Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

1

Kr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1922 kl. 2 e. m

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändringar i riksdagsordningen
åsyftande att möjliggöra en omläggning
av den proportionella valmetoden.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 35, har herr Hage
hemställt, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kun<d. Mai:t måtte låta utreda, huruvida och på vilket sätt en ändring
i riksdagsordningen må komma till stånd i överensstämmelse med de
riktlinier», som i följande motivering angivits.

»Undertecknad har vid en föregående riksdag framfört kravet på
en omläggning av den proportionella valmetoden, så att dess anvandan e,
främst vid de politiska valen, skulle resultera i en, så långt möjligt år,
proportionell representation, d. v. s. att varje parti skulle erhålla precis
det antal mandat, som partiet skulle vara berättigat till med hänsyn till
det antal röster, som under partiets partibeteckning avgivits mom hela
landet. Detta krav har nu delvis tillmötesgåtts bl. a. genom Jen om
läkning och förstoring av valkretsarne, som kom till stånd vid 1921 års
riksdag och som tillämpats vid nämnda års val till andra kammaren

Detta tillämpande visade emellertid på ett markant sätt att den
reform, som genomfördes vid 1921 års riksdag, visserligen åstadkom ett
ste" framåt mot målet men däremot ej var tillfyllest för åstadkommande
av °en sammansättning av riksdagen i överensstämmelse med de verkligt
demokratiska och framför allt rättvisa grunder som härovan omnämnts.
Det framkommer nämligen av den nu föreliggande valstatistiken,
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 18 höft. (Nr 21.) 1

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

att visserligen erhöllo de mindre partierna, som med hittills gällande
bestämmelser erhållit en oerhört ringa representation i förhållande till
sin styrka,. en representation, som i något högre grad motsvarade antalet
under partiets beteckning avgivna röster. Men ännu kan konstateras, att
era av de partier, som deltogo i valet, fingo ett mindre antal mandat
än det antal, vartill de med ovannämnda utgångspunkt kunna anses vara
berättigade. Nämnda partier ha alltså blivit wm/errepresenterade, under
det. att andra partier äro överrepresenterade i riksdagen, d. v. s. de ha
tagit ett flertal mandat, som rätteligen borde ha tillfallit andra partier.

Huru härmed förhåller sig framgår av en preliminär röstsammanräkningstablå,
som varit synlig i pressen och som utvisar resultatet av
1921 ^rS Val tm andra kammaren, men då de definitiva siffrorna ej
ännu föreligga, kan det vara lämpligt att närmare belysa denna sak
först sedan sistnämnda siffror framkommit.

Att resultatet av den skedda omläggningen skulle bliva ungefärligen
sådant, som här antytts, påvisades år 1921, såväl av undertecknad som
även av talare i debatten i andra kammaren (bl. a. herr Rydén). För
egen del hade jag med hänsyn härtill i en framställning till proportionsvalsakkunniga
framfört den uppfattningen, att den nu beslutade reformen
(utvidgning av valkretsarne i allmänhet till länsvalkretsar m. m.) borde
kompletteras med annan reform, nämligen den, att man borde korrigera
resultatet av valen i de större valkretsarne genom ett förfarande,''bestående
uti, att man skulle överföra mandat från de överrepresenterade
partierna till de underrepresenterade intill dess man för varje parti erhölle
en representation, motsvarande vad partiet hade rätt till, med hänsyn
till den samlade summan röster som inom hela landet avgivits under
partiets beteckning.

Om detta system uttalade sig ovannämnda sakkunniga så, att det
i betänkandet utsädes, att dels systemet vore tekniskt genomförbart,
dels ock att det skulle resultera i en representation, som i högsta grad
tillfredsställde den proportionella rättvisan.

Sakkunnige yttrade sig i det sammanhanget även om ett annat
system, syftande till samma mål, nämligen systemet med s. k. tilläggsmandat,
om vilket även framfördes den uppfattningen, att det skulle
medföra ungefärligen samma resultat. Däremot invände kommittén, att
ett tillämpande av något av dessa bägge system icke kunde ske utan en
föregående grundlagsförändring. Man hänvisade till riksdagsordningens
15 §, där det heter: »/ varje valkrets väljes----en riksdags man»

etc. Man ansåg alltså, att ett tillämpande av ett system med

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21. 5

överföringsmandat eller tilläggsmandat, som innebure, att röster från en
valkrets medverkade till väljandet av en riksdagsman i en annan valkrets
strede mot nämnda bestämmelser i grundlagen. För egen del kan jag
ei finna, att bestämmelserna i fråga måste tolkas på detta sätt. Emellertid
ansåg synbarligen riksdagens majoritet vid 1921 års riksdag att det
var den riktiga tolkningen av grundlagen. På grund härav fanns det
o-ivetvis ingen möjlighet att framforcera en ändring av vallagen, vare sig
grundande sig på omföringsmandat- eller fyllnadsmandat-prmcipen. Man
måste alltså under sådana förhållanden på båll, där man syftade till en
längre gående reform, nöja sig med den reform, som antogs vid 192
års riksdag, då man i alla fall var medveten därom, att denna reform
trick i rätt riktning och åstadkom ett närmande fram mot målet.

Nu förhåller det sig som alla veta, på det sättet, att denna fråga
fortfarande är under utredning inom proportionsvalssakkunnige. Man
undansköt nämligen vid 1921 års riksdag en del spörsmål, stående i samband
med denna reform, till framtiden. Huru reformen då kommer att
fullföljas och kompletteras, är naturligtvis nu ej möjligt att yttra sig om.
Då nu i alla fall konstaterats det förhållandet, att den nu genomförda
proportionella valmetoden resulterat i ett valutslag, som ej giver tull rättvisa
åt de olika partierna med avseende på antalet för resp. partier valda
representanter, ligger det enligt mitt förmenande närmast till hands att
söka borteliminera detta missförhållande. Ett sätt att åstadkomma detta
framfördes av mig vid 1921 års riksdag, då jag hemställde, att man i
vallao-en skulle inskriva den bestämmelsen, att vid valresultatets uträknande
ej skulle tillämpas den d’Hontska röstreduceringsregeln utan valkvots
och det största röstöverskottets regel. Med denna regel åstadkommer
man i allmänhet ett valutslag, som ännu närmare traflar den proportionella
rättvisan. Den omjustering av valresultatet, som sedan måste
verkställas för erhållande av en verkligt proportionell representation,
kommer att i allmänhet inskränka sig till ett fåtal mandatöverföringar
eller så att ett fåtal fyllnadsmandat bliva behövliga, om man skall tillgripa
systemet med fyllnadsmandat för omjustering av valresultatet Men
vare si" den ena eller den andra metoden skall tillgripas, vore det dock
- fördelaktigt, om man kunde ur grundlagen d. v. s. riksdagsordningen
borttaga sådana bestämmelser, som anses förhindra genomförandet av en
verkligt proportionell representation inom riksdagen. Då det anses, a
ovannämnda bestämmelser, på sätt härovan antytts, äro av sådant slag,
håller ja" före, att en omformulering av nämnda stadgande i grund agen
bör ske. ° Skulle även andra bestämmelser i riksdagsordningen exem -

Utskottets

yttrande.

4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

pel vis § 19 — kunna anses vara av samma slag, bör en omredigering
ske även av nämnda bestämmelser. Då, som redan nämnts, de s. k. proportionsvalssakkunnige
fortfarande arbeta, nödvändiggör åstadkommande
av en .sådan utredning ej några mera vittomfattande åtgärder. En sådan
utredmng kunde ju framläggas för 1923 års riksdag med förslag till
ändrad ordalydelse av resp. paragrafer i riksdagsordningen. Men det vore
ej nödvändigt, att beslut härom fattades förrän vid 1924 års riksdag då
i alla tall den nya ordalydelsen kunde grundlagfästas först vid 1925 års
riksdag sedan nya val skett 1924. Genom ett sådant uppskjutande av
frågan kunde man ytterligare få erfarenhet om huru de nya vallao-sbestämmelserna
verkade, nämligen vid valet 1924. Sedan man erhållit erfarenhet
härom vid sistnämnda val och den härovan ifrågasatta ändringen
av riksdagsordningen grundlagsfästs vid 1925 års riksdag, kunde man
vid denna eller en kommande riksdag under samma valperiod ändra lagen
om val till riksdagen på sätt ovan antytts eller efter andra riktlinjer,
som möjligen kunna anses lämpligare, varefter vid närmaste fallande
val de nya bestämmelserna kunna komma i tillämpning.

fndring ^v riksdagsordningen i den riktning,°som här ovan any
s, s u le säkerligen lättast kunna uppnås genom ett definitivt borttagande
av bestämmelserna om bostadsbandet ur riksdagsordningen, varom
motioner vid upprepade tillfällen framförts i riksdagen. Man måste
anse, att denna reform alltjämt är lika aktuell och välmotiverad, och hänvisas
i detta avseende till de motiv, som anförts i förut väckta motioner».

. Förevarande motion, vari utredning föreslås rörande de grundlagsändringar,
som kunna vara behövliga för en omläggning av den proportionella
valmetoden, anser sig utskottet icke böra biträda. Vad beträffar
de olika utjämmngsförfaranden, som motionären ur den proportionella
rattvisans synpunkt ifrågasätter till införande, vill utskottet framhålla, att
genom den förra året genomförda valkretsförstoringen vid val till riksdagens
andra kammare ökade garantier vunnits för en rättvis mandatföre
ning mellan partierna. Härtill kommer, att de av motionären framförda
uppslagen icke synas väl förenliga med de principer, som äro grundggande
för vårt nuvarande valsystem. I detta hänseende tillåter
ig utskottet hänvisa till den kritik av tilläggsmandat och andra utläramgstörfaranden,
som i proportionsvalssakkunnigas betänkande II fram -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21. 5

På dessa skäl får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 maj 1922.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Närvarande: herrar Clason, G. A. Strömberg* Ljunggren* Reuterskiold,

von Geijer hyberg* Larsén, N. J. M. Svensson* Almkvist, Pauli,^ Savstrom,
Maqnusson i Törnhult,* Jansson i Edsbäcken, Vennerström* Borg, K A. Westman,
Bäckström, Andersson i Igelboda, Persson i Fritorp och Gustafson i Kasenberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.