Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
1
Nr 46.
Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1922 kl. 8 f. in.
Bevillning sutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om vissa ändringar
i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning
av rusdrycker m. m., ävensom i ämnet väckta
motioner.
Genom en den 10 mars 1922 dagtecknad, till bevillningsutskottet
hänvisad proposition, nr 191, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan införda förslag till
dels förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni
1917 angående försäljning av rusdrycker,
dels ock förordning om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den
11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin.
Förslag
till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340)
angående försäljning av rusdrycker.
Härigenom förordnas, att nedannämnda paragrafer och moment i
förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker skola
erhålla följande ändrade lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 39 höft. (Nr 46.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
1 KAP.
Allmänna bestämmelser.
4 §•
3. Den, som till avsalu äger tillverka rusdrycker, må ej tilldelas
rättighet till detaljhandel med sådana drycker.
8 §•
1. Tillverkare av rusdrycker, så ock partihandelsbolag, som i 12 §
sägs, må ej i samband med rörelsens bedrivande annorledes än genom
försäljning avhända sig rusdrycker till annan.
10 §.
1. Rusdrycker må till riket införas blott av partihandelsbolag,
som i 12 § sägs, samt, efter tillstånd av den i 19 § omförmälda prisoch
inköpsnämnd, av bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker.
II KAP.
Om partihandel med rusdrycker.
12 §.
1. Partihandel inom riket med rusdrycker må, där fråga ej är
om försäljning, som i 13 eller 14 § sägs, bedrivas allenast av för sådant
ändamål bildat, i den ordning här nedan sägs antaget aktiebolag (partihandelsbolag).
Försäljning för export må bedrivas uteslutande av partihandelsbolag
samt av tillverkare, som avses i 13 §.
2. Konungen antager efter därom gjord ansökan partiharidelsbolag
för viss tid, minst fem högst tio år. Ansökan skall före september
månads utgång året innan försäljningen är avsedd att taga sin början
skriftligen göras hos Konungen. Dylik ansökan skall vara åtföljd av
den för bolaget antagna bolagsordningen.
Missbrukar bolaget sin försäljningsrätt, må densamma av Konungen
återkallas att upphöra å tid, som av Konungen bestämmes.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 3
3. Partihandelsbolag må icke avse att bereda delägarna vinning
ntöver skälig ränta å de av delägarna tillskjutna kontanta medel.
4. Av den vinst, som å partihandelsbolags rörelse årligen uppstår,
må bolaget enligt Konungens medgivande använda viss del till
avskrivningar och avsättning till fonder. Vad därefter, och sedan utdelning
till bolagets delägare ägt rum, kan återstå av vinsten, skall
bolaget efter varje kalenderårs slut inom påföljande juni månads utgång
insätta å statsverkets giroräkning i riksbanken.
5. Ej må partihandelsbolag antagas, där ej genom bestämmelse
i bolagsordningen eller på annat sätt, som finnes betryggande, åt staten
beretts övervägande inflytande å bolagets ledning; och skall bolaget
därutöver vid verksamhetens bedrivande vara underkastat den särskilda
kontroll från statens sida, som Konungen prövar nödig.
6. Närmare bestämmelser i de i 4 och 5 mom. angivna hänseenden
ävensom de ytterligare föreskrifter i avseende å partihandelsbolags
verksamhet och drift, som finnas erforderliga, skola intagas i avtal, som
upprättas vid bolagets antagande.
13 §.
1. Den, som till avsalu äger tillverka spritdrycker, vare skyldig
att av det tillverkade till partihandelsbolag försälja vad som icke utföres
ur riket eller enligt stadgande i förordningen angående handel
med skattefri sprit användes i tillverkarens egen rörelse eller enligt
samma förordning försäljes till där avsedd partihandlare.
2. Inom riket tillverkat vin, som icke ntföres ur riket, må försäljas
allenast till partihandelsbolag.
3. Öl, som icke utföres ur riket, må av tillverkare försäljas
allenast till partihandelsbolag eller till bolag, som äger rätt till detaljhandel
med rusdrycker.
.14 §■
Bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker, må försälja
sådana drycker till annan innehavare av rätt till detaljhandel i och för
dennes rörelse.
15 §.
Tillverkare, varom i 13 § förmäles, vare skyldig hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer tillgängliga för av kontrollstyrelsen
särskilt förordnat ombud och har att vid utövande av för
-
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
säljningsrätten ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen
för tillsyn å försäljningen kan meddela.
16 §.
Efter ansökning äger kontrollstyrelsen medgiva, att för konkursbos
eller stärbhus räkning eller där eljest särskilda omständigheter föreligg^
rusdrycker må för visst fall utan hinder av de i denna förordning
givna föreskrifter försäljas till partihandelsbolag eller till bolag,
som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker.
III KAP.
Om rättigheter till detaljhandel med rusdrycker.
19 §.
2. Vid utövande av sin verksamhet står bolag under överinseende
av kontrollstyrelsen och har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
kontrollstyrelsen i avseende å inköp av, försäljningspris för samt alkoholstyrka
hos rusdrycker ävensom angående räkenskapers förande och i
övrigt beträffande bolagets förvaltning eller eljest i de i denna förordning
särskilt angivna hänseenden kan meddela.
För tillsyn och övervakande av bolags inköp av andra rusdrycker
än inom riket tillverkat Öl tillsätter kontrollstyrelsen en pris- och inköpsnämnd
av högst sju personer. Instruktion för nämnden fastställes
av kontrollstyrelsen.
Närmare bestämmelser angående kontrollstyrelsens verksamhet uti
de hänseenden, som i detta mom. avses, meddelas av Konungen.
IV KAP.
Särskilda föreskrifter om utminutering av rusdrycker.
46 §.
Bolag äger överenskomma med den, som tillverkar Öl, att hos
bolaget inköpt Öl jämväl må, med iakttagande av de av kontrollstyrelsen
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 5
för sådant fall meddelade föreskrifter, av tillverkaren försändas direkt
till köpare.
50 §.
Anhåller någon å honom anvisat utminuteringsställe att få inköpa
visst slags rusdryck, som därstädes må till honom försäljas men ej
hålles i lager av vederbörande detaljhandelsbolag, vare detaljhandelsbolaget,
därest det eljest finner utminutering till sökanden kunna äga rum
och han som säkerhet för betalningens fullgörande nedsätter det belopp,
bolaget kan fordra, pliktigt söka till skäligt pris anskaffa varan.
VII KAP.
Ansvarsbestämmelser m. m.
75 §.
Överskrider den, som enligt 12 eller 13 § äger rätt till partihandel
med rusdrycker, honom tillkommande försäljningsrättighet, straffes med
böter från och med trettio till och med fem tusen kronor. Åro omständigheterna
försvårande eller beträdes någon andra gången eller oftare
med sådan förbrytelse, må ock dömas till fängelse.
83 §.
1. Rusdrycker, som till riket införas av annan än den, vilken enligt
10 § är berättigad till införsel av sådana drycker, må, därest varan i
behörig ordning angivits'' till tullbehandling, åter utföras. Sker ej återutförsel
inom fyra månader, efter det angivning enligt tullstadgan senast
skolat ske, hemfaller varan till kronan, och skall för dess räkning med
varan förfaras på sätt i 90 § är stadgat.
85 §.
Den, som i följd av bestämmelserna i 15 § undfått del av där
avsedd tillverkares räkenskaper och verifikationer, så ock den, som haft
eller har att taga befattning med tillsyn å försäljning av rusdrycker,
som bedrives av innehavare av överlåten rättighet, vare förbjudet att,
där det ej kan anses påkallat av tjänstens intresse, yppa affärsförhållanden,
varom han fått kunskap. Gör han detta och framgår ej av om
-
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
ständigheterna, att lian om de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,
då han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från och med
trettio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada eller
begagnar han sig av sin kännedom till egen eller annans fördel, må
dömas till fängelse.
90 §.
2. Rusdrycker, som enligt denna förordning eller annan författning
förklarats förbrutna, skola, därest de äro i försäljningsdugligt skick,
hembjudas till bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker,
eller till partihandelsbolag. Kunna förbrutna rusdrycker på grund av
sin beskaffenhet ej tillhandahållas allmänheten, skola de hembjudas till
partihandelsbolag, som till avsalu bedriver rening av brännvin, att av
bolaget för tekniskt bruk avyttras. Bolag, till vilket rusdrycker sålunda
hembjudits, vare skyldigt att till skäligt pris inköpa den hembjudna
varån. År värdet så ringa, att det ej kan anses motsvara forslingskostnaderna,
skall varan bevisligen förstöras.
Lag samma vare i fråga om försäljning på grund av bestämmelser
i tullstadgan eller andra författningar av rusdrycker, som ej förklaras
förbrutna.
Med den erlagda köpesumman för rusdrycker, som försålts på grund
av stadgande i 83 § 1 mom. eller bestämmelser i tullstadgan, skall i
tillämpliga delar förfaras på sätt i tullstadgan föreskrives beträffande
köpesumman för gods, som enligt samma stadga blivit genom tullverkets
försorg försålt å auktion; skolande, därest enligt tullstadgan viss tid
skall räknas från auktionsdagen, tiden i stället räknas från den dag, då
betalning kommit tullverket tillhanda.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923; dock skall
vad i 12 § 2 mom. stadgas angående ordningen för partihandelsbolags
antagande omedelbart lända till efterrättelse. Utan hinder av vad i
denna förordning stadgas, skall den, som av kontrollstyrelsen erhållit
tillstånd till detaljhandel med rusdrycker, där ej annan uppgörelse
träffas, bibehållas vid den honom jämlikt 13 § i förordningen angående
försäljning av rusdrycker enligt dess nuvarande lydelse tillkommande
uppsägningstid samt vid övriga honom enligt samma förordning tillförsäkrade
rättigheter.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
7
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den 11 oktober 1907
(nr 86) angående tillverkning av brännvin.
Härigenom förordnas, att 9 § i förordningen den 11 oktober 1907
angående tillverkning av brännvin skall erhålla följande ändrade lydelse:
1. Angående rätt till rening av brännvin gäller vad därom är särskilt
stadgat.
2. För bestämmande av priset å det brännvin, tillverkare enligt 13
§ i förordningen angående försäljning av rusdrycker är skyldig att sälja
till där avsett partihandelsbolag, tillsättes årligen en prisnämnd av nio
ledamöter. Tre av ledamöterna, däribland nämndens ordförande, utses
av Kungl. Maj:t, tre av vederbörande partihandelsbolag och tre av tillverkarna.
Kostnaden för prissättningen bestrides till hälften av vederbörande
partihandelsbolag och till hälften av tillverkarna. Kungl. Mäjrt
utfärdar närmare föreskrifter om ordningen för tillsättande av prisnämndens
ledamöter samt om nämndens verksamhet.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.
Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda
statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t
anfört till motivering för berörda förslag, får utskottet hänvisa till propositionen.
Till utskottet hava jämväl överlämnats följande sex i anledning
av propositionen väckta motioner, nämligen:
l:o) två likalydande motioner nr 152 i första kammaren av herr
Johan Johansson i Friggeråker och nr 292 i andra kammaren av herr
Olsson i Kullenbergstorp, i vilka hemställts, »att riksdagen måtte med
avslag å den kungl. propositionen nr 191 besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära ny, allsidig, av fullt opartiska och kvalificerade
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
personer verkställd utredning och förslag om sådana ändringar i kungl.
förordningen av den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker,
genom vilka partihandeln med rusdrycker så ordnas, att full trygghet
vinnes för, att den staten tillkommande delen av vinstmedlen på denna
handel av det eller de organ, som kunna komma att övertaga ifrågavarande
verksamhet, på det noggrannaste redovisas och till statsverket
inlevereras samt
att hos Kungl. Maj:t hemställa, att det under den tid, varunder
berörda utredning pågår, noggrant tillses, att statens andel av ifrågavarande
vinstmedel i största möjliga utsträckning kommer det allmänna
till godo»,
2:6) motionen nr 153 i första kammaren av herr Stendahl, däri
föreslagits, »att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts proposition nr
191 ville besluta,
att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag till nästa
års riksdag om ordnande av partihandeln med rusdrycker i av mig ovan
angiven riktning,
att denna utredning måtte verkställas så, att slutgiltigt beslut kan
fattas under nästa riksdags första del,
att Kungl. Maj:t måtte ofördröjligen uppdraga åt kungl. kontrollstyrelsen
att uppsäga samtliga beviljade rättigheter för partihandel med
rusdrycker,
att Kungl. Maj:t måtte noggrant övervaka, att den staten tillkommande
vinsten från Spiätcentralen oavkortad inflyter till statsverket»,
3:o) motionen nr 154 i första kammaren av herr Carl Gustaf
Ekman, vari hemställts, »att riksdagen måtte:
a) avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 191,
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förnyad, allsidig utredning
rörande frågan om organisationen av partihandeln för rusdrycker,
därvid till prövning bör, i jämbredd med andra möjliga alternativ, jämväl
anordnandet av ett verkligt statsmonopol därå upptagas samt om framläggandet
för riksdagen snarast görligt av det förslag, vartill denna
utredning kan giva anledning»,
4:o) motionen nr 281 i andra kammaren av herr Jönsson i Boa,
vilken hemställt,
»att riksdagen måtte besluta sådan ändring i den i Kungl. Maj:ts
proposition, nr 191, föreslagna förordningen om vissa förändringar i
förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker att
den i 19 § 2 mom. omförmälda pris- och inköpsnämnden tillsättes av
Konungen och att brännerinäringen bliver i densamma företrädd, ävensom
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
9
att det framlagda förslaget till förordning om ändrad lydelse av 9
§ i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin
samt härav föranledd ändring i näringsfrihetsförordningen ej måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda»,
5:o) motionen nr 293 i andra kammaren av herr Kinmanson, däri
yrkats
»att, därest icke riksdagen kommer att bifalla de avslagsyrkanden
på nämnda proposition, som efter vad jag har mig bekant komma att
motionsvis framföras, riksdagen måtte besluta:
att § 50 i rusdrycksförsäljningsförordningen bibehålies med sin
nuvarande formulering, samt
att i § 10 i rusdrycksförsäljningsförordningen enligt Kungl. Maj:ts
förslag vidtages den ändring, att bestämmelse intages, som medgiver
detaljhandelsbolag rättighet verkställa här ifrågasatta import utan särskilt
av pris- och inköpsnämnden lämnat tillstånd; *
och anhåller jag, att vederbörande utskott måtte ombesörja eventuellt
erforderlig omredigering av § 10.»
På sätt framgår av bevillningsutskottets memorial nr 44 av denna
dag, har utskottet till andra kammaren återlämnat berörda motion
II: 281 av herr Jönsson i Boa, i vad densamma avser näringsfrihetsförordningen.
Vidkommande vad de särskilda motionärerna anfört till stöd för
sina förslag tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.
Enligt förordningen om försäljning av rusdrycker, vilken förordning
trätt i kraft den 1 januari 1919, må partihandel med rusdrycker utövas,
förutom av tillverkare och detalj handelsbolag, av den, som därtill erhållit
tillstånd av kontrollstyrelsen. Sådant tillstånd har lämnats, utom till en
enskild person, allenast till aktiebolaget Vin- och spritcentralen — i det
följande benämnt Spritcentralen — samt fyra dess dotterbolag. Partihandeln
med rusdrycker har sålunda i stort sett koncentrerats hos sistnämnda
företag.
Beträffande Spritcentralens och dess dotterbolags tillkomst, utveckling
och nuvarande organisation tillåter sig utskottet hänvisa till en av
bolagets styrelse uppgjord promemoria, vilken finnes fogad vid 1921 års
bevillningsutskotts betänkande nr 39.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 39 höft. (Nr 46.) 2
Utskottet.
Gällande
bestämmelser.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
1921 åt t
riksdag.
I två vid 1921 års riksdag väckta, likalydande motioner, den ena
nr 58 i första kammaren och den andra nr 96 i andra kammaren hemställdes,
bland annat, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning och förslag om sådana förändringar
i rusdrycksförsäljningsförordningen, genom vilka partihandeln
med rusdrycker komme att på ett ändamålsenligt sätt regleras. I anledning
av sistnämnda motioner anhöll riksdagen i skrivelse den 17
juni 1921 (nr 408), att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning,
på vad sätt det allmännas inflytande inom den nuvarande faktiska organisationen
av partihandeln med rusdrycker bäst kunde ordnas, samt för
riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen föranledde.
Riksdagen anförde i motiveringen till denna hemställan i huvudsak
följande:
På begäran av riksdagens bevillningsutskott, som förberedande behandlat
omförmälda motioner, har kontrollstyrelsen i vederbörlig ordning avgivit yttrande
över desamma, vilket yttrande återfinnes såsom bilaga till utskottets
betänkande i ämnet (nr 39). Berördia yttrande åtföljes, bland annat, av en utav
kontrollstyrelsen från aktiebolaget vin- och spritcentralen infordrad
promemoria rörande detta bolags tillkomst och förhållande till partihandeln
med rusdrycker.
Partihandeln med rusdrycker är, såsom den i bilagan lämnade redogörelsen
visar, numera i stort sett koncentrerad hos aktiebolaget vin- och spritcentralen
och dess dotterbolag. Vid ingången av 1919, det år, då den nya rusdrycksförsäljmingen
trädde i kraft, biföllos nämligen av kontrollstyrelsen
ansökningar, enligt § 13 i rusdryoksförsäljningsförordningen, allenast från
vin- och spritcentralen och dess fyra dotterbolag. Dessa fem bolag voro vid
det dåvarande de enda firmor, som bedrevo den handel med vin och spirituösa,
som förut bedrivits av enskilda vinhandlare eller firmor, och vilka i viss utsträckning
försålt varor till landets systembolag. Innehavarna av en del av
de till vin- och spritcentralen överlåtna firmor, som sålunda ej längre bedrevo
dylik rörelse, hade ävenledes ingivit ansökningar om rätt till partihandel.
Dessa ansökningar, som avsågo att börja ny rörelse, avslogos av kontrollstyrelsen.
Likaledes avslogos ansökningar från en del enskilda, smärre agenter
och anställda hos äldre vinhandlare, vilkas rörelse antingen var av mycket
ringa omfattning eller för vilkas vidkommande bifall av andra skäl icke lämpligen
kunde komma ifråga. De klagomål över kontrollstyrelsens beslut, som
några av de sökande anförde hos Kungl. Maj:t, föranledde ej heller någon
Kung]. Maj :ts åtgärd.
Denna utveckling, .som enligt i de föreliggande motionerna uttalad uppfattning
resulterat i ett faktiskt monopol, anses av motionärerna stridande
mot lagstiftarens avsikt vid tillkomsten av gällande rusdryeksförsäljningsförordning,
enligt vars 12 § rätt till partihandel tillkommer, förutom tillverkare
och systembolag, annan, som därtill erhållit tillstånd av kontrollstyrelsen. Dylikt
tillstånd anse motionärerna bort lämnas av kontrollstyrelsen, så snart ej
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 11
sökanden varit diskvalificerad eller hinder eljest i det särskilda fallet förelegat.
Motionärerna hava icke påyrkat en omedelbar återgång till vad de anse
vara lagens mening, men den utredning i ämnet, de förorda, borde närmast
»taga sikte på en anordning med fri näringsutövning, givetvis begränsad
genom noggrann prövning av kvalifikation såväl till personlighet som yrkesinsikt».
Skulle däremot utredningen eventuellt resultera i förslag om monopol,
borde detta åter »tillkomma i en formligen av regering och riksdag godtagen
ordning» och under tillfredsställande garantier.
Utan att här ingå på detaljer i motionärernas framställning eller i den
uttömande utredning, som kontrollstyrelsen lämnat, bär riksdagen velat till eu
början konstatera, att helt genom den utredning, kontrollstyrelsen förebragt,
måste anses ådagalagt, att den tolkning av innebörden av 12 § i rusdrycksförsäljningsförordningeu,
som motionärerna företräda, är oriktig. Att kontrollstyrelsen
rent formellt sett haft befogenhet att handlägga här förevarande
ärenden på sätt, som skett, synes vara obestridligt, och annat har ej heller av
motionärerna påståtts.
Ur saklig synpunkt har riksdagen ansett, att den koncentration av partihandeln
till ett fåtal bolag med begränsad utdelning, som ägt rum, varit till
gagn och väsentligt underlättat genomförandet av den nya rusdryckslagstiftningen.
Det privaitekonomiskia intressets avlägsnande från handeln med rusdrycker
har länge varit en ledande princip i svensk rusdryckslagstiftning.
även om dess fulla tillämpning varit förenad med störa svårigheter. Att
principen på grund av den utveckling, som ägt rum under de sista åren,
kunnat vinna tillämpning jämväl på partihandelns område, har riksdagen ansett
vara enbart fördelaktigt.
Genom det sätt, på vilket koncentrationen av partihandeln ägt rum barock
det allmänna vunnit den betydelsefulla fördelen, att de synnerligen svårlösta
ersättning-sproblem, som måste uppstå vid avlösningen av den enskilda
spirituosahandeln, fått sin lösning utan statens direkta ingripande och på ett
sätt, som vunnit föregående års riksdags godkännande.
Vad riksdagen i samband med behandlingen av förevarande motioner
ansett höra beaktas är sålunda ej den av motionärerna företrädda tanken på
en återgång till en mera fri näringsutövning på partihandelns område. Fastmer
synes det böra i författningen fastslås, att rätt till partihandel icke må
kunna utövas i privatekonomiskt intresse.
Det sätt varpå iden nuvarande organisationen kommit till stånd, gör det
emellertid helt naturligt, att statsmakterna höra undersöka, huruvida inom
den nuvarande organisationen av partihandeln det allmännas inflytande är i
önskvärd utsträckning ''tillgodosett. Ehuruväl riksdagen anser det vara en angelägenhet
av stor vikt, att det eller de affärsföretag, som skola handhava
denna gren av rusdryokshandeln, äro väl konsoliderade och sålunda i stånd
att själva bära konsekvenserna av de inskränkningar i deras rörelse, som
statsmakterna må finna lämpliga, är det icke desto mindre av vikt, att klara
bestämmelser finnas rörande medeldispositionen inom dylika företag. Riksdagen
bär väl beaktat, att inom den nuvarande partihandelsorganisationen det
allmännas representanter hava ett avgörande inflytande, men ifrågasätter,
Partihanclelssakkun
niga.
Propositionen.
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
huruvida ej genom avtal eller på annat lämpligt sätt, i likhet med vad fallet
är med aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, det allmänna bör tillförsäkra
sig rätt till utsträckt kontroll dels i fråga om den löpande affärsverksamheten,
dels oek i fråga om bolagsstämmans avsättningar till fonder och dylikt.
Slutligen har riksdagen ansett tiden vara inne att utreda, huruvida de
principer för partihandelns handhavande, som numera bragts till tillämpning,
höra inskrivas i rusdrycksförsäljningsförordningen och tillbakagång på detta
område sålunda omöjliggöras.
_ Det är givetvis av vikt för frågans lösning, att under tiden för den utredning,
som riksdagen sålunda finner sig böra begära, inga åtgärder vidtagas,
som äro ägnade att föregripa ett eventuellt kommande beslut från riksdagens
sida, utan att utredningens resultat avvaktas under bibehållande av sakernas
nuvarande läge. Härföirutom får diet anses vara ett statsfinansiellt intresse av
särskild betydelse under nuvarande situation, att åtgärder icke vidtagas, som
kunna vara ägnade att minska statens vinstandel från partihandeln.
Den utredning, varom riksdagen sålunda anhållit, anförtroddes åt
justitierådet A. G. S. Borgström, kammarherren C. A. E. von Hofsten,
riksgäldsfullmäktigen S. H. Kvarnzelius och generaltulldirektören N. H.
R. Themptander i egenskap av sakkunniga. Med skrivelse den 23
november 1921 hava nämnda så kallade partihandelssakkunniga till
chefen för finansdepartementet överlämnat på grund av berörda uppdragutarbetade
förslag till bestämmelser i ämnet.
Enligt föreliggande proposition, som i allt väsentligt ansluter sig
till de sakkunnigas förslag, har rätten till partihandel inom riket med
rusdrycker i stort sett förbehållits för sådant ändamål bildade partihandelsbolag,
å vilkas ledning staten skulle äga övervägande inflytande
och vilka vore underkastade statens kontroll. Den behållning å sådant
bolags verksamhet, som kunde återstå, sedan enligt Kung]. Maj:ts
medgivande avskrivningar och avsättningar till fonder verkställts samt
utdelning till bolagets delägare ägt rum med belopp, ej överstigande
skälig ränta å av dem tillskjutna medel, skulle enligt propositionen
inlevereras till statsverket. Vidare har i förslaget till ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
föreskrivits, att partihandelsbolag skall
antagas av Kungl. Maj:t för en tid av minst fem och högst tio år samt
att sådant bolags verksamhet och förhållande till staten skall närmare
regleras genom ett vid bolagets antagande upprättat avtal.
Såsom bilaga till propositionen har införts, bland annat, ett av de
sakkunniga utarbetat förslag till sådant avtal rörande upplåtande av
partihandel med rusdrycker till Spritcentralen och två av dess dotterbolag,
vilket avtalsförslag preliminärt godkänts av Spritcentralens styrelse.
Enligt detta förslag, som innehåller, bland annat, bestämmelser
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 13
rörande bolagens förpliktelser med avseende å rörelsens bedrivande samt
om Spritcentralens och dess dotterbolags rätt till avskrivningar och avsättningar
till fonder, skulle Kungl. Maj:t äga att för kontroll och tillsyn
å Spritcentralens och dess dotterbolags rörelse och förvaltning utse en
jourhavande direktör hos Spritcentralen. Därjämte skulle det enligt
samma förslag åligga Spritcentralen att, så snart sådant läte sig utan
mera avsevärda förluster göra, avveckla sitt förhållande till vissa av
dess dotterbolag.
Den i propositionen föreslagna lösningen av frågan om partihandelns
ordnande tillgodoser i allt väsentligt berörda av 1921 års riksdag
uttalade önskemål. Utan att kravet på ett avlägsnande av privat vinstintresse
från partihandeln med rusdrycker åsidosatts eller anspråken på
statens övervägande inflytande å partihandelsföretags ledning och en
effektiv kontroll över desamma eftergivits, synes den föreslagna formen
för de företag, som skulle äga att utöva partihandel med rusdrycker,
erbjuda betydande organisatoriska fördelar. I motsats till vad förhållandet
säkerligen skulle bliva, därest någon av de utvägar anlitats, som förordats
till utredning i flera av de föreliggande motionerna, eller att staten antingen
själv skulle övertaga försäljningsverksamheten eller överlåta densamma
till ett efter mönstret av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet bildat
företag, kräver den föreslagna anordningen icke något kapitaltillskott
från statens sida liksom genom densamma de avsevärda olägenheter,
som skulle uppstå genom avvecklingen av redan bestående företag,
undgås. Åven med hänsyn till att statsmakterna sannolikt hava att inom
en icke avlägsen framtid taga ställning till frågan om införande av ett
rusdrycksförbud, har det synts utskottet olämpligt att för rusdrycksförsäljningens
ordnande åtgärder vidtagas, som skulle å ena sidan fordra
tillskott av nytt kapital och å andra sidan måhända göra redan förefintliga
anordningar värdelösa. För övrigt synes den föreslagna lösningen
av frågan ur ovan nämnda, av 1921 års riksdag framhållna synpunkter
erbjuda i stort sett lika stora fördelar som de av motionärerna
förordade utvägarna.
Utskottet har därför icke haft någon erinran i princip att framställa
mot ifrågavarande proposition. Härigenom har utskottet även
angivit sin ståndpunkt till de yrkanden, som framställts i motionerna
1:152 av herr Johan Johansson i Friggeråker, 11:292 av herr Olsson i
Kullenbergstorp, 1:153 av herr Stendahl och-1:154 av herr Carl Gustaf
Ekman.
De bestämmelser, som finnas införda i berörda av partihandels -
Utskottets
yttrande.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
sakkunniga utarbetade förslag till avtal, hava icke givit utskottet anledning
till erinran.
Utskottet har vidare i likhet med föredragande departementschefen
ansett riktigt, att den inkomst, statsverket önskar uttaga ur rusdryckshanteringen,
uppbäres i form av skatter, lagda å de tillverkade
och försålda varorna, samt att med hänsyn härtill högre priser icke
åsättas de av partihandelsbolagen försålda varorna än som erfordras för
att bereda bolagen en skälig fabrikations- och handelsvinst. Härigenom
vinnes dessutom den beaktansvärda fördelen, att staten tidigare kommer
att tillgodonjuta inkomsten i fråga än om densamma utginge i form
av vinstandel från partihandelsbolagen.
Det har synts utskottet önskvärt, att staten, åtminstone icke innan någon
erfarenhet vunnits rörande de praktiska verkningarna av ett avtal,
upprättat i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag, för
någon längre tid bindes vid visst eller vissa partihandelsbolag. Med
hänsyn härtill och då det skulle medföra olägenheter, därest vid ett eventuellt
beslut om rusdrycksförbud någon längre kontraktstid skulle återstå,
har utskottet föreslagit, att partihandelsbolag må antagas för en tid av
högst fem år.
Herr Kinmanson har i motionen II: 293 yrkat, dels att någon ändring
icke måtte vidtagas i 50 § rusdrycksförsäljningsförordningen, dels ock att
10 § samma förordning måtte så avfattas, att import genom detaljhandelsbolag
för enskild persons räkning må kunna äga rum utan tillstånd
av pris- och inköpsnämnden. Enligt 10 § i dess nuvarande lydelse
äger detalj handelsbolag rätt att importera rusdrycker, medan i propositionen
föreslagits, att för sådan import tillstånd skulle fordras av den utav
kontrollstyrelsen utsedda pris- och inköpsnämnden. Enligt vad föredragande
departementschefen uppgivit, verkställa detaljhandelsbolagen redan
för närvarande all import av spritdrycker och vin genom den nu bestående
pris- och inköpsnämnden; och bär, såvitt utskottet har sig bekant,
någon olägenhet därav icke försports. Genom stadgande i 50 § har möjlighet
beretts enskild person att genom detaljhandelsbolag till skäligt pris
erhålla viss önskad vara, som ej av bolaget hålles å lager. Den föreslagna
lydelsen av sistnämnda paragraf innebär icke någon annan ändring
i sak än att detaljhandelsbolag befriats från detsamma nu åliggande
skyldighet att anskaffa sådan vara från viss namngiven firma, vilken
ändring föreskrivits därför, att bestämmelsens nuvarande lydelse givit
anledning till att i strid mot rusdrycksförsäljningsförordningen orderupptagning
i viss utsträckning ägt rum genom kringresande agenter.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 15
Utskottet har därför ansett giltiga skäl föreligga för de i propositionen
föreslagna ändringarna i sistnämnda båda författningsrum.
Med hänsyn till beskaffenheten av de åligganden, ledamöterna i
den i 19 § rusdrycksförsäljningsförordningen omförmälda pris- och inköpsnämnden
hava sig anförtrodda, har utskottet anslutit sig till den
av herr Jönsson i Boa i motionen II: 281 gjorda hemställan, att nämndens
ledamöter skola utses av Kungl.-Maj:t. Däremot har utskottet icke kunnat
biträda övriga i samma motion framställda yrkanden, i vad desamma
utgöra föremål för utskottets behandling.
Slutligen har utskottet, då den i promulgationsbestämmelserna till
förslaget om ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen lämnade föreskriften,
att innehavare av tillstånd till »detaljhandel)) med rusdrycker
bibehålies vid honom enligt samma förordning tillkommande uppsägningstid
och övriga rättigheter, uppenbarligen bör avse innehavare av
tillstånd till partihandel, vidtagit härav betingad rättelse.
Mot förevarande förslag till ändringar i rusdrycksförsäljnings- och
brännvinstillverkningsförordningarna i de delar, förslagen icke i det föregående
behandlats, har utskottet icke haft något att erinra.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte
1) med förklarande att riksdagen icke kunnat
oförändrat antaga ovan återgivna förslag till förordning
om vissa ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen
och med anledning av motionen II: 281 av
herr Jönsson i Boa, i vad motionen avser 19 § 2 mom.
rusdrycksförsäljningsförordningen, samt med avslag å
motionerna I: 152 av herr Johan Johansson i Friggeråker,
II: 292 av herr Olsson i Kullenbergstorp, I: 153
av herr Stendahl, 1: 154 av herr Carl Gustaf Ekman
och II: 293 av herr Kinmanson, antaga ovan införda
förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen
den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker
med följande ändringar:
a) att 12 § 2 punkten erhåller följande lydelse:
2. Konungen antager efter därom gjord ansökan
partihandelsbolag för viss tid, högst fem år. Ansökan
— — — bestämmes.
b) att 19 § 2 punkten erhåller följande lydelse:
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
19 §.
2. Vid utövande — — — meddela.
För tillsyn och övervakande av bolags inköp av
andra rusdrycker än inom riket tillverkat Öl tillsätter
Konungen en pris- och inköpsnämnd av högst sju
personer. Instruktion---av Konungen.
C) att bestämmelserna angående förordningens
ikraftträdande erhålla nedan angivna lydelse:
Denna förordning---efterrättelse. Utan
hinder av vad i denna förordning stadgas, skall den,
som av kontrollstyrelsen erhållit tillstånd till partihandel
med rusdrycker, där ej annan uppgörelse träffas, bibehållas
vid den honom jämlikt 13 § i förordningen
angående försäljning av rusdrycker enligt dess nuvarande
lydelse tillkommande uppsägningstid samt vid
övriga honom enligt samma förordning tillförsäkrade
rättigheter.
2) med bifall till vad Kungi. Maj:t i förevarande
proposition nr 191 föreslagit i fråga om ändring i
gällande brännvinstillverkningsförordning och med avslag
å motionen II: 281 av herr Jönsson i Boa, i vad
den avser sistnämnda förordning, antaga ovan införda
förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § i förordningen
den 11 oktober 1907 angående tillverkning
av brännvin.
Stockholm den 19 maj 1922.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gusfaf Nilsson, Antonsson, K. A. Nilson, Rosén,
Wohlin, Björnsson *, Rune, Bärg i Katrineholm, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta,
Lithander, Johansson i Kälkebo, Olsson i Ramsta, Henrikson, Heyman, Wahl, Björklund
och Olsson i Gävle.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
17
Reservationer:
beträffande propositionen i dess helhet:
1) av herrar K. A. Nilson, Rosén, Johansson i Kälkebo och Olsson
i Ramsta, vilka anfört:
»I olikhet med utskottets majoritet, som ansett, att den i propositionen
föreslagna lösningen av frågan om partihandelns ordnande i
allt väsentligt tillgodoser de av 1921 års riksdag uttalade önskemål,
finna vi detta så långt ifrån vara förhållandet, att vi snarare måste
konstatera, att den utredning riksdagen påkallat alldeles icke vare sig
i sakkunnigeförslaget eller propositionen fullföljts.
Redan den korta tid av 2 månader, som tillmätts utredningsmännen
för att tränga in i det högst vidlyftiga spörsmålet och att lära
känna och studera det vittutgrenade och vittfamnande mångmiljonföretag,
Vin- och spritcentralen med dotterbolag och sidoaffärer, som
skulle av sakkunniga bedömas, talar ju för, att utredningen omöjligen
kunnat så tränga till djupet av frågan som varit nödvändigt för att
riksdagen skulle kunnat känna sig trygg för, att det därpå byggda
förslaget verkligen på bästa sätt ordnade det allmännas inflytande över
organisationen och partihandeln med rusdrycker., I ögonen fallande
är också den lättvindighet, med vilken en del av de riktlinjer som av riksdagen
anvisats för utredningen behandlats. Så har frågan om eventuellt
statsmonopol avfärdats med ett enkelt uttalande, att det ’av lätt insedda
skäl’ icke torde vara lämpligt ’gå så långt’. Men skälen ha
förblivit sakkunnigas hemlighet. Den förebild av halvstatligt monopol,
som givits i Tobaksmonopolets organisation, har icke heller närmare
bedömts och de omorganisationsförsök av det nuvarande spritmonopolet,
som försökts, hava i allt väsenligt lämnat den nuvarande organisationen
med sina fel och förtjänster orubbad. Icke ens den ytterst angelägna
åtgärden att betryggande överföra Spritcentralens stamaktiepost
i statens händer och därmed säkerställa statens avgörande inflytande
vid ledningen av företaget, har åstadkommits.
Fortfarande som hittills skola stamaktierna innehavas av tio enskilda
personer, vars beslutanderätt fullgöres av en person. Fortfarande
är alltså så gott som all makt samlad på en enda hand — och vad det
betyder och vart det kan leda har de senare årens storartade expansion
Bihang till riksdagens ''protokoll 1922. 7 samt. 39 höft. (Nr 46) 3
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
inom icke allenast det egentliga utan även på vitt skilda områden nogsamt
burit spår. Något fullt säkert skydd för att ''partihandeln med
rusdrycker icke må utövas i privatekonomiskt intresse’ lämnar den
befintliga — nu till lagfästande föreslagna organisationen — enligt vår
mening alldeles icke. Icke heller kunna vi finna att säkerhet skapats
för att landets verkliga intressen alltid komma att som sig bör bli tillvaratagna
vid de vidlyftiga förbindelser med utlandet, som detta privatmonopol
måste komma att få.
Aven med erkännande av vissa fördelar av ett privatmonopol
framför ett statsmonopol synes oss emellertid den nu föreslagna anordningen
föra med sig ett statsmonopols alla olägenheter utan att
innebära de garantier för tillgodoseendet av eller det inflytande åt de
allmänna intressena, som ett under statsdrift mera rationellt inordnat
företag kan skapa.
Då det synts oss nödvändigt att dessa förhållanden jämsides med
förslag om ett betryggande privatmonopol komma under verklig undersökning
och objektiv prövning innan ett fastlåsande av förhållandena
äger rum, hava vi därför inom utskottet yrkat, att utskottet skulle hemställa,
att riksdagen måtte,
A) i anledning av motionerna I: 152 av herr
Johan Johansson i Friggeråker, I: 153 av herr Stendahl,
I: 154 av herr C. G. Ekman och II: 292 av herr
Olsson i Kullenbergstorp avslå såväl Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 191 som ock motionerna
II: 281 av herr Jönsson i Boa samt II: 293 av herr
Kinmanson; samt
B) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville låta verkställa förnyad, allsidig utredning
av frågan om organisation av partihandeln med rusdrycker,
därvid till prövning bör, i jämbredd med andra
möjliga alternativ, jämväl upptagas anordnandet av
ett verkligt statsmonopol, samt för riksdagen snarast
möjligt framlägga det förslag, vartill denna utredning
kan giva anledning.»;
2) av herr Lithander, som anfört:
»Såväl i Kungl. Maj:ts proposition nr 191 som i bevillningsutskottets
betänkande yrkas, att partihandeln med rusdrycker skall ordnas
''inom den nuvarande faktiska organisationen.’
Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
19
En så snäv tolkning av riksdagens skrivelse den 17 juni 1921
nr 408 har riksdagen säkerligen icke avsett som att såväl de sakkunniga
som riksdagen skulle vara betaget möjligheten, att till provning upptaga
annat förslag än det, att giva ett faktiskt monopol åt A.-B. Vin
och
Kui_ Maj: t och riksdagen för framtiden på _ kortare eller
längre tid binder sig vid ’den nuvarande faktiska organisationen bor
opartiskt och sakkunnigt undersökas hur A.-B. Vin- och spritcentralen
hittills bedrivits och fullgjort sina åligganden gent emot det aUmanna
Denna mycket viktiga fråga har ej blivit tillräckligt belyst av de
sakkunniga eller Kungl. Maj:t, och av Kungl. Maj:t tillsatta revisorers
berättelser har ej sådan inblick kunnat vmnas i detta monopolbolags
förvaltning, som riksdagen kunnat kräva pa grund av den maktbefog
het att beskatta svenska folket, varmed Kungl. Maj:t och kontroll
stvrelsen
faktiskt utrustat detta bolag.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 191 har icke sörjts för, att riksdagen
skall äga rätt att genom riksdagens revisorer granska förvaltningen
av ett bolag, som enligt Kungl. Maj:ts förslag sa uteslutand
skall bedrivas för det allmännas räkning.
Det finnes ingen garanti för, att den kontroll, som ernas genom en
jämlikt proposition nr 191 av Kungl. Maj:t tillsatt jourhavande direktor,
kan för riksdagen ersätta den granskning, som riksdagens olika partier
härvidlag; med skäl kunna fordra, må kunna äga rum genom årligen
växlande riksdagens revisorer. Vid bifall till bevillningsutskottets förslag
och Kungl. Maj:ts proposition nr 191 avsäger riksdagen sig möjlighet
att nu till granskning upptaga andra förslag till denna Dagas
lösning och som för riksdagen kunna befinnas vara fördelaktigare an
det av Kungl. Maj:t i propositionen nr 191 föreslagna. ,
På sid. 17 i Kungl. Maj:ts proposition nr 191^ berores ett tilltänkt
monopolbolag för handel med rusdrycker, avsedda såsom läkemedel, eller
tillverkning därav. ,,
Ett förverkligande härav utan att riksdagen finge tillfälle att prova
särskilt denna sak skulle stå i strid med riksdagens uttalande i denna
fråga år 1921 samt prejudicera lösningen av apoteksfragan, som tor
närvarande är under officiell utredning.
Inför den förestående förbudsomröstningen torde försiktigheten
bjuda att avvakta densamma, innan riksdagen fattar ståndpunkt till
Kungl. Maj:ts proposition nr 191. ,
Med '' hänvisning till vad som anförts i motionerna i törsta kammaren
nr 152 av herr Johansson i Friggeråker, nr 153 av herr Sten
-
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.
dahl och nr 154 af herr C. G. Ekman samt i andra kammaren nr 292
av herr Olsson i Kullenbergstorp hemställes, att riksdagen måtte
A) avslå Kungl. Maj:t proposition nr 191;
B) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förnyad
allsidig utredning rörande frågan om organisationen
av partihandeln med rusdrycker.»
vid punkten 1) i utskottets hemställan:
3) av herrar friherre Fleming, Antonsson, Jönsson i Boa och Henrikson,
vilka anfört:
»Ehuru vi nu lika litet som förut kunna biträda uppfattning-en
att den utveckling, partihandelns ordnande fått, varit ur alla synpunkter
den lyckligaste, hava vi dock, sedan riksdagen förra året uttalat sig för
att den nuvarande faktiska organisationen av partihandeln med rusdrycker
bör bestå, ansett oss böra biträda utskottets förslag i fråga om
partihandelns ordnande;»
4) av herr Wohlin;
vid punkten 2) i utskottets hemställan:
.5) av herr Jönsson i Boa, vilken med instämmande av herrar friherre
Fleming, Antonsson, Wohlin och Heyman, yrkat avslag å propositionen
o Iad,denTmma m1nefattar förslag till förordning om ändrad lydelse av
9 § i forordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.