Statsutskottets utlåtande Nr 103.

11

Nr 103.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
den framtida användningen av Jämtlands rotering skassa.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 17 februari 1922 dagtecknad
proposition (nr 83), vilken för förberedande behandling hänvisats till
statsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att hälften av Jämtlands roteringskassas
tillgångar indrages till statsverket för att ingå i den under statskontorets
förvaltning stående indelningsverkets besparingsfond, samt att andra
hälften av kassans tillgångar må tillkomma provinsen Jämtland för att
förvaltas och till provinsens fromma användas enligt av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom av länsstyrelsens i Jämtlands län framställning i ärendet
framgår, göres från vederbörande rotehållares sida icke anspråk på
äganderätt till Jämtlands roteringskassa eller någon del därav. Äganderätten
till kassan tillkommer således ostridigt Kungl. Maj:t och kronan,
som alltså äger förfoga över densamma efter gottfinnande.

Arméförvaltningens civila departement och statskontoret hava i tidigare
utlåtanden om kassans framtida användning föreslagit, att kassan
skulle i sin helhet indragas till statsverket och ränteavkastningen av
densamma användas i första hand till understöd åt förutvarande indelt
manskap. Länsstyrelsen gör däremot gällande, att som kassans tillgångar
måste anses hava delvis tillkommit genom rotehållarnas spar -

U tskottfcls
yttrande.

12 Statsutskottets utlåtande Nr 103.

samhet och omtanke, bör den del, varmed detta varit fallet, användas
till fromma för provinsen Jämtland.

För bedömande av frågan om kassans framtida användning, samt huruvida
och eventuellt efter vilken grund en fördelning av kassans tillgångar
bör ske mellan statsverket och ortsintresset, synes mig ligga
närmast till hands att taga till ledning statsmakternas beslut vid nästlidet
års riksdag om den framtida användningen av Västmanlands regementes
knektelegomedelskassa.

Om knektelegomedelskassan beslöts då, att dess tillgångar skulle delas i
två hälfter, att den ena hälften skulle indragas till statsverket för att
under namn av indelningsverkets besparingsfond förvaltas av statskontoret,
att avkastningen av denna hälft skulle tagas i anspråk i första
hand för understöd åt förutvarande indelt manskap, samt att den andra
hälften skulle tillkomma vederbörande län för att förvaltas och till
länens fromma användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

Såsom av den förebragta utredningen framgår, hava Jämtlands
roteringskassa och Västmanlands regementes knektelegomedelskassa till
uppkomst och ändamål varit likartade. De billighetsskäl, vilka förestavat
statsmakternas beslut i avseende på den senare, torde alltså kunna med
fog åberopas också beträffande den förra. Visserligen kan icke beträffande
roteringskassan, såsom ifråga om knektelegomedelskassan, framhållas kassans
långvariga och vidsträckta användning såsom en lånekassa för länsinnevånarna.
Den omständigheten, att sålunda innebyggarna i Jämtland icke
redan dragit avsevärd fördel av kassan, torde emellertid icke rimligen
böra vid det slutliga bestämmandet rörande kassans användning åberopas
gentemot de billighetsskäl, som i övrigt tala för ett likartat förfarande
i avseende på de båda kassorna.

Jag ansluter mig därför till statskontorets förslag om lika fördelning
av Jämtlands roteringskassas tillgångar mellan statsverket och -ortsintresset,
vars andel enligt min åsikt bör användas till provinsen Jämtlands
fromma, huvudsakligen efter samma linjer, som föreskrivits i fråga om
rotehållarnes i Västmanland besparingskassa.

De närmare bestämmelserna angående genomförandet av fördelningen
av kassan samt förvaltningen och användningen av den för
Jämtland avsedda delen därav torde böra meddelas av Kungl. Maj:t.))

Utskottet, som icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, än att ena hälften av kassans tillgångar billigtvis synes
böra tillkomma hela Jämtlands län, i stället för, såsom Kungl. Maj:t

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

13

föreslagit, endast provinsen Jämtland, medan andra hälften indrages till
statsverket, får hemställa,

att riksdagen må medgiva,

a) att hälften av Jämtlands roteringskassas tillgångar
indrages till statsverket för att ingå i den
under statskontorets förvaltning stående indelningsverkets
besparingsfond, samt

b) att andra hälften av kassans tillgångar må
tillkomma Jämtlands län för att förvaltas och till
länets fromma användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser.

Stockholm den 26 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Samma ledamöter som vid utlåtandet nr 100 med undantag därav
att i st. f. herr J. L. Widell deltagit herr J. B. Johansson i Fredrikslund.

Reservation:

av herr J. Olofsson i Digernäs, vilken ansett att utskottet bort
hemställa,

att riksdagen, med-bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
må medgiva,

a) att hälften av Jämtlands roteringskassas tillgångar
indrages till statsverket för att ingå i den
under statskontorets förvaltning stående indelningsverkets
besparingsfond, samt

b) att andra hälften av kassans tillgångar må
tillkomma provinsen Jämtland för att förvaltas och
till provinsens fromma användas enligt av Kungl.
Maj:t meddelade bestämmelser.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 51 käft. (Nr 100—103.) 97022 3