Statsutskottets utlåtande Nr i Od.
1
Nr 104.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 6 e. in.
Utlåtande i anledning av vissa framställningar i Käng!.
May.ts proposition angående lönefrågor vid armén och
marinen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 13 april 1922 dagtecknad proposition
(nr 248), vilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, gjort
vissa framställningar rörande särskilda lönefrågor vid armén och marinen.
Utskottet har i förevarande utlåtande upptagit till behandling de
av dessa frågor, som beröra löneregleringen för samma personal, och
yttrar sig utskottet i särskilt utlåtande i fråga om de med löneregleringen
sammanhängande i samma proposition föreslagna beräkningarna
av vissa anslag under fjärde huvudtiteln.
I avseende å de allmänna löneregleringsfrågorna har Kungl. Maj:t
i berörda proposition föreslagit riksdagen att
dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till kungörelse
om ändrad lydelse av 25 § i avlöningsreglementet den 29 juni
1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen;
dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till kungörelse
angående förlängd giltighetstid av avlöningsreglementet den 29
juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen in. m.;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda föreskrift därom, att de av
departementschefen i statsrådsprotokollet under rubriken »Arvoden enligt
32 § 1 och 2 mom. i officersavlöningsreglementet» förordade ändringar
i vissa stater skola, i den mån lönenämnden därom gjort framställning,
vinna tillämpning redan från och med den 1 juli 1922;
dels medgiva, att de av nyssnämnda bemyndigande föranledda kostnader
må bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 52 Käft. (Nr 104.)
981 22 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
Motioner.
dels medgiva, att till ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet
icke hänförlig arvodestagare, som före ingången av år 1922 erhållit
förordnande å befattning såsom lärare vid någon av arméns eller marinens
fasta undervisningsanstalter, må, i den män arvodet enligt den föreslagna
löneregleringen kommer att utgå med lägre belopp än det, varmed
arvodet utgått för första halvåret 1922, bibehållas vid sistnämnda arvodesbelopp,
så länge förordnandet ännu är gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må
bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;
dels medgiva, att utrednings- och remty gsp er sed lar samt vapen, i
den utsträckning som av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkts,
må kostnadsfritt tillhandahållas officerare med vederlikar, vilka
efter den 1 juli 1922 vid armén vinna anställning på aktiv stat eller
såsom surnumerära fänrikar eller underlöjtnanter, ävensom att skidor
jämte stavar må, där sådant av tjänstens behov påkallas, kostnadsfritt
tillhandahållas arméns övriga officerare med vederlikar;
dels medgiva, att till de officerare, underofficerare och civilmilitära
beställningshavare i arméns reserver, vilka med rätt till fyllnadspension
avgått från beställning på stat, må tillsvidare under tjänstgöring utgå
avlöning till belopp motsvarande skillnaden mellan å ena sidan den lön,
vederbörande omedelbart före avgången från aktiv tjänst enligt avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen
ägde uppbära, respektive skulle ägt uppbära, om nämnda reglemente vid
tiden för avgången varit gällande, och å andra sidan den sammanlagda
pensionsförmån, han vid tjänstgöringstillfället är berättigad att åtnjuta;
dels och medgiva, att underbefäl av manskapet i reserv må under
tjänstgöring åtnjuta, förutom underhåll in natura och avlöning enligt
bestämmelserna i värnpliktslagen, jämväl dagavlöning till belopp av 1
krona 20 öre för furir, 90 öre för korpral (konstapel) och 60 öre för
vice korpral (vice konstapel).
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Härjämte hava till utskottet remitterats följande i ämnet väckta
motioner, nämligen
inom första kammaren:
nr 164 av herr U. Leander, vilken hemställt, att riksdagen ville
antaga det i Kungl. Maj:ts proposition nr 248 å sid. 137 föreslagna
mom. 2 till § 25 i avlöningsreglementet för officerare och underoffice
-
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
8
rare, och medgiva att denna nya bestämmelse i vad rör kustartilleriet
må få tillämpas redan från och med den 1 januari innevarande år;
nr 165 av friherre H. Fleming, vilken hemställt, att riksdagen ville
besluta, att de i bil. nr 3 till ifrågavarande proposition »Stat för artilleristaben»
föreslagna arvodena under rubrik »övrig personal» skola utgå
med följande årliga belopp:
artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen kronor 1,500: —
en var av 3 artilleristabsofficerare .................................... » 1,200
» » » 3 » ................................... » 1,000
en infanteriofficer vid artilleristaben............................. » 1,000
» var av två artilleristabsofficerare................................. » 750
nr 166 av herr J. E. Berglund, vilken hemställt, det riksdagen måtte
besluta, att departementsskrivarna uppflyttas från 6 till 7 lönegraden;
att tyg- och fabriksskrivarna, tyghantverkarna och fortmaskinisterna
uppflyttas ifrån 3 till 4 lönegraden;
inom andra kammaren:
nr 302 av herr B. F. HolmgreA, vilken hemställt, att riksdagen
ville besluta att till varvscheferna vid flottans stationer skola utgå arvoden
till ett belopp av 1,800 kronor för varvschefen i Karlskrona och
900 kronor för varvschefen i Stockholm;
nr 303 av samma motionär, vilken hemställt, det riksdagen ville
besluta, att ett arvode, motsvarande avlöningen i lönegrad U. O. 4,
måtte utgå till musikdirektören vid flottans station i Karlskrona, räknat
från den 1 januari 1922;
nr 304 av samma motionär in. fl., vilka gjort enahanda hemställan,
som i motionen nr 164 i första kammaren;
nr 305 av herr J. Fjellman, vilken hemställt, att riksdagen ville i
skrivelse till Kungl. Maj:t i samband med den militära löneregleringen
dels begära, att utredning företages om lämpligaste organisationen av
truppförbandsförvaltningarna och i samband därmed regementsintendenternas
ställning; dels ock i avvaktan på härav kommande förslag i den
provisoriska löneregleringen för år 1923 medgiva, att till innehavare av
regementsintendentsbefattning må utgå arvode med 600 kronor för år
och felräkningspenningar med 300 kronor för år;
nr 306 av herrar J. W. Billqvist och II. Bäcklund, vilka hemställt,
att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att maskinistbiträdenas
arvoden höjas med 300 kronor pr år för varje, och att anslaget på
grund härav ökas med 9,900 kronor;
4
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
Kungl. Maj:ts
förslag.
nr 307 av herr B. F. Holmgren, vilken föreslagit, att riksdagen vid
bifall till förevarande proposition nr 248 ville för sin del besluta, att
bestämmelsen i § 1 mom. 9 av »Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående
grunder för tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919
för viss personal vid armén, given Stockholms slott den 20 juni 1918»
icke skall tillämpas på officerare och underofficerare, som före den 1 juli
1918 erhållit sadant avsked, och att samma tillägg skall göras i enahanda
bestämmelse för marinen;
nr 308 av samma motionär, vilken hemställt, att riksdagen ville
besluta,, att ett arvode, motsvarande avlöningen i lönegrad U. 0.4, måtte
utgå till musikdirektören vid flottans station'' i Stockholm, räknat från
den 1 januari 1922;
nr 309 av herr J. W. Billqvist m. fl., vilka gjort enahanda hemställan,
som i motionen nr 166 inom första kammaren.
I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra till behandling
upptaga en inom andra kammaren av herrar J. Fjellman och B. F. Holmgren
väckt motion, nr 167, vari hemställts, att riksdagen ville medgiva,
att i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civila
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen 14 §
mom. 1 erhåller följande ändrade lydelse:
»Därest beställningshavare ............................. därmed jämförlig ledig
het,
sådan ledighet under sön- eller helgdagar oberäknad, icke överstiger
45 dagar ............................»
samt att i 18 § ordet »dagar» utbytes mot »söckendagar».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Den av nästlidet års riksdag beslutade löneregleringen för arméns
och marinens personal erhöll allenast för det fast anställda manskapets
vidkommande definitiv karaktär. Beträffande officerare och underofficerare
.med vederlikar ansågs däremot löneregleringen, med hänsyn till
den pågående revisionen av vårt försvarsväsende, böra givas en provisorisk
natur, i anledning varav det nya avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv
stat m. fl. vid armén och marinen av riksdagen antogs allenast provisoriskt
för år 1922.
Kungl. Maj:t har nu framlagt förslag till förlängd provisorisk giltighet
under första halvåret 1923 av sistnämnda reglemente samt har därvid
ifrågasatt en mindre jämkning beträffande marinöverläkaren för ernående
av likställighet med motsvarande militär personal. Däremot har Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
D
Maj:t icke ansett sig böra framlägga förslag i enlighet med en av försvarsväsendets
lönenämnd gjord framställning om tillerkännande åt varvscheferna
vid flottans stationer av särskilda arvoden.
Kungl. Maj:ts förslag behandlar vidare frågan om reglering av vissa
arvoden m. fl. ersättningar till personal vid försvarsväsendet. Dessa
arvoden hava uppdelats i följande grupper:
A. Arvoden, som utöver avlöningen för vederbörlig tjänstegrad
(tjänsteklass) utgå till vissa å stat uppförda beställningshavare och som
avse att ersätta ett med beställningarna förenat särskilt ansvar eller eljest
möjliggöra avlöningens höjande till skäligt belopp.
B. Arvoden eller motsvarande ersättningar, som utgå för uppehållande
av vissa befattningar, vilka icke äro uppförda på stat såsom
särskilda beställningar utan avsetts att bestridas av till vederbörande
truppförband (kårer) hörande, i de särskilda befattningarna för viss tid
placerade och med deras uppehållande uteslutande sysselsatta officerare,
underofficerare eller civilmilitära beställningshavare.
C. Arvoden eller motsvarande ersättningar, vilka utgå för uppehållande
av befattningar, som äro avsedda att skötas antingen av officerare,
underofficerare eller civilmilitär personal såsom bitjänster vid
sidan av deras ordinarie beställningar på aktiv stat eller ock av annan
(civil eller pensionerad militär) personal, utan att befattningen tager vederbörandes
hela arbetstid i anspråk.
D. Arvoden, som utgå till innehavare av vissa befattningar, vilka
taga vederbörandes hela arbetstid i anspråk och för vilka arvodet utgör
den enda kontanta avlöningsförmånen, på sådant sätt, att avlöningen antingen
allenast består i arvodet eller att däri jämväl ingår en eller flera
naturaförmåner, såsom bostad, bränsle och lyse samt eventuellt kost.
Bland de arvoden, som utgå enligt 32 § 1 och 2 mom. i officersavlöningsreglementet
äro bland andra upptagna arvoden vid artilleristaben
med i allmänhet 600 kronor för varje artilleristabsofficer och med 1,200
kronor till chefen för konstruktionsavdelningen. Under de enligt 39 §
i samma reglemente utgående arvodena finnas vidare angivna för apotekaren
och biträdande apotekaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm
7,980 kronor för den förre och 5,160 kronor för den senare. För nämnda
arvodestagare hade försvarsväsendets lönenämnd föreslagit, att nu utgående
arvoden 6,960 kronor, respektive 4,650 kronor skulle bibehållas i
avvaktan på ett definitivt ordnande av det militära apoteksväsendet.
Å särskilda arvodesförteckningar hava liksom hittills upptagits
arvoden till bland andra maskinistbiträden med belopp varierande
mellan 1,470 och 2,130 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
Utskottets
yttrande.
Vidare har Kungl. Maj:t framlagt förslag om tillhandahållandet av
vissa utredningspersedlar in. in., särskild ersättning i vissa fall vid
tjänstgöring å egen förläggningsort samt i fråga om avlöning åt viss
reservpersonal.
Vad till en början beträffar Kungl. Maj:ts förslag om fortsatt provisorisk
giltighet av den vid 1921 års riksdag beslutade löneregleringen
för officerare, underofficerare m. fl. under första halvåret .1923 har utskottet
ansett sig böra tillstyrka detsamma med den av Kungl. Maj:t
ifrågasatta jämkningen.
Det i motionen nr 302 i andra kammaren framlagda förslaget, att
särskilda arvoden skulle tillerkännas varvscheferna vid flottans stationer,
vilket förslag varit föremål för prövning och avgörande vid nästlidet års
riksdag utan att därvid vinna riksdagens godkännande, anser utskottet
icke heller nu böra bifallas, i synnerhet som verksamheten vid varven
icke sedan dess ökats. Ärendet synes emellertid böra upptagas till prövning
i samband med frågan om definitiv lönereglering för officerspersonalen.
Av motsvarande skäl anser sig utskottet icke heller kunna biträda
det i motionen nr 305 i andra kammaren framlagda förslaget om
särskilda arvoden åt regementsintendenterna. Då utskottet förutsätter,
att den i samma motion berörda frågan om lämpligaste organisationen
av truppförbandsförvaltningarna och i samband därmed regementsintendenternas
ställning underkastas prövning inom försvarsrevisionen, finner
utskottet, att någon skrivelse i ärendet icke behöver avlåtas. Vad däremot
vidkommer frågan om beredande av felräkningspenningar åt innehavare
av regementsintendentsbefattning, synes densamma, då, enligt 29 § i
gällande avlöningsreglemente för officerare m. fl. felräkningspénningar
enligt av Kungl. Maj:t avgivna grunder må kunna utgå till bestäilningshavare,
som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller verkställer
kontant utbetalning av medel, icke böra föranleda någon vidare åtgärd.
I motionerna nr 166 i första kammaren och nr 309 i andra kammaren
har vidare yrkats, att departementsskrivare skulle uppflyttas i 7:e
lönegraden, tyg- och fabriksskrivare i 4:e lönegraden samt tyghantverkare
och fortmaskinister likaledes i 4:e lönegraden, vilket skulle för samtliga
innebära en uppflyttning i lönegraden närmast högre än den, vari de för
närvarande äro placerade. Då ett medgivande av uppflyttning av dessa
personalgrupper i högre • lönegrad, vilken fråga för en del av ifrågavarande
grupper motionsvis föreslagits vid nästlidet års riksdag, måste
inverka på ett flertal andra gruppers placering i avlöningshänseende, har
utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka, att en åtgärd vidtages, som kan
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
7
komma att rubba hela den för den civilmilitära personalen uppgjorda
löneplanen, och vilken åtgärd jämväl föregående års riksdag ansåg icke
böra ifrågakomma.
I avvaktan på försvarsrevisionens utredning rörande musikpersonalens
ställning har utskottet ej heller ansett sig kunna i annan män tillstyrka
de i motionerna nr 303 och 308 i andra kammaren gjorda yrkandena
på beredande av arvoden, motsvarande avlöningen för underofficer i 4:e
lönegraden, för musikdirektörerna vid flottans stationer, än att utskottet
för sin del icke har något att erinra mot att dessa musikdirektörer beredas
arvoden, motsvarande vad de skulle hava erhållit, därest avlöningtill
dem utgått enligt löneklassen närmast lägre än den, vari de skulle
hava uppburit lön såsom ordinarie beställningshavare i 4:e lönegraden.
Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag rörande regleringen av vissa
arvoden har i motionen nr 165 i första kammaren påyrkats en förhöjning
utöver det av försvarsväsendets lönenämnd framlagda och av
Kungl. Maj:t biträdda förslaget i avseende å arvoden till vissa artilleristabsofficerare,
vilket förslag i sin tur innebär en nedsättning av dessa
officerares nuvarande arvoden. Med hänsyn till möjligheten av att en
omorganisation av artilleristaben kan komma att äga rum i samband med
en revision av försvarsväsendet, och på de i övrigt av försvarsväsendets
lönenämnd angivna skäl, anser sig utskottet icke nu böra genom ett
tillstyrkande av motionärens förslag riskera att föregripa en blivande
omorganisation och därmed sammanhängande definitiv lönereglering vid
artilleristaben.
Det i motionen nr 306 i andra kammaren väckta förslaget om en
genomgående förhöjning av 300 kronor för de till maskinistbiträdena
utgående arvodena anser sig utskottet icke kunna tillstyrka redan av
det skäl, att dessa biträdens avlöning härigenom skulle komma att i
åtskilliga fall uppgå till och i visst fall överstiga de till deras förmän,
maskinisterna, utgående arvodena. Utskottet vill samtidigt erinra om
att ifrågavarande arvoden ej fastställas av riksdagen, utan meddelas
riksdagen allenast för kännedom. Med hänsyn till dessa arvodestagares
arbete och ställning synes det utskottet som om benämningen »maskinistbiträden»
bör i stater och arvodesförteckningar utbytas mot den tidigare
benämningen »eldare».
Yad beträffar Kungl. Maj:ts förslag till arvodenas reglerande i övrigt
har utskottet icke funnit anledning till annan erinran, än att det vid den
summariska granskning, utskottet på grund av den sena tidpunkten för
propositionens framläggande kunnat underkasta densamma, synts utskottet
försiktigast att i fråga om arvoden för apotekaren och biträdande
8
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
apotekaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm begränsa arvodet till
7,500 kronor för den förre och 4,800 kronor för den senare samt likaledes
begränsa arvodet till redogöraren vid remonteringsstyrelsen till
2,610 kronor. Då utskottet alltså i huvudsak lämnar Kungl. Maj:ts förslag
utan erinran, vill utskottet dock uttala, att de av Kungl. Maj:t i
förevarande proposition föreslagna arvodena i varje fall icke få betraktas
såsom definitiva i den mening, att de kunna i någon mån verka prejudicerande
vid framtida lönereglering.
I samband med frågan om de å arvodesförteckningarna upptagna
arvodena av olika slag har utskottet velat framhålla önskvärdheten av
att en uppdelning av dem sker i å ena sidan sådana, som föreläggas
riksdagen för godkännande, till vilken grupp bland andra samtliga till
personal på stat utgående arvoden böra hänföras, och å andra sådana
arvoden, rörande vilka endast Kungl. Maj:ts beslut delgivas riksdagen
för kännedom.
Vad därefter angår Kungl. Maj:ts förslag rörande särskild ersättning
i vissa fall vid tjänstgöring å egen förläggningsort har utskottet ansett
sig böra biträda detsamma. Med anledning av de yrkanden, som framställts
i motionerna nr 164 i första kammaren och 304 i andra kammaren,
har utskottet i fråga om stadgandet om sådan ersättning enligt
25 § i officersavlöningsreglementet ansett det vara med rättvisa och
billighet överensstämmande, att denna bestämmelse, såvitt angår kustartilleriet,
tillämpas från och med den 1 januari innevarande år, i stället
för den 1 juli, som av Kungl. Maj:t föreslagits. Någon förändring i de
av Kungl. Maj:t för ändamålet beräknade beloppen, 100,000 kronor för
innevarande år och 50,000 kronor för första halvåret 1923, lärer icke
erfordras, då anslagen givits natur av förslagsanslag.
Åven i 14 § 1 mom. och i 18 § av officersavlöningsreglementet
hava förändringar uti motionen nr 167 i andra kammaren blivit ifrågasatta
i så måtto, att i den ledighet, omfattande till och med 45 dagar,
som kan beviljas en beställningshavare, sön- och helgdagar icke skola
inräknas. Det av motionären åberopade stadgandet i manskapsavlöningsreglementet,
nämligen att i manskaps ledighet av 20 dagar ej inräknas ledighet
för sön- och helgdagar, är emellertid motiverat uteslutande med hänsyn
därtill, att manskap, som är kasernerat, ej kan erhålla ledigt under sönoch
helgdag utan att permission eller tjänstledighet beviljas. Då motsvarande
förhållande ej gäller för officerare och underofficerare, vilka i
detta hänseende äro likställda* med civila befattningshavare, synes skäl
saknas för att i officersavlöningsreglementet införa den föreslagna bestämmelsen.
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
Vad slutligen angår det i motionen nr 307 i andra kammaren framställda
yrkandet med avseende å tillämpligheten av bestämmelserna
rörande tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919 å viss personal,
som före den 1 juli 1918 erhållit avsked, har utskottet av principiella
skäl icke ansett sig kunna tillstyrka detsamma.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit rörande vissa lönefrågor för
armén och marinen, har icke givit utskottet anledning till erinran. I
detta sammanhang anser sig emellertid utskottet böra till behandling
upptaga en inom utskottet väckt fråga om viss ändring i det fast anställda
manskapets avlöning.
Vid den lönereglering, som vid nästlidet års riksdag företogs för
manskapet vid såväl armén som marinen, bestämdes grundavlöningen
till 960 kronor, å vilket belopp emellertid något dyr tid stillägg icke skulle
utgå. Denna avlöning var beräknad bl. a. med hänsyn till förmåner, som
vid samma tid tillkommo lantarbetare. På grund av den numera inträffade
sänkningen i dessa senares löneförmåner, vilka enligt uppgift från socialstyrelsen
sjunkit med i medeltal nära 300 kronor under tiden från slutet
av år 1920 och till motsvarande tid år 1921, synes det utskottet vara
rimligt, att en sänkning jämväl vidtages i avlöningen till det manskap,
som efter den 1 juli 1922 tager anställning eller rekapitulerar ävensom
skeppsgossar, som efter nämnda tidpunkt karlskrivas. Utskottet vill på
grund härav föreslå, att avlöningen enligt löneplanen för manskapet
undergår en genomgående sänkning med 210 kronor, varigenom grundlönen
för manskap skulle komma att utgöra 750 kronor. Då å detta
belopp allt fortfarande något dyrtidstillägg ej skulle utgå, erfordras tillika
en ändring av dyrtidstilläggsbestämmelserna för manskapet. Jämväl en
jämkning i den nu utgående anställningspenningen torde i samband härmed
böra ske från 60 till 50 kronor.
På grund av vad utskottet sålunda, anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. beträffande ändringar i avlöning sreglementet för
officerare och underofficerare m. fl.:
a) godkänna det vid statsrådsprotokollet den 13
april 1922 fogade förslag till kungörelse om ändrad
lydelse av 25 § i avlöningsreglementet den 29 juni
1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat in. fl. vid
armén och marinen;
b) med bifall till herrar Leanders och Holmgrens
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 52 Käft. (Nr 104.) 981 22 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
m. fl. ovan berörda motioner (164 I och 304 II) medgiva,
att nämnda bestämmelser, i vad rör kustartilleriet,
må tillämpas från och med den 1 januari 1922;
c) avslå det i herrar Fjellmans och Holmgrens
motion nr 167 II framställda förslaget om ändringar
av 14 § 1 mom. och 18 § i avlöningsreglementet den
29 juni 1921 för officerare och underofficerare m. fl.
vid armén och marinen;
d) avslå det i herr Berglunds motion nr 166: I
och herr Billqvists m. fl. motion 309: II framställda förslaget
rörande ändringar i löneplanen för civilmilitär
personal.
II. beträffande giltighetstiden för avlöningsreglementet
för officerare, underofficerare in. fl.:
godkänna det vid statsrådsprotokollet den 13 april
1922 fogade förslag till kungörelse angående förlängd
giltighetstid av avlöningsreglementet den 29 juni 1921
(nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid
armén och marinen m. m.;
III. beträffande avlöningsreglementet för fast anställt
manskap vid armén och marinen:
a) besluta, att de i 2 § av avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 (nr 389) för fast anställt manskap
vid armén och marinen'' intagna löneplanerna skola för
manskap, som efter den 1 juli 1922 tager anställning
eller rekapitulerar, ävensom för den, som efter nämnda
tidpunkt karlskrives från skeppsgossekåren, erhålla följande
lydelse:
Lönepian för manskap vid armén (Ma).
Löne -
Lön efter en tjänstetid av
[ grad. • |
nelselön. |
12 må-nader. |
24 må-nader. |
36 må-nader. |
48 må-nader. |
60 må-nader. |
72 må-nader. |
84 må-nader. |
|
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||
5 |
Furir av 1. klassen ............... |
1,314 |
1,314 |
1,314 |
1,494 |
1,614 |
1,734 |
1,854 |
1,950 |
4 |
» » 2. » ................ |
1,242 |
1,242 |
1,242 |
1,422 |
1,542 |
1,662 |
1,782 |
1.878 |
3 |
Korpral............. |
1,002 |
1,002 |
1,122 |
1,302 |
1,422 |
1,542 |
||
2 |
Vice korpral........................... |
834 |
894 |
1,014 |
1,194 |
1,314 |
_ |
||
i |
Menig .................... |
750 |
810 |
930 |
1,110 |
1,230 |
— |
— |
— |
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
11
Löiiepliin för manskap vid marinen (Mm).
Löne- |
Boställningshavare. |
Begyn- |
Lön efter en |
tjänstetid av |
||||||
grad.'' |
nelsolön. |
12 må-nader. |
24 må-nader. |
36 må-nader. |
48 må-nader. |
60 må-nader. |
72 iu&- nader. |
84 må-nader. |
96 må-nader. |
|
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||
i |
Korpral ...................... Menig........................ |
1,290 750 |
1,290 870 |
1,290 990 |
1,170 1,170 |
1,506 1,266 |
1,662 1,362 |
1,758 1,458 |
1,854 1,554 |
1,950 1,650 |
b) besluta, att den i 7 § av samma reglemente
omförmälda anställningspenning skall för ovan angiven
personal utgå med 50 kronor;
c) bemyndiga Kungl. Magt att efter vidtagande
av de ändringar i reglementet, som påkallas av utskottets
förslag under a) och b), utfärda kungörelser
om ändrad lydelse av vissa delar i reglementet;
d) med bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga
erforderliga ändringar i kungörelsen den 12 september
1921 (nr 531) angående dyrtidstillägg åt fast anställt
manskap vid armén och marinen m. fl., besluta, att
till ifrågavarande i 2 § mom. 1 av samma kungörelse
angiven personal skall utgå dyrtidstillägg å den del
av avlöningen, som överstiger 62 kronor 50 öre för
månad;
IV. beträffande vissa arvoden:
a) medavslag å friherre Flemings motion nr 165: I,
herr Holmgrens motion nr 302: II samt herr Fjellmans
motion nr 305: II, den senare i vad avser
avlöningsförmånerna till regementsintendenterna, bemyndiga
Kungl. Maj:t att utfärda föreskrift därom, att
de av departementschefen under rubriken »Arvoden
enligt 32 § 1 och 2 mom. i officersavlöningsreglementet»
förordade ändringar i vissa stater skola, i den
mån lönenämnden därom gjort framställning, vinna
tillämpning redan från och med den 1 juli 1922;
b) medgiva, att de av nyssnämnda bemyndigande
föranledda kostnader må bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
c) avslå herrar Billqvists och Backlunds motion
(nr 306/TI) rörande arvoden till maskinistbiträden;
d) med anledning av herr Holmgrens motioner
nr 303 II och 308 II medgiva, att till musikdirektörerna
vid flottans stationer må utgå arvoden, motsvarande
vad de skulle hava uppburit, därest avlöning
till dem utgått enligt löneklassen närmast lägre än
den, vald de skulle hava uppburit lön såsom ordinarie
beställningshavare i 4:e lönegraden för underofficerare;
e) med ändring av Kungl. Maj:ts förslag besluta,
att följande arvoden skola utgå till nedan angiven
personal:
apotekaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm
för år................................................. kr. 7,500: —
biträdande apotekaren därstädes för år ... » 4,800: —
redog-öraren vid remonteringsstyrelsen för
år ................................................................. » 2,610: —
f) medgiva, att till ordinarie beställningshavare
vid försvarsväsendet icke hänförlig arvodestagare, som
före ingången av år 1922 erhållit förordnande å befattning
såsom lärare vid någon av arméns eller marinens
fasta undervisningsanstalter, må, i den mån arvodet
enligt den föreslagna löneregleringen kommer att utgå
med lägre belopp än det, varmed arvodet utgått för
första halvåret 1922, bibehållas vid sistnämnda arvodesbelopp,
så länge förordnandet ännu är gällande;
g) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av vederbörliga avlöningsanslag;
V.
beträffande lönefrågorna i övrigt:
a) medgiva, att utrednings- och remtygspersedlar
samt vapen, i den utsträckning som departementschefen
tillstyrkt, må kostnadsfritt tillhandahållas officerare
med vederlikar, vilka efter den 1 juli 1922 vid armén
vinna anställning på aktiv stat eller såsom surnumerära
fänrikar eller underlöjtnanter, ävensom att skidor jämte
stavar må, där sådant av tjänstens behov påkallas,
kostnadsfritt tillhandahållas arméns övriga officerare
med vederlikar;
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
13
b) medgiva, att till de officerare, underofficerare
och civilmilitära beställningshavare i arméns reserver,
vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning
på stat, må tillsvidare under tjänstgöring utgå avlöningtill
belopp motsvarande skillnaden mellan å ena sidan
den lön, vederbörande omedelbart före avgången, från
aktiv tjänst enligt avlöniugsreglementet den 29 juni 1921
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat in. fl. vid armén och
marinen ägde uppbära, respektive skulle ägt uppbära,
om nämnda reglemente vid tiden för avgången varit
gällande, och å andra sidan den sammanlagda pensionsförmån,
han vid tjänstgöringstillfället är berättigad
att åtnjuta;
c) medgiva, att underbefäl av manskapet i reserv
må under tjänstgöring åtnjuta, förutom underhåll in
natura och avlöning enligt bestämmelserna i värnpliktslagen,
jämväl dagavlöning till belopp av 1 krona 20
öre för furir, 90 öre för korpral (konstapel) och 60 öre
för vice korpral (vice konstapel);
d) avslå herr Holmgrens motion nr 307 II rörande
grunderna för tillfällig löneförbättring för åren 1918
och 1919;
VI.
avslå herr Fjellmans motion nr 305 II, i vad
den avser skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om
utredning rörande truppförbandsförvaltningarnas organisation
m. m.
Stockholm den 26 maj 1922.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Rvarnzelius, A. G. Lindblad, N. A. Nilsson,
,T. Nilsson i Skottlandshus, C. P. V. Nilsson, O. U. B. Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i
Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, I. Bergman, och F. 0. Strutz samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson i
Revinge, P. Nilsson i Bonarp, O. H:son Waldén, O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson
i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson i Falun, E. Andersson i Prästbol,
J. D. Norman och A. E. Ljungberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 52 höft. (Nr 104.)
981 22 3