Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
1
Nr 55.
Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1922 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer jämte i ämnet väckt motion m. m.
Under elfte huvudtiteln av den till innevarande riksdag avlåtna
propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1922 hade Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på de propositioner om anvisande
av medel för ändamålet, som kunde bliva förelagda riksdagen,
dels i punkt 2 till beredande av dyrtidstillägg under år 1922 åt f. d.
civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer å tilläggstat
för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 11,900,000
kronor, dels ock i punkt 7 till beredande av dyrtidstillägg under år
1922 åt f. d. militära befattningshavare å tilläggsstat för år 1922 såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av 4,100,000 kronor.
Vidare både Kungl. Maj:t i den till riksdagen innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för tiden
1 januari—30 juni 1923 under elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen
att, i avbidan på de propositioner om anvisande av medel för ändamålet,
som kunde bliva förelagda riksdagen, dels i punkt 4 till beredande
av dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av 5,000,000 kronor, dels och i punkt
37 till beredande av dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av 1,700,000 kronor.
Sedermera bar Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 24 februari
1922 avlåten proposition nr 123, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet -över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 satnl. 40 käft. (Nr 55—56.) 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
1) godkänna propositionen bilagda, nedan intagna förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer;
2) å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 11,900,000 kronor;
dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett
belopp av 4,100,000 kronor; samt
3) å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 under elfte
huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 5,000,000 kronor;
dels och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett
belopp av 1,700,000 kronor.
Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande
lydelse:
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer.
§ L
F. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och
marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder
icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed
jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts
eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med
här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen
eller understödet.
§ 2.
Dyrtid stillägget beräknas, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare
stadgas, med ledning av det grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställts
för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
3
tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad, under
vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad, under vilken
Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.
§ 3.
Där annorlunda icke är i §§ 4 och 5 av denna kungörelse eller
eljest i särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den
å månad belöpande pensionen, på följande sätt:
Å pension, som icke överstiger 60 kronor för månad, beräknas
dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet, överstiger
pensionen 60 kronor i månaden, beräknas dyrtidstillägg för den
del därav, som utgör 60 kronor, på sätt nyss sagts samt för överskjutande
delen efter ett procenttal, som motsvarar femtiofem hundradelar
av grundtalet; dock att beträffande pensionstagare, vilken vid början
av det kalenderkvartal, som omfattar den månad, dyrtidstillägget avser,
på grund av försörjningsplikt underhållit barn, som icke uppnått 16 års
ålder, den del av pensionen, för vilken dyrtidstillägget beräknas efter
ett procenttal motsvarande grundtalet, ökas med 10 kronor för varje
dylikt barn. Förhöjning i dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt
må icke beräknas för barn, som i egenskap av befattningshavare eller
pensionär är berättigat till dyrtidstillägg av statsmedel; och må för barn,
vars föräldrar båda åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse, nu
nämnd förhöjning utgå endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den
högsta pensionsförmånen, eller, om nämnda förmåner äro lika, till fadern.
Gift kvinnlig f. d. befattningshavare, vilkens man icke såsom befattningshavare
i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt
än statens eller såsom pensionär är berättigad till dyrtidstillägg av
statsmedel, äger för barn tillgodonjuta förhöjning av dyrtidstillägget endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt
att bidraga till familjens underhåll.
Därest vid beräkningen av det procenttal, som skall motsvara
femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet
till närmast lägre hela tal.
Dyrtidstillägg utgår ej å i pensionsförmånen för månad ingående
öretal, som överstiger fullt krontal.
§ 4.
Till f. d. befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta pension enligt lagen
den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
tjänstemän vid nämnda verk, till f. d. befattningshavare vid statens
järnvägar, vilka pensionerats enligt de i Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1920
meddelade bestämmelser angående rätt till pension för viss personal,
som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått
i statens järnvägars tjänst, så ock till f. d. befattningshavare, vilka
åtnjuta pension enligt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension,
ävensom till f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt det
för landshövding från och med den 1 juli 1921 gällande pensionsunderlaget,
skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 3, dock
med iakttagande därav,
a) att djn-tidstillägg beräknas endast å 80 procent av pensionsförmånen;
b)
att dyrtidstillägget å den del av sålunda beräknat pensionsbelopp,
som icke överstiger 85 kronor för månad, skall beräknas efter ett
procenttal, motsvarande grundtalet minskat med 20, samt å återstoden
efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet
minskat med 20; samt
c) att det månadsbelopp, varå dyrtidstillägget sålunda må utgå
efter högre procenttal, skall i falk av försörjningsplikt för barn, som i
§ 3 sägs, ökas med 10 kronor för varje barn.
§ 5.
Mom. 1. Dyrtidstillägg enligt stadgandena i § 3 må icke tillsammans
med pensionen överstiga vad i § 4 avsedd f. d. befattningshavare,
som pensionerats i samma eller motsvarande befattning inom vederbörande
verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena
i sistnämnda paragraf.
Mom. 2. Pensionerat kvinnligt biträde skall, även om det verk,
hon vid avgången från tjänsten tillhört, ännu icke undergått sådan
reglering, att där anställda befattningshavare pensioneras enligt de i § 4
här ovan angivna pensioneringsgrunder, likväl vara underkastad bestämmelsen
i mom. 1 av denna paragraf; och skall därvid såsom nytt pensionsunderlag
för sådan tjänst anses det belopp, som i sådant avseende
enligt förenämnda kungörelse den 29 juni 1921 (nr 456) fastställts att
gälla för motsvarande befattning vid nyreglerat verk.
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
5
§ 6.
Där f. d. befattningshavare från mer än ett håll åtnjuter pension,
som i § 1 omförmäles, skola pensionerna eller beträffande pension, som
i § 4 avses, 80 procent av dess belopp sammanläggas; och å sammanlagda
beloppet skall, där ej annat föranledes av bestämmelserna i § 8,
dyrtidstillägg beräknas, om någon av pensionerna är av beskaffenhet,
som i § 3 avses, enligt bestämmelserna i samma paragraf, men eljest
enligt bestämmelserna i § 4 b) och c).
Åtnjuter pensionstagare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i
statens tjänst eller äger han såsom innehavare av lär arbefattning vid
annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall
vid tillämpning av bestämmelserna i §§ 3 och 4 dyrtidstillägget å pensionen
beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat
med 20, allenast å det belopp, varmed den avlöning eller den del av
avlöningen, å vilken dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom befattningshavare
i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt,
som nyss nämnts, understiger 720 kronor eller i fall, där pensionen är
av beskaffenhet, som i § 4 avses, 1,020 kronor för år, dock att därvid skall
i förekommande fall iakttagas vad som finnes stadgat om ökad förmån
i anledning av försörjningsplikt. Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare
i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt,
som ovan sägs, och dyrtidstillägg å pension må dock icke beräknas å
sammanlagt högre belopp än 1,250 kronor för månad.
§ 7-
Dyrtidstillägg enligt här ovan i § 3 för vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:
l:o) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
;
2:o) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller
kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d.
biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, f. d.
lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor,
vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid privata
småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid enskilda
skolor och barnhem samt vid av landsting eller städer inrättade skyddshem
ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor samt
därmed jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till pension
från statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt
lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd
av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig under
förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst;
4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits
av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller
understöd i sådan egenskap;
5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,
vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de
grunder, som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965)
angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna med däri sedermera vidtagna ändringar, eller
jämlikt samma grunder skulle varit berättigade till sådan tilläggspension,
därest ej den reglementsenliga pensionen uppgått till eller överstigit
det i kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen;
6:o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,
skolhemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte,
folkhögskolor och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter,
vilka äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt;
samt
7:o) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas
pensionering bidrag lämnas av statsmedel;
och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o), å den
utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) omförmälda fallen å pensionen
eller understödet, i fall, som angives i 3:o), å ersättningens belopp
samt i de i 5:o) avsedda fall å summan av de belopp, som utgå från
vederbörande pensionsanstalter och såsom tilläggspension av statsmedel,
där sådan tilläggspension förekommer, varemot i fråga om de under 7:o)
omförmälda befattningshavare dyrtidstillägget väl beräknas å hela pensionsbeloppet,
med inberäknande av det belopp, som i förekommande
fall utgår av landsting eller stad, men utgår allenast med vad som av
hela det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den av statsmedel
utgående del av pensionen.
§ 8‘
Pension, som utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera
av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid
järnvägen redan innan den övertagits av staten, likställes i här ifrågavarande
avseende med pension av i § 1 angivet slag; och skall dyrtidstillägget
beräknas enligt bestämmelserna i § 3.
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
7
Detsamma gäller pension, som från enskilda järnvägarnas pensionskassa
eller med denna jämförlig pensionsinrättning utgår till f. d. befattningshavare
vid statens järnvägar; dock att beträffande den, som jämte
sådan pension åtnjuter pension från statens järnvägar, avpassad enligt
bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1920 angående rätt till
pension för viss personal, som vid statens övertagande av enskilda
järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, skall i fråga
om dyrtidstillägg å honom sålunda tillkommande sammanlagd pensionsförmån
iakttagas, att dyrtidstillägg må beräknas endast å summan av
den del av sagda förmån, som enligt de i nämnda kungl. brev ''angivna
grunder motsvarar avgiftspension, samt 80 procent av återstående delen
av förmånen samt att därvid bestämmelserna i § 4 b) och c) av denna
kungörelse skola äga tillämpning.
§ 9.
Onl till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,
innan detsamma till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till
stärbhuset; och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för
vilken pension får uppbäras.
§ io.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ ii.
Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de
närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922, från och med
vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 345) med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
upphör att gälla.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I samband med förevarande proposition har utskottet förehaft en
inom andra kammaren av herr Kinmanson väckt, till utskottet hänvisad
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
motion, nr 228, däri hemställts, att riksdagen ville besluta vidtaga sådan
ändring i det vid Kungl. Maj:ts proposition nr 123 fogade förslag till
kungörelse, att å förekommande ställen procenttalet femtiofem hundradelar
måtte ökas till sextiofem hundradelar.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa
till motionen.
Såsom departementschefen framhållit, anförde riksdagen i sin skrivelse
den 8 juni 1921, nr 291, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m., att, då
riksdagen, ehuru med tvekan, ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag
även såvitt detsamma avsåge att jämställa samtliga f. d. befattningshavare,
detta skett på grund av de skäl, departementschefen angivit,
nämligen att det skulle leda till högst betydande praktiska svårigheter
att utan en grundlig och allsidig utredning något så när rättvist
genomföra en åtskillnad mellan olika slag av pensionärer. En dylik
utredning syntes riksdagen böra verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg.
Riksdagen ville för sin del i detta sammanhang särskilt uttala
önskvärdheten av att med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden
förutsättningarna för en jämkning i dyrtidstillägget å de högre pensioner,
som fastställts genom beslut av de senaste årens riksdagar, närmare
undersöktes. Riksdagen hade därvid utgått från, att ett förslag i
sådant syfte redan innevarande år skulle framläggas för riksdagen, varför
det då godkända förslaget vore att anse såsom ett provisorium.
Den utredning av hithörande förhållanden, som enligt det sagda
befunnits nödvändig för genomförande av en pensionsreglering, uppdrogs
den 29 juni 1921 åt den då tillsatta kommittén för utredande av vissa
till pensionsväsendet hörande frågor (1921 års pensionskommitté), vilken
anbefalldes, bland annat, att verkställa utredning såväl av frågan om
förbättring i vissa fall av redan utgående pensioner, särskilt sådana, som
i och för sig vore mycket låga, som ock av spörsmålet om jämkning i
dyrtidstillägget för pensionärer, vilka åtnjöte pensioner enligt på senare
tid i samband med verkställda löneregleringar meddelade förmånligare
bestämmelser.
I betänkande den 16 december 1921 har kommittén framhållit,
att frågan om höjning av de låga pensionerna i själva verket
under nuvarande förhållanden måste anses i hög grad beroende av vad
som kunde finnas böra i dyrtidstillägg beviljas pensionerade f. d. befattningshavare
samt att därför det senare spörsmålet syntes böra utredas,
innan man kunde fatta bestämd ståndpunkt till frågan om och i vilken
Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
9
utsträckning förbättring av själva pensionen kunde anses påkallad; och har
kommittén i avgivit förslag i fråga om dels pensionstillägg dels ock dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statetis tjänst m. 11. pensionärer. Därvid
har kommittén till behandling upptagit spörsmålet om de allmänna grunderna
för dyrtidstillägget åt ifrågavarande pensionärer och särskilt yttrat
sig angående dyrtidstillägg å nyreglerade pensioner och å äldre pensioner.
Den av kommittén verkställda undersökningen har bibragt kommittén
den uppfattningen, att det vore ofrånkomligt att fastställa andra
och gynnsammare grunder för dyrtidstillägg å äldre pensioner. Det
oaktat skulle eu så avsevärd beskärning av de mindre pensionsbeloppen
uppkomma, att kommittén föreslagit särskild förbättring av dessa, över
kommitténs förslag i detta avseende, som förelagts riksdagen genom
Kungl. Maj:ts proposition nr 125, har utskottet yttrat sig i sitt denna
dag avgivna utlåtande nr 48 och därvid tillstyrkt förslaget.
Departementschefen, som ansett en pensionsreglering kunna åstadkommas
enligt de linjer, pensionskommittén föreslagit, har i huvudsak
biträtt kommitténs förslag i fråga om dyrtid stilläggen; och innebär
departementschefens förslag i avseende å dyrtidstillägg till f. d. befattningshavare
och med dem likställda pensionärer, att grundtalet blir
detsamma som för i tjänst varande befattningshavare, att för oreglerade
pensioner dyrtidstillägg utgår å belopp intill 720 kronor för år efter ett
procenttal motsvarande grundtalet samt å överskjutande del av pensionen
efter ett procenttal motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet,
samt att för nyreglerade pensioner grundtalet alltid minskas med 20
enheter och dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av pensionsbeloppet,
varefter detsamma beräknas å belopp intill 1,020 kronor för år efter
ett procenttal, motsvarande grundtalet minskat med 20, och å överskjutande
belopp efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar
av det sålunda reducerade grundtalet.
Utskottet, som funnit de föreslagna grunderna för ifrågavarande
dyrtidstillägg väl avvägda, ansluter sig till den av Kungl. Maj:t framlagda
propositionen. Det vid propositionen fogade förslaget till kungörelse
i ämnet har ej givit anledning till annan erinran än att, med
hänsyn till riksdagens beslut i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, författningen torde böra träda i kraft först den
1 juli 1922. Av enahanda orsak har utskottet ansett sig icke kunna biträda
det av herr Kinmanson motionsvis framställda yrkandet.
Med den i Kungl. Maj:ts proposition antagna indexställningen
skulle kostnaderna för dyrtidstilläggen uppgå för år 1922 för f. d. civila
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 samt. 40 käft. (Nr 55—56.) 2
Utskottet.
10 Bankoutskottets utlåtande Nr 55.
befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer till 11,900 000
kronor och för f. d. militära befattningshavare till 4,100,000 kronor
samt för första halvåret 1923 till resp. 5,000,000 kronor och 1,700,000
kronor. Motsvarande slutsiffror med av riksdagen beräknad indexställning
bliva enligt verkställd omräkning för år 1922 resp. 10,200,000
kronor och 3,800,000 kronor samt för första halvåret 1923 resp. 4,200,000
kronor och 1,500,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 123 samt med avslag å förevarande
motion II: 228, må
1) godkänna ovan intagna förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtid stillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer,
dock att kungörelsen skall träda i kraft den 1 juli
1922;
2) å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln
såsom förslagsanslag anvisa
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer ett belopp
av 10,200,000 kronor;
dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare
ett belopp av 3,800,000 kronor; samt
3) å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavara
i statens tjänst m. fl. pensionärer ett belopp
av 4,200,000 kronor;
dels ock till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare
ett belopp av 1,500,000 kronor.
Stockholm den 19 maj 1922.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Närvarande: Se anteckning å utlåtande nr 53.