Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 31 januari 1922 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående viss ändring av den i enlighet med
riksdagens skrivelse den 22 mars 1921, nr 98, utfärdade
förordningen den 24 mars 1921 (nr 121) angående införselmonopol
jämte fastställande av högsta pris å socker.
.en, den 31. december 1921 dagtecknad, till bevillningsutskottet
hanvisad proposition, nr 9, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksarenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva sådan ändring
Ta? e.en i,ghet med nksdagens skrivelse den 22 mars 1921, nr 98 utfardade
forordningen den 24 mars 1921 (nr 121) angående införselmonopol
jämte fastställande av högsta pris å socker, att bestämmelsen under S 3 c)
i förordningen, att resande, som ankommit från utrikes ort, må föreset
bruk mot erläggande av stadgad tull införa socker intill en myckenhet
av fem kilogram eller den större myckenhet, som Kungl. Makt eller
en Kungl. Maj;t därtill bemyndigar medgiver, måtte upphöra att gälla.
Då Kungl Majit och riksdagen år 1919, inför sockerregleringens utskott
pphorande, i syfte att säkerställa tillgången på socker inom landet
besloto att ikläda staten garanti för vissa de svenska sockerbolagens «««*
kostnader för inköp av årets betskörd och dennas förädling, medförde HUkomst
detta nödvändigheten att bereda staten tillfälle att reglera sockerimporten
Bihang Ull riksdagens protokoll 1922. 7 sand. 1 käft. (Nr 1). l
Propositionen.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
och därmed de inhemska priserna å socker. I sådant syfte tillkom förordningen
angående införselmonopol å socker den 16 juli 1919 (nr 435),
vars grundläggande stadgande innehöll, att socker icke finge, utom i
vissa undantagsfall, till riket införas av annan än staten eller den eller
dem, åt vilken eller vilka Kungl. Maj:t överläte sådan rätt. Vid garantins
förnyande, senast beträffande 1921 års betskörd, har jämväl importmonopolets
giltighet förlängts. Förordningen angående införselmonopol
jämte fastställande av högsta pris å socker den 24 mars 1921 (nr 121)
gäller tills vidare till och med den 31 oktober 1922.
Vid den tidpunkt, då sockerimportmonopolet infördes, var som
bekant efterfrågan på socker, som nyligen frigivits, synnerligen stor,
medan tillgången på svenskt socker var relativt begränsad. Anordningar
måste därför vidtagas för sockertillgångens utfyllande genom en betydande
import, som, enligt avtal den 26 juli 1919, beträffande införsel
i större poster överläts på svenska sockerfabriksaktiebolaget. Det var
därför — även om statsgarantin för sockerbolagen nödvändiggjorde
importmonopol i stort — icke heller något statsintresse att förhindra
import i sådan mindre omfattning, som icke kunde äventyra statens av
den lämnade garantin föranledda ekonomiska intresse av det inhemska
sockrets avsättning. Tvärtom torde det ha framstått såsom ur folknäringens
synpunkt klokt att icke förhindra en sådan begränsad import.
Vid sådant förhållande var det naturligt, att det ovan återgivna införselförbudet
i 1919 års monopol författning begränsades genom ett undantag,
vilket avfattades så, att resande, som ankommit från utrikes ort, finge
lör eget bruk mot erläggande av stadgad tull införa socker intill en
myckenhet av fem kilogram eller den större myckenhet, som Kungl.
Maj:t eller den Kung]. Maj:t därtill bemyndigade medgåve. Detta undantag
— liksom huvudstadgandet — har införts även i de monopolförfattningar,
vilka sedermera utfärdats. Emellertid synes det uppenbart,
att alltsedan socker i tillräcklig mängd för det inhemska behovets tillfredsställande
frambragts inom landet, den bestämmande anledningen till
undantagets medgivande icke längre är för handen.
Den föreliggande propositionen avser nu att utverka riksdagens
medgivande därtill, att ifrågavarande undantagsbestämmelse upphör att
gälla. Såsom skäl härför har chefen för jordbruksdepartementet till
ovannämnda statsrådsprotokoll åberopat huvudsakligen den omständigheten,
att efter sockerregleringens upphörande i Danmark — vilket enligt
utskottet från jordbruksdepartementet meddelad uppgift inträffade med
utgången av september 1921 — och efter i Danmark inträffade prisfall
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1. 3
å socker icke obetydliga kvantiteter socker med stöd av bestämmelsen
i fråga införts till Skåne, ökningen av denna import belyses av följande,
till statsrådsprotokollet lämnade uppgifter rörande införseln från Danmark
till Hälsingborg.
Under de tvenne första kvartalen av 1921 hade av resande från Danmark
införts sammanlagt 125 kilogram raffinerat socker, varvid största importen per
månad utgiort 34 kilogram. Motsvarande införsel under oktober och november 1921
hade utgjort respektive 127 och 2,559 kilogram och under tiden 1- 26 december
1921 15,637 kilogram.
Att den betydande införseln fortsatt även efter sistnämnda dag
och till och med ytterligare något tilltagit, visa från generaltullstyrelsen
utskottet meddelade siffror, enligt vilka införseln av socker till Hälsingborg
genom resande från utlandet utgjort under tiden 27 31 december
192 L 1,692 kilogram och under tidlen 1—23 januari 1922 17,959.5
kilogram.
Av vad utskottet sålunda anfört och återgivit torde framgå, att det
allmänna medgivandet för resande från utrikes ort att införa socker till
viss myckenhet numera saknar det sammanhang med och den förutsättning
i rådande förhållanden, vilka förefunnos, dä medgivandet tillkom,
ävensom att detsamma numera tages i anspråk i så stor utsträckning,
att undantaget från monopolförordningens grundläggande bestämmelse
icke blott tydligt framträder såsom en obefogad avvikelse från den gällande
lagstiftningen på området utan även medlör verkliga olägenheter,
åtminstone för handlande med socker i den eller de orter, dit. ifrågavarande
införsel företrädesvis äger rum. För den händelse i undantagsfall
särskilt tillstånd till import av socker skulle anses påkallat, medgiver,
på sätt föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet
påpekat, avfattningen av införselmonopol förordningens § 1 Kungl. Maj:t
rätt att lämna sådant tillstånd.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 9, måtte medgiva sådan ändring
av den i enlighet med riksdagens skrivelse den 22
mars 1921, nr 98, utfärdade förordningen den 24 mars
1921 (nr 121) angående införselmonopol jämte fastställande
av högsta pris å socker, att bestämmelsen
Utskottets
yttrande.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
under § 3 c) i förordningen, att resande, som ankommit
från utrikes ort, må för eget bruk mot erläggande av
stadgad tull införa socker intill en myckenhet av fem
kilogram eller den större myckenhet, som Kungl. Makt
el er den Kungl. Maj:t därtill bemyndigar medgiver,
ma upphöra att gälla. ö
Stockholm den 31 januari 1922.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
ken-m- Roing friherre Fleming*, Antonsson*, K. A. Nilson i Kristinehamn,
Wigforss, Wohhn Björnsson*, Boman*, Johansson i Kullersta*, Björkman,
sak Svensson , Spekeröd, Uddenberg i Karlskoga, Bengtsson . Kullen*,
Lövgren i Njborg, Olsson i Ramsta och Brännström.
'' Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Reservation:
av herr Lövgren i Nyborg.
STOCKHOLM, ISAAC MARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.