass fyr placeras i 7:e lönegraden enligt
den i propositionen^föreslagna löneplanen;

att klassindelningen av fyrarna göres enligt den vid motionen
fogade bilagan II;

att fri läkare- och sjukvård tillerkännes lots- och fyrpersonalen;

samt

att bostad och den kvantitet ved och lyse, som nu erhålles, allt
fortfarande fritt får åtnjutas av personalen vid de fasta fyrarna.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.

överinseendet över lotsverket (lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna)
utövas av lotsstyrelsen, och regleras förhållandena
mellan sjöfarten och lotsverket huvudsakligen genom förordningen den
15 februari 1881 angående lotsverket med i nämnda förordning senare
vidtagna ändringar.

Med avseende å de särskilda lots- och fyrplatserna samt livräddningsstationerna
för skeppsbrutna äro rikets kuster och närliggande farvatten
enligt kungl. brev den 30 september 1904 från och med år
1905 indelade i sex lotsdistrikt, vart och ett under befäl av en lotskapten,
som lyder omedelbart under lotsstyrelsen. De olika distrikten
äro följande (platsen för vederbörande lotskaptensexpedition angives
inom parentes):

Övre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottniska viken
av Norrbottens och Västerbottens län (Umeå);

Nedre norra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Bottenhavet av
Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län samt av Stockholms län
intill Väddö sockens nona gräns (Gävle);

Mellersta lotsdistriktet, omfattande Stockholms skärgård med tillhörande
kuster från Väddö sockens norra gräns till gränsen mellan
Bälinge och Tystberga socknar i Södermanlands län, sjöarna Mälaren
och Hjälmaren samt därmed sammanhängande vattenvägar ävensom
Gottland och kringliggande öar (Stockholm);

Östra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Östersjön från gränsen
mellan Bälinge och Tystberga socknar i Södermanlands län till gränsen

6

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

mellan Kristianopels och Torhamns socknar i Blekinge län, sjön Vättern,
Östgöta kanal och därmed sammanhängande vattenvägar samt ön
Öland (Kalmar);

Södra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Östersjön, Öresund
och Kattegat av Blekinge län från gränsen mellan Kristianopels och
Torhamns socknar'' samt av Kristianstads och Malmöhus län (Malmö);

Västra lotsdistriktet, omfattande kusterna vid Kattegatt och Skagerack
av Hallands samt Göteborgs och Bohus län, sjön Vänern, Västgöta
kanal och övriga med Vänern sammanhängande vattenvägar
(Göteborg).

Från lotsstyrelsens överinseende äro undantagna lotsningarna å
Vänern samt å Trollhätte kanal. Den förra lotsningen regleras av
Vänerns seglation sstyrelse och den senare står under vattenfallsstyrelsens
omvårdnad.

Avlöningsförhållandena för de olika personalgrupperna vid lotsverket,
med undantag av lotsstyrelsen, vilken i likhet med övriga
centrala ämbetsverk nyreglerats från och med år 1922, äro — bortsett
från att under senare år i viss utsträckning utgått tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg — i huvudsak sådana de, på framställning av
Kungl. Maj:t, fastställdes av 1914 års senare riksdag att gälla från och
med år 1915. Den väsentligaste förändring, som då genomfördes, bestod
däri, att lotspersonalen, vilken tidigare icke åtnjutit någon fast avlöning
från staten utan ägt uppbära och sig emellan fördela de jämlikt fastställd
lotsledsförteckning efter olika taxor utgående avgifterna för verkställd
lotsning, de s. k. lotspenningarna, tillförsäkrades vissa fasta avlöningsförmåner
å ordinarie stat. I samband därmed föreskrevs emellertid,
att personalen ägde åtnjuta 40 % av de vederbörande lotsplats tillfallande
lotspenningarna, under det att återstoden skulle tillfalla statsverket.

Ehuru lotsverkets organisation och avlöningsförhållandena därstädes,
sedan Kung]. Maj:t år 1914 fastställde stater för verket, med undantag
för lotsstyrelsen undergått endast smärre förändringar, har emellertid
den omständigheten, att beloppen av vissa i staterna uppförda särskilda
anslag vid olika tillfällen i betydande mån ändrats, föranlett fastställandet
av eu del nya stater, nämligen avlöningsstat för befälet vid lotsverket
senast år 1919, avlöningsstat för lotspersonalen senast år 1921, avlöningsstat
för fyrpersonalen senast år 1921, avlöningsstat för personalen vid
livräddningsanstalterna senast år 1915 samt omkostnads- och pensionsstater
senast år 1921. Den år 1914 fastställda övergångs- och indragningsstaten
har successivt minskats till följd av vissa i densaipma upptagna
personers avgång. Oförändrade sedan löneregleringen äro av -

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

7

löningsstaten för personalen å lotsverkets ångfartyg samt staten för
lots verket s undervisningsanstalter (de s. k. lotsbarnskolorna).

Med föranledande av den år 1914 beslutade löneregleringen utfärdade
Kungl. Maj:t dels den 1 oktober 1914 kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staterna för befälet vid
lots verket, för lotspersonalen, för fyrpersonalen och för personalen å lotsverkets
ångfartyg upptagna avlöningsförmåner (nr 270), dels ock den 23
december 1914 förnyat tjänstgöringsreglemente för lotsverket (nr 442),
i vilket reglemente sedermera vidtagits vissa ändringar och tillägg
genom kungörelse den 23 december 1915 (nr 553).

Vad härefter de särskilda personalgrupperna och deras avlöningsförhållanden
beträffar, må här omnämnas följande.

Lotsbefälet utgöres av, förutom lotskaptenerna, vilka — enligt vad Lotsbefälet.
förut är nämnt — förestå de olika lotsdistrikten, en lotslöjtnant i varje
distrikt med undantag av det mellersta, där två lotslöjtnanter finnas med
placering en i Stockholm och en i Visby.

Lotskaptenerna i mellersta, södra och västra distrikten åtnjuta i
lön och tjänstgöringspenningar en var 5,200 kronor, varjämte lotskaptenen
i mellersta distriktet (Stockholm) är tillförsäkrad ett ortstillägg å
400 kronor. Lotskaptenerna i övre norra, nedre norra och östra distrikten
äga i lön och tjänstgöringspenningar uppbära 4,800 kronor. Samtliga
lotskaptener kunna därjämte erhålla ålderstillägg efter respektive 5, 10
och 15 år, vart och ett å 500 kronor. I tillfällig löneförbättring utgår
till lotskaptenen i Stockholm 950 kronor samt till övriga lotskaptener
900 kronor.

Lotslöjlanterna hava en var i lön och tjänstgöringspenningar
tillhopa 3,200 kronor, vartill för lotslöjtnanten i Stockholm kommer ett
ortstillägg å 250 kronor. Lotslöjtnanterna äga därjämte åtnjuta ålderstillägg
i likhet med lotskaptenerna. Såsom tillfällig löneförbättring uppbär
lotslöjtnanten i Stockholm 800 kronor och övriga lotslöjtnanter 750
kronor.

Vid lotskaptensexpeditionerna äro för expeditionsgöromål anställda
manliga och kvinnliga biträden, vilka emellertid icke äro uppförda å
ordinarie stat utan avlönas från ett under avlöningsstaten för lotsbefälet
uppfört särskilt anslag.

Uti avlöningsstaten för lotsbefälet finnes uppfört ett bestämt Personalen å
anslag till ersättning åt skrivbiträden och vaktmästare å lotskaptens norna.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Lots personalen.

expeditionerna. Ifrågavarande anslag, som vid 1914 års lönereglering
fastställdes till 9,400 kronor, har sedermera genom beslut av 1919 års
riksdag höjts till 17,100 kronor. Från anslaget hava utgått särskilda
arvoden, avpassade efter vederbörande expeditioners arbetsbörda och
den å expeditionerna tjänstgörande personalens kvalifikationer. A arvodena
har förutom dyrtidstillägg under de senaste åren utgått tillfällig
löneförbättring enligt de för extra personal fastställda grunder.

För närvarande äro å expeditionerna anställda: i Umeå ett kvinnligt
och ett manligt biträde, i Gävle två kvinnliga biträden, i Stockholm
ett kvinnligt och ett manligt biträde, i Kalmar ett manligt biträde, i
Malmö två manliga biträden samt i Göteborg två manliga biträden.
Därjämte utgår ersättning till vaktmästarbiträde å vardera av expeditionerna
i Umeå och Malmö.

Tillika torde böra uppmärksammas, att två ordinarie befattningshavare
vid fyrstaten, de s. k. förrådsmästarna, hava sin huvudsakliga
tjänstgöring förlagd till lotskaptensexpeditionerna i Stockholm och
Göteborg.

För lotspersonalens vidkommande innebar, såsom förut nämnts,
den år 1914 genomförda löneregleringen, att lotsarna — som förut uppburit
och emellan sig fördelat lotspenningarna i deras helhet — för
framtiden samtliga tillförsäkrades fast avlöning å stat samt berättigades
uppbära 40 procent av lotspenningarna.

I den från och med år 1922 gällande avlöningsstaten äro uppförda
18 överlotsbefattningar och 569 lotsbefattningar. Denna personal
är uppdelad på de olika lotsplatserna, vilkas antal på grund av indragning,
i den mån platserna icke längre ansetts erforderliga för sjöfarten,
så småningom nedgått och för närvarande utgör 106. Antalet ordinarie
lotspersonal växlar för olika platser mellan 1—23, vartill kommer ickeordinarie
personal. Å vederbörande lotsplats utövas närmaste befälet,
varmed är förenat bestyret med uppbörd, fördelning och redovisning
av till platsen inflytande lotspenningar samt tillsyn över lotslärlingars
utbildning m. m., av överlotsar eller lotsar med särskilt förordnande
såsom lotsförmän. Vid 18 lotsplatser finnas överlotsar, under det att
de övriga förestås av lotsförmän.

Avlöningen å stat uppgår för överlots till 2,000 kronor, därav
100 kronor i beklädnadsbidrag, samt för lots till 1,400 kronor, därav
100 kronor i beklädnadsbidrag. Till lotsförmännen utgå, utöver avlöningen
såsom lots, från ett under avlöningsstaten uppfört förslagsanslag
särskilda årliga arvoden av 100, 200 eller 300 kronor. Arvodet brukar

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

9

utgöra 100 kronor vid lotsplats med högst 3 lotsar, 200 kronor vid lotsplats
med 4—6 lotsar samt 300 kronor, då lotsarna äro flera än G.
Intill ett antal, dock ej överstigande hälften av det i stat uppförda antalet
lotsar, kan lots eller lotsförman efter väl vitsordad tjänstgöring i ordinarie
befattning vid lotsplats under minst 15 år utnämnas till mästerlots,
varmed är förenat ett lönetillägg av 100 kronor årligen, vilket jämväl
medför förhöjning av pensionsunderlaget. För personal med station
och bostad i Stockholm tillkommer vidare ortstillägg med 200 kronor
till överlots och 100 kronor till lots. Vid såväl överlots- som lotsbefattningar
utgå slutligen ålderstillägg å lönen efter 3, 6 och 9 år, varje gång
med 100 kronor. Utöver avlöningen äger lotspersonal enligt vissa grunder
åtnjuta tillfällig löneförbättring, varom nedan närmare förmäles.

Därjämte kunna vissa befattningshavare tillhörande lotspersonalen
förordnas å befattningar vid livräddningsanstalterna för skeppsbrutna vid
rikets kuster, med vilka förordnanden förenats vissa mindre arvoden.

De avgifter för själva lotsningen, som skola erläggas av sjöfarten,
utgå efter vissa taxor jämlikt fastställd lotsledsförteckning. De i nämnda
taxor angivna avgiftsbeloppen äro emellertid enligt riksdagens beslut från
och med den 1 juli 1921 med visst undantag tillsvidare höjda med 50
procent. I fråga om fördelningen av personalens ovan oraförmälda andel
i dessa avgifter är föreskrivet, att densamma skall fördelas i lika lotter mellan
överlots eller lotsförman och en var av de vid lotsplatsen auställda ordinarie
lotsarna ävensom de extra lotsar, som på eget ansvar lotsa efter uppgjord
tur. Lotslotterna utgå i enahanda ordning som tjänstgöringspenningar.
I detta sammanhang torde böra omnämnas, att enligt gällande tjänstgöringsreglemente
överlots, ehuru han äger åtnjuta hel lotslott, icke är intagen
i lotsningstur, men är suddig deltaga i lotsning på sätt lotskaptenen
bestämmer, för så vitt han icke på grund av särskilda omständigheter blivit
av lot.sstyrelsen befriad från lotsningsskyldighet, vilket senare emellertid
icke utgör hinder för honom att, då anledning gives, utföra lotsning.
Overlotsarna kunna emellertid på grund av omfattningen av dem åliggande
expeditionsarbete och andra särskilda uppgifter endast undantagsvis
verkställa lotsning. Beträffande lotsförman åter föreskrives i tjänstgöringsreglementet,
att denne efter lotskaptenens bestämmande antingen
skall lotsa i tur med lotsplatsens övriga lotsar eller, då han icke finnes
å turlistan upptagen, ändock skall söka medhinna lika antal lotsningar
som en var bland platsens lotsar.

Jämte avgift för själva lotsningen äger vederbörande lots av
det lotsade fartyget uppbära och för sig behålla s. k. hemvägsersättning,
som är avsedd att bereda ersättning för lotsens inställelse till och hemBihang
till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 56 höft. (Nr 112.) 2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Fyr personalen.

resa efter lotsning. Förutom till direkta utgifter i berörda hänseenden
användes hemvägsersättningen jämväl till bestridande av lotsarnas kostnader
för anskaffning, underhåll och drift av tjänstebåtar. Flertalet
tjänstebåtar tillhöra nämligen lotsarna själva och bekostas av dessa.
Emellertid är härvid att märka, att i åtskilliga fall bidrag av statsmedel
utgår till underhåll, komplettering och drift av berörda båtar. För
sådant ändamål finnes å lotsverkets omkostnadsstat uppfört ett förslagsanslag,
högst, å för närvarande 100,000 kronor.

I fråga om naturaförmåner finnes för lotspersonalen föreskrivet,
att, då sådana åtnjutas, skall med hänsyn till vederbörande förmåners
värde och förhållandena i orten skäligt avdrag efter lotsstyrelsens bestämmande
göras å avlöningen. Bland förmåner, för vilka dylikt avdrag
göres, må nämnas bostad samt andra naturaförmåner till lotsarna å de
sedan äldre tider kvarvarande lotshemmanen, exempelvis vedbrand, skogstäkt
och mulbete ävensom fiskerättigheter, bland vilka särskilt märkes
hummerfisket vid Väderöarnes lotsplats.- Därjämte förekommer i vissa
fall, att kommun förklarats skyldig tillhandahålla lotsar byggnadsplats
m. m. eller till dem utgiva däremot svarande kontant ersättning. Aven
för sådana fall har avdrag å avlöningen ägt rum.

Såsom förut antytts, utgår till lotspersonalen tillfällig löneförbättring.
Därvid har emellertid hänsyn tagits till vederbörandes inkomst
av lotspenningar. I de för åren 1919—1921 i ämnet utfärdade författningarna
bestämdes löneförbättringen för ordinarie befattningshavare
(överlots och lots) till 300 kronor, men föreskrevs tillika, bland annat,
att avlöningstillägg ej finge utgå med högre belopp, än att det tillsammans
med inkomsten av lotspenningar uppginge till högst 1,000 kronor,
varvid till grund för beräkningen av berörda inkomst skulle läggas
förhållandena under viss föregående tidspeiod.

Fyrpersonalen har sin tjänstgöring i regeln förlagd till fyrskepp eller
fyrar. Bland fyrskeppen, av vilka 20 vid 1923 års ingång avses skola
vara bemannade, kunna särskiljas tre grupper, nämligen dels 12 ång- eller
motorfyrskepp under befäl av fyrmästare, dels 6 icke maskindrivna fyrskepp
under befäl av fyrmästare och dels 2 mindre likaledes icke
maskindrivna fyrskepp, vartdera under befäl av en fyrvaktare och befälhavare.
Fyrar med ständig bevakning finnas vid 85 fyrplatser, av vilka
17 betecknade såsom »större fyrar» och 53 såsom »mindre fyrar» stå
under befäl av fyrmästare, under det att de 15 minsta fyrplatserna
förestås av uppbördsfyrvaktare. Av fyrplatser med uppbördsfyrvaktare
bör emellertid en kunna indragas på grund därav att Gåsörens fyr för -

11

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

ändrats till fyr utan ständig bevakning. A fyrskepp och fyrar med
ständig bevakning finnas, förutom vederbörande befäl, anställda sammanlagt
97 fyrvaktare och 108 fyrbiträden ävensom extra personal.

Vid fyrar utan ständig bevakning, vilka i stor utsträckning äro
försedda med agabelysning, utövas tillsyn i allmänhet av s. k. tillsyningsman.
Härvid är dock att märka, att några av dessa fyrar anses tillhöra
vederbörande fyrplats och att till följd därav tillsynen av sådan
fyr ingår i fyrpersonalens vanliga tjänstutövning. Tillsynen över flertalet
å västkusten belägna agafyrar utövas icke heller av tillsyningsmän
utan av personalen å den åren 1917—1919 uppförda gasstationen
å Erholmen i närheten av Marstrand. Där särskilda tillsyningsmän
finnas, åtnjuta dessa mindre arvoden, avpassade efter antalet och beskaffenheten
av de fyrar, tillsynen avser. Såsom tillsyningsmän förordnas
antingen privatpersoner eller ock befattningshavare vid lots- och
fyrstaten.

Å gällande avlöningsstat för fyrpersonalen är vidare såsom ordinarie
befattningshavare uppförd eu i Malmö placerad distriktsfyrmästare,
som har att utöva tillsyn över intagna fyrskepp och reservfyrskepp samt
tjänstgöra såsom befälhavare å s. k. vrakfyrskepp, allt inom södra
distriktet. Slutligen upptager staten, såsom förut nämnts, två förrådsmästare,
en i Stockholm och en i Göteborg, med uppdrag att tillse
mellersta respektive västra distriktets förråd samt med tjänstgöring i
övrigt å vederbörande distrikts lotskaptensexpedition.

1 lön, tjänstgöringspenningar och beklädnadsbidrag åtnjuta fyrmästare
å ång- eller motorfyrskepp samt distriktsfyrmästaren 2,100
kronor, fyrmästare å större fast fyr 2,000 kronor, fyrmästare å icke
maskindrivet fyrskepp 1,900 kronor, fyrmästare å mindre fast fyr 1,800
kronor, fyrvaktare tillika befälhavare å fyrskepp ävensom förrådsmästare
1,550 kronor, uppbördsfyrvaktare å fast fyr 1,450 kronor, fyrvaktare
1,300 kronor och fyrbiträde 1,200 kronor. Av nämnda belopp utgöra
för samtliga befattningar 100 kronor beklädnadsbidrag. Ålderstillägg
å lönen utgå efter 3, 6 och 9 år till samtliga fyrmästare med 150 kronor
och till övrig ordinarie personal med 100 kronor varje gång.

I likhet med vad förhållandet är beträffande en del lotsar kunna
vissa befattningshavare, tillhörande personalen å fasta fyrar, förordnas å
befattningar vid livräddningsanstalterna för skeppsbrutna vid rikets
ku ster.

Persoual å fyrskepp äger under den tid av månaderna december,
januari, februari och mars, varunder fyrskeppet är rustat — ej under
ut- eller avrustning — åtnjuta särskild dagavlöning med 2 kronor till

12

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Personalen

loisverkets

ångfartyg.

fyrmästare, 1 krona 50 öre till fyrvaktare samt 1 krona till övrig fyrpersonal.
Till fyrvaktare eller fyrbiträde, som tjänstgör såsom styrman
eller maskinist å fyrskepp, utgår ett årligt arvode av 100 kronor. Dagavlöningen
och de särskilda arvodena räknas såsom tjänstgöringspenningar.

I tillfällig löneförbättring erhålla samtliga ordinarie befattningshavare
vid fyrstaten 300 kronor.

Förutom kontant avlöning åtnjuter den vid fast fyr anställda
personalen fri bostad jämte ved och lyse eller, där bostad undantagsvis
icke kan beredas, hyresersättning enligt lotsstyrelsens bestämmande
jämte ved och lyse in natura. Till distriktsfyrmästare och förråasmästare
samt till personal å fyrskepp utgår hyresbidrag, nämligen med
300 kronor till distriktsfyrmästare och fyrmästare, 250 kronor till förrådsmästare
och fyrvaktare tillika befälhavare samt 200 kronor till fyrvaktare
och fyrbiträde. Samtliga ifrågavarande förmåner utgå i enahanda ordning,
som gäller i fråga om lön. Under tjänstgöring å fyrskepp åtnjuter
personalen dessutom proviant enligt av lotsstyrelsen givna föreskrifter
eller i stället för proviant spisningspenningar enligt lotsstyrelsens bestämmande.

För att vid inträffande tjocka, då skenet från fyrarna icke tjänar
till ledning, kunna varna de sjöfarande äro samtliga fyrskepp samt
vissa å yttre skär belägna fyrar med ständig bevakning utrustade med
mistsignaleringsapparater med mer eller mindre invecklade anordningar.
Vid mistsignalering utgår särskild ersättning med för närvarande
50 öre i timmen, vilken ersättning brukar å fyrskepp fördelas mellan
personalen i dess helhet samt vid fyrarna tillfalla dem, som fullgjort
signaleringen, vare sig vederbörande själva äro anställda vid fyren eller,
såsomj ofta är fallet, tillhöra någon av personalens familjer. I gällande
stat finnes för ifrågavarande ändamål uppfört ett förslagsanslag åU0,000
kronor.

Därjämte må omnämnas, att från ett under avlöningsstaten för
fyrpersonalen uppfört bestämt anslag å för närvarande 9,950 kronor
utgår till personalen å några avlägset belägna fyrar dels proviantera gsbidrag,
dels ock ersättning för uppehållande av förbindelse med land.
Därjämte utgår bidrag till fyrpersonalen å Gotska Sandön för anskaffande
av kofoder.

Såsom lotsverkets ångfartyg pläga betecknas dels det till lotsstyrelsens
disposition stående ångfartyget Vega, som användes till transport-
och prickningsarbeten m. m., dels sex tjänstefartyg, s. k. chefs -

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

13

ångare, en för varje lotsdistrikt och benämnda ofter vederbörande lotskaptens
förläggningsort, vilka ångare under befäl av lotskaptenen eller
lotslöjtnanten användas vid inspektioner, transporter samt utläggande och
intagande av fyrskepp och bojar m. m., dels ock av lotsångarna Skanör
och Viken, som äro stationerade vid Öresunds södra respektive norra
lotsplats och som begagnas vid lotsuppassningen i Sundet ävensom understundom
vid prickningsarbeten och bogsering av fyrskepp m. m.

Före 1914 års lönereglering var all personal å ångfartygen anställd
mot hyra jämte portionsersättning under tjänstgöring ombord. Genom
löneregleringen uppfördes emellertid å stat såsom ordinarie befattningshavare
befälhavaren å Vega, en maskinist och uppbördsman å samma fartyg
ävensom en maskinist och uppbördsman å var och en av chefsångarna.

Befälhavaren å Vega åtnjuter i lön och tjänstgöringspenningar
3,000 kronor samt i ortstillägg 250 kronor eller tillhopa 3,250 kronor.
Lönen kan efter 3, 6 och 9 år höjas med 300 kronor för varje gång.
Till maskinist och uppbördsman utgår avlöning med 1,650 kronor i lön,
tjänstgöringspenningar och beklädnadsbidrag, vartill komma ålderstillägg
å 100 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Dessutom erhålla maskinisterna
å Vega och å chefsångaren Stockholm ortstillägg med 100
kronor vardera.

I tillfällig löneförbättring erhåller befälhavaren å Vega 750 kronor
samt maskinist och uppbördsman 300 kronor.

Under den tid av månaderna december, januari, februari och mars,
då vederbörande fartyg är rustat — ej under ut- och avrustning — utgår
vidare dagavlöning till befälhavaren å Vega med 2 kronor och till
maskinist och uppbördsman med 1 krona 50 öre.

I likhet med personalen å fyrskepp åtnjuter personalen å lotsverkets
ångfartyg under tjänstgöring ombord fri proviant eller spisningspenningar.

Besättningen i övrigt å lotsverkets ångfartyg utgöres av förhyrd
personal.

Fråga om beredande av ordinarie befattning jämväl åt maskinisterna
å Skanör och Viken var före vid 1914 års lönereglering men föranledde
då ingen åtgärd, enär det upplystes, att nämnda uppassningsfartyg framdeles
eventuellt komme att utbytas mot motorfartyg.

Det av Kungl. Maj:t i nu föreliggande proposition framlagda löneregleringsförslaget
grundar sig på ett av lotsstyrelsen och tvenne lönesakkunniga
i ämnet avgivet betänkande, och avser detsamma att inpassa

14

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

de olika personalgrupperna vid lots- och fyrstaten i det vid kommunikationsverken
samt statsdepartementen med flera verk gällande avlöningssystemet.
Då det emellertid med hänsyn till de i åtskilliga hänseenden
säregna förhållandena vid lotsverket visat sig erforderligt att
hava tillgång till vissa mellangrader mellan en del av de i löneplanerna
för nämnda verk upptagna lönegrader och då jämväl i övrigt ett stort
antal avvikelser från de i avlöningsreglementena för sagda verk upptagna
stadganden befunnits påkallade, har det synts Kungl. Maj:t i
likhet med lotsstyrelsen och de lönesakkunniga nödvändigt att för nu
ifrågavarande personal framlägga förslag till ett särskilt avlöningsreglemente,
vilket dock så nära som möjligt ansluter sig till nyssnämnda
reglementen.

Här nedan angives, vilka lönegrader och löneklasser, som motsvara
varandra enligt, å ena sidan, det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget
till avlöningsreglemente för befattningshavare vid lots- och fyrstaten
och, å andra sidan, kommunikationsverkens och statsdepartementens
avlöningsreglementen.

Reglementsförslaget.

Manliga

tjänstemän.

Lönegrad

i

omfattande löneklassema

1—5

»

2

»

•b

2—6

»

3

»

»

3—7

4

»

4—8

»

r>

5—9

(i

6—10

>

7

7—11

»

8

*

»

8—12

9

13—16

>

10

»

17—20

11

»

18—21

Kvinnliga

. tjänstemän.

Lönegrad

1 omfattande löneblasserna

1-4

>

2

»

»

4—7

Avlöningsreglementena för kommunikationsverken
och statsdepartementen.

Manliga tjänstemän.

= Lönegrad 1 omfattande löneklassema 1—5

=

»

2 »

»

2—6

=

»

3 »

»

3—7

=

»

4 '' »

»

4—8

5 »

>

6—10

3>

— »

»

—

=

»

6 »

8—12

=

»

12

»

16—19

=

>

16

»

22—25

=

»

17

23—26

Kvinnliga

tjänstemän.

=

Lönegrad 1 omfattande löneklassema 1—4

=

»

2

» >

4—7

Anslagen till samtliga till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
hörande stater äro i riksstaten sammanförda i ett gemensamt
anslag. Anslaget är av förslagsanslags natur och utgör för innevarande
år 4,885,114 kronor. I anslaget ingå följande stater, nämligen:

dels avlöningsstat för lotsstyrelsen, för vilken stat anvisats
188,100 kronor,

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

15

dels omkostnadsstat för lotsverket, för vilken stat anvisats
1,529,049 kronor,

dels pensionsstat för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna,
för vilken stat anvisats 276,000 kronor,

dels avlöningsstat för befälet vid lotsverket, för vilken stat anvisats
ett förslagsanslag å 81,150 kronor, därav bestämt anslag 70,150
kronor,

dels avlöningsstat för lotspersonalen, för vilken stat anvisats ett
förslagsanslag å 1,950,200 kronor, därav bestämt anslag 860,900 kronor,
dels avlöningsstat för fyrpersonalen, för vilken stat anvisats ett förslagsanslag
å 741,000 kronor, därav bestämt anslag 461,700 kronor,

dels avlöningsstat för personalen å lotsverkets ångfartyg, för vilken
stat anvisats ett förslagsanslag å 86,750 kronor, därav bestämt anslag
15,000 kronor,

dels avlöningsstat för personalen vid livräddningsanstalterna, för
vilken stat anvisats ett förslagsanslag å 9,570 kronor,

dels stat för undervisningsanstalterna, för vilken stat anvisats ett
förslagsanslag å 13,000 kronor,

dels ock övergångs- och indragningsstat, för vilken stat anvisats
ett bestämt anslag å 10,295 kronor.

De av Kungl. Maj:t nu föreslagna staterna för lots- och fyrstaten
äro av följande lydelse:

Avlöningsstat för lots- och fyrstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... kronor 2,880,000
Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag... » 600,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................ » 25,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................................................... » 400,000

För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag » 50,000

Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp,

förslagsanslag..................................................................... » 60,000

För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsanslag » 11,000

Lotsverkets undervisningsanstalter m. m., förslagsanslag » 19,000

Summa förslagsanslag kronor 4,045,000.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten.

Bestämt anslag.

Svenska Högarnas lotsplats, mästerlotsen J. R. Norman.

Furusunds lotsplats, lotsen J. A. Österman........................

Husarö » , mästerlotsen K. A. Sjöberg................

» ■» , » G. R. Sundström ..........

Berghamns J> , » J. V. Söderman............

Kylejs » , lötslärlingen O. P. Klintberg.............

Håskö » , mästerlotsen A. Kjellberg

Torrö d , d L. R. Larsson................

Botorps » , » C. A. Sjögren...............

Bokö » , » P. V. Boqvist................

Kåreholms » , lotsen A. T. Holmberg.......................

Långörens » , » M. Hansson................................

Pukaviks » , » O. Ysberg ................................

Ångelholms » , mästerlotsen J. A. Svensson................

Hönö )> , lotsen H. P. Zachariasson .................

Stora Askeröns lotsplats, lotsen G. Eliasson ......................

Grönskärens t> , mästerlotsen O. B. Bergström

Sydkosters » G. F. Rödström ...

kronor 350
» 420

500
500
500
75
220
120
600
270
600
120
40
600
380
380
600
600

»

D

))

»

»

))

J>

))

»

))

))

»

Summa bestämt anslag kronor 6,875.

Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

Bestämt anslag.

Till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare
vid lotsverket eller deras änkor och barn kronor 15,000.

Förslagsanslag.

Till pensionering av lotsstyrelsens samt lots- och fyrstatens
personal i enlighet med bestämmelserna i
/ lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension ............. kronor 175,000

Till pensionering genom flottans pensionskassa
av lotsstyrelsens samt lots och

fyrstatens personal ...................... » 100,000

Till livräntor åt änkor och barn efter
befattningshavare vid lotsverket enligt

förordningen den 22 oktober 1909 » 12,000 kronor 287,000

Summa kronor 302,000-

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

17

Omkostnadsstat

att tillämpas för tiden l/i—30/o 1923.

*

71,250

—

40,000

43,750

—

55,500

100,000

34,000

5,000

—

7,000

—

22,500

-

2,500

—

15,000

—

1,750

—-

17,500

—

1,080

—

560

—

_

_

—

—

Förslagsanslag.

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer
.............................................................................

» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och fyrplatser samt
livräddningsstationer, båkar och andra anstalter, vilka icke här nedan

särskilt upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar .........

» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning, driftkostnader
ävensom dithörande inventariepersedlar .....................

* lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs underhåll och komplette ring,

rustning och driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar
..............................................................................

» bidrag till underhåll, komplettering och drift av båtar vid lotsplatser,

högst....................................................................................

» bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning och intagning

» skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen .........

» hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal ..........................................

» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten...........................

» grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand ........................

» rese- och traktamentskostnader m. m.....................................

* utbildande av personal för gnisttelegrafering ...........................

» extra utgifter ........................................................................

* bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel
» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap

Guardafui........................................................................

täckande av motsedda brister i förestående förslagsanslag, förslagsanslag,
högst..................................................................

Summa kronor

417,390

400,000

Vid bedömandet av den kostnadsökning, som en tillämpning av
föreliggande förslag till lönereglering m. in. skulle medföra, kan följande
ur propositionen hämtade sammanställning tjäna till ledning.

Nedanstående för år 1922 fastställda avlöningsstater sluta å följande
belopp, nämligen:

avlöningsstaten för befälet vid lotsverket... kronor 81,150

» )) lotspersonalen ............... » 1,950,200

d » fyrpersonalen.................. » 741,000

» » personalen å lotsverkets
ångfartyg .......................................... » 86,750

avlöningsstaten för personalen vid livrädd ningsanstalterna.

......................................... j> 9,570

staten för undervisningsanstalterna.............. » 13,000

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 56 käft. (Nr 112.)

2,881,670.

3

18

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Läggas härtill kostnaderna för tillfällig löneförbättring till
ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, beräknade efter
förhållandena år 1922, omkring .............................. kronor 180,000,

erhålles en totalsumma av kronor 3,061,670.

Den nu föreslagna nya avlöningsstaten slutar å ett belopp av kronor
4,045,000.

Vid en jämförelse mellan den näst förut återgivna totalsumman
och det sist angivna beloppet är emellertid att märka följande.

I den för de nuvarande kostnaderna upptagna summan ingår icke
värdet av bostad, som av fyrpersonalen åtnjutes. Beträffande den föreslagna
nya avlöningsstaten bör å andra sidan uppmärksammas, att däld
upptagna avlöningsbelopp komma att i viss mån minskas på grund av
skyldigheten för all personal att hädanefter erlägga ersättning för
tjänstebostad in. m.

Därjämte må beträffande vissa av de i staterna för år 1922 upptagna
poster av förslagsanslags natur framhållas, att de torde komma
att ej oväsentligt överskridas.

Vidare må framhållas, hurusom särskilt de för vikariatsersättningar
och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare beräknade anslag
måste betraktas såsom synnerligen approximativa.

Ytterligare må erinras, att genom den av Kungl. Maj:t föreslagna
anordningen vid övergång till efterskottsutbetalning av hela avlöningen
en kostnadsökning föranledes första året, då den nya staten börjar
tillämpas. -

Slutligen är att märka, hurusom vid ovanstående kostnadsberäkningar
hänsyn icke blivit tagen till dyrtidstillägg, vare sig de, som nu
utgå, eller de, som efter regleringens genomförande kunna antagas komma
att utgå. Enligt vad departementschefen från lotsstyrelsen inhämtat
har under år 1921 till den ordinarie och extra personalen å lokalstaterna
i dyrtidstillägg utbetalats sammanlagt kronor 2,302,225: 2 0. Genom
tillämpning av de för nyreglerade verk nu gällande dyrtidstilläggsgrunderna
skulle emellertid i avseende å dyrtidstilläggen en högst väsentlig besparing
komma att uppstå. En på anmodan av departementschefen av
lotsstyrelsen verkställd överslagsberäkning har härutinnan givit vid
handen att, därest det av lotsstyrelsen och de lönesakkunniga avgivna
förslaget varit tillämpligt under år 1921, dyrtidstillägg enligt för kommunikationsverken
gällairSi? grunder under nämnda år skulle hava uppgått
till i runt tal 1,800,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

19

Vid bifall till Kungl. Majds förslag skulle kostnaderna för nedannäranda
stater uppgå till, för helt år räknat, följande belopp, nämligen:

Avlöningsstaten för lots- och fyrstaten
............................................. kronor 4,045,000

Övergångs- och indragningsstaten )) 6,875

Pensionsstaten ............................ » 302,000 kronor 4,353,875.

Härtill bör läggas kostnaden, jämväl .för helt år räknat,
för den år 1921 fastställda avlöningsstaten för
lotsstyrelsen....................................................................... » 188,100

kronor 4,541,975.

Kostnaden för nu omförmälda fyra stater torde för
budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 böra upptagas
med hälften av nyssnämnda belopp eller,
med hänsyn till att anslag böra angivas i jämnt

krontal, med ................................................................... kronor 2,270,987.

Om till sistnämnda belopp ytterligare lägges den av
departementschefen föreslagna omkostnadsstatens
slutsumma eller................................................................. » 817,390,

erhålles ett belopp av....................................................... kronor 3,088,377,

vilket belopp angiver storleken av för ifrågavarande budgetperiod erforderligt
anslag till lots- och fyrinrättningen.

Vid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
till ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid lots- och
fyrstaten, har utskottet funnit sig kunna i allt väsentligt biträda detsamma.
Utskottet delar sålunda den uppfattningen, att ett lönesystem
av i huvudsak samma typ, som numera vunnit tillämpning å det stora
flertalet statstjänare, bör med fördel kunna användas även då det gäller
befattningshavare vid lots- och fyrstaten, och har utskottet likaledes
ansett sig böra tillstyrka såväl den av Kungl. Maj:t föreslagna klassificeringen
av vissa befattningshavare som de för de särskilda -befattningshavarna
föreslagna löneförmånerna.

Vad då först lotslefälet beträffar, har utskottet i likhet med Kungl.
Maj:t ansett, att den hittills varande åtskillnaden i löneförmåner för å
ena sidan lotskaptenerna i mellersta, södra och västra distrikten och å
andra sidan lotskaptenerna i övre norra, nedre norra och östra distrikten
allt fortfarande bör bibehållas. Då utskottet funnit en placering i 16:de

Utskottets

■yttrande.

Lotsbefälet.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Personalen å
distriktsexpeditionerna.

lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan av de sistnämnda
befattningshavare väl avvägd, har utskottet sålunda ock ansett skäligt,
att lotskaptenerna i de förstberörda distrikten i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag hänföras till närmast högre lönegrad eller den 17:de i
samma löneplan. Den av Kungl. Maj:t för lotslöjtnanterna föreslagna
placeringen i lönegrad har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

I . detta sammanhang har utskottet ock ansett sig böra upptaga
den av lotsbefälet väckta frågan om förändrade benämningar å de hittillsvarande
befattningarna såsom lotskapten och lotslöjtnant, vilka befattningar
enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle benämnas »distriktschef» och
»distriktskapten». För en dylik förändrad, benämning å befattningshavarna
i fråga har utskottet ansett tillräckliga skäl icke föreligga, och
har utskottet sålunda i den vid detta utlåtande fogade tjänsteförteckningen
å personalen vid lots- och fyrstaten upptagit befattningshavarna
med deras nuvarande benämningar.

Såsom förut erinrats, finnes uti avlöningsstaten för lotsbefälet ett
bestämt anslag till ersättning åt skrivbiträden och vaktmästare å lotskaptensexpeditionerna,
vilket anslag av 1919 års lagtima riksdag bestämts
till 17,100 kronor. A expeditionerna äro'' för närvarande anställda:
i Umeå ett kvinnligt och ett manligt biträde, i Gävle två kvinnliga
biträden, i Stockholm ett kvinnligt och ett manligt biträde, i Kalmar
ett manligt biträde, i Malmö två manliga biträden samt i Göteborg två
manliga biträden. Därjämte utgår ersättning till vaktmästarbiträde å
vardera av expeditionerna i Umeå och Malmö.

Tillika torde böra erinras, att två ordinarie befattningshavare vid
fyrstaten, de s. k. förrådsmästarna, hava sin huvudsakliga tjänstgöring
förlagd till lotskaptensexpeditionerna i Stockholm och Göteborg.

Med hänsyn till att stadigvarande behov av arbetskrafter å distriktsexpeditionerna
förefinnes, har nu Kungl. Maj:t, i likhet med lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga, ansett, att åtminstone en del av de å
expeditionerna tjänstgörande befattningshavarna böra beredas ordinarie
anställning. Till Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har utskottet funnit
sig böra giva sin anslutning. Utskottet får alltså tillstyrka att å var
och en av distriktsexpeditionerna i Stockholm, Malmö och Göteborg anställas
två ordinarie biträden samt å expeditionerna i Umeå, Gävle och
Kalmar ett dylikt biträde, och delar ock utskottet den av lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga uttalade uppfattningen, att tjänsterna i fråga
böra i staten uppföras såsom alternativt manliga eller kvinnliga samt
att de i lönehänseende böra likställas med manliga respektive kvinnliga

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

21

kontorsbiträdestjänster vid kommunikationsverken. Den av Kungl. Maj:t
föreslagna förändringen av de för närvarande under fyrstaten uppförda
förrådsmästartjänsterna till expeditionsbiträdestjänster synes utskottet
jämväl befogad och lämplig.

Vidkommande härefter lotspersonalen, åtnjuta, såsom förut nämnts,
samtliga lotsar — frånsett överlotsar och lotsförmän — för närvarande
enahanda fasta avlöning, om hänsyn icke tnges till den mot ålderstillägg
svarande löneförhöjningen för mästerlots och kompenseras den mer eller
mindre krävande tjänstgöringen till en del genom lotslottens större eller
mindre belopp.

Enligt det av Kungl. Maj:t nu framlagda löneregleringsförslaget, i vad
det avser lotspersonalen, skulle sagda personal, med bibehållande av nu
utgående 40 procent av lotspenningar^, erhålla förbättring i den fasta
avlöningen. Att härvid till grund för avlöningen lägga en indelning av
lotsplatserna i klasser har synts utskottet med hänsyn till den olika arbetsbördan
å de skilda platserna väl motiverat, och har utskottet ej heller funnit
skäl till erinran mot den av Kungl. Maj:t föreslagna klassificeringen. Härav
följer, att utskottet icke kunnat tillstyrka vare sig det i herr Ljungbergs
ovanberörda motion framställda yrkandet om bibehållandet av lotsarna i
en klass eller det i herr Corneliussons m. fl. motion väckta förslaget om
uppdelning av lotsplatserna i allenast två klasser samt att de lotsplatser,
som enligt Kungl. Maj:ts proposition hänförts till tredje klassen, skulle
sammanföras till andra klassens lotsplatser med de löneförmåner, som
för befattningshavarne vid dessa platser av Kungl. Maj:t föreslagits.

Såsom förut omförmälts, äro lotsförmansbefattningarna för närvarande
icke att betrakta såsom ordinarie tjänster utan innefatta allenast
uppdrag för lots (mästerlots) att mot visst arvode utöver lotsavlöningen
tillsvidare utföra vissa åligganden. Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag skulle befattningarna i fråga omändras till ordinarie tjänster.
Då någon olägenhet av en dylik åtgärd icke synts utskottet vara att
befara, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan. Å andra sidan anser utskottet i likhet med Kungl. Maj:t,
att de nuvarande mästerlotsbefattningarna såsom en särskild avlöningsgrad
icke böra ifrågakomma, då enligt det nya lönesystemet lots skulle
kunna komma i åtnjutande av fyra löneförhöjningar. Tjänstetiteln mästerlots
synes emellertid fortfarande böra såsom en utmärkelse tilldelas mera
förtjänta lotsar.

Beträffande slutligen vad nu lotspersonalen angår, de för densamma
föreslagna avlöningsgraderna har utskottet ävenledes funnit sig böra ansluta

Lots personalen.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

sig till Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Utskottet får alltså tillstyrka,
att lots å 3:e klass lotsplats hänföres till andra lönegraden enligt den
för kommunikationsverken gällande löneplanen och lotsförman å sådan
lotsplats till närmast högre lönegrad eller tredje lönegraden. I samma
lönegrad har utskottet ock ansett böra inordnas lots å 2:a klass lotsplats
samt i 4:e lönegraden lots å l:a klass lotsplats. Att lotsförman
å 2:a klass lotsplats placeras i en lönegrad, som ligger mellan den 4:e
och den 5:e enligt kommunikationsverkens löneplan och lotsförman å
l:a klass lotsplats i en lönegrad, liggande mellan 5:e och 6:e lönegraderna
enligt samma löneplan synes ock utskottet väl motiverat, och
har utskottet ej heller haft något att erinra mot förslaget om överlotsarnas
placering i 6:e lönegraden av meromnämnda löneplan.

Såsom av det föregående framgår, förutsätter Kungl. Maj:ts förslag,
att lotspersonalen utöver de sålunda föreslagna löneförmånerna
alltjämt skall äga uppbära andel i lotspenningar. Utskottet har visserligen
funnit sig böra tillstyrka förslaget härutinnan, men förutsätter
utskottet därvid, att, därest höjning av nu utgående lotsavgifter skulle
komma till stånd, lotsarnas inkomst till följd därav icke må ökas samt
att om sänkning av avgifterna ifråga åvägabringas, lotsarna skola vara
skyldiga att utan vederlag underkasta sig därav föranledd minskning i
respektive lotslotter. Till den ändring i avlöningsreglementet, som denna
utskottets ståndpunkt föranleder, återkommer utskottet här nedan.

Fyrper sonalen.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår,
äro såväl fyrskepp som fyrar med ständig bevakning i avlöningshänseende
indelade i tre grupper. Bland fyrskeppen skiljes sålunda mellan
maskindrivna och icke maskindrivna, under befäl av fyrmästare, samt
sådana mindre icke maskindrivna, vilka stå under befäl av fyrvaktare.
Fyrarna äro uppdelade i större fyrar och mindre fyrar under befäl av
fyrmästare samt fyrar som förestås av uppbördsfyrvaktare.

Enligt lotsstyrelsens och de lönesakkunnigas mening synes en dylik
uppdelning av såväl fyrskepp som fyrar i tre klasser vara fullt befogad
med hänsyn till de olika stora krav, som måste ställas åtminstone
på befälet. Vad fyrskeppen beträffar har den nuvarande klassificeringen
ansetts kunna oförändrad bibehållas. Sålunda skulle av fyrskeppen 12 tillhöra
l:a (högsta) klassen, 6 räknas till 2:a klassen Och 2 hänföras till 3:e
(lägsta) klassen. Däremot har i fråga om klassificeringen av fyrarna
vissa jämkningar synts böra vidtagas, i syfte att vinna en lämpligare
fördelning av fyrarna inom de olika klasserna än vad för närvarande
är fallet.

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

23

De förhållanden vid de särskilda fyrplatserna, som synts lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga böra tagas i betraktande vid klassificeringen,
äro förekomsten av mistsignalapparater, dessas art, storlek och
svårskötthet, fyrapparaternas storlek och behov av tillsyn, till platsen
hörande byggnaders storlek, anordning och läge i förhållande till varandra
och därav orsakat större eller mindre arbete vid fyring och mistsignalering,
underhållsarbetenas omfattning med hänsyn till byggnadernas
allmänna anordning och bemanningens storlek, fyringstiden samt huruvida
och i vilken grad svårighet förefinnes att skydda platsens båtar
ävensom uppehålla förbindelse med land på grund av dåliga hamnförhållanden
och utsatt belägenhet.

Efter en i enlighet med angivna grunder företagen undersökning
har befunnits, att av de 84 fyrar, som fortfarande skulle hava ständig
bevakning, 26 borde uppföras i l:a (högsta) klass, 37 i 2:a klass och
21 i 3:e klass.

Yad därefter angår bemanningen å fyrskepp och fyrar hava lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga till en början framhållit, att samtliga
befattningshavare, vilka hava att utöva befäl, lämpligen synas böra benämnas
fyrmästare, visserligen med viss gradering i avlöningshänseende
alltefter den klass, vederbörande fyrskepp eller fyr skulle tillhöra. Vid
bifall härtill skulle sålunda tjänstetitlarna ’ fyr vak ture och befälhavare’ å
fyrskepp samt ''uppbördsfyrvaktare’ utbytas mot benämningarna ''fyrmästare
å 3:e klass fyrskepp’ och ’fyrmästare å 3:e klass fyr’.

Fyrvaktarna å såväl fyrskepp som fyrar äro — frånsett nyss omförmälda
’fyrvaktare och befälhavare’ — för närvarande samtliga likställda.
Då emellertid i fråga om fyrvaktare å fyrskepp av l:a klass
och å fyr av l:a klass måste ställas ej oväsentligt större fordringar än
å övriga fyrvaktare, vilket förhållande, vad fyrskeppen angår, i viss mån
också redan kommit till uttryck genom det särskilda arvode, vilket utgår
till den, som tjänstgör såsom styrman eller maskinist å sådant skepp,
har styrelsen och de lönesakkunniga ansett, att fyrvaktare å fyrskepp
av l:a klass och å fyr av l:a klass böra föras i en avlöningsgrupp för
sig, under det att övriga fyrvaktare borde kunna tillhöra en och samma
grupp.

I likhet med vad för närvarande är fallet hava samtliga fyrbiträden
synts kunna innefattas i en avlöningsgrupp.

Med beaktande av förut angivna klassificering av fyrskepp och
fyrar samt med iakttagande av nyssberörda gruppering av den där anställda
personalen har befunnits, att antalet ifrågavarande befattningshavare
skulle uppgå till:

24

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

12 fyr mästare

0

a

l:a

klass fyrskepp.

26

»

»

l:a

)>

fyr.

6

»

»

2:a

»

fyrskepp.

37

»

»

2:a

fyr-

2

»

3:e

»

fyrskepp.

21

3:e

»

fyr-

24 fyrvaktare

»

l:a

»

fyrskepp.

27

))

l:a

»

fyr.

8 )) )) 2:a och 3:e klass fyrskepp.

48 » » 2:a och 3:e » fyr.

99 fyrbiträden å fyrskepp och fyr.

Vad därefter angår ifrågavarande personals avlöningsförmåner hava
lotsstyrelsen och de lönesakkunniga kommit till den uppfattningen, att
den fasta avlöningen för befattningshavare å fyrskepp bör vara densamma
som för innehavare av motsvarande befattningar vid fyrar. Härigenom
skulle vinnas den fördelen, att fyrskeppspersonalen, som ej
sällan söker förflyttning till landfyr, skulle kunna erhålla dylik transport,
utan att därav skulle föranledas minskning i lön och sedermera
lägre pension vid avgång från tjänsten, varjämte även ett ur statsverkets
synpunkt i vissa fall önskvärt utbyte av personal mellan
fyrskepp och fyrar skulle kunna underlättas. Då emellertid tjänstgöringen
å ett i öppen sjö till ankars liggande fyrskepp, som dessutom
i regel endast sparsamt kan uppehålla förbindelse med land, otvivelaktigt
måste anses mera betungande än tjänstgöringen å eu landfyr,
har det synts skäligt att, i anslutning till vad som gäller i fråga
om befattningshavare vid marinen, ett särskilt avlöningstillägg utgår
under tjänstgöring ombord. Detta tillägg, som förslagsvis benämnts
fyrskeppstillägg, skulle tillkomma personal å fyrskepp, medan detta
är utlagt å sin station eller på färd till eller från stationen. Fyrskeppstillägget
är avsett att utgå med olika belopp allt efter vederbörandes
tjänstegrad samt fyrskeppets mer eller mindre ensliga stationsort.
På sätt framgår av de i 25 § av förslaget till avlöningsreglemente
intagna bestämmelserna rörande fyrskeppstillägg, skulle fyrskeppen med
hänsyn till stationsortens belägenhet fördelas i tre stationsgrupper, betecknade
A, B och C. F3rrskeppstillägget skulle för de särskilda befattningshavarna
variera inom grupp A mellan 80 öre och 2 kronor 40 öre,
inom grupp B mellan 1 krona 20 öre och 2 kronor 80 öre samt inom
grupp C mellan 1 krona 60 öre och 3 kronor 20 öre. Under tiden
den 16 november—15 mars skulle fyrskeppstillägget utgå med 50

Statsutskottets utlåtande Nr 112. 25

procents förhöjning, till följd varav den nuvarande särskilda dagavlöningen
under vintermånaderna icke vidare skulle förekomma.

Såsom en av tjänstgöringens art betingad förmån har personalen
å fyrskepp fortfarande synts böra åtnjuta fri kost eller kostpenningar
under tjänstgöring ombord. Enligt det föreliggande förslaget skulle
vidare särskilt enslighetstillägg utgå till tjänsteman, som på grund av
sin tjänstgöring nödgas vara bosatt å sådan ort, där vistelsen till följd
av ortens särskilda ensliga belägenhet kan, frånsett ökade levnadskostnader,
anses medföra avsevärda olägenheter. Med hänsyn till belägenheten
av ett flertal fyrplatser skulle sålunda .enslighetstillägg
komma åtskilliga bland fyrpersonalen till godo. Då detta tillägg är
avsett att vara förknippat med bosättningsorten, skulle tillägget icke
kunna komma i fråga för befattningshavare med tjänstgöring å fyrskepp,
vilka emellertid genom fyrskeppstilläggens bestämmande till olika
belopp med hänsyn till fyrskeppens stationsorters belägenhet komma att
i nämnda hänseende på annat sätt tillgodoses.

Vid inordnande av ifrågavarande personal i den för kommunikations
verken gällande löneplanen hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
föreslagit följande placering: samtliga fyrbiträden skulle åtnjuta lön enligt
l:a lönegraden, fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyrskepp samt å 2:a
och 3:e klass fyr enligt 2:a lönegraden, fyrvaktare å l:a klass fyrskepp
och å l:a klass fyr enligt 3:e lönegraden, fyrmästare å 3:e
klass fyrskepp och å 3:e klass fyr enligt 4:e lönegraden, fyrmästare å
2:a klass fyrskepp och å 2:a klass fyr enligt 5:e lönegraden samt fyrmästare
å l:a klass fyrskepp och å l:a klass fyr enligt 6:e lönegraden.

Förutom nu omhandlade befattningshavare på fyrskepp och fyrar
finnes, såsom förut är nämnt, å avlöningsstaten för fyrpersonalen uppförd
en distriktsfyrmästare. Denne har, såsom för närvarande är förhållandet,
ansetts böra likställas med fyrmästare å l:a klass fyrskepp och
sålunda hänföras till 6:e lönegraden enligt kommunikationsverkens
löneplan.

Tillika äro i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagua två förrådsmästarbefattningar,
vilka emellertid, såsom redan framhållits vid behandlingen
av distriktsexpeditionerna, skulle utbytas mot expeditionsbiträdesbefattningar.

Å andra sidan har en del av personalen å Erholmens gasstation lämpligen
synts böra uppföras å ordinarie stat. Å nämnda gasstation finnas,
förutom ett extra biträde, för närvarande anställda en gasmästare med
samma avlöning som fyrmästare å större fast fyr samt ett första biträde
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 56 höft. (Nr 112.) 4

26

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

och ett andra biträde med avlöning såsom fyrvaktare, respektive fyrbiträde.
Den skedda utvecklingen av agabelysningen vid fyrarna
inom västra distriktet samt den årliga besparing i utgifter, som gasstationen
å Erholmen medför, har synts styrelsen och de lönesakkunniga
väl motivera, att ifrågavarande gasmästare samt första och
andra biträden beredas ordinarie anställning. Såsom ett ytterligare
stöd för denna uppfattning har åberopats, att-''vederbörande departementschef
vid framläggande av förslag till 1916 års riksdag om beviljande
av medel till avlönande av personalen vid gasstationen förklarade,
att lotsstyrelsens förslag att ifrågavarande ersättning skulle tagas från
det under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till konsumtionsartiklar
för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer endast
kunde godkännas såsom en anordning tills vidare, och att fördenskull
lotsstyrelsen borde, sedan anläggningen kommit i gång och erfarenhet
vunnits rörande personalbehovet vid densamma, till Kungl. Maj:t inkomma
med definitivt förslag till personalfrågans ordnande. Då personalen å
gasstationen, såsom förut är antytt, jämväl har att utöva den direkta
tillsynen över ett sextiotal agafyrar, hava gasmästarens samt första
och andra biträdenas benämningar för likformighetens skull lämpligen
synts böra förändras till respektive fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde
å gasstation, och hava befattningarna skäligen ansetts kunna i
avlöningshänseende likställas med fyrmästare och fyrvaktare å l:a klass
fyr samt fyrbiträde.

Det av Kungl. Maj:t i fråga om indelningen av fyrskepp och fyrar
i klasser framlagda förslaget har utskottet funnit sig kunna biträda.

Vad härefter angår placeringen i lönehänseende av personalen å
fyrskepp och fyrar måste, såsom departementschefen framhållit, det framlagda
förslaget i regeln anses innebära en i förhållande till nuvarande
avlöningsförmåner icke oväsentlig förbättring, vilken emellertid på grund
av personalens krävande tjänstgöring synes utskottet berättigad. Att på
sätt motionsvis yrkats i dylikt hänseende gå än längre än vad Kungl.
Maj:t föreslagit, har utskottet däremot ansett sig icke kunna tillstyrka.

Upptagandet bland avlöningsförmånerna av särskilda fyrskeppsoch
enslighetstillägg hade ej heller givit utskottet anledning till erinran
och Kar utskottet likaledes ansett sig böra biträda förslaget om, ätt
ersättning för mistsignalering alltjämt bibehålies.

Beträffande härefter personalen å lotsverkets ångfartyg har utskottet
med hänsyn till de stora krav, som måste ställas på denna personal,
ansett sig icke kunna föreslå lägre placering av densamma än Kungl.
Maj:t ifrågasatt, och får utskottet sålunda tillstyrka, att befälhavaren å

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

27

ångfartyget Vega i lönehänseende jämnställes med lotslöjtnant samt att
maskinisterna å Vega och å vederbörande chefsångare hänföras till samma
lönegrad som fyrmästare å 2:a klass fyrplats.

Vad beträffar det av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsreglementet
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten, vilket reglemente, såsom
ovan nämnts, så nära som möjligt ansluter sig till det för statsdeparternenten
m. fl. verk nu gällande, får utskottet till en början erinra om,
att innevarande års riksdag efter därom av Kungl. Maj:t framlagt förslag
beslutat vissa ändringar av 10, 11 och 12 §§ av sistberörda reglemente,
att träda i kraft den 1 juli 1922.

I det för lots- och fyrstaten nu framlagda reglementsförslaget är
förslagets 7 § i sak likalydande med 10 § i gällande avlöningsreglemente
för statsdepartementen m. fl. verk, och äro bestämmelserna i de
föreslagna 8 och 9 §§ formulerade i enlighet med stadgandena i 11 och
12 §§ av sagda reglemente. För åvägabringande av likformighet reglementena
emellan har utskottet omarbetat nu ifrågavarande paragrafer
i avlöningsreglementet för lots- och fyrstaten i överensstämmelse med
de av riksdagen beslutade ändringarna av 10, 11 och 12 §§ i avlöningsreglementet
för statsdepartementen m. fl. verk.

De i avlöningsreglementet för lots- och fyrstaten i övrigt föreslagna
bestämmelserna hava icke givit utskottet anledning till annan erinran än
att utskottet, med hänsyn till vad utskottet i fråga om lotspersonalen
tillkommande andel i lotspenningar anfört, vidtagit viss omredigering av
reglementsförslagets 11 §.

Såsom av propositionen framgår, påkallar inordnandet av personalen
vid lots- och fyrstaten i det nya avlöningssystemet vissa övergångsbestämmelser.
I likhet med vad som skett beträffande kommunikationsverken
samt statsdepartement m. fl. verk bär det synts utskottet
lämpligen böra få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter i
ämnet, varvid i huvudsak motsvarande synpunkter böra beaktas, som
kommit till uttryck i de för nyssnämnda verken meddelade övergångsbestämmelserna.

Vad Kungl. Maj: t i övrigt i förevarande proposition föreslagit,
har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
föreliggande proposition och med avslag å herr Ljungbergs,
herr Corneliussons m. fl. samt herrar Wagnssons
och Hages ovanberörda motioner

28

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

a) godkänna det vid detta utlåtande fogade
förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten jämte därtill hörande tjänsteförteckning,

b) från och med år 1923 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare vid lots- och fyrstaten på
följande sätt:

Distriktsbefäl och personal k distrlktsexpeditionerna.

Avlöningsgrad.

3 lotskaptener........................................................ A 11

3 » A 10

7 lotslöjtnanter ..................................................... A 9

9 expeditionsbiträden, manliga ........................ A 4

eller kvinnliga B 2

Lotspersonal.

18 överlotsar ............................................................. A 8

19 lotsförmän å l:a klass lotsplats .................. A 7

27 » » 2:a » » .............:.... A 5

341 lotsar » l:a » )) A 4

87 » » 2:a » » A 3

42 lotsförmän » 3:e » » A 3

51 lotsar » 3:e » » A 2

Personal k fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å l:a klass fjuskepp ................. A 8

1 distriktsfyrmästare .......................................... A 8

26 fyrmästare å l:a klass fyr...................''......... A 8

1 » » gasstation.................................... A 8

6 )> » 2:a klass fyrskepp .................. A 6

37 » » 2:a » fyr.............................. A 6

2 » » 3:e » fyrskepp ................. A 4

21 d » 3:e x> fyr .............................. A 4

24 fyrvaktare )) l:a )> fyrskepp.................... A 3

27 » » l:a » fyr .............................. A 3

1 » )> gasstation................................... A 3

8 d » 2:a och 3:e klass fyrskepp ... A 2

48 - » » 2:a » 3:e » fyr............... A 2

100 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation A 1

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

29

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare ..................................................... A 9

7 maskinister ....................................................... A 6,

c) medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig
överensstämmelse med i propositionen angivna grunder,
utfärda nödiga bestämmelser i fråga om övergång på
ny stat för de tjänstemän, å vilka det föreslagna avlöningsreglementet
skall äga tillämpning,

d) besluta, att, där tjänsteman vid lots- och fyrstaten,
å vilken det föreslagna avlöningsreglementet
skall äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
— i förskott, skall vid ingången av januari
månad 1923 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av år
1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad
1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,
som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad
jämte fritt bränsle och lyse, bör ökas med värdet, enligt
lotsstyrelsens uppskattning, av denna förmån för en
månad,

e) medgiva, att kostnaderna för senast berörda
övergångsanordning må bestridas av den i avlöningsstaten
för lots- och fyrstaten föreslagna anslagsposten
till avlöning åt ordinarie tjänstemän,

f) medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som
omförmälas i 11 och 12 samt 23—30 §§ av förslaget till
avlöningsreglemente, må bestridas i enlighet med de
grunder, som av departementschefen angivits,

g) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande
fall medgiva, att det föreslagna avlöningsreglementet

30

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den
nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar
sig villig underkasta sig nämnda reglemente,

k) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t så finner
erforderligt, de i ovan berörda förslag till avlöningsreglemente
omförmälda bostads- och lönenämnder må
redan under år 1922 upptaga frågor rörande lots- och
fyrstaten,

i) förklara, att, där befattningshavare vid lotsoch
fyrstaten åtnjuter annan naturaförmån än i 20 och
21 §§ av förslaget till avlöningsreglemente omförmäles
eller ersättning i penningar för sådan förmån, skall i
förra fallet ersättning för förmånens värde erläggas
av förmånstagaren genom avdrag å avlöningen och i
senare fallet avräkning ske å avlöningen med det belopp,
varmed ersättning för den avlösta förmånen utgår,
allt i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer,

j) förklara, att från och med år 1923 dyrtidstillägg
till befattningshavare vid lots- och fyrstaten,
vilka åtnjuta lön eller arvode enligt här ovan omförmälda
avlöningsreglemente, skall utgå i enlighet med
föreskrifterna i § 4 av det av innevarande års riksdag
antagna förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
ävensom medgiva, att dyrtidstillägg härvid må beräknas
jämväl å till befattningshavare utgående enslighetstillägg
och fyrskeppstillägg,

k) godkänna de av departementschefen framlagda
förslagen till avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
till övergångs- och indragningsstat för lotsoch
fyrstaten samt till pensionsstat för lotsstyrelsen
samt lots- och fyrstaten att, för helt år räknat, lända
till efterrättelse från och med den 1 januari 1923
ävensom till omkostnadsstat för lots- och fyrinrättningen
att gälla för tiden 1 januari—30 juni 1923,

31

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

1) under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande
av det under avdelningen B., Lots- och fyrväsendet
uppförda ordinarie förslagsanslaget till lotsoch
fyrinrättningen med livräddningsanstalterna, under
samma avdelning för tiden 1 januari—30 juni 1923
upptaga under rubriken Lots- och fyrinrättningen ett
ordinarie förslagsanslag å 3,088,377 kronor.

Stockholm den 26 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, N. A. Nilsson,
J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson, J. L. Widell, C. G. Ekman,
J. Nilsson i Malmö, E. A. Hallin, P. A. Bergström och J. B. Johansson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson i
Revinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson i Falun, A. Å.
Törnkvist, E. Andersson i Prästbol, J. D. Norman, A. E. Ljungberg, B. F.son Holmgren och
F. T. Hamrin.

Reservation

av herr A. E. Ljungberg.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRTCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

1

Bilaga.

Förslag

till

avlöningsreglemente
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten.

1 avd. Ordinarie tjänstemän.

1 §•

1. De i 1 avd. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas, i enlighet med
därför gällande föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

2. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Makt och riksdagen.

2 §.

1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente givna
föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med den
dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund av
avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från tjänsten
är särskilt stadgat.

3 §.

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller riksdagens
stat, ej° heller, utan att sådant medgivits genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen,
å kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts
oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så
framt ej lotsstyrelsen efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

r, 4 §•

Gift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter Kungl. Maj:ts
i varje särskilt fall lämnade medgivande.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 56 Käft. (Nr 112.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, skall hon
icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattning, så framt icke lotsstyrelsen
finner det nödigt med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande.

5 §.

1. För ordinarie befattning utgår lön enligt den under 6 § införda löneplan,
vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper
fastställda lönebelopp.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken lönegrad
varje särskild befattning är att hänföra.

Fördelningen av de orter, där tjänstemännen enligt lotstyrelsens bestämmande
skola anses stationerade, å de uti löneplanen upptagna sju ortsgrupper fastställes av
Kungl. Maj:t på grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna
levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall utgå, fastställes
i enlighet med föreskrifterna i 7—10 §§, och bestämmes lönebeloppet inom
klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

3. Förutom lön kunna utgå lotslott eller ersättning för mistad sådan enligt stadgandena
i 11, 14 och 17 §§ samt enslighetstillägg enligt bestämmelserna i 12 §
ävensom de särskilda förmåner och. ersättningar, som omförmälas i 23—30 §§.

6 §.

Löneplan.

Avdelning’ A. För manliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

i

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden.......''

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3.144

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

2:a lönegraden.......

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

1

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2.880

2,988

3:e lönegraden.......<

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

1

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486 ,

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

3

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

a g r

upp

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

4

kr.

2,340

kr.

2,448

kr.

2,556

kr.

2,664

kr.

2,772

kr

2,880

kr.

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4:e lönegraden.......

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

1

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

1

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

5:e lönegraden.......<

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

6:e lönegraden.......

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

7:e lönegraden.......

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

t

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

8:e lönegraden.......

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3.972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

9:e lönegraden.......

14

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

15

5,52Q

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

16

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

4

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

n p p.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

1

17

kr.

7,140

kr.

7,380

kr.

7,620

kr.

7,860

kr.

8,100

kr.

8,340

kr.

8,580

10:e lönegraden.......

18

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

19

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

20

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

18

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

ll:e lönegraden......<

19

8,100

8,340

8,580

O

03

GO

cd

9,060

9,300

9,540

20

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

21

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

Avdelning B. För kvinnliga tjänsteman.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

1

kr.

1,440

kr.

1,500

kr.

1,560

kr.

1,620

kr.

1,680

kr.

1,740

kr.

1,800

l:a lönegraden.......

2

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

3

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

2:a lönegraden...... .

5

1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

6

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

''2,574

. 7 §•

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han förut
innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till
vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 8, 9 eller 10 § giva anledning till avvikelse
härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den
därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden
fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 8—10 §§.

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet näst
efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i den lägre
löneklassen tilländagått.

Statsutskottets utlutande Nr 112.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för vinnande
av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet
med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring; b)

att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn till
mindre val vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört den lägre
löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken tjänstemannen
särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan hänsyn
därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen
i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt
vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas utan att
tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse viss
tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske,
om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.

4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b), först
efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må lotsstyrelsen
sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna
förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänstetid
tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

8 §•

1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie tjänst,
innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och
omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande
ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och
sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid
utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.

2. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare, efter prövning
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl
den tid han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet,
som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt
svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han
bär att utföra å befattningen.

3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke hänsyn
till del av kalenderkvartal.

9 §.

1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt
eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten
hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl
för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla lön enligt
närmast högre löneklass.

Ordinanie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt
löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda
föreskrift eller stadgandet i 7 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger att, för
omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna

6

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

sig till godo den tid intill tre år, varunder lian tillhört eller beräknats hava tillhört
berörda lägre löneklass.

Yad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande tjänsteman,
som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande verk innehade ordinarie
befattning vid annat verk, för vilket lönereglering genomförts efter samma grunder,
som tillämpats i detta reglemente.

Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den
mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten
och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas
honom den tid utöver tre år, under vilken han som ordinarie tjänsteman inom de
närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit
befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot,
vara jämförbar med eller högre än aen befattning, han vid befordringen tillträder.
Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan tjänstgöring av kortare
varaktighet än sex månader i ett sammanhang.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande i tillämpliga
delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning i varje särskilt
fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl tid, varunder denne eljest i statens
tjänst utfört arbete, som i avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara
jämförbart med eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten
utföra.

2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre till
tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen
tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass än
den högsta för den lägre tjänsten gällande.

10 §.

1. Tjänsteman skall vara underkastad såväl bestämmelserna i för lotsverket
gällande instruktion och reglementariska föreskrifter som ock den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden samt den förflyttning till
annan tjänstgöringsort eller till annan befattning vid lots- och fyrstaten eller
inom lotsstyrelsen, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd. Varder tjänsteman
utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst inom lägre lönegrad,
skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid förflyttning tillhörde.
Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts av något
tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för den
lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande att, om tjänstemannen i
den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass, än som finnes fastställd
för den lägre tjänsten, han skall bibehållas yid den löneklass han förut tillhörde.

Därjämte skall tjänsteman, därest vissa honom åliggande göromål överflyttas
från lotsverket till annat verk, vara pliktig att, med bibehållande av innehavande
lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen
överflyttas.

2. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar tjänsten,
uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han avgår från
befattningen i fråga.

11 §•

Av de enligt särskilda stadganden vederbörande lötsplats tillfallande lotspenningar
skall aen vid platsen tjänstgörande lotspersonalen jämlikt Kungl. Majtts
bestämmande äga åtnjuta högst fyrtio procent. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

7

grunder utgår av den personalen sålunda tillkommande andel i lotspenningar lotslott
till överlots, lotsförman och lots.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman icke tjänstgör, äger han icke uppbära
lotslott; dock att lotslott må åtnjutas under sådan i 14 § 1 mom. avsedd ledighet,
varunder tjänsteman äger uppbära oavkortad lön, ävensom under i 19 § omförmäld
tjänstfrihet.

Angående ersättning för mistad lotslott i vissa fall är stadgat i 14 och 17 §§.

12 §•

Till tjänsteman, som på grund av sin tjänstgöring nödgas vara bosatt å sådan
ort, där vistelsen till följd av ortens särskilt ensliga belägenhet kan, frånsett
ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår enslighetstillägg
med nedanstående för fyra olika enslighetsklasser bestämda belopp för år
räknat, nämligen:

för enslighetsklass I . . . 60 kronor för enslighetsklass III . . . 180 kronor

» » II . . . 120 » » » IV . . . 240 »

Det ankommer på Kungl. Haj:t att bestämma de orter, där enslighetstillägg må
utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda fyra enslighetsklasser.

13 §.

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstilllägg
icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning inom verket
eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev i utbildningskurs vid
verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 19 § åtnjutit
semester eller annan med semester jämförlig tjänstfrihet, eller vilken han
med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser
eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen, eller för tid, som
åtgått för fullgörande av de skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem,
fullmäktig eller revisor i civilstatens änke- och pupillkassa eller statsunderstödd
pensionsanstalt, däri tjänstemannen uti denna sin egenskap är delägare.

^ 14 §•

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti 2 mom.
avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, enslighetstillägg under högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att
ledigheten för sjukdom tillika med semester eller därmed jämförlig tjänstfrihet
enligt 19 § icke överstiger 45 dagar eller den längre tid, som för vederbörande
tjänsteman kan vara bestämd såsom längsta semestertid, men skall, så framt ej
Kungl. Maj:t för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å
lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår
av omstående tabell jämte därvid fogad anmärkning.

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom blivit
hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, enslighetstillägg och ersättning för mistad lotslott, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört under
längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden åtnjuta
de under a) angivna avlöningsförmåner, dock högst intill dess sex månader förflutit
från dagen för olycksfallet; men skall tjänstemannen för tid därutöver äga åtnjuta
allenast lön, jämte i förekommande fall enslighetstillägg, dock med avdrag å lönen
av ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så

8

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

B. För kvinnliga tjän A.

För inanliga tjänstemän. stemäu.

Löneklass
enligt 6 §
avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass
enligt 6 §
avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass
enligt 6 §
avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

Öre.

1

1

12

2

50

1

_

60

2

1

10

13

3

50

2

—

70

3

1

20

14

3

75

3

—

80

4

1

30

15

4

—

4

—

90

5

1

40

16

4

60

5

i

—

6

1

BO

17

6

—

6

i

10

7 .

1

65

18

6

50

7

i

20

8

1

80

19

7

—

9

1

95

20

7

50

10

2

10

21

8

—

11

2

30

Anmärkning. För överlots, lotsförman och lots bestämmes tjänstledighetsavdraget enligt den löneklass,
som är två klasser lägre än den vederbörande tillhör, eller, om sådan klass ej finnes, enligt löneklass 1.

framt ej Kungl. Maj:t medgiver, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall
ske med lägre belopp än nyss sagts eller att ersättning för mistad lotslott må helt
eller delvis utgå.

3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstillägg
och ersättning för mistad lotslott, dock högst under sex månader; men skall
tjänstemannen för tid därutöver äga åtnjuta allenast lön, jämte i förekommande fall
enslighetstillägg, dock med avdrag å lönen av ett belopp, motsvarande det i 1 mom.
angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Maj:t medgiver, att sådant avdrag
icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts eller att
ersättning för mistad lotslott må helt eller delvis utgå.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt vad
därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

15 §.

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 13 och 14 §§ omförmäles
eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall, skall
för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 14 § 1 mom. angivna
tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare avstå, vad
med hänsvn till omständigheterna prövas skäligt.

16 §•

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, ankommer på
lotsstyrelsen att bestämma, om och i vad mån avdrag å avlöningen för sådan tid
må äga rum.

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

9

17 §•

1. Tjänsteman skall, om han därtill törordnas, vara skyldig att under sammanlagt
högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie bestrida befattning
inom motsvarande eller högre lönegrad såväl vid lots-, och fyrstaten som inom
lotsstyrelsen. Omfattar vikariat å tjänst inom högre lönegrad längre tid i
oavbruten följd än sju dagar, äger han för den tid, vikariatet varar, uppbära särskild
vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden
mellan vederbörande tjänstledighetsa vdrag i lägsta löneklassen för, å ena sidan, den
högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes egen tjänst, dock med
minst 50 öre om dagen. Härvid skall emellertid hänsyn icke tagas till den i
anmärkning vid 14 § 1 mom. föreskrivna särskilda beräkning av tjänstledighetsavdraget.

2. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 16 § omförmäld befrielse
från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning
finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna grunder, bestämmas
till det lägre belopp, som prövas skäligt.

3. Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänsteman,
som uppehåller ledig tjänst.

4. Därest till lotslott eljest berättigad tjänsteman förordnats såsom vikarie å sådan
befattning, som icke är förenad med rätt till lotslott, äger han utöver honom
enligt 1—3 mom. tillkommande vikariatsersättning åtnjuta ersättning för mistad
lotslott.

18 §•

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall hans
avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära
något därav.

2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid
icke åtnjuta någon avlöning.

19 §• ''

1. Semester må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, under
nedan angivna antal dagar årligen åtnjutas av:

Intill det år,
under vilket
tjänstemannen
fyller 40 år.

Från och med
det år, under
vilket tjänstemannen
fyller
40 år.

Tjänsteman å fyr och gasstation samt distriktsfyrmästare, maskinist och

manligt expeditionsbiträde.................... 20 dagar 30 dagar

Kvinnlig tjänsteman........................ 25 » 35 >

Tjänsteman å fyrskepp, vars besättning beräknas för kalenderår påmönstrad:

12 månader .

90 dagar

11 men ej 12 månader..................... 75

10 » »11 » 65

9 > »10 » 55

8» »9 > 45

7 » »8 » .........-............ 35

6» »7 > 25

mindre än 6 månader

15

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 56 käft. (AV 112.)

2

10

Statsutskottets utlåtande AV 112.

2. Annan än i 1 mom. avsedd ordinarie tjänsteman må, i den mån sådant kan
ske utan kinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket,
kunna medgivas tjänstfrihet under högst nedanstående antal dagar inom ett och
samma kalenderår, nämligen: distriktschef och distriktskapten 40 (lagar samt befälhavaren
å lotsverkets ångfartyg Vega, överlots, lotsförman och lots 80 dagar.

3. Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig
att, där så av vederbörande överordnade myndighet föreskrives, begagna sig av
semester eller tjänstfrihet å tid, som därvid kan varda bestämd.

20 §•.

Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av statsverket,
skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de närmare föreskrifter,
som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade rörande lägenhetens
begagnande och underhåll.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstéhostad skall tjänsteman månadsvis
i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående månad.
Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning
icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad eller förslår ej
utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället
kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på sätt i b)
sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade beloppet,
med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma
vad han.erlagt för mycket.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris, som å
orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, eller, där sådant hyrespris icke kan
utrönas, till skäligt belopp och fastställes genom överenskommelse mellan vederbörande
myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse icke träffas,
skall frågan hänskjutas till en bostadsnämnd med en opartisk ordförande samt representanter
för personal- och förvaltningsintressena. Över nämndens beslut i ärende,
som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän minst
ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall, därest
annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som infaller
näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej annorlunda
överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till tjänst, i
vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan bostad
ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det
han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den löpande
månadens utgång.

d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,
som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt utrymme
i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

21 §• .

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

11

tjänsteman för hans bostad bränsle eller lysämnen eller ock såväl bränsle som
lysämnen, skall ersättning därför, beräknad med hänsyn till verkets inköpspris,
erläggas i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer.

22 §.

Är tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig att under tjänstutövning
vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens art
nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar
eller materialier, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas
av lotsverket mot ersättning enligt grunder, som meddelas av Kungl. Maj:t.

23 §. . ,

Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på lotsverkets
bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört förlust
eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande
nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.

Insjuknar tjänsteman, som är anställd å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg,
under tjänstgöring ombord, och kan han ej därstädes vårdas, må han även i andra
fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser, av verkets medel kunna erhålla ersättning för sjukvårdskostnad;
dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må vid
sådant sjukdomsfall bestridas av lotsverkets medel under tid, då tjänstemannen
åtnjuter oavkortad lön.

Har tjänsteman i andra fall än nu är sagt ådragit sig sjukdom, som kan anses
hava uppkommit genom utförande av arbete i lotsverkets tjänst, ankommer på
Kungl. Haj:t att bestämma om eller i vad mån ersättning för sjukvårdskostnad må
utgå av verkets medel.

24 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning,_ kan för
sådana fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå
lägre ersättning än enligt gällande resereglemente.

2. För sådana resor, som innefattas i distriktschefs och distriktskaptens vanliga
tjänstutövning, utgår ersättning enligt särskilda bestämmelser, som fastställas av
Kungl. Maj:t.

3. För vissa i lotsverkets tjänst företagna färder eller utförda transporter, som
icke innefattas i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning
enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

4. Under tjärfstgöring ombord å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg må där
anställd tjänsteman enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder åtnjuta fri kost
eller kostpenningar.

5. Tjänsteman må under tjänstutövning å annan ort än hans stationeringsort
eller vanliga tjänstgöringsort kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente
enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till högre
belopp än den för tjänstemannen enligt resereglementet bestämda traktamentsersättning.

25 §.

Under tjänstgöring å fyrskepp, som är liggande å sin station eller är under färd
till eller från stationen, äga nedanstående tjänstemän åtnjuta fyrskeppstillägg med
följande för särskilda stationsgrupper bestämda belopp för dag räknat, nämligen:

12

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Stations-

Stations-

Stations-

grupp A.

grupp B.

grupp C.

Kr.

Kr.

Kr.

Fyrmästare å l:a klass fyrskepp . . .
Distriktsfyrmästare.........

| 2: 40

2: 80

3: 20

Fyrmästare å 2:a klass fyrskepp . . .

1: 80»

2: 20

2: 60

» > 3:0 » > ...

1: 40

1:80

2: 20

Fyrvaktare > l:a > > . . .

1: 30

1: 70

2: 10

» > 2:a och 3:e klass fyrskepp

1: —

1: 40

1: 80

Fyrbiträde.............

0: 80

1: 20

1: 60

Under tjänstgöring från och med den 16 november och till och med den 15 mars
förhöjas ovan angivna belopp med femtio procent.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma stationsorternas fördelning å förenämnda
tre grupper.

26 §.

Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från
en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller då
tjänsteman till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst
nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han vara
berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade
utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas kostnad
för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.

27 §•

Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller verkställer
kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder
erhålla felr åkning spelning ar till belopp, som bestämmes med hänsyn till de omständigheter,
under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och i förhållande till den
större eller mindre omfattningen därav. Felräkningspenningar må icke i något fall
till en och samma tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat
än 600 kronor.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke tjänstgör,
uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.

28 §.

1. För å fyr eller fyrskepp verkställd mistsignalering utgår ersättning med 50 öre
för timme enligt de närmare bestämmelser, som fastställas av Kungl. Maj:t.

2. Till tjänsteman, som under sön- och helgdagar bestrider arbete med sammanställandet
och inlämnandet å telegrafstation av radiotelegrafiska meddelanden rörande
isförhållanden m. m-, kan utgå särskilt arvode, beräknat efter högst 400 kronor
för vinterperiod.

29 §.

Tjänsteman tillhörande lotspersonalen må enligt närmare av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser äga åtnjuta hemväg sersättning och andra i gällande förordning
angående lotsverket medgivna, från sjöfarten utgående ersättningar och förmåner.

30 §.

För anskaffning, utsättning och underhåll av prickar eller för utsättning, tillsyn
och intagning av bojar samt vissa andra flytande sjömärken och fasta prickar

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

13

må till tjänsteman utgå prickning ^ersättning efter grunder, som av Kung! Mai-t
fastställas.

31 §.

o Tjänsteman må icke för tjänstgöring vid lots- eller fyrstaten — annorledes än

såsom gratifikation eller belöning från anslag, som anvisats för sådant ändamål _

åtnjuta ersättning eller annan förmån utöver vad i detta reglemente förutsättes
eller eljest enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen må utgå, så framt ej för
fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom tjänstemannens
vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda medel eller Kungl. ]Viaj:t finner
skäl medgiva särskild gottgörelse.

32 §.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett
belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för dödsfallet
dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till följd av olycksfall
i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp anses
inbegripen.

2 avd- Icke-ordinarie befattningshavare.

33 §.

Beträffande icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för avlöningsförmånerna
av Kungl. Maj:t, där ej i särskilda fall Kungl. Maj:t överlåter detta
pa lotsstyrelsen.

3 avd. Lönenämnd.

34 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda allmänna
föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant ärende till avgörande
företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings-
. och de allmänna intressena böra vara representerade; och har lönenämnden
jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur,
vilka Kungl. Maj:t kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.

4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

35 §.

Innehar tjänsteman omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente träder i
kraft, ordinarie befattning å då gällande stat för lotsverket, och vill han icke underkasta
sig detta reglementes villkor och bestämmelser, och kan han icke heller därtill
lagligen förbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till lotsstyrelsen
före viss av Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt. Tjänsteman, som före sistberörda
^ dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner samt honom i förekomman -

14

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

de fall tillförsäkrad inkomst av lotspenningar ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom.

En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1923 innehar
ordinarie befattning vid lots- och fyrstaten eller som senare tillträder sådan befattning,
är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor ävensom
dels de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande i 11 §,
14 § 3 mom. ävensom 23, 24, 25 och 26 §§ berörda hänseenden samt i fråga om
pension, dels ock minskning i eller upphörande av såväl extra inkomster, vilka
kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed, som ock
de förmåner och ersättningar, vilka omförmälas i 27, 28, 29 och 30 §§.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1923.

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

15

Bilaga till avlöning sreglementet.

Tj änsteförteckning

angivande ordinarie befattningar vid lots- och fyrstaten ävensom de särskilda
lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den i 6 § av avlöningsregle mentet

intagna löneplan.

Befattningar.

Avdelning
och
lönegrad
enligt
löneplanen.

Befattningar.

Avdelning
och
lönegrad
enligt
lönepla -

Distriktsbefäl och personal å
distriktsexpedition.

Lotskapten i mellersta, i södra och i västra
lotsdistriktet ......

Lotskapten i annat lotsdistrikt
Lotslöjtnant.........

{manligt

■

kvinnligt.

Lotspersonal.

Överlots...........

Lotsförman å l:a klass lotsplats
Lotsförman ä 2:a klass lotsplats
Lots å l:a klass lotsplats . . .
Lots å 2:a klass lotsplats . . .
Lotsförman ä 3:e klass lotsplats
Lots å 3:e klass lotsplats . . .

A 11
A 10
A 9
A 4
B 2

A 8
A 7
A 5
A 4
A 3
A 3
A 2

Personal å fyrskepp och fyr somt å
gasstation.

Fyrmästare å l:a klass fyrskepp

Distriktsfyrmästare......

Fyrmästare ä l:a klass fyr . .
Fyrmästare å gasstation ....
Fyrmästare ä 2:a klass fyrskepp
Fyrmästare å 2:a klass fyr . .
Fyrmästare å 3:e klass fyrskepp
Fyrmästare ä 3:e klass fyr . .
Fyrvaktare å l:a klass fyrskepp
Fyrvaktare å l:a klass fyr . .
Fyrvaktare å gasstation ....
Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyrskepp
Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyr .
Fyrbiträde å fyrskepp, fyr och gasstation

Personal & lotsverkets ångfartyg.

Befälhavare.............

Maskinist............

A 8
A 8
A 8
A 8
A 6
A 6
A 4
A 4
A 3
A 3
A 3
A 2
A 2
A 1

A 9
A 6