Riksdagens skrivelse Nr 84.
3
Nr 84.
Godkänd av första kammaren den 15 mars 1921.
Godkänd av andra kammaren den 15 mars 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning a-v Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november 1920
om hy g g nådeskatt.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 10 )
Till Konungen.
I en den 4 februari 1921 dagtecknad proposition, nr 60, bär Eders
Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit liksdagen
att antaga följande
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19
november 1920 (nr 765) om byggnadsskatt.
Härigenom förordnas, att 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19
november 1920 om byggnadsskatt skola hava följande ändrade lydelse:
2 §•
Byggnadsskatt skall samtidigt men utan sammanblandning med
den allmänna bevillningen påföras den, som ifrågavarande år är pliktig
utgöra bevillning för bebyggd annan fastighet än jordbruksfastighet,
4
Riksdagens skrivelse Nr 84.
och utgår med 20 öre för varje fulla 100 kronor av det vid 1918 års
taxering åbyggnaden åsätta särskilda taxeringsvärde, minskat med 10,000
kronor.
Finnes ej särskilt sådant värde åsatt, utgår skatt med 15 öre för
varje fulla 100 kronor av fastighetens hela taxeringsvärde för nämnda
år, minskat med 15,000 kronor.
År fastighet underkastad fastighetsbevillning blott för viss del av
sitt taxeringsvärde, utgår byggnadsskatten allenast för motsvarande del
av det år 1918 åsätta taxeringsvärdet, i den mån denna del överstiger
i fall, som i första stycket avses, 10,000 kronor och i fall, som i andra
stycket avses, 15,000 kronor.
Har taxeringsvärdet på grund av nedrivning av byggnader eller
annan sådan anledning, som omförmäles i 1 § av de vid bevillningsförordningen
fogade särskilda anvisningar, efter 1918 års allmänna fastighetstaxering
blivit nedsatt, skall byggnadsskatten därefter jämkas.
3 §.
För åbyggnad, vilkens värde icke inbegripits i det fastigheten år
1918 åsätta taxeringsvärdet, utgår icke byggnadsskatt.
Staten vare från utgörande av byggnadsskatt fri.
6 §.
Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens
beslut fastighetens taxeringsvärde ändras eller fastighet varder
för år 1918 åsatt taxeringsvärde, vidtages den jämkning i redan påförd
byggnadsskatt eller den påföring av sådan skatt, som därav må föranledas.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Då 1920 års riksdag antog förordningen om byggnadsskatt, gällde
utan inskränkning regeln, att staten var befriad från skyldighet att utgöra
fastighetsbevillning. Byggnadsskattens anknytande till sagda bevillning
såsom förutsättning medförde således, såsom jämväl var avsett,
att staten skulle vara befriad även från denna skatt.
Efter det riksdagens beslut om byggnadsskatten redan fattats, vidtog
riksdagen i samband med kommunalskattefrågans provisoriska lösning
5
Riksdagens skrivelse Nr 84.
vissa ändringar i bevillningsförordningen, innebärande bi. a. att staten
i vissa fall ålades bevillningsplikt såsom grundval för kommunal skattskyldighet.
Genom förevarande proposition har nu Kungl. Maj:t velat
förhindra den konsekvensen, att staten i motsvarande fall jämväl skulle
bliva skyldig utgiva byggnadsskatt, och har stadgande i sådant syfte
förslagsvis införts i 3 § av förordningen om byggnadsskatt.
Genom propositionen har vidare åsyftats att förekomma sådan med
gällande lydelse av förordningen om byggnadsskatt möjlig tolkning, att,
då fastighet är underkastad bevillning blott för en del av sitt taxeringsvärde,
byggnadsskatt ändock skulle utgå efter hela detta värde. Något t
sådant har givetvis icke av riksdagen avsetts, utan har meningen synbarligen
varit att bevillning och byggnadsskatt skulle i avseende å tilllämpningsområdet
sammanfalla. Det förtydligande härutinnan, som nu
föreslås i 2 §, torde vara på sin plats.
Emot vad Eders Kungl. Maj:t sålunda och i övrigt genom denna
proposition föreslagit har riksdagen icke funnit något att erinra, och
har riksdagen i följd härav, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, nr 60, antagit ovan införda förslag till förordning
om ändrad lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november
1920 (nr 765) om byggnadsskatt; vilket riksdagen härmed får för Eders
Kungl. Maj:t tillkännagiva.
Stockholm den 15 mars 1921.
Med undersåtlig vördnad.