Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

I

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1922 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till
östra centralbanans järnvägsaktiebolag.

I en till riksdagen avlåten, till bankontskottet hänvisad proposition,
nr 36, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

»l:o) medgiva, att av de den 31 december 1921 förfallna annuitetsoch
räntebelopp, 135,213 kronor 56 öre, å det Åtvidaberg-Bjärka-Säby
järnvägsaktiebolag den 31 december 1903 beviljade samt sedermera av
Östra centralbanans järnvägsaktiebolag övertagna statslån å 290,000
kronor ett belopp av 125,000 kronor må, räknat från och med år 1922,
kapitaliseras såsom särskilt lån till sistnämnda bolag, till säkerhet för
vilket lån skola lämnas inteckningar å tillhopa 125,000 kronor i bolagets
järnväg från Bjärka till Åtvidaberg med förmånsrätt näst efter den inteckning
i samma järnväg, som för närvarande ligger såsom säkerhet
för bolagets förstnämnda lån;

2:o) föreskriva, att för det nya lånets erhållande skola gälla följande
villkor och bestämmelser, nämligen:

att bolaget skall vid lånets erhållande till riksgäldskontoret inbetala
det belopp, varmed bolagets förfallna skuld å det tidigare lånet den 31
december 1921 översteg 125,000 kronor;

att annuiteten beräknas till 7,300 kronor, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden
utgör avbetalning därå;

att nämnda annuitet skall till riksgäldskontoret inbetalas första
gången den 31 december 1922 och sedermera samma dag varje år,
intill dess lånet blivit till fullo betalt;

att emellertid bolaget må vara berättigat att när som helst, om
det så önskar, öka amorteringen å lånet eller helt och hållet inbetala
detsamma; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 8 sand. 24 höft. (Nr 34.) 831 22

2

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 34.

att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, bolaget skall därå gälda fem och en halv procent årlig ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.»

Till stöd för ifrågavarande framställning åberopas utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 20 januari 1922,
däri föredragande departementschefen anfört följande:

»I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 21 september 1921 dagtecknad
skrift har styrelsen för Ostra centralbanans järnvägsaktiebolag gjort
framställning i fråga om sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån
för anläggning av Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg.

Innan jag ingår på bolagets ifrågavarande framställning, må erinras
om följande.

jrssi v De^ 16r'?ajJ87t beiSaåe ,Kr§1 Mat* k?"ce8B!on

till järnvägar ' i mm er by förbi Storebro till Hultsfreds station å Nässjö - OskarshamnsH"yoÅ
Wn\ Se vag fran Linköping över Rimfcrsa och Kisa till Vimmerby. Dessa båda
Vimmerby. koncessioner innehavas nu enligt Kungl. Maj:ts medgivande av Östra
centralbanans järnvägsaktiebolag.

Sedan Kung], Maj:t för anläggande av järnvägen Linköping-Vimmerby
beviljat Östra centralbanans järnvägsaktiebolag ett statslån å
1,710,000 kronor, medgav 1916 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, att de den 31 december 1915 å förenämnda
statslån förfallna annuitets- och räntebelopp, 1,342,046 kronor 46 öre,
finge, räknat från och med år 1916, under vissa villkor kapitaliseras
såsom särskilt lan till bolaget. Efter det nämnda kapitalisering av den
förfallna ^ skulden ägt rum, har bolaget behörigen inbetalt stadgade annuiteter
å såväl det äldre som det nya av nyss omförmälda statslån.

Koncession §. . Den 3 juli 1903 beviljade Kungl. Maj:t koncession å järnväg från

tmitvidaberg Ljärka station å järnvägen mellan Linköping och Vimmerby till Åtvida-Bjäfka-säby
bergs station å Västervik-Åtvidaberg-Bersbo järnväg. Sedan denna
järnväg, koncession jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande överlåtits å Åtvidaberg-
Bjärka-Säby järnvägsaktiebolag, beviljade Kungl. Maj:t genom resolution
^¦en 31 december 1903 för utförande av järnvägsanläggningen från Bjärka
till Åtvidaberg i allmänhet benämnd Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg
- ett lån ur allmänna järnvägslånefonden av 290,000 kronor.

För detta lån stadgades bland annat följande villkor:

Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
skulle gottgöras ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgöra avbetalning därå. Anstånd med räntans

Bankoutskottets utlåtande Nr P>h

3

erläggande medgavs för tre år från lyftningsdagen, dock icke utöver ett
år från den dag, eller den 1 september 1907, då järnvägen enligt den
meddelade koncessionen senast skulle vara färdig och öppnad för trafik;
och skulle beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd sålunda
medgivits, inbetalas till staten, sedan genom de stadgade anrmitetslikviderna
all övrig ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden
och kapitalet gottgjort, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens
erläggande skulle fortfara så länge, till dess även beloppet av den ränta,
med vars erläggande anstånd medgivits, blivit till staten inbetalt. Kapitalavbetalningen
skulle vidtaga den 1 september 1910 och i sammanhang
därmed gottgörelse ske av därförinnan upplupen obetald ränta, för
så vitt uppskov med densammas erläggande icke beviljats; och skulle
annuiteten sedermera erläggas samma dag varje år, till dess försträckningen
och all därå upplupen ränta blivit till fullo gulden. Därest till
betalning förfallet belopp icke bleve i föreskriven ordning erlagt, skulle
bolaget därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp
bleve behörigen inbetalt. Järnvägsanläggningen Åtvidaberg-BjärkaSäby
med alla därtill börande byggnader och materiel ävensom all bolagets
övriga egendom skulle utgöra säkerhet för den av staten lämnade
försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför varje annan fordran.

Sedan mellan Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnvägsaktiebolag och Östra
centralbanans järnvägsaktiebolag i maj 1920 upprättats köpekontrakt,
varigenom förstnämnda bolag till det sistnämnda försålt Åtvidaberg-
Bjärka-Säby järnväg, har Kung!. Maj:t genom resolution den 27 augusti
1920 medgivit, att koncessionen å berörda järnväg finge överlåtas å
Östra centralbanans järnvägsaktiebolag, samt därvid stadgat skyldighet
för sistnämnda bolag att ställa sig till efterrättelse de i avseende å såväl
omförmälda järnväg som det för densamma beviljade statslån meddelade
föreskrifter.

Därefter har Östra centralbanans järnvägsaktiebolag medelst påskrift
å den till riksgäldskontor utfärdade skuldförbindelsen för statslånet
till Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg övertagit betalningsansvaret för
samma lån jämte ränta.

Styrelsen för Östra centralbanans järnvägsaktiebolag hemställer nu,
att framställning måtte avlåtas till riksdagen därom, att bolagets förfallna
skuld till statsverket å det för Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg
beviljade statslånet finge mot säkerhet, varom nedan vidare förmäles,
omläggas till ett amorteringslån, löpande med fem procent ränta och

Östra centralbanans
järnvägsaktiebolags
förvärvande
av Åtvidaberg-

Bjärka-Säby
järnväg.

Framställning
om kapitalisering
av förfallen
skuld å
statslånet för
anläggning av
Åtvidaberg-
Bjärka-Säby
järnväg.

4

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 34.

att slutamorteras vid samma tid som det förut för berörda järnväg beviljade
statslånet, dock med rätt för bolaget att när helst det så önskade
öka amorteringen å det nya lånet eller helt inbetala detsamma.

Till stöd härför anföres huvudsakligen följande:

Den 31 augusti 1921 hade statslånet för Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg
följande ställning:

Icke förfallet kapital.............................................. kronor 269,930: 28

Anståndsränta ........................................................ »

Förfallet kapital....................... kronor 22,422: 86

Föi-fallen ränta ........................ » 105,036:14

Överräntor ............................. » 6,031:35

Förfallen skuld jämte överränta var sålunda den 31 augusti 1921 inalles
kronor 133,490: 35.

Vid tiden för Östra centralbanans järnvägsaktiebolags övertagande av Åtvidaberg-Bjärka-Säby
järnväg hade bolagets ställning varit sådan, att, om bolagets
inkomster av järnvägstrafiken förblivit sådana som de närmast föregående
åren, bolaget skulle varit i stånd att nu likvidera skulden till fullo. Den inom
landet rådande depressionen hade emellertid orsakat, att trafikinkomsterna avsevärt
nedgått.

De sammanlagda trafikinkomsterna av Östra centralbanan och Åtvidaberg-
Bjärka-Säby järnväg utgjorde:

år 1918 första halvåret kronor 1,405,153: 50, hela året kronor 2,893,650: 89
» 1919 » » » 1,498,285:47, » » » 2,989,011:91

» 1920 » » » 1,626,059:70, » » » 3,110,377:90

» 1921 » » » 1,042,717:05.

Då det torde få anses ovisst, huruvida konjunkturerna bleve sådana, att
bolaget under närmaste åren kunde bliva i stånd att till fullo likvidera förfallna
belopp och sålunda bliva befriat från trycket av denna svävande skuld, som när
som helst kunde indrivas, och då vidare statsverket saknade inteckningssäkerliet
för en stor del av sin fordran, förmodade bolaget, att det skulle för båda parterna
vara önskvärt, att en reglering av förhållandet nu skulle kunna ske på samma
sätt som skedde vid uppläggandet år 1916 av bolagets nya lån för Linköping-
Vimmerby järnväg.

Bolaget hade tänkt, sig få den svävande skulden vid 1921 års utgång omlagd
till ett amorteringslån å 125,000 kronor från den 1 januari 1922 med amorteringsprocenten
satt så hög, att slutliga inbetalningen för det nya lånet skulle sammanfalla
med den för det ursprungliga lånet fastställda. Skillnaden mellan den
svävande skulden och 125,000 kronor avsåge bolaget att få kontant inbetala.

Den säkerhet, bolaget hade att erbjuda för detta nya lån, utgjordes av fem
inteckningar i Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg, beviljade den 15 april 1907 under
§§ 178 -182 enligt Jönköpings rådstuvurätts inteckningsprotokoll, vardera å
25,000 kronor och löpande med sex procent ränta samt liggande närmast efter
den inteckning å 290,000 kronor, som läge som säkerhet för statslånet å samma
belopp.

35,898: 88
133,490: 35

Bnnl-ouLkotletti utlåtande .Nr .Vi.

Ifråga om bolagets förmåga att fullgöra härigenom uppkommande annuiteter
framliölles, att Östra centralbanan alltjämt med undantag för tiden under nu rådande
depression haft glädjen se sin trafikomsättning utvecklad. Bolaget hade
ock varit i tillfälle att under senaste åren kunna, utan att upptaga nya lån, ställa
sin järnväg såväl som dess rullande materiel i bättre anpassning efter trafikens
krav. Sålunda hade bland annat spårsystemen å en del stationer utökats, växelocli
signalsäkerhetsanläggningar utförts å i det närmaste alla trafikplatser, ett
lokomotiv, tro personboggievagnar och tjugu öppna godsvagnar anskaffats. För
närmaste åren vore järnvägen sålunda väl rustad att tillgodose de krav på dess
trafikförmåga, som skäligen kunde uppställas, och härav följde, att styrelsen ansåge
sig hava all anledning hoppas på att, om nu föreliggande framställning bifölles,
kunna få medel disponibla att därmed för framtiden noggrant fullgöra alla
sina förbindelser till statsverket.

I utlåtande den 29 oktober 1921 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört:

»Distriktschefen i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, som av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen hörts i ärendet, anför i yttrande till styrelsen den 24
oktober 1921 bland annat, att statens ställning till Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg
blivit väsentligt förbättrad, sedan Östra centralbanan blivit ägare till järnvägen
ifråga och övertagit betalningsansvaret för densamma. Under de senaste
åren hade bolagets inkomster varit goda, och hade bolaget under dessa år utom
fullgörandet av sina betalningsskyldigheter till staten även utfört väsentliga arbeten
för Östra centralbanans förbättrande, varför denna nu befunne sig i mycket
gott stånd. Å Åtvidabergsbanan hade sådana arbeten visserligen ej utförts i
motsvarande omfattning, men underhållet å denna bana hade dock ej eftersatts,
utan utförts på för trafiksäkerheten fullt betryggande sätt. Några underhållsarbeten
av större omfattning vore därför icke erforderliga å banan under de närmaste
åren utan endast sådana, som varje år återkomma, eller komplettering av
ballastgrus och utbyte av syllar. Distriktschefen har därför ansett, att banans
driftkostnader ej torde komma att överstiga de av bolaget beräknade, varför goda
utsikter borde finnas för att bolaget skulle kunna verkställa amortering av sin
skuld . till staten så, som av detsamma planerats.

Även styrelsens maskininspektör har yttrat sig och meddelat, att bolagets
rullande materiel befunne sig i gott stånd och för de närmaste åren icke påkallade
annat arbete än vanligt underhåll.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner anordning med förfallen statsskuld
på liknande sätt, som här föreslagits, ofta ändamålsenlig och har i föreliggande
fall ej heller någon annan erinran att göra, än att den nuvarande tidpunkten
möjligen ej är lämpligt vald. Inträffar snart uppgång på marknaden, är väl ej
osannolikt, att bolaget skulle snart kunna inbetala sin skuld. Skulle åter, efter
ett bifall till nu föreliggande ansökan, depressionen bliva långvarig, lär väl kunna
tänkas, att ny skuld kan uppstå, som behöver behandlas på liknande sätt. Styrelsen
ifrågasätter sålunda, huruvida ej något uppskov med ärendets avgörande
kunde vara lämpligt.»

Väg- och
vattenbyggnadsetyrelaen -

Fullmäktige i riksgäldskontor, som lämnats tillfälle att yttra sig Fallmäktige
i ärendet, hava den 17 november 1921 anfört huvudsakligen följande:

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Å statslånet för anläggning av Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg, vilket lån
skulle amorteras medelst erläggande av en årlig annuitet å 14,500 kronor, motsvarande
b % k ursprungliga lånebeloppet, hade hittills följande inbetalningar
blivit verkställda:

1915 ........................

..................................... kronor

14,500

-

1916 .......................

...................................... »

14,500

-

1917 .......................

..................................... »

18,000

-

1918 .......................

..................................... »

18,000

-

1919 ........................

...................................... »

18,000

-

1920 .......................

..................................... »

18,000

-

Summa kronor 101,000

-

Under förutsättning att någon inbetalning å lånet ej gjordes under återstående
delen av år 1921, komme skulden för detsamma att den 31 december
1921 utgöra:

Ej förfallen skuld:

Kapital................................................... kronor 267,577: 14

Anståndsränta ...................................... » 35,898:88

Eänta..................................................... * 3'980: 21 307,456: 23

Förfallen skuld:

kronor 22,422: 86
» 105,036:14

_____________7--754: 56 135,213: 56

Summa kronor 442,669: 79

Med hänsyn till de ovissa konjunkturerna torde det för Ostra centralbanans
järnvägsaktiebolag innebära en fördel, att reglering av den förfallna skulden
komme till stånd. Även för riksgäldskontoret medförde en sådan reglering den
fördelen, att riksgäldskontoret, som för närvarande ej hade någon realsäkerhet
för större delen av berörda skuld, efter kapitaliseringens genomförande skulle
erhålla inteckningar i Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg å tillsammans 125,000
kronor såsom hypotek för det nya lånet.

Fullmäktige tillstyrkte alltså för sin del, att proposition avlätes till riksdagen
om den förfallna skuldens kapitalisering på i huvudsak de grunder, som
bolaget föreslagit. I enlighet därmed torde det nya lånets belopp bestämmas
till 125,000 kronor, löpande, med 5 % ränta från och med den 1 januari 1922.
Annuiteten för lånets förräntande och återgäldande syntes lämpligen kunna sättas
till 7,300 kronor, att inbetalas första gången den 31 december 1922 och sedermera
samma dag varje år, intill dess hela lånebeloppet jämte ränta blivit likviderat.
Under förutsättning att denna annuitet behörigen erlades, skulle lånet bliva slutbetalt
år 1961 eller ungefär vid samma tidpunkt, då det ursprungliga statslånet
till Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg skulle vara infriat. För övrigt syntes enligt
bolagets hemställan såsom villkor för kapitaliseringen böra stadgas, att den återstående
förfallna skulden skulle kontant inbetalas, samt att bolaget skulle till
riksgäldskontoret avlämna den erbjudna säkerheten, bestående av 5 inteckningar
i Åtvidaberg-Bjärka-Säby järnväg å tillsammans 125,000 kronor med ränta.

Kapital....

Fänta.......

Överränta

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

7

Enligt vad jag inhämtat, har någon ytterligare inbetalning till riksgäldskontoret
icke gjorts, sedan fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande
avgavs, vadan bolagets förfallna skuld å statslånet till Åtvidaberg-
Bjärka-Säby järnväg den 31 december 1921 uppgick till det av fullmäktige
angivna beloppet 135,213 kronor 56 öre.

Den nu ifrågasatta regleringen av bolagets skuld å förevarande lån
måste anses vara till gagn såväl för det allmänna som för bolaget.
Riksdagen har ock förut i flera likartade fall - senast enligt skrivelse
den 18 februari 1919, nr 20 - medgivit kapitalisering av förfallen
skuld å järnvägslån på i huvudsakligen samma villkor, som nu ifrågasatts.
Den gjorda framställningen torde därför böra bifallas. I enlighet
med de villkor, som numera gälla för utlämnande av lån från allmänna
järnvägslånefonden, torde, på sätt föreslagits, räntefoten beträffande det
ifrågasatta nya lånet böra bestämmas till fem procent, och bör överräntan
i anledning härav utgå efter fem och en halv procent.»

I likhet med departementschefen anser utskottet den här ifrågasatta
anordningen vara till gagn såväl för det allmänna som för bolaget.
Såsom departementschefen framhållit, har riksdagen ock förut i likartade
fall medgivit kapitalisering av förfallen skuld å järnvägslån på i huvudsak
samma villkor, som nu ifrågasättas. Utskottet, som icke funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 36
må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 maj 1922.

På bankoutskottets vägnar:

K. J. GUSTAFSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson, Öhngren, Strömberg, Vindahl, Johansson i
Friggeråker, Malmberg och Berge samt

av andra kammaren: herrar Gustafsson i Örebro, Janson i Kungsör, Bäcklund,
Sommelius, Lovén, Byberg och Höglund,

Departements chefen.

Utskottet.