Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.
I
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1922 kl. 3,3 0 e. in.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den
21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring, dels ock i anledning
därav väckta motioner.
•
Genom en den 10 mars 1922 dagtecknad proposition, nr 173, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet,
föreslagit riksdagen att antaga här nedan införda förslagtill
lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 (nr 303)
om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.
I samband med denna proposition har utskottet till behandling
förehaft två i anledning av densamma inom riksdagen väckta motioner,
nämligen
inom första kammaren:
o
nr 135 av herr Aström, och
inom andra kammaren:
nr 266 av herrar Lövgren i Nyborg, Lindberg, Vennerström, Hage
och Johansson i Sollefteå.
I herr Åströms motion hemställes, att riksdagen måtte vid behandling
av förevarande proposition besluta, att § 3 i lagen om värnpliktiga,
vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, skall erhålla
följande ändrade lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 avd. 9 höft. (Nr 11.)
G48 22
Utskottet.
2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.
»Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnplikten pa sätt
i § 1 a) angives eller att, enligt vad i § 1 b) sägs, i stället för värnpliktstjänstgöring
utföra civilt arbete, är skyldig att under fredstid
tjänstgöra samma antal dagar, som tjänstgöringen skolat omfatta, därest
medgivande enligt § 1 ej givits och värnplikten skolat fullgöras vid
fotfolket. Tjänstgöringen skall fullgöras i en följd eller i två omgångar.
»
I den av herr Lövgren i Nyborg m. fl. väckta motionen hemställes,
att förevarande § 3 måtte erhålla följande lydelse:
»Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnplikten på
sätt i § 1 a) angives eller att, enligt vad i § 1 b) sägs, i stället för
värnpliktstjänstgöring utföra civilt arbete, är skyldig att under fredstid
tjänstgöra samma antal dagar, som tjänstgöringen skolat omfatta, därest
tillstånd enligt § 1 ej meddelats.
Tjänstgöringen skall fullgöras i eu följd eller i två omgångar.»
Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag ävensom de skal,
som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i
den mån redogörelse därför ej lämnas bär nedan, hänvisa till propositionen
respektive motionerna.
Enligt den intill utgången av år 1925 gällande lagen den 21 maj
1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
må värnpliktig, som hyser allvarliga, på religiös övertygelse
grundade samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöringens fullgörande
i den ordning gällande värnpliktslag förutsätter, i den händelse
hans samvetsbetänkligheter avse tjänstgöring med vapen, fullgöra sin
värnplikt vid krigsmakten utan att övas i vapens bruk eller bära vapen
eller ammunition, samt, därest hans samvetsbetänkligheter avse varje
tjänstgöring vid krigsmakten, i stället för honom åliggande värnpliktstjänstgöring
utföra civilt arbete för statens räkning. Enligt § 3
i samma lag är tjänstgöringstiden under fredstid för ifrågavarande
värnpliktiga bestämd i förhållande till det sammanlagda antal dagar,
varunder tjänstgöring för utbildning samt reservtrupp- och landstormsövningar
enligt värnpliktslagen åligger till respektive huvudkategori
värnpliktiga (värnpliktiga i allmänhet; värnpliktiga studenter
och med dem likställda) hörande vapenföra, som tilldelats de vapenslag,
för vilka längsta tjänstgöringstid föreskrivits, i det att nämnda
dagantal för nu ifrågavarande värnpliktiga (vapenvägrare och civilarbetare)
förlängts med resp. 25 och 50 %. Med tillämpning av värnpliktslagens
bestämmelser angående tjänstgöringstidens längd skola av den förra
Andra lagutskottets utlåtande. Nr 11.
A
gruppen (vapenvagrare) de, som tillhöra kategorien värnpliktiga i allmänhet,
fullgöra tjänstgöring i 493 dagar och de, som tillhöra kategorien
studenter och med dem likställda i (543 dagar, medan av den senare
gruppen (civilarbetare) de, som tillhöra kategorien värnpliktiga i allmänhet,
skola fullgöra tjänstgöring i 592 dagar och de, som tillhöra kategorien studenter
och med dem likställda i 772 dagar. Emellertid har genom särskilda
lagar en väsentlig minskning i utbildningstiden genomförts för värnpliktiga
tillhörande årsklasserna 1918, 1919, 1920 och 1921, varjämte innevarande
riksdag i anledning av proposition nr 6 beslutat enahanda minskning
i utbildningstiden för 1922 års klass, som gällt för de två närmast
föregående årsklasserna. Den längsta utbildningstid, som ifrågakommer
för. värnpliktiga, vilka under innevarande år påbörja sin första tjänstgöring,
är för kategorien värnpliktiga i allmänhet 225 dagar och för
studenter och med dem likställda 330 dagar. För vapenföra av den
förra kategorien, vilka påbörja första tjänstgöringen (tjänstgöring i eu
följd) under första året, skall emellertid utbildningstiden ökas med 30
dagar. Härtill komma, jämlikt värnpliktslagen, för båda kategorierna eu
reservtruppövning å högst 25 dagar och en landstormsövning å 5 dagar.
Ehuru de ovan omförmälda lagarna angående minskad utbildningstid
för särskilda årsklasser värnpliktiga icke innehålla någon bestämmelse
beträffande s. k. samvetsömma värnpliktiga och lagen den 21 maj 1920
erhållit sådan avfattning, att den hänför sig till de i 1914 års värnpliktslag
upptagna tjänstgöringstiderna, har givetvis, såsom ock i utskottets
utlåtande nr 24 till 1920 års riksdag uttryckligen framhållits,
avsetts, att den förkortning av utbildningstiden, som utan ändring av§
27 värnpliktslagen vidtagits för vissa årsklasser värnpliktiga, skulle
komma även de s. k. samvetsömma av nämnda årsklasser till godo.
Vid den tillämpning av hithörande bestämmelser, som hittills förekommit,
har så ock ansetts böra ske; och har därvid tjänstgöringstiden för ifrågavarande
värnpliktiga — frånsett den föreskrivna procentuella ökningen
— beräknats till 225 respektive 330 dagar med tillägg av 25 och 5
dagar eller således till 255 respektive 360 dagar. Den ytterligare ökning
av 30 dagar, som under viss förutsättning tillkommer vapenföra
värnpliktiga, tillhörande kategorien värnpliktiga i allmänhet, har däremot
ej ansetts härvid böra medräknas.
Av det anförda framgår, att den tjänstgöringstid, som för närvarande
åligger s. k. samvetsömma värnpliktiga, torde utgöra för vapenvägrare,
tillhörande kategorien värnpliktiga i allmänhet, 318 dagar och,
tillhörande kategorien studenter och med dem likställda, 450 dagar, samt
för civilarbetare, tillhörande den förra kategorien, 382 dagar och,, tillhörande
den senare kategorien, 540 dagar.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.
Enligt vad utskottet inhämtat, utgör antalet värnpliktiga, vilka under år
1921 erhållit tillstånd att fullgöra värnpliktstjänstgöring utan att övas i
vapens bruk eller bära vapen eller ammunition, 371. I detta antal inrymmas
jämväl åtskilliga värnpliktiga, som inskrivits tidigare än år
1921. Dessa vapenvägrare skola jämlikt generalorder nr 617 av den
29 april 1921 inkallas å tider, "som vederbörande armcfördelningschef
(militärbefälhavaren på Gottland) äger bestämma till fullgörande i en
följd av tjänstgöringen med början under första eller andra året, räknat
från tillståndets meddelande. Ifrågavarande värnpliktiga torde i allmänhet
redan hava påbörjat sin tjänstgöring och en del av dem lärer numera
jämväl hava avslutat densamma.
Antalet värnpliktiga, som under år 1921 erhållit tillstånd att istället
för värnpliktstjänstgöring utföra civilt arbete för statens räkning, uppgår,
enligt vad utskottet inhämtat, till 152. Av dessa äro 2 inskrivna år
1909, 1 år 1911, 1 år 1912, 2 år 1913, 2 år 1914 (senare inskrivningen),
2 år 1915, 2 år 1916, 2 år 1917, 18 år 1918, 19 år 1919, 47 år 1920
och 52 år 1921. Samtliga dessa värnpliktiga, av vilka 4 tillhöra
kategorien studenter och med dem likställda, hava, i avvaktan på riksdagens
beslut i förevarande ärende, ännu icke inkallats till tjänstgöring.
Enligt meranämnda lag den 21 maj 1920 skola såväl vapenvägrare
som civilarbetare fullgöra sin tjänstgöring i en följd. I det sakkunnigbetänkande,
som låg till grund för 1920 års proposition i ämnet, hade
förordats, att tjänstgöringen skulle fördelas på olika omgångar. I propositionen
uttalades emellertid, att det vore för staten förmånligare, att
ifrågavarande tjänstgöring fullgjordes i en följd, bland annat på den
grund att den största möjliga valuta kunde dragas av den värnpliktiges
arbetsskicklighet, därest han en längre tid i följd finge utöva det arbete,
vari han blivit inlärd. Vid utmätandet av tjänstgöringstidens längd
borde enligt föredragande departementschefens mening tagas hänsyn till
den förmån, som de ifrågavarande värnpliktiga erhölle i jämförelse med
andra, som hade att fullgöra tjänstgöringen i omgångar. x Såväl i utskottets
utlåtande i ämnet som under diskussionen i kamrarna framhölls
ock gent emot dem, som förordade en kortare tjänstgöringstid för dessa
värnpliktiga än den som för dem bestämdes, de avsevärda fördelar, vilka
bereddes dem därigenom att tjänstgöringen dels bleve lindrigare och
dels icke, i likhet med vad fallet vore för övriga värnpliktiga, behövde
fullgöras i omgångar.
Vid den närmare undersökning, som numera skett rörande möjligheterna
för beredande av lämpligt civilt arbete åt ifrågavarande värnpliktiga,
bär det emellertid visat sig, att ett tillfredsställande ordnande
Andra lagutskottet* utlåtande Nr It.
av arbetsfrågan sannolikt skulle bliva förenat med vissa svårigheter med
mindre tjänstgöringen kunde uppdelas å två omgångar. Det civila arbete,
som avsetts för ifrågavarande värnpliktiga, är dels torvupptagning för
vattenfallsstyrelsens räkning och dels utav socialstyrelsen föranstaltade
arbeten inom statsarbetenas ram. Såväl vattenfallsstyrelsen som socialstyrelsen
hava emellertid framhållit, att det sannolikt komme att möta
vissa svårigheter att ordna arbetet under vintern, varför det kunde bliva
nödvändigt att uppdela arbetet i två (sommar)omgångar.
K.j j Av nu anförda grunder har i propositionen föreslagits sådan ändring
i lagen den 21 maj 1920, att eu dylik uppdelning av tjänstgöringen i
två omgångar möj liggöres j och har utskottet av den i ärendet förebragta
utredningen funnit den sålunda föreslagna ändringen vara av förhållandena
påkallad.
Enär den för ifrågavarande värnpliktiga gällande tjänstgöringstiden
otvivelaktigt fastställts med hänsyn tagen till den förmån, som tjänstgöring
i eu följd innebär, synes utskottet den nu tillämnade omläggningen
av tjänstgöringen för civilarbetare till två omgångar böra föranleda,
att frågan om tjänstgöringstidens längd för denna grupp av
värnpliktiga upptages till förnyad omprövning. Då emellertid för ett
bedömande av berörda fråga någon tids erfarenhet av ifrågavarande
civilarbete, sådant detsamma enligt numera inom försvarsdepartementet
slutförda förarbeten planerats, synes synnerligen önsklig samt genom
den tilltänkta uppdelningen av tjänstgöringen å två sommarhalvår dylik
erfarenhet står att vinna utan att beslut i frågan behöver fattas vid
innevarande riksdag, har utskottet ej ansett sig nu höra*framlägga något
förslag i ämnet, utan förutsätter, att Kungl. Maj:t, efter omprövning av
frågan med ledning av erfarenheterna från det under innevarande år tillämnade
civilarbetet, för nästkommande års riksdag framlägger det förslag
härutinnan, vartill omprövningen kan föranleda. Utskottet vill i
detta sammanhang ock ifrågasätta, huruvida icke en sådan stadga i
värnpliktsförhållandenas provisoriska reglering numera vunnits, att det i
samband med eu eventuell reglering av tjänstgöringstidens längd för
ifrågavarande grupp av värnpliktiga kunde vara anledning att tillvinnande
av större klarhet rörande bestämmelsernas innebörd införa fixa tidsbestämmelser
för längden av de tjänstgöringstider, som åligga de under
lagen den 21 maj 1920 hänförliga värnpliktiga.
Ehuru propositionen enligt sitt innehåll allenast avser att bereda möjlighet
att i två omgångar inkalla civilarbetare, har i propositionen åt förevarande
stadgande givits sådan avfattning, att Kungl. Maj:t därigenom
skulle lämnas befogenhet att jämväl förordna, att vapenvägrarna skola
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.
fullgöra, sin tjänstgöring i två omgångar. Änskönt utskottet icke liar
anledning förmoda, att Kungl. Maj:t, i händelse lagen erhölle den sålunda
föreslagna avfattningen, komme att begagna sig av eu sådan befogenhet
beträffande gruppen vapenvägrare, har utskottet dock ansett,
att den ifrågasätta ändringen av den nuvarande bestämmelsen bör begränsas
att gälla enbart gruppen civilarbetare.
I den föreslagna bestämmelsen angående lagens ikraftträdande har
utskottet funnit sig böra föreslå en mindre, redaktionell jämkning.
Av vad utskottet ovan anfört framgår, att utskottet icke ansett sig
kunna tillstyrka någondera av de i anledning av propositionen väckta
motionerna.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
m
A. att riksdagen, med förklarande att Kungl.
Majrts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i
oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga
följande
Lag
om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 (nr 303) om värnpliktiga,
vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
Härigenom förordnas, att § 3 i
lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga,
vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring,
skall hava följande ändrade lydelse:
Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd
att fullgöra värnplikten på sätt
i § 1 a) angives eller att, enligt vad
i § 1 b) sägs, i stället för värnpliktstjänstgöring
utföra civilt arbete,
är skyldig att under fredstid
tjänstgöra ett antal dagar, som i
förra fallet med en fjärdedel och i
senare fallet med hälften överstiger
det sammanlagda antalet dagar, var
-
(Utskottets förslag.)
Härigenom förordnas, att § 3 i
lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga,
vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring,
skall hava följande ändrade lydelse:
Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd
att fullgöra värnplikten på sätt
i §1 a) angives eller att, enligt vad
i § 1 b) sägs, i stället för värnpliktstjänstgöring
utföra civilt arbete,
är skyldig att under fredstid
tjänstgöra ett antal dagar, som i
förra fallet med en fjärdedel och i
senare fallet med hälften överstiger
det sammanlagda antalet dagar, var
-
Andra 1afl utskottets utlåtande Nr 11.
i
under tjänstgöring i fredstid enligt
§ 27 mom. 1 A eller It samt mom.
3 ävensom § 36 mom. 1 värnpliktslagen
åligger rytteriet, fält- och
positionsartilleriet samt fältingenjöroch
fälttelegraftrupperna tilldelade
värnpliktiga. Vid beräkning av dagantalet
uppkommande bråktal bortfalla.
Tjänstgöringen skall fullgöras
i en följd eller i två omgångar.
Denna lag träder i kraft dagen
efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit
i Svensk författningssamling,
men skall äga tillämpning jämväl
beträffande värnpliktiga, som
dessförinnan inskrivits.
under tjänstgöring i fredstid enligt
§27 mom. 1 A eller B samt mom.
3 ävensom § 36 mom. 1 värnpliktslagen
åligger rytteriet, fält- och
positionsartilleriet samt fältingenjöroch
fälttelegraftrupperna tilldelade
värnpliktiga. Vid beräkning av dagantalet
uppkommande bråktal bortfalla.
Tjänstgöringen skall i fall,
som i § la) angives, fullgöras i en
följd och i fall, varom i § 1 b) sägs,
fullgöras i eu följd eller i två omgångar.
Denna lag träder i kraft dagen
efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit
i Svensk författningssamling,
med iakttagande att lagen skall
äga tillämpning jämväl beträffande
värnpliktiga, som dessförinnan inskrivits.
B. att motionen nr 135 i första kammaren icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda, samt
C. att motionen nr 266 i andra kammaren likaledes
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 april 1922.
På andra lagutskottets vägnar:
BROR PETRÉN.
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Bror Petrén, von Sydow, Alfred Petrén, greve Spens,
Hult, Schedin och Franzén,
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Karlsson i Gasabäck, Hage,
Magnusson i Skövde, Svensson i Skönsberg, Olovson i Västerås, Persson i Trången och
Björkman i Norrköping.
av herr Hage.
Reservation:
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.