1Jankoutskottels utlåtande Nr 38.
Nr
38.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1922 kl. ''/ä It f. m.
Utlåtande, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall
inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i
lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.
I en till riksdagen avlåten, den 28 april 1922 dagtecknad proposition,
nr 254, vilken h«änvisats till bankoutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan
intagna
Förslag
till
lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 §
andra stycket i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9
i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.
Härigenom förordnas som följer:
Om sådant med hänsyn till utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden prövas oundgängligen nödigt, må Konungen, på framställning.
av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige
i riksgäldskontoret,
ej mindre för viss tid fritaga riksbanken från den enligt 10 §
andra stycket ,i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 riksbanken
åliggande skyldigheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens
räkning till myntverket avlämnas,
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 38.
Viskottet.
än även förklara, att bestämmelsen i § 9 i lagen om rikets mynt
den 30 maj 1873 om rätt för en var, som vid myntverket inlämnar
guld, att därför erhålla guldmynt under viss tid icke skall äga tilllämpning.
Denna lag träder i kraft den 16 maj 1922 och gäller till den
1 mars 1923. Av Konungen jämlikt denna Lag meddelad bestämmelse
må ej äga tillämpning längre än till sistnämnda dag.
Statsråden Sandler och Örne hava till åberopade statsrådsprotokollet
tillkännagivit, att de icke biträdde ifrågavarande hemställan.
Till statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen erinrat,
hurusom i lag den 31 mars 1922 för tiden från och med den 1 april
till och med den 15 maj 1922 meddelats bestämmelser av enahanda
innehåll som de nu föreslagna. Beträffande tillkomsten av de i lagen
innefattade bestämmelserna tillåter sig utskottet hänvisa till den proposition
i ämnet (nr 138), som den 10 sistlidna mars avläts till riksdagen.
I en den 22 april 1922 dagtecknad skrivelse hava nu fullmäktige
i riksbanken, jämte det fullmäktige gjort framställning om fortsatt befrielse
för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna
sedlar med guld, hemställt, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att
Konungens rätt enligt lagen den 31 mars 1922 måtte utsträckas att
gälla till och med utgången av februari månad 1923.
Departementschefen har omförmält, hurusom Sveriges industriförbund
uti en i ämnet gjord framställning uttalat sig för att den riksbanken
enligt riksbankslagens åliggande skyldigheten att köpa guld till fastställt
pris åter måtte träda i kraft, men ansett försiktigheten bjuda att
biträda bankofullmäktiges nu föreliggande framställning.
Beträffande innehållet i propositionen i övrigt får utskottet hänvisa
till densamma.
I sitt den 23 sistlidna mars avgivna utlåtande i detta ärende (nr
24) anförde utskottet:
»Utskottet vill erinra, att här ifrågavarande, Kungl. Maj:t enligt lag den 22
februari 1922 medgivna rätt för närvarande icke användes, vadan riksbanken alltså
är skyldig att till fastställt pris köpa guld i plants, varjämte envar, som vid myntverket
inlämnar guld, äger rätt att därför erhålla guldmynt.
.Bankoutskottets utlåtande Nr 38.
7
Ehuru det enligt utskottets uppfattning är antagligt, att rätten icke heller
behöver komma till användning under den tid, varom här är fråga, har utskottet
likväl, då det icke torde vara uteslutet, att sådana förhållanden skulle kunna inträffa,
att rätten kunde behöva tagas i anspråk, icke funnit sig böra avstyrka bifall
till Kungl. Maj:ts proposition.»
Under åberopande av detta uttalande får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr
254 må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 6 maj 1922.
På bankoutskottets vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Närvarande: Se anteckning å utlåtande nr 37.
Reservation
av herr Wikström, som yrkat avslag å Kungl. Maj:ts proposition.