Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1

Nr 9 A.

Godkänd av första kammaren den 17 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 9 A, 14, 48, 51, 53, 59, 65, 67, 68, 70,
72, 80 och 81 samt memorial nr 54, 61 och 71 ävensom sammansatta jordbruks-
och andra lagutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde
huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen
för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov bar Eders Kungl. Maj:t i punkt
1 under nionde huvudtiteln, med hänvisning till vad chefen för justitiedepartementet
i statsrådsprotokollet för justi tiedepartementsärenden för
nämnda dag vid anmälan av de frågor, som tillhöra regleringen för år
1922 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, anfört angående
avlöningarna från och med sistnämnda år till statsrådets ledamöter,
föreslagit riksdagen att dels från och med år 1922 höja det ordinarie
anslaget till departementschefen nu 17,000 kronor med 7,000 kronor
till 24,000 kronor, dels besluta, att utbetalningen av avlöningen skall
ske månadsvis i efterskott, dels besluta, att vid ingången av januari
månad 1922 skall till departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande
vad han skulle för sagda månad hava i förskott uppburit, om
dittillsvarande avlöningsbestämmelser fortfarande varit gällande, dels
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 11 saml. Nr 9 A. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ock för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 2,000 kronor.

Riksdagen har

dels från och med år 1922 höjt det ordinarie anslaget till departementschefen
nu 17,000 kronor med 7,000 kronor till 24,000 kronor;

dels beslutat, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis
i efterskott;

dels beslutat, att vid ingången av januari månad 1922 skall till
departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle för
sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;

dels ock för sistnämnda ändamål anvisat på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

2:o) Under punkt 2 har Eders Kungl. Maj:t, åberopande vad chefen
för finansdepartementet den 31 december 1920 under rubriken för flera
huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående frågan om ny definitiv
lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala
ämbetsverk, föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande stat för jordbruksdepartementet, att tilllämpas
från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 160,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................... 3,500 t>

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst........................................................... 16,000 »

Förslagsanslag 179,500 kronor;

dels ock under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
uppförda ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett
ordinarie förslagsanslag å 179,500 kronor.

Ifrågavarande förslag ansluter sig till Eders Kungl. Maj:ts till innevarande
riksdag gjorda framställning angående ny definitiv lönereglering
för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk.
Riksdagen har med bifall i huvudsak till denna framställning antagit
nytt avlöningsreglemente för nämnda befattningshavare att gälla från och
med den 1 januari 1922 och i samband därmed fattat beslut angående
de olika befattningshavarnas placering på den nya avlöningsskalan.
Mot antalet av de för jordbruksdepartementet uppförda befattnings -

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 3

havarna, vilket är detsamma som för närvarande, har riksdagen intet
att erinra.

Med avseende å det till vikariatsersättningar upptagna anslaget
här riksdagen ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan
föreslagit.

Beträffande avlöning till icke-ordinarie befattningshavare tillåter
sig riksdagen hänvisa till vad riksdagen under punkt 4 i sin skrivelse
nr 2 A angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922
andra huvudtitel därom anfört och biträder i anslutning härtill det i
nu ifrågavarande avseende under denna punkt av nionde huvudtiteln
framställda förslaget.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

a) bestämt antalet befattningar å ordinarie stat för jordbruksde -

partementet på nedanstående sätt:

Befattningshavare.

Avlöningsgrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet.........

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet..........

—

........... B

—

3 kansliråd.....................................................................................

20.

3 förste kanslisekreterare...........................................................

.......... B

16.

1 registrator................................................................................

......... B

14.

5 andre kanslisekreterare.........................................................

.......... B

13.

1 kontorskrivare, kvinnlig ......................................................

1 kanslibiträde, kvinnligt.........................................................

......... C

5.

.......... C

3.

2 kontorsbiträden, kvinnliga....................................................

.......... C

2.

1 förste expeditionsvakt ..........................................................

........... B

3.

2 expeditionsvakter ..................................................................

......... B

1.

b) godkänt följande stat för jordbruksdepartementet att tillämpas
från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... 160,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 3,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst........................ 16,000 »

Förslagsanslag 179,500 kronor;

c) under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli upp förda

ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppfört ett ordi narie

förslagsanslag å 179,500 kronor.

4

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

3:o) Under punkt 3 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att för egnahemsavdelningen inom jordbruksdepartementet anvisa å extra
stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 26,100 kronor.

Ifrågavarande anslag, för närvarande upptaget till 22,000 kronor,
har nu med hänsyn till den förenämnda löneregleringen för ordinarie befattningshavare
vid statsdepartement m. m. föreslagits höjt till 26,100
kronor.

Under erinran om riksdagens redan fattade beslut ifråga om ovannämnda
lönereglering och med hänvisning till vad riksdagen i sin skrivelse
nr 2 A under punkt 4 anfört rörande ersättning till extra befattningshavare,
vilket riksdagen anser bör äga tillämpning jämväl å befattningshavare
å ifrågavarande egnahemsavdelning, får riksdagen anmäla,
att riksdagen för egnahemsavdelningen inom jordbruksdepartementet
anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 26,100 kronor.

Lantbraksstyrelsen.

4:o) Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att från och med år 1922 lantbruksstyrelsens utgifter
för skrivmaterialier och expenser, ved m. m. må gäldas från
nionde huvudtitelns allmänna förslagsanslag för detta ändamål;

dels godkänna följande stat för lantbruksstyrelsen, att tillämpas
från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... 178,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag....................................... 5,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

förslagsanslag, högst ........................................................ 50,000 »

Förslagsanslag 233,000 kronor;

dels ock under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken lantbruksstyrelsen uppförda ordinarie bestämda an slaget,

under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å

233,000 kronor.

i

• Riksdagens skrivelse Nr 9 A. °

Lantbruksstyrelsens av 1918 års lagtima riksdag godkända stat
med däri åren 1919 och 1920 vidtagna ändringar slutar å 166,100
kronor. I 1918 års stat upptogs till amanuenser, extra bitraden, vikariatsersättning
och expenser en post å 32,000 kronor. Till följd av
inrättandet av en byrådirektörs tjänst för trädgårdsärenden å styrelsens
lantbruksbyrå och därmed förenade expensutgifter har denna post lor
år 1921 höjts med 2,000 kronor till 34,000 kronor.

I förevarande framställning beräknas i den i lantbruksstyrelsens stat
upptagna anslagsposten till amanuenser, extra biträden, vikariatsersättningar
och expenser å 34,000 kronor en höjning den i föiegaende
punkt berörda löneregleringen i vad den kan få avseende å extra tjänstemän
inbegripen — till 78,000 kronor eller med 44,000 kronor, varav 2,000
kronor till anställande av ytterligare en amanuens och resten för att
tillgodose behovet av ökade medel till övriga i anslagsposten ingående
. olika ändamål. Samtidigt ifrågasättes emellertid, att de i ifrågavarande
anslagspost till rena expensutgifter beräknade medel, eller 23,000 kronor,
skulle från och med år 1922 avföras från lantbruksstyrelsens stat och
i stället uppföras med 20,000 kronor å nionde huvudtitelns allmänna
expensanslag och med 3,000 kronor å samma huvudtitels ordinarie anslag
till tryckningskostnader, varjämte medgivande begäres att från sistnämnda
år få gälda lantbruksstyrelsens expensutgifter från nämnda allmänna expensanslag.
Återstoden av ifrågavarande anslagspost har uppforts med 5,000
kronor till vikariatsersättningar och 50,000 kronor till avlöningar åt

icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. ...

Mot det begärda medgivandet med avseende å rätt att tor lantbruksstyrelsens
expensutgifter anlita nionde huvudtitelns allmänna expensanslag
synes riksdagen icke någon erinran med fog kunna göras, da,
enligt vad riksdagen förvissat sig om, liknande medgivande redan tidigare
lämnats beträffande förutom lantmäteristyrelsen ett flertal ämbetsverk
under andra huvudtitlar. Riksdagen återkommer härnedan under respektive
punkter till den härav föranledda höjningen i allmänna expens- och

tryckningsanslagen. .. ,

Till avlöningar åt ordinarie tjänstemän, vilkas antal ar detsamma
som för närvarande, har upptagits 178,000 kronor. I detta belopp ingår
avlöning till en sekreterare, vilken Eders Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande
i sextonde lönegraden. Enligt riksdagens numera fattade beslut
skall emellertid sekreterarbefattning placeras i femtonde lönegraden, och
synes fördenskull en nedsättning i det av Eders Kungl. Maj:t askade
anslaget böra ske. Riksdagen finner på grund härav anslaget hora
bestämmas till 177,100 kronor.

6 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Anslagsposten vikariatsersättningar föranleder icke någon riksdagens
erinran.

I det till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare upptagna
beloppet har riksdagen icke ansett sig böra vidtaga någon nedsättning
men vill åberopa va,d riksdagen i sin skrivelse nr 2 A, punkt 4, anfört
rörande ersättning till sådana befattningshavare.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
... ,a). medgivit, att från och med år 1922 lantbruksstyrelsens utgifter

tor skrivmaterialier och expenser, ved in. m. må gäldas från nionde
huvudtitelns allmänna förslagsanslag för detta ändamål;

b) bestämt antalet befattningshavare för lantbruksstyrelsen på nedanstående
sätt: r

Befattningshavare.

1 generaldirektör ..................................

4 byråchefer ..........................................

1 byrådirektör å fiskeribyrån.............

2 byrådirektörer å lantbruksbyrån ...

2 förste byråingenjörer.........................

1 sekreterare .........................................

1 kassör och bokhållare.....................

1 notarie ...........................................

3 kontorsskrivare, kvinnliga................

6 kanslibiträden, kvinnliga

2 kontorsbiträden, kvinnliga

1 förste expeditionsvakt ......................

2 expeditionsvakter................................

Avlöningsgrad

A 3.

.. B 20.

B 18.

B 16.

B 16.

. B 15.

. B 13.

. B 13.

. C 5.

. C 3.

. C 2.

B 3.

. B 1.

c) godkänt följande stat för lantbruksstyrelsen, att tillämpas från
och med år 1922: r

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 177,100 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 5 000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

förslagsanslag, högst........................................................ 50,000 »

Förslagsanslag 232,100 kronor;

d) under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken lantbruksstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,

under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 232,100

kronor. ’

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

7

Kant fm sila 11 ib iii^on.

5:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels godkänna sådan ändring i staten för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, att tillämpas från och med år 1922, att anslagsposten
.till centralanstaltens övriga utgifter höjes från 168,000 kronor
med 34,300 kronor till 202,300 kronor, till följd varav statens slutsumma
kommer att uppgå till 323,400 kronor; dels ock vid bifall härtill
höja ordinarie anslaget till ifrågavarande centralanstalt från 278,400
kronor med 34,300 kronor till 312,700 kronor.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1920 har
riksdagen enligt skrivelse nr 347 fastställt nj stat för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, slutande å 289,100 kronor,
ävensom höjt ordinarie anslaget till 278,400 kronor.

Uti den i nu gällande staten upptagna anslagsposten å 168,000
kronor till centralanstaltens övriga utgifter, d. v. s. utom avlöningar,
ingår ett för jordbruksavdelningen avsett belopp å 14,200 kronor.

I sistnämnda belopp föreslås nu en höjning med 34,300 kronor
eller sålunda till 48,500 kronor. Höjningen fördelar sig på följande sätt:

A. Försök å Experimentalfältet:

arbetskostnad ..........................................................

...... kronor

6,850

utsäde och gödsel ..................................................

...... »

1,000

hästars underhåll och rekrytering ......................

...... »

1,300

uppvärmning och belysning ...............................

...... »

1,750

skrivmaterialier ....................................................

...... »

100

döda inventarier .....................................................

...... >

1,000

diverse omkostnader .................................:..........

..... »

1,500

13,500

B. Lokala fältförsök och uppvisningsfält:

uppvärmning och belysning ...................................

_____ 3>

700

tryckningskostnader, böcker, skrivmaterialier

...... »

2,000

telefon ......................................................................

...... »

200

analysavgifter .....................................................

...... »

200

diverse omkostnader ..............................................

...... »

1.700

utvidgad försöksverksamhet .................................

...... y>

15,000

19,800

C. Pasta försöksgårdar, omkostnader ........

kronor

1,000

kronor 34,300.

Av de sålunda upptagna anslagsposterna är den till utvidgad försöksverksamhet
ny. Den utvidgade försöksverksamheten skulle förutom
gödslingsförsöken omfatta jämväl massförsök landet runt av nyare sorter
av de olika kulturväxterna. Då det på sätt i ärendet upplysts icke kunde

8

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

förutsättas, att försöksvärdarna skulle vara villiga att i erforderlig utsträckning
ställa plats och arbetskrafter till förfogande härför utan ersättning
i någon form, har för ändamålet beräknats ett belopp av 15,000
kronor, däri inbegripen ersättning för utsäde, säckar, frakter m. m. Häremot
har riksdagen intet att erinra. Icke heller i fråga om övriga anslagsposter
synes någon invändning med fog kunna göras. Statens
anslagspost till övriga utgifter kommer vid bifall till förslaget att höjas
till 202,300 kronor och staten i sin helhet till 323,400 kronor. Det
ordinarie anslaget kommer att undergå motsvarande ökning till 312,700
kronor.

Härjämte begäres ett tilläggsanslag för år 1921 av 39,200 kronor.
De häri ingående olika posterna motsvara i huvudsak de i staten biträdda
förhöjningarna, vartill komma 5,000 kronor för systematisk
agrogeologisk undersökning av jorden å Experimentalfältet.

Under förmälan att riksdagen i särskild skrivelse nr 9 B anmäler
sitt beslut angående uppförande å tilläggsstat av berörda belopp, 39,200
kronor, får riksdagen nu anmäla, att riksdagen

dels godkänt sådan ändring i staten för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, att tillämpas från och med år 1922,
att anslagsposten till centralanstaltens övriga utgifter höjes från 168,000
kronor med 34,300 kronor till 202,300 kronor, till följd varav statens
slutsumma kommer att uppgå till 323,400 kronor;

dels ock i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till ifrågavarande
centralanstalt från 278,400 kronor med 34,300 kronor till 312,700
kronor.

Ordinarie anslagstiteln befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar, nu upptagen.till 583,900 kronor, kommer att undergå
enahanda förhöjning eller till 618,200 kronor.

6:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående anslag till vissa byggnadsföretag
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, som Eders
Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
beräkna å extra stat för 1922 ett anslag av 700,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 11
februari 1921 avlåtna proposition, nr 85, föreslagit riksdagen att till
uppförande å Experimentalfältet för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet av dels en ny institutionsbyggnad för husdjursoch
mejeriavdelningen, dels en ny institutionsbyggnad för kemiska och
bakteriologiska avdelningarna och dels en försöksladugård samt för vissa

9

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ändringsarbeten i den nuvarande gamla institutionsbyggnaden och i jorabruksavdelningens
nuvarande institutionsbyggnad anvisa å extra stat för
år 1922 ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att förevarande framställning icke vunnit
riksdagens bifall.

7:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 7 föreslagit
har riksdagen för anordnande genom centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet av uppvisningsfält angående metoder för bekämpandet
av ogräs å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.

8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda
framställning har riksdagen till berberisbuskens utrotande i de trakter
av landet, där den förekommer i större mängd, å extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor att utgå i den mån
motsvarande belopp av enskilda, kommuner, landsting eller hushållningssällskap
för ändamålet tillskjutes och i övrigt på de villkor och enligt
de bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga föreskriva.

9:o) Under punkt 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till försök för bekämpande av rönnbärsmalen, att utföras genom entomologiska
avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
å extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa

12,000 kronor.

Enligt vad utredningen i ärendet ger vid handen har genom
försöksanstaltens för jordbruksförsök entomologiska avdelning ett värdefullt
grundläggande arbete nedlagts för vinnande av kunskap om
rönnbärsmalens utveckling och levnadsvanor. Någon effektiv bekämpningsmetod
har emellertid icke kunnat utexperimenteras, alldenstund
tillräckliga medel saknats för utförande av det stora arbete och bekos-.
tände av de omfattande försök, som härför krävdes.

Vid sådant förhållande och då riksdagen i likhet med departementschefen
är övertygad om betydelsen för den svenska fruktodlingen
av ett verksamt medel mot rönnbärsmalens härjningar, håller riksdagen
före, att särskilda medel böra på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit för
ifrågavarande ändamål beredas. Det erforderliga anslaget har av departementschefen
beräknats till 48,000 kronor att utgå med 12,000 kronor
för vart och ett av åren 1921—1924. Beloppets storlek ger ej anledjBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 sarnl. Nr 9 A. 2

10 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ning till någon riksdagens erinran. Ifråga om tilläggsanslaget för år

1921 anmäler riksdagen i särskild skrivelse nr 9 B sitt beslut.

Riksdagen har till försök för bekämpande av rönnbärsmalen, att

utföras genom entomologiska avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, å extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag
anvisat 12,000 kronor.

10:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 10 föreslagit
har riksdagen såsom bidrag till avlönande av assistenter hos
lantbruksingenjörer å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 63,000 kronor..

ll:o) Under punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels godkänna sådan ändring i staten för lantbruksinstitutet vid Ultuna,
att tillämpas från och med år 1922, att anslagsposten »till institutets
övriga utgifter» höjes från 34,600 kronor till 65,000 kronor, varigenom
statens slutsumma kommer att ökas till 127,600 kronor; dels ock vid
bifall härtill höja ordinarie anslaget till nämnda lantbruksinstitut från
97,200 kronor med 30,400 kronor till 127,600 kronor.

Riksdagen har i anledning av förevarande framställning såsom
förstärkning av den i staten för lantbruksinstitutet vid Ultuna upptagna
anslagsposten »till institutets övriga utgifter» anvisat å extra stat för år

1922 ett förslagsanslag, högst, 27,400 kronor.

12:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels godkänna sådan ändring i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp, att tillämpas från och med år 1922, att anslagsposten till
institutets övriga utgifter höjes från 43,700 kronor med 26,300 kronor
till 70,000 kronor, till följd varav statens slutsumma kommer att ökas
med samma belopp eller från 124,950 kronor till 151,250 kronor; dels
ock vid bifall härtill höja det ordinäre anslaget till nämnda institut
från 117,900 kronor med 26,300 kronor till 144,200 kronor.

Riksdagen har i anledning av förevarande framställning såsom
förstärkning av den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
upptagna anslagsposten »till institutets övriga utgifter» anvisat å extra
stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 23,300 kronor.

13:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar» uppförda ordinarie anslaget till reseunderstöd för

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 11

lantbrukets studerande från 20,000 kronor med 20,000 kronor till 40,000
kronor.

Den omständigheten att ifrågavarande studieresor, vilka enligt
riksdagens mening böra vara till ej obetydligt gagn för jordbruket,
under krigsåren måst så gott som helt inställas, synes riksdagen utgöra
ett talande skäl för att, sedan möjlighet nu åter öppnats för sådana
resors företagande, tillfällen i största möjliga utsträckning beredas härtill.
Redan härav påkallas, såsom departementschefen framhållit, en ökning
av ifrågavarande anslag. Då härtill komma de numera högt uppdrivna
resekostnaderna, synes mot det av Eders Ivungl. Maj:t ifrågasatta
anslagsbeloppet, vilket utgör en ökning med 20,000 kronor av det nuvarande
anslaget, icke någon invändning böra göras.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» uppförda ordinarie anslaget till reseunderstöd
för lantbrukets studerande från 20,000 kronor med 20,000 kronor till

40.000 kronor.

Härav föranledes motsvarande ökning i det uti ordinarie anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» ingående
bestämda anslaget.

14:o) Under punkt 14 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med uteslutande av de under anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jordbruk och lantmannanäringar» upptagna ordinarie anslagen å dels

9.000 kronor till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier och
dels 3,000 kronor till stipendier åt personer, vilka vid enskilda mejerier
genomgå fullständig lärokurs i mejerihantering, under samma anslagstitel
uppföra till lägre mejeriskolor för kvinnor ett ordinarie anslag av

35.000 kronor.

Såsom departementschefen erinrat tinnes för närvarande till mejerielevers
undervisande och till stipendier åt personer, som vid enskilda
mejerier genomgå fullständig lärokurs i mejerihantering, under ordinarie
anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
anslag å tillhopa 12,000 kronor. Vidare ger statsrådsprotokollet vid
handen, att Kungl. Maj:t för vart och ett av åren 1917—1921 utöver
berörda 12,000 kronor för undervisning av mejerielever anvisat ett belopp
av 7,400 kronor, som senast utgått från den till Kungl. Maj:ts
förfogande ställda delen av anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar. Slutligen har Kung]. Maj:t från och med
år 1916 årligen anvisat medel — huvudsakligen från sistnämnda an -

12

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

slagsdel — till uppehållande av den lägre mejeriskolan för kvinnliga
elever vid Alnarp, som för år 1920 uppgått till 5,500 kronor.

Omförmälda anslag med undantag av anslaget till sistnämnda skola
utgå som understöd till s. k. mejeristationer, för vilka reglemente fastställts
av lantbruksstyrelsen (bih. till Svensk författningssamling 24 år 1890).
Av reglementet framgår, att de nuvarande mejeristationernas ändamål
vore att vid enskilda välskötta, tidsenligt inrättade mejerier genom
praktisk och teoretisk undervisning utbilda antagna elever till dugliga och
skickliga mejerskor. Denna undervisning, som vore avsedd att för varje
elev upptaga en tid av två år, skulle inhämtas vid två särskilda mejeristationer,
varvid ett år tillbringades vid vardera stationen. Av statsrådsprotokollet
inhämtas vidare, att vid första årets stationer, 17 till
antalet, undervisades i regel 2 och vid andra årets stationer 4—6 elever.
Andra årets stationer, vid vilka undervisningen bedreves mera skolmässigt,
kunde i viss mån betraktas som skolor. Inom landet funnes för närvarande
7 andra årets stationer. Från dem utexaminerades årligen omkring
38 mejerskor. Till bestridande av kostnaderna för de båda undervisningsåren
hade för varje elev av allmänna medel utgått i medeltal 510
kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser en omorganisation
av den lägre mejeriundervisningen för kvinnor. Enligt detta förslag
skulle inrättas sju ettåriga mejeriskolor för kvinnliga elever att förläggas
till välskötta tidsenliga mejerier. Elevantalet vid varje skola
beräknades till i medeltal 8. Huvudläraren vid dylik skola skulle vara
mejerikonsulent eller äga därmed jämförliga betingelser att meddela här
ifrågavarande undervisning. Den av sakkunniga i ärendet föreslagna
timplanen för den teoretiska undervisningen skulle i huvudsak tillämpas
vid skolorna. Minst två års praktik i mejeriyrket skulle fordras för inträde
i mejeriskola. Såsom föreståndare för sådan skola skulle mejeriägaren
vara skyldig att emottaga ett visst antal frielever, som på hans
bekostnad avgiftsfritt åtnjöte undervisning, kost och bostad mot det arbete
eleverna utförde i mejeriet. Antalet frielever vid varje skola skulle med
tagen hänsyn till hela elevantalet vid skolan bestämmas av lantbruksstyrelsen.
Vid samtliga skolor har dock ansetts kunna mottagas sammanlagt
minst 42 frielever. Föreståndaren borde vidare vara skyldig att
mottaga visst antal betalande elever. Jämväl detta antal har ansetts böra
bestämmas av lantbruksstyrelsen, dock så att minst 14 elever skulle kunna
antagas vid samtliga skolor. Åvenså skulle lantbruksstyrelsen bestämma
de betalande elevernas avgift. Föreståndaren skulle slutligen vara skyldig
att anställa kompetent instruktionsmejerska, ställa lämpliga undervisnings -

13

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

lokaler med värme och lyse samt tidsenliga mejeriinventarier till förfogande,
bekosta läkarvård åt frieleverna ävensom bestrida nödiga skjutsar
för lärare och elever samt annonsering. Enligt förslaget skulle han
härför åtnjuta en ersättning i ett för allt av 2,000 kronor. Till mejeriskolas
huvudlärare, vilken, bland annat, skulle handhava undervisningen
i mejerilära, skulle enligt förslaget utgå en fast lön av 800 kronor jämte,
därest han ej vore boende på platsen, 300 kronor till bestridande av utgifterna
för resor till samt kost och bostad under vistelse vid skolan.
Till dylik befattning syntes annan person än mejerikonsulent icke gärna
böra ifrågakomma.

I likhet med vad som förekommer vid lantbruksskolor, lantmannaskolor
och lanthushållsskolor skulle enligt det föreliggande förslaget
stipendier kunna beredas obemedlade och mindre bemedlade elever vid
de kvinnliga mejeriskolorna. Beloppen härav hava liksom beträffande
lantbruksskola föreslagits till 180 respektive 100 kronor.

Under ärendets behandling har från vissa håll någon tveksamhet
gjort sig gällande rörande lämpligheten av att, såsom det föreliggande
förslaget innebär, i vårt vidsträckta land med i skilda trakter därav
rådande olikartade förhållanden ordna ifrågavarande undervisning efter
en och samma linje. Visserligen vore den föreslagna undervisningsformen
ägnad att bättre än hittills tillgodose det teoretiska kravet, men å
andra sidan kunde, vad anginge den praktiska utbildningen, därav föranledas
vissa olägenheter. I sistnämnda avseende har sålunda särskilt
uttalats, • att för de delar av Norrland och mellersta Sverige, som vore
i saknad av sådana större mejerier, vid vilka — efter den nuvarande
första årskursens borttagande — den för inträde till de föreslagna mejeriskolorna
erforderliga förutbildningen lämpligen skulle kunna beredas,
svårigheter skulle uppstå att till elever vid skolorna erhålla personer,
vilka efter vid skolan åtnjuten teoretisk undervisning kunde beräknas
vara skickade såsom mejeriledare. Det vore ock så mycket mera angeläget
att i nämnda landsdelar till dessa befattningar kunna erhålla verkligt
dugande personer, som mejerierna därstädes i allmänhet vore förenade
med smör- och osttillverkning.

Vid prövning av det föreliggande förslaget har riksdagen funnit
övervägande skäl tala för bifall till förslaget, varför riksdagen biträder
detsamma. I anledning emellertid av vad, såsom ovan nämnts, framhållits,
vill riksdagen uttala den förvissningen att, därest det skulle visa sig
möta svårigheter, att på sätt i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
förutsättes, åvägabringa den erforderliga förutbildningen, lantbruksstyrelsen
icke skall underlåta att fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

14

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

på saken samt föreslå Kungl. Maj:t vidtagande av de åtgärder, som
kunna anses vara av förhållandena påkallade. Med hänsyn till att såsom
ovan nämnts Kungl. Maj:t för mejeriundervisningens uppehållande,
utöver det ordinarie anslaget å 12,000 kronor, jämväl tagit i anspråk viss
del av den till Kungl. Maj:ts disposition ställda delen av anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» och det nu
föreslagna till 35,000 kronor förhöjda ordinarie anslaget enligt förslaget
icke skulle medföra annan anslagsminskning än att ovanberörda 12,000
kronor uteslutas, torde Kungl. Maj:t icke heller sakna nödiga medel till
sådana åtgärders vidtagande.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med uteslutande av de under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmaunanäringar» upptagna ordinarie anslagen å dels

9.000 kronor till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier och
dels 3,000 kronor till stipendier åt personer, vilka vid enskilda mejerier
genomgå fullständig lärokurs i mejerihantering, under samma anslagstitel
uppfört till lägre mejeriskolor för kvinnor ett ordinarie anslag av

35.000 kronor.

I anslutning härtill kommer förenämnda anslagstitel att undergå
höjning med 23,000 kronor.

Det i ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» ingående bestämda anslaget är i 1921 års riksstat
upptaget till 480,650 kronor. I överensstämmelse med riksdagens
beslut under de två nästföregående punkterna kommer ifrågavarande
anslagstitel att höjas med tillhopa 43,000 kronor till 523,650 kronor.
Förevarande anslagstitel bör sålunda för år 1922 upptagas sålunda:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten m. m................................................... kronor 523,650

Förslagsanslag:

Understöd åt lantmannaskolor ............ kronor 400,000

» » lanthushållsskolor ......... » 175,000

» » elever vid lägre lant bruksundervisningsan stalter.

............................. » 100,000

Ålderstillägg åt föreståndare och lärare

vid lantbruksskolor ........................ » 8,000 » 683,000.

Summa kronor 1,206, 650.

15 *

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

15:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 15 fram ställda

förslag har riksdagen till bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet
vid Ultuna anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag:, hös:st,

20,000 kronor.

16:o) Under punkt 16 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående ytterligare anslag för
uppförande av en lärlingsbyggnad för lantbruksskolan vid Ultuna, som
Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å extra stat för år 1922 beräkna ett anslag av 160,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 11
februari 1921 avlåten proposition, nr 73, föreslagit riksdagen att såsom
ytterligare anslag för uppförande av en lärlingsbyggnad för lantbruksskolan
vid Ultuna å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att förevarande framställning icke vunnit
riksdagens bifall.

17:o) Under punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till ombyggnad av den nuvarande lärlingsbyggnaden vid Ultuna samt
ändringar i rektorsbyggnaden därstädes anvisa å extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 136,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att förevarande framställning icke vunnit
riksdagens bifall.

18:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 18 gjorda
framställning har riksdagen till bränsle in. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst 15,000 kronor.

0

19:o) Under punkt 19 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1922 anvisa såsom särskilda reservationsanslag dels
till uppförande av ett bränslehus vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp 25,000 kronor dels ock till uppförande av en assistentbostad vid
trädgårdsskolan vid Alnarp 32,000 kronor.

I förevarande framställning begäras dels 25,000 kronor för uppförande
av ett bränslehus vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
dels ock 32,000 kronor för uppförande av en assistentbostad vid Alnarps
trädgårdsskola.

Vad framställningen i sistnämnda de! angår, har riksdagen vid det

. 16

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

förhållande, att, enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen, för den
ene av de vid trädgårdsskolan anställda två assistenterna, vilka båda hade
samma ställning och åtnjöte förmånen av fri bostad, tidigare uppförts en nybyggnad,
funnit billighetsskäl tala för att assistenterna med avseende å
bostad bliva jämställda. Då härtill kommer svårigheten att på sätt i
utredningen i ärendet framhållits vid inträffande ledighet å tjänsten
återbesätta densamma med fullt kompetent person, därest icke lämplig
bostad står till förfogande, har riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget
i nu ifrågavarande del. Framhållas bör också, att bostad för fyra
frielever synts kunna beredas i den ifrågavarande assistentens nuvarande
bostad, om nybyggnaden komme till stånd. De beräknade kostnaderna
synas riksdagen visserligen höga, men har riksdagen dock icke velat
motsätta sig det begärda anslagsbeloppet. Riksdagen förväntar emellertid,
att vid byggnadens uppförande all möjlig sparsamhet iakttages.

Vad åter angår det föreslagna bränslehuset har riksdagen icke av
den i ärendet förebragta utredningen övertygats om att behov av en
sådan byggnad föreligger. Riksdagen kan därför icke biträda förslaget
att bevilja särskilt anslag för detta ändamål.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
med avslag å förevarande framställning i vad den avser uppförande
av ett bränslehus vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp till uppförande
av en assistentbostad vid trädgårdsskolan vid Alnarp å extra
stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 32,000 kronor.

20:o) Under punkt 20 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till reparationsarbeten m. m. å uppvärmningsanordningen i Alnarps
slott anvisa å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 20,000
kronor.

Det i förevarande framställning begärda anslaget å 20,000 kronor
är avsett till kompletterings- och reparationsarbeten vid värmeanordningen
i Alnarps slott. Sålunda skulle dels den nuvarande s. k. topsypannans
eldyta utökas med omkring 40 procent dels den äldre pannan
renoveras, så att den eventuellt kunde tjänstgöra som reserv, dels ock
slutligen vissa omläggnings-, justerings- och reparationsarbeten vid ledningar
och värmekroppar verkställas.

Med avseende å den föreslagna utökningen i den nuvarande topsypannan
har riksdagen icke kunnat undgå finna det anmärkningsvärt,
att före inläggningen av pannan, vilken inköpts år 1918, icke noggrannare
beräkningar i fråga om värmebehov och pannans effektivitet
synas hava uppgjorts än att redan efter två år en så väsentlig om -

17

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ändring av densamma, som nu föreslås, visat sig erforderlig. Emellertid
har riksdagen, med hänsyn till vad i ärendet anförts, icke velat motsätta
sig, att anslag för de i denna framställning angivna ändamål beviljas
till begärt belopp.

Riksdagen bar till reparationsarbeten m. m. å uppvärmningsanordningen
i Alnarps slott anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.

21:o) Under punkt 21 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar å extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 12,650 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas, att Kungl. Maj:t sedan år 1916
dels genom anvisande av vissa mindre belopp av tillgängliga medel dels
genom medgivande att använda vissa belopp å uppkommande vinst å
Alnarps trädgårdars stat understött försök med renodling och förädling
samt fröodling av köksväxter vid Alnarps trädgårdsskola.

Förevarande framställning avser nu beredande dels å tilläggsstat*
för år 1921 av 11,500 kronor för fortsättande av nämnda försöksverksamhet
samt 5,000 kronor till reparationer å den under Alnarps egendom
lydande utgården Mellangård dels ock å extra stat för år 1922 av
12,650 kronor, därvid beräknats, att högst 3,500 kronor av 1921 års
vinstmedel från Alnarps trädgårdar skulle få användas för försöksverksamheten
i fråga.

Ifrågavarande försöksverksamhet bör enligt riksdagens mening fortsättas.
I betraktande av de jämförelsevis höga belopp, som verksamheten
av utredningen i ärendet att döma synes kräva, har riksdagen
intet att erinra mot, att de härför föreslagna medlen nu upptagas såsom
särskilda anslag. Ej heller har riksdagen någon invändning att göra
mot det för reparationsarbeten vid Mellangård begärda beloppet. Rörande
tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps
trädgårdar å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst
12,650 kronor.

22:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 22 gjorda
framställning har riksdagen

dels av det såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under läroåren
1920—1924 av trädgårdsskolan vid Adelsnäs år 1920 beviljade
anslaget av 32,000 kronor anvisat å extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst 8,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A. 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels ock av det såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under
samma tid av trädgårdsskolan i'' Härnösand år 1920 beviljade anslaget
av 28,000 kronor anvisat å extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag,
högst 7,000 kronor, eller sålunda för år 1922 tillhopa 15,000 kronor.

23:o) Under punkt 23 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen
att till undervisning i trädgårdsskötsel å extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 24,300 kronor.

Till undervisning i trädgårdsskötsel anvisade riksdagen å extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag av 32,300 kronor. Härav avsågos

8,000 kronor till undervisning för kvinnor, vilken föreslagits skola meddelas
vid Fredrika Bremer-förbundets fruktodlingsskola vid Apelryd invid
Båstad. En förutsättning för att sistnämnda belopp skulle utgå var, att
för skolverksamheten erforderliga byggnader uppfördes utan statens medverkan.
Då detta icke kunde beräknas ske under år 1920, behövdes
inga nya medel till denna gren av trädgårdsundervisningen för år 1921,
utan anslaget inskränktes till 24,300 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att dylika byggnader icke heller
torde komma till stånd under år 1921.

Riksdagen har till undervisning i trädgårdsskötsel å extra stat för
år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 24,300 kronor.

24:o) Under punkt 24 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag anvisa dels för
beredande av ökat understöd för läsåret 1921—1922 åt lantmannaskolor
106,500 kronor, dels ock för beredande av ökat understöd för samma
läsår åt lanthushållsskolor 52,200 kronor, att i vartdera fallet utgå med
högst 30 procent av skolan eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande
understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt i varje fall oberoende
av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis
svarande belopp.

För innevarande år utgår till lantmannaskolor och lanthushållsskolor
ett extra understöd motsvarande 20 procent av de för skolorna
uppförda ordinarie anslagen.

Förevarande framställning avser dels beredande åt nämnda skolor
för år 1921 av ett till 40 procent förhöjt extra understöd, dels beviljande
för år 1922 av ett efter 30 procent av de ordinarie anslagen beräknat
ökat understöd. Anslagen beräknas för år 1922 till 106,500 respektive
52,200 kronor och för år 1921 till 71,000 respektive 34,800 kronor.

19

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Då innevarande riksdag redan såsom ökat understöd för åren 1921
ock 1922 till folkhögskolor beviljat ett efter enahanda grunder, som
föreslagits i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, beräknat
anslag och då enligt riksdagens mening likformighet i förevarande avseende
bör vara rådande mellan ifrågavarande skolor, har riksdagen icke
velat motsätta sig det föreliggande förslaget.

Till riksdagens kännedom har emellertid kommit, att fall inträffat,
då lantmannaskola kommit i åtnjutande av statsunderstöd, oaktat skolan
under en följd av år icke uppfyllt det för sådant statsbidrags utgående
stadgade villkor med avseende å visst minimiantal elever ävensom
att vid en del skolor det erforderliga antalet kunnat erhållas
endast genom antagande av jämväl underåriga elever. Riksdagen vill
visserligen icke bestrida, att sådana omständigheter kunna vara för
handen, då för en skola undantag från nämnda föreskrift bör lämnas
och det är just med hänsyn härtill, som Kungl. Maj:t medgivits viss
dispensrätt i nu ifrågavarande avseende. Det bristande elevantalet i
de nu åsyftade fallen torde dock vara att hänföra till att lantmannaskolornas
antal utan direkt avseende å det verkliga behovet ökats i
sådan omfattning, att skolorna i konkurrens med varandra icke kunnat
uppuå det stadgade elevantalet. Lantbruksstyrelsen har ock i sitt den
18 december 1920 till Kungl. Maj:t avgivna utlåtande angående statsunderstöd
för läsåret 1920—1921 åt lantmannaskolor uttalat, att den
alltjämt minskade elevfrekvensen vid dessa skolor tydde på att skolornas
antal vore väl högt och att sålunda vissa av dem näppeligen torde för
framtiden böra understödjas med statsmedel. Av utlåtandet framgår jämväl,
att styrelsen beträffande viss skola huvudsakligen för att icke de därvid
anställda lärarna skulle berövas sin utkomst tillstyrkt statsbidrags utgående.

Då det enligt riksdagens mening är en angelägenhet av vikt, att
antalet lantmannaskolor hålles inom gränsen för vad som kan anses motsvara
det verkliga behovet inom respektive orter, är riksdagen av den
förvissningen, att Kungl. Maj:t skall med uppmärksamhet följa förhållandena
å ifrågavarande område, och förväntar riksdagen, att Kungl. Maj:t
skall med all den varsamhet, som dessa kunna betinga, använda den
Kungl. Maj:t tillkommande dispensrätten i fråga om minimiantalet elever.

Under uttalande härav och med erinran att riksdagen i särskild
skrivelse nr 9 B anmäler sitt beslut om uppförande av det begärda tillläggsanslaget
får riksdagen anmäla, att riksdagen å extra stat för år
1922 såsom särskilda förslagsanslag anvisat

dels för beredande av ökat understöd för läsåret 1921—1922 åt
lantmannaskolor 106,500 kronor,

20

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels ock för beredande av ökat understöd för samma läsår åt lanthushållsskolor
52,200 kronor,

att i vartdera fallet utgå med högst 30 procent av skolan eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag
till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke
inräknat, samt i varje fall oberoende av huruvida inom orten tillskjutes
däremot helt eller delvis svarande belopp.

25:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter under läsåret 1921
—1922 å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 90,000
kronor.

För närvarande utgå vid lantmannaskola, lanthushållsskola, vid
teoretisk vinterkurs vid lantbruksskola i Norrland och Dalarna samt vid
utbildningskurs för kvinnliga ladugårdsskötare i nämnda landsdelar stipendier
med 35 kronor för obemedlad och 20 kronor för mindre bemedlad
elev för månad. Dessa stipendier föreslås nu höjda till 45 respektive
25 kronor. Till elever vid vanlig kurs vid lantbruksskola utgå
för läsår stipendier om 140 respektive 80 kronor. Enligt förevarande
framställning skulle dessa höjas till 180 respektive 100 kronor per år.
Till deltagare i fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever utgå
nu 1 krona 50 öre per dag, och föreslås ej någon ändring däri med
hänsyn till att detta understöd motsvarar för månad om 30 dagar 45
kronor eller det belopp, som föreslagits för obemedlad elev vid lantmannaskola
m. fl.

De höjda stipendierna äro avsedda att utgå från och med läsåret
1921 —1922, och beräknas för ändamålet ett anslag för år 1922 av

90,000 kronor. Vad sålunda föreslagits biträdes av riksdagen. I samband
härmed vill riksdagen lika med departementschefen framhålla vikten
av att en undersökning rörande frågan om de av statsmedel utgående
stipendierna kommer till stånd för utrönande huruvida och i vad mån
enhetliga grunder för bestämmande av stipendiebeloppen lämpligen
kunna införas.

Under erinran att riksdagen beträffande folkhögskolor beviljat ett
efter motsvarande stipendiebelopp beräknat förhöjt anslag och då jämväl
i nu förevarande avseende likformighet bör råda mellan dessa skolor
och nu ifrågavarande "undervisningsanstalter, har riksdagen för beredande
av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

21

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

lägre lantbruksundervisningsanstalter under läsåret 1921 —1922 å extra
stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 90,000 kronor.

26:o) Under punkt 26 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg till lärare vid
lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor, som Eders Kungl.
Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra
stat för år 1922 beräkna ett anslag av 50,000 kronor.

I en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten proposition nr 341

angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor
samt lantbruksskolor har Eders Kungl. Maj:t givit tillkänna,
att särskilt anslag för detta ändamål ej vidare behövde beräknas
å 1922 års'' riksstat, varom riksdagen härigenom velat erinra.

27:o) Under punkt 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till anordnande av utbildningskurser för kontroll assistenter å extra
stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 22,500 kronor.

För år 1922 har anslag ansetts vara behövligt motsvarande den
år 1920 beräknade årskostnaden av 22,500 kronor och avser förevarande
framställning anvisande av detta belopp.

Då riksdagen icke har något att häremot erinra, har riksdagen,
till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å extra stat
för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 22,500 kronor.

28:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 28 föreslagit
har riksdagen för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän
och svinskötare å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 36,000 kronor.

29:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare
i Norrland och Dalarna å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 7,000 kronor.

Bidragen utgå nu med dels 300 kronor i grundanslag för .varje
kurs och dels därutöver 40 kronor för varje elev. Nu föreslås höjning
i grundanslaget med 33 procent eller till 400 kronor. Tilläggsanslaget
för elev skulle höjas till 50 kronor.

ökningarna, som ansetts kunna ske utan höjning av anslaget,
hava föreslagits att inträda redan från och med år 1921.

Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra och har

22

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

därför till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare
i Norrland och Dalarna å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 7,000 kronor.

30:o) Under punkt 30 bär Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter, att av Kungl.
Maj:t i mån av behov användas, anvisa å extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag av 260,000 kronor, under de villkor i fråga om konsulenternas
avlöning och om uppsägningstid, som i statsrådsprotokollet
föreslagits, och under förutsättning att övriga kostnader för konsulenterna
bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt på
de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Förevarande framställning avser en höjning av det nu åtgående
statsbidraget till jordbrukskonsulenters avlönande med 110,000 kronor.
Närmaste anledningen härtill är att en reglering föreslagits av dessa
befattningshavares löner.

1 likhet med departementschefen anser riksdagen, att åt jordbrukskonsulenterna,
vilka enligt riksdagens mening hava en betydelsefull uppgift
att fylla för jordbrukets höjande, bör såsom föreslagits beredas en
något förbättrad och tryggare ställning i löueavseende.
dessa befattningar kunna erhålla väl kvalificerade personer finner nämligen
riksdagen ligga i öppen dag. Enligt förslaget, som bygger på att statens
bidrag till ifrågavarande kousulentverksamhet liksom hittills bör utgå i form
av understöd till hushållningssällskapen, skulle konsulents avlöning regleras
till en begynnelselön av minst 4,200 kronor jämte tre ålderstillägg
å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år. Dessa belopp äro så
avvägda i förhållande till lärarlönerna vid lantmanna- och lantbruksskolor,
att därigenom en önskvärd cirkulation skulle kunna vinnas
mellan ifrågavarande konsulentbefattningar och lärarplatser vid nämnda
skolor. Eventuellt tillkommande dyrtidstillägg ävensom tilläventyrs fri
bostadsförmån har departementschefen ansett böra bliva beroende av
hushållningssällskapens fria bestämmande och icke uppställas såsom
något villkor. Grundlönen och ålderstilläggen äro avsedda utgå av
statsmedel mot att hushållningssällskapen, eventuellt med biträde av
landstingen, gälda samtliga övriga utgifter för konsulenterna. I viss
mån har även ersättning ansetts kunna påräknas från rekvirent för av
konsulenten lämnat biträde.

Vad nu nämnts om konsulent hos hushållningssällskap har föreslagits
skola även gälla dylik tjänsteman hos kemisk-växtbiologiska
anstalten i Luleå.

23

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Vad sålunda föreslagits biträdes av riksdagen.

Anslagsbeloppets storlek för år 1922 har beräknats för 55 jordbrukskonsulenter
till ett belopp av 260,000 kronor. Därjämte har departementschefen
i betraktande av angelägenheten att konsulenternas ställning
snarast ordnades och deras avlöning förbättrades jämväl med hänsyn
till att de måtte bliva delaktiga av den vid fjolårets riksdag beslutade
pensioneringsmöjligheten ifrågasatt ett tilläggsanslag för ändamålet för
år 1921 å 110,000 kronor.

Ehuru riksdagen med avseende å det ifrågasatta tilläggsanslaget
icke kunnat undgå hysa vissa betänkligheter mot detta förslag, har
riksdagen likväl med hänsyn till vad departementschefen i ärendet framhållit
icke velat motsätta sig detsamma. Anslagsbeloppet för år 1922
ger ej anledning till någon erinran. Beträffande tilläggsanslaget anmäler
riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har såsom bidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, anvisat å extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag av 260,000 kronor, under de villkor i
fråga om konsulenternas avlöning och om uppsägningstid, som i statsrådsprotokollet
föreslagits, och under förutsättning att övriga kostnader
för konsulenterna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest
samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

31:o) Under punkt 31 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1922 såsom bidrag till anställande av vandringsrättare
och för anordnande av utbildningskurser för sådana anvisa ett
reservationsanslag av 125,000 kronor, under villkor att övriga kostnader
för vandringsrättarnas anställande bestridas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

Denna framställning avser dels en höjning i det nuvarande anslaget
för anställande av vandringsrättare med 48,000 kronor till reglering av
dessa befattningshavares löner, dels ock av en ytterligare höjning däri
med 5,000 kronor till anordnande av sådan utbildningskurs, som erfordras
för att kunna antagas till vandringsrättare och vilka kurser hittills bekostats
av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel. Dessutom ifrågasättes
ett tilläggsanslag för år 1921 av 48,000 kronor.

Jämväl dessa befattningshavare synes riksdagen skäligen böra beredas
en i ekonomiskt avseende något förbättrad ställning. Mot förslaget
att i sådant syfte fastställa en minimigrundlön av 2,000 kronor, varav
staten skulle vidkännas tre fjärdedelar med 1,500 kronor, synes någon

24 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

erinran med fog ej kunna göras, särskilt som på sätt departementschefen
framhållit hushållningssällskapen skola vidkännas icke blott återstoden
av minimigrnndlönen utan även den avlöning därutöver inberäknat
eventuella ålderstillägg och dyrtidstillägg, som må kunna finnas påkallad,
ävensom rese- och traktamentsersättning. Det för år 1922 begärda
anslaget, vilket liksom nu beräknats för 80 vändringsrättare, anser sig
riksdagen böra bevilja. Vad beträffar det ifrågasatta tilläggsanslaget har
riksdagen, ehuru riksdagen icke kunnat undgå hysa vissa betänkligheter
mot detta förslag, icke velat motsätta sig detsamma med hänsyn särskilt
till behovet att genom fastställande redan i år av bestämd minimigrundlön
omedelbart få ifrågavarande befattningshavares pensionsfråga
ordnad.

Mot att det till den särskilda utbildningskursen beräknade beloppet

5,000 kronor upptages i det övriga anslaget för år 1922 har riksdagen
intet att erinra.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har å extra stat för år 1922 såsom bidrag till anställande
av vändringsrättare och för anordnande av utbildningskurser för
sådana anvisat ett reservationsanslag av 125,000 kronor, under villkor
att övriga kostnader för vandringsrättarnas anställande bestridas av landsting,
hushållningssällskap eller eljest samt på de villkor i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

32:o) Under punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1922 anvisa, att av Kungl. Maj: t i mån av behov
användas, såsom bidrag till anställande hos hushållningssällskap av täckdikningsförmän
ett reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå med
högst hälften av det sådan förman tillerkända årsarvode, dock ej för
någon med mer än 300 kronor, samt under de villkor i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

I förevarande framställning framhålles, hurusom efter det anställandet
av täckdikningsförmän hos odlingsråden med 1920 års utgång
upphört, man härvid endast har att lita till de förmän av dylikt slag,
som äro i hushållningssällskapens tjänst. Detta föranledde ett behov
att öka antalet av de hos hushållningssällskapen anställda täckdikningsförmännen,
något som i sin tur komme att åsamka sällskapen avsevärt
ökade utgifter. Till utjämnande av dessa hushållningssällskapens utgifter
föreslås nu, att staten skulle för ändamålet lämna statsbidrag till
hälften av årsarvodet till täckdikningsförmän, dock högst 300 kronor.

25

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Med ett beräknat antal av 100 sådana förmän ifrågasättes ett anslag
för vartdera av åren 1921 och 1922 av 30,000 kronor.

Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra. Rörande
anslaget för 1921 anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt
beslut.

Riksdagen har å extra stat för år 1922 anvisat, att av Kungl.
Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande bos hushållningssällskap
av täckdikningsförmän ett reservationsanslag av 30,000
kronor, att utgå med högst hälften av det sådan förman tillerkända
årsarvode, dock ej för någon med mer än 300 kronor, samt under de
villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

33:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 33 föreslagit
har riksdagen till anordnande av utbildningskurser i beteskultur
och ängsskötsel å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 4,000 kronor.

34:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 34 föreslagit
har riksdagen till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning m. m. å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 1,500 kronor.

35:o) Under punkt 35 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till Fredrika
Bremerförbundets lanthushållningsseminarium i Rimforsa, som Eders
• Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
beräkna ett anslag av 35,200 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 4
februari 1921 avlåten proposition, nr 54, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium
å Rimforsa såsom förslagsanslag, högst, anvisa dels å extra
stat för år 1922 21,200 kronor, därav 1,200 kronor till ålderstillägg;
dels ock å tilläggsstat för år 1921 8,000 kronor.

Till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa
för utbildande av lärarinnor i lanthushållning, vilken skola år 1907 började
sin verksamhet, har riksdagen anvisat för vart och ett av åren
1908—1910 4,000 kronor, för vart och ett av åren 1911—1913 6,000
kronor, för vart och ett av åren 1914—1918 8,000 kronor, för år 1919

11,000 kronor och för vartdera av åren 1920 och 1921 12,0Q0 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 9 A. 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Såsom villkor för de årliga anslagens åtnjutande har Kungl. Maj:t
vid deras utanordnande föreskrivit, bland annat, att ett visst antal elever,
nämligen för åren 1908—1910 tre och för åren 1911—1921 fyra, skulle
äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att vara befriade från
avgifter för kost och logi, samt att avgiften för undervisning, kost,
logi och lyse ej finge överstiga visst belopp, som först bestämdes till
600 kronor men för åren 1916—1918 höjts till 700 kronor, för år 1919
till 1,000 kronor samt för åren 1920 och 1921 till 1,200 kronor.

På framställning av Kungl. JVlaj:t medgav 1919 års riksdag med
avseende å lärarinnor vid lanthushållsskolor, att kontant grundlön för
full tjänstgöring vid två längre kurser finge till föreståndarinna utgå
med minst 3,400 kronor jämte tvä ålderstillägg, vartdera å 300 kronor
och till lärarinna med minst 2,500 kronor jämte tre ålderstillägg vart
och ett å 300 kronor, varförutom lärarinna skulle äga åtnjuta fri bostad
och bränsle (Svensk författningssamling nr 854).

Förevarande framställning avser nu att genom ökat statsbidrag
bereda Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium vid Rimforsa,
vilket seminarium jämte Uppsala fackskolas lanthushållningsseminarium
vid Brogård utgöra de enda utbildningsanstalter i riket för lärarinnor
vid lanthushållsskolor, möjlighet att till lärarinnorna därstädes
utbetala löner motsvarande de varav lärarinnor vid lanthushållsskolor på
sätt ovan nämnts komma i åtnjutande, dock så att beträffande föreståndarinna
och första lärarinnan i huslig ekonomi samt lärarinnan i småbruksskötsel
lönen med hänsyn till seminariets uppgift som utbildningsanstalt
just för lärarinnor skulle utgå med något högre belopp. Enligt
förslaget hava de kontanta lönerna beräknats för föreståndarinnan till .

4,000 kronor jämte två ålderstillägg å 300 kronor, för första lärarinnan
i huslig ekonomi och till lärarinnan i småbruksskötsel till 3,000 kronor
samt till en var av övriga lärarinnor till 2,500 kronor jämte för varje
lärarinna tre ålderstillägg å 300 kronor, vartill i samtliga fall skulle
komma fri bostad och bränsle. Härjämte förutsättes i förslaget, att
dyrtidstillägg skall utgå enligt samma grunder som föreslagits beträffande
lärarinnor vid lanthushållsskolor, varemot vederbörande skall hava
att i likhet med vad som stadgats för sådan lärarinna betala kosten vid
skolan.

Såsom villkor för statsanslags åtnjutande skulle liksom beträffande
lanthushållsskolorna fordras, alt verksamheten bedreves i överensstämmelse
med av Kungl. Maj:t fastställt reglemente. Vidare skulle med avseende
å minimiantal ordinarie elever, lärarinnor, kontroll m. m. gälla motsvarande
bestämmelser som i fråga om lanthushållsskolorna.

27

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

För den ifrågasatta löneregleringen för lärarinnorna vid Rimforsa
lanthushållningsseminarium synes riksdagen-i ärendet förebragts övertygande
skäl. En särskild anledning att företaga en sådan reglering
beträffande Rimforsaseminariet ligger, såsom departementschefen framhållit,
däri att numera möjlighet är beredd för lärarinnorna därstädes
att erhålla pension genom statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl., därest vissa förutsättningar, vilka äro beroende av en sådan lönereglering,
äro uppfyllda. Riksdagen biträder sålunda det framlagda förslaget
härom.

De villkor som böra gälla för anslag för år 1922 har departementschefen
sammanfattat sålunda:

att seminariets verksamhet bedrives i full överensstämmelse med av Kungl.
Maj:t utfärdat reglemente och av lantbruksstyrelsen utfärdade föreskrifter;

att antalet ordinarie elever i seminariets bägge årsklasser uppgår till minst 20;

att fyra frielever skola äga åtnjuta kostnadsfri undervisning vid seminariet,
dock utan att vara befriade från avgifter för kost, logi och lyse;

att avgiften för undervisning, kost, logi och lyse ej må överstiga 1,200 kronor

för år;

att vid seminariet skola vara fast anställda en föreståndarinna och minst fem
lärarinnor, vilka skola åtnjuta jämte fri bostad och bränsle minst följande avlöningsförmåner,
nämligen föreståndarinnan 4,000 kronor samt första lärarinnan i huslig
ekonomi och lärarinnan i småbruksskötsel vardera 3,000 kronor och en var av
övriga lärarinnor 2,500 kronor, vartill komma för föreståndarinnan två och för
varje lärarinna tre ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år;

att seminariet skall vara skyldigt underkasta sig den kontroll Kungl. Maj:t
må finna skäl föreskriva.

De begärda anslagsbeloppen, 21,200 kronor för 1922 och 8,000
kronor såsom tillägg för år 1921, ge riksdagen ej anledning till någon
erinran, och ansluter sig riksdagen jämväl i övrigt till det föreliggande
förslaget. Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Under åberopande av det anförda får riksdagen nu anmäla, att
riksdagen till Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å
Rimforsa såsom förslagsanslag, högst, anvisat å extra stat för år 1922
21,200 kronor, därav 1,200 kronor till ålderstillägg;

36:o) Under punkt 36 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att godkänna följande stat för stuteriöverstyrelsen, att tillämpas från och
med år 1922:

28

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade
till....................................................................................... 27,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsvis beräknade till.................. 500 »

Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige........................ 2,400 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsvis beräknade till ................................................... 4,000 »

Förslagsvis beräknat 34,400 kronor.

Uti den av riksdagen godkända avlöningsstaten för stuteriöverstyrelsen
att tillämpas från och med den 1 januari 1921 finnes upptagna
bland andra befattningshavare två fullmäktige med arvoden till samma
belopp, 500 kronor för år.

I förevarande framställning föreslås en höjning i nämnda arvoden
med 700 kronor eller till 1,200 kronor redan från och med innevarande
år. I anledning härav skulle staten behöva höjas med 1,400 kronor
och ett tilläggsanslag å samma belopp beviljas för år 1921. #Då riksdagen
anser den föreslagna arvodesförhöjningen skälig, biträder riksdagen förslaget
i denna del. Härtill skulle i anslutning till den av riksdagen
enligt skrivelse nr 135 beslutade löneregleringen för under jordbruksdepartementet
lydande ämbetsverk komma en ytterligare höjning i staten
av 10,300 kronor. Den nuvarande staten, som slutar på 22,700 kronor,
skulle sålunda ökas med sammanlagt 11,700 kronor eller till 34,400.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Under hänvisning till vad riksdagen i sina skrivelser nr 2 A,
punkt 4, och 135 anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen

a) bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för stuteriöverstyrelsen
på nedanstående sätt:

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 chef, arvode enligt 5 § i reglementet....................................... —

1 byrådirektör och ledamot............................................................. B 16.

1 notarie ............................................................................................... B 13.

1 kontorsbiträde, kvinnligt ............................................................ C 2.

b) godkänt följande stat för stuteriöverstyrelsen att tilllämpas
från och med år 1922:

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 29

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade
till .......................................................................... 27,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsvis beräknade till.............. 500 »

Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige..................... 2,400 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsvis beräknade till.............................................. 4,000 »

Förslagsvis beräknat 34,400 kronor.

Då utgifterna för stuteriöverstyrelsen bestridas från ordinarie
reservationsanslaget till hästavelns förbättrande, kommer detta anslag
att undergå motsvarande förhöjning eller med 11,700 kronor. Härtill
återkommer riksdagen under en senare punkt.

37:o) Under punkt 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja den del av ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande,
som är avsedd till prisbelöningar av hästar, från 180,000 kronor
med 4,000 kronor till 184,000 kronor.

Den föreslagna anslagsökningen av 4,000 kronor är föranledd av
ökade traktamentskostnader. Samma belopp ifrågasättes å tilläggsstat
för år 1921.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot vad sålunda föreslagits.
Om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr
9 B, sitt beslut.

Riksdagen har höjt den del av ordinarie reservationsanslaget till
hästavelns förbättrande, som är avsedd till prisbelöningar av hästar, från

180,000 kronor med 4,000 kronor till 184,000 kronor.

38:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag och
under åberopande av vad riksdagen anfört under punkterna 36 och 37
får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt ordinarie reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande'' från 396,100 kronor med 15,700 kronor till
411,800 kronOr.

39:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda
framställning har riksdagen ur riksstaten uteslutit det under anslagstiteln
»hästavelns förbättrande)) nu upptagna ordinarie förslagsanslaget,
»friheter», å 1,070 kronor.

30

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

40:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 40 föreslagit
bar riksdagen till extra personal vid Flyinge hingstdepå å extra
stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,630 kronor.

41:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 41 föreslagit-
har riksdagen å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 20,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma,
utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige förekommande
s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen »inhemska
häststammar».

42:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 42 föreslagit
har riksdagen till understödjande av stamboksföring rörande hästar
under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1922
anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

43:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 43 föreslagit
har riksdagen till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur
å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor.

44:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till avelscentra för nötboskap å extra stat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 37,000 kronor.

Det begärda anslagsbeloppet för år 1922 överensstämmer med det
belopp, som i sådant avseende beviljats för år 1921, dock med den
reducering av 2,000 kronor från år 1921 till år 1922, som beräknats i
den ursprungliga planen men med tillägg av en summa, motsvarande
till dagtraktamenten avsedda 3,000 kronor. Sistnämnda belopp begäres
jämväl på tilläggsstat för år 1921.

Riksdagen har icke funnit anledning till invändning mot förevarande
framställning. Under erinran att riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, anmäler sitt beslut rörande tilläggsanslaget får riksdagen nu
anmäla, att riksdagen till avelscentra för nötboskap å extra stat för år
1922 anvisat ett reservationsanslag av 37,000 kronor.

45:o) Under punkt 45 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län anvisa å
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län har riks -

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 31

dagen å extra stat för vart och ett av åren 1907—1921 anvisat ett anslag
av 5,000 kronor.

Den begärda anslagsökningen av 5,000 kronor har sin grund
huvudsakligen i de ökade resekostnaderna. Då behovet härav synes
riksdagen ådagalagt genom utredningen i ärendet, har riksdagen till
främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län anvisat å extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

46:o) Under punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar. hos nötkreaturen
å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 162,000 kronor.

Riksdagen har redan i sin skrivelse nr 174 anfört följande:

»Av utredningen i ärendet framgår, att för tuberkuloskampens oavbrutna
bedrivande under år 1921 erfordrades ytterligare i runt tal 76,000
kronor eller tillhopa 162,000 kronor, och för år 1922 har samma belopp
beräknats. I anslutning härtill föreslås i förevarande framställning anvisande
dels för år 1922 av ett anslag av 162,000 kronor och dels å
tilläggsstat för år 1921 av ett belopp av 76,000 kronor.

De åtgärder till tuberkulosens bekämpande, som i förevarande
framställning avses, böra i betraktande av deras utan tvivel stora betydelse
enligt riksdagens mening fortsättas i oförminskad omfattning, och håller
riksdagen sålunda före, att erforderliga medel böra för ändamålet beredas.
Mot det föreslagna beloppet, vilket visserligen innebär en höjning av
innevarande års anslag med icke mindre än 76,000 kronor, har riksdagen
med fästat avseende å vad i ärendet anförts rörande behovet därav icke
funnit skäl till någon erinran.»

På sätt riksdagen i samma sin skrivelse, nr 174, anmält har riksdagen
till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

162,000 kronor.

47:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående kontroll å efterlevnaden av
författning angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. in.,
som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål beräkna å extra stat för år 1922 ett anslag av 10,000 kronor.

Därefter har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 januari
1921 avlåten proposition, nr 52, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att dels antaga vid proposition fogat förslag till lag angående

32

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m., dels ock för
bestridande av statsverkets kostnader för kontroll å efterlevnaden av
jämlikt nämnda lag meddelat förordnande å extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 255 anmält bar riksdagen
för bestridande av statsverkets kostnader för kontroll å efterlevnaden
av jämlikt ovannämnda lag meddelat förordnande å extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

48:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 48 föreslagit
har riksdagen till åtgärder för höjande av landets svinavel å extra stat
för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

49:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 49 föreslagit
har riksdagen för anordnande av avkastningsbedömning rörande
avelssvin å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

15,000 kronor.

50:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 50 föreslagit
har riksdagen till fåravelns befrämjande å extra stat för år 1922
anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

51 ro) Under punkt 51 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa å extra stat för år 1922 ett
reservationsanslag av 30,000 kronor.

I förevarande framställning föreslås en höjning redan från och
med år 1921 av det för innevarande år anvisade anslaget med 10,000
kronor eller till 30,000 kronor. Höjningen hänför sig till den allmänna
prisstegringen. Med hänsyn härtill och då såsom departementschefen
framhållit ifrågavarande anslag bibehållits oförändrat sedan år 1909,
anser sig riksdagen böra biträda förslaget och får därför med erinran
att riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, anmäler sitt beslut om tillläggsanslaget
nu anmäla, att riksdagen till fjäderfäavelns befrämjande
anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

52:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 52 föreslagit
har riksdagen till biskötselns befrämjande å extra stat för år 1922
anvisat ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

33

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

53:o) Under punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för tjuguandra allmänna
svenska lantbruksmötet i Göteborg år 1923 å extra stat för år 1922
såsom reservationsanslag anvisa 175,000 kronor att utgå under villkor
att eventuellt uppstående överskott å mötet varder efter Kungl. Maj:ts
bestämmande helt eller delvis återburet till statsverket eller reserverat
för ett senare allmänt svenskt lantbruksmöte.

Allmänna lantbruksmöten höllos tidigare vart femte år, senast i
Örebro år 1911. Anslag till dylika möten plägade årligen beviljas å
extra stat och det under femårsperioden sålunda samlade beloppet ställas
till mötesbestyrelsens förfogande. Dylika, hittills icke använda anslag
hava av riksdagen beviljats för de fyra åren 1912—1915. De hava
utgått dels till bestridande av kostnaderna för sådant möte med 7,500
kronor om året, tillhopa 30,000 kronor, och dels till prisbelöningar vid
dylikt möte med 12,500 kronor för år 1912 och 17,500 kronor för ett
vart av övriga tre år, tillhopa 65,000 kronor. Inalles finnes alltså av
riksdagen anvisat ett belopp av 95,000 kronor.

Aven för år 1916 hade framställning gjorts om lika stort anslag
som för nästföregående år men sedan anmält blivit, att det till sistnämnda
år påtänkta lantbruksmötet i Stockholm blivit tillsvidare uppskjutet,
fann Kungl. Maj:t på tillstyrkan av dåvarande departementschefen
icke skäl att äska anslag för ändamålet å 1916 års stat. Departementschefen
uttalade, att då anledning icke syntes föreligga att för det kommande
mötet bevilja högre statsanslag än vanligt, borde med ytterligare
bidrags beviljande kunna anstå lika många år, som mötet uppskötes.

Något ytterligare anslag till allmänna lantbruksmöten har därefter
icke äskats eller av riksdagen anvisats.

Såsom ovan nämnts finnes för närvarande av riksdagen för allmänna
lantbruksmöten anvisat ett belopp av 95,000 kronor, som är
oanvänt.

Det allmänna lantbruksmöte, till vilket ytterligare medel nu begäres,
är avsett att hållas i Göteborg år 1923. Platsen för mötet, som ursprungligen
var planerat att förläggas till Stockholm, har valts med
hänsyn till den blivande jubileumsutställningen i Göteborg samma år, i
samband varmed lantbruksmötet skulle hållas. ''Genom samorganisation
beräknades nämligen en väsentlig besparing i byggnads- och administrationskostnad
kunna göras.

Av utredningen i ärendet framgår, att utgifterna för mötet beräknats
till 850,000 kronor. Med inräknande av tillgängliga medel såväl statsbidrag
som bidrag från hushållningssällskapen och Göteborgs stad uppBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A. 5

34

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

stode likväl en brist å 325,000 kronor. Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning avser ett anslag för ändamålet för år 1922 av 175,000
kronor.

För egen del är riksdagen övertygad om behovet och nyttan därav,
att det svenska jordbrukets idkare beredas tillfälle att på sätt föreslagits
vid ett allmänt lantbruksmöte uppvisa resultatet av det arbete på modernäringens
utveckling och förkovran, som nedlagts under den period av
tolv år, som kommer att förflyta sedan nästföregående möte hölls. Mötets
förläggande i samband med jubileumsutställningen i Göteborg synes
riksdagen jämväl ägnat att bereda vissa fördelar.

Vad de beräknade kostnaderna för mötet beträffar, har riksdagen
icke kunnat undgå fästa sig därvid att utredningen i ärendet icke lämnar
några säkra hållpunkter för bedömandet av de verkliga kostnaderna. Med
hänsyn härtill och i betraktande av rådande svåra ekonomiska förhållanden,
vilka mana till största sparsamhet, har riksdagen ansett försiktigheten
bjuda att icke redan nu binda sig för så stort belopp för år 1922,
som Eders Kungl. Maj:t föreslagit, utan har riksdagen funnit sig böra
inskränka sig till att bevilja ett anslag för nämnda år av 100,000 kronor.
Eventuell framställning om ytterligare erforderliga medel för ändamålet
ifråga förutsätter riksdagen kommer att åtföljas av detaljerad kostnadsberäkning.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för tjuguandra
allmänna svenska lantbruksmötet i Göteborg år 1923 å extra stat för
år 1922 såsom reservationsanslag anvisat 100,000 kronor, att utgå under
villkor att eventuellt uppstående överskott å mötet varder efter Kungl.
Maj:ts bestämmande helt eller delvis återburet till statsverket eller reserverat
för ett senare allmänt svenskt lantbruksmöte.

54:o) I punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp å
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,900 kronor.

I förevarande framställning föreslås en höjning av 900 kronor i
årets anslag, föranledd av ökade kostnader för dagtraktamenten.

Tillika begäres ett tilläggsanslag å 900 kronor för år 1921.

Framställningen föranleder ingen erinran från riksdagens sida.
Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9
B, sitt beslut.

Riksdagen har till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 35

Ultima och Alnarp å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 50,900 kronor.

55:o) Under punkt 55 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller
hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa och
laboratorietjänaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov —
å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst 80,000 kronor,
att utgå till varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall för ifrågavarande
ändamål disponera återstoden av anslaget.

I Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslås en höjning
av det för innevarande år utgående beloppet med 16,000 kronor eller till

80,000 kronor, motsvarande i medeltal 2,000 kronor för varje av de åtta
för närvarande med statsmedel understödda kemiska stationerna (i Kalmar,
Halmstad, Jönköping, Skara, Örebro, Västerås, Härnösand och Visby),
varjämte begäres ett tilläggsanslag för år 1921 likaledes å 16,000 kronor.

Den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen i ärendet synes
riksdagen ådagalägga, att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen
är erforderlig, för att verksamheten vid de för närvarande statsunderstödda
stationerna skall kunna behörigen upprätthållas.

Riksdagen biträder Eders Kungl. Maj:ts förslag. Rörande tilläggsanslaget
anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen,
såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller
hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad
eller hyresmedel för kemist och assistent än även avlöning till dessa
och laboratorietjänaren ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov
— å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 80,000 kronor,
att utgå till varje station med 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall för ifrågavarande
ändamål disponera återstoden av anslaget.

36

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

56:o) Under punkt 56 har Eders Kungd. Magt föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med
sammanlagt minst 19,800 kronor — å extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 33,000 kronor.

Framställningen avser en höjning av nuvarande anslaget till anstalten
med 10,700 kronor eller till 33,000 kronor. De poster i anstaltens
stat, vilka lagts till grund för statsbidragets beräknande, äro
följande:

Inkomster: Utgifter:

Anslag av landstinget., kronor 7,712: so Avlöningar........................ kronor 26,225

» » hushållnings- Försöksverksamheten .... » 16,500

sällskapet ................ » 6,712: so Övriga utgifter ................ » 13,300

Fria gödselmedel ........ » 7,000: — Summa kronor 66,025.

Ränta å donation........ » 1,600: —

Summa kronor 23,025: —

Skillnaden mellan inkomster och utgifter enligt denna sammanställning
uppgår till ovannämnda belopp 33,000 kronor, vilket belopp
ansetts böra anvisas såsom statsbidrag. Mot ett statsbidrag å detta belopp
skulle enligt hittillsvarande regler svara ortsbidrag å minst tre
femtedelar därav eller 19,800 kronor.

Då behov av ökat statsbidrag torde föreligga även för år 1921,
samt någon ändring i beräkningen icke synes påkallad, bland annat enär
ökat statsbidrag till jordbrukskonsulenter föreslås redan å tilläggsstat
för innevarande år, har utöver det redan beviljade anslaget å 22,300
kronor ett anslag å tilläggsstat till belopp av 10,700 kronor föreslagits
utgå för att det totala statsbidraget skall uppgå till 33,000 kronor.

Riksdagen biträder förevarande framställning.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från länets landsting
och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till anstaltens
underhåll med sammanlagt minst 19,800 kronor — å extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 33,000 kronor.

57:o) Under punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 102,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 37

Förslaget innebär en ökning av det nuvarande anslagsbeloppet
med 27,000 kronor eller till 102,000 kronor. I sistnämnda belopp ingår
30,300 kronor till dyrtidstillägg till de hos föreningen anställda befattningshavare
motsvarande 60 procent av de nu utgående lönerna. För
närvarande utgår dyrtid stillägget med 40 procent. Härjämte begäres
ett tilläggsanslag för år 1921 å 16,800 kronor för att redan under detta
år kunna utbetala ett efter nämnda procent beräknat dyrtidstillägg.

Beträffande särskilt det föreslagna dyrtidstillägget, _ har riksdagen
ansett vissa omständigheter tala för att detta bör för innevarande år
utgå med 60 procent och biträder därför förslaget i denna del. Med
avseende däremot å år 1922 har riksdagen icke funnit sig böra biträda
det framställda förslaget. Redan den allmänna prissänkning, som inträtt
och som kan förmodas komma att fortgå, synes riksdagen bjuda
att icke nu binda sig för ett förhöjt dyrtidstillägg för år 1922. Härtill
kommer att ett bifall till detta förslag eventuellt skulle kunna
föranleda, att ifrågavarande befattningshavare bleve i löneavseende gynnsammare
ställda än statens befattningshavare, därest en nedsättning i
det till dem för närvarande utgående dyrtidstillägget före nämnda tid
bleve statsmakternas beslut. Med hänsyn till det anförda anser riksdagen,
att dyrtidstillägget till mosskulturföreningens tjänstemän för år
1922 bör bestämmas till 40 procent. I anslutning härtill torde anslaget
till föreningen för år 1922 kunna sänkas med i runt tal 10,000 kronor
eller till 92,000 kronor.

Med avseende å övriga utgiftsposter inhämtas av statsrådsprotokollet,
att de däri ifrågasatta höjningar endast avse att upprätthålla
föreningens verksamhet i hittillsvarande omfattning, något som på grund
av det låga penningvärdet icke befunnits möjligt med nuvarande anslag.
Eders Kungl. Maj:ts förslag föranleder därför i nu ifrågavarande avseende
icke någon riksdagens erinran.

Om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9
B, sitt beslut.

Riksdagen har i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra
stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 92,000 kronor.

58:o) Under punkt 58 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen,
att till driftkostnader vid en försöksgård å myrjord vid Alträsk i Norrbottens
län under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå
anvisa å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 9,400 kronor.

I det förslagsanslag å högst 70,000 kronor, som 1918 års lagtima

38

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

riksdag för år 1919 anvisade till svenska mosskulturföreningen, ingick
ett belopp av 10,000 kronor för anordnande av fasta försök i Jämtland,
varjämte riksdagen å extra stat för samma år anvisade ett särskilt förslagsanslag
å högst 10,000 kronor för anordnande under kemisk-växtbiologiska
anstaltens i Luleå ledning av en försöksgård vid Alträsk i
Norrbottens län. Vid närmare prövning av frågan befanns, att för försöken
borde såväl i Jämtlands som Norrbottens län anordnas fasta försöksgårdar
med uppsättning av kreatur och redskap m. m. För möjliggörande
härav beviljade 1919 års lagtima riksdag för år 1920 till anläggningskostnader
22,600 kronor för försöksgården i Jämtland och
15,600 kronor för försöksgården vid Alträsk, varjämte till driftkostnader
anvisades respektive 9,000 och 5,000 kronor. Alla dessa anslag anvisades
såsom förslagsanslag, högst. Sistnämnda bägge belopp hava
även för innevarande år såsom förslagsanslag, högst, anvisats till driftkostnader.

Såsom framgår av ovanstående har riksdagen dels för år 1919
anvisat till svenska mosskulturföreningen ett anslag av 10,000 kronor
för anordnande av fasta försök å myrjord i Jämtland, dels ock för år
1920 till anläggningskostnader, uppsättning av kreatur och redskap
m. m. däri inbegripet, ett anslag av 22,600 kronor. Av utredningen i
ärendet inhämtas, att sistnämnda anslag icke utbetalts till föreningen,
emedan föreningen i stället för att, såsom med Kungl. Maj:ts av riksdagen
bifallna förslag avsetts, arrendera en för ändamålet lämplig gård
inköpt ett mossområde, vars bebyggande och sättande i stånd för ändamålet
komme att kräva medel utöver ovanberörda båda anslag. Anslaget
har såsom varande förslagsanslag, högst, automatiskt återfallit till
kassafonden.

I förevarande framställning har departementschefen förklarat sig
anse den av mosskulturföreningen vidtagna åtgärden att inköpa ovannämnda
område böra av statsmakterna godkännas med hänsyn till
myrens särdeles lämpliga belägenhet vid Gisselås anhaltstation och vitsordade
goda beskaffenhet.

I avseende å sättet för ett fortsatt understöd innebär Eders Kungl.
Maj:ts förslag, att statsbidrag till anläggningskostnader skall utgå icke
i form utav anslag ulan såsom lån. Anläggningskostnaderna hava beräknats
till 89,865 kronor. Efter avdrag av det ovannämnda anslaget
å 10,000 kronor, vilket redan utbetalts till föreningen, har det erforderliga
beloppet föreslagits till 80,000 kronor, varav 20,000 beräknatB
för år 1922 och 60,000 å tilläggsstat för år 1921.

I likhet med departementschefen och då förläggandet till den nya

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 39

platsen av ifrågavarande försöksverksamhet av utredningen att döma
syntes synnerligen fördelaktig, håller riksdagen före, att statsverket icke
bör undandraga sig att understödja ifrågavarande försöksverksamhet
även under de nu nämnda inträdda förändrade förhållandena. Att med
avseende å sättet för understöds lämnande beträffande anläggningskostnaderna
övergå till låneformen anser riksdagen lämpligt. Ej heller ger
det härför beräknade beloppet anledning till erinran. Något nytt anslag
till driftkostnader har departementschefen med hänsyn till beräknade
inkomster av foderskörd och förefintlig behållning icke ansett erforderligt.
I överensstämmelse med vad riksdagen beslutat beträffande dyrtidstillägg
åt tjänstemännen hos mosskulturföreningen bör i driftkostnaderna
sådant tillägg beträffande försökens föreståndare beräknas till
40 procent av ordinarie lönen.

Riksdagen har under utgifter för kapitalökning anmält sitt beslut
rörande de ifrågavarande låneunderstöden.

Under förevarande punkt har Eders Kungl. Maj:t jämväl föreslagit
en höjning för år 1922 av det till driftkostnader för för söksgården vid
Alträsk: för år 1921 beviljade anslaget å 5,000 kronor med 4,400 eller
till 9,400 kronor ävensom ett tilläggsanslag för 1921 med 4,400 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att de driftkostnadsberäkningar,
som legat till grund för det nu utgående anslaget, uppgjorts redan år
1918. Med hänsyn härtill synes riksdagen icke någon erinran med fog
kunna göras mot de begärda anslagen.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till driftkostnader vid en försöksgård å myrjord
vid Alträsk i Norrbottens län under ledning av kemisk-växtbiologiska
anstalten i Luleå anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 9,400 kronor.

59:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 59 föreslagit
har riksdagen å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor att — med högst 1,000 kronor för varje anstalt
— användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av
landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter
vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder
och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t.

&

40

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

60:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 60 föreslagit
har riksdagen såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den
inhemska odlingen av frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

61:o) Under punkt 61 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer

126,000 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland,
Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 14,000 kronor för varje filial
eller tillhopa 112,000 kronor eller sålunda inalles 238,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 253, anmält har riksdagen
å extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag, högst,
anvisat

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 113,000 kronor,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer
vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrland
och Jämtland samt i Luleå 13,300 kronor för varje filial eller
tillhopa 106,400 kronor, eller sålunda inalles 219,400 kronor.

62:o) Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt Sveriges pomologiska förening å extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 12,500 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Maj:t sedan flera år
tillbaka av tillgängliga medel beviljat Sveriges pomologiska förening
statsunderstöd, senast för år 1920 med 7,500 kronor.

För år 1921 ha medel till föreningen ifråga ansetts böra liksom
hittills beredas av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel, då anslag å
tilläggsstat till nya ändamål borde undvikas. Med avseende däremot
å år 1922 har departementschefen, under framhållande av att ifrågavarande
förening för sin verksamhet otvivelaktigt vore i behov av
ökat anslag samt då de till Kungl. Maj:ts disposition stående medlen
vore i hög grad. begränsade, ansett nödvändigt, att det till 12,500
kronor uppskattade erforderliga beloppet uppfördes såsom anslag å
riksstaten.

Riksdagen anser sig böra biträda detta förslag och har därför

41

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

till understöd åt Sveriges pomologiska förening å extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag, högst, 12,500 kronor.

63:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 63
föreslagit har riksdagen till åtgärder för främjande av linodling och
linberedning å extra stat för är 1922 anvisat ett reservationsanslag av

16.000 kronor.

64:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket å extra stat för år
1922 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Förevarande framställning avser icke någon förändring i anslagets
nuvarande belopp. Däremot ifrågasättes en höjning från 20,000 till

40.000 kronor i den del av anslaget, som skall användas till understödjande
av sådan undervisning, som avser att främja det mindre
jordbruket men icke på annat sätt kan komma i åtnjutande av understöd.
Häremot har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen har till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

65:o) Under punkt 65 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid
mindre jordbruk anvisa å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av

26.000 kronor, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav använda
högst 17,600 kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar
angående jordbruk.

Förslaget avser en höjning av innevarande års anslag med 11,000
kronor eller till 26,000 kronor. Härav äro 17,600 kronor avsedda för
åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
Tillika ifrågasättes ett tilläggsanslag för år 1921 å 6,800 kronor
för sistnämnda ändamål.

De stegrade anslagsbeloppen äro beroende på större anslutning från
bokföringsföreningarnas sida samt därav föranledda ökade kostnader för
bearbetning av statistiskt material.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad
bokföring vid mindre jordbruk anvisat å extra stat för år 1922 ett
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A. .6

42

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

förslagsanslag av 26,000 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t
må härav använda högst 17,600 kronor till åtgärder för åstadkommande
av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.

66:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 66 gjorda
framställning har riksdagen till statsbidrag tili fortgående smörprovningar
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor,
att i mån av behov av Kungl. Maj:t för ändamålet disponeras.

67:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av
myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng
lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd
eller utdikning av i-edan odlad jord, anvisa å extra stat för år 1922
under benämning »norrländska avdikningsanslaget» ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Anvisningarna från ifrågavarande anslag under år 1920 hava i
verkligheten uppgått till i runt tal 1,140,000 kronor. Till år 1921 finnes
därför en odisponerad behållning av ungefär 2,220,000 kronor.

Hittills hava riksdagens årliga anslag för ifrågavarande ändamål
avpassats så, att å anslaget skulle finnas en odisponerad tillgång, motsvarande
summan av vad som borde av Kungl. Maj:t högst beviljas
såsom statsbidrag för året, eller normalt 1,900,000 kronor. En sådan
överensstämmelse är emellertid i själva verket icke nödvändig. De från
anslaget beviljade statsbidragen få nämligen lyftas endast i mån av
arbetets fortgång, och i regel skall en del innestå, till dess arbetet är
fullbordat och godkänt. Vid sådant förhållande är det egentligen blott
av vikt att tillse, att å anslaget finnes tillgång att gälda de belopp,
som kunna böra utbetalas under året. 1 betraktande härav och då
anslaget äger stor kontant behållning anser jag, att det belopp, som bör
av riksdagen äskas för år 1922, kan begränsas till 500,000 kronor.»

Riksdagen biträder den av departementschefen uttalade meningen
och har därför till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord,

43

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anvisat å extra stat för år 1922 under benämning »norrländska avdikningsanslaget»
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

68:o) Under punkt 68 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket än
Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostläudighet
för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, a extra
stat för år 1922 anvisa under benämning »allmänna avdikningsanslaget»
ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med iakttagande att av samtliga
för år 1921 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må utgå till
avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning
av frostländighet för närliggande bygd.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 126, har hemställts,
att riksdagen ville medgiva, att av de för nyodlingsverksamlieten under
krisåren anvisade, hittills icke använda medlen må mot att mots\arande
belopp upptages å riksstatens inkomstsida såsom i anspråk tagna
kapitaltillgångar få anvisas bland annat som förstärkning av »Allmänna
avdikningsanslaget» å tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt skulle allmänna
avdikningsanslaget för år 1922 bestämmas till 800,000 kronor.
Samtidigt har emellertid departementschefen, under åberopande av sitt
under nästföregående punkt återgivna uttalande till statsrådsprotokollet
angående norrländska avdikningsanslaget, ansett årsanvisningen för år
1922 kunna sättas till 1,200,000 kronor. Något tilläggsanslag för år
1921 ifrågasättes icke i Eders Kungl. Maj:ts förslag.

I motionen framhålles bland annat, hurusom enligt inhämtade
uppgifter för år 1921 beräknades inkomma ansökningar om bidrag
från allmänna avdikningsanslaget till ungefär samma belopp som under
år 1920 eller motsvarande i runt tal ett bidragsbehov av 1,500,000
kronor. För år 1921 funnes emellertid odisponerat endast anslaget lör
året eller 900,000 kronor. För att icke på grund härav ett uppskjutande
av särskilt nödiga företag skulle behöva ske, har i motionen
föreslagits att med anlitande av uppkomna överskott å de under kristiden
beviljade anslag till vissa odlingsföretag m. m. ett anslag å tilläggsstat
borde till belopp av 250,000 kronor beviljas.

I likhet med motionärerna anser riksdagen, i betraktande av de
betydande belopp, vartill ansökningar om bidrag från ifrågavarande an -

44

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

slag enligt statsrådsprotokollet torde komma att föreligga under åren
1921 och 1922, de av Eders Kungl. Maj:t begärda anslagsmedlen väl
knappa. Ehuru riksdagen sålunda delar motionärernas uppfattning om
önskvärdheten, att något ytterligare anslag finnes till förfogande för
bidrags beviljande, finner riksdagen dock icke lämpligt att i sådant
syfte på sätt som i motionen föreslås överföra medel från ovannämnda
överskott från kristidens odlingsanslag. Riksdagen hyser nämligen den
meningen, att överskottsmedlen ifråga, vilka visserligen synas komma
att uppgå till betydande belopp, böra fonderas för att i form av lån
komma odlingsverksamheten till godo. Motionens syfte synes riksdagen
emellertid kunna nås därigenom att årsanvisningen för år 1921 höjes
med 250,000 kronor eller till 1,250,000 kronor. En sådan åtgärd torde
så mycket mindre böra möta några betänkligheter, som den av departementschefen
såsom stöd för den av honom anvisade vägen uti ifrågavarande
avseende åberopade kontanta behållningen å ifrågavarande anslag,
d. v. s. i statskontoret ännu innestående medel å anslaget, enligt vad
riksdagens vederbörande utskott från statskontoret inhämtat, uppgår till
i runt tal 1,800,000 kronor.

I detta sammanhang vill riksdagen framhålla, att därest ett företag
under ett år uteslutande på grund av knapp tillgång å allmänna avdikningsanslaget
kommer i åtnjutande av allenast odlingslån, med tillhjälp
varav odlingsarbetet omedelbart påbörjas, detta icke bör medföra, att
för ett sådant företag möjligheten att under kommande år erhålla bidrag
från ifrågavarande anslag försvåras på grund av bestämmelsen om företrädesrätt
till anslag för icke odlad jord.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
till understödjande medelst statsbidrag utan åferbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av
riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling- av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av
frostländig!^ för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord,
å extra stat för år 1922 anvisat under benämning »allmänna avdikningsanslaget»
ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med iakttagande
att av samtliga för år 1921 tillgängliga medel högst 150,000 kronor
må utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast
minskning av frostländighet för närliggande bygd.

69:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att vad av det av riksdagen å extra stat för år 1921 för
tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget

45

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

understödda företag anvisade förslagsanslag å högst 1,000,000 kronor
icke vid samma års slut blivit taget i anspråk må under år 1922 för
ändamålet användas; dels ock medgiva, att från detta anslag må utgå
tilläggsbidrag jämväl å den del av beviljat bidrag från norrländska avdikningsanslaget,
som lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund
av besiktning, som verkställts under år 1922.

Förevarande framställning avser icke beviljande av något nytt
anslag för år 1922 utan allenast ett medgivande dels att få för samma
år använda vad av det för år 1921 anvisade förslagsanslaget, högst, å
1,000,000 kronor icke blivit vid sistnämnda års slut taget i anspråk,
dels ock att från anslaget må utgå tilläggsbidrag jämväl å bidrag, som
lyftes enligt intyg avgivet på grund av besiktning, som verkställts år
1922.

Riksdagen biträder detta förslag och har därför dels medgivit att
vad av det av riksdagen å extra stat för år 1921 för tilläggsbidrag till
vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget understödda företag
anvisade förslagsanslag å högst 1,000,000 kronor icke vid samma
års slut blivit taget i anspråk, må under år 1922 för ändamålet användas;
dels ock medgivit, att från detta anslag må utgå tilläggsbidrag jämväl
å den del av beviljat bidrag från norrländska avdikningsanslaget, som
lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund av besiktning, som
verkställts under år 1922.

70:o) Under punkt 70 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att vad av det av riksdagen å extra stat för år 1921 för
tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget
understödda företag anvisade förslagsanslag å högst 210,000 kronor icke
vid samma års slut blivit taget i anspråk må under år 1922 för ändamålet
användas; dels ock medgiva, att från detta anslag må utgå tillläggsbidrag
jämväl å den del av beviljat bidrag från allmänna avdikningsanslaget,
som lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet på grund
av besiktning, som verkställts under år 1922.

Beträffande ifrågavarande anslag göres motsvarande förslag som i
fråga om det under nästföregående punkt upptagna norrländska avdikniugsanslaget
framställda.

Riksdagen har dels medgivit, att vad av det av riksdagen å extra
stat för år 1921 för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna
avdikningsanslaget understödda företag anvisade förslagsanslag å högst

210,000 kronor icke vid samma års slut blivit taget i anspråk må under
år 1922 för ändamålet användas; dels ock medgivit, att från detta

46

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anslag må utgå tilläggsbidrag jämväl å den del av beviljat bidrag från
allmänna avdikningsanslaget, som lyftes enligt vederbörligt intyg, avgivet
på grund av besiktning, som verkställts under år 1922.

71:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk,
kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag av 1,800,000 kronor.

Riksdagen har till lindring av fraktkostnaderna vid transport å
järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å
extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 1,800,000 kronor.

72:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 72 föreslagit,
har riksdagen för främjande av en planmässig organisation och
utveckling av landsbygdens elektrifiering å extra stat för år 1922 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor.

73:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 73 föreslagit,
har riksdagen till främjande av upplysningsverksamhet rörande
föreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom
beträffande jordbrukskasseröreisen å extra stat för år 1922 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Fiskeriväsendet.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska
fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns
hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas
minst 2,000 kronor, å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 1,550 kronor.

75:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år 1922
såsom förslagsanslag, högst, anvisa dels såsom bidrag till föreningens
upplysningsverksamhet 13,500 kronor; dels ock såsom bidrag till föreningens
fiskeribiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet 23,50*
kronor, eller tillhopa 37,000 kronor.

47

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande
verksamhet har riksdagen för varje år från och med år 1908
anvisat anslag på extra stat. För år 1921 hava sålunda anvisats såsom
särskilda förslagsanslag, högst, dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
liksom förut 8,500 kronor och dels såsom bidrag
till föreningens fiskeribiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet
ett med 5,000 kronor till 18,500 kronor höjt anslag, eller tillhopa

27,000 kronor.

Uti ifrågavarande anslag föreslås nu höjning redan från och med
år 1921 med tillhopa 10,000 kronor, varav 5,000 kronor belöpa på vartdera
av de med anslaget avsedda ändamål. Höjningarna äro föranledda
av ökade omkostnader för föreningens verksamhet ävensom av nödvändigheten
att i viss mån öka personalens löner.

Enligt vad departementschefen i ärendet anfört, avses icke någon
utvidgning av föreningens verksamhet med de begärda anslagshöjningarna.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, får under erinran att riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, anmäler sitt beslut om tilläggsanslaget nu anmäla, att
riksdagen till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för
år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat

dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 13,500
kronor;

dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-
och fiskodlingsverksamhet 23,500 kronor, eller tillhopa 37,000
kronor.

76:o) Under punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1922 anvisa dels till omkostnader för de av svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna ett
reservationsanslag av 35,000 kronor; dels till täckande av Sveriges
andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium ett reservationsanslag av 10,000 kronor;
dels till anskaffande av instrument för vissa av ovannämnda kommission
från nautisk-meteorologiska byrån övertagna observationsarbeten
ett reservationsanslag av 11,000 kronor; dels ock till omkostnader för
sistnämnda arbeten ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

Det till den internationella centralanstalten m. m. nu avsedda anslaget
är beräknat för tiden 22 juli 1922—21 juli 1923. Anslaget till
kommissionens egna undersökningar i deras förutvarande omfattning
gäller arbetsåret 1 maj 1922—30 april 1923.

48

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Det till berörda centralanstalt nu begärda anslaget innebär en
höjning av nu utgående anslag med 4,900 kronor till 10,000 kronor.
Anslagen från de i det internationella arbetet deltagande staterna till
centralanstalten i Köpenhamn ha nämligen enligt utredningen i ärendet
numera visat sig otillräckliga på grund av stegrade tryckningskostnader
och nödvändigheten att öka personalens löner, ökningen har ansetts
behövlig redan från och med innevarande år. Anslaget till omkostnader
för de av kommissionen bedrivna undersökningarna har upptagits till
oförändrat belopp 35,000 kronor. Härjämte begäres emellertid vissa nya
anslag i anslutning till av Eders Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln
(handelsdepartementet) framställt förslag om nautisk-meteorologiska
byråns upphörande. Enligt sistnämnda förslag, vilket riksdagen bifallit,
skulle byråns arbetsuppgifter tills vidare fördelas på statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
samt sjökar teverket. Till svenska hydrografisk-biologiska kommissionen,
varom nu är fråga, skulle sålunda överflyttas nämnda byrås
havshydrografiska mätningar samt arbeten rörande anordnande, övervakande
och bearbetande av hydrografiska iakttagelser över strömförhållanden,
temperatur och salthalt m. m. hos vattnet vid rikets kuster.
Till anskaffning av instrument för vissa av de observationsarbeten, som
skulle övertagas av kommissionen, beräknas 11,000 kronor, varjämte
såsom årskostnader för år 1922 upptagits 8,000 kronor. Departementschefen
har med avseende å anslaget till nya instrument framhållit, att
denna utgift kommer för framtiden undersökningarna till godo, under
vilken ledning de än ställas, samt att utrustningen uppenbarligen framdeles
bör överlåtas till den institution, som kan komma att övertaga
dessa arbeten.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot vad i förevarande
framställning föreslagits. Rörande tilläggsanslaget å 4,900 kronor anmäler
riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut. Riksdagen har
å extra stat för år 1922 anvisat dels till omkostnader för de av svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna ett
reservationsanslag av 35,000 kronor; dels till täckande av Sveriges andel
i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium ett reservationsanslag av 10,000 kronor; dels till anskaffande
av instrument för vissa av ovannämnda kommission från nautiskmeteorologiska
byrån övertagna observationsarbeten ett reservationanslag
av 11,000 kronor; dels ock till omkostnader för sistnämnda arbeten ett
reservationsanslag av 8,000 kronor.

49

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

77:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak å extra
stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken
har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen
har för varje år beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad för
nämnda fartyg. För innevarande år utgår anslaget med 94,000 kronor
och har reservationsanslags natur.

Förevarande framställning avser en höjning av innevarande års
anslag med 56,000 kronor, varjämte ifrågasättes ett tilläggsanslag för
år 1921 av 12,000 kronor. Vad tilläggsanslaget beträffar utvisar utredningen,
att detta är behövligt för fartygets hållande i verksamhet
under den av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämda tiden av 7 månader
och föranleder därför ingen erinran.

Beträffande den begärda anslagsförhöjningen för år 1922 är denna
närmast föranledd av förslag om utsträckning av fartygets seglationstid till
10 månader. Av denna tid skulle 5 månader användas för sillrekognosceringarna.
Övriga 5 månader skulle, såsom från början åsyftats och under
en följd av år tidigare ägt rum, användas för de ändamål i de internationella
havsundersökningarnas tjänst, för vilka fartyget ursprungligen avsetts,
samt för andra vetenskapliga och praktiska undersökningar ävensom
tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken under sommarmånaderna.

Då, såsom departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
påpekat, Sverige varit initiativtagaren till nämnda internationella
undersökningar, samt arbetena därmed nu efter kriget återupptagas,
måste Sverige givetvis vidkännas de kostnader, som föranledas av dess
andel i desamma. Riksdagen har därför icke ansett sig böra framställa
någon erinran mot det härför beräknade anslagsbeloppet, liksom ej heller
mot att de bägge andra nyssnämnda ändamålen tillgodoses i något
större utsträckning än som varit möjligt under de senare åren.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till underhålls- och driftkostnad för fartyget
Skagerak å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

150,000 kronor.

78:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak
å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,750 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 11 samt. Nr 9 A. 7

50

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Fartyget Skagerak har årligen från och med år 1906 försäkrats
mot sjöfara hos försäkringsaktiebolaget Gauthiod. Vid anslagsäskandet
för ändamålet för år 1921 ansågs fartygét böra försäkras för 400,000
kronor och beräknades premien härför bliva 14,000 kronor eller 3 V*
procent å försäkringssumman. Nämnda belopp blev av riksdagen för
‘ändamålet anvisat. Sedan emellertid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län i skrivelse den 20 augusti 1920 anfört, att aktiebolaget Götaverken,
från vilket bolag länsstyrelsen infordrat besked rörande fartygets nuvarande
värde, meddelat, att ett nytt fartyg sådant som Skagerak för
närvarande betingade ett ungefärligt pris av 450,000 kronor, samt vidare
meddelat, att bolaget Gauthiod förklarat sig villigt att åtaga sig försäkringen
av nämnda fartyg för denna summa mot en premie av 3.1 procent å
försäkringssumman under villkor att ristorno utginge under en tid av
högst 4 månader, uppdrog Kungl. Maj:t den 3 september 1920 åt länsstyrelsen
att hos berörda försäkringsbolag för 450,000 kronor försäkra
fartyget mot en premie av 13,950 kronor.

Vid beräkningen av premiebeloppet för försäkringen har tagits i
betraktande fördelen av, att premien så bestämdes, att rätten till ristorno
för den tid, fartyget läge upplagt vid kaj, icke bleve begränsad. Vid
sådant förhållande har räknats med en premie av 3 Va procent å ett för
året beräknat försäkringsvärde av 450,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot framställningen
och har därför till bestridande av kostnader för försäkring av
fartyget Skagerak å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 15,750 kronor.

79:o) Under punkt 79 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till • underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisa
å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Till underhålls- och driftkostnad för fiskeriadministrationens fartyg
Eystrasalt har riksdagen anvisat anslag å extra stat för varje år från
och med år 1909. För år 1921 har för ändamålet anvisats ett belopp
av 18,500 kronor. Anslaget äger reservationsanslags natur.

Den föreslagna anslagsökningen å 1,500 kronor är beräknad för
fartygets hållande i verksamhet under bestämda 6 månader.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot förevarande framställning
och får följaktligen anmäla, att riksdagen till underhålls- och
driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisat å extra stat för år 1922 ett
reservationsanslag av 20,000 krouor.

51

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

80:o) Under punkt 80 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen,
att för stationerande under vintermånaderna 1921—1922 av ett armerat
ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd
vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 41,000 kronor.

Riksdagen har för stationerande under vintermånaderna 1921—1922
av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av ordning
och skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1922 anvisat ett
reservationsanslag av 41,000 kronor.

81:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till utvidgning av ålyngeluppsamlingsstationen vid Trollhättan å extra
stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Maj:t år 1917 bemyndigat
lantbruksstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med av
styrelsen angiven plan anskaffa ålyngel och ombesörja fördelningen av
detsamma för inplantering i fiskevatten och för sådant ändamål i samråd
med vattenfallsstyrelsen låta för en kostnad av högst 10,500 kronor
anordna en ålyngelstation vid stranden av Olidehålan invid Trollhättan
med samlingsbassäng för tillvaratagande av ålyngel. Beloppet anvisades
att utgå från nionde huvudtitelns allmänna besparingar.

Förevarande framställning avser nu en utvidgning av ifrågavarande
ålyngelstation. Det stora intresse för utplantering av ålyngel, som
förefunnes hos landets fiskevattensägare, kunde nämligen, enligt vad framgår
av statsrådsprotokollet, icke tillfredsställas med den storlek stationen
för närvarande ägde. Härtill komme, att det icke sällan inträffade, att
största delen av ålynglet stege upp inom loppet av några få dagar och
att det då vore omöjligt att emottaga och bevara allt det uppstigande
ålynglet i den nuvarande bassängen, till dess ålynglet hunne distribueras
till de olika rekvirenterna.

För utvidgningsarbetet, som är avsett att utföras i samband med
vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten i Trollhättan och av dess där anställda
personal, har beräknats ett anslag av 20,000 kronor.

Då framställningen ifråga icke föranleder någon riksdagens erinran,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till utvidgning av ålyngeluppsamlingsstationen
vid Trollhättan å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.

52

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Skogsväsendet.

82:o) Under punkt 82 har Eders Kung!. Magt föreslagit riksdagen
dels godkänna sådana ändringar i staten för statens skogsförsöksanstalt,
att tillämpas från och med år 1922, att i stället för en laborator i skogsentomologi
i staten uppföres en föreståndare för den entomologiska avdelningen
med avlöning lika med övriga föreståndare samt att anslagsposten
till särskilda expenser för naturvetenskapliga avdelningen sänkes
från 13,100 kronor till 10,200 kronor och i staten uppföres en ny post
å 2,900 kronor till särskilda expenser för den entomologiska avdelningen,
i följd varav statens slutsumma kommer att höjas med 1,900 kronor
till 106,200 kronor; dels ock vid bifall härtill höjU ordinarie anslaget
till statens skogsförsöksanstalt från 104,050 kronor, med 1,900 kronor,
till 105,950 kronor.

Statens skogsförsöksanstalt är organiserad på två avdelningar,
skogsavdelningen och den naturvetenskapliga avdelningen, vardera under
ledning av en föreståndare med professors titel och avlöning. Till den
naturvetenskapliga avdelningen hör det entomologiska laboratoriet med
en laborator såsom närmaste ledare. Arvodet till denna laborator utgår
för närvarande med 5,000 kronor.

Förevarande framställning avser en utvidgning av det entomologiska
laboratoriet vid skogsförsöksanstalten till en självständig avdelning, i
samband varmed den nuvarande laboratorsbefattningen skulle förändras
till professorsbeställning. Härav skulle föranledas en höjning i anstaltens
stat med 1,900 kronor.

Av vad i statsrådsprotokollet under denna punkt anförts till stöd
för den nu ifrågasatta utvidgningen av skogsförsöksanstaltens entomologiska
laboratorium, synes riksdagen ådagalagt, att starka skäl tala för
en sådan anordning. Betydelsen för landets skogsskötsel av en fördjupad
entomologisk forskning å ifrågavarande område, vilket givetvis bör förutsättas
bliva en följd härav, torde även otvivelaktigt vara så stor, att
den jämförelsevis obetydliga anslagsökning, som därav skulle föranledas,
icke bör utgöra hinder för förslagets förverkligande. Då härtill kommer
att, på sätt departementschefen jämväl framhållit, några betänkligheter
med avseende å konsekvenserna av ett beslut i föreslagen riktning icke
torde möta, har riksdagen ansett sig böra biträda Eders Kungl. Maj:ts
förslag. I anslutning härtill får riksdagen anmäla, att riksdagen dels
godkänt sådana ändringar i staten för statens skogsförsöksanstalt, att

53

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tillämpas från och med år 1922, att i stället för en laborator i skogentomologi
i staten uppföres en föreståndare för den entomologiska
avdelningen med avlöning lika med övriga föreståndare, samt att anslagsposten
till särskilda expenser för naturvetenskapliga avdelningen
sänkes från 13,100 kronor till 10,200 kronor och i staten uppföres en ny
post å 2,900 kronor till särskilda expenser för den entomologiska avdelningen,
i följd varav statens slutsumma kommer att höjas med 1,900
kronor till 106,200 kronor; dels ock höjt ordinarie anslaget till statens
skogsförsöksanstalt från 104,050 kronor, med 1,900 kronor till 105,950
kronor.

Då någon förändring i ordinarie anslaget till skogshögskolan,
224,800 kronor, icke ifrågasättes, kommer förenämnda beslut att medföra
höjning av anslagstiteln »skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt»
med 1,900 kronor eller från 328,850 kronor till 330,750 kronor.

83:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 83 gjorda
framställning har riksdagen till personligt ålderstillägg åt extra läraren
vid skogshögskolan, docenten filosofie doktorn Gösta (grönberg, därest
han fortfarande med gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, å extra
stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 500 kronor.

84:o) Under punkt 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till diverse behov vid skogshögskolan å extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 50,300 kronor.

Utom anvisande för år 1922 av ett anslag av 50,300 kronor ifrågasättes
i det föreliggande förslaget ett tilläggsanslag för år 1921 å ett till
6,200 kronor avrundat belopp.

De nu föreslagna anslagsbeloppen, av vilka det för år 1922 beräknade
är 5,200 kronor högre än anslaget för 1921, fördela sig på följande sätt:

54

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Förberedande kursens praktiska övningar...................

Jägmästarkursens » » .....................

Forstmästarkursens '' » » .....................

Expenser................................................................................

Studieunderstöd för vetenskaplig forskning ...............

Docentstipendier å 5,000 kronor ...................................

Assistent i skogsindelning m. m.................................

y> » skogsteknologi m. m.................................

Reparationsarbeten vid Bjurfors och Garpenberg......

Botaniskt laboratorium ....................................................

Biträde åt vaktmästaren och maskinisten ..................

Kurs i förvaltningskunskap ............................................

Summa kronor

Tilläggsstat

Extra stat

1921.

1922.

Kronor

Kronor

144

2,144

755

9,805

248

1,338

2,000

14,600

—

1,200

—

10,000

—

1,200

—

800

2,000

—

—

7,940

1,050

—

—

1,200

6,197 50,227.

Beloppen* hava avjämnats till 6,200 respektive till 50,300 kronor.

Då riksdagen funnit behovet av de begärda anslagen på ett tillfredsställande
sätt styrkt genom den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen
i ärendet, biträder riksdagen förevarande framställning.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr
9 B, sitt beslut om dess uppförande å tilläggsstat för innevarande år.
Under erinran härom får riksdagen anmäla, att riksdagen till diverse
behov vid skogshögskolan å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 50,300 kronor.

85:o) Under punkt 85 bar Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 122,000 kronor.

Utom anvisande för år 1922 av ett anslag av 122,000 kronor ifrågasättes
i förevarande framställning ett tilläggsanslag för år 1921 av
23,000 kronor.

De begärda anslagen, av vilka det för år 1922 beräknade med
60,800 kronor överstiger anslaget för år 1921, fördela sig på sätt framgår
av nedanstående tabell.

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

55

Å tilläggsstat Å extra stat

för år 1921. för år 1922.

# Kronor Kronor

Skogsstuga å Kulbäckslidens kronopark.................. 5,000 —

Bostadsbyggnad å Svartbergets kronopark ............ — 45,000

Inventarier vid försökspark................................ — 8,000

Bränslekostnader ............................................................ — 3,000

Gemensamma expenser .......................................... 1,000 3,000

Publikationer................................................................... — 30,000

Extra räknebiträde vid skogsavdelningen............. — 1,600

Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga avdelningen
.......... — 1,600

Expenser vid skogsavdelningen................................ 10,200 16,700

d y> naturvetenskapliga avdelningen...... 4,800 7,800

» » entomologiska » ...... 2,000 4,800

Anslagstavlor vid försöksfälten .............................. —_500

Summa kronor 23,000 122,000.

Dessa an slagsbelopp, av vilka de under de tre förstnämnda anslagsposterna
upptagna stå i samband med riksdagens beslut förlidet år om
utläggande av så kallade försöksparker, föranleda icke någon erinran
från riksdagens sida.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationssanslag av 122,000
kronor.

86:o) Under punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring
i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda
plan å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av
15,700 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål hava för år 1922 beräknats
på följande sätt:

Arvode till försöksledaren under 3 månader ..................... kronor 2,250

Reseersättning till denne under 21/2 ■» )) 3,750

. Skogsbiträdets avlöning och reseersättning ...................... » 6,000

Hantlangning och expenser..................................................... » 3,000

Hägnaders underhåll och tillsyn............................................. » 1,000

Summa kronor 16,000.

56

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Från sistnämnda belopp har avdragits ett belopp av 300 kronor,
motsvarande en beräknad utfyllnad av arvodet till det vid de norrländska
specialundersökningarna anställda skogsbiträdet, vilket belopp med hänsyn
till på finansdepartementets föredragning föreslagen tillfällig löneförbättring
för de ordinarie skogsbiträdena vid skogsförsöksanstalten, i
stället borde utgå från medel, som kunde komma att anvisas till förstärkning
av till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen m. m. beviljade anslag.

Tillika begäres ett tilläggsanslag för år 1921 å 2,050 kronor, enär
årets anslag ej bestämts med beräkning av de år 1920 höjda dagtraktamentena.

De sålunda gjorda anslagsäskandena ge riksdagen ej anledning
till någon erinran. Om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916
för riksdagen framlagda plan å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 15,700 kronor.

87:o) Under punkt 87 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till ersättande av vissa av statens domäners fond förskjutna kostnader
för elektrifiering av fortsättningsskolan vid Kloten samt skogsskolorna
vid Grönsinka och Bjurfors å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 8,550 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas, att Eders Kungl. Maj:t bemyndigat
domän styrelsen att av de till driftkostnader för statens domäner anvisade
medel disponera visst belopp för elektrifiering av bland annat fortsättningsskolan
vid Kloten samt skogsskolorna vid Grönsinka och Bjurfors.

Förevarande framställning, som endast avser att nu bereda domänfonden
ersättning för den del av kostnaderna för ifrågavarande anläggning,
som belöper å de till den lägre skogsundervisningen och skogshushållningen
i allmänhet anvisade medel, föranleder icke någon erinran
från riksdagens sida.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen till ersättande av vissa
av statens domäners fond förskjutna kostnader för elektrifiering av
fortsättningsskolan vid Kloten samt skogsskolorna vid Grönsinka och
Bjurfors å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 8,550
kronor.

57

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

88:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 31,200 kronor.

För fortsättningsskolan vid Kloten har såsom ersättningsanslag till
domänfonden av riksdagen å extra stat för år 1921 anvisats ett förslagsanslag,
högst 29,000 kronor. Härav äro 6,000 kronor beräknade till
expenser.

Den föreslagna anslagsökningen, 2,200 kronor, är föranledd av
ökade kostnader för elevernas resor härut inköp av instrument och
brandsprator.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot framställningen
och får därför anmäla, att riksdagen till fortsättningsskolan vid Kloten
å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 31,200 kronor.

89:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 89 gjorda
framställning har riksdagen för främjande av skogsvård å enskildas •
skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Särna och Idre socknar
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 98,000 kronor,
att av Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande hushållningssällskap
under förutsättning, att landsting och hushållningssällskap tillsammans
eller ettdera av dem till ändamålet bidragit med belopp,
motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget, samt under villkor
dels att anslag från sålunda av statsmedel och från orten anvisade medel
icke må utgå till bolag, dels ock att vederbörande hushållningssällskap
skall vara skyldigt att efter årets utgång till vederbörande länsstyrelse
avgiva redogörelse över användningen av samtliga för ändamålet erhållna
bidrag.

90:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 90 gjorda
framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen till skogsvårdens befrämjande
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av
150,000 kronor.

Imntmäteriväsendet.

91:o) Under punkt 91 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
besluta, att i den tjänsteförteckning, vilken såsom bilaga åtföljer det av
Eders Kungl. Maj:t till innevarande riksdag framlagda förslaget till avlöniDgsreglemente
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 9 A. 8

58

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall beträffande
lantmäteristyrelsen vidtagas den ändring, att i stället för tre byrådirektörer
uppföras fyra byrådirektörer i lönegraden B. 16.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två
inom riksdagen väckta, likalydande motioner, nämligen nr 38 i första
kammaren och nr 127 i andra kammaren, vari hemställes, att riksdagen
ville i avvaktan på begärd utredning besluta avslå Eders Kungl. Maj:ts
ovan omförmälda framställning rörande inrättandet i lantmäteristyrelsen
av ytterligare en byrådirektörsbefattning.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser inrättande i
lantmäteristyrelsen av ytterligare en byrådirektörsbefattning, avsedd närmast
för handläggning inom styrelsen av ärenden rörande finmätning i
allmänhet samt komplettering av registerkartorna för rikets städer och
vissa samhällen på landet.

I de i ämnet väckta motionerna erinras först om det riksdagens
beslut förlidet år, varigenom riksdagen såsom en följd av riksdagens
då intagna ståndpunkt, att tillsynen över städernas mätningsväsende
skulle undandragas lantmäteristyrelsens ämbetsbefattning, avslog av
Kungl. Maj:t framställt förslag om inrättande i lantmäteristyrelsen av
en särskild byrå för handläggning företrädesvis av ärenden tillhörande
detta verksamhetsområde. Vidare hava motionärerna bringat i erinran
den av riksdagen samtidigt begärda utredningen för åstadkommande av
en efter städernas behov lämpad mätningsstadga ävensom riksdagens
uttalande, att det borde tillkomma byggnadsstyrelsen att utöva uppsikt
över städernas mätningsväsende, för vilket ändamål riksdagen förutsatte,
att inom sistnämnda styrelse ett särskilt organ inrättades. Slutligen
har i motionerna framhållits, hurusom riksdagen i sistnämnda avseende
förväntade förslag i samband med det vidare ordnandet av mätningsväsendet
i rikets städer och stadsliknande samhällen.

Med hänvisning till vad riksdagen sålunda beslutat och då i varje
fall närmare utredning vore önskvärd rörande behovet av inrättande av
en ny byrådirektörsbefattning för det av Eders Kungl. Maj:t avsedda syftet
hava motionärerna hemställt om avslag å Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.

För egen del förbiser riksdagen ingalunda, att i den förlidet år
föreslagna stadsbyråns arbetsuppgifter avsetts att ingå jämväl handläggning
av frågor rörande bland annat finmätning i allmänhet, och att
med hänsyn härtill ökade arbetskrafter i varje fall kunde anses önskvärda
inom lantmäteristyrelsen. Å andra sidan har emellertid riksdagen
icke kunnat undgå finna vägande omständigheter föreligga att icke nu

59

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

utöka lantmäteristyrelsens personal. Sålunda synes det förhållandet, att
styrelsens omorganisation trätt i tillämpning först med ingången av
innevarande år och någon erfarenhet följaktligen icke kunnat vinnas
rörande den ytterligare arbetsmängd, som styrelsen i anledning härav
kan komma att erhålla, utgöra ett skäl mot den nu föreslagna anordningen.
Härtill kommer, att det, i betraktande av riksdagens på sätt ovan
nämnts gjorda antydan om inrättande i byggnadsstyrelsen av ett särskilt
organ för tillsyn över städernas mätningsväsen, synes riksdagen liksom
motionärerna lämpligast, att riksdagen får efter denna frågas utredning
i ett sammanhang pröva behovet av de befattningar, som för ifrågavarande
och därmed i samband stående ändamål eventuellt kunna bliva
erforderliga inom lantmäteristyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Med hänsyn till det nu anförda kan riksdagen icke biträda det av
Eders Kungl. Maj:t under ifrågavarande punkt framställda förslaget och
får följaktligen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
ej av riksdagen bifallits.

92:o) Under punkt 92 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna följande stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas från
och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ 157,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................... 3,800 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst, ........................................................... 47,500 »

Till bestridande av kostnader vid inspektioner, förslagsanslag,
högst, ....................................................................... 5,000 b

Förslagsanslag 213,300 kronor;

dels ock under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken lantmäteristyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 213,300
kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig i
huvudsak kunna biträda.

I ovanberörda anslag å 157,000 kronor ingå emellertid avlöningar
till en lantmäterifiskal och en arkivarie, vilka Eders Kungl. Maj:t föreslagit
till uppförande i 16:e lönegraden. Enligt riksdagens numera fattade
beslut skola motsvarande befattningar under andra—åttonde samt tionde

60

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

huvudtitlarna placeras i 15:e lönegraden. Då detta enligt riksdagens
uppfattning bör bliva fallet jämväl beträffande ifrågavarande båda befattningar,
synes en nedsättning i det av Eders Kungl. Maj:t äskade
anslaget böra ske. Med hänsyn härtill och i betraktande av att riksdagen
under nästföregående punkt avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag
om inrättande av ytterligare en byrådirektörsbefattning i ifrågavarande
styrelse har riksdagen funnit berörda anslagspost böra nedsättas till
146,700 kronor, och anslaget i dess helhet sålunda bestämmas till 203,000
kronor.

Med hänvisning tillika till vad riksdagen anfört i sin skrivelse
nr 2 A, punkt 4, får riksdagen anmäla, att riksdagen

a) bestämt antalet ordinarie befattningshavare för lantmäteristyrelsen
på nedanstående sätt:

Befattningshavare.

1 generaldirektör.....................

3 byråchefer..............................

3 byrådirektörer ....................

1 lantmäterifiskal...................

1 arkivarie...............................

2 byråingenjörer....................,

1 registrator.............................

1 arkivbiträde.......................

3 kanslibiträden, kvinnliga...

2 kontorsbiträden, kvinnliga

1 förste expedition svakt .....

2 expeditionsvakter ...............

Avlöningsgrad.

.... A 3.

.... B 20.

.... B 16.

.... B 15.

.... B 15.

... B 13.

. B 13.

.... B 5.

.... C 3.

.... C 2.

... B 3.

.... B 1.

b) godkänt följande stat för lanlmäteristyrelsen att tillämpas från
och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 146,700 kronor

Vikariatsersättningar förslagsanslag .................................. 3,800 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst, ........................................................... 47,500 »

Till bestridande av kostnader vid inspektioner, förslagsanslag,
högst, ...................................................................... 5,000 »

Förslagsanslag 203,000 kronor;

61

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

c) under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken lantmäteristyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 203,000
kronor.

93:o) I en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten proposition,
nr 229, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen besluta, att arvodet till föreståndaren vid statens reproduktionsanstalt
skall från och med år 1922 utgöra 12,300 kronor för år.

över den föreliggande propositionen har riksdagens vederbörande
utskott införskaffat yttrande från löneregleringskommittén. I detta yttrande
har kommittén efter att hava lämnat en översikt över vad som
tidigare förekommit beträffande ifrågavarande anstalt och avlöningsförhållandena
därstädes för egen del anfört följande:

»Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning avser, att arvodet
till föreståndaren vid statens reproduktionsanstalt skulle från och med
år 1922 höjas från 10,000 kronor till 12,300 kronor för år.

Såsom av det föregående framgår, har det nu utgående arvodets
belopp, 10,000 kronor, bestämts så sent som år 1920 att tillämpas från
och med år 1921. Vid sådant förhållande synes det kommittén näppeligen
i och för sig föreligga någon anledning att redan nu företaga en
avsevärd förhöjning av nämnda arvode. Den nuvarande innehavaren
av ifrågavarande befattning är emellertid ordinarie byråchef i lantmäteristyrelsen.
Avlöningen å sådan byråchefstjänst skall enligt beslut vid
innevarande års riksdag från och med år 1922 utgå med lägst 10,500
kronor och högst (slutavlöning) 11,940 kronor. Därest det skulle befinnas
lämpligt att personen i fråga även efter 1922 års ingång bestrider
nämnda föreståndarbefattning, torde, till undvikande av minskning
i de honom tillkommande avlöningsförmåner såsom ordinarie byråchef,
bliva nödigt, att han — vilkens avlöning såsom ordinarie byråchef
skulle, enligt vad som uppgivits, komma att utgå med slutavlöningens
belopp, 11,940 kronor — erhåller en personlig arvodesfyllnad, motsvarande
skillnaden mellan sistnämnda belopp, 11,940 kronor, och arvodet
å föreståndarbefättningen, 10,000 kronor, eller sålunda 1,940 kronor.
Härvid torde dock böra iakttagas, att hans sammanlagda avlöning jämte
därå utgående dyrtidstillägg icke må överstiga vad han skulle hava
uppburit i lön och dyrtidstillägg å sin ordinarie befattning.

Vidkommande de närmare villkoren för åtnjutande av avlöningen
å föreståndarbefättningen synes kommittén, att, så länge befattningen i

62

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

fråga bestrides av den nuvarande innehavaren, i tillämpliga delar böra
gälla de för hans ordinarie tjänst fastställda bestämmelser i sådant hänseende.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser visserligen allenast
föreståndarens arvode, vid vilket förhållande kommittén skulle kunna
inskränka sig till det redan sagda. Men då departementschefen i detta
sammanhang jämväl berört frågan om assistentens, kontorsbiträdets och
faktorns avlöningsförhållanden, anser sig kommittén böra något antyda
sin uppfattning även rörande nämnda spörsmål.

Såsom i det föregående omförmälts, har vid upprepade tillfällen
den uppfattningen tagit sig uttryck, att vid bestämmande av avlöningarna
till ifrågavarande personal hänsyn borde tagas till förhållandena
å den allmänna arbetsmarknaden. I anslutning härtill synes det kommittén,
som skulle det vara mindre lämpligt att, såsom ifrågasatt blivit,
fastslå nämnda befattningshavares avlöningar i bestämt förhållande till
de för ordinarie tjänstemän stadgade lönegrader. De nu ifrågavarande
befattningshavarnas avlöningsförhållanden synas kommittén snarare böra
regleras i anslutning till vad som må bliva bestämt i avseende å ickeordinarie
befattningshavare vid sådana verk, för vilka de nya avlöningsbestämmelserna
blivit vid innevarande års riksdag fastställda, och torde
detta böra gälla icke blott i avseende å avlöningarnas belopp utan även
beträffande avlöningsbestämmelserna i övrigt.

Då enligt de grunder för reproduktionsanstaltens organisation och
verksamhet, som blivit av statsmakterna godtagna, denna anstalt skall
bedrivas såsom ett affärsföretag, har kommittén ansett sig böra söka
erhålla en föreställning beträffande rörelsens omfattning och det ekonomiska
utbytet av densamma.

1 sådant hänseende har kommittén låtit med ledning av lantmäteristyrelsens
huvudbok för åren 1919 och 1920 uppgöra bifogade tablå
över reproduktionsanstaltens inkomster och utgifter för nämnda år, frånsett
utgifter för anskaffning av dyrbarare maskiner och inventarier.

Av nämnda tablå synes framgå, att under åren 1919 och 1920
anstaltens utgifter överstigit inkomsterna med i runda tal för år 1919
26,100 kronor och för år 1920 6,600 kronor. Härvid har dock, å ena ,
sidan, icke tagits i betraktande anstaltens andel i kostnåden för avlöning
till den byråchef i lantmäteristyrelsen, som haft inseendet över densamma,
kostnad för lokalhyra, ränta å i anstalten bundet kapital samt
å föregående års förluster å rörelsen eller avskrivningar, medan, å andra
sidan, hänsyn ej kunnat tagas till värdet av vid årsskiftet inneliggande
lager av förbrukningsartiklar.

63

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Därest även dessa olika faktorer kunnat beaktas, skulle anstaltens
verksamhet under nämnda år säkerligen haft att uppvisa vida större
underskott än som nyss angivits.

Kommittén har funnit sig böra fästa uppmärksamheten härå och
anser det kunna ifrågasättas, huruvida ej åtgärder böra vidtagas såväl
i prganisativa som i andra hänseenden i syfte att anstaltens verksamhet
må kunna bedrivas så, att ett i möjligaste mån tillfredsställande ekonomiskt
resultat vinnes. I varje fall synes kommittén, att eventuella utvidgningar
av reproduktionsanstalten icke böra vidtagas utan att dessförinnan
genom tillförlitliga utredningar en överblick kunnat erhållas
rörande de ekonomiska verkningarna därav.»

Det av löneregleringskommittén framställda förslaget att, utan att
höja den med föreståndarebefattningen förenade avlöning, genom en
personlig arvodesförhöjning bereda den nuvarande innehavaren av
samma befattning kompensation för den minskning i avlöningsförmånerna,
som med hänsyn till honom från och med år 1922 tillkommande
avlöningsförmåner såsom byråchef i lantmäteristyrelsen eljest skulle
bliva en följd av föreståndaravlöningens bibehållande vid nuvarande
belopp, synes riksdagen innebära vissa företräden framför det förslag,
som innefattas i Eders Kungi. Maj:ts förevarande proposition. Riksdagen
biträder därför kommitténs förslag. I anslutning härtill bör för ändamålet
å extra stat för år 1922 uppföras ett anslag av 1,940 kronor.

Beträffande avlöningarna till de befattningshavare vid anstalten,
för vilka det ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma avlöningarna,
delar riksdagen den av kommittén uttalade uppfattningen,
att dessa böra regleras i anslutning till vad som må bliva bestämt i
avseende å icke ordinarie befattningshavare vid sådana verk, för vilka
nya avlöningsbestämmelser blivit vid innevarande års riksdag fastställda
samt att detta bör gälla även beträffande avlöningsbestämmelserna i övrigt.

Vad slutligen angår löneregleringskommitténs uttalande rörande
den vid anstalten bedrivna rörelsens omfattning och det ekonomiska
utbytet av denna är riksdagen övertygat, att Kungl. Maj:t skall med
uppmärksamhet följa förhållandena på ifrågavarande område ävensom
vidtaga de åtgärder, som därav kunna anses vara betingade.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
till personligt lönetillägg till föreståndaren för statens reproduktionsanstalt
byråchefen Peter Alfred Eriksson, därest han fortfarande innehar
nämnda föreståndarebefattning, å extra stat för år 1922 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 1,940 kronor.

64

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

94:o) Under punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till nyanskaffningar och förlagskapital vid statens reproduktionsanstalt.
å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor.

Till upprätthållande av statens reproduktionsanstalts verksamhet
anvisade 1920 års riksdag ett ordinarie förslagsanslag av 155,000 kronor,
att i första hand direkt utgå av inkomster av reproduktionsanstalten.
Tillika anvisade riksdagen å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag
å 50,000 kronor till nyanskaffningar vid nämnda anstalt.

Nu förevarande framställning avser att förutom till ytterligare
anskaffningar under år 1922 bereda medel till ett för anstaltens rörelse
erforderligt förlagskapital.

Jämväl riksdagen anser, att med hänsyn till arten av den verksamhet,
som bedrives vid anstalten ifråga, medel böra finnas tillgängliga
för förlagskapital, men vill i likhet med departementschefen betona angelägenheten
av att stor försiktighet iakttages vid utövandet av anstaltens
förlagsrörelse. Med hänsyn härtill och då, enligt vad statskontoret i
ärendet framhållit, anstaltens ordinarie anslag icke lärer kunna tagas i
anspråk för sådant ändamål, biträder riksdagen förslaget om uppförande
av medel härför å extra stat. Åven behovet av anslag för år 1922
till vissa nyanskaffningar finner riksdagen styrkt av utredningen i ärendet.
Då ej heller det beräknade anslagsbeloppet för ifrågavarande båda
ändamål ge anledning till någon riksdagens erinran, har riksdagen till
nyanskaffningar och förlagskapital vid statens reproduktionsanstalt å
extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

95:o) Under punkt 94 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 49,700 kronor.

• På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 298, anmält, har riksdagen
till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra
stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 49,700 kronor.

96:o) Under punkt 95 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådan ändring i staten för lantmäterikontoren i länen att
tillämpas från och med år 1922, att antalet assistenter med lön 2,200
kronor och tjänstgöringspenningar 1,500 kronor minskas från 11 till 10
och i stället antalet assistenter med lön 2,200 kronor, tjänstgöriugspenningar
1,500 kronor och ortstillägg 150 kronor ökas från 4 till 5,
varigenom statens slutsumma kommer att höjas till 309,350 kronor; dels

65

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ock vid bifall härtill höja bestämda anslaget till avlöningar vid lantmäterikontoren
i länen från 305,200 kronor med 150 kronor till 305,350
kronor.

Framställningen är avsedd att rätta det förhållandet, att i staten för
lantmäterikontoren ortstillägg uppförts till allenast eu av de två i \ ästernorrlands
län placerade assistenter. För ändamålet erfordras eu
ökning i staten med 150 kronor vilket belopp jämväl torde böra utgå
å tilläggsstat för 1921.

Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 A, sitt beslut.

Riksdagen har dels godkänt sådan ändring i staten för lantmäterikontoren
i länen att tillämpas från och med år 1922, att antalet assistenter
med lön 2,200 kronor och tjänstgöringspenningar 1,500 kronor minskas
från 11 till 10 och i stället antalet assistenter med lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar
1,1300 kronor och ortstillägg 150 kronor ökas från
4 till 5, varigenom statens slutsumma kommer att höjas- till 309,350
kronor;

dels ock i anslutning härtill höjt bestämda anslaget till avlöningar
vid lantmäterikontoren i länen från 305,200 kronor med 150 kronor
till 305,350 kronor.

Med inräknande av det i staten upptagna reservationsanslaget å
4,000 kronor till renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen
kommer därefter anslagstiteln »lantmäterikontoren i länen» att inalles
uppgå till 309,350 kronor.

97:o) Under punkt 96 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen anvisa å extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 78,000 kronor.

Till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren föreslås i förevarande
framställning ett till 78,000 avrundat anslag. Av detta beräknas
23,000 kronor till extra assistenter, 52,000 kronor till extra ritoch
skrivbiträden samt 3,600 till vaktmästarbiträde. Då utredningen i
ärendet synes riksdagen giva vid handen, att de begärda anslagsmedlen
äro behövliga, föranleder framställningen ifråga icke någon invändning
från riksdagens sida. Icke heller har riksdagen något att erinra mot vad
departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat, vare sig med avseende
å att distriktslantmätare framdeles må kunna tjänstgöra såsom assistent
eller beträffande arvodesbeloppet till extra kvinnliga biträden.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A. 9

66

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen har till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen
anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 78,000 kronor.

98:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 97 gjorda
framställning har riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.

99:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 98 gjorda
framställning har riksdagen för anskaffande för lantmäterikontoret i
Karlstad av kopior av- vissa kartor med tillhörande handlingar å extra
stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

100:o) Under punkt 99 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av
kartor m. m. angående statens och vissa enskilda järnvägars jordområden
å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 12,000
kronor.

För anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior
av kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden har riksdagen
anvisat anslag för åren 1917—1921 å tillhopa 45,500 kronor. Anslaget
för år 1921 utgör 12,200 kronor. Då lantmäteristyrelsen hösten 1919
anhöll om detta anslag, anförde styrelsen, att totalkostnaden med säkerhet
icke komme att överstiga 50,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har hittills utgått till anskaffande av kartkopior
rörande allenast statens järnvägars jordområden. Enligt vad
departementschefen i statsrådsprotokollet anfört är nu avsikten att jämväl
av statsmedel bestrida kostnaderna för sådana kopior jämväl beträffande
vissa enskilda järnvägars jordområden. Kostnaderna för sistnämnda
arbete beräknas till 20,000 kronor. Av dessa skulle 4,000
kronor bestridas från uppkommen behållning å äldre renovationsanslag
och 7,500 kronor från det nu föreslagna anslaget samt återstoden så
småningom täckas av medel från det från och med 1921 uppförda nya
ordinarie renovationsanslaget. Av det förevarande anslaget å 12,000
kronor äro 4,500 kronor avsedda för slutkostnaderna för statsjärnvägarnas
kartor.

Då även riksdagen är av den uppfattningen, att kopior jämväl av
enskilda järnvägars jordområden böra finnas att tillgå å lantmäterikontoren,
har riksdagen icke något att erinra mot det föreliggande förslaget.

Riksdagen har därför för anskaffande för lantmäterikontorens i

Riksdagens skrivelse AV 9 A. 67

länen räkning av kopior av kartor ro. m. angående statens och vissa
enskilda järnvägars jordområden å extra stat för år 1922 anvisat ett
reservationsanslag av 12,000 kronor.

101:o) Under punkt 100 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående anslag till åtgärder för skifteslagsindelning
i vissa delar av Kopparbergs län, som Eders Kungl. Maj:t
kunde komma att avlåta till riksdagen, å extra stat för år 1922 beräkna
ett anslag av 60,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars
1921 avlåten skrivelse^ nr 205, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, givit riksdagen
tillkänna, att proposition i det i statsverkspropositionen under
punkt 100 av nionde huvudtiteln upptagna ärendet angående anslag för
år 1922 till åtgärder för skifteslagsindelning i vissa delar av Kopparbergs
län ej kommer att avlåtas till den nu samlade riksdagen, i följd
varav medel för berörda ändamål ej komma att erfordras pa 1922 ars
riksstat.

Härom har riksdagen endast velat på detta sätt erinra.

102:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 101 gjorda
framställning har riksdagen för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens
läns lappmark anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag
av 30,000 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

103:o) Under punkt 102 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att benämningarna å de i kartverkets ordinarie avlöningsstat
och övergångsstat upptagna befattningarna såsom geodet, kartograf
och topograf ändras till statsgeodet, statskartograf och statstopograf;
dels godkänna sådana ändringar i ordinarie avlöningsstaten för rikets
allmänna kartverk, att tillämpas från och med år 1922, att där uppföras
ytterligare två statsgeodetbefattningar med avlöning lika med de
nuvarande samt att anslagsposten till arvoden åt extra personal, gratifikationer
åt ritar- och gravörelever samt vikariatsersättningar höjes från
26,500 kronor med 3,000 kronor till 29,500 kronor; dels vid bifall härtill
öka det bestämda anslaget till avlöningar vid rikets allmänna kartverk

68

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

från 212,045 kronor med 11,000 kronor till 223,045 kronor; dels ock
öka reservationsanslaget till kartarbeten m. m. vid rikets allmänna kartverk
från 201,800 kronor med 21,900 till 223,700 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser uppförande i
staten för rikets allmänna kartverk av ytterligare två geodetbefattningar
(fältmätare) ävensom för att möjliggöra anställande året om
av två extra biträden en höjning i anslagsposten till arvoden åt extra
personal m. m. av tillhopa 3,000 kronor. Då avlöningen till geodet
utgör 4,000 kronor, skulle det bestämda anslaget till avlöningar vid
kartverket komma att undergå en förhöjning med sammanlagt 11,000
kronor. Härjämte begäres en höjning i reservationsanslaget till kartarbeten
m. m. vid kartverket med 21,900 kronor. Den däri ingående
posten till fältarbeten jämte för ändamålet anvisat extra anslag
är för närvarande beräknad för 8 geodeter efter i genomsnitt 7,800
kronor för varje. Med anledning dels av de föreslagna två nya
fältmätarbefattningarna och dels av att anslaget för varje sådan befattning
på grund av höga resekostnader och liantlangningspris ansetts
höra utgå med ett till 10,000 kronor förhöjt belopp skulle
hela anslaget till fältmätare uppgå till 100,000 kronor, vartill borde
läggas ett beräknat belopp av 8,000 kronor till inspektion. Totalbeloppet
uppgår sålunda till 108,000 kronor. Härav har departementschefen
emellertid icke ansett mer än 80,000 kronor böra uppföras å
ordinarie stat medförande en ökning i det ordinarie reservationsanslaget
av ovanberörda belopp, 21,900 kronor. Återstoden eller 28,000 kronor
har föreslagits att uppföras på extra stat för år 1922. I samband med
de föreslagna förändringarna i kartverkets stat skulle enligt förslaget
ifråga benämningarna på de i staten upptagna befattningarna såsom
geodet, kartograf och topograf ändras till statsgeodet, statskartograf
och statstopograf.

Riksdagen har av utredningen i ärendet blivit övertygad om behovet
av de föreslagna nya geodetbefattningarna. Med hänsyn härtill och då
såsom i statsrådsprotokollet framhållits, de geodetiska arbetena torde
vara grundläggande för all kartläggning och lika nödvändiga huru än
kartverket blir organiserat och vare sig de ekonomiska kartarbetena fortsättas
eller icke, biträder riksdagen förslaget i nu angivet avseende. Icke
heller ger Eders Kungl. Maj:ts framställning i övrigt anledning till någon
riksdagens erinran. Beträffande det begärda extra anslaget å 28,000
kronor anmäler riksdagen under punkt här nedan, sitt beslut.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen -

69

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. m

dels medgivit, att benämningarna å de i kartverkets ordinarie
avlöningsstat och övergångsstat npptagna befattningarna såsom geodet,
kartograf och topograf ändras till statsgeodet, statskartograf och statstopograf; dels

godkänt sådana ändringar i ordinarie avlöningsstaten för
rikets allmänna kartverk, att tillämpas från och med år 1922, att där
uppföras ytterligare två statsgeodetbefattningar med avlöning lika med
de nuvarande samt att anslagsposten till arvoden åt extra personal, gratifikationer
åt ritar- och gravörelever samt vikariatsersättningar höjes från
26,500 kronor med 3,000 kronor till 29,500 kronor;

dels i anslutning härtill ökat det bestämda anslaget till avlöningar
vid rikets allmänna kartverk från 212,045 kronor med 11,000 kronor till
223,045 kronor;

dels ock ökat reservationsanslaget till kaidarbeten m. m. vid rikets
allmänna kartverk från 201,800 kronor med 21,900 kronor till 223,700
kronor.

På grund av förestående beslut kommer ordinarie anslaget till

rikets allmänna kartverk att upptagas sålunda:

avlöningar, bestämt anslag .................................................... kronor 223,045

ålderstillägg, förslagsanslag.................................................... » 41,155

kartarbeten m. m., reservationsanslag ............................... » 223,700

Summa kronor 487,900.

104:o) Under punkt 103 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag av 95,800 kronor.

Till diverse behov vid rikets allmänna kartverk ifrågasättes i förevarande
framställning ett extra anslag för år 1922 av sammanlagt 95,800
kronor. Anslaget har beräknats på följande sätt:

ökade fältarbetskostnader vid geodetiska avdelningen...... kronor 28,000

y> » » topografiska » ..... » 17,600

)) » » ekonomiska » ...... » 20.200

)) kostnader för övningsavdelningens ritkurs............... » 3,000

ökade kostnader för bränsle, belysning m. m.................. » 10,000

biträde vid den topografiska avdelningen för tillsyn och

vård av förråd av kartor m. m.................................... » 2,000

anskaffning av instrument för geodetiska avdelningen » 15,000

Summa kronor 95,800.

70

^ Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Beträffande den först upptagna anslagsposten har riksdagen redan
under punkt 103 härovan anslutit sig till förslaget om dess uppförande
å extra stat för år 1922. Vad angår de därpå följande två posterna
utgöra dessa sammanlagda beloppet av utav riksdagen å tilläggsstat
för år 1920 och extra stat för år 1921 beviljade anslag för samma
ändamål. Posten till biträde vid den topografiska avdelningen m. m. är
upptagen till samma belopp som för innevarande år. Anslaget till instrument
för geodetiska avdelningen sammanhänger med det under
punkt 103 bär ovan biträdda förslaget om utökning av denna avdelnings
personal.

Å tilläggsstat för år 1921 begäres härjämte ett anslag av 41,200
kronor. Härav äro 28,200 kronor eller samma belopp, som förra året
beviljades, avsedda till ökade kostnader vid alla kartverkets avdelningar
på grund av höjda dagtraktamenten. Av återstoden beräknas 3,000
kronor till ökade kostnader för övningsavdelningens ritkurs och 10,000
kronor till ökade bränslekostnader.

Med hänsyn till de sedan propositionens avlåtande inträffade starka
prisfallen å bränsle har riksdagen ansett det till ökade bränslekostnader
upptagna anslaget böra sänkas till 5,000 kronor för vartdera av åren
1921 och 1922. I övrigt synes den i ärendet verkställda utredningen
giva vid handen, att behov föreligger av de begärda anslagsbeloppen.

Under åberopande av det anförda och med erinran att riksdagen
i särskild skrivelse nr 9 B anmäler sitt beslut rörande tilläggsanslaget
får riksdagen anmäla, att riksdagen för diverse behov vid rikets allmänna
kartverk å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 90,800
kronor.

105:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
104 gjorda framställning har riksdagen till bestridande av kostnader
för namngranskning för rikets allmänna kartverks behov å extra stat
för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

106:o) Underpunkt 105 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen,
att av det utav 1920 års riksdag beviljade anslaget å 56,000 kronor
såsom bidrag till kostnaderna för utgivande av ekonomisk karta över
Hallands län anvisa å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

8.000 kronor.

Såsom bidrag till kostnaderna för utgivande av en ekonomisk
karta över Hallands län beviljade 1920 års riksdag ett anslag av

56.000 kronor samt anvisade därav å extra stat för år 1921 ett reserva -

71

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tionsanslag av 8,000 kronor. Enligt planen skulle det beviljade anslaget
fördelas till utgående under en sjuårsperiod. Det för år 1922
begärda anslaget föranleder därför icke någon riksdagens erinran. Med
avseende å vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört i fråga
om bur uppgörelsen om reproduktionen och distributionen av ifrågavarande
karta bör ordnas, vill riksdagen, utan att ingå på spörsmålet,
huruvida detta bör ske genom statens reproduktionsanstalt eller annorledes,
såsom sin principiella uppfattning uttala, att, då själva upprättandet
av kartan enligt vad i ärendet framgår helt och hållet verkställts
på statsverkets bekostnad, förlagsrätten. icke bör såsom i ärendet
ifrågasatts för all framtid avhändas statsverket.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
av det utav 1920 års riksdag beviljade anslaget å 56,000
kronor såsom bidrag till kostnaderna för utgivande av ekonomisk
karta över Hallands län anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.

Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

107:o) Under punkt 106 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna följande stat för Sveriges geologiska undersökning,

att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 127,600 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 3,000 *

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst ........................................................ 36,500 *

Nattlig bevakning, förslagsanslag, högst.............................. 440 »

Förslagsanslag 167,540 kronor;

dels ock under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken Sveriges geologiska undersökning uppförda ordinarie
bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag
å 167,540 kronor.

Enligt det förslag till lönereglering för Sveriges geologiska undersökning,
som chefen för finansdepartementet framlagt, skulle avlöningarna
till icke-ordinarie tjänstemän upptagas till 34,000 kronor.

72

Riksdagens skrivelse Nr 9 A..

Enligt förevarande framställning skulle i denna anslagspost från
och med år 1922 jämväl upptagas ytterligare en vaktmästare, till vilken
medel för närvarande äro anvisade å extra stat. Med hänsyn härtill har
ifrågavarande anplagspost åt ordinarie tjänstemän beräknats till 36,500
kronor.

Anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän har upptagits till
127,600 kronor.

Riksdagen kan i huvudsak biträda det föreliggande förslaget.

I sistnämnda anslagsbelopp ingå emellertid avlöningar till en
sekreterare, en museiföreståndare, en kemist och åtta statsgeologer, vilka
Eders Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden. Enligt
riksdagens numera fattade beslut skola motsvarande befattningar under
andra — åttonde samt tionde huvudtiteln placeras i 15:de lönegraden.
Då detta enligt riksdagens uppfattning bör bli fallet jämväl beträffande nu
ifrågavarande befattningar synes en nedsättning i det av Eders Kungl. Maj:t
äskade anslaget böra ske. Riksdagen finner på grund härav berörda
anslagspost böra nedsättas till 117,600 kronor och anslaget således i sin
helhet bestämmas till 157,540 kronor.

Med hänvisning tillika till vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A,
punkt 4, anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen

a) bestämt antalet ordinarie befattningshavare för Sveriges geologiska
undersökning på nedanstående sätt:-

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 överdirektör ...................................................................................... A 1.

11 tjänstemän (1 sekreterare, 1 museiföreståndare, 1 kemist,

8 statsgeologer).............................................................................. B 15.

1 förste expeditionsvakt.................................................................... B 3.

2 expeditionsvakter............................................................................. B 1.

b) godkänt följande stat för Sveriges geologiska undersökning att
tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... 117,600 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. 3,000 ))

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m.,

förslagsanslag, högst ........................................................... 36,500 »

Nattlig bevakning, förslagsanslag, högst........................ 440 »

Förslagsanslag 157,540 kronor;

73

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

c) under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken Sveriges geologiska undersökning uppförda ordinarie
bestämda anslaget, under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag
å 157,540 kronor.

108:o) Under punkt 107 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å extra stat
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 136,700 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål hava för år 1922 förslags -

vis beräknats på följande sätt:

Rese- och traktamentsersättning m. m.............................. kronor 65,500

Inköp och underhåll av materiel ..''........................................ » 5,000

Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser......... » 50,000

Arvoden till extra tjänstemän för kartarbeten.................. » 16,200

Summa kronor 136,700,

till vilket sistnämnda belopp anslag nu begäres å 1922 års riksstat.
Härjämte ifrågasattes ett tilläggsanslag å 8,200 kronor, i huvudsak för
tillfällig förstärkning av undersökningens arbetskrafter.

Med avseende å de förstnämnda tre anslagsposterna synes utredningen
i ärendet styrka behovet av de däri föreslagna förhöjningarna.
Rörande posten till extra tjänstemän för kartarbeten, i vilken riksdagen
visserligen icke ifrågasätter någon nedsättning, vill riksdagen hänvisa
till vad i riksdagens skrivelse nr 2 A, punkt 4, anförts rörande storleken
av ersättningen till extra befattningshavare vid statsdepartement
och vissa centrala ämbetsverk. Ej heller föranleder det begärda tilläggsanslaget
någon riksdagens erinran.

Rörande tilläggsanslaget, anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten
m. m. å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 136,700
kronor.

109:o) Under punkt 108 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till expenser m. m. för Sveriges geologiska undersökning å extra stat
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Förutom det å ordinarie stat uppförda anslaget av 10,000 kronor
till expenser åt Sveriges geologiska undersökning har sedan 1914 årligen
för samma ändamål anvisats belopp å extra stat, vilket för år
1921 uppgår till 25,000 kronor.

I förevarande framställning föreslås dels en ökning i anslaget för
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A. 10

74

Riksdagens skrivelse Rr 9 A.

år 1922 med 5,000 kronor, dels ock ett tilläggsanslag å 3,500 kronor.
De ökade anslagsmedlen, som hänföra sig till bland annat höjningar i
telefontaxan och viss komplettering av den instrumentella utrustningen,
biträdas av riksdagen. Om tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild
skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till expenser m. m. för Sveriges geologiska undersökning
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

30,000 kronor.

110:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 109 gjorda
framställning har riksdagen för fortsättande av den genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg anordnade praktisk-geologiska undersökningen
av fjälltrakterna i nordligaste delen av Jämtlands län och i Västerbottens
län, förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster,
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 9,500 kronor.

111:o) Under punkt 110 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst
linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,
dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering
av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 191,300 kronor.

Det för år 1921 beräknade fältarbetsanslaget å 107,500 kronor
föreslås nu höjt till 131,300 kronor. Härav bero 3,000 kronor på arvoden
åt fem förrättningsmän, vilka beräknas skola år 1922 överföras från
linjeinventeringen till torvmarksrekognosceringen, 10,800 kronor på den
skedda ökningen av dagtraktamentena och 10,000 kronor på ökade
hantlangningskostnader. Mot dessa höjningar, av vilka den näst sista
i huvudsak motsvaras av det redan för år 1920 å tilläggsstat beviljade
anslaget, har riksdagen ej något att erinra.

Fältarbetsanslaget uppgår då till 131,300 kronor. Till tryckning
av 10 kartblad med beskrivningar föreslås tillika 35,000 kronor. Då
övriga anslagsposter upptagas till oförändrat belopp, uppgår det för år
1922 begärda anslaget i dess helhet till 191,300 kronor. Detta förslag
biträdes av riksdagen. Ej heller föranleda de å tilläggsstat begärda
anslagen av 10,000 kronor för ökade hantlangningskostnader och 10,800
kronor till kostnader på grund av ökade dagtraktamenten, varav behov
synes föreligga, någon invändning från riksdagens sida. Om detta tillläggsanslag
anmäler riksdagen i särskild skrivelse, nr 9 B, sitt beslut.

75

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen har för fortsättande av dels en förråd sstatistisk “undersökning
medelst linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och
Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma område,
en rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i
huvudsaklig överensstämmelse med det av torvkommittén framlagda förslag,
på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 191,300
kronor.

i

112:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna följande stat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..... 135,300 kronor

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 3,800 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst,........................................................... 16,000 »

♦ Förslagsanslag 155,100 kronor

Arvoden åt observatörer, reservationsanslag........................ 40,000 »

Expenser, reservationsanslag ................................................ 8,000 » :

dels ock under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken statens meteorologisk-hydrografiska anstalt uppförda
bestämda anslaget till avlöningar å 99,500 kronor under samma rubrik
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 155,100 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning biträdes i huvudsak
av riksdagen.

I ovanberörda för avlöningar till ordinarie tjänstemän avsedda anslagspost
å 135,300 kronor ingå emellertid avlöningar till fyra första
statsmeteorologer och statshydrografer, vilka Eders Kungl. Maj:t föreslagit
till uppförande i 16:e lönegraden. Enligt riksdagens beslut skola
motsvarande befattningar under andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna
— placeras i 15:e lönegraden. Då riksdagen anser detta böra
bliva fallet jämväl med nu ifrågavarande befattningshavare synes en
nedsättning i det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget böra ske. Riksdagen
finner på grund härav berörda anslagspost böra nedsättas till 131,700
kronor och anslaget i sin helhet sålunda bestämmas till 151,500 kronor.

Med hänvisning tillika till vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A,
punkt 4, anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen

76

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

«) bestämt antalet ordinarie befattningar för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt på nedanstående sätt:.

Befattningshavare. Avlöningsgrad.

1 överdirektör..................................................................................... A 1.

2 byrådirektörer................................................................................. B 18.

4 tjänstemän (förste statsmeteorologer, förste statshydrografer) B 15.

4 tjänstemän (statsmeteorologer, statshydrografer) .................. B 13.

1 kontorsskrivare, kvinnlig ........................................................... ''C 5.

5 kanslibiträden, kvinnliga............................................................... C 3.

4 kontorsbiträden, kvinnliga............................................................ C 2.

2 förste expeditionsvakter ............................................................ B 3.

b) godkänt följande stat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 131,700 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag, ................................... 3,800 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., _

förslagsanslag, högst ........................................................... 16,000 »

Förslagsanslag 151,500 kronor

Arvoden åt observatörer, reservationsanslag........................ 40,000 »

Expenser, reservationsanslag ................................................. 8,000 » ;

c) under riksstatens nionde huvudtitel, med uteslutande av det under
rubriken statens meteorologisk-hydrografiska anstalt uppförda bestämda
anslaget till avlöningar å 99,500 kronor under samma rubrik uppfört
ett ordinarie förslagsanslag å 151,500 kronor.

På grund av förestående beslut komma de ordinarie anslagen till
ifrågavarande anstalt att tillsammans uppgå till 199,500 kronor.

113:o) Under punkt 112 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt å
extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 266,700 kronor.

1 en inom andra kammaren väckt motion, nr 210, har hemställts,
att riksdagen, vid granskning av de under nionde huvudtiteln under
rubriken »meteorologiska och hydrografiska undersökningar» förekommande
äskandena, måtte företaga den nedsättning av anslagssummorna,
som kunna vara betingade av i motionen gjord framställning.

Såsom tillskott i expensmedlen beräknas en höjning med 4,000
kronor för vartdera av åren 1921 och 1922. Därjämte ingår i det till

77

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

denna post begärda tilläggsanslaget för 1921 ett belopp av 7,000 kronor
för täckande av brist från år 1920.

Vidare avser förevarande framställning anslag till väderlekstjänst
enligt följande sammanställning:

Observatörer ........................................................

kronor

1922

52,000

1921

Telegramkostnader..................................................

»

30,000

—

Tryckning och distribuering av väderleksrap-porter och kartor...............................................

6,000

__

Extra personal.........................................................

22,000

—

Observationer medelst pilotballonger ..............

3)

8,000

—

Fartygsobservationer ............................................

8,000

8,000

Summa kronor

126,000

8,000.

gärda

En sammanfattning av samtliga
anslag ställer sig sålunda:

förevarande framställning be -

Tillskott i expensmedel.....................................

Väderlekstjänst ...................................................

Resekostnader m. m...........................................

Utgivande av publikationer .............................

Tryckning av arbete av professor Hamberg

Underhåll av stationer och utrustning .........

Bibliotek ...............................................................

Solstrålningsmätningar ......................................

Vindmätningsapparater ......................................

Resekostnader och traktamentsersättning åt

styrelsens ledamöter .......................................

Agrikulturmeteorologiska undersökningar.....

Från nautisk-meteorologiska byrån övertagna
arbeten.................................................................

Å tilläggsstat

Ä extra stat

för år 1921

för år 1922

kronor 11,000

10,000

»

8,000

126,000

»

3,000

24,000

»

—

40,000

»

—

5,000

»

8,000

21,000

D

—

7,000

y>

—

1,500

»

—

4,000

y>

_

1,000

»

—

2,500

—

24,700

kronor 30,000

266,700.

Med avseende å det begärda anslaget till väderlekstjänst innebär
detta en ökning i jämförelse med årets anslag av icke mindre än 78,550
kronor. Ökningen är närmast föranledd av förslag om sådan utvidgning
av väderlekstjänsten, att denna skulle året om upprätthållas i samma
omfattning som nu om sommaren, då under senare år en särskild väderlekstjänst
till jordbrukets fromma varit anordnad med tillhjälp av ett
relativt tätt nät av observationsstationer. Enligt statsrådsprotokollet är

78

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anslagsökningen till stor del beroende på att abonnemangsavgifter icke
påräknats i detta sammanhang. Till frågan om anslaget till väderlekstjänst
återkommer riksdagen här nedan. I anslagsposten ingå vidare
såsom nytt anslag ett belopp av 8,000 kronor för vartdera av åren 1921
och 1922 till anordnande av fartygsobservationer. Den erforderliga extra
personalen, som föreslagits att anställas året om och helt avlönas från
detta anslag, utgöres av två extra meteorologer, två extra kvinnliga
biträden och en extra vaktmästare. Därjämte beräknas till förstärkningspersonal
under sommartiden 500 kronor.

Ifråga om övriga anslagsposter märkes såsom nytt 5,000 kronor
till tryckning av ett vetenskapligt arbete av förre föreståndaren för
ifrågavarande anstalt professor Hamberg med titel »Termosynkroner
och Termoisokroner». Beträffande anslaget till underhåll av stationer och
utrustning, vilket för år 1921 utgår med 9,000 kronor, äro 4,000 kronor
å tilläggsstat för år 1921 avsedda till täckande av brist för år 1920. På
grund av prisstegring har anslaget ansetts böra höjas till 13,000 kronor
och ett tilläggsanslag å 4,000 kronor beviljas för år 1921. Vidare
skulle för år 1922 erfordras en ytterligare ökning med 8,000 kronor,
varav 4,000 kronor till komplettering av utrustningen vid särskilda
stationer m. m. samt 4,000 kronor för utrustning av nya meteorologiska
stationer på grund av den avsedda utvidgningen av väderlekstjänsten.
Anslagsposten i fråga skulle sålunda uppgå för år 1922 till 13,000 + 4,000
+ 4,000 = 21,000 kronor och för år 1921 å tilläggsstat 4,000 + 4,000 =

8,000 kronor. Anslaget till agrikulturmeteorologiska undersökningar är
nytt. I fråga om den sist upptagna anslagsposten eller till från nautiskmeteorologiska
byrån övertagna arbeten har riksdagen redan vid behandling
av frågan om anslag till hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven erinrat, att riksdagen i anledning
av därom av Eders Kungl. Maj:t framställt förslag fattat beslut om
nautisk-meteorologiska byråns upphörande från och med år 1922, i
samband varmed de byråns uppgifter, som betecknats såsom meteorologiska
samt geodetisk-hydrografiska, skulle överflyttas till statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt. De medel, som ansetts erforderliga
till följd av detta övertagande, har beräknats till 24,700 kronor.

I den i ämnet väckta motionen har uttalats att kostnaden för de
av nautisk-meteorologiska byrån på ifrågavarande område utförda arbeten,
vilka från och med år 1922 skulle övertagas av statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, borde kunna sättas till lägre belopp än
i Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslagits, varjämte
motionären ansett, att med förslaget om utvidgning av väderleks -

79

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tjänsten bort anstå i avvaktan på yttrande .och förslag från bland andra
den kommitté, som vore sysselsatt med frågan om förläggande till Göteborg
av en avdelning för väderlekstjänst och stormvarningar. Utan att
angiva några belopp har motionären föreslagit den nedsättning uti ifrågavarande
anslag, som kunde vara betingad av'' hans förevarande framställning.

över motionen har riksdagens vederbörande utskott i vederbörlig
ordning inhämtat yttrande från styrelsen för statens meteorologiska anstalt
ävensom från de sakkunniga för utredning och förslag i fråga om förläggande
till Göteborg av en avdelning av nämnda anstalt. De sakkunniga
hava i sitt utlåtande som sin mening uttalat att ett anordnande av observationsstationer
för väderlekstjänsten i enlighet med vad statsverkspropositionen
förslag därutinnan avsåge icke skulle vara ägnat att föregripa
frågan om förläggande till Göteborg av en avdelning av statens meteorologi
sk-hydrografi ska anstalt samt att skapandet av ett tätare nät
sådana observationsstationer måste, vare sig en institution för väderlekstjänst
i Göteborg kommer till stånd eller icke, anses vara av stor
betydelse för en önskvärd utveckling av landets väderlekstjänst. Styrelsen
för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har med avseende
å anslaget till väderlekstjänst vid uppgörandet av ny kostnadsberäkning
funnit att med hänsyn till det förslag rörande de internationella observ.ationerna,
som den internationella kommissionen för väderlekstelegrafi i
november 1920 uppgjort och vilket syntes kunna användas även för de
inländska stationerna, en besparing å 6,000 kronor kunna göras i de
beräknade utgifterna för telegram.

I fråga om den föreslagna utvidgningen av väderlekstjänsten har
riksdagen med hänsyn till de därav föranledda väsentligt öliade kostnaderna
icke kunnat undgå hysa en viss tveksamhet. Då det emellertid,
såsom departementschefen framhållit, uppenbarligen torde vara av mycket
stor betydelse icke blott för jordbruket utan även för ett flertal andra
näringar — i främsta rummet sjöfart och fiske — att kunna erhålla
täta och pålitliga väderleksförutsägelser har riksdagen likväl icke velat
motsätta sig att en utvidgning sker av ifrågavarande väderlekstjänst.
Inrättandet såsom förslaget innebär av en tredje väderlekstjänst under
dygnet har enligt utredningen ansetts vara av särskild betydelse för lufttrafiken,
till vars främjande Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag till innevarande
riksdag. Detta förslag har emellertid icke vunnit riksdagens bifall.

Vid nu angivna förhållande och då rådande statsfinansiella läge
måste mana till största försiktighet med avseende å statens utgifter har
riksdagen, utöver den av styrelsen för ifrågavarande anstalt på sätt ovan

80

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

nämnts föreslagna minskningen i anslagsposten till väderlekstjänst, ansett
sig böra föreslå vissa ytterligare nedsättningar i det för ifrågavarande
ändamål beräknade anslaget, vilket riksdagen ock funnit kunna ske utan
att de ledande principerna i det av Eders Kungl. Maj:t framställda förslaget
därigenom åsidosättas. Sålunda anser riksdagen, att den tredje
väderlekstjänsten i så måtto bör koncentreras till sommarhalvåret, att
särskilt denna tid ett tätt nät av stationer hållas i verksamhet. Såsom
en följd härav skulle enligt vad från vederbörligt håll inhämtats följande
anslag kunna nedbringas, nämligen anslaget till observatörer med 17,000
kronor eller till 35,000 kronor, anslaget till telegramkostnader efter
avdrag av ovanberörda 6,000 kronor med en tredjedel eller 8,000 kronor
till 22,000 kronor, anslaget till tryckning och distribuering av väderleksrapporter
och kartor med 1,000 kronor till 5,000 kronor, anslaget
till extra personal med 1,500 kronor till 20,500 kronor. Slutligen har
riksdagen ansett, att med inrättande av en fjärde station för observationer
medelst pilotballonger bör anstå, vadan anslaget för detta ändamål torde
böra nedsättas med 2,500 kronor till 5,500 kronor. Med inräknande av
merberörda 6,000 kronor uppgår nedsättningen i anslagsposten till
väderlekstjänst sålunda till sammanlagt 6,000 + 30,000 = 36,000 kronor.
Denna anslagspost bör sålunda upptagas till 90,000 kronor.

Riksdagen har redan här ovan framhållit, hurusom anslagsökningen
till stor del beror på att någon inkomst för anstalten icke tagits i beräkning
av abonnemangsavgifter. För närvarande sker spridningen av
morgontelegrammen genom järnvägsstyrelsens försorg utan någon ersättning,
och middagstelegrammen till jordbrukets fromma genom telegrafverkets
telegraf- och telefonförvaltning mot att telegrafverket erhåller
viss andel i de abonnemangsavgifter, som av allmänheten erläggas för
dessa telegram. Resten av dessa avgifter, enligt vad inhämtats beräknad
till omkring 12,000 kronor, har ingått till ifrågavarande anstalt.
Härjämte har av statsmedel till anstalten för ändamålet utgått

10,000 kronor. Järnvägsstyrelsen har enligt utredningen i ärendet numera
gjort anspråk på en ersättning av 30,000 kronor för sitt ovannämnda
arbete med telegrammens spridning. Enligt det nu föreliggande
förslaget skulle hela spridningsbestyret övertagas av telegrafverket mot
att verket finge oavkortat uppbära inflytande abonnemangsavgifter. Å
andra sidan skulle anstalten beredas ersättning för mistad andel i abonnemangsavgifterna.

Riksdagen biträder detta förslag.

Då emellertid riksdagen håller före, att det är av stor betydelse,
att spridningen av väderlekstelegrammen jämväl äger rum genom järn -

81

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

vägstelegrafen, vill riksdagen uttala önskvärdheten av att järnvägsstyrelsen
utan särskild kostnad medverkar till eu sådan anordning,
vilken heller icke torde vara ägnad att förorsaka några mera avsevärda
utgifter.

Med avseende å den föreslagna extra personalen framgår av utredningen
att denna till samma antal förut tjänstgjort vid väderlekstjänsten
sommartid. Beträffande de för denna personal föreslagna arvodena vill
riksdagen hänvisa till vad riksdagen i sin skrivelse rnr 2 A punkt 4 anfört
rörande avlöning till icke ordinarie befattningshavare.

I övrigt ger Eders Kungl. Majrts förevarande framställning icke
anledning till någon riksdagens erinran.

Anslaget för år 1922 till diverse behov vid ifrågavarande anstalt
bör i anslutning till vad riksdagen här ovan uttalat bestämmas till
230,700 kronor och tilläggsanslaget till 30,000 kronor.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har för diverse behov vid statens meteorologisk-hydografiska
anstalt å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 230,700 kronor.

114:o) Under punkt 113 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till pegelstationernas förbättring anvisa å extra stat för år
1922 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål bestämdes förlidet år till
sammanlagt 75,000 kronor att fördelas på 3 år och riksdagen liar för
vartdera av åren 1920 och 1921 beviljat 25,000 kronor. Riksdagen får
anmäla, att riksdagen till pegelstationernas förbättring anvisat å extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

115:o) Under punkt 114 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att till bestridande av omkostnader för anordnande av stormvarningar vid
rikets kuster på ''extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst,

44,000 kronor samt att medgiva, att vad av föregående års av riksdagen
beviljade anslag för sagda ändamål vid 1921 års slut icke blivit taget
i anspråk må under år 1922 av Kungl. Maj:t för ändamålet användas.

Kostnaderna för anordnande av stormvarningar vid rikets kuster
beräknades i fjol för år 1921 till 44,000 kronor. Härav ausågos 6,000
kronor böra utgå från handels- och sjöfartsfonden och 38,000 kronor
anvisades av riksdagen å extra stat.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A.

It

82

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Omkostnaderna, för stormvarningsväsendet, hava för år 1922 be1’äknats
till 50,000 kronor eller till 6,000 kronor högre belopp än för år
1921. ökningen beror därpå, att minst 10 kontrollstationer å ostkusten
ansetts böra liksom motsvarande stationer å västra och södra kusterna
förses med vindmätningsapparater.

Under förutsättning att såsom hittills bidrag med 6,000 kronor
lämnas ur handels- och sjöfartsfonden begäres anslag å riksstaten till
belopp av 44,000 kronor. Häremot har riksdagen intet att erinra och
har därför, till bestridande av omkostnader för anordnande av stormvarningar
vid rikets kuster på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 44,000 kronor samt medgivit, att vad av föregående
års av riksdagen beviljade anslag för sagda ändamål vid 1921 års slut
icke blivit taget i anspråk må under år 1922 av Kungl. Maj:t för
ändamålet användas.

116:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt Ilo gjorda
framställning har riksdagen av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska
centralanstaltens förseende med. dagliga meteorologiska telegram
från Färöarna och Island beviljade anslag av 144,000 kronor å extra
stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

117:o) Under punkt 116 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga
stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser vid
nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa å extra stat för år
1922 ett reservationsanslag av 21,000 kronor.

Till meteorologiska iakttagelser vid den naturvetenskapliga stationen
i Abisko m. in. har å extra stat för år 1921 anvisats ett anslag av

13.000 kronor.

Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med

8.000 kronor. Denna ökning är föranledd dels av höjning av arvodet
åt observatorn å platsen från 4,000 kronor till 6,000 kronor, dels ock
av att medel ansetts böra anvisas till tryckning av två års äldre iakttagelser
från den tidigare stationen vid Vassijaure.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen
ifråga, har till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna vid
naturvetenskapliga stationen i Abisko samt för publicerande av dylika
iakttagelser vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisat å
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 21,000 kronor.

83

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

118:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda
framställning har riksdagen av det år 1919 beviljade anslaget av 26,250
kronor för bestridande av vissa kostnader för tryckning av meteorologiska
observationer å Pårtetjåkko anvisat å extra stat för år 1922 såsom
reservationsanslag återstående beloppet 8,750 kronor.

119:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 118 gjorda
framställning bar riksdagen till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 12,000
kronor.

V eterinärväsendet.

120:o) Under punkt 119 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådana ändringar i staten för veterinärhögskolan,
att tillämpas från och med år 1922, att i stället för en laborator,i födoämneshygien
och helminthologi (samt bakteriologi) uppföres en professor
i samma ämnen med enahanda avlöningsförmåner som övriga professorer
vid högskolan, samt att anslagsposten till uppehållande av sekreterargöromål
höjes från 1,000 kronor med 1,000 kronor till 2,000 kronor,
ävensom att de uti omkostnadsstaten upptagna anslagsposterna för de
särskilda avdelningarna höjas för anatomiska och histologiska avdelningen
från 2,800 kronor med 1,400 kronor till 4,200 kronor, till inköp
av djur för dissektioner och operationsövningar från 2,500 kronor med
1,250 kronor till 3,750 kronor, för fysiologisk-kemiska avdelningen från

2.000 kronor med 1,000 kronor till 3,000 kronor, för patologisk-anatomiska
avdelningen från 1,700 kronor med 800 kronor till 2,500 kronor,
för kirurgiska avdelningen från 1,000 kronor med 500 kronor till 1,500
kronor, för medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur från

1.000 kronor med 1,000 kronor till 2,000 kronor, för avdelningen för
husdjursskötsel från 1,000 kronor med 500 kronor till 1,500 kronor, för
exkursioner från 500 kronor med 250 kronor till 750 kronor, för avdelningen
för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och ambulatorisk
klinik från 1,500 kronor med 1,500 kronor till 3,000 kronor, för avdelningen
för hovbeslag och hovsjukdomar från 1,000 kronor med 500
kronor till 1,500 kronor, för avdelningen för kött- och mjölkkontroll
under förändrad benämning »avdelningen för födoämneshygien och helminthologi»
från 500 kronor med 400 kronor till 900 kronor samt för

84

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anspaunslära från 150 kronor med 100 kronor till 250 kronor, i följd
varav statens slutsumma höjes från 227,300 kronor med inalles 12,100
kronor till 239,400 kronor;

dels ock vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till veterinärhögskolan
från 199,800 kronor med 12,100 kronor till 211,900 kronor.

Förevarande framställning avser först en förändring av laboratorsbefattningen
i födoämneshygien och helminthologi (samt bakteriologi)
till en professur i samma ämne. För detta förslag har enligt riksdagens
uppfattning i statsrådsprotokollet anförts bärande skäl. Särskilt synes
riksdagen i de ärendet åberopade svårigheterna att få den nuvarande
laboratorsbefattningen besatt med kompetent sökande — till befattningen
har trots upprepade ledigförklaranden hittills icke ens någon sökande
anmält sig — vara en omständighet, som påkallar vidtagande av den
ifrågasatta anordningen. Det måste nämligen givetvis anses otillfredsställande,
att undervisningen i ifrågavarande för den veterinära utbildningen
betydelsefulla ämne under en längre tid framåt måste uppehållas
av en icke ordinarie lärare. Riksdagen biträder sålunda Eders Kungl.
Maj:ts framställning i nu angivna del, liksom också att såsom föreslagits
anslagsposten till sekreterargöromålens bestridande vid högskolan höjes
från 1,000 till 2,000 kronor.

Vidare har i förevarande framställning föreslagits vissa höjningar
i högskolans ordinarie omkostnadsstat.

Fördelningen av anslagsökningarna ävensom av ett ifrågasatt engångsanslag
framgår av följande sammanställning:

Nuvarande

Begärd
ökn ing

kronor

Summa

En-

ordinarie

ordinarie

gångs-

anslag

kronor

anslag

kronor

anslag

kronor

Biblioteket ...............................................................

3,500

—

3,500

8,000

Anatomiska och histologiska avdelningen.....................

2,800

1,400

4,200

5,000

Till inköp av djur för dissektioner och operationsövningar

2,500

1,250

3,750

—

Fysiologisk-kemiska avdelningen ..............................

2,000

1,000

3,000

—

Undervisningen i bakteriologi ....................................

1,000

—

1,000

—

Patologisk-anatomiska avdelningen ..............................

1,700

800

2,500

5,400

Kirurgiska avdelningen .............................................

1,000

500

1,500

—

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur

1,000

1,000

2,000

2,470

Avdelningen för husdjursskötsel ................................

1,000

500

1,500

—

Exkursioner...............................................................

500

250

750

—

Avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik
och ambulatorisk klinik ....................................

1,500

1,500

3,000

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar .............

1,000

500

1,500

—

Riksdagens skrivelse Nr it A.

85

Nuvarande

ordinarie

anslag

kronor

Begärd

ökning

kronor

Summa

ordinarie

anslag

kronor

Avdelningen för födoämneshygien och helminthologi...... 500 400 900

Anspannslära ............................................................ 150 75 225

Summa kronor 20,150 9,175 29,325

En gångs anslag kronor 1,

000

21,870

Ökningen i posten anspannslära liar för jämnande av slutsumman
satts till 100 kronor. Engångsanslaget har avjämnats till 21,800
kronor. Härav är 10,900 kronor avsett att utgå för år 1922.

Mot de sålunda föreslagna anslagshöjningarna finner riksdagen
med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen angående behovet
härav icke någon invändning med fog kunna göras, varför riksdagen
biträder Eders Kungi. Maj:ts förslag jämväl i nu avsedd del.

Rörande engångsanslaget anmäler riksdagen sitt beslut här nedan
under punkt 122,

Riksdagen har

dels godkänt sådana ändringar i staten för veterinärhögskolan,
att tillämpas från och med år 1922, att i stället för en laborator i
födoämneshygien och helminthologi (samt bakteriologi) uppföres eu professor
i samma ämnen med enahanda avlöningsförmåner som övriga
professorer vid högskolan, samt att anslagsposten till uppehållande av
sekreterargöromål höjes från 1,000 kronor med 1,000 kronor till 2,000
kronor, ävensom att de uti omkostnadsstaten upptagna anslagsposterna
för de särskilda avdelningarna höjas för anatomiska och histologiska
avdelningen från 2,800 kronor med 1,400 kronor till 4,200 kronor, till
inköp av djur för dissektioner och operationsövningar från 2,500 kronor
med 1,250 kronor till 3,750 kronor, för fysiologisk-kemiska avdelningen
från 2,000 kronor med 1,000 kronor till 3,000 kronor, för patologiskanatomiska
avdelningen från 1,700 kronor med 800 kronor till 2,500
kronor, för kirurgiska avdelningen från 1,000 kronor med 500 kronor
till 1,500 kronor, för medicinska avdelningen och kliniken för smärre
husdjur från 1,000 kronor med 1,000 kronor till 2,000 kronor, för avdelningen
för husdjursskötsel från 1,000 kronor med 500 kronor till
1,500 kronor, för exkursioner från 500 kronor med 250 kronor till 750
kronor, för avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik
och ambulatorisk klinik från 1,500 kronor med 1,500 kronor till 3,000
kronor, för avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar från 1,000
kronor med 500 ''kronor till 1,500 kronor, för avdelningen för kött- och
mjölkkontroll under förändrad benämning »avdelningen för födoämnes -

86

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

hygien och helminthologi» från 500 kronor med 400 kronor till 900
kronor samt för anspannslära från 150 kronor med 100 kronor till 250
kronor, i följd varav statens slutsumma höjts från 227,300 kronor mod
inalles 12,100 kronor till 239,400 kronor;

dels ock i anslutning härtill höjt ordinarie anslaget till veterinärhögskolan
från 199,800 kronor med 12,100 kronor till 211,900 kronor.

Anslagstiteln »veterinärundervisningen)) är i 1921 års riksstat
upptagen med ett belopp av 208,300 kronor. På grund av riksdagens
beslut i förestående punkt kommer denna summa att ökas till 220,400
kronor.

121:o) Under punkt 120 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen
att för beredande av personlig arvodesförhöjning å 2,600 kronor till laboratorn
vid veterinärhögskolan Nils Olof Engfeldt samt å 1,600 kronor
till en var av prosektorn Erik Agduhr och laboratorn Gerhard Carl
Ebbe Forssell, bägge vid samma högskola, därest vederbörande befattningshavare
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i förenämnda egenskap,
anvisa å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 5,800
kronor.

Riksdagen har för beredande av personliga arvodesförhöjningar
å 1,600 kronor till en var av vid veterinärhögskolan anställda prosektorn
Erik Agduhr samt laboratorerna Nils Olof Engfeldt och Gerhard
Carl Ebbe Forssell, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör
i denna egenskap, anvisat å extra stat för vartdera av åren 1920
och 1921 ett förslagsanslag, högst, 4,800 kronor.

Jämte det enahanda framställning nu göres beträffande Agduhr
och Forssell föreslås den Engfeldt tidigare beviljade arvodesförhöjningen
höjd med 1,000 kronor eller till 2,600 kronor. Till stöd för sistnämnda
framställning har i statsrådsprotokollet framhållits, att Engfeldt, vilken
på samma gång han hade att bestrida undervisningen i farmaceutisk
kemi, vore föreståndare för högskolans medikamentsförråd, jämväl måste
kunna biträda vid undervisningen i kemiens övriga delar och fördenskull
måste äga vetenskaplig utbildning i kemi utöver den apotekarutbildningen
i allmänhet medförde.

Riksdagen vill med hänsyn till vad i ärendet framhållits ingalunda
bestrida att på den befattning, som innehaves av laborator Engfeldt, måste
ställas i viss mån högre fordringar med avseende å föregående utbildning
och dylikt än på de båda övriga ovannämnda befattningshavarna vid
högskolan. Att emellertid av sådan anledning såsom föreslagits bereda
denne befattningshavare ett högre arvode än hans kolleger synes riks -

87

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dagen ägnat väcka betänkligheter särskilt med hänsyn till de konsekvenser,
som kunna föranledas av eu sådan åtgärd. Då härtill kommer
att enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen ifrågavarande befattningshavare
utöver sitt nuvarande arvode såsom laborator åtnjuter en
inkomst såsom föreståndare för apoteksförrådet av 3,000 kronor för år,
kan riksdagen icke biträda det föreliggande förslaget i vad det avser
arvodesförhöjningen till laborator Engfeldt utan håller före, att arvodesförhöjning
bör såsom hittills utgå med 1,600 kronor till en var av
ifrågavarande tre befattningshavare.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
att riksdagen för beredande av personliga arvodesförhöjnmgar å 1,600
kronor till en var av vid veterinärhögskolan anställda prosektorn Erik
Agduhr samt laboratorerna Nils Olof Engfeldt och Gerhard Carl Ebbe
Forssell, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna
egenskap, anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst,
4,800 kronor.

122:o) Under punkt 121 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att till diverse behov vid veterinärhögskolan å extra stat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 110,900 kronor.

Av det under denna punkt begärda anslaget hänför sig 10,900
kronor till det under punkt 120 här ovan angivna engångsanslaget.
Återstoden är avsedd till utfyllnad i det i högskolans stat upptagna
anslaget till bränsle, belysning, renhållning m. m., vilket fortfarande
visat sig otillräckligt.

Riksdagen biträder framställningen och har följaktligen till diverse
behov vid veterinärhögskolan å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 110,900 kronor.

123:o) Under punkt 122 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att under åren 1919 och 1920 uppkomna brister å de i
staten för statens veterinärbakteriologiska anstalt upptagna bestämda
anslagsposterna »till belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m.»
ävensom »till fraktkostnad för insända prov, misstänkta för tuberkulos
in. m.» må under år 1921 ersättas av förefintlig behållning å det i
samma stat upptagna reservationsanslaget »till beredning av tuberkulin
och sera samt nyanskaffning och ombyte av djur ävensom till instrument,
förbrukningsartiklar, reagentier, emballage, böcker och tidskrifter,
skrivmaterialier, telefon m. m.»; dels godkänna sådana ändringar i

88

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

gällande stat för ifrågavarande anstalt, att tillämpas från och med år
1922, att ej mindre från avdelningen A i staten uteslutas såväl före1
nämnda poster till belysning, bränsle m. m. å 9,000 kronor och till
fraktkostnader för insända prov å 1,600 kronor som ock posten »till
hyra för erforderliga lokaler» å 1,900 kronor, i följd varav denna avdelnings
slutsumma minskas från 61,000 kronor med 12,500 kronor
till 48,500 kronor, i samband varmed avdelningens rubrik ändras till
»A. Avlöningar»; än även i stället för nuvarande avdelningen B i staten
där uppföres såsom »B. Till uppehållande av anstaltens verksamhet,
reservationsanslag» en anslagspost å 30,000 kronor; i följd varav statens
slutsumma ökas från 77,000 kronor med 1,500 kronor till 78,500 kronor;
dels ock vid bifall härtill minska bestämda anslaget till ifrågavarande
anstalt från 61,000 kronor med 12,500 kronor till 48,500 kronor ävensom
öka reservationsanslaget till samma anstalt från 16,000 kronor med
14,000 kronor till 30,000 kronor.

I förevarande framställning föreslås överflyttande till det i anstaltens
stat upptagna reservationsanslaget av vissa poster från det
bestämda anslaget. Tillika föreslås, att vissa brister i det bestämda
anslaget må ersättas från uppkomna reservationer å reservationsanslaget.
Det totala anslagsbeloppet är upptaget endast 1,500 kronor högre än
för närvarande. Denna höjning beror på att hittills å extra stat uppförda
förstärkningsanslag å tillhopa sistnämnda belopp nu inlagts i
staten.

Det framställda förslaget har ej givit anledning till någon riksdagens
erinran, varför riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att under åren 1919 och 1920 uppkomna brister
å de i staten för statens veterinärbakteriologiska anstalt upptagna bestämda
anslagsposterna »till belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning
m. m.» ävensom »till fraktkostnad för insända prov, misstänkta för
tuberkulos m. m.» må under år 1921 ersättas av förefintlig behållning
å det i samma stat upptagna reservationsanslaget »till beredning av
tuberkulin och sera samt nyanskaffning och ombyte av djur ävensom till
instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage, böcker och tidskrifter,
skrivmaterialier, telefon m. in.»;

dels godkänt sådana ändringar i gällande stat för ifrågavarande
anstalt, att tillämpas från och med år 1922, att

ej mindre från avdelningen A i staten uteslutas såväl förenämnda
poster till belysning, bränsle m. in. å 9,000 kronor och till fraktkostnader
för insända prov å 1,600 kronor som ock posten »till hyra för
erforderliga lokaler» å 1,900 kronor, i följd varav denna avdelnings slut -

89

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

summa minskas från 61,000 kronor med 12,500 kronor till 48,500 kronor,
i samband varmed avdelningens rubrik ändras till »A. Avlöningar»;

än även i stället för nuvarande avdelningen B i staten där uppföres
såsom »B. Till uppehållande av anstaltens verksamhet, reservationsanslag»
en anslagspost å 30,000 kronor;

i följd varav statens slutsumma ökas från 77,000 kronor med 1,500
kronor till 78,500 kronor;

dels ock i anslutning härtill minskat bestämda anslaget till ifrågavarande
anstalt från 61,000 kronor med 12,500 kronor till 48,500 kronor
ävensom ökat reservationsanslaget till samma anstalt från 16,000 kronor
med 14,000 kronor till 30,000 kronor.

124:o) Under punkt 123 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av en del av kostnaderna för utövande vid statens
veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk köttkontroll anvisa å
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

Förslaget innebär en ökning av anslaget för innevarande år med
1,100 kronor. Denna höjning hänför sig till ökad lokalhyra.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen
ifråga, har till bestridande av en del av kostnaderna för utövande
vid statens veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk köttkontroll
anvisat å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

Diverse.

125:o) Med bifall till Eders Kung]. Maj:ts under punkt 124 gjorda
framställning och under hänvisning till riksdagens beslut rörande ny
definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och
centrala ämbetsverk får riksdagen anmäla, att riksdagen minskat det
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg nu 250,000 kronor med 25,000
kronor till 225,000 kronor.

126:o) Under punkt 125 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen å extra stat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Vid 1911 års riksdag beviljades för första gången anslag för inrättande
av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen. Efter åtskilliga
ändringar i villkoren för åtnjutande av statsbidrag för dylika byråer
gäller nu därom kungörelsen den 27 juni 1919 (nr 574), enligt vilken
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 9 A. 12

90

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

statsbidrag må utgå, motsvarande högst hälften av ej mindre föreståndarens
avlöning än även övriga driftkostnader, dock med högst respektive
700 och 400 kronor för år. För år 1921 är anslaget i riksstaten upptaget
till 26,000 kronor.

Den föreslagna anslagsökningen, 14,000 kronor, är föranledd dels
av stegrade tryckningskostnader dels ock därav att statens bidrag har
ansetts böra höjas till 800 kronor för föreståndaravlöningen och 600
kronor för övriga utgifter.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning och har därför till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av
40,000 kronor.

127:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 126 gjorda
framställning har riksdagen för anordnande av en allmän jordbruksräkning
å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 70,000 kronor.

128:o) Under punkt 127 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 15,400 kronor.

För ifrågavarande ändamål begäres nu 15,400 kronor för år 1922,
motsvarande en höjning med 8,400 kronor, och 5,400 kronor å tilläffffsstat
för år 1921.

Höjningen, som är föranledd av en höjning i Sveriges bidrag till
institutet, föranleder icke någon riksdagens erinran.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, sitt beslut.

Riksdagen har till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande
i internationella lantbruksinstitutet i Rom å extra stat för år 1922
anvisat ett reservationsanslag av 15,400 kronor.

129:o) Under punkt 128 har Eders Kungl. Mai:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
frysinstitutet i Paris å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.

För vart och ett av åren 1911—1919 har av Kungl. Maj:t såsom
bidrag till internationella föreningens för fry sindustrier verksamhet anvisats
statsbidrag med ett i svenskt mynt mot 500 francs svarande

91

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

belopp. På en allmän konferens i Paris i december 1919 beslöts ombildning
av föreningen under namn av »institut international du froid».

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att sedan Sverige inbjudits att
senast den 31 december 1920 biträda en internationell konvention, som
den 21 juni 1920 av åtskilliga makter undertecknats i Paris angående
ifrågavarande internationella frysinstitut, Kungl. Maj:t den 25 september
1920 förklarat sig finna det önskvärt, att Sverige anslöte sig till institutet
och därvid anmälde sig till inträde i institutets fjärde klass, samt
fann hinder icke möta för att konventionen bleve för Sveriges del i
behörig ordning undertecknad, dock under förbehåll att konventioneus
ratifikation vore beroende på, huruvida medel för bestridande av Sveriges
bidrag till institutet bleve av riksdagen beviljade.

Bidraget uppgår för medlemskap i fjärde klassen till 4,000
francs, motsvarande i svensk valuta enligt kursen före kriget omkring
2,800 kronor. Härtill komma kostnader för deltagandet i de allmänna
sammanträdena.

I anslutning härtill begäres i förevarande framställning ett anslag
för nämnda ändamål av 5,000 kronor för år 1922 och ett tilläggsanslag
för år 1921 av 2,800 kronor. Förstnämnda belopp har departementschefen
ansett vara tillräckligt för bestridande jämväl av resekostnaderna.

Riksdagen ansluter sig till detta förslag. Under erinran att riksdagen
i särskild skrivelse, nr 9 B, anmäler sitt beslut rörande tilläggsanslaget,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaden
för Sveriges deltagande i internationella fry sinstitutet i Paris å
extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

130:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 129 gjorda
framställning har riksdagen till understöd åt föreningar för jordbrukskredit
å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

131:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 130
gjorda framställning har riksdagen såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens
förbund för främjande av dess verksamhet anvisat å extra
stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor, att utgå under
villkor, att förbundet visar sig hava från annat håll för ändamålet under
året mottagit understöd å minst lika stort belopp.

132:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 131 gjorda
framställning har riksdagen å extra stat för år 1922 såsom särskilda
reservationsanslag anvisat

y2 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels till bestridande av kostnader för nationalparker 2,600 kronor,

dels ock till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för
vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 3,800 kronor
eller tillhopa 6,400 kronor.

133:o) Under punkt 132 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels

medgiva, att upplåtelser av kolonat å örålandet och Abmobergets
kronoparker i Västerbottens län samt Vargisåvattnens, Paj ala
Ostra, Ohtanajärvi och Västra Limingojärvi kronoparker i Norrbottens
län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs
beträffande dessa kronoparker nu framlagda förslag,
dock med de inskränkningar och jämkningar, vilka Kungl. Maj:t efter
närmare utredning finner sig böra föreskriva;

dels medgiva, sådan ändring beträffande den år 1919 beslutade
koloniseringen å Ångeså kronopark, att 10 kolonat av mindre typ
därstädes må förses med åbyggnader, delvis uppförda genom statens
försorg;

dels ock såväl för anordnande av kolonat å förstnämnda sex kronoparker
och för byggnadsarbeten å de 10 kolonaten å Ängeså kronopark
som ock för fullföljande av de åren 1919 och 1920 beslutade kolonisationerna
å vissa kronoparker i Norrland samt för kolonisationsnämndens
förvaltningskostnader anvisa å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag
av 714,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 134, anmält har riksdagen dels

medgivit, att upplåtelser av kolonat å Örålandet och Abmobergets
kronoparker i Västerbottens län samt Vargisåvattnens, Paj ala
Östra, Ohtanajärvi och Västra Limingojärvi kronoparker i Norrbottens
län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs
beträffande dessa kronoparker nu framlagda förslag,
dock med de inskränkningar och jämkningar, vilka Kungl. Maj:t efter
närmare utredning finner sig böra föreskriva;

dels medgivit sådan ändring beträffande den år 1919 beslutade
koloniseringen å Ångeså kronopark, att 10 kolonat av mindre typ
därstädes må förses med åbyggnader, delvis Uppförda genom statens
försorg;

dels ock såväl för anordnande av kolonat å förstnämnda sex kronoparker
och för byggnadsarbeten å de 10 kolonaten å Ångeså kronopark
som ock för fullföljande av de åren 1919 och 1920 beslutade kolonisa -

93

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tionerna å vissa kronoparker i Norrland samt för kolonisationsnämndens
förvaltningskostnader anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag
av 614,000 kronor.

134:o) Under punkt 133 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att å Abmobergets kronopark i Västerbottens län må i stället
för tidigare ansökta krononybyggen upplåtas 19 kolonat i huvudsaklig
överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs därom nu
framlagda förslag; dels ock för detta ändamål anvisa å extra stat för år
1922 ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Genom länsstyrelsens i Västerbottens län utslag den 15 januari
1887 angående skattläggning och avvittring av byar, hemman och lägenheter
inom Sorsele socken bestämdes bland annat, att av de vid denna
avvittring uppkomna kronoöverloppsmarker eu del skulle avsättas till
kronoparker och, beträffande de övriga överloppsmarkerna, att med fastställelsen
av dessas områden skulle tillsvidare bero.

I statsrådsprotokollet har departementschefen lämnat redogörelse
för en av kolonisationskommittén den 30 oktober 1920 gjord framställning,
vari kommittén, under erinran att kommittén i särskild skrivelse
samma dag föreslagit fortsättande av försökskolonisationen å kronoparker
i Norrland bland annat genom upplåtande i vanlig ordning av kolonat å
kronoparken Abmoberget i Västerbottens län, anfört, att särskilda förhållanden
syntes påkalla ytterligare upplåtelser av kolonat å denna kronopark
efter grunder, som avveke från dem, vilka hittills följts.

Den 20 juni 1920 har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med av
kolonisationskommittén framställt förslag förklarat, att ifrågavarande
kronoöverloppsmarker skola för krpnans räkning bibehållas och förvaltas
såsom kronopark.

Kommittén har framhållit bland annat att genom Kungl. Maj:ts
ovannämnda beslut den 30 juni 1920 torde få anses avgjort, att någon
upplåtelse av lägenheter i form av nybyggen å de ifrågavarande markerna
icke kunde ifrågakomma, under det att däremot hinder ej längre
förelåge för inrättande av lägenheter efter de grunder, som gälla för
upplåtande av kolonat å kronoparker.

Med vissa modifikationer beträffande nu ifrågavarande marker av
sistnämnda grunder har kommittén hemställt,

A. att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för upplåtelse såvitt möjligt
med början under år 1921 å Abmobergets kronopark av 19 kolonat i stället för
tidigare ansökta krononybyggen;

B. att kolonatens markområden skola bestämmas i överensstämmelse med

94

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

de förslag därtill, som genom kolonisationskommitténs försorg uppgjorts under sommaren
1919, med rätt för kolonisationsledningen att verkställa de jämkningar och
kompletteringar, som kunna visa sig erforderliga;

C. att kolonaten skola bebyggas helt och hållet av kolonisterna själva;

D. att i övrigt vid kolonatens upplåtande skola lända till efterrättelse de av
Kungl. Maj:t. och riksdagen enligt nådigt brev den 26 mars 1920 i fråga om därvid
beslutade kolonisationsförsök fastställda grunder, med rätt för kolonisationsledningen
att till föreslagna belopp lämna flyttningsbidrag samt att företaga de minskningar
i statens särskilda bidrag av statsmedel till kolonisten och de ändringar i övrigt i
upplåtelsevillkoren, som föranledas av det förhållande, att åtskilliga kolonister redan
utfört en del byggnads- och odlingsarbeten;

E. att för angivna ändamål måtte ställas till kolonisationsledningens förfogande
för år 1921 30,000 kronor och för år 1922 30,000 kronor.»

För egen del har departementschefen anfört följande:

»Det långa uppskovet med bestämmandet, huru förfaras skulle med
ifrågavarande kronoöverloppsmarker, vilka nu ingå i Abmobergets kronopark,
har gjort, att bosättningarna å desamma länge förblivit oreglerade.
Den år 1919 gjorda undersökningen samt kommitténs förevarande skrivelse
ådagalägga, att stort behov föreligger att snarast åstadkomma
hjälp och rättelse härutinnan. Det är här icke fråga om ett kolonisationsförsök,
vars utgång städse är i någon mån oviss, utan det gäller
att bispringa personer, vilka redan slagit sig ner på området och ansökt
om markupplåtelser därstädes.

Kommitténs av vederbörande länsstyrelse biträdda förslag synes
mig välbetänkt och utformat under nödigt hänsynstagande till de särskilda
förhållandena i detta fall. Jag har icke mot detsamma annat att
erinra, än att det icke synes mig nödvändigt, att åtgärderna igångsättas
redan innevarande år medelst anslag å tilläggsstat. Ett anslag å det
begärda beloppet av 30,000 kronor för år 1922 vill jag däremot
tillstyrka.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har riksdagen

dels medgivit, att å Abmobergets kronopark i Västerbottens län
må i stället för tidigare ansökta krononybyggen upplåtas 19 kolonat
i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska kolonisationskommitténs
därom nu framlagda förslag;

dels ock för detta ändamål anvisat å extra stat för år 1922 ett
reservationsanslag av 30,000 kronor.

135:o) Under punkt 134 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för ströängars
indragande till kronan, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att av -

95

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

låta till riksdagen, för detta ändamål beräkna å extra stat för år 1922
ett anslag av 400,000 kronor.

Sedermera har Eders Knngl. Maj:t genom en den 18 mars 1921
dagtecknad proposition, • nr 245, föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för ströängars indragande till kronan under nionde
huvudtiteln å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av

250.000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 221, anmält, har riksdagen
till bestridande av kostnaderna för ströängars indragande till
kronan å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

150.000 kronor.

136:o) Under punkt 135 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
till 1,250,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars
1921 avlåten proposition, nr 319, under åberopande av bilagt utdragav
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag bland annat
föreslagit riksdagen besluta, att ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar skall i riksstaten för år 1922 under nionde huvudtiteln
uppföras med 1,175,000 kronor.

Riksdagen vill erinra, att riksdagen företagit vissa nedsättningar
i vad avser de i förevarande proposition under andra—åttonde samt
tionde huvudtitlarna begärda anslagen. Beträffande det under nionde
huvudtiteln äskade anslaget har riksdagen i anslutning härtill ansett
sig böra vidtaga en nedsättning däri till 1,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
beslutat, att ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
skall i riksstaten för år 1922 . under nionde huvudtiteln uppföras
med ett belopp av 1,000,000 kronor.

137:o) Under punkt 136 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m. från 250,000 kronor med 20,000 kronor till 270,000 kronor.

Anslagsökningen 20,000 kronor är föranledd av det under punkt 4
härovan biträdda förslaget angående befogenhet för lantbruksstyrelsen
att för sina expensutgifter anlita ifrågavarande anslag.

Riksdagen har höjt ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

96 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

och expenser, ved m. m. från 250,000 kronor med 20,000 kronor till

270,000 kronor.

138:o) Under punkt 137 har Eders Kung!. Magt föreslagit riksdagen
att höja nionde huvudtitelns ordinarie reservationsanslag till extra
utgifter från 20,000 kronor med 20,000 kronor till 40,000 kronor.

Anslagsökningen 20,000 kronor är beroende av nedgången i
penningvärdet samt de anspråk på bidrag från detta anslag, som städse
framkomma. Den föreslagna ökningen föranleder ingen riksdagens
erinran.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen höjt nionde huvudtitelns
ordinarie reservationsanslag till extra ixtgifter från 20,000 kronor
med 20,000 kronor till 40,000 kronor.

139:o) Under punkt 138 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över
linansärenden för den 7 januari 1921 angivna grunder av extra lönetillägg
för år 1922 åt en del tjänstefliän vid under jordbruksdepartementet
lydande stater å extra stat för år 1922 anvisa såsom förslagsanslag ett
belopp av 1,000 kronor.

Liknande framställningar hava av Eders Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
gjorts beträffande andra departement underlydande verk
och stater.

I anledning härav har riksdagen för beredande av extra lönetillägg
för år 1922 åt en del tjänstemän och betjänte under andra
huvudtiteln på extra stat för år 1921 anvisat särskilt förslagsanslag
att utbetalas enligt de i ovannämnda statsrådsprotokoll angivna grunder.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt
gjorda framställning och i överensstämmelse med vad riksdagen sålunda
beslutat får riksdagen anmäla, att riksdagen till beredande i enlighet
med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 januari 1921
angivna grunder av extra lönetillägg för år 1922 åt en del tjänstemän
vid under jordbruksdepartementet lydande stater å extra stat för år
1922 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.

140;o) Under punkt 139 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja förslagsanslaget till tryckningskostnader från 48,895
kronor med 19,635 kronor till 68,530 kronor.

Till tryckningskostnader är å ordinarie stat uppfört ett förslagsanslag
av 48,895 kronor.

97

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Utgifterna från detta anslag hava enligt statsrådsprotokollet under
år 1920 till den 1 december uppgått till ungefär 70,000 kronor. Såväl
på grund härav som med hänsyn till det av riksdagen här ovan under
punkt 4 biträdda förslaget att hit överföra 3,000 kronor från det nuvarande
expensanslaget å lantbruksstyrelsens stat har anslaget ansetts
tarva förhöjning, vilken med hänsyn därjämte till jämnande av huvudtitelns
slutsumma föreslagits till 19,635 kronor.

I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts förslag och för jämnande av
huvudtitelns slutsumma har riksdagen höjt förslagsanslaget till tryckningskostnader
från 48,895 kronor med 19,595 kronor till 68,490 kronor.

141:o) I avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,
hava dessa för år 1922 fastställts till samma belopp som uti
innevarande års riksstat.

Stockholm den 17 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 9 A.

13

98

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

A. Departementet.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

1

24,000

2

Övergångsavlöning för departementschefen, för-slagsanslag, högst..........................

2,000

3

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

179,500

4

Egnahemsavdelning inom jordbruksdepartementet,

26,100

Säger för departementet

203,500

28,100

1

B. Lantbruksstyrelsen.
Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag ............

232,100

1

C. Lantbruksakademien.

Lantbruksakademiens sekreterare ...............

5,600

13,000

6,000

5,000

2

3

Lantbruks- och fiskerimuseum, reservationsanslag
Lantbruksakademiens tidskrift m. m., reservations-

4

Lantbruksakademiens bibliotek, reservationsanslag

Säger för lantbruksakademien

29,600

1

D. Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lant-mannanäringar :

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lånt-

618,200

2

10,000

15.000

12.000

3

4

Berberisbuskens utrotande, förslagsanslag, högst
Rönnbärsmalens bekämpande, reservationsanslag

618,200

37,000

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

99

7 a

7 b
7c

7 d

7 e

10

11

12

13

14

16

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

Lantbruksingenjörer och deras biträden.......

Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsan
slag, högst .............................

Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter
mannanäringar:

för jordbruk och lånt

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten m. m.

523,650

Förslagsanslag:

Understöd åt lantmannaskolor
................ 400,000

Understöd åt lanthushållsskolor
.............. 175,000

Understöd åt elever vid
lägre lantbruksundervis ningsanstalter

........ 100,000

Ålderstillägg åt föreståndare
och lärare vid lantbruksskolor
................ 8,000 683,000

Ordinarie

anslag

Kronor

Förstärkning av den i staten för lantbruksinstitutet
vid Ultuna upptagna posten >till institutets
övriga utgifter», förslagsanslag, högst .
Förstärkning av den i staten för lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna anslagsposten
»till institutets övriga utgifter», förslagsanslag,
högst ........................

Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,

förslagsanslag, högst......................

Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp, förslagsanslag, högst..........

Assistentbostad vid trädgårdsskolan vid Alnarp,

reservationsanslag ......................

Reparationsarbeten å uppvärmningsanordningen

vid Alnarp, reservationsanslag ............

Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps

trädgårdar, förslagsanslag, högst..........

Trädgårdsskolorna vid Adelsnäs och i Härnösand,
förslagsanslag, högst ..............

Extra

anslag

Kronor

1,206,650

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

110,800

27,400

23,800

20,000

15.000

32.000

20.000
12,650
15,000

63,000

100

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

Extra •

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

16

Undervisning i trädgårdsskötsel, reservations-

anslag ..............................

9J. 5uw

17

ökat understöd åt lantmannaskolor, förslags-

anslag ...............................

106,500

18

ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslags-

anslag...............................

52,200

19

Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruks-

undervisningsanstalter, förslagsanslag ......

90,000

20

Utbildningskurser för kontrollassistenter, reser-

vationsanslag ............................

22,500

21

Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.,

reservationsanslag ........................

36,000

22

Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

i Norrland och Dalarna, reservationsanslag ..

7,000

23

Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag..........

260,000

24

Vandringsrättare, reservationsanslag ..........

125,000

25

Täckdikningsförmän, reservationsanslag ......

30,000

26

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel,

reservationsanslag ........................

4,000

27

Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushåll-

ning m. m., förslagsanslag, högst............

1,500

28

Lanthushållningsseminariet vid Rimforsa, för-

slagsanslag, högst ........................

21,200

1,206,650

945,550

Hästaveln:

29

Hästavelns förbättrande, reservationsanslag ....

411,800

30

Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags-

anslag, högst ............................

4,630

31

Åtgärder för inhemska häststammar, reserva-

tionsanslag ..............................

20,000

32

Stambokföring rörande hästar, reservationsanslag

10,000

411,800

34,630

Boskapsskötsel m. m.:

33

Förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ..

50,000

34

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur,

förslagsanslag, högst ......................

1,500

35

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag ..

37,000

36

Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens

län, förslagsanslag, högst ..................

10,000

37

Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk-

domar hos nötkreaturen, reservationsanslag ..

162,000

38

Kontroll angående uppvärmning av till kreaturs-

föda avsedd mjölk m. m., förslagsanslag ....

10,000

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

101

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

Höjande av landets svinavel, reservationsanslag
Avkastningsbedömning rörande avelssvin, reservationsanslag
..........................

Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ..
Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag
Biskötselns befrämjande, reservationsanslag . .

Lantbruksmöten, reservationsanslag ..........

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid U1
tuna och Alnarp, förslagsanslag, högst —.
Kemiska stationer m. m.:

Kemiska stationer för jordbrukets och näringar

nas behov, förslagsanslag, högst..........

K etnisk-växtbiologiska anstalten inom Norr

bottens län, förslagsanslag, högst ........

Befrämjande av mossodlingar:

Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,

högst....................................

Försöksgårdar å myrjord i Norrland, förslagsanslag,
högst ............................

Befrämjande av fröodlingen:

Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsanslag,

högst....................................

Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag
..................................

Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst ..
Befrämjande av trädgårdsodlingen:

Sveriges pomologiska förening, förslagsanslag,

högst ...................................

Linodlingens främjande, reservationsanslag......

Mindre jordbruket:

Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag
..................................

Främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk,
förslagsanslag ......................

Fortgående smörprovningar, reservationsanslag ..
Vattenavtappningar m. m.:

Norrländska avdikningsanslaget, reservationsanslag
...................................

Allmänna avdikningsanslaget, reservationsanslag
Lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg
av kalk m. m. för jordbrukets behov, förslagsanslag
................................

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

75,000

15.000

35.000

30.000

12.000

50,000

387,500

100,000

50,900

80,000

33,000

113,000

92,000

9,400

101,400

10,000

10,000

219,400

239.400

•

400,000

•

12,500

16.000

26,000

426,000

•

500,000

25,000

800,000

1.300.0001

1,800.000

102

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

61

62

8

9

10

11

12

Landsbygdens elektrifiering, förslagsanslag, högst
Upplysningsverksamhet angående försäljningsföreningar,
förslagsanslag, högst..............

Säger för lanthushållningen
E. Fiskeriväsendet.

Fiskerinäringens understöd ....................

Undervisningskurser i navigation för bohuslänska

fiskare, reservationsanslag ................

Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag, högst
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:
Omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna,
reservationsanslag ................

Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med

laboratorium, reservationsanslag____$.......

Instrument för vissa av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen övertagna observa tionsarbeten,

reservationsanslag ............

Omkostnader för av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen övertagna observations arbeten,

reservationsanslag ................

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Ska gerak,

reservationsanslag ..................

Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsanslag,

högst ....................................

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt,

reservationsanslag ..........................

Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets

kuster, reservationsanslag....................

Ålyngeluppsamlingsstation vid Trollhättan, reservationsanslag
................................

Säger för fiskeriväsendet

F. Skogsväsendet.

Skogsundervisning m. m.:

Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
Personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grönberg,
förslagsanslag, högst ................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

35.000

10.000

11,000

8,000

150,000

15,750

330,750

500

Ordinarie

anslag

Kronor

2,397,450

190,000

190,000

Extra

anslag

Kronor

100,000

10,000

5,761,880

1,550

37,000

229,750

20,000

41.000

20.000

349,300

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

103

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

3

Diverse behov vid skogshögskolan, reservations-

50,300

122,000

15,700

4

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,

5

6

Specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring, reservationsanslag ....

210,000

7

Elektrifiering av vissa skogsskolor, förslagsan-

8,550

31,200

8

Fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslag,

9

35,000

575,750

228,250

10

Skogsvård m. m.:

Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt

650.000

450.000

11

Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och

12

Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och
Norrbottens län samt Särna och Idre socknar,

98,000

150,000

13

Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag ..

1,100,000

248,000

14

50,000

Säger för skogsväsendet

1,725,750

476,250

1

G. Lantmäteriväsendet.

203.000

2

3

Statens reproduktionsanstalt:

Upprätthållande av statens reproduktionsanstalts
verksamhet, förslagsanslag, att i första hand
utgå av inkomster av reproduktionsanstalten
Personligt lönetillägg till föreståndaren för sta-tens reproduktionsanstalt, byråchefen P. A.
Eriksson, förslagsanslag, högst ............

155,000

1,940

50,000

4

Nyanskaffningar m. m. vid statens reproduk-tionsanstalt, reservationsanslag ............

155,000

51,940

5

6a

Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag ....
Lantmäterikontoren i länen:

Bestämt anslag:

Avlöningar...............................

305,350

49,700

104

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

309,350

78,000

5,000

10,000

-

12,000

769,500

50,000

150,000

100,000

90,000

30,000

1,826,850

236,640

487,900

90,800

6b

7

8
9

10

11 a

11b

12

13

14

15

16

1 a
lb

1 c

2

Reservationsanslag:

Renovation av kartor för lantmäterikontoren i

länen ...............................

Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen,

reservationsanslag ........................

Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i

länen, reservationsanslag ..................

Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av
kopior utav vissa kartor m. m., reservationsanslag
Kopior av kartor m. m. angående järnvägars jord

områden, reservationsanslag..................

Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande
av lantmäteriförrättningar:

Bestämt anslag:

Avlöningar ..............................

Förslagsanslag:

Ersättning för publik renovation............

Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar

förslagsanslag .............................

Bidrag till skiften och hemmansklyvningar, förslagsanslag
.................................

Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader
i sammanhang med skiften och hemmansklyvningar,
förslagsanslag ..................

Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,

förslagsanslag ..............................

Avvittringar, förslagsanslag ....................

Säger för lantmäteriväsendet

H. Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag:

Avlöningar..............................

Förslagsanslag:

Ålderstillägg.............................

Reservationsanslag:

Kartarbeten m. m.........................

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reser
vationsanslag..............................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

4,000

749,500

20,000

223,045

41,155

223,700

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

105

3

4

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

| Namngranskning för rikets allmänna kartverks be-!

i hov, förslagsanslag, högst.........-..........

! Utgivande av ekonomisk karta över Hallands län,
j reseruationsanslag ..........................

6 a!

6 b
6c

7

8
9

10

11

12

13

Säger för rikets allmänna kartverk

i I. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.

; Sveriges geologiska undersökning:

Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslagi
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten;

m. m., reservationsanslag................

Expenser för Sveriges geologiska undersökning,

reservationsanslag ......................

Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och

Västerbottens län, reservationsanslag........

Undersökningar av torvmarker i södra Sverige

reservationsanslag........................

j Meteorologiska och hydrografiska undersökningar
I Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:
Förslagsanslag:

Avlöningar ..................... 151,500

Reservationsanslag:

Arvoden åt observatörer .. 40,000
Expenser ................ 8,000 48,000

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, reservationsanslag..........

Pegelstationernas förbättring, reservationsanslag
Stormvarningar vid rikets kuster, förslagsanslag,

högst....................................

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island,
reservationsanslag ..................

Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reservationsanslag
............................

Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reservationsanslag
..........................

Hydrogeologiska specialundersökningar, reservationsanslag
...............................

157,540

199,500

Säger för geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar......................

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 9 A.

136,700

30,000

9,500

191,300

230,700

25.000

44.000
3,000

21.000

I

8,750

12,000

157,540

199,500

Extra
anslag
Kronor !

3.000

8.0001

487,900 101,800

367,500

344,450

357,040 711,950

14

106

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

•

anslag

anslag''

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

J. Veterinärväsendet.

•

Veterinärundervisningsanstalter:

1

220,400

2

Personliga arvodesförhöjningar för vissa befatt-

ningshavare vid veterinärhögskolan, förslags-

4,800

3

Diverse behov vid veterinärhögskolan, reserva-

110,900

220,400

115,700

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Bestämt anslag:

4 a

Avlöningar m. m................. 48,500

Reservationsanslag:

4b

Uppehållande av anstaltens verk-

samhet ...................... 30,000

78,500

'' 5

Kostnader för utövande av bakteriologisk kött-

4,000

kontroll, reservationsanslag ................

78,500

4,000

Veterinärstaten:

Bestämt anslag:

6 a

Länsveterinärer och veterinärstipendiater ....
Förslagsanslag:

138,500

6b

146,000

284,500

Säger för veterinärväsendet

583,400

119,700

K. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag....................

225,000

2

Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl., förslagsanslag ........................

*

25,000

3

Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag . .

.

38,000

4

Ersättning till hushållningssällskapen för till stats-

verket indragna brännvinsförsäljningsmedel----

2,100,000

5

Jordbrukskommissioner, förslagsanslag ..........

15,000

6

Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, re-

40,000

servationsanslag ............................

7

Jordbruksräkning, reservationsanslag............

70,000

8

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reserva-

tionsanslag ................................

15,400

9

Internationella frysinstitutet i Paris, reservations-

anslag .....................................

*

5,000

10

Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, för-

*

slagsanslag.................................

•

35,000

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

107

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

11

Jordbrukarungdomens förbund, förslagsanslag.

15,000

! 12
j 13

Kostnader för nationalparker, reservationsanslag ...
Vetenskapsakademiens förvaltning av natur-

2,600

3,800

i 14
! 15

Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag ..
Kolonat å Abmobergets kronopark, reservations-

614,000

30.000

16

Ströängars indragande till kronan, reservations-

150,000

t> co

tH tH

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

1,000,000

270,000

19

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

400,000

40,000

20

21

22

1,000

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

68,490

Säger för diverse

i . .

4,181,490 981,800

Summa

..........1..........

12,215,080

8,767,420