Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
1
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1922 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående
befrielse från stämpelavgift i visst fall.
(l:a avd.)
I en inom första kammaren väckt motion, nr 55, har herr Borell
hemställt, »att riksdagen måtte i enlighet med den princip, som ligger
till grund för den i stämpelförordningen, § 8, i vissa fall stadgade
stämpelfrihet för aktiebrev medgiva befrielse från stämpelskyldighet för
Nya Luth & Roséns Elektriska Aktiebolag med avseende å de i bolaget
tecknade 81,470 stamaktier».
Enligt 8 § av gällande stämpelförordning skall aktiebrev i inländskt Utskottet,
aktiebolag, innan brevet av bolaget utgives, förses med stämpel enligt
vissa grunder. Den bestämmelse i samma paragraf, som åsyftas x nyss
återgivna hemställan, utgör paragrafens andra stycke och är av följande
lydelse:
Varda aktiebrev utan erläggande av betalning utfärdade såsom ersättning för
förkomna eller förstörda sådana brev eller i utbyte mot aktiebrev i samma bolag,
och hava de äldre breven varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller
icke skolat med stämpel beläggas, ärö de nya aktiebreven fria från stämpel, såvida
de icke utfärdas å högre belopp än varå de äldre breven lytt. Utfärdas de nya
aktiebreven å högre belopp, skola de förses med stämpel, i enlighet med vad ovan
sagts, för skillnaden mellan beloppen.
I den till stöd för förslaget anförda motiveringen har motionären Motionen.
till en början anfört följande:
»På våren 1920 stod Luth & Roséns Elektriska Aktiebolag till följd av lidna
konjunkturförluster inför nödvändigheten att genom bolagets rekonstruktion konsolidera
sin ställning.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 saml. 23 höft. (Nr 29.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
Det tillvägagångssätt, som därvid låg närmast och naturligast till att välja,
var givetvis, förutom anskaffande av nytt rörelsekapital, att nedskriva det förutvarande
aktiekapitalet. Denna väg var emellertid oframkomlig till följd av en lagbestämmelse
i gällande aktiebolagslag. Bolagets aktiekapital utgjordes nämligen av
dels stamaktier till belopp av 16,294,000 kronor och dels preferensaktier till
belopp av 360,000 kronor, varje aktie å nominellt 100 kronor.
Därest allenast stamaktier funnits, hade frågan om aktiekapitalets nedskrivning
kunnat avgöras genom majoritetsbeslut vid två bolagsstämmor, vid den senare
genom på visst sätt kvalificerad majoritet, men då i detta fall funnos aktier med
olika rätt, gällde bestämmelsen i aktiebolagslagens § 93, att för giltigt beslut om nedsättning
fordrades, att samtliga aktieägare förenat sig därom. Frånsett det osannolika
uti, att det skulle lyckas att förena alla aktieägare om ett sådant beslut, hade
man inom bolagets ledning klart för sig, att det i detta fall var omöjligt, enär det
visat sig, att flera års utdelning på åtskilliga aktier icke lyftats och dessa aktiers
innehavare icke kunnat anträffas, varför det sannolika vore, att aktierna genom
brand eller annorledes förkommit.
Det fanns därför icke någon annan utväg för åstadkommande av den avsedda
rekonstruktionen än att bilda ett till namnet nytt aktiebolag. I detta bolags
stiftande deltog Luth & Roséns elektriska aktiebolag i likvidation, som därvid tecknade
hela stamaktiekapitalet 81,470 stycken aktier å nominellt 100 kronor stycket.
Som synes var antalet stamaktier jämnt hälften av det gamla bolagets, och ingick
det som ett led i bestämmelserna angående överlåtandet av det gamla bolagets
rörelse och tillgångar till det nya bolaget, att stamaktierna i det nya bolaget skulle
fördelas mellan stamaktieägarna i det gamla bolaget i proportion en ny aktie emot
två gamla. I övrigt innehöll överlåtelsen, att det nya bolaget övertog det gamla
bolagets samtliga tillgångar och åtog sig betalningsansvaret för samtliga dess skulder
och förbindelser.
Det genom rekonstruktionen uppnådda resultat var således fullkomligt detsamma
som om stamaktiekapitalet i det gamla bolaget hade nedskrivits till hälften
och nytt preferensaktiekapital anskaffats.»
Motionären har vidare meddelat, att styrelsen för Nya Luth &
Roséns elektriska aktiebolag, som ansett, att samma skäl funnes för
stämpelfrihet för bolagets stamaktier som i det fall, som omförmäldes
i stämpelförordningen 8 §, andra stycket, hos generalpoststyrelsen sökt
befrielse från skyldigheten att erlägga stämpelskatt för sistnämnda aktier;
och har motionären redogjort för utgången av denna ansökan
samt för vad från bolagets sida vidare åtgjorts och vad därav föranletts.
I berörda hänseenden vill utskottet, under hänvisning till motionen
och de vid densamma fogade bilagor, giva följande sammanfattning.
Sedan generalpoststyrelsen avslagit nyssnämnda ansökning, varefter
bolaget inbetalt på de ifrågakomna aktierna belöpande stämpelavgift,
hade besvär över generalpoststyrelsens beslut anförts hos Kungl.
Maj:t. över besvären infordrades utlåtanden från generalpoststyrelsen,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
3
som hemställde, att besvären måtte lämnas utan avseende, och statskontoret,
som anförde bland annat, att grunden för den enligt 8 § stämpelförordningen
medgivna stämpelfriheten — att för ett och samma aktiebelopp
stämpel icke mer än eu gång skulle uttagas — här syntes förefinn as samt
att det enligt statskontorets mening därför stode i full överensstämmelse
med syftemålet för stadgandena angående emissionsstämpel för aktiebrev,
att dylik stämpel icke påfördes ifrågavarande stamaktier. Men
ansåge sig statskontoret, med hänsyn till att den enligt nämnda 8 §
medgivna stämpelfriheten uttryckligen avsåge allenast utbyte av aktier
i ett och samma bolag och generalpoststyrelsens överklagade beslut
alltså måste anses lagligen grundat, icke kunna hemställa annat än att
samma beslut icke måtte ändras. Genom utslag av regeringsrätten .
ogillades besvären.
Redan innan nämnda utslag meddelats, hade Nya Luth & Roséns
elektriska aktiebolag i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan åtgärd, att omförmälda aktiebrev
kunde förklaras skola vara fria från stämplar. Över nämnda ansökning
hördes generalpoststyrelsen, som förklarade, att från styrelsens sida
icke något vore att erinra mot bifall, samt statskontoret, som under
åberopande av innehållet i statskontorets förutberörda utlåtande tillstyrkte,
att framställning måtte göras hos riksdagen i det i ansökningen
angivna syftet. Enligt vad utskottet erfarit, inhämtades även regeringsrättens
utlåtande över ansökningen; regeringsrättens flesta ledamöter
hemställde, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärd, i syfte att den för
stämpelbeläggning av de ifrågakomna aktiebreven erlagda avgiften
bleve till bolaget återburen; två av regeringsråden voro skiljaktiga och
hemställde, att ansökningen icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts
åtgärd. Kungl. Maj:t, som meddelade beslut den 31 december 1921,
fann ansökningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Den i början av detta betänkande återgivna bestämmelsen i andra 1907 dr»
stycket av 8 § stämpelförordningen tillkom — i en något annan av- le^tlj^t9S''
fattning än den nuvarande — enligt beslut av 1907 års riksdag i “ * °
anledning av en i ämnet väckt motion och på hemställan av bevillningsutskottet
(mem. nr 3). Till stöd för denna hemställan anförde utskottet
— efter att hava erinrat att enligt författningens dåvarande ordalydelse
alla aktiebrev i inländska aktiebolag ävensom lottbrev i inländska solidariska
bankbolag skulle vid utfärdandet förses med stämpel — vidare
följande:
Utskottets
■yttrande.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
»Fall förekomma emellertid, då handlingar av nu ifrågavarande slag utgivas
under sådana förhållanden, att själva grunden för påläggandet av stämpelskatt
saknas. Om ett aktie- eller lottbrev eller en obligation endast lämnas i utbyte
mot en försliten eller på annat sätt förstörd eller ock förkommen sådan handling,
föreligger icke en transaktion av sådan natur, att den kan anses skäligen höra
draga skatt. Lika litet är detta förhållandet, om endast växling äger rum, i det
att ett aktie- eller lottbrev å ett större antal aktier eller lotter utbytes mot två
eller flera brev å ett mindre antal aktier eller lotter eller tvärtom eller en obligation
å högre valör utbytes mot två eller flera obligationer av lägre valör eller
tvärtom, under förutsättning i fråga om obligationerna att de äro av samma utgivare
och löpa med samma räntefot. Om ett bolag, som kommit på obestånd,
rekonstrueras på sådana grunder, att aktieägarna avstå från en del av sitt kapital
i bolaget och sålunda mot återställande av sina aktier å högre belopp erhålla dylika
å lägre belopp, kan ej heller en sådan transaktion anses vara av beskaffenhet att
motivera påläggandet av skatt.»
i
I likhet med vad såväl statskontoret som generalpoststyrelsen uttalat
har det synts bevillningsutskottet stå i överensstämmelse med grundtanken
i ovan återgivna stadganden om frihet i vissa fall från emissionsstämpel
för aktiebrev, att dylik stämpel icke utkräves för de i
förevarande motion omnämnda stamaktierna i Nya Luth & Roséns elektriska
aktiebolag. Då emellertid stadgandenas ordalydelse lagt hinder i
vägen för stämpelbefrielse, har utskottet ansett uppenbart, att motionens
syfte bör tillgodoses endast i samband med motsvarande författningsändringar.
Utskottet har även undersökt frågan, huruvida ett förslag
i sådant hänseende skulle kunna genom utskottets försorg utarbetas och
föreläggas riksdagen. Utskottet har därvid beaktat följande. Motionären
synes hava stött sitt yrkande i väsentlig mån på den omständigheten,
att det äldre av de aktiebolag, som i motionen avses, haft sitt aktiekapital
fördelat på stam- och preferensaktier och följaktligen varit underkastat
bestämmelsen i 93 § aktiebolagslagen. Enligt nämnda paragraf
gäller, att beslut om sådan nedsättning av aktiekapitalet, som, på sätt
motionären uppgivit, varit under övervägande inom sistnämnda bolag,
icke är giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom.
Från den av motionären intagna utgångspunkten skulle en författningsändring
sålunda icke avse annat än att avhjälpa den olägenhet, som
för aktiebolag, där aktier med olika rätt finnas, är förbunden med den
omständigheten, att för beslut om aktiekapitalets nedskrivning samtliga
aktieägares medverkan erfordras. Om detta är uppgiften, torde böra
i första hand övervägas, huruvida resultatet må kunna vinnas genom
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 5
eu ändring i aktiebolagslagen — en fråga som tydligen icke är föremål
för bevillningsutskottets bedömande.
Emellertid torde en utredning i ämnet icke böra anläggas uteslutande
efter den av motionären angivna synpunkten. Därutöver är
att tillse, i vad mån den rättsgrund, som synes kunna åberopas för
stämpelfrihet i det i motionen avsedda fallet, bör erkännas gälla även
under andra förutsättningar. I sådant hänseende må erinras om sådana
fall, då aktiebolag på grund av lidna förluster övertagas av nybildade
aktiebolag med syfte att fortsätta de gamla bolagens rörelse. Åven då
utfärdas nya aktier, vilka icke motsvaras av nytt kapital. Slutligen torde
utredningen icke kunna undgå att taga ställning till frågan, huruvida även
för aktier, som utfärdas i och för sammanslagning av flera aktiebolag,
lika befogade krav på stämpelfrihet, som i förut berörda fall må komma
att av utredningen godkännas, kunna göras gällande.
De härmed lämnade antydningarna om innebörden av de undersökningar,
som ett förslag till författningsändring i förevarande ämne
förutsätter, torde vara tillräckliga att visa, hurusom desamma delvis
falla utom området för bevillningsutskottets befogenhet och i övrigt äro
av alltför omfattande natur för att lämpligen böra av utskottet ombesörjas.
Då utskottet emellertid, på sätt framgår av det ovan anförda,
funnit vad motionären anfört vara värt beaktande, har utskottet ansett
sig böra föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj: t begär utredning
i ämnet.
Därest en sådan utredning kommer att leda till förslag från Kungl.
Maj:ts sida om författningsändring, innefattande utvidgad möjlighet att
ernå stämpelfrihet vid utfärdande av aktier, bör enligt utskottets mening
liknande möjlighet även beredas sådana aktiebolag, vilka, i likhet med
det i motionen omnämnda, fått sina aktier stämpelbeskattade enligt nu
gällande bestämmelser.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av förevarande
motion I: 55 av herr Borell, i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa
utredning av frågan, huruvida och under vilka förutsättningar
vidgad möjlighet må böra beredas aktiebolag
att vid utfärdande av aktier åtnjuta sådan stämpel
-
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 23 käft. (Nr 29.J
2
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.
frihet, varom stadgas i andra stycket av 8 § i gällande
stämpelförordning, samt, därest utredningen därtill föranleder,
för riksdagen framlägga förslag i ämnet.
Stockholm den 27 april 1922.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, K. A. Nilson, Wigforss,
Rosén, Wohlin, Boman, Bärg i Katrineholm, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta,
Lithander, Johansson i Kälkebo, Olsson i Ramsta, Alexis Björkman, Isak Svensson,
Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg och Pettersson i Hällbacken.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.