Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 21 januari 1922 kl. 12 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å vilande förslag till
ändringar i grundlagarna.
Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen
anmäla följande vid 1921 års riksdag jämlikt § 64 riksdagsordningen
såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar:
l) Förslag
till ändrad lydelse av § 1 5:o i tryckfrihetsförordningen.
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
§ 1.
§ 1.
5:o. Privilegier å boktryckeri skola ej
erfordras, utan stånde var och en fritt
att, utan hinder av någon särskild författning,
äldre privilegier eller något
boktryckerireglemente, samt utan att
vara underkastad någon skråordning,
anlägga sådana tryckerier, av vad beskaffenhet
eller vidd honom tjänligt
synes, uti stad eller inom ett avstånd
därifrån av högst en halv mil eller uti
köping.
5:o. Privilegier å boktryckeri skola ej
erfordras, utan stånde var och en fritt
att, utan hinder av någon särskild för
fattning, äldre privilegier eller något
boktryckerireglemente, samt utan att
vara underkastad någon skråordning,
anlägga sådana tryckerier, av vad beskaffenhet
eller vidd honom tjänligt
synes, uti stad eller inom ett avstånd
därifrån av högst en halv mil eller uti
köping eller, där Konungen finner, att
sådant ombud, som i § 4 l:o sägs, kan
ä orten förordnas, uti municipalsamhälle.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 5 sand. 1 käft. {Nr 1.)
1
2. Konstitutionsutskottet» memorial Nr K
(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Då boktryckeri---sitt säte. Då boktryckeri---sitt säte.
Den nytt boktryckeri---- skriv- Den nytt boktryckeri---skrivart.
art.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1921.
Första kammarens protokoll den 12 mars 1921.
Andra kammarens protokoll den 12 mars 1921.
2) Förslag
till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 16.
Valrätt tillkommer en var man och
kvinna, som är svensk undersåte och
senast under nästföregående kalenderår
nått tjugutre års ålder,
alrätt må dock ej utövas av:
a) den, som står under förmynderskap
eller
som är i konkurstillstånd;
b) den, som är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning;
c)
den, som är från valrätten utesluten
på grund av ådömd straffpåföljd;
d) värnpliktig, som icke fullgjort de
honom till och med utgången av sistförflutna
kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.
Till efterrättelse vid val skall finnas
röstlängd: och skall, på sätt i vallagen
finnes närmare bestämt, valrätten grundas
på förhållandena vid tiden för röstlängdens
tillkomst, ändå att förändring
före valet inträffar.
(.Föreslagen lydelse:)
§ 16.
Valrätt tillkommer en var man och
kvinna, som är svensk undersåte och
senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjugutre års ålder.
Valrätt må dock ej utövas av:
a) den, som står under förmynderskap
eller
som är i konkurstillstånd;
b) den, som är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning;
c)
den, som är från valrätten utesluten
på grund av ådömd straffpåföljd.
Till efterrättelse vid val skall finnas
röstlängd; och skall, på sätt i vallagen
finnes närmare bestämt, valrätten grundas
på förhållandena vid tiden för röstlängdens
tillkomst, ändå att förändring
före valet inträffar.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1921.
Första kammarens protokoll den 6 april 1921.
Andra kammarens protokoll den 6 april 1921.
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
3
3) Förslag
till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen samt §§ 1 och 38 riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Regeringsformen.
§ 49.
Riksdagen representerar svenska folket.
De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets ständer,
tillkomma hädanefter riksdagen.
Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter
väljas på sätt riksdagsordningen
och särskild av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna
äga i alla frågor lika behörighet
och myndighet; skolande riksdagen i
kraft av denna grundlag sammankomma
till lagtima möte varje år den 10 januari,
eller, om helgdag då inträffar,
dagen därefter; Konungen dock obetaget
att, emellan lagtima riksdagar, urtima
riksdag sammankalla.
Hos urtima riksdag må endast förekomma
ärende, som föranlett riksdagens
sammankallande eller av Konungen eljest
för densamma framlägges, så ock
vad med dylikt ärende står i oskiljaktigt
sammanhang.
§ 49.
l:o. Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets ständer,
tillkomma hädanefter riksdagen.
Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter
väljas på sätt riksdagsordningen
och särskild av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna
äga i alla frågor lika behörighet
och myndighet; skolande riksdagen i
kraft av denna grundlag sammankomma
till lagtima möte varje år den 10 januari,
eller, om helgdag då inträffar,
dagen därefter; Konungen dock obetaget
att. emellan lagtima riksdagar, urtima
riksdag sammankalla.
Hos urtima riksdag må endast förekomma
diende, som föranlett riksdagens
sammankallande eller av Konungen eljest
för densamma framlägges, så ock
vad med dylikt ärende står i oskiljaktigt
sammanhang.
2:o. Skulle med hänsyn till något
ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess avgörande
folkets mening inhämtas, må Konungen
och riksdagen genom samfällt stiftad lag
förordna, att allmän folkomröstning skall
anställas. I lagen bestämmes, vilken eller
vilka frågor skola genom omröstningen
besvaras, så ock tid och sätt för densamma.
Ilätt att deltaga i omröstningen
tillkommer en var, som är röstberättigad
vid val till riksdagens andra kammare.
Efter omröstningen behandlas ärendet i
grund lag sen lig ordning.
4
Konstitutionsutskottet'# memorial Nr 1.
(.Nuvarande lydelse:)
(.Föreslagen lydelse:)
Riksdagsordningen.
§ L
Svenska folket representeras av riksdagen,
fördelad i två kamrar, den första
och den andra, vilka i alla frågor hava
lika behörighet och myndighet.
Riksdagsmännen kunna i utövningen
av sin befattning icke bindas av andra
föreskrifter än rikets grundlagar.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar, vallagen,
stadgan om val av talmän och vice
talmän i riksdagens kamrar ävensom
stadgan om val till riksdagens utskott
samt att hos riksdagen föreslå de ändringar
därnti, dem utskottet anser högst
nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa, så ock att meddela utlåtande
över de från kamrarna till utskottet
hänvisade grundlags- och vallagsfrågor
samt frågor rörande omförmälda stadgar.
2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som angå
antingen stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna
samt av lagar och författningar om
statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,
om kommandomål, om förvärvande
och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och flagga och om allmänt
kyrkomöte, eller ock överenskommelser
med främmande makter i ämnen,
§ 1.
1. Svenska folket representeras av
riksdagen, fördelad i två kamrar, den
första och den andra, vilka i alla frågor
hava lika behörighet och myndighet.
Riksdagsmännen kunna i utövningen
av sin befattning icke bindas av andra
föreskrifter än rikets grundlagar.
2. Skulle med hänsyn till något ärendes
särskilda vikt och beskaffenhet prövas
nödigt, att före dess avgörande folkets
mening inhämtas, må Konungen och
riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna,
att allmän folkomröstning skall
anställas, efter vad i regeringsformens
49 § 2 mom. är stadgat.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar, vallagen,
stadgan om val av talmän och vice
talmän i riksdagens kamrar ävensom
stadgan om val till riksdagens utskott
samt att hos riksdagen föreslå de ändringar
däruti, dem utskottet anser högst
nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa, så ock att meddela utlåtande
över de från kamrarna till utskottet
hänvisade grundlags- och vallagsfrågor
samt frågor rörande omförmälda stadgar.
2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som antingen
angå stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna
samt av lagar och författningar
om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,
om kommandomål, om
förvärvande och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och flagga, om
allmänt kyrkomöte och om allmän folkomröstning
i ämnen, som ej tillhöra an
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
o
(Nuvarande lydelse:)
som ej tillhöra annat utskotts behandling.
3. Utskottet åligger ock att äska
de i statsrådet förda protokoll; dock
galle vad i 105 § regeringsformen finnes
om vissa protokoll särskilt föreskrivet.
Om utskottets rätt och plikt att, efter
franskning av protokollen, hos riksagen
anmäla de anmärkningar, vartill
denna granskning funnits föranleda,
eller eljest vidtaga den med anledning
av gjord anmärkning erforderliga åtgärd,
så ock att, när av riksdagsman
eller av annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blivit väckt, att statsrådet
eller någon dess ledamot eller
föredragande sitt ämbete på obehörigt
sätt utövat, däröver, före frågans avgörande
av riksdagen, avgiva yttrande,
därom är i regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer jämväl att,
då olika meningar mellan kamrarna
uppstå, till vilket utskott uppkomna
frågor och ämnen böra hänvisas, därom
besluta, så ock att skilja mellan kammare
och dess talman, då den senare
vägrar proposition.
(Föreslagen lydelse:)
nät utskotts behandling, eller ock röra
överenskommelser med främmande makter
i sådana ämnen.
3. Utskottet åligger ock att äska
de i statsrådet förda protokoll; dock
galle vad i 105 § regeringsformen finnes
om vissa protokoll särskilt föreskrivet.
Om utskottets rätt och plikt att, efter
granskning av protokollen, hos riksdagen
anmäla de anmärkningar, vartill
denna granskning funnits föranleda,
eller eljest vidtaga den med anledning
av gjord anmärkning erforderliga åtgärd,
så ock att, när av riksdagsman
eller av annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blivit väckt, att statsrådet
eller någon dess ledamot eller
föredragande sitt ämbete på obehörigt
sätt utövat, däröver, före frågans avgörande
av riksdagen, avgiva yttrande,
därom är i regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer jämväl att,
då olika meningar mellan kamrarna
uppstå, till vilket utskott uppkomna
frågor och ämnen böra hänvisas, därom
besluta, så ock att skilja mellan kammare
och dess talman, då den senare
vägrar proposition.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1921.
Första kammarens protokoll den 4 maj 1921.
Andra kammarens protokoll den 4 maj 1921.
Stockholm den 20 januari 1922.
På konstitutionsutskottets vägnar:
SAM. CLASON.
Närvarande: Herrar Clason, Engberg, Strömberg, Hellberg, Thulin, Ljunggren, Reuterskiöld,
Hansson, G. W., von Geijer, Lyberg, Stendahl, Sävström, Nilsson i Antnäs, Westman,
Bäckström, Starbäck, Andersson i Igelboda, Persson i Fritorp, Karlsson i Vadstena
och Carlström i Helgagård.