Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
1
Nr 20.
Ankom till riksdagens kansli den 30 mars 1922 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
ändring av rubrikerna nr 359 och 360 i tulltaxan.
(l:a avd.)
1 en inom andra kammaren väckt motion, nr 50, har herr Leffler
hemställt,
»att riksdagen måtte besluta sådan ändring i gällande tulltaxa beträffande
rubrikerna
’annat
N:r 359 och 360’,
att de få följande ändrade lydelse:
annat konstgjort:
N:r 359 oblekt; fritt;
N:r 360 blekt och färgat, 1 kg. 2 kr.))
1 1906 års tulltaxa gjordes ingen åtskillnad mellan naturligt och
konstgjort silke; rått, ofärgat silke var fritt, medan däremot färgat eller
blekt var belagt med en tull av 2 kronor för 1 kilogram. 1906 års
tulltaxekommittés förslag innehöll häri inga andra ändringar än att
avkokt silke likställdes med det blekta eller färgade samt att silke i
vissa smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar åsattes en tullsats
av 3 kronor per kilogram. Den proposition med förslag till ny
tulltaxa, som förelädes 1911 års riksdag, upptog icke oförändrat vad
tulltaxekommittén sålunda föreslagit. Det hade nämligen visat sig vara
förenat med stora svårigheter att på ett tulltekniskt tillfredsställande sätt
avgöra, huruvida konstgjort, vitt silke undergått blekning eller icke.
Beträffande konstgjort silke ansågs det därför nödvändigt att till den
tullfria rubriken hänföra allt icke färgat silke. Den tull underkastade
rubriken för konstsilke kom följaktligen att omfatta endast färgat silke.
Att endast nämnda tulltekniska skäl var bestämmande för den avvikelse
från tulltaxekommitténs förslag i fråga om tullbehandlingen av konstBihang
till riksdagens protokoll 1922. 7 samt. 15 höft. (Nr 20.) 1
Utskottet.
Historik.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
silke, som Kungl. Maj:t på sätt nämnts föreslog 1911 års riksdag, framgår
tydligt av vad föredragande departementschefen anfört till stöd
för avvikelsen. Departementschefen yttrade (proposition 227/1911
sid. 204):
»Svårigheten att bestämma, huruvida ett till utseendet vitt, konstgjort silke
framställts av blekt cellulosa eller efter framställningen undergått blekning har
betingat uppdelning i naturligt och konstgjort silke».
Kungl. Maj:ts förslag blev i ifrågavarande del antaget av riksdagen.
Gällande De från och med början avår 1912 och alltjämt gällande bestäm
ma»»»*
ser. meigerna | fråga om tullbehandlingen av silke äro i sin helhet av följande
lydelse:
Ospunnet eller spunnet silke, även i förening med annat spånadsämne:
naturligt:
rått, ofärgat; ävensom s. k. gut, fritt,
avkokt, även blekt, eller färgat:
i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar, såsom dockor,
spolar, rullar och dylikt, 1 kilogram 2 kronor 50 öre.
annat, 1 kilogram 2 kronor,
konstgjort:
i smärre, för detaljhandeln lämpade uppläggningar, såsom dockor,
spolar, rullar och dylikt, 1 kilogram 2 kronor 50 öre.
annat:
oblekt; ävensom vitt, fritt,
färgat, 1 kilogram 2 kronor.
Anm. Effekt- eller fantasigam, bestående av silke i förening med annat spånadsämne,
hänföres till silke, allenast försåvitt siiket i en sammanhängande
tråd följer garnets hela längd.
.355.
* 356.
357.
358.
359.
360.
Motionen. Den förevarande motionen avser, att blekt silke måtte i tullbe
handlingshänseende
likställas med färgat. I sin motivering har motionären
anfört bland annat, att de metoder för tillverkning av konstsilke,
som varit gängse vid tiden för de ifrågavarande tullbestämmelsernas
tillkomst, numera vore av ringa eller ingen betydelse, i det att ett nytt
tillverkningssätt, den s. k. viskosmetoden, numera nått så omfattande
användning, att varor tillverkade enligt sistnämnda metod helt behärskade
marknaden. Efter att hava redogjort för sistnämnda tillverkningsmetod,
har motionären vidare anfört, att det numera vore möjligt
att på två lika tillförlitliga som enkla sätt fastställa, huruvida konstsilke,
tillverkat enligt vilken som helst av de förekommande metoderna,
vore blekt eller oblekt; och har motionären beskrivit de åsyftade under
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 3
Bökningesiitten. Beträffande vad motionären om tillverknings- och provningssätt
närmare anfört torde utskottet få hänvisa till motionen.
I grundlagsenlig ordning har utskottet begärt att av generaltullstyrelsen
erhålla det yttrande ur tulltekniska synpunkter, vartill styrelsen
kunde finna motionen giva anledning; och har utskottet numera från
generaltullstyrelsen mottagit en till utskottet ställd skrivelse, innefattande
styrelsens utlåtande i ämnet och åtföljd av ett från packhusinspektionen
i Stockholm av styrelsen infordrat yttrande. Inspektionen har bekräftat
motionärens uppgift, att viskosmetoden numera vore den förhärskande,
och meddelat, att vid kontrollprov, som företagits å inspektionens laboratorium,
riktigheten av motionärens uppgifter angående sättet att skilja
blekt konstsilke från oblekt bestyrkts. För egen del har generaltullstyrelsen
meddelat, att, enligt styrelsens uppfattning, ur tullteknisk
synpunkt intet funnes att erinra mot bifall till motionen, därvid styrelsen
emellertid beträffande avfattningen av de ifrågavarande rubrikerna
i tulltaxan framlagt ett förslag, i någon mån avvikande från motionärens.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att, då 1911 års tulltaxa
beträffande konstgjort silke bröt med den i 1906 års tulltaxa och även
av tulltaxekommittén följda grundsatsen om tull beskattning av allt färgat
eller blekt silke, denna avvikelse var föranledd uteslutande av tulltekniska
hänsyn. Det ovan anförda synes även giva vid handen, att
de tillvägagångssätt för att avgöra, huruvida konstgjort silke är blekt
eller icke, vilka numera stå till buds, äro befryggande. Då nu generaltullstyrelsen
i det sålunda inträdda läget förklarat, att ur tullteknisk
synpunkt intet funnes att erinra mot bifall till motionen, har bevillningsutskottet
ansett riktigt att återställa den likformighet i bestämmelserna
om tullbehandling av naturligt och konstgjort silke, vilken genom
1911 års tulltaxa frångicks beträffande konstsilke. Utskottet tillstyrker
följaktligen, att även blekt silke hänföres till rubriken nr 360 med tull
av 2 kronor för ett kilogram. Den av generaltullstyrelsen föreslagna
avfattningen av beslutet har icke föranlett någon erinran från utskottets
sida. Den ändrade bestämmelsen synes böra träda i kraft snarast
möjligt.
Vid prövningen av denna fråga har utskottet, på sätt av det
anförda lär framgå, beträffande den ifrågavarande tullsatsen vid rubriken
nr 360 icke irdåtit sig på någon undersökning, vare sig i fråga om
berättigandet överhuvud av tull eller beträffande tullsatsens avvägning.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
Generaltull
styrelsen.
Utskottets
yttrande.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
att riksdagen måtte, i anledning av motionen
II: 50 av herr Leffler,
1) besluta, att rubrikerna nr 359 och 360 i tulltaxan
skola erhålla följande ändrade lydelse:
Kvantitet
Ospunnet eller spunnet silke, ävv,
en i förening med annat spått
ad sämne :
konstgjort:
annat:
359. oblekt.................
360. blekt eller färgat
Anm.----— —-
2) under förutsättning av bifall till vad under
1) hemställts, för sin del jämväl besluta, att de ändrade
bestämmelserna skola tillämpas redan under innevarande
år från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer;
samt
3) i skrivelse till Kungl. Maj:t, med tillkännagivande
av sina sålunda fattade beslut, anhålla, att
Kungl. Maj:t ville förordna om de beslutade ändringarnas
ikraftträdande snarast möjligt under innevarande år.
Stockholm den 30 mars 1922.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
för tull- lu
beräk- sats
ningen. Kr. öre.
1 kg.
fritt.
2: —
Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, K. A. Nilson, Rosén, Wohlin,
Björnsson, Boman, Rune, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Lithander, Johansson
i Kälkebo, Henrikson, Vennersten, Carlsson i Ystad, Uddenberg i Karlskoga, Lövgren
i Nyborg, Jönsson i Fridhill och Björklund.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.