4

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Ang. tilläggs
pension åt
förre murareförmannen

S. J. Qvist.

Utskottet.

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1922 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande tilläggspensioner.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till
utskottet hänvisade framställningar, avseende beviljandet av tilläggspensioner
till vissa pensionärer.

l:o) I en inom andra kammaren av herr Magnusson i Skövde väckt
motion, nr 24, har hemställts, satt riksdagen måtte bevilja f. d. murareförmannen
vid Karlsborgs fästning Sven Johan Qvist ett tillägg till förut beviljade
pension av 300 kronor, sålundå en sammanlagd årlig pension av
600 kronor från och med innevarande år».

Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa
till motionen.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Qvist, som är född den 14 september
1851 och under 32 år varit anställd vid Karlsborgs fästningsbyggnad,
genom beslut av 1904 års riksdag jämte tre andra arbetare därstädes tillerkänts
en årlig pension av 300 kronor att under hans återstående livstid utgå
från allmänna indragningsstaten. Av den då förebragta utredningen framgick,
att Qvist på grund av ett olycksfall i tjänsten och sjuklighet fått sin
arbetsförmåga i högst betydlig grad nedsatt. Denna pension synes emellertid
närmast hava haft karaktären av ett understöd, som ansågs böra lämnas
honom efter långvarig och trogen tjänst. Av nu tillgängliga handlingar fram -

Bankoutskotlels utlåtande Nr ä‘2.

5

går, att Qvist vid ej mindre än två särskilda tillfällen genom olycksfall i arbetet
ådragit sig allvarliga skador, vilka, enligt vad ett nyligen utfärdat läkarintyg
utvisar, giort honom oförmögen att i nämnvärd mån genom arbete bidraga
till sitt uppehälle. Under sådana förhållanden har utskottet i betraktande
jämväl av lians höga ålder ansett billigheten påkalla eu förhöjning av understödet.
Med hänsyn till det pensionstillägg jämte dyrtidstillägg därå, som
torde tillkomma Qvist, därest Kungl. Maj:ts genom proposition nr 125 i sådant
hänseende framställda förslag vinner riksdagens bifall, har denna förhöjning
likväl ansetts böra begränsas till 150 kronor årligen. Det sålunda
förhöjda understödet torde böra från och med innevarande år utgå från
allmänna indragningsstaten.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion
II: 24, må medgiva, att förre murareförmannen vid Karlsborgs
fästningsbyggnad Sven Johan Johannesson Qvist,

Karlsborg, må utöver honom av 1904 åi''s riksdag beviljad
pension till belopp av 300 kronor, från och med den
1 januari 1922 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära ytterligare etthundrafemtio
kronor.

2:o) I en inom andra kammaren under nr 85 väckt motion har herr Ang. pension
Leo hemställt, »att riksdagen må medgiva, att f. soldaten Sven Peter Karlsson *°p

Holm å Guddarp i Berga socken av Kronobergs län måtte från och med Karlsson
ingången av innevarande år under sin återstående livstid å allmänna indrag- Hotmningsstaten
uppbära en årlig pension till så stort belopp, att densamma
jämte Holm tillkommande understöd från Vadstena krigsmanshuskassa uppgår
till fyrahundra (400) kronor.»

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Holm, vilken är född den 23 utskottet.
december 1865 och tjänat såsom soldat vid Kronobergs regemente under
tiden 9 mars 1889—13 september 1910, då han erhållit avsked på grund av
sjukdom (blodåderbråck i båda benen), som han enligt krigsrättsutslag sistnämnda
dag sannolikt ådragit sig vid fältmarsch år 1890, genom beslut av
1914 års senare riksdag från och med ingången av sistnämnda år kommit

6

Bankoutskotlets utlåtande Nr 52.

Ang. tilläggspension
åt
f. d. folkskolläraren
Nils
Eriksson.

Utskottet.

i åtnjutande av en årlig pension till så stort belopp, att densamma jämte
honom tillkommande understöd från Vadstena krigsmanshuskassa uppgår
till 200 kronor.

Därest det av Kungl. Maj:t i proposition nr 125 till innevarande års
riksdag framlagda och av utskottet i utlåtande nr 48 tillstyrkta förslaget
rörande pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer vinner riksdagens bifall, kommer Holm att å den del av det
sammanlagda understödet, 127 kronor, som icke utgör underhåll från krigsmanshuskassan,
erhålla pensionstillägg med samma belopp eller 127 kronor,
vartill kommer dyrtidstillägg å pensionstillägget. Med erinran härom och då
några särskilda omständigheter av beskaffenhet att böra föranleda en förhöjning
av det utav 1914 års tidigare riksdag beviljade understödet icke
blivit anförda, har utskottet funnit sig böra avstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion II: 85 icke må av riksdagen
bifallas.

3:o) I en inom första kammaren av herr Nils Anton Nilsson väckt
motion, nr 57, har hemställts, »att riksdagen måtte bevilja pensionerade folkskolläraren
Nils Eriksson i Trälleborg en ökning av hans årliga pension från
1,800 kronor till 2,250 kronor eller med 450 kronor eller det belopp riksdagen
eljest kan finna lämpligt.»

Till stöd för detta yrkande har anförts, bland annat, att Eriksson,
därest han, i enlighet med gjord framställning, efter år 1915 uppnådd pensionsålder
erhållit tillstånd att under några år kvarstå i sin folkskollärarbefattning,
skulle hava blivit berättigad till den högre pension å 2,250
kronor årligen, som nu av motionären föreslagits.

Beträffande motiveringen i övrigt liksom i fråga om vid motionen fogade
bilagor får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt införskaffade upplysningar erhöll Eriksson, som med utgången
av år 1915 avgick från sin folkskollärarbefattning, från och med ingången
av år 1916 pension från folkskollärarnas pensionsinrättning med ett årligt
belopp av 1,013 kronor. Sedermera har detta belopp i enlighet med föreskrift
i mom. 2 av övergångsstadgandena till Kap. IV av reglementet för
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. den 31 december
1919 — enligt vilken föreskrift pensionen för den, som före den 1 januari

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

7

1919 förklarats berättigad till pension från förenäninda pensionsinrättning,
skall för tiden efter 1920 års ingång höjas med ett belopp, som med 300
kronor överstiger hälften av pensionens förutvarande belopp, dock att sålunda
förhöjd pension icke må överstiga 1,800 kronor — från och med år

1920 höjts till det sålunda stadgade maximibeloppet eller 1,800 kronor årligen,
å vilket belopp dyrtidstillägg utgår. Under sådana förhållanden har
utskottet icke funnit skäl föreligga att föreslå en förhöjning av den Eriksson
tillkommande pensionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion I: 57 icke må av riksdagen
bifallas.

4:o) I en inom andra kammaren av herr Karlsson i Vadstena väckt Ang. tittäggsmotion,
nr 54, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att förre vakt- f^re°vaktmästaren
vid Uppsala landsarkiv, Gustav Alfred Broderi, måtte från och med mästaren o.
den 1 januari 1922 tillerkännas eu tilläggspension av 300 kronor per år.» A Brodén Till

stöd för yrkandet anföres i motionen:

»Förre vaktmästaren vid landsarkivet i Uppsala, Gustav Alfred Brodén
vilken tidigare varit anställd som köksdräng vid Vadstena hospital från den
4 juni 1892 till och med den 10 maj 1895, se bil. 2, dels som extra vaktmästare
vid landsarkivet i Vadstena från den 6 december 1899 till och med
den 31 maj 1903, se bil. 3, anställdes som ordinarie vaktmästare vid landsarkivet
i Uppsala den 1 juni 1903, se bil. 4, måste på grund av sjukdom, svårartad
lungsot, begära avsked från sin befattning vid arkivet från och med den
1 april 1920, och erhöll han vid sitt avsked avkortad pension, utgående med
900 kronor per år.

Som emellertid Brodén på grund av sin sjukdom är urståndsatt att med
något som helst arbete bidraga till sitt uppehälle utöver den pension, som han
erhåller av staten, och därtill kommer att hans hustru sedan flera år varit, och
allt fortfarande är, på grund av sjukdom, oförmögen att sköta hemmet, se bilagor
5, 6 och 7, och då Brodén, därest inte sjukdomen nedbrutit honom, ännu
under flera år kunnat med sitt arbete försörja sig, då han dessutom med säkerhet
ådragit sig sjukdomen under sin tjänstgöring vid arkivet, är det enligt mitt
förmenande en gärd av rättvisa, därest riksdagen tillerkänner honom eu tillläggspension
av 300 kronor per år.

Hans sammanlagda tjänstetid vid statens verk utgör 23 år och 3 månader,
från vilken de bästa vitsord föreligga, och han är nu något över 50 år gammal,
se befogad avskrift av åldersbetyg, bil. 1.»

Beträffande de vid motionen fogade bilagorna får utskottet hänvisa till
motionen.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Utskottet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Brodén, efter att i något mer
än 23 år hava varit i statens tjänst, med utgången av mars månad 1920
nödgats avgå från sin tjänst på grund av stadgandet i 6 § c) av civila pensionslagen
om skyldighet till avgång för befattningshavare, som, efter att
under fem på varandra följande år i följd av sjukdom varit ur stånd att
tjänstgöra, finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen. Vid avgången
tillerkändes han i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag avkortad
pension å 900 kronor, motsvarande 75 procent av det för honom
gällande pensionsunderlaget 1,200 kronor. Uti en i juli månad 1920 ingiven
ansökan anhöll Brodén hos Kungl. Maj:t alt komma i åtnjutande av tilläggspension.
I ett över ansökningen den 17 september 1920 avgivet utlåtande
framhöll statskontoret, att det väl icke kunde förnekas, att det Brodén lagligen
tillerkända pensionsbeloppet i och för sig vore alldeles otillräckligt
under de omständigheter, som i detta fall förelåge; men under nuvarande
förhållanden komme till detta belopp ett icke obetydligt dyrtidstillägg. Inberäknat
sådant tillägg enligt de år 1920 gällande grunder uppginge sökandens
pensionsförmån till något mer än 2,200 kronor för år räknat. På grund
härav och då statskontoret med hänsyn till konsekvenserna funne det betänkligt
att i ett fall sådant som det föreliggande bereda någon pensionsförmån
utöver vad i sådant avseende författningsenligt utginge, ansåge sig
statskontoret icke kunna tillstyrka bifall till ansökningen. Densamma blev
ock genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1920 avslagen.

I likhet med statskontoret finner utskottet beviljandet av tilläggspension
i förevarande fall innebära betänkliga konsekvenser. På grund härav har
utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande motion 11:54 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 maj 1922.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1922.