Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

\

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1922 kl. */* 4 e. m.-

TJtlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med
förslag till lag angående ansvarighet för skada i
följd av luftfart.

Genom en den 28 april 1922 dagtecknad proposition, nr 257,
vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag
av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att
antaga följande förslag till

Lag angående ansvarighet för skada i följd av luftfart.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För skada, som i följd av luftfartygs begagnande i luftfart tillfogas
person eller egendom, som icke befordras med luftfartyget,
vare luftfartygets ägare ansvarig, ändå han ej är vållande till skadan.

Har den, som led skadan, genom eget vållande medverkat därtill,
bestämme rätten, efter ty för varje fall prövas skäligt, om och
i sådant fall till vilket belopp skadestånd skall utgå.

2 §.

Har i följd av luftfart med två eller flera luftfartyg uppstått
skada, för vilken deras ägare svara enligt denna lag, åligge ansvaBihang
till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 avd. 16 höft. (Nr 18—19.) 1

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

righet dem en för alla och alla för en; och skola de sinsemellan
taga del i ersättningens gäldande efter ty rätten med hänsyn till
omständigheterna prövar skäligt.

Uppstår i följd av sådan luftfart skada å någotdera luftfartyget
eller å person eller egendom, som befordras med någotdera luftfartyget,
skall vad i 1 § stadgas icke äga tillämpning å sådan skada.

3 §•

Brukar någon utan lov annans luftfartyg, svare brukaren, i ägarens
ställe för skada, som därunder inträffar.

4 §.

Innehar någon luftfartyg med nyttjanderätt, och ingick i upplåtelsen
tillika befogenhet att anställa förare eller befälhavare å
luftfartyget, vare sådan brukare lika med luftfartygets ägare ansvarig
för skada, som i följd av luftfartygets begagnande i luftfart inträffar;
och må ägaren söka sitt åter av brukaren. Lag samma vare, därest
brukaren ej innehar luftfartyget med sådan befogenhet, som nyss
sagts, men likväl anlitar annan förare eller befälhavare än den av
ägaren anställde, samt skada inträffar under denne förares eller befälhavares
handhavande av luftfartyget.

5 §•

Skadestånd, som enligt denna lag skall utgå i fall, där någon
ljutit döden eller lidit kroppsskada, skall bestämmas enligt de i 6
kap. 2 och 4 §§ strafflagen stadgade grunder.

6 §•

Talan å skadestånd'' enligt denna lag skall anhängiggöras inom
två år från det skadan timade. Vill den, mot vilken anspråk på
skadestånd gjorts gällande, mot annan föra talan, som i 2 eller 4 §
sägs, skall denna anhängiggöras inom ett år från det skadeståndet
blev guldet, därest detta skett utan rättegång, men i annat fall från
det han genom dom, som mot honom vunnit laga kraft, förpliktats
att gälda skadestånd.

Försummas vad nu är sagt, vare rätt till talan förlorad; dock
må, där på grund av samma olycksfall ömsesidiga skadeståndsan -

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18. •>

språk föreligga, det ena anspråket, utan hinder av sådan försummelse,
kvittas mot det andra.

7 §.

Rätt domstol för upptagande av tvist, varom ovan förmärs,
vare allmän underrätt i den ort, där olycksfallet inträffat eller där
den, som sökes, har sitt bo och hemvist.

8 §•

Vad ägare eller annan utgivit enligt denna lag äge han söka
åter av den, som vållat skadan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1923.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,
får utskottet hänvisa till propositionen.

Såsom av propositionen framgår, har spörsmålet om särskild utskottet,
reglering av den ansvarighet för av lufttrafik uppkommen skada,
som, utöver vad av allmänna rättsgrundsatser föranledes, bör åvila
ägare, brukare eller förare av luftfartyg, upptagits till behandling
under ett för åstadkommande i görligaste mån av gemensam nordisk
lagstiftning i fråga om lufttrafik avägabragt samarbete emellan
delegerade för Sverige samt dess tre nordiska grannländer; och har
vid det sedermera skedda utarbetandet av ifrågavarande lagförslag
anknytning till nämnda grannländer under hand uppehållits.

Huvudbestämmelsen i lagförslaget innebär, att ägare av luftfartyg
är ansvarig för skada, som i följd av dess begagnande föroisakas
å person eller egendom, vilken ej befordras med fartyget, oavsett
huruvida vållande från förarens eller annans sida eller ren våda
förelegat, varemot ägaren icke har något utvidgat skadeståndsansvar
beträffande med luftfartyget befordrad person eller egendom. I ett
på grundval av samarbetet emellan förenämnda delegerade tidigare
upprättat utkast till lagbestämmelser i ämnet hade inrymts utsträckt
ansvarighet för ägare av luftfartyg jämväl beträffande skada, som\id

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

yrkesmässig trafik träffar passagerare å fartyget, men hava bestämmelserna
härom av grunder, som i propositionen av vederbörande
departementschef närmare utvecklats och vilka utskottet finner hållbara,
ur förevarande lagförslag uteslutits.

Utskottet, som vid granskning av förslaget ej heller eljest
funnit anledning till anmärkning emot detsamma, får fördenskull
hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 9 maj 1922.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydon-*, Alfred Petrén*, greve Spens, Schedin,
Franzén* och Carl August Carlsson* samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Karlsson i Gasabäck, Hage,
Magnusson i Skövde, Nilsson i Vibberbo, Svensson i Skönsberg och Johansson i Sollefteå*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.