Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
1
Nr 5 A.
Godkänd av första kammaren den 17 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av
utgifterna under riksstatens för år 1922 femte huvudtitel,
innefattande anslagen till socialdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden nr 5 A, 7G, 178, 179, 181, 197, 221, 222
och 228, memorial nr 38, 39 och 43 samt sammansatta statsoch
andra lagutskottets nr 2 utlåtande nr 8.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922
femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut:
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å femte
huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet, har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 1) att
dels från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000 kronor;
dels besluta, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis
i efterskott;
dels besluta, att vid ingången av januari månad 1922 skall till
departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle
för sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;
dels ock för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 5 A.
1120 21 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 1 av sin skrivelse
nr 2 A anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels från och med år 1922 höjt det ordinarie anslaget till departementschefen,
, nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000 kronor;
dels beslutat, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis
i efterskott;
dels beslutat, att vid ingången av januari månad 1922 skall till
departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle
för sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;
dels ock för sistnämnda ändamål anvisat på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att
dels godkänna följande stat för socialdepartementet att tillämpas
från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....... 227,500 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................... 5,100 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in.,
förslagsanslag, högst........................................................... 51,300 »
Förslagsanslag 283,900 kronor
dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett
ordinarie förslagsanslag å 283,900 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen under punkt 4 av sin skrivelse
nr 2 A anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för socialdepartementet
på nedanstående sätt:
Befattningshavare. ^
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet .......................... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet ........................... —
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 S i reglementet ......... —
4 kansliråd .................................................................................................... B 20
1 kansliråd, tillika fattigvårdsinspektör................................................. B 20
5 förste kanslisekreterare............................................................................ B 16
1 förste kanslisekreterare, tillika fattigvårdsinspektörens assistent B 16
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
3
Befattningshavare.
Avlönings
grad.
1 registrator .............................
4 andre kanslisekreterare.....
1 kontorsskrivare, kvinnlig .
3 kanslibiträden, kvinnliga..
3 kontorsbiträden, kvinnliga
1 förste expeditions vakt........
3 expeditionsvakter................
B 14
B 13
C 5
C 3
C 2
B 3
B 1
dels godkänt följande stat för socialdepartementet att tillämpas från
och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ 227,500 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................... 5,100 )>
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst ........................................................... 51,300 )>
Förslagsanslag 283,900 kronor
dels och under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken departementets avdelning av Kungl. Majits kansli uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppfört ett ordinarie
förslagsanslag å 283,900 kronor.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att nedsätta
det ordinarie förslagsanslaget, högst, till övergångsstat för socialdepartementet,
nu 15,600 kronor, med 5,200 kronor till 10,400 kronor.
Riksdagen har nedsatt det ordinarie förslagsanslaget, högst, till överqänqsstat
för socialdepartementet, nu 15,600 kronor, med 5,200 kronor till
10,400 kronor.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för
upprätthållande av departementets verksamhet anvisa å extra stat för
år 1922 ett förslagsanslag, högst, 19,800 kronor.
För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för år 1921,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat ett förslagsanslag, högst,
10,500 kronor.
Av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget är beroende
dels på den nya löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement
m. m., vilken föranleder en ökning av anslaget med 3,200
kronor eller till 13,700 kronor, dels ock därav att inrättandet av en
4
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
andre kanslisekreterarbefattning å departementets fattigvårdsbyrå ansetts
av behovet påkallat. För anställandet av ifrågavarande befattningshavare
redan från och med den 1 juli 1921 har Eders Kung!. Maj:t å
tilläggsstat för samma år äskat ett anslag å 1,950 kronor.
Till stöd för Eders Kungl. Maj:ts framställning om uppförande å extra
stat i socialdepartementet av en andre kanslisekreterare med tjänstgöring
å departementets fattigvårdsbyrå har anförts, att svårigheter i
arbotet å byrån uppstått, till följd därav att, förutom fattigvårdsinspektören
och hans assistent, å byrån icke funnes anställd någon tjänsteman
med längre tjänstgöringsskyldighet, än som kunde påfordras av en
amanuens. Fattigvårdsinspektörens liksom ock assistentens uppgifter
nödvändiggjorde allt emellanåt deras bortavaro från tjänsterummet, och
kunde det vid sådant förhållande inträffa, att så väl inspektören som
assistenten måst samtidigt vara frånvarande. Såsom skäl för framställningen
ifråga har vidare framhållits, att, då till fattigvårdsbyråns handläggning
hörde ärenden, med avseende å vilka biträde av juridiskt utbildad
arbetskraft vore behövligt samt varken fattigvårdsinspektören
eller hans assistent ägde juridisk utbildning, det vore önskligt, att byrån
alltid hade en tjänsteman med dylik utbildning att tillgå.
Av de sålunda till stöd för framställningen anförda skälen har riksdagen
icke blivit övertygad om, att behov av den ytterligare arbetskraft
å byrån, varom nu är fråga, föreligger. Såsom av det ovan anförda
framgår, har nämligen icke påståtts, att byråns arbetsbörda under senare
tid ökats, utan synes det huvudsakliga skälet vara att söka däri, att inspektören
och hans assistent till följd av resor i tjänsteärenden understundom
icke kunnat deltaga vid handläggningen av de löpande göromål, som
påvila byrån. Enligt riksdagens förmenande torde emellertid det å byrån
förekommande arbetet kunna ordnas på sådant sätt, att endera av berörda
befattningshavare alltid kan tjänstgöra å byrån. Då riksdagen
jämväl funnit, att kravet på juridiskt bildad arbetskraft likaväl kan tillgodoses
genom anställandet av en amanuens som en andre kanslisekreterare,
har riksdagen icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande
förslag. På grund av denna riksdagens ståndpunkt kan det av
Eders Kungl. Maj:t äskade extra anslaget för upprätthållande av departementets
verksamhet begränsas till 13,700 kronor.
Riksdagen, som i övrigt funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får sålunda, under hänvisning
till vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A punkt 4 anfört, anmäla, att
riksdagen för upprätthållande av departementets verksamhet å extra stat
för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 13,700 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
o
Sociala verk och inrättningar.
5:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 272) anmält, bär riksdagen
dels
bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för riksförsäkringsanstalten
på nedanstående sätt:
Antal |
Avdelning |
|
befatt- |
enligt löne- |
|
ningar |
planen |
|
i |
generaldirektör................................................................................. |
A 3 |
3 |
byråchefer ...................................................................................... |
B 20 |
4 |
tjänstemän....................................................................................... |
B 15 |
11 |
tjänstemän....................................................................................... |
B 13 |
1 |
kontorsskrivare, kvinnlig .................................................................. |
C 5 |
9 |
kanslibiträden, kvinnliga .................................................................. |
C 3 |
8 |
kontorsbiträden, kvinnliga ................................................................ förste expeditionsvakt........................................................................ |
C 2 |
1 |
B 3 |
|
3 |
expeditionsvakter.............................................................................. |
B 1 |
dels godkänt följande stat för riksförsäkringsanst alten att tillämpas
från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 226,800: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................. » 6,700: —
Arvode till en överläkare, förslagsanslag, högst ........ ))_5,000: -
Förslagsanslag kronor 238,500: —
dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken riks försäkring sanstalten uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 238,500
kronor.
6:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 272) anmälts, har riksdagen för
upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget å
ordinarie stat, å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag å
1,450,000 kronor.
7:o) Såsom riksdagen i nyssberörda skrivelse anmält, har riksdagen
för riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning av livförsäk
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
ring i samband med, län ur statens egnahemslänefond å extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag av 20,000 kronor.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkterna 8, 9, 44 och 45) föreslagit
riksdagen att i avvaktan på proposition i ämnet på extra stat för år
1922 beräkna
såsom ersättning till postverket för dess bestyr med uppbörd och
utbetalningar för riksförsäkringsanstalten ett förslagsanslag, högst, 11,700
kronor;
såsom ersättning till postsparbanken för dess bestyr med uppbörd
och utbetalningar m. m. för riksförsäkringsanstalten ett förslagsanslag,
högst, 39,300 kronor;
såsom ersättning till postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar
m. m. ett förslagsanslag, högst, 60,500 kronor; samt
såsom ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med pensionsutbetalningar
m. m. ett förslagsanslag av 180,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 18
mars 1921 dagtecknad proposition, nr 263, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att, i stället för de under ovanberörda punkter av statsverkspropositionen
beräknade anslag, anvisa på extra stat för år 1922 dels
lör ersättning till postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar
m. m. ett förslagsanslag å 143,500 kronor, dels ock för ersättning till
postsparbanken för dess bestyr med den på frivilliga avgifter grundade
pensionsförsäkringen ett förslagsanslag å 300 kronor.
I fråga om Eders Kungl. Maj:ts i berörda proposition gjorda
framställning anmäler riksdagen sitt beslut under punkt 44 av denna
skrivelse.
9:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 10) att
dels godkänna följande stat för försäkringsrådet att tillämpas från
och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... 66,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................... 2,000 »
Arvoden å 5,000 kronor till en var av två representanter
för arbetsgivare och två representanter för arbetare,
förslagsanslag, högst............................................................. 20,000 »
Förslagsanslag 88,000 kronor
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
i
dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken förscikringsrädet uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 88,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har i huvudsak icke givit
riksgagen anledning till erinran.
I den för avlöningar till ordinarie tjänstemän avsedda anslagsposten
å 66,000 kronor ingå emellertid avlöningsmedel till en sekreterare,
vilken Eders Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden.
Enligt riksdagens beslut skall emellertid ifrågavarande befattningshavare
placeras i 15:de lönegraden och kan för den skull en nedsättning i det
av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet ske. Riksdagen har
funnit berörda anslagspost böra nedsättas till 65,000 kronor och anslaget
i sin helhet sålunda bestämmas till 87,000 kronor.
Under hänvisning till vad sålunda anförts och under åberopande
av vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A, punkt 4, anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare hos försäkringsrådet
på nedanstående sätt:
Befattningshavare.
1 president.......................................................
2 försäkringsråd..............................................
1 tjänsteman (sekreterare)..........................
1 tjänsteman (notarie) ..................................
1 kontorsskrivare, kvinnlig.........................
1 kontorsbiträde, kvinnligt ........................
1 expeditionsvakt ...........................................
Avlönings
grad.
.. A 3
.. B 20
. B 15
.. B 13
.. C 5
.. C 2
.. Bl
dels godkänt följande stat för försäkringsrådet att tillämpas från
och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ....... 65,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................... 2,000 ))
Arvoden å 5,000 kronor till en var av två representanter
för arbetsgivare och två representanter för arbetare,
förslagsanslag, högst ......................................................... 20,000 kronor
Förslagsanslag 87,000 kronor.
8
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken för säkring sr ådet uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 87,000 kronor.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att
för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet, utöver anslaget å
ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av
78,400 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har från det anslag, varom
nu är fråga, till förste innehavaren av presidentämbetet i försäkringsrådet,
presidenten A. Lindstedt, utgått ett personligt lönetillägg å 3,000
kronor, varigenom hans sammanlagda avlöning utgjort 15,000 kronor.
I sitt betänkande beträffande ny lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartement och centrala ämbetsverk anförde 1902 års löneregleringskommitté
(s. 142), att då enligt kommitténs förslag avlöningen
för president i gruppen G skulle uppgå till 17,040 kronor,
det torde kunna ifrågasättas, huruvida något personligt lönetillägg av
nyss angivna art över huvud vidare borde utgå. Vid det förhållandet
emellertid, att presidenten Lindstedt tidigare innehade regeringsrådsämbete
och, därest han kvarstått i sistnämnda ämbete, skulle vid bifall till
kommitténs förslag kommit i åtnjutande av en avlöning av 18,000
kronor, syntes det kommittén billigt, att Lindstedt, så länge han kvarstode
vid ifrågavarande presidentämbete, tillerkändes ett personligt lönetillägg
av 960 kronor.
Riksdagen har, efter inhämtande av närmare kännedom om de
förhållanden, varunder ifrågavarande lönetillägg blivit beviljat, i likhet
med departementschefen ansett sig icke kunna ansluta sig till denna
kommitténs uppfattning, utan har riksdagen funnit ifrågavarande lönetillägg
vara en presidenten Lindstedt såsom tjänstens förste innehavare
tillerkänd förmån, som icke bör minskas av anledning att denna
tjänst, liksom andra motsvarande, blivit föremål för lönereglering.
Beträffande den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av
förevarande anslag har riksdagen funnit densamma väl högt beräknad,
och har riksdagen begränsat anslaget till 70,000 kronor.
Under erinran om vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A, punkt 4,
anfört, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen för upprätthållande av
försäkringsrådets verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, på extra
stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 70,000 kronor.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att
dels godkänna följande stat för socialstyrelsen att tillämpas från och
med år 1922:
9
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 285,700 kronor.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 5,000 »
Arvoden å 2,000 kronor till två fullmäktige, förslagsanslag,
högst...''........................................................................... 4,000 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst............................................................ 25,000 »
Förslagsanslag 319,700 kronor.
dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av
.det under rubriken socialstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 319,700 kronor.
Eders Kung]. Maj:ts förevarande förslag har i huvudsak icke givit
riksdagen anledning till erinran.
I den för avlöningar till socialstyrelsens tjänstemän beräknade
anslagsposten, 285,700 kronor, ingå emellertid avlöningsmedel till åtta
tjänstemän i nuvarande andra lönegraden, vilka Eders Kungl. Maj:t
föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden enligt den.nya löneregleringen
för statsdepartement m. m. Enligt riksdagens beslut angående
denna lönereglering hava ifrågavarande tjänstemän placerats i 15:de
lönegraden, på grund varav riksdagen ansett berörda anslagspost kunna
nedsättas till 278,000 kronor och anslaget i dess helhet bestämmas till
312,000 kronor. Med hänsyn härtill och under erinran om vad riksdagen
under punkt 4 av sin skrivelse nr 2 A anfört, får riksdagen sålunda
anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare i socialstyrelsen
på nedanstående sätt:
•Befattningshavare. Avlönings
1
generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet........................ —
5 byråchefer................................................................................................. B 20
8 tjänstemän (3 sekreterare, 1 sekreterare och inspektörsassistent,
3 förste aktuarier, 1 förste byråingpnjör)................................... B 15
6 tjänstemän (1 byråingenjör, 4 aktuarier, 1 bibliotekarie och
arkivarie)............................................................................................ B 13
7 kontorsskrivare, kvinnliga..................................................................... Cf5
8 kanslibiträden, kvinnliga...................................................................... C 3
13 kontorsbiträden, kvinnliga ................................................................. C 2
1 förste expeditionsvakt ....................................................................... B 3
2 expeditionsvakter ................................................................................. B 1
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 5 A. 142021 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels godkänt följande stat för socialstyrelsen att tillämpas från och
med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 278,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... 5,000 »
Arvoden å 2,000 kronor till två fullmäktige, förslagsanslag,
högst........................................................................... 4,000 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst ............................................................ 25,000 »
Förslagsanslag 312,000 kronor;
dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken socialstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget, under
samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 312,000 kronor.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt
13) att för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, utöver anslaget
å ordinarie stat, å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 143,000 -kronor.
För upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet har riksdagen,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1921 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 78,300 kronor.
Den av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av förevarande
anslag är föranledd dels av den numera beslutade löneregleringen för
befattningshavare vid statsdepartement m. in., dels därav att särskilda
medel för uppehållande av arbetena å styrelsens avdelning för livsmedelspris''
och kooperationsstatistik, vilka hittills utgått från vederbörande
huvudtitels allmänna besparingar, ansetts böra beräknas å riksstaten,
dels av ifrågasatta ökade arvoden åt styrelsens ombud, dels ock
slutligen av föreslaget anslag för vissa undersökningar inom arbetarskyddets
område.
För upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet har Eders Kungl.
Maj:t å tilläggsstat för år 1921 äskat ett anslag å 24,920 kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen
har riksdagen funnit sig kunna i huvudsak bifalla. I tvenne avseenden
har riksdagen dock icke kunnat helt ansluta sig till Eders Kungl.
Maj:ts förslag. Enligt detta skulle sålunda, bland annat, den för arvoden
åt styrelsens ombud i anslaget ingående posten höjas från 18,000 kronor
till 30,000 kronor. En så avsevärd förhöjning av anslagsposten ifråga
kan riksdagen icke medgiva, och får riksdagen härvid erinra därom,
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
11
att denna post av 1919 års lagtima riksdag höjts med 8,000 kronor.
Riksdagen har ansett, att den av Eders Kungl. Maj:t äskade förhöjningen
av anslaget till styrelsens ombud bör kunna begränsas till 6,000
kronor.
Eders Kungl.. Maj:t har vidare föreslagit, att för vissa undersökningar
inom arbetarskyddets område måtte anvisas ett belopp av 2,000
kronor å såväl 1922 års riksstat som å 1921 års tilläggsstat. Vid prövning
av framställningen i denna del bar riksdagen ansett anslag å tillläggsstat
icke vara oundgängligen påkallat'', och bar riksdagen sålunda
icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
På grund av vad sålunda anförts kunna de av Eders Kungl. Maj:t
äskade anslagen nedsättas, riksstatsanslaget till 137,000 kronor och anslaget
å 1921 års tilläggsstat till 16,920 kronor.
I annat sammanhang återkommande till det å sistsagda års stat
äskade anslaget för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet får
riksdagen sålunda, under erinran om vad riksdagen under punkt 4 av
sin skrivelse nr 2 A anfört, anmäla, att riksdagen för upprätthållande
av socialstyrelsens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra
stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 137,000 kronor.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 144,000 kronor att
ställas till Eders Kung]. Maj:ts förfogande och användas till ersättning
åt förlikningsmän m. m. för medling i arbetstvister.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig
böra bifalla. Riksdagen förutsätter emellertid, att, därest genom förordnande
av s. k. fackförlikningsman någon förlikningsman för visst distrikt
erhåller väsentligt minskat arbete, Eders Kungl. Maj:t nedsätter hans
arvode under av riksdagen förut godkänt belopp.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för
innevarande år ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag
av 144,000 kronor att ställas till Eders Kung]. Maj:ts förfogande
och användas till ersättning åt förlikningsmän in. in. för medling i arbetstvister.
14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till
bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 40,000
kronor.
Ifråga om arvodes- och omkostnadsstaten för år 1921 har centrala
skiljenämnden beräknat det för nämndens verksamhet under år 1922
erforderliga anslaget till 30,000 kronor.
12
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Vid prövning av Eders Kung!. Maj:ts föreliggande framställning bär
riksdagen ansett tillräckliga skäl icke föreligga att frångå de av den
centrala skiljenämnden uppgjorda beräkningarna angående arvodes- och
omkostnadsstat för nämnden under nästkommande år. Riksdagen finner
sålunda, att det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget bör kunna nedsättas
med 10,000 kronor och får alltså anmäla, att • riksdagen till bestridande
av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister
anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare
i arbetstvister.
Såsom bidrag till bestridande av kostnader för särskilda skiljedomare
i arbetstvister anvisade sistlidet års riksdag dels på extra ståt för
år 1921 ett anslag å 20,000 kronor, dels ock å tilläggsstat för år 1920
-ett anslag å 10,000 kronor. Enligt vad riksdagens vederbörande utskott
inhämtat, tiar någon utbetalning å sistberörda anslag ej ägt rum, och
torde det för innevarande år anvisade beloppet ej i nämnvärd mån
komma att anlitas. Med hänsyn härtill har riksdagen ansett skäl föreligga,
att det av Eders Kungl. Maj:t å 1922 års stat äskade anslaget
något nedbringas, och har riksdagen minskat detsamma med 5,000
kronor. Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen på extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister.
16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 250,000 kronor att
för befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder.
Med hänsyn till den starka frekvensen vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
samt det yppade livliga intresset för deras utbyggande,
särskilt i fråga om anordningar för fackarbetsanvisningar, finner
riksdagen det vara en angelägenhet av vikt, att erforderliga medel för
befrämjande och organiserande av arbetsförmedlingen anvisas. Då
emellertid eu besparing å vid pass 9,000 krouor uppstått å det å 1920
års riksstat för ändamålet avsedda förslagsanslaget, 140,000 kronor,
samt anslaget ifråga av sistlidet års riksdag höjts med 60,000 kronor
till 200,000 kronor, har -riksdagen funnit anslaget för år 1922 kunna
begränsas till samma belopp som det för innevarande år beviljade. Under
framhållande av att en nedgång å pris å tryckningskostnader under senaste
tiden ägt rum och ytterligare sådan nedgång torde vara att för
-
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
13
vänta, får riksdagen sålunda anmäla, att riksdagen på extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag av 200,000 kronor att för befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande grunder.
17:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 18) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 30,000 kronor
att i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder utgå såsom
bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedling
sanstalt anvisats arbete ä annan ort än där de vistas.
18:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 350) anmält, har
riksdagen för bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd i huvudsaklig
överensstämmelse med av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 20 maj 1921 angivna grunder på
extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000,000
kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
19:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 20) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande
personer å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av
140,000 kronor.
20:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 21) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till internationella föreningen för arbetslöshetens
bekämpande på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst,
750 kronor.
21:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 22) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
såsom bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, på extra stat
för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.
22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 23) har riksdagen i likhet med vad för innevarande år
ägt rum,
dels åt yrkesinspektionen för år 1922 anvisat oförändrat ordinarie
anslag, 164,100 kronor,
dels ock till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren
å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000
kronor.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att för
upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget å
14
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
ordinarie stat, å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
63,460 kronor.
Till täckande av hyreskostnaderna för lokal åt yrkesinspektrisen
har Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstat för innevarande år äskat ett
anslag å 2,160 kronor.
Då Eders Kungl. Maj:t för 1919 års lagtima riksdag framlade förslag
om uppförande å yrkesinspektionens ordinarie stat av tre kvinnliga
assistenter, anförde riksdagen bland annat, att riksdagen visserligen funnit
den i ämnet lämnade utredningen ådagalägga behovet av att den kvinnliga
yrkesinspektionen ordnades på ett mera effektivt sätt än vad dittills
varit förhållandet, men att, då det måste anses vanskligt att på
förhand bedöma den arbetsbörda, som kunde komma att påvila ifrågavarande
befattningshavare, riksdagen funnit varsamheten bjuda, att
antalet tillsvidare begränsades till två.
Att, då så kort tid förflutit, sedan yrkesinspektionen sålunda erhöll
förstärkning av sina arbetskrafter, ytterligare en assistent skulle å
inspektionen anställas, har riksdagen ansett sig icke kunna medgiva.
Det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget kan således nedsättas
med . det för denna befattning beräknade arvodet eller 2,750 kronor.
Då riksdagen emellertid funnit, att med hänsyn till nedåtgående pris å
trycksaker, papper m. m. den för inköp härav beräknade anslagsposten
jämväl bör kunna något minskas, har riksdagen ansett, att anslaget i
sin helhet kan begränsas till 60,000 kronor.
Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Eders
Kungl. Maj:t föreslagit och som i annat sammanhang återkommer till
det av Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstat för innevarande år äskade
anslaget, får alltså nu anmäla, att riksdagen för upprätthållande av
yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra
stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 60,000 kronor.
24:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 25) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den av
föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta utställningen
av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat för
år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.
25:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 278) anmält, har
riksdagen
dels beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 januari 1922 äga tillämpning å
befattningshavare vid statens tvångsarbetsanstalter;
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
15
dels beslutat, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
må under femte huvudtiteln införas följande:
Verk och befattningar. |
Avdelning | |
Femte huvudtiteln. |
|
Statens tvångsarbetsanstalter. |
|
B 17 |
|
1 direktör ................................................................................................ |
B 15 |
1 pastor och förste lärare ............................................................................ |
B 15 |
1 kamrerare .........................................................,........................................ |
B 14 |
1 assistent.................................................................................................. |
B 12 |
1 assistent ................................................................................................... |
B 9 |
2 assisteflter, kvinnliga................................................................................ |
C 6 |
1 trädgårdsmästare....................................................................................... |
B 6 |
3 uppsyningsman........................................................................................ |
B 5 |
11 förste förmän ......................................................................................... |
B 4 |
41 förmän.................................................................................................... |
B 2 |
3 första vaktfruar ........................................................................................ |
C 3 |
13 vaktfruar................................................................................................. |
C 1 |
dels godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med den
1 januari 1922 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid statens
tvångsarbetsanstalter, nämligen:
tjänsteman vid statens tvångsarbetsanstalter är skyldig att tjänstgöra
jämväl vid alkoholistanstalt, som är förenad med tvångsarbetsanstalt;
tjänsteman
vid statens tvångsarbetsanstalter är skyldig att underkasta
sig den förflyttning till fångvårdsanstalt, som kan bliva honom i
behörig ordning ålagd, .ägande emellertid sålunda förflyttad tjänsteman
att åtnjuta aflöning och ersättning för flyttningskostnad i överensstämmelse
med stadgandena i 13 § 3 mom. samt 27 § i avlöningsreglementet;
tjänsteman
vid statens tvångsarbetsanstalter skall, om han därtill
förordnas, vara skyldig att såsom vikarie bestrida befattning i samma
eller lägre lönegrad;
tjänsteman vid statens tvångsarbetsanstalter, tillhörande någon av
1—G lönegraderna under avdelning B eller 1—3 lönegraderna under
avdelning C enligt avlöningsreglementets 9 §, må även i andra fall än
vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, enligt av Eders Kungl.
Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla erforderlig läkarvård
16
Riksdagens skrivelse .Nr 5 A.
jämte läkemedel på vederbörande tvångsarbetsanstalts bekostnad, dock
att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må
vid sådant sjukdomsfall bestridas av tvångsarbetsanstalts medel under
tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;
dels godkänt följande förslag till stater för statens tvångsarbetsanstalter: -
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag... kronor 176,000: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................ j 5,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag................................................................ » 18,000: —
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag... kronor 60,000: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................ » . 2,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m.,
förslagsanslag................................................................ » 15,000: —
B. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ............... kronor 150,000: —
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ............... kronor 130,000: —
Summa förslagsanslag kronor 556,000: —
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
IT
Övergångsstat.
Tvångsarbetsanstalten a Svartsjö. |
Lön eller motsvarande |
Tj änst-görings-penningar motsvarande |
Arvode |
Summa |
1 lärare, arvode ................................. |
1.200 |
900 |
_ |
2,100'') |
Till ålderstillägg, förslagsvis ...... |
. — - |
— |
— |
400 |
Tvångsarbetsanstalteii i Landskrona. 1 förste förman (med förordnande såsom |
||||
uppsyningsman ............................. |
1,000 |
550 |
200 |
1,7502) |
1 förste förman ................................... |
1,000 |
550 |
— |
1,5502) |
1 d:o d:o ................... |
1,000 |
550 |
— |
1,550 2) |
1 förman............................................. |
800 |
500 |
— |
1.300 *) |
2 förmän............................................. |
1.600 |
1,000 |
— |
2,6002) |
Till ålderstillägg, förslagsvis ................. Till liyresersättningar och vedanslag, där |
_- |
— |
— |
|
förman av fri bostad med bränsle |
||||
ersättning, förslagsvis .................... |
— |
— |
— |
2.850 |
Summa förslagsanslag |
— |
- |
— |
15,000 |
'') Efter 5 år kan den del arvodet, som motsvarar lön, höjas med 400 kronor och efter 10
år med ytterligare 400 kronor.
2) Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.
dels och under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av de
i samma stat under rubriken statens tvångsarbetsanstalter uppförda särskilda
ordinarie anslag, uppfört under rubriken statens tvångsarbetsanstalter
ett ordinarie förslagsanslag av 556,000 kronor samt under rubriken statens
tvångsarbetsanstalter: övergångsstat ett ordinarie förslagsanslag av
15,000 kronor.
26:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 278) anmälts, bar riksdagen
till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholistei'' vid Svartsjö å
extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag å 50,000 kronor.
27:''o) Såsom riksdagen i nyssberörda skrivelse anmält, bar riksdagen
för anordnande och drivande av en ny statens vårdanstalt för alkoholister
i Landskrona anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag
å 10,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att med avseende å
anstaltens organisation, drift och övriga därmed sammanhängande frågor
fatta de beslut, vartill förhållandena giva anledning.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 5 A.
1120 21 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
28:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 270) anmälts, har riksdagen
beviljat dels till avlöningar och vikariatsersättning ar åt befattningshavare vid
statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister å extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 38,395 kronor, dels och till bidrag för driftkostnaderna
i öfrig t för ifrågavarande anstalt å extra stat för år 1922
ett förslagsanslag av 58,000 kronor.
29:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 270) anmält, har
riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts framställning om anordnande
av en ny statens vårdanstalt för alkoholister å Ventholms kungsgård.
30:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att
på extra stat för år 1922 anvisa
dels ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
(Ms-ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens
kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m.,
dels ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom bidrag till
anordnande av erkända alkoholistanstalter,
dels ock ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor, till sakkunnigt
biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården,
ävensom medgiva,
att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som
tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna
allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmansbusfond,
må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan
särskild ersättning till kronan på de vilkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse
eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
Under förevarande punkt har Eders Kungl. Maj:t till behandlingupptagit
frågan om den maximiavgift för vårdade personer, som erkända
och enskilda alkoholistanstalter må äga att betinga sig, därest de vilja
komma i åtnjutande av statsbidrag till sina driftkostnader, och har
Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit en höjning av vårdavgiften
från dess nuvarande bolopp, 3 kronor, till 5 kronor per dag.
Vid övervägande av denna fråga har riksdagen visserligen å ena
sidan ansett det kunna ifrågasättas, huruvida icke med hänsyn till den
prisstegring, som inträffat, sedan berörda maximiavgift år 1915 fast
-
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
19
ställdes, en höjning av densamma måste anses skälig och av förhållandena
påkallad. Å andra sidan har emellertid riksdagen icke kunnat
undgå att finna, att förslagets genomförande skulle komma att medföra,
att ett antal kommuner, i främsta rummet de minst bärkraftiga, komme
att underlåta att använda sig av interneringsinstitutet, i det att kostnaderna
skulle verka avskräckande. Riksdagen har av sistnämnda anledning
och med hänsyn jämväl till numera nedåtgående konjunkturer
ansett sig icke kunna ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts framställning.
Riksdagen har i stället funnit sig böra medgiva Eders Kungl. Maj:t rätt
att, därest förhållandena nästkommande år så påkalla, disponera det för
sagda år äskade förslagsanslaget i samma omfattning och på enahanda
sätt, som riksdagen i sin skrivelse nr 356 medgivit Eders Kungl. Maj:t
i fråga om det för innevarande år beviljade anslaget.
Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit
riksdagen har icke givit riksdagen anledning till erinran, och får
riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
I) på extra stat för år 1922 anvisat
dels ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens
kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m.,
dels ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter,
dels ock ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor, till sakkunnigt biträde
hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården,
II) medgivit, att jord, som står under kronans omedelbara disposition
eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt
skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens
försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits
till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena
krigsmanshusfond, må, efter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt tall
verkställd prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor
i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till
landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av
allmän alkoholistanstalt,
III) medgivit, att av ovan berörda anslag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters driftkostnader må, därest förhållandena så påkalla,
utöver det enligt kungörelsen den 27 oktober 1916 angående statsbidrag
till driftkostnaderna vid alkoholistanstalter utgående statsbidraget,
20
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
för år 1922 utgå ett tilläggsbelopp av den storlek, att totala driftkoBtnadsbidraget
till erkända alkoholistanstalter för vårddag räknat
utgör högst 3 kronor 50 öre för såväl tvångsinternerad som frivilligt
ingående samt att totala driftkostnadsbidraget till enskilda alkoholistanstalter
utgör högst 3 kronor för vårddag, allt enligt de villkor, som
Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
31:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdag en att
dels till. främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder på extra stat för år 1922 anvisa ett belopp av 25,750
kronor, därav ett förslagsanslag, högst, 22,750 kronor, och ett reservationsanslag
å 3,000 kronor;
dels besluta, att av nämnda förslagsanslag, högst 22,750 kronor
skola under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga,
utgå: '' ö
a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet
och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykter.
hetssällskapets verksamhet .........................''.......... kronor 10 000:___
b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds
verksamhet .................................................. » 2 000: —
c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps re
presentantförsamlings
upplysningsbyrås verksam
JN
,het -•;•;•••..................................................................... » 10,000: —
d) såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande
verksamhet ................................................................... » 759._
Summa kronor 22,750: —;
dels ock besluta, att ovannämnda reservationsanslag å 3,000 kronor
skall ställas till Eders Kung]. Maj:ts förfogande för främjande på annat
sätt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder.
Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, har riksdagen bifallit,
och far riksdagen alltså anmäla, att riksdagen, 1 likhet med vad för
innevarande år ägt rum,
dels till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskap)ens
följder på extra stat för år 1922 anvisat ett belopp av 25,750 kronor,
därav ett förslagsanslag, högst, 22,750 kronor, och ett reservationsanslag
å 3,000 kronor:
dels beslutat att av nämnda förslagsanslag, högst, 22,750 kronor,
skola under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga,
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
21
a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet
och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets
verksamhet......................................... kronor 10,000: -
b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds
verksamhet..................................................... » 2,000: —
c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps re
presentantförsamlings
upplysniugsbyrås verksamhet.
................................................................................ » 10,000:
d) såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande
verksamhet....................................................... » 750:
Summa kronor 22,750: —
dels ock beslutat, att ovannämnda reservationsanslag å 3,000 kronor
skall ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på annat
sätt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder.
32:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 382) anmäler, har
riksdagen till understöd åt nykterhetsnämnderna samt till åtgärder, avseende
att främja den uppgift, som åligger dessa nämnder i enlighet med vissa
angivna grunder och de närmare bestämmelser, som må av Eders Kungl.
Maj:t fastställas, å 1922 års stat beviljat ett förslagsanslag, högst,
100.000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att
från och med år 1922 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till sjukkasse väsendets befrämjande, nu 1,700,000 kronor, med
1.200.000 kronor till 2,900,000 kronor, samt att medgiva sådan ändring
i grunderna för statsbidrag åt sjukkassor, att vad nu är stadgat med avseende
å medlem, vilken tillförsäkrats kontant sjukhjälp till belopp,
överstigande 4 kronor per dag, i stället skall gälla med avseende å
medlem, som tillförsäkrats sådan sjukhjälp till belopp, överstigande 10
kronor för dag.
Sedan flera år tillbaka har riksdagen å ordinarie stat anvisat ett
förslagsanslag till sjukkasseväsendets befrämjande. Vidare hava å extra
stat anvisats förslagsanslag för understödjande av sjukkassor, som meddela
moderskapsunderstöd, samt för beredande av extra statsbidrag åt
registrerade sjukkassor.
Vad beträffar förslagsanslaget för sjukkasseväsendets befrämjande
har 1919 års riksdag med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning från och med år 1920 höjt nämnda förslagsanslag med
150.000 kronor från 1,550,000 kronor till 1,700,000 kronor.
22
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Ifrågavarande anslag utgår från början av 1921 enligt de grunder,
som innehållas i kungörelsen den 11 oktober 1920 angående statsbidrag
åt sjukkassor (sv. förf.-saml. nr 689). Berörda kungörelse, varigenom
dittills gällande kungörelse i ämnet av den 4 juli 1910 (nr 77 sid. 33)
upphävdes, utfärdades på grund av 1920 års riksdags i anledning av
särskilda motioner fattade'' beslut om vissa ändringar i då gällande
grunder. Innebörden av nämnda ändringar är, att statsbidrag skall utgå
med två kronor för medlem i sjukkassa — för sjukkassemedlem, som
är medlem jämväl i annan sjukkassa, dock endast med en krona —
samt med 50 öre för medlem i fortsättningskassa,'' under det motsvarande
bidrag enligt kungörelsen av den 4 juli 1910 utgjorde en
krona, 50 öre respektive 25 öre.
Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag om höjning av förevarande
anslag är föranlett dels av nyssberörda, av riksdagen vidtagna
ändringar i grunderna för statsbidrags utgående dels ock därav att den
frivilliga sjukkasserörelsen för närvarande befinner sig i jämförelsevis
kraftig tillväxt.
Beträffande den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ändringen av
grunderna för statsbidragets utgående är denna föranledd därav, att den
gällande inskränkningen méd avseende å dylikt bidrags åtnjutande med
nuvarande penningvärde ansetts utgöra ett kännbart hinder för sjukkasserörelsens
framtida utveckling och spridning.
Med åberopande av det yttrande rörande statsbidragets belopp, som
avgivits av socialstyrelsen, har departementschefen, i betraktande av sjukhjälpsverksamhetens
fortgående utveckling ansett sig för år 1922 böra
under denna punkt beräkna anslagsbehovet till 2,900,000 kronor. Riksdagen
åter håller före, att, då med nedåtgående konjunkturer säkerligen
en viss stagnation jämväl å detta område kommer att göra sig gällande,
anslaget för år 1922 torde kunna begränsas till 2,800,000 kronor.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att den
kontanta, dagliga sfukhjälp, som för erhållande av statsbidrag icke får
överskridas, måtte höjas från hittills stadgade 4 kronor till 10 kronor.
Riksdagen finner skäl föreligga för en jämkning av detta belopp men har
ansett sig böra stanna för en höjning med 100 % eller för 8 kronor.
Vad departementschefen i övrigt uttalat har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen
under förevarande punkt anmäla, att riksdagen i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning
23
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels från och med år 1922 höjt det å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 1,700,000 kronor,
med 1,100,000 kronor till 2,800,000 kronor,
dels ock medgivit sådan ändring i grunderna för statsbidrag åt
sjukkassor, att vad nu är stadgat med avseende å medlem, vilken tillförsäkrats
kontant sjukbjälp till belopp, överstigande 4 kronor per dag,
i stället skall gälla med avseende å medlem, som tillförsäkrats sådan
sjukhjälp till belopp, överstigande 8 kronor för dag.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för
beredande av extra statsbidrag för år 1921 åt sjukkassor, som registrerats
enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag av 1,900,000 kronor att fördelas i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande grunder, dock med den ändring att
vad nu är stadgat med avseende å medlem, som av kassan uppburit
sjukhjälp eller moderskapshjälp till belopp, överstigande 4 kronor för
dag, i stället skall gälla med avseende å medlem, som uppburit sådan
hjälp till belopp, överstigande 10 kronor för dag.
Riksdagen, som av samma anledning som under punkt 33 omförmälts,
ansett en nedsättning å 100,000 kronor kunna ske i det av
Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget, får sålunda, under åberopande av
vad under sagda punkt anförts, anmäla, att riksdagen i anledning av
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning för beredande av extra
statsbidrag för år 1921 åt sjukkassor, som registrerats enligt lagen om
sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag
av 1,800,000 kronor att fördelas i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder, dock med den ändring att vad nu är stadgat
med avseende å medlem, som av kassan uppburit sjukhjälp eller moderskapshjälp
till belopp, överstigande 4 kronor för dag, i stället skall gälla
med avseende å medlem, som uppburit sådan hjälp till belopp, överstigande
8 kronor för dag.
35:o) Eders Kungl. Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 35) att för
understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor
att fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor, som av
Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
Under hänvisning till vad riksdagen i punkt 33 här ovan i tillämpliga
delar anfört får riksdagen, som icke haft något att erinra mot den
av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av ifrågavarande anslag,
sålunda anmäla, att riksdagen för understödjande av sjukkassor, som meddela
moderskapsunderstöd, på extra stat för år 1922 anvisat ett förslags
-
24
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
anslag- av 150,000 kronor att fördelas i enlighet med de grunder och
på de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
36:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 36) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 6,000
kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande
under nämnda år av tillsyn över understödsföreningar.
37:°) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att
föi gäldande av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens
begränsning m. in. pa extra stat för ar 1922 anvisa ett förslaffsansla0-av 164,100 kronor. 6 °
Enligt den av riksdagen nyligen antagna lagen om arbetstidens
begränsning komma vissa uppgifter, som nu påvila socialstyrelsen, att
från och med den 1 juli 1921 åligga arbetsrådet. I följd härav lärer
av det i förevarande anslag ingående belopp, som beräknats för socialstyrelsens
arbetarskyddsbyrå, någon del i stället böra disponeras för
arbetsrådet. Enahanda förhållande gör sig gällande i fråga om motsvarande,
av 1920 års riksdag beviljade anslag, såvitt angår senare
hälften av innevarande år.
Under erinran härom och da riksdagen funnit sig böra bevilja det
av Eders Kung], Maj:t äskade anslagsbeloppet, får riksdagen, under
hänvisning jämväl till vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A punkt 4
anfört, anmäla, att riksdagen för gäldande av kostnader för tillämpningen
av lagen om arbetstidens begränsning m. m. på extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag av 164,100 kronor.
38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38)
dels godkänna följande stat för pensionsstyrelsen att tillämpas från
och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... 609,700 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag....................................... 21,000 »
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare, förslagsanslag,
högst......................................................................... 1,000 »
Förslagsanslag 631,700 kronor
dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken pensionsstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 631,700
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
25
Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har i huvudsak icke
givit riksdagen anledning till erinran.
I ovanberörda anslagspost å 609,700 kronor ingå emellertid avlöningsmedel
till åtta tjänstemän i andra lönegraden (sekreterare och förste
aktuarier), vilka Eders Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de
lönegraden. Enligt riksdagens fattadé beslut hava dessa tjänstemän
placerats i 15:de lönegraden, på grund varav riksdagen ansett anslagsposten
ifråga kunna nedsättas till 602,000 kronor och anslaget i sin
helhet sålunda bestämmas till 624,000 kronor. Med hänsyn härtill och
under erinran om vad riksdagen under punkt 4 av sin skrivelse nr 2 A
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare i pensionsstyrelsen
på nedanstående sätt:
Befattningshavare. |
Avlöning: grad. |
1 generaldirektör.................................................................. |
..................... A 3 |
8 byråchefer............................................................................. |
................... B 20 |
8 tjänstemän (sekreterare, förste aktuarier) ................. 24 tjänstemän (notarier, aktuarier)..................................... |
B 15 |
B 13 |
|
3 kontorsskrivare, kvinnliga................................................ |
..................... C 5 |
20 kanslibiträden, kvinnliga............................................... |
..................... C 3 |
69 kontorsbiträden, kvinnliga................................................ 1 förste expeditionsvakt .................................................. |
..................... C 2 |
B 3 |
|
4 expeditionsvakter ........................................................... |
..................... B 1 |
dels godkänt följande stat för pensionsstyrelsen att tillämpas från
och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 602,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ 21,000 »
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare, förslagsanslag,
högst .......... 1,000 »
Förslagsanslag 624,000 kronor
dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken pensionsstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 624,000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 5 A.
1420 21 4
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
26 •
39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att för
upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver anslaget
på ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag å
734,000 kronor.
För upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m. har
riksdagen, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1921
anvisat ett förslagsanslag å 586,000 kronor.
I det statsrådsprotokoll över civilärenden, som finnes bifogat statsverkspropositionen
till 1920 års riksdag angående anslag under femte
huvudtiteln, har ifrågavarande förslagsanslag beräknats på följande sätt:
lönetillägg till generaldirektören .................................................. kronor 4,000: —
ersättning till sakkunniga hos pensionsstyrelsen........................ » 12,000: —
avlöning åt extra och tillfälliga ledamöter, extra tjänstemän
och amanuenser samt andra extra biträden ävensom extra
vaktmästare, förslagsvis......................................................... » 245,000: —
ersättning till en överläkare samt medicinskt biträde i övrigt
hos styrelsen, förslagsvis................................... » 18,000: —
ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis .......................... » 100,000: —
resekostnadsersättning åt nämnda ombud, förslagsvis............... » 70,000: —
resekostnadsersättning åt styrelsen samt dess sakkunniga,
högst ....................................................................................... » 5,000: —
städning av ämbetslokalen, värme och belysning, förslagsvis... » 22,000: —
skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker
m. m., förslagsvis .................................................................. » 25,000: —
tryckningskostnader, förslagsvis .................................................. » 50,000: —
inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, förslagsvis
................................................................................... » 15,000: —
anskaffande av inventarier för fastigheten nr 5 vid Engel
brektsgatan,
förslagsvis ................... » 10,000: —
vakthållning nattetid inom styrelsens lokaler, iitgifter för fastigheterna
samt diverse utgifter, förslagsvis ......... » • 10,000: —
Summa kronor 586,000: —
Den av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av förevarande
anslag är i huvudsak föranledd av den nya löneregleringen för
befattningshavare i statsdepartement och centrala ämbetsverk. Härjämte
erfordras en höjning av anslaget dels enär vissa i anslaget ingående
poster visat sig otillräckliga dels ock för anskaffande av inventarier till
nya lokaler i pensionsstyrelsens fastigheter.
Anslaget till upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m._
under år 1922 har enligt det föreliggande förslaget beräknats på följande
sätt:
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
lönetillägg till generaldirektören................................................... kronor
ersättning till sakkunniga hos pensionsstyrelsen........................ »
avlöning åt extra och tillfälliga ledamöter, extra tjänstemän
och amanuenser samt andra extra biträden ävensom extra
vaktmästare, förslagsvis........................................................ »
ersättning till en överläkare samt medicinskt biträde i övrigt
hos styrelsen, förslagsvis...................................................... *
ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis................................. »
resekostnadsersättning åt nämnda ombud, förslagsvis............... »
resekostnadsersättning åt styrelsen samt dess sakkunniga,
högst ................................................................................ *
städning av ämbetslokalen, värme och belysning, förslagsvis... »
skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker
m. m., förslagsvis .................................................................. »
tryckningskostnader, förslagsvis ................................................... »
inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, förslagsvis
................................................................................... »
anskaffande av inventarier m. m. för nya lokaler i fastigheterna
nr 5 och nr 7 vid Engelbrektsgatan, förslagsvis............... »
vakthållning nattetid inom styrelsens lokaler, utgifter för fastigheterna
samt diverse utgifter, förslagsvis............. »
4,(XX): —
12,(XX): —
327,000: —
18,000: —
100,000: —
70,000: —
8,000: —
37,000: —
35,000: —
65,000: —
15,(XX): —
25,000: —
18,000: —
Summa kronor 734,000: —
Såsom av ovanstående tablå framgår och 1902 års löneregleringskommitté
i sitt betänkande med utredning och förslag beträffande den
nya löneregleringen påpekat, åtnjuter förste innehavaren av generaldirektörsämbetet,
generaldirektören J. G. A. af Jochnick utöver sin
ordinarie avlöning av det extra anslaget ett personligt lönetillägg å
4.000 kronor, vadan hans sammanlagda löneinkomster uppgå till 15,000
kronor. Då generaldirektören i pensionsstyrelsen enligt kommitténs
förslag skulle komma i åtnjutande av en avlöning av 17,040 kronor,
syntes kommittén icke anledning förefinnas till förenämnda personliga
lönetillägg. I likhet med departementschefen har emellertid riksdagen,
efter tagen del om de förhållanden, varunder lönetillägget tillkommit,
icke ansett sig kunna ansluta sig till den av kommittén härutinnan uttalade
uppfattningen, utan finner riksdagen ifrågavarande lönetillägg
vara en generaldirektören af Jochnick såsom förste innehavare av
tjänsten tillerkänd förmån, som icke bör honom frånkännas av anledning
att denna tjänst, liksom andra motsvarande, blivit föremål för
lönereglering.
Vidkommande härefter den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen
av förevarande anslag har riksdagen icke kunnat undgå att finna det
med hänsyn till den nya löneregleringens genomförande äskade beloppet, -
82.000 kronor, vara för högt beräknat. Likaledes finner sig riksdagen
28
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
böra ifrågasätta, huruvida icke en del av övriga i anslaget ifråga ingående
poster beräknats till onödigt höga belopp. Detta gäller, enligt
riksdagens förmenande, posten för städning av ämbetslokalen, värme och
belysning, den för inköp av skrivmaterialier och böcker m. m. beräknade
posten, posten för tryckningskostnader samt den för vakthållning
nattetid inom styrelsens lokaler, utgifter för fastigheterna m. m. beräknade
posten.. Riksdagen, som anser, att med hänsyn till i allmänhet
nedåtgående pris en jämkning av dessa poster bör kunna äga rum, har
funnit sig böra nedsätta anslaget i dess helhet med 34,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran om
vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A, punkt 4, anfört i fråga om avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare, får riksdagen
alltså anmäla, att riksdagen för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet
m. m., utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag å 700,000 kronor.
40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) dels att
för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och
understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni
1915, på extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag av 17,480,000
kronor, dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas
kostnaderna för statens bidrag till barntillägg för personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen
blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,
ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade på
frivilliga avgifter grundade försäkring.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställningar, får alltså anmäla, att riksdagen
dels för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg
och understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt
lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8
juni 1915, på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsans!ag av
17,480,000 kronor,
dels ock medgivit, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaderna
för statens bidrag till barntillägg för personer, som genom lagen
den 8 juni 1915 om öv erg ang sbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen
blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ävensom till den
jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade på frivilliga avgifter grundade
försäkring.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
29
41:o) Eders Kung!. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 41) att
på extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 5,570,000 kronor,
att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt
33 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de
personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen.
Då de av pensionsstyrelsen verkställda beräkningarna angående
behovet av anslag för ifrågavarande ändamål för år 1922 uppgjorts
med tillämpning av utav riksdagen förut godkända grunder, får riksdagen
alltså anmäla, att riksdagen på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 5,570,000 kronor, att utgå som bidrag till täckande
av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913
om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom lagen den 8 juni
1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen.
42:o) Eders Kungl. Maj:t tiar föreslagit riksdagen medgiva (punkt 42)
att av det förslagsanslag, som kan komma att för år 1922 beviljas för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och
understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni
1915, må för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, av
pensionsstyrelsen under år 1922 disponeras ett belopp av högst 650,000
kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har riksdagen funnit
sig böra bifalla-och får alltså anmäla, att riksdagen medgivit att av det
förslagsanslag, som kan komma att för år 1922 beviljas för bestridande
av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd
till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän
pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915, må
för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen
under år 1922 disponeras ett belopp av högst 650,000 kronor.
43:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43), att i
avbidan på den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas, riksdagen
måtte på extra stat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag av
2,800,000 kronor för gäldande av den å staten under nämnda år belöpande
kostnaden i anledning av ifrågasatta ändringar av lagen den
30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.
30
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 18 mars 1921 dagtecknad
proposition, nr 285, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att, under förutsättning att riksdagen antager förslag till lag om
vissa ändringar i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring
samt till lag om vissa ändringar i lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av berörda lag den 30 juni 1913, på extra
stat för år 1922 — såsom tillägg till de i statsverkspropositionen under
femte huvudtiteln, punkterna 40 och 41, äskade förslagsanslag å dels
17,480,000 kronor för bestridande av den på staten belöpande kostnad
för pensionstillägg och understöd till de personer, som äro därtill berättigade
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse
före lagen den 8 juni 1915, dels ock, högst, 5,570,000 kronor, att utgå
som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i
lagen om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom omförmälda
lag den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen
— bevilja dels för det förra ändamålet 1,885,000 kronor,
dels ock för det senare ändamålet 40,000 kronor.
Riksdagen har icke kunnat i oförändrat skick antaga ovan omförmälda
lagförslag, utan vidtagit vissa ändringar däri, vilka nedbringa de
med förslagen förenade kostnaderna på sätt närmare framgår av nedan
intagna tablå.
Statens beräknade kostnader för pensionstillägg, understöd och barntillägg.
Å r. . |
Enligt |
Kostnadsökning vid • |
Summa kostnader vid |
||
Kungl. Maj:ts |
Utskottets förslag. |
Kungl. Maj:ts |
Utskottets förslag. |
||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|
1922.................................... |
23,050,000 |
1,925,000 |
1,325,000 |
24,975,000 |
24,375,000 |
1923.................................... |
24,150,000 |
4,175,000 |
2,525,000 |
28,325,000 |
26,675,000 |
1924 ................................... |
25,250,000 |
6,325,000 |
3,700,000 |
31,575,000 |
28,950,000 |
1925.................................... |
26,325,000 |
8,350,000 |
4,825,000 |
34,675,000 |
31,150,000 |
1920.................................... |
27,300,000 |
10,300,000 |
5,925,000 |
37,600,000 |
33,225,000 |
1931.................................... |
31,525,000 |
19,700,000 |
10,750,000 |
51,225,000 |
42,275,000 |
1941.................................... |
38,025,000 |
31,700,000 |
17,325,000 |
69,725,000 |
55,350,000 |
1 1951.................................... |
43,200,000 |
35,850,000 |
20,025,000 |
79,050,000 |
63,225,000 |
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Öl
Statens beräknade kostnader enbart för barntillägg.
Enligt nu |
Kostnadsökning. |
- Summa kostnader vid |
||||
År |
Enbart genom |
Ytterligare genom höjning |
bifall till |
|||
av rätton till |
Enligt Kungl. |
Enligt utskot-tets förslag. |
Kungl. Majrts |
Utskottets förslag. |
||
1922.................. |
Kr. 1,243,000 |
Kr. 675,000 |
Er. 60,000 |
Kr. 30,000 |
Kr. 1,978,000 |
Kr. 1.948,000 |
1923.................. |
1,268,000 |
693,000 |
169,000 |
84,000 |
2,130,000 |
2,045,000 |
1924.................. |
1,295,000 |
711,000 |
. 276,000 |
138,000 |
2,282,000 |
2,144,000 |
1925.................. |
1,321,000 |
733,000 |
380,000 |
190,000 |
’ 2,434,000 |
2,244,000 |
1926.................. |
1,346,000 |
755,000 |
482,000 |
241,000 |
2,583,000 |
2,342,000 |
1931.................. |
1,449,000 |
777,000 |
1,038,000 |
519,000 |
3,264.000 |
2,745,000 |
1941.................. |
1,577,000 |
828,000 |
1,593,000 |
797,000 |
3,998,000 |
3,202,000 |
1951.................. |
1,700,000 |
865,000 |
1,918,000 |
959,000 |
4,483,000 |
3,524,000 |
Av skäl, som i propositionen nr 285 angivas, finner riksdagen lämpligt,
att de för lagändringarnas genomförande erforderliga medlen icke
anvisas från ett särskilt anslag utan uppdelas på ovanberörda två, i
statsverkspropositionen under femte huvudtiteln, punkterna nr 40 och 41,
upptagna förslagsanslagen.
Enligt verkställd utredning skulle av det belopp, 1,325,000 kronor,
varmed statens kostnader för pensionstillägg och understöd beräknats
komma att ökas för år 1922, 1,305,000 kronor avse kostnadsökning för
de personer, som äro berättigade till pensionstillägg och understöd jämlikt
pensionsförsäkringslagen enligt dess lydelse före lagen den 8 juni
1915, och endast återstående 20,000 kronor för de personer, som blivit
delaktiga i försäkringen genom sistnämnda lag.
Av kostnadsökningen under följande år beräknas nedanstående belopp
komma på sistberörda grupp:
År 1923 ............ |
........ 50,000 |
kronor |
» 1924............ |
....... 60,000 |
» |
» 1925............. |
........ 65,000 |
» |
» 1926............. |
........ 60,000 |
» |
» 1931............. |
........ 30,000 |
» |
» 1941............ |
........ 5,000 |
» |
32
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen på extra stat för år 1922 — såsom tillägg till de
under femte huvudtiteln av riksdagen redan beviljade förslagsanslag å
dels 17,480,000 kronor för bestridande av den pa staten belöpande kostnad
för pensionstillägg och understöd till de personer, som äro därtill berättigade
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före
lagen den 8 juni 1915, dels ock, högst, 5,570,000 kronor, att utgå som
bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen
om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom omförmälda
lag den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen
— beviljat dels för det förra ändamålet 1,305,000 kronor, dels ock
för det senare ändamålet, högst, 20,000 kronor.
44:o) Under hänvisning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 8 av
förevarande skrivélse omförmälda förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen
vid prövning av förslaget funnit de av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta
omläggningarna . av arbetet såväl i avseende å in- och utbetalningar
av livräntor och andra ersättningar från riksförsäkringsanstalten
som med pensionsutbetalningar ändamålsenliga och praktiska. På
grund härav och i betraktande av den betydande kostnadsbesparing
omläggningarna ifråga medföra för statsverket, har riksdagen ansett sig
böra bifalla förslaget, och har riksdagen alltså på extra stat för år 1922
anvisat
dels för ersättning till postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar
m. rn. ett förslagsanslag å 143,500 kronor,
dels ock för ersättning till postsparbanken för dess bestyr med den på
frivilliga avgifter grundade pensionsförsäkringen ett förslagsanslag å 300
kronor.
45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46), att till
täckande av postsparbankens kostnader för tryckning och expediering
av pensionskvitton för treårsperioden 1921—1923 på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 175,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får sålunda anmäla, att riksdagen till täckande
av postsparbankens kostnader för tryckning och expediering av pensionskvitton
för treårsperioden 1921—1923 på extra stat för år 1922 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 175,000 kronor.
46:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 47) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
för beredande av ersättning till häradsskrivarna för upprättande av de i
14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar på
extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag å 50,000 kronor.
33
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
47:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48), att
till understöd åt Svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag, högst, 29,400 kronor, därav. 13,000 kronor
såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård.
Till understöd åt Svenska fattigvårdsförbundet har riksdagen anvisat
anslag på extra stat allt sedan år 1909. För vart och ett av åren
1918—1921 har anslaget utgått med 19,400 kronor, därav ett belopp
av 3,000 kronor varit avsett såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet
för barnavård.
Härjämte har Eders Kungl. Maj:t genom särskilda brev den 28
mars 1919 och den 23 april 1920 av till Eders Kungl. Maj:ts disposition
stående medel tilldelat förbundet ett belopp av, vardera gången, 3,000
kronor, att i form av stipendier utdelas -till elever vid förbundets elfte
respektive tolfte kurs för utbildning av föreståndarinnor för ålderdomshem
och barnhem.
Behovet av ökat statsbidrag åt Svenska fattigvårdsförbundet har,
enligt vad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller, huvudsakligen uppkommit
genom ökade utgifter och minskade inkomster för dess avdelning
för barnavård.
Till täckande av brist för barnavårdsavdelningens verksamhet under
innevarande år har Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstat för samma år
äskat ett anslag å 9,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad det avser anvisande
av medel åt Svenska fattigvårdsförbundet för den egentliga fattigvårdsverksamheten,
hår icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen,
som jämväl ansett sig böra bifalla framställningen om anslag för förbundets
barnavårdsverksamhet under såväl innevarande som nästkommande
år, förutsätter emellertid, att undersökning genom Eders Kungl.
Maj:ts försorg kommer till stånd, huruvida icke-det arbete, som för närvarande
påvilar förbundets barnavårdsavdelning, bör kunna påläggas
vederbörande fattigvårdskonsulenter och vid sådant förhållande krav på
anslag till verksamheten ifråga framdeles försvinna.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen beträffande
1922 års stat anmäla, att riksdagen till understöd åt Svenska fattigvårdsförbundet
på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst,
29,400 kronor, därav 13,000 kronor såsom bidrag till ordnande av
konsulentverksamhet för barnavård.
48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att till
stipendier för bevistande av Svenska fattigvårdsförbundet» kurs i Stockholm
för utbildande av föreståndarinnor vid ålderdomshem och barnRihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 5 A. uso 21 o
34 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
hem på x extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000
kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig
kunna bifalla och får alltså anmäla, att riksdagen till stipendier för bevistande
av Svenska fattigvårdsförbundets kurs i Stockholm för utbildande
av föreståndarinnor vid ålderdomshem och barnhem på extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.
49:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 50) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, för statsinspektion av fattigvården å extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag, högst, 49,650 kronor.
50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51), att
till beredande av statsbidrag, enligt i statsrådsprotokollet angivna
grunder, till uppförande eller inrättande av i lagen om fattigvården
avsedda arbetshem å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslagav
100,000 kronor.
Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda
framställning har riksdagen funnit sig kunna i huvudsak bifalla de av
departementschefen förordade villkoren för åtnjutande av det statsbidrag,
varom här är fråga. I ett avseende har riksdagen dock icke kunnat ansluta
sig till departementschefens förslag. Departementschefen har sålunda
förordat, att i fråga om arbetshem i inköpt och ändrad gammal
byggnad den inskränkningen beträffande statsbidragets storlek borde
göras, att detsamma icke finge överstiga 2,000 kronor för varje, för å
hemmet intagen person avsedd sängplats, som arbetshemmet beräknades
rymma. Riksdagen anser, att i detta fall statsbidraget bör sättas något
lägre än det av departementschefen föreslagna maximibeloppet, och har
riksdagen bestämt statsbidraget till högst 1,500 kronor. Beträffande det av
Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet anser riksdagen detta belopp
kunna något begränsas, och har riksdagen nedsatt detsamma med 20,000
kronor.
Riksdagen har alltså till beredande av statsbidrag till uppförande
eller inrättande av i lagen om fattigvården avsedda arbetshem å extra stat
för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 80,000 kronor, att utgå enligt
de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den
7 januari 1921 angivna grunder med däri av riksdagen beslutad jämkning.
.
51:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t förslagit riksdagen
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till beredande
av statsbidrag, i enlighet med av 1920 års riksdag godkända
riksdagens skrivelse Nr 5 A.
35
grunder, till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda arbetslön
å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkterna 53
och 54) att, i avvaktan på den proposition, som kunde komma att i
ämnet avlåtas å extra stat för år 1922 beräkna dels för statsbidrag till
uppförande eller inrättande av hem för kroniskt sjuka ett förslagsanslag
av 100,000 kronor;
dels ock för statsbidrag till driftkostnaderna vid hem för kroniskt
sjuka ett förslagsanslag av 120,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till riksdagen tillkännagivit,
att Eders Kungl. Maj:t icke komme att till innevarande riksdag
avlåta proposition i ämnet, i följd varav medel för berörda ändamål
ej vidare behövde beräknas å 1922 års stat.
I anledning härav påkallas icke något riksdagens beslut i ämnet.
53:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för
understödjande av nationalföreningens mot emigrationen verksamhet på
extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
Då riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, förutsätter riksdagen, att föreningens verksamhet bedrives
i enlighet med de principer, som vid föreningens bildande fastslagits,
samt att verksamheten icke må påverkas av för föreningens ändamål
främmande intressen.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen för understödjande av
nationalföreningens mot emigrationen verksamhet på extra stat för år 1922
beviljat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
54:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 57) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till understöd åt Drottning Sophias skyddshem på extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor, att utgå under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att till
understöd åt frälsningsarméns räddningshem på extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor, att utgå under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
För ifrågavarande ändamål har Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstat
för år 1921 äskat ett anslag av samma storlek som det för nästkommande
år begärda. 1
Riksdagen, som till fullo uppskattar den ur samhällets synpunkt
behjärtansvärda uppgift, frälsningsarmén genom sina räddningshem
fyller,''har likväl icke utan tveksamhet ansett sig böra medgiva, att
36
Riksdagen skrivelse Nr 5 A.
statsunderstöd för denna verksamhet anvisas. Riksdagen anser nämligen,
att, då den av enskilda och föreningar i vår tid utövade sociala hjälpverksamheten
i avsevärd grad vidgats, stor försiktighet bör iakttagas
i fråga om utsträckande av statens ekonomiska understödjande av dylik
verksamhet, enär eljest fara föreligger, att anspråken på statens mellankomst
komma att svälla ut till alltför stora proportioner. I likhet med
socialstyrelsen finner riksdagen jämväl, att även om den uppfattningen
numera gör sig allt kraftigare gällande, att det allmänna bör så långt
som möjligt själv påtaga sig viktigare uppgifter av samhällelig art, man
icke torde böra förbise betydelsen av att den enskilda offervilligheten
allt framgent tages i anspråk för sådana samhällsintressen, som utan
olägenhet kunna tillgodoses på sådant sätt, Med hänsyn härtill och i
betraktande av att den rådande ekonomiska situationen kräver största
sparsamhet med statens medel på alla områden, har riksdagen ansett sig
böra begränsa de av Eders Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål
å 1921 års tilläggsstat och 1922 års stat äskade anslagen till 10,000
kronor för vartdera året. I annat sammanhang återkommande till frågan
om anslag å tilläggsstaten för innevarande år får riksdagen sålunda
under förevarande punkt anmäla, att riksdagen till understöd åt frälsningsarmens
räddningshem på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
56:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att till
understöd åt stiftelsen Samariterkemmet i Uppsala för uppehållande av
verksamheten vid Göteborgs kvinnohem i Kållered på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor att utgå under de
villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
Då vad riksdagen under näst föregående punkt anfört måste anses
äga giltighet jämväl i fråga om den verksamhet, Göteborgs kvinnohem
utövar, har riksdagen icke utan tveksamhet ansett sig kunna medgiva
anvisande av anslag till verksamheten ifråga. Med hänsyn till de
skäl, som till stöd för förevarande framställning anförts och då det
äskade anslaget synes väl avvägt, har riksdagen dock icke velat motsätta
sig Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt stiftelsen
Samariterhemmet i Uppsala för uppehållande av verksamheten vid Göteborgs
kvinnohem i Kållered på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A
37
57:o) Eders Kung]. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 60) att till
understöd åt Vita bandets småbrukshem Håkanstorp på extra stat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor, att utgå under
de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
För ifrågavarande ändamål har Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstat
för år 1921 äskat ett anslag av samma storlek som det för år 1922
begärda.
Riksdagen, som funnit sig böra medgiva, ätt till föreningen »Vita
bandet» anvisas de anslag, Eders Kungl. Maj:t äskat, får alltså beträffande
1922 års stat anmäla, att riksdagen till understöd åt Vita bandets
småbrukshem Håkanstorp på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 2,500 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t bestämmer.
58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för
understödjande av Sveriges husmodersföreningars riksförbunds verksamhet
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
15,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj: t bestämmer.
Utan att underkänna den betydelse Sveriges husmodersföreningars
riksförbund kan få för hemmens hushållning och därigenom indirekt
för samhället, har riksdagen likväl, med hänsyn till den ekonomiska
situationen och med tanke på den varsamhet, riksdagen vid föregående
tillfällen iakttagit vid frågor om beviljande av anslag till nybildade
enskilda föreningar, icke ansett sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att
dels besluta, att i den tjänsteförteckning, vilken såsom bilaga åtföljer
det av Eders Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag framlagda
förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, må beträffande
medicinalstyrelsén vidtagas den ändring, att i stället för
6 tjänstemän i lönegraden B 13 uppföras 7 tjänstemän i nämnda
lönegrad;
dels godkänna följande ordinarie stat för medicinalstyrelsen att tilllämpas
från och med år 1922:
38
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Ordinarie stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... 252,900 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... 12,700 »
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare, förslagsanslag,
högst .................................................................... 1,000 ))
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga
rådet, veterinärrådet m. m., förslagsanslag,
högst.............................................. 99,300 »
Förslagsanslag 365,900 kronor
dels och under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken medicinalstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
uppföra under rubriken medicinalstyrelsen ett ordinarie förslagsanslag
å 365,900 kronor samt under rubriken medicinalstyrelsen: övergångsstat
ett ordinarie anslag å 4,500 kronor.
I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har
riksdagen till behandling förehaft en inom första kammaren väckt
motion (nr 20), däri hemställts, att notariebefattningen å medicinalstyrelsens
veterinärbyrå måtte förändras till sekreterartjänst, samt att
det ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen måtte höjas med det belopp,
som motsvarar skillnaden mellan notaries och sekreterares lön
enligt den stat, som riksdagen beslutat.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»I underdånig skrivelse den 31 augusti 1920 angående förhöjning
av medicinalstyrelsens ordinarie anslag hade medicinalstyrelsen bland
annat föreslagit, att notariebefattningen å veterinärbyrån måtte förändras
till sekreterartjänst. Som skäl härtill anfördes därvid följande:
Å ifrågavarande byrå liava ärendenas formella handläggning från och med
1915 års början handhafts av den å byrån placerade notarien utan annat biträde
än av en extra ordinarie amanuens. Denna anordning synes styrelsen av skäl,
som här nedan beröras, icke längre vara tillfredsställande. Ärendena å veterinärbyrån
äro nämligen av den omfattning och beskaffenhet, att de med nödvändighet
påkalla anställandet å byrån av en tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) i
stället för den å byrån nu placerade notarien.
Innan styrelsen går att här nedan hos Eders Kungl. Maj:t göra hemställan
om vidtagande av åtgärder i förevarande hänseende, har styrelsen ansett sig
böra lämna en kortfattad redogörelse över vad i avseende å veterinäradministrationen
förekommit före och i sammanhang med den av 1914 års riksdag beslutade
omorganisationen av styrelsen, varigenom veterinärärendena förlädes under
särskild byrå inom styrelsen.
39
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Därvid torde inledningsvis böra omnämnas, hurusom medicinalstyrelsen i
underdånigt utlåtande den 10 november 1910 med anledning av det betänkande,
som den genom nådigt brev den 13 juni 1908 tillsatta kommittén för omorganisation
av styrelsen framlagt i fråga om den centrala veterinäradministrationen,
på förekommen anledning hemställde, att veterinärärendena skulle kvarbliva i
styrelsen samt för sådant ändamål därstädes inrättas en veterinär byrå, å vilken
byrå för bestridande av kansligöromålen borde anställas åtminstone en notarie.
Till sagda utlåtande fogades ett särskilt uttalande av styrelsens föredragande för
veterinärärenden, medicinalrådet Kjerrulf, vilken på anförda grunder framhöll
behovet av en sekreterarbefattning å nämnda byrå.
Sedan frågan angående omorganisation av medicinalstyrelsen vid 1911 års
riksdag förevarit utan att vinna lösning, framlade den s. k. departementalkommittén
i sitt betänkande av den 31 december 1912 förslag, bland annat, till ordnande
av den centrala veterinäradministrationen, gående ut därpå, att veterinärärendena
skulle överflyttas till ett kontor i jordbruksdepartementet. A sagda
kontor förordades anställande av en sekreterare för veterinärärendenas formella
handläggning (se departementalkommitténs betänkande, del II, sid. 183 o. f.).
Visserligen är här att märka, att kommittén föreslog, att jämväl de till lantbruksstyrelsen
hörande s. k. tuberkulinärendena skulle sammanföras med övriga veterinärärenden
å detta kontor, men ingalunda torde kommittén därmed hava avsett,
att just dessa jämförelsevis enkla och lätt behandlade, om också till antalet
många tuberkulmärenden skulle vara av beskaffenhet att böra, vad kansligöromålen
beträffade, handläggas av en andra gradens tjänsteman.
Jämväl medicinalstyrelsen förordade i sitt den 30 september 1913 över departementalkommitténs
berörda förslag avgivna .utlåtande — i vilket emellertid
påyrkades bibehållandet inom styrelsen av de veterinära ärendenas handläggning
— att en sekreterarbefattning borde inrättas för dessa ärenden.
De särskilda sakkunniga, som av Eders Kungl. Maj:t den 12 september 1913
tillkallades för att verkställa utredning och avgiva förslag till omorganisation av
och lönereglering för medicinalstyrelsen, ansågo sig däremot — åtminstone för
det dåvarande ■— icke kunna tillstyrka en sekreterarbefattning för veterinärärendena
inom styrelsen — vilka ärenden alltså fortfarande borde därstädes
kvarbliva — utan förklarade sig anse, särskilt med hänsyn till den från och med
år 1914 inrättade byråveterinärtjänsten i medicinalstyrelsen, det vara tillräckligt
med en notariebefattning för dessa ärenden.
I sitt med föranledande av bemälde sakkunnigas förslag avgivna, den 16
januari 1914 dagtecknade utlåtande uttalade sig styrelsen icke direkt i fråga om
veterinärärendena inom styrelsen eller om behovet av kanslikrafter för dessa
ärendens bestridande och gjorde således i denna del icke någon anmärkning mot
de sakkunnigas förslag.
Till styrelsens protokoll i ärendet fogades emellertid ett nytt, särskilt uttalande
av medicinalrådet Kjerrulf, i vilket ånyo framhölls behovet av en sekreterarbefattning.
I den därefter till 1914 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen (sjätte
huvudtiteln) i vad densamma avsåge medicinalstyrelsens omorganisation anförde
vederbörande departementschef, bland annat, följande:
Beträffande veterinärbyråns kansliutrustning hölle han för ganska sannolikt,
att utvecklingen av de veterinära ärendena komme att framkalla inrättandet av eu
sekreterare dust å byrån. För det dåvarande ansåge han sig emellertid oaktat de
40
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
skal, som i nyssberörda särskilda uttalande anförts, icke kunna framlägga något
sådant förslag. Han föranleddes därtill såväl av medicinalstyrelsens (sistnämnda)
och de sakkunnigas utlåtanden som av den omständigheten, att det icke för det
dåvarande med säkerhet kunde beräknas, vilken hjälp i det formella arbetet, som
kunde, lämnas av byråveterinärbefattningen, vilken först från och med år 1914
trätt, i verksamhet, vartill komme att hela organisationen av veterinärärendenas
ledning tillsvidare vore mera provisorisk och sålunda icke borde erhålla andra
arbetskrafter än dem, som visade sig vara oundgängligen nödvändiga.
I överensstämmelse med de sakkunnigas och departementschefens sagda
uttalanden fattade 1914 års riksdag sitt beslut beträffande kanslikrafter å veterinärbyrån.
, Då styrelsen nu ånyo upptager frågan om inrättande av eu sekreterarbefattning
för bestridande av veterinärärendenas handläggning, har styrelsen så
mycket mera skäl härför som behovet av en dylik befattning redan innan den
nuvarande organisationen av styrelsen beslutades vid flera tillfällen framhållits.
De av departementschefen anförda skälen för anställandet av eu kanslitjänsteman
i. första lönegraden å stjn-elsens veterinärbyrå torde i detta sammanhang
böra något närmare beröras. Vad då först angår uttalandet, om att anordningen
med. en notarie, bland annat, föranleddes av förutnämnda sakkunnigas
förslag och jämväl av medicinalstyrelsens däröver avgivna utlåtande, har styrelsen
ansett sig nu icke böra underlåta att framhålla, hurusom styrelsen i sitt sagda
utlåtande visserligen icke gjort någon anmärkning mot de sakkunnigas förslag i
denna del, men dock aldrig uttryckligen återtagit sitt i utlåtandet av den 30
september 1913 gjorda uttalande om nödvändigheten av eu sekreterartjänst.
I avseende, å den av departementschefen ifrågasatta hjälpen i det formella
arbetet från byråveterinärens sida, får styrelsen anföra, att de nu gångna fem år,
varunder den nuvarande organisationen av styrelsen ägt bestånd, givit den erfarenheten
att, om man än hoppats av byråveterinären få dylik formell hjälp, varmed
val får förstås hjälp, vid uppsättande av expeditioner, alltså sekreterarbiträde,
sa bär dock detta hopp icke kunnat i önskad grad förverkligas. Byråveterinären
har hittills mast så gott som uteslutande tagas i anspråk för dels det rent
yeterinärtekniska arbetet, som väl ock lär vara hans egentliga uppgift, bestående
i förberedande utredning m. in. av förekommande veterinära fackfrågor, dels ock
det statistiska bearbetandet av material i de till styrelsen inkommande veterinära
årsberättelserna ävensom rapporter över veterinära tjänsteförrättningar, m. m. På
grund härav har för honom ganska ringa tid blivit övrig för biträdande med
expeditionernas uppsättning.
Vidkommande slutligen det av departementschefen åberopade förhållandet
angående den nuvarande centrala veterinärorganisationens beskaffenhet av ett
provisorium, så väntar ännu frågan rörande en omläggning av de veterinära
ärendenas centrala ledning på _ sin lösning, och har styrelsen så sent som den 1
juli 1919 gjort underdånig framställning om utredning rörande möjligheten av ett
utbrytande av de veterinära ärendena från styrelsen. Enligt styrelsens uppfattning
torde emellertid det sätt, på vilket den centrala veterinäradministrationen
(m är ordnad, icke böra utgöra hinder för inrättande av eu sekreterartjänst för
ifrågavarande ärenden, da, oberoende av, huruvida dessa ärenden komma att
kvarbliva i styrelsen eller icke, behov av en dylik befattningshavare föreligger.
Departementalkommittén har såsom förut nämnts, jämte det den föreslagit ett
särskilt veterinärkontor i jordbruksdepartementet forordat anställandet av en
sekreterare (tjänsteman i andra lönegraden).
41
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Under de senaste tiotal åren har veterinärväsendet undergått eu stor utveckling.
---------—---—----------
Här torde endast böra framhållas, att antalet utgående expeditioner, varom nu är
fråga, och som år 1909 voro allenast 623, år 1913 utgjorde 1,508 och år 1914 2,113.
Under åren 1915—20 ökades dessa expeditioner väsentligt och utgjorde 3,518 år
1915, 3,333 år 1916, 3,060 år 1917, 3,547 år 1918, 3,035 år 1919, och 2,796 år 1920
•U/i—30/e), därvid torde böra anmärkas, att under åren 1915 och 1916 ett avsevärt
antal expeditioner föranleddes av den då i landet härjande mul- och klövsjukan.
Att den inträdda stegringen av de veterinära göromålen icke är att anse
som tillfällig utan beroende på stadigvarande förhållanden, torde icke kunna betvivlas
med hänsyn till de sålunda lämnade uppgifterna.--------
I viss mån belysande torde ock vara antalet av de till medicinalstyrelsens veterinärbyrå
under senare år inkomna kung! brev och ämbetsskrivelser. Dessa voro
nämligen, räknade efter veterinärbyråns inbundna exemplar:
'' 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 (*/ x—3%)
297 150 171 370 338 133 137 326 247
Även torde böra erinras om, att det jämförelsevis stora antalet av dessa
under åren 1912, 1915 och 1916 står i samband med utbrottet av mul- och klöysjukan
dessa år. Under övriga år har nämnda sjukdom emellertid ej förekommit
inom landet.
Att de veterinärbyrån under åren 1917 och 1918 tillhandakomna nådiga
breven m. m. varit jämförelsevis få, står helt säkert i samband med, att in- och
utförseln av levande djur, kött och andra animaliska produkter, vilka varuslag
ofta föranleda remisser till medicinalstyrelsen, under krigsåren varit ytterst ringa.
Siffrorna för år 1919 och 1920 visa emellertid, att ifrågavarande skrivelsers antal
nu åter väsentligt ökats.
Yad den kvalitativa sidan av ärendena angår, så är innehållet av de från
byrån utgångna expeditionerna, frånsett att bland dem finnas en del enklare, likväl
i allmänhet till sitt innehåll mycket skiftande och individuella. I dem ingår
också ett förhållandevis avsevärt antal vidlyftiga skrivelser såsom underdåniga
utlåtanden, förslag till författningar och författningsändringar, cirkulär m. m.
Att så framgent kommer att bliva fallet torde vara högst sannolikt med hänsyn till
de nu gällande, ytterst omfångsrika och till sitt innehåll mången gång icke så litet
svårtolkade författningar och övriga bestämmelser berörande veterinärväsendet
som sådant ävensom köttkontroll, veterinärhygien i övrigt och därmed sammanhängande
frågor.
Nya författningar, som komma att ställa anspråk på arbetskrafterna inom
styrelsens veterinärbyrå, lära icke heller utebliva. Styrelsen tillåter sig endast
erinra om nu föreliggande förslag till förordning angående kontroll vid införsel
till riket av köttvaror och djurfett in. m.
Av det anförda torde framgå, att den kanslitjänsteman, på vilken den formella
handläggningen av de veterinära ärendena ankommer, icke blott bör besitta
stor rutin i fråga om expeditionsgöromål — att märka är, att ett stort antal ärenden
äro av synnerligen brådskande beskaffenhet (skyndsamma nadiga remisser, år
1919: 58) ävensom att förutom det veterinära medicinalrådet jämväl statsinspektören
över köttkontrollen är föredragande av å veterinärbyrån förefallande ärenBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 5 A. 142021 6
42 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
(Ten — utan även måste vara synnerligen väl förtrogen med dithörande författningar.
Här torde ock böra erinras därom, att Eders Kung! Maj:t genom skrivelse
av den 5 mars 1920 bemyndigat medicinalstyrelsen att medgiva dispens i fråga
om vissa för införselmeddelade föreskrifter (Svensk författningssamling nr 79/1920).
Härigenom har jämväl den som sekreterare tjänstgörande notariens ansvar avsevärt
ökats.
Genom att avgörandet av dessa mål överflyttats på medicinalstyrelsen har
visserligen antalet nådiga remisser minskats, men å andra sidan de från veterinärbyrån
utgående expeditionerna ökats.
Antalet av de i anledning av nyssnämnda föreskrift under tiden från och
med den 5 mars till och med den 17 augusti 1920 av medicinalstyrelsens
veterinärbyrå meddelade dispenser utgjorde 187, omfattande tillsammans 489
expeditioner.
Det är uppenbart, att det, med den omfattning veterinärärendena i styrelsen
numera tagit och med den mångfald författningar, som vid uppsättandet av
skrivelser å veterinärbyråns kansli skola tillämpas, måste vara till men för ärendenas
snabba och noggranna handläggning, om man icke kan påräkna att som
främste man på nämnda kansli hava en person, som är fullt förtrogen med här
förekommande arbeten och som kan förväntas på platsen kvarbliva någon längre
tid. Det är uppenbart, att detta mål mycket bättre skall kunna ernås, om befattningen
uppföres i andra lönegraden.
Det framstår således som ett kännbart behov att genom inrättandet av eu
sekreterareänst vid styrelsen binda så kvalificerad juridiskt utbildad arbetskraft,
att den veterinära ledningen även med avseende på vad densamma i detta hänseende
tillkommer måtte kunna fylla sin uppgift och jämväl den kontinuitet i
arbetet ernås, som är oundgängligen nödvändig för erhållande av ett gott arbetsresultat.
Vederbörande departementschef har emellertid icke ansett sig kunna
ansluta sig till medicinalstyrelsens uppfattning, att det nu borde å den
ordinarie staten uppföras en för veterinärärendenas handläggning avsedd
sekreterare. Som skäl härtill har han anfört (öde huvudtiteln, sid. 141)
dels att han icke finner den förebragta utredningen i frågan med tydlighet
giva vid handen, att där förekommande ärenden med hänsyn till
den formella handläggningen kräva en så kvalificerad kraft som en
sekreterare, och dels att hela organisationen av veterinärärendenas ledning
icke kan anses vara slutgiltigt ordnad.
Sistnämnda omständighet kan väl emellertid i och för sig icke få
utgöra något hinder för anställande av sekreterare å veterinärbyrån,
därest detta verkligen är behövligt för ärendenas snabba och behövliga
handläggning. Till belysande av denna fråga må här anföras några
siffror, som utvisa, huru kansliarbetet å veterinär byrån vuxit sedan 1913,
då medicinalstyrelsen första gång uttalade sig för att en sekreterarbefattning
å veterinärbyrån borde inrättas. Antalet utgående expeditio
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
43
ner voro sålunda under år 1913: 1,508, under 1914: 2,113, under 1915
(då mul- och klövsjuka utbrutit): 3,518, under 1916 (då förhållandet var
detsamma): 3,333, under 1917: 3,060, under 1918: 3,547, under 1919:
3,035, under 1920 (då mul- och klövsjuka åter uppträtt): 5,430.
gom ovan nämnts var ett av skälen till att de i september 1913
för avgivande av förslag till omorganisation och lönereglering av medicinalstyrelsen
tillkallade sakkunniga ansågo sig för det dåvarande icke
kunna tillstyrka en sekreterarbefattning för veterinärärenden inom styrelsen
det, att en byråveterinärtjänst då skulle inrättas. I medicinalstyrelsens
ovan refererade skrivelse är emellertid meddelat, att byråveterinären
icke i den grad, som man hoppats, kunnat biträda vid uppsättandet
av expeditioner, då han alltmera måst så gott som uteslutande
tagas i anspråk för dels det rent veterinärtekniska arbetet, som är hans
egentliga uppgift, och dels det statistiska bearbetandet av material i till
byrån inkomna årsberättelser och rapporter. Åven antalet inkomna
mål har nämligen avsevärt ökats. Medan deras antal 1913 utgjorde
2,295 har detsamma under de två sistförflutna åren utgjort 4,332 respektive
6,608.
Då byråveterinären sålunda icke vidare kan påräknas för kansliararbetet,
utgöres den för detta arbete disponibla personalen av — förutom
ett ordinarie och ett extra skrivbiträde — allenast en notarie och en
extra tjänsteman. I brist på kvalificerad arbetskraft har som extra
tjänsteman anställts en juris studerande vid Stockholms högskola. I
övrigt ha å båda ifrågavarande befattningar under de senare åren täta
ombyten ägt rum. Det torde även för framtiden finnas föga förhoppning,
att någon mera kvalificerad notarie skall komma att stanna å byrån
för någon längre tid, enär en sådan helt naturligt söker att snarast erhålla
en sekreterartjänst. Uppenbart torde sålunda vara, att det endast
genom inrättandet av en sekreterartjänst å veterinärbyrån blir möjligt
att få nödig kontinuitet och erforderliga kvalifikatiouer hos den,
som närmast har att svara för kansliarbetet å denna byrå, vilket
med hänsyn till ärendenas art ofta måste ombesörjas med stor skyndsamhet.
I detta sammanhang må också erinras, att arbetet å veterinärbyrån
är mycket maktpåliggande, då många å densamma förekommande
ärenden äro av den största betydelse för landets jordbruk. Det synes
sålunda finnas mycket goda skäl för att framställningen om förändring
av notariebefattningen å veterinärbyrån till sekreterartjänst bifalles.
Den ökning i medicinalstyrelsens utgiftsstat, som skulle förorsakas
härav, skulle med hittills gällande stat uppgå till allenast 1,900 kronor,
då notaries lön enligt denna är 4,000 kronor + 900 kronor i tillfällig
44
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
löneförbättring, medan sekreterares lön uppgår till 5,800 kronor + 1,000
kronor i tillfällig löneförbättring. Enligt det i statsverkspropositionen
föreliggande förslaget till lönereglering för de centrala ämbetsverken,
enligt vilket lönen för den förstnämnda tjänstebefattningen är upptagen
till 6,420 kronor och för sekreterartjänst till 8,580 kronor, blir skillnaden
2,160 kronor.»
Vad först beträffar den av Eders Kungl. Maj:t till uppförande å
medicinalstyrelsens ordinarie stat föreslagna notariebefattningen å medicinalbyrån
har riksdagen funnit den till stöd härför förebragta utredningen
giva vid handen, att ett konstant behov av en juridiskt utbildad
arbetskraft med notaries tjänsteställning å sagda byrå förefinnes, och
får riksdagen sålunda ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag, att
befattningen i fråga uppföres å styrelsens ordinarie stat. Att på sätt
departementschefen föreslagit beräkna hans avlöning till den för näst
högsta löneklassen för ortsgruppen G inom 13:e lönegraden bestämda,
7,212 kronor, har riksdagen dock icke kunnat medgiva, utan har riksdagen
beräknat hans löneförmåner efter lägsta löneklassen inom sagda
grupp och grad eller till 6,420 kronor. Likaså har riksdagen i betraktande
av den förlängda tjänstgöringstid, som från och med nästkommande
år träder i kraft, ansett sig icke kunna medgiva bibehållandet
av den å byrån ifråga anställde juridiskt utbildade amanuensen.
I detta sammanhang har riksdagen till prövning upptagit det i
ovanberörda motion väckta förslaget om förändring av den nuvavarande
notariebefattningen å styrelsens veterinärbyrå till sekreterartjänst.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen
funnit sig icke kunna ansluta sig till medicinalstyrelsens härutinnan
gjorda framställning, dels enär han icke ansett den förebragta utredningen
i frågan med tydlighet giva vid handen, att å byrån förekommande
ärenden kräva en så kvalificerad arbetskraft som en sekreterare,
dels ock enär hela organisationen av veterinärärendenas ledning icke
kunde anses vara slutgiltigt ordnad. I likhet med motionärerna finner
emellertid riksdagen, att sistnämnda omständighet i och för sig icke må
utgöra hinder för anställandet av en sekreterare å veterinär by rån, för
så vitt detta är för ärendenas behöriga handläggning erforderligt.
Riksdagen delar ävenledes motionärernas uppfattning, att med hänsyn till
ärendenas art och mängd det måste anses önskvärt, att styrelsen kan
hos sig binda en för arbetet så kvalificerad juridisk arbetskraft, att den
veterinära ledningen, även med avseende på vad densamma i detta hänseende
tillkommer, kan fylla sin uppgift och kontinuitet i arbetet ernås.
På grund härav och i betraktande av övriga av motionärerna till stöd
Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 45
för förslaget ifråga anförda skäl har riksdagen funnit sig böra bifalla
detsamma.
I den för avlöningar till medicinalstyrelsens ordinarie tjänstemän
beräknade anslagsposten, 252,900 kronor, ingå bland annat avlöningsmedel
till eu ombudsman, en byråveterinär, tre sekreterare, en kamrerare
och en kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning, vilka
Eders Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden. Enligt
riksdagens fattade beslut skola emellertid ifrågavarande befattningshavare
placeras i 15:de lönegraden och synes på grund härav samt med
hänsyn till att avlöningsförmånerna till den för uppförande å ordinarie
stat föreslagna notariebefattningen beräknats till för högt belopp, det av
Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget kunna nedsättas till i runt tal
245,000 kronor. Till följd av den av riksdagen beslutade förändringen
av den å styrelsens stat uppförda notariebefattningen å veterinär by rån
till en sekreterarbefattning erfordras åter en ökning av anslaget med
1,148 kronor eller i runt tal 1,200 kronor till 246,200 kronor.
Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om ett anslag å 12,700
kronor till vikariatsersättningar har detta icke givit riksdagen anledning
till annan erinran än att riksdagen funnit, att särskilda medel
icke synas böra beredas styrelsen för erhållande av tjänsteläkare såsom
semestervikarier för samtliga fyra läkarutbildade medicinalråd. Då styrelsen
har tillgång till vikarier jämväl bland styrelsens tjänstemän,
synas dylika medel böra beräknas till allenast två sådana medicinalrådsbefattningar.
Härigenom kan en minskning å 1,800 kronor i det av
Eders Kungl. Maj:t för ändamålet ifråga äskade anslagsbeloppet äga
rum och anslaget sålunda bestämmas till 10,900 kronor.
Vidkommande härefter Eders Kungl. Maj:ts förslag dels om förhöjning
av nu utgående fasta arvoden till en rättsläkare och en psykiatriker
hos styrelsen dels ock om dylikt arvodes beräknande åt en expert
för sjukhustekniska frågor har riksdagen funnit sig icke kunna bevilja
sådana arvoden i den utsträckning, Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt.
Riksdagen har sålunda begränsat arvodet till rättsläkaren till 2,000
kronor samt bestämt arvodena till psykiatrikern och omförmälte expert
till 1,500 kronor för envar. På grund härav kunna de av Eders Kung].
Maj:t för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga
rådet, veterinärrådet in. m. å innevarande års tilläggsstat och å 1922
års stat begärda anslagen nedsättas med 2,000 kronor, det förra från
13.300 kronor till 11,300 kronor och det senare från 99,300 kronor till
97.300 kronor.
46
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att ytterligare ett extra
skrivbiträde skulle anställas hos styrelsen. Framställningen i denna del
har riksdagen med tanke på den under nästkommande år förlängda
tjänstgöringstiden ansett sig icke kunna bifalla. Med anledning härav
och då riksdagen, på sätt ovan anförts, ej heller ansett sig kunna bifalla
förslaget om bibehållande av en juridiskt utbildad amanuens å
styrelsens medicinalbyrå, kan ovanberörda anslagspost å 97,300 kronor
ytterligare nedsättas med cirka 3,200 kronor eller till i runt tal 94,000
kronor.
Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Eders
Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får sålunda, under
åberopande av vad ovan anförts och under hänvisning till innehållet
i riksdagens skrivelse nr 2 A, punkt 4, anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kung]. Maj:ts förevarande framställning och med bifall
till ovan berörda motion,
dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare i medicinalstyrelsen
på nedanstående sätt:
Befattningshavare. Avlönings
grad.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet ...... ................. —
5 medicinalråd.................................................................................................. B 20
1 kameralbyråchef......................................................................................B 20
1 statsinspektör över köttkontrollen i riket..............''......................... B 19
1 ombudsman .................................................................................................. B 15
1 byråveterinär ............................................................................................. B 15
4 sekreterare ................................................................................................ B 15
1 kamrerare ..................................................................................................... B 15
1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ............. B 15
6 tjänstemän (notarier, bokhållare, tillika kassör, bokhållare, tillika
notarie) ................................................................................................. B 13
1 kontorsskrivare, kvinnlig ............................................................... C 5
4 kanslibiträden, kvinnliga........................................................................... C 3
5 kontorsbiträden, kvinnliga..........................................•............................ C 2
1 förste expeditionsvakt ............................................................................ B 3
2 expeditions vakter ■.................................................................................... B 1
dels godkänt följande ordinarie stat för medicinalstyrelsen att tilllämpas
från och med år 1922:
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
47
Ordinarie stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 240,200 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................... 10,900 »
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare, förslagsanslag,
högst.......................................................................... 1,000 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga
rådet, veterinärrådet m. m., förslagsanslag,
högst ....................................................... 94,000 »
Förslagsanslag 352,100 kronor
dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken medicinalstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
uppfört under rubriken mejdicinalstyrelsen ett ordinarie förslagsanslag
å 352,100 kronor samt under rubriken medicinalstyrelsen: övergångsstat
ett ordinarie anslag å 4,500 kronor.
60:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att för
upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget på
ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
34,700 kronor.
Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
uppmärksammat, att Eders Kungl. Maj:t på därom gjord framställning
bemyndigat medicinalstyrelsen att tills vidare till den 1 juli 1921
anställa ett extra kvinnligt biträde hos styrelsen med åliggande att enligt
styrelsens föreskrifter verkställa särskild bokföring beträffande utbetalningar
från de till hospitalsbyggnadsarbeten anvisade anslag m. in. samt
med rätt att åtnjuta ett arvode, motsvarande de för kvinnligt biträde av
tredje graden fastställda löneförmåner, att utgå av nyssberörda anslag
efter den fördelning därå, som styrelsen ägde bestämma. Riksdagen har
icke kunnat undgå att hysa tveksamhet, huruvida de göromål, som påvila
ifrågavarande biträde, äro av den kvalificerade beskaffenhet, att
biträdet bort komma i åtnjutande av de löneförmåner, som tillkomma
kvinnligt biträde av sagda lönegrad.
Riksdagen, som funnit sig böra anvisa det av Eders Kungl. Maj:t
under förevarande punkt äskade anslagsbeloppet, får sålunda, under
erinran om vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A, punkt 4, anfört, anmäla,
att riksdagen för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet,
utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 34,700 kronor.
48
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
61:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 64) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, höget, 1,300 kronor,
för beredande av personligt avlöning stillägg under nämnda år för en å
övergångsstat uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen i enlighet
med de för provisorisk lönereglering för befattningshavare i styrelsen
för år 1914 fastställda grunder och villkor.
62:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag (punkt 65) har riksdagen för år 1922 upptagit det ordinarie anslaget
till statens bakteriologiska laboratorium med oförändrat belopp,
102,290 kronor. „
63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att för
upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium, utöver
anslaget på ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 150,000 kronor.
1 de till grund för förevarande anslag lagda beräkningarna ingår
bland annat kostnader för förhyrande av ny lokal åt bakteriologiska
laboratoriet, 38,000 kronor. Enligt vad riksdagens vederbörande utskott
inhämtat, hava emellertid de för lokalens begagnande erforderliga reparationsarbetena
icke blivit utförda, och förmodas det vara sannolikt,
att lokalen ifråga, ehuru den av anstalten kontraktsenligt tillträddes den
1 juli 1920, icke kommer att tagas i anspråk för laboratoriet. Efter att
under senare delen av år 1920 hava stått obegagnad, lär lokalen numera
delvis hava upplåtits för andra ändamål. Laboratoriet står alltså
fortfarande med olöst lokalfråga men med skyldighet att ansvara för en
fyradubbelt högre hyra än som utgår för de lokaler, laboratoriet nu för
sitt ändamål använder.
Riksdagen har icke kunnat undgå att finna det sätt, varpå denna fråga
blivit handlagd, i hög grad anmärkningsvärt och ledande till betydande
utgifter och förluster för statsverket. Att, på sätt Eders Kungl. Maj:t
föreslår, grunda en fortsatt anslagsberäkning beträffande statens bakteriologiska
laboratorium på förutsättningen av ett bestående innehav för
anstaltens räkning av den sålunda nyförhyrda eller annan liknande lokal,
har riksdagen icke kunnat bifalla. Riksdagen har därför funnit skäligt,
att anslagen för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska
laboratorium nedsättes såväl å 1921 års tilläggsstat som å 1922 års
riksstat med 30,000 kronor vardera.
Vad beträffar den av medicinalstyrelsen förordade och av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna anordningen med en särskild ekonomisk redogörartjänst
vid detta laboratorium, finner sig riksdagen övertygad om behovet
Riksdagens skrivelse Nr o A.
49
av att åtgärd i sådant syfte snarast möjligt vidtages. I det läge, vari
laboratoriets hela organisationsfråga nu befinner sig, synes dock icke
någon viss definitiv lösning av ifrågavarande angelägenhet lämpligen
böra vidtagas. Riksdagen förutsätter, att medel till uppgiftens provisoriska
ombesörjande skola kunna beredas av nu förevarande anslag.
I annat sammanhang återkommande till det av Eders Kungl. Maj:t
å tilläggsstat för år 1921 äskade anslaget får riksdagen sålunda under
denna punkt anmäla, att riksdagen för upprätthållande av driften vid
statens bakteriologiska laboratorium, utöver anslaget på ordinarie stat, på
extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 120,000 kronor.
64:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för
år 1922 har riksdagen i riksstaten för år 1922 upptagit det ordinarie
anslaget till statens rättskemiska laboratorium med oförändrat belopp,
19,550 kronor.
65:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att
till förstärkning av det ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 6,200
kronor.
För upprätthållande av driften vid statens rättskemiska laboratorium
har Eders Kungl. Maj:t på tilläggsstat för år 1921 äskat ett förslagsanslag,
högst, 3,700 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får alltså beträffande 1922 års stat nu anmäla, att
riksdagen till förstärkning av det ordinarie anslaget till statens rättskemiska
laboratorium på extra stat* för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst,
6,200 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att
för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium
å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 28,200 kronor.
Till den omläggning av farmaceutiska laboratoriets organisationsform,
som nu förordas av Eders Kungl. Maj:t, hava visserligen åtskilliga skäl
blivit anförda, vilkas betydelse riksdagen icke kan underskatta. Riksdagen
håller emellertid före, att med denna omläggning bör tills vidare anstå.
Såsom skäl härför får riksdagen anföra, att frågan om apoteksväsendets
ordnande synes böra vinna en mera definitiv gestaltning, innan farmaceutiska
laboratoriets utvecklingsformer närmare fastställas samt att
befattningshavarnas löneförhållanden böra regleras först efter det frågan
rörande den extra ordinarie personalens i de centrala ämbetsverken
löneställning blivit, i enlighet med vad riksdagen därom uttalat, närBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 5 A. 1420 21 7
5Ö
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
mare prövad och beslut i ämnet fattat. Riksdagen finner sig sålunda
böra för närvarande avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Vid prövning av frågan om anslag i enlighet med den för år 1921
gällande avlönings- och omkostnadsstaten för farmaceutiska laboratoriet
synes icke annan ändring däri behöva förekomma än att, på sätt departementschefen
förordat, anslaget till hyra höjes från 3,000 till 4,000
kronor. Därigenom skulle hela anslaget, nu 20,700 kronor, ökas till
21,700 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska
laboratorium å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst,
21,700 kronor.
67:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 313) anmält, har
riksdagen,
dels medgivit, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och
provinsialläkare må från och med år 1922 uppföras ytterligare tio provinsialläkare,
en var med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav
4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna
komma två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år
och det andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;
dels föreskrivit, att för åtnjutande av de med sagda befattningar
förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni
1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och
med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter
riksdagens hörande gjorda tillägg finnes städgat i fråga om motsvarande
befattningar;
dels ock från och med år 1922 höjt det å riksstaten uppförda ordinarie
anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare från 1,451,300
kronor med 55,000 kronor tyll 1,506,300 kronor.
68:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 71) har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, för skrivbiträde och övriga expenser åt förste provinsialläkare ävensom
för anställande av biträdande förste provinsialläkare på extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 52,400 kronor, att utgå enligt
av riksdagen godkända grunder.
69:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 313) anmält, har
riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat
dels till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å
landsbygden ett reservationsanslag å 150,000 kronor, att utgå i huvud
-
51
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
saklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder;
dels till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare
ett förslagsanslag, högst, 220,000 kronor, att användas på sätt,
Eders Kungl. Maj:t bestämmer;
dels till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare ett
förslagsanslag å 10,000 kronor, att användas i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 14 mars 1921 angivna grunder, ävensom medgivit, att
även det för år 1921 för samma ändamål beviljade förslagsanslaget å
4,000 kronor må från och med den 1 juli användas enligt samma
grunder;
dels ock för åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt avhjälpande
av läkarbristen särskilt i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, ett
förslagsanslag, högst, 50,000 kronor, att för ändamålet användas på
sätt, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.
70:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 74) att
dels godkänna sådan ändring från och med år 1922 i avlöningsstaten
för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler,
att å staten för Lunds hospital och asyl uppföres ytterligare en biträdande
läkare med en avlöning av 5,000 kronor, varav 3,400 kronor lön
och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, ävensom förordna, att nämnde
biträdande läkare skall äga åtnjuta de förmåner i övrigt samt i tillämpliga
delar vara underkastad de bestämmelser och villkor, som gälla för
läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler;
dels föreskriva, att det belopp av högst 38,000 kronor, som av riksdagen
beviljats till arvoden åt tjänstemän, vilka icke äro i hospitalens
eller asylernas lönestater upptagna, skall från och med år 1922 nedsättas
till 35,500 kronor;
dels besluta de ändringar i avlöningsreglementet för sjukvårds- och
ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka den 28 juni 1918,
som i statsrådsprotokollet angivits;
dels ock från och med år 1922 höja det ordinarie förslagsanslaget
till hospitals underhåll med 1,900,000 kronor till 10,000,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning om förändring av den nuvarande
amanuensbefattningen vid Lunds hospital till en biträdande läkarbefattning
har riksdagen ansett sig böra bifalla, och har riksdagen ej heller
funnit anledning till erinran mot förslagen om indragning av en bageri -förestånderskebefattning vid Nyköpings hospital samt om anställandet
av en förestånderska vid vartdera av Västerviks och Säters hospital, eu
52
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
arbetsförestånderska vid Piteå hospital och en uppsyningsman vid Västerviks
hospital. Däremot har riksdagen med hänsyn till att av medicinalstyrelsen
framlagt förslag om lönereglering för hospitalspersonalen
för närvarande är under 1902 års löneregleringskommittés prövning,
vilken prövning torde komma att slutföras under innevarande år, icke
funnit skäl föreligga att biträda förslagen om vissa befattningshavares
uppförande å ordinarie stat eller uppflyttning i högre lönegrad. Detta
gäller sålunda uppförandet å ordinarie stat av en extra maskinist av
andra graden vid Östersunds hospital och en hantverksföreståndare
av samma grad vid Göteborgs hospital samt uppflyttandet i högre lönegrad
av en maskinist vid Nyköpings hospital och av en hantverkare
och en eldare vid Lunds hospital.
På grund av vad riksdagen sålunda beslutat, skulle § 3 i avlöningsreglementet.
för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens anstalter
för sinnessjuka av den 28 juni 1918, med däri genom kungörelse den
9 juli 1920 (sv. förf.-saml. nr 554) gjorda ändringar, erhålla följande
ändrade lydelse, att tillämpas från och med den 1 januari 1922:
§ 3.
Antalet av nedanstående befattningar utgör:
Sjukvårdspersonal..
Uppsyningsman av l:a graden ................................
» » 2:a » ................................
» » 3:e » ...............................
Förestånderska » l:a » ................................
» » 2:a » ................................
» » 3:e » ................................
Ekonomipersonal.
Maskinmästare av l:a graden..................................
» » 2:a » ...................................
Maskinist » l:a » ...................................
8 » 2:a » ...................................
Hantverksföreståndare av l:a graden.......................
» » 2:a » .......................
Trädgårdsmästare......................................................
Befallningsman ...........................................................
Köksförestånderska av l:a graden ........................
» » 2:a » ..........................
» » 3:e » ..........................
15
5
14
14
8
21
9
■5
13
16
27
85
14
11
11
4
2
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
53
Tvättförestånderska av l:a graden .
» . » 2:a »
Bageriförestånderska» l:a »
» » 2:a »
Arbetsförestånderska.........................
11
4
2
9
13
Antalet övriga i § 2 omförmälda befattningar bestämmes för varje år av
Kungl. Maj:t.
Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får sålunda anmäla, att riksdagen
dels godkänt sådan ändring från och med år 1922 i avlöningsstaten
för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler, att å
staten för Lunds hospital och asyl uppföres ytterligare en biträdande
läkare med en avlöning av 5,000 kronor, varav 3,400 kronor lön och
1,600 kronor tjänstgöringspenningar, ävensom förordnat, att nämnde biträdande
läkare skall äga åtnjuta de förmåner i övrigt samt i tillämpliga
delar vara underkastad de bestämmelser och villkor, som gälla för
läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler;
dels föreskrivit, att det belopp av högst 38,000 kronor, som av
riksdagen beviljats till arvoden åt tjänstemän, vilka icke äro i hospitalens
eller asylernas lönestater upptagna, skall från och med år 1922 nedsättas
till 35,500 kronor;
dels beslutat de ändringar i avlöningsreglementet för sjukvårds- och
ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka den 28 juni
1918, som här ovan angivits;
dels och från och med år 1922 höjt det ordinarie förslagsanslaget
till hospitals underhåll med 1,900,000 kronor till 10,000,000 kronor.
71:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 75) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
av det utav 1918 års lagtima riksdag beviljade anslaget å 230,000 kronor
såsom bidrag till de befordringsavgifter, vilka befattningshavare, tillhörande
sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital och asyler, hava att,
därest de från och med år 1919 tillträda befattning å ordinarie stat, enligt
reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda kassa erlägga,
på extra stat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp
av 45,000 kronor.
72:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 77), att
för uppförande av ett hospital vid Hälsingborg på extra stat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att utgå ur statsverkets
fond av rusdrycksmedel.
54
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har
l-iksdagen ansett sig böra anvisa det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet.
Riksdagen förutsätter emellertid, att Eders Kungl. Maj:t
nogsamt tillser, att kostnaderna för byggnadsarbetet så långt möjligt är
begränsas och att sådana åtgärder beträffande arbetets organisation
vidtagas, som förhindrar ett återupprepande av vad i detta avseende
förekommit vid anstaltsbyggnaden i Strängnäs.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för uppförande av ett
hospital vid Hälsingborg på extra stat för år 1922 anvisat ett resei’vationsanslag
av 4,000,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av nxsdrycksmedel.
73:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 78) att för
uppförande av tre bostadshus för personal vid Uppsala hospital och asyl
på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 230,800
kronor.
Riksdagen, som förväntar, att vederbörande myndigheter söka i möjligaste
mån nedbringa kostnaderna för fullbordandet av bostadshusen i
fråga, har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen för uppförande av tre bostadshus för personal
vid Uppsala hospital och asyl på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 230,800 kronor.
74:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att för
fortsättande av arbetet med anläggande av ett reningsverk för vattenledningsvattnet
vid Östersunds hospital på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 165,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får alltså anmäla, att riksdagen för fortsättande av
arbetet med anläggande av ett reningsverk för vattenledning svattnet vid Östersunds
hospital på extra stat för år 1922 anvisa! ett reservationslag av
165,000 kronor.
75:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att för
tillbyggnad av maskinhuset vid Stockholms hospital i huvudsaklig övei’-eusstämmelse med av arkitekten C. Westman i januari 1920 uppgjorda
lutningar på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av
67,900 kronor.
Riksdagen, som funnit Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om
tillbyggnad av maskinhuset vid Stockholms hospital väl motiverat, har
alltså ansett sig böra anvisa medel för ändamålet ifråga. Vid granskning
av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag har likedagens vederbörande
utskott emellertid funnit, att rummen i den för maskinmästaren
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
55
avsedda bostaden böra kunna till sin storlek något minskas samt att förenklingar
i byggnadssättet i övrigt kunna vidtagas. På grund härav
och med hänsyn till numera inträdda prissänkningar å byggnadsmaterialier
har riksdagen ansett anslaget kunna begränsas till 60,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för tillbyggnad av maskinhuset
vid Stockholms hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten C. Westman i januari 1920 uppgjorda ritningar på extra
stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
76:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att för
inköp för Härnösands hospitals behov av dels ett staden Härnösand tillhörigt
markområde om 3,220 kvadratmeter jämte å området växande
skog till ett pris av högst 7,100 kronor, dels ock vissa änkan Kristina
Strömberg tillhöriga byggnader till ett pris av högst 15,000 kronor, på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,100 kronor.
Då riksdagen funnit Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag val
motiverat och de för markområdet och byggnaderna betingade köpevillkoren
för staten fördelaktiga, har riksdagen för inköp för Härnösands
hospitals behov av dels ett stadeu Plärnösand tillhörigt markområde om
3,220 kvadratmeter jämte å området växande skog till ett pris av högst
7,100 kronor, dels ock vissa änkan Kristina Strömberg tillhöriga byggnader
till ett pris av högst 15,000 kronor, på extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag, högst, 22,100 kronor.
77:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 277) anmält, har
riksdagen
dels medgivit inrättandet från och med år 1922 av eu statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ävensom från tidpunkt, som Eders
Kung], Maj:t bestämmer, av en statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
flickor, att förläggas, förstnämnda anstalt till Salbohed i Västmanlands
län och sistnämnda anstalt till Drottning Sofias stiftelses nuvarande
skolhem i Vänersborg;
dels ock å extra stat för år 1922 beviljat
till utförande, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av chefen
för socialdepartementet förordat förslag, av vissa ändrings- och reparationsarbeten
m. in. vid Drottning Sofias'' stiftelses skolhem i Vänersborg
samt till komplettering av inventarierna därstädes ett reservationsanslag
av 57,000 kronor;
till avlöningar och vikariatsersättning ar åt befattningshavare vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett förslagsanslag, högst, 12,025
kronor;
till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett förslagsanslag
av 29,800 kronor;
56
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
till avlöningar och vikariatser sättning av m. m. åt befattningshavare vid
statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor under senare halvåret 1922
ett förslagsanslag, högst, 3,880 kronor; samt
till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt under senare
halvåret 1922 ett förslagsanslag av 8,450 kronor.
78:o) I enlighet med Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 85) har riksdagen för år 1922 upptagit det ordinarie anslaget
till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska med oförändrat belopp,
23.500 kronor.
79:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till
täckande av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus
för spetälska på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
16.500 kronor.
Med hänsyn till numera inträdd prissänkning å livsförnödenheter
och bränsle m. m. har riksdagen ansett, att en jämkning i det av
Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget bör kunna äga rum. Riksdagen,
som nedsatt anslaget med 4,500 kronor, får alltså anmäla, att riksdagen
till täckande av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus
för spetälska på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst,
12,000 kronor.
80:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att dels
medgiva, att statsbidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
må från och med år 1922 utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen angivna grunder, dels • ock från och med år 1922
höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna vid
tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 2,500,000 kronor, med 100,000 kronor
till 2,600,000 kronor.
I överensstämmelse med riksdagens i ämnet fattade beslut har Eders
Kungl. Maj:t genom kungörelser den 28 juni 1918 (sv. förf.-samling nr
494) och den 12 september 1919 (sv. förf.-samling nr 589) festställt
villkor och bestämmelser för åtnjutande av bidrag från anslaget till
driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
Omförmälda kungörelser innehålla i §§ 1 och 2 följande:
Statsbidrag utgår allenast till sådan anstalt, som prövas vara på tillfredsställande
sätt anordnad och där avgiften för vårdplats i allmän sjuksal icke utgår
med högre belopp än 1 krona för dag, dock att, där anstalt är avsedd för personer,
tillhörande viss kommun eller landstingsområde, hinder för statsbidrags
åtnjutande ej må föranledas av den omständigheten, att avgiften för vård av person
från annan ort utgår med högre belopp.
Från och med år 1920 utgör bidragets belopp för tuberkulossjukhus 2 kronor,
för tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar å lasarett 1 krona 50 öre
57
. Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
samt för kustsjuklius och kustsanatorier för skrof utösa barn 1 krona 75 öre, allt
för dag och patient, för vilken avgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock
med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting, statsbidrag
ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på varje tusental av
länets eller stadens invånare, däri dock ej inberäknat antalet sjukplatser å kustsjukhus
och kustsanatorier för skrofulösa barn eller tuberkulossjukvårdsanstalt,
som är avsedd för vård av sjuka från hela riket utan företräde för sjuka från
visst län eller viss stad, samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands och
Norrbottens län,. där statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan inskränkning
i förhållande till invånarantalet.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att den nu gällande
bestämmelsen om statsbidragets relation till invånarantalet skulle borttagas
beträffande samtliga län samt att för erhållande av dvlikt bidrag
patientavgiften för vårdplats i allmän sjuksal skulle från och med år
1922 få utgå med högst 2 kronor å tuberkulossjukhus, med högst 1
krona 50 öre å tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar å lasarett
samt med högst 1 krona 75 öre å kustsjuklius och kustsanatorier
för skrofulösa barn.
Vad först vidkommer förslaget att sätta maximiavgiften per vårdplats
till ett belopp lika med statsbidraget eller, med detta förslag tilllämpat
på de nu utgående statstillskoften, för vårdplats i allmän sjuksal,
högst 2 kronor å tuberkulossjukhus, högst 1 krona 50 öre å tuberkulossjukstugor
och tuberkulosavdelningar å lasarett samt högst 1 krona 75
öre å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn, finner sig
riksdagen kunna bifalla detsamma. Likaledes anser sig riksdagen kunna
ansluta sig till förslaget att bestämmelsen om begränsning av statsbidragets
relation till folkmängden upphäves utom beträffande städer, som
ej deltaga i landsting.
Även i övrigt finner riksdagen icke anledning till annan erinran
mot Eders Kungl. Maj:ts förslag än.att riksdagen icke blivit övertygad
om behovet av att för år 1922 höja förslagsanslaget utöver det belopp,
som anvisats för år 1921, utan håller riksdagen före, att anslaget kan
bibehållas jämväl för år 1922 vid 2,500,000 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att statsbidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
må från och med år 1922 utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 7 januari 1921 angivna grunder,
dels ock för år 1922 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bidrag
för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvärdsanstalter med oförändrat belopp,
‘2,500,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 5 A.
1420 21 8
58
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
81:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) medgiva,
att statsbidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
må från och med år 1922 utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder.
Eders Kung!. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig
kunna bifalla och får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att statsbidrag
till uppförande eller inrättande av tuberkolossjukvårdsanstalter må
från och med år 1922 utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari
1921 angivna grunder.
82:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning
(punkt 89) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag å
15,000 kronor för beredande av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade
personer för resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda
kustsanatorierna, att utgå under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t bestämmer.
83:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90) att
ordinarie reservationsanslaget för resestipendier åt läkare för studier i
tuberkulossjukvård må upptagas till oförändrat belopp, 2,000 kronor.
Under förevarande punkt har departementschefen upptagit frågan
om stipendier för läkare, som genomgå utbildningskurser i tuberkulossjukvård,
och därvid erinrat, att enligt nu gällande bestämmelser i
avseende å ifrågavarande stipendier antages stipendiat, som skall hava
avlagt medicine licentiatexamen, av medicinalstyrelsen samt är skyldig
att vid det av Konung Oscar lits jubileumsfonds sanatorier, som honom
av medicinalstyrelsen anvisas, deltaga i en av överläkaren vid sanatoriet
given studiekurs under 60 dagar. Av stipendiebeloppet, som
numera utgör 550 kronor, utbetalar styrelsen dels 240 kronor till
stipendiaten, sedan styrelsen prövat och godkänt dennes deltagande
i kursen, dels till sanatoriets överläkare, såsom ersättning för ledningen
av undervisningen, 100 kronor, dels ock till sanatoriets styrelse,
såsom ersättning för kost och rum åt stipendiaten, 3 kronor 50 öre
om dagen.
Departementschefen har nu uttalat sig för dels att stipendiebeloppen
höjas till 1,000 kronor, vilket belopp skulle fördelas sålunda, att
340 kronor skulle utbetalas till stipendiaten, 300 kronor till sanatoriets
överläkare samt 6 kronor om dagen till styrelsen vid sanatoriet såsom
ersättning för kost och rum, dels ock att, därest medicine licentiat icke
finnes såsom sökande till stipendium, medicine kandidat skulle kunna
antagas till stipendiat.
Riksdagens skrivelse Kr 5 A.
59
Något anslag för ändamålet tiar departementschefen icke ansett
behöva nu av riksdagen begäras, vid det förhållande att å de på extra
stat för åren 1911—1916 beviljade stipendieanslagen funnes en reservation
å något över 12,000 kronor.
Riksdagen, som visserligen i likhet med departementschefen ansett
en viss förhöjning av stipendiebeloppens storlek erforderlig, har dock
icke funnit sig böra medgiva, att en så avsevärd förhöjning, som den
av departementschefen ifrågasatta, nu vidtages, utan har riksdagen ansett
förhöjningen böra begränsas till 800 kronor, vilket belopp skulle fördelas
med 300 kronor till stipendiaten, 200 kronor till läkaren vid
sanatoriet och 5 kronor om dagen till sanatoriets styrelse.
Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad departementschefen
under förevarande punkt uttalat, får alltså anmäla, att
riksdagen för sin del beslutat, att för utgående av stipendier för läkare,
som genomgå utbildningskurser i tuberkulossjukvård, skola gälla av
riksdagen här ovan angivna grunder.
84:o) Eders Kung!. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att
till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur Konung
Oscar H:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att användas i
enlighet med av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
Till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur
Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna hava alltsedan
år 1905 anslag beviljats av riksdagen. Sålunda har 1919 års
lagtima riksdag för ifrågavarande ändamål beviljat dels för år 1920 ett
förslagsanslag, högst, 400,000 kronor och dels på tilläggsstat för år
1919 ett förslagsanslag, högst, 300,000 kronor, varav hälften skulle
täcka beräknad brist under år 1918 och hälften sådan brist under år
1919. Vidare har 1920 års riksdag på tilläggsstat för samma år anvisat
ett förslagsanslag, högst, 1,021,000 kronor, därav 400,000 kronor
avsåge att, jämte förberörda på tilläggsstat för år 1919 anvisade belopp
å 150,000 kronor, täcka bristen för sistnämnda år, ävensom å extra
stat för år 1921 beviljat ett förslagsanslag, högst, 750,000 kronor.
Till upprätthållande av verksamheten vid sanatorierna ifråga har
Eders Kungl. Maj;t (punkt 24) på 1921 års tilläggsstat äskat ett förslagsanslag,
högst, 54,232 kronor att användas i enlighet med av Eders
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
med hänsyn till den nedgång å pris å förnödenheter av skilda slag,
60
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
som under senare tid ägt rum, och i betraktande av att de av överstyrelsen
för ifrågavarande jubileumsfond verkställda beräkningarna angående
anslagsbehovet för nästkommande år uppgjorts i augusti 1920,
funnit sig böra nedsätta det av Eders Kungl. Maj:t å 1922 års stat äskade
beloppet till 700,000 kronor. Enligt vad riksdagens vederbörande utskott
inhämtat, lärer den brist, som uppstått i 1919 års räkenskaper, kunna
täckas av de anslag, som av riksdagen för åren 1920 och 1921 anvisats,
och kan riksdagen sålunda ej bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställningom
ytterligare anslag för sistsagda år.
Riksdagen har alltså till upprätthållande av verksamheten vid de
genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna
på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 700,000
kronor, att användas i enlighet med av Eders Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser.
85:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92), att på
extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag å 300,000 kronor att
användas till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet
under villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de nu gällande.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen på extra stat för år 1922 beviljat
ett förslagsanslag å 300,000 kronor att användas till statsbidrag
för understödjande av dispensärverksamhet under villkor i huvudsaklig
överensstämmelse med de nu gällande.
86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att på
extra stat för år 1922 anvisa dels ett förslagsanslag, högst, 15,000
kronor såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets
poliklinik, dels ock ett förslagsanslag av 31,000 kronor såsom
bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets klinik, allt att
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen för socialdepartementet
i statsrådsprotokollet angivna grunderna.
Till täckande av brist som uppstått för radiumhemmets verksamhet
under år 1920 har Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstat för innevarande år
äskat ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra anvisa anslag i överensstämmelse
med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit såväl för år 1921 som för år 1922
och icke haft något att erinra mot de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
grunderna för utanordnande av anslagen för sist sagda år, anmäler
alltså nu beträffande 1922 års stat, att riksdagen på extra stat för år
1922 anvisat dels ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor såsom bidrag
till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets poliklinik, dels ock
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
61
ett förslagsanslag av 31,000 kronor såsom bidrag till upprätthållande
av verksamheten vid hemmets klinik, allt att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 7 januari 1921 angivna grunderna.
87:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 94)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande
av bidrag, enligt nu gällande grunder, till medellösa eller mindre
bemedlade personer för resor till och från radiumhemmet i Stockholm på
extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag å 15,000 kronor.
88:o) Eders Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95), att
till statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 2,000,000
kronor.
Riksdagen, som funnit det icke vara erforderligt, att ifrågavarande
anslag uppföres med så högt belopp som det av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna, håller före, att en sänkning av anslaget med 500,000 kronor
kan äga rum.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till statsbidrag för uppförande,
inrättande eller inlösen av epidemisjukhus på extra stat för år
1922 anvisat ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor.
89:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 96) att
till statsbidrag för driften av epidemisjukhus på extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag av 600,000 kronor.
Riksdagen, som ansett, att en proportionsvis lika stor minskning
kan äga rum beträffande förevarande anslag som ifråga om det under
nästföregående punkt upptagna, får alltså anmäla, att riksdagen till
statsbidrag för driften av epidemisjukhus på extra stat för år 1922 anvisat
ett förslagsanslag av 450,000 kronor.
90:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 97),
dels medgiva, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll av
skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra
inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från och med
år 1921 utgå i enlighet med av departementschefen förordade grunder;
dels ock upptaga det å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg till oförändrat belopp 179,500 kronor.
Vid behandling år 1919 av frågan angående anslag till kliniker vid
vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg anförde riks
-
62
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dagen, att riksdagen ansåg det kunna ifrågasättas, huruvida icke i fortsättningen
statsbidraget till ifrågavarande anstalter borde bestämmas
till visst belopp för varje å anstalt intagen patient eller elev och sålunda
icke, på sätt Eders Kungl. Maj:t då föreslagit, ställas iförhållande
till anstalternas driftkostnader.
.Riksdagen, som alltjämt hävdar denna uppfattning, har icke funnit
sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om ändring i de nu
gällande grunderna för statsbidrags utgående.
Vad det av Eders Kung]. Maj:t äskade anslagsbeloppet beträffar,
har detsamma icke givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får sålunda anmäla, dels att Eders Kungl. Maj:ts förslag
om ändring i grunderna för utgående av statsbidrag till anordnande av
kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg,
till underhåll av skol- och uppfostringsliem för vanföra samt till understöd
åt de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för
bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m.
icke av riksdagen bifallits;
dels ock att riksdagen upptagit det å riksstaten uppförda ordinarie
förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg till oförändrat belopp, 179,500 kronor.
91 ro) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98) har
riksdagen upptagit det å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till underhåll av skol- och uppfostringsliem för vanföra med oförändrat
belopp, 131,400 kronor.
92:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 99) har riksdagen upptagit det å riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av
föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för
vanföra in. in. till oförändrat belopp, 184,500 kronor.
93:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100), att till
understöd åt Eugeniahemmet på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 80,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
grunder.
A tilläggsstat för innevarande år har Eders Kungl. Maj:t föri frågavarande
ändamål jämväl äskat ett förslagsanslag, högst, 80,000 kronor.
Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att Eugenialiemmet,
vars verksamhet givetvis måste anses vara av mycket
behjärtansvärd art, på grund av krisförhållandena kommit i ett brydsamt
ekonomiskt läge. Å andra sidan måste riksdagen med bekymmer
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
63
konstatera, att jämväl denna framställning utgör ett led i en allmän
tendens tios på enskilt initiativ tillkomna välgörenhetsanstalter att under
fordrande tidsperioder söka överflytta eu större eller mindre del av sin
ekonomiska börda på statsverket och att sedan allt framgent vidbliva
en dylik ställning. Riksdagen har därför trott sig böra i nu förevarande
tall lösa frågan på så sätt, att ett tillfälligt anslag lämnas såsom hjälp
för anstalten att komma ur de nuvarande svårigheterna, och sker detta
under uttalande av den förvissning, att det skall lyckas de betydande
enskilda krafter, som hittills stått bakom och ekonomiskt bisträckt
denna anstalt, att framdeles utan -direkt statsunderstöd uppehålla verksamheten.
Vid sådant förhållande har riksdagen icke funnit skäl
uppställa andra särskilda villkor för anslagets åtnjutande än att verksamheten
under åren 1921 och 1922 upprätthålles i en omfattning,
ungefärlig med den nuvarande.
Riksdagen har ansett sig kunna bevilja ett belopp av 50,000 kronor
å 1921 års tilläggsstat och 50,000 kronor å 1922 års riksstat, eller
sammanlagt 100,000 kronor.
I annat sammanhang återkommande till förslaget beträffande anslag
å 1921 års tilläggsstat, får riksdagen, med åberopande av vad sålunda
anförts, alltså nu anmäla, att riksdagen till understöd åt Eugenialiemmet
på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 50,000
kronor.
94:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101), att från
och med år 1922 höja det ordinarie förslagsanslaget till bestridande av
kostnader för allmän hälso- och sjukvård, nu 275,000 kronor, med
725,000 kronor eller till 1,000,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra anvisa det utav Eders Kungl.
Maj:t äskade beloppet och icke funnit skäl till erinran mot vad departementschefen
undor förevarande punkt anfört — detta jämväl beträffande
framställningen rörande ersättning för patients inställelse för läkareundersökning
— får alltså anmäla, att riksdagen från och med år
1922 höjt det ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kostnader för
allmän hälso- och sjukvård, nu 275,000 kronor, med 725,000 kronor eller
till 1,000,000 kronor.
95:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102), att
till beredande av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima riksdaggodkända
grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag
av 230,000 kronor.
64
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, har av det
för år 1920 anvisade anslaget å 230,000 kronor allenast 3,347 kronor
18 öre utbetalats. Vid sådant förhållande har riksdagen ansett sig kunna
nedsätta anslaget för år 1922 med 100,000 kronor till 130,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till beredande av bidrag,
i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända grunder, för
lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader å
extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 130,000 kronor.
96:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 103) har riksdagen, i likhet’ med vad för innevarande år ägt
rum, på extra stat för år 1922 anvisat
dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm
av en statens skola för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag
å 8,000 kronor;
dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda
skola ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor;
dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor
i enlighet med gällande grunder ett förslagsanslag å 250,000
kronor.
97:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 104), har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 500,000
kronor.
98:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 397) anmält, har
riksdagen
dels höjt det under rubriken x>Barnmorskeundervisningen och barnbördshusem
upptagna ordinarie anslag med 34,023 kronor, varigenom
samma anslag, nu 38,680 kronor, kommer att uppgå till 72,703 kronor;
dels ock till anordnande av repetitionskurser för barnmorskor å extra
stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 15,500 kronor.
99:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 107), har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, för bestridande av kostnaderna för skötseln av den å karantänsanstalten
på Känsö befintliga koloxidapparaten på extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.
100:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 108) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, som bidrag till skolföreståndaren J. Henrikssons i Rostock verksamhet
för odling av frön för uppdragande av medicinalväxter m. m.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 65
på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000
kronor.
101:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att
från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget till resestipendier
åt civila läkare från 3,500 kronor till 7,000 kronor.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle ifrågavarande
stipendier från och med nästkommande år utgå med 4,000
respektive 3,000 kronor. Stipendierna skulle sålunda fördubblas.
Riksdagen, som visserligen anser, att en förhöjning av ifrågavarande
anslag är motiverad, har emellertid funnit densamma böra begränsas
till femtio procent, i följd varav det större stipendiet kommer att utgå
med 3,000 kronor och det mindre med 2,250 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen från och med år 1922
höjt det ordinarie anslaget till resestipendier åt civila läkare från 3,500
kronor till 5,250 kronor.
102:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag och under uttalande
av sin anslutning till vad departementschefen anfört angående
höjning av Sveriges bidrag till internationella hälsovårdsbyrån i Paris,
har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till Sveriges andel
i kostnaderna för den internationella hälsovårdsbyrån i Paris med oförändrat
belopp 7,000 kronor.
103:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 312) anmält, har
riksdagen för provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden
m. m. beviljat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 72,500 kronor, att användas i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 14 mars 1921 angivna grunder.
Överståthållareämfoetet.
104:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 112) att till
fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» på extra stat för
1922 anvisa ett förslaganslag, högst, 95,000 kronor.
Ifrågavarande anslag, som för innevarande år utgår till samma
belopp, som det av Eders Kungl. Maj:t för år 1922 äskade, har för åren
1918, 1919 och 1920 utgjort respektive 38,400, 48,000 och 78,000 kronor.
De sålunda år efter år vidtagna förhöjningarna av anslaget hava i
huvudsak varit beroende på ökade pris å tryckalster och klichéer samt
ökade arbetslöner.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 5 A.
1120 21 9
6G
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Riksdagen, som med hänsyn till numera sjunkande framställningskostnader
anser, att en jämkning av det av Eders Kungl. Maj:t äskade
beloppet bör kunna äga rum, har nedsatt detsamma med 15,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till fortsatt utgivande av
tidningen »Polisunder rättelsen på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 80,000 kronor.
105:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 113), att
såsom bidrag för upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts ifrågavarande
förslag, anser sig emellertid böra ifrågasätta, huruvida icke anslaget
hädanefter skulle kunna i någon mån begränsas.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen såsom bidrag för
upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck på extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
Landsstaten.
106:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 114) att
l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1922 uppföra
dels för Stockholms län en länsbokhållare av andra lönegraden med
en årlig avlöning av 3,500 kronor, därav 2,000 kronor lön, 1,200 kronor
tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg; för Malmöhus
län en länsbokhållare av andra lönegraden med en årlig avlöning av
3.200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
för Östergötlands län en länsnotarie av andra lönegraden
med en årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och
1.200 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Norrbottens län eu länsnotarie
av andra lönegraden med en årlig avlöning av 3,350 kronor,
därav 2,000 kronor lön, 1,200 kronor tjänstgöringspenningar och 150
kronor ortstillägg, varjämte för samtliga ifrågavarande befattningshavare
kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg
å lönen, vart och ett å 500 kronor;
dels för Östergötlands län en landskontorist med en årlig avlöning
av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,
varjämte kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre
ålderstillägg å lönen, vart och ett å 400 kronor;
2:o) föreskriva, att för de nya befattningshavare, som på grund av
vad ovan föreslagits må varda uppförda å ordinarie stat, i tillämpliga
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
67
delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse
den 14 juni 1917 (nr 472) äro stadgade för åtnjutande av de från 1918
års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;
3:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1922 för
vartdera av Jönköpings och Gävleborgs län, med uteslutande samtidigt
från nämnda stat för vartdera länet av en landskontorist, uppföra ett
kvinnligt biträde av andra lönegraden;
4:o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppföras å
ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 507) angående nya avlöningsbestämmelser,
att tillämpas från och med år 1920, för de hos
ämbetsverk och myndigheter uppförda, under andra—åttonde huvudtitlarna,
med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna m. m., med däri genom kungörelse den 9 juli
1920 (nr 583) gjorda ändringar; samt
5:o) höja det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid
länsstyrelserna, nu 1,438,250 kronor, med 14,450 kronor till 1,452,700
kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kung!. Maj:ts
förevarande förslag, får alltså anmäla, att riksdagen
I) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1922 uppfört
dels för Stockholms län en länsbokhållare av andra lönegraden
med en årlig avlöning av 3,500 kronor, därav 2,000 kronor lön, 1,200
kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg; för Malmöhus
län en länsbokhållare av andra lönegraden med en årlig avlöning av
3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
för Östergötlands län en länsnotarie av andra lönegraden med
en årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200
kronor tjänstgöringspenningar, samt för Norrbottens län eu länsnotarie
av andra lönegraden med en årlig avlöning .av 3,350 kronor, därav
2,000 kronor lön, 1,200 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor
ortstillägg, varjämte för samtliga ifrågavarande befattningshavare kunna
efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg å lönen, vart
och ett å 500 kronor;
dels för Östergötlands län en landskontorist med en årlig avlöning
av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,
varjämte kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre
ålderstillägg å lönen, vart och ett å 400 kronor;
II) föreskrivit, att för de nya befattningshavare, som på grund av
vad ovan angivits må varda uppförda å ordinarie stat, i tillämpliga
68
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse
den 14 juni 1917 (nr 472) äro stadgade för åtnjutande av de från 1918
års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;
III) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1922 för
vartdera av Jönköpings och Gävleborgs län, med uteslutande samtidigt
från nämnda stat för vartdera länet av en landskontorist, uppfört ett
kvinnligt biträde av andra lönegraden;
IV) föreskrivit, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppföras
å ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 507) angående nya
avlöningsbestämmelser, att tillämpas från och med år 1920, för de hos
ämbetsverk och myndigheter uppförda, under andra—åttonde huvudtitlarna,
med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna m. in., med däri genom kungörelse den 9 juli
1920 (nr 583) gjorda ändringar; samt
V) höjt det ordinarie anslaget till tjänstemän och hetjänte vid
länsstyrelserna, nu 1,438,250 kronor, med 14,450 kronor till 1,452,700
kronor.
107:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 115), att
nedsätta det ordinarie anslaget till övergångsstat för landstaten, nu
39,500 kronor, med 3,100 kronor till 36,400 kronor.
Riksdagen har nedsatt det ordinarie anslaget till övergångsstat för
landsstaten, nu 39,500 kronor, med 3,100 kronor till 36,400 kronor.
108:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 116) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, för beredande för år 1922 av ortstillägg till vissa tjänstemän
och hetjänte vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län, på extra stat för
samma år anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,750 kronor.
109:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra stat
för år 1922 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag
av 800,000 kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor för åtnjutande
av bidrag från anslaget, användas till avlöning och underhåll av särskild
;polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas, under
medgivande tillika, dels att av detta anslag erforderligt belopp må användas
till åtgärder i särskilda fall för grövre brotts upptäckande och
misstänkta personers efterspanande och gripande, dels ock att Eders
Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode
åt den polistjänstemän, som förordnas att inom socialdepartementet bi
-
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
69
träda ej mindre vid förande av register över den polisstyrka, som kan
komma att nr vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande
för beredande av polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd,
än ock vid beredning inom departementet av frågor om samma polisstyrkas
användning i förekommande fall.
110:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 241) anmält, har
riksdagen till ersättning åt lappfogdar m. in. på extra stat för år 1922
anvisat ett reservationsanslag av 43,550 kronor.
lll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 119) dels
medgiva att för beredande av bostad åt landsfiskalen i Arjeplogs distrikt
må för Eders Kungl. Maj:ts och kronans räkning inköpas en i statsrådsprotokollet
omförmäld, å Arjeplogs kyrkoplats belägen fastighet samt
därstädes verkställas inrednings- och byggnadsarbeten i huvudsaklig
överensstämmelse med av länsstyrelsen i Norrbottens län jämte skrivelse
den 18 september 1920 till Eders Kungl. Maj:t insända ritningar
med däri av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringar, dels ock för ifrågavarande
ändamål på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 43,500 kronor.
I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den
ena inom första kammaren (nr 105) och den andra inom andra kammaren
(nr 73), vari hemställts, att riksdagen med ändring av Eders Kungl.
Maj:ts förslag måtte för beredande av bostad m. in. åt landsfiskalen i
Arjeplogs distrikt på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 38,100 kronor.
På grund av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen
ansett sig böra anvisa anslag för beredande av bostad åt landsfiskalen
i ovanberörda distrikt. Vid granskning av i ärendet ingivna ritningar
har riksdagen emellertid funnit, att det av länsstyrelsen i Norrbottens
län den 26 oktober 1920 avgivna förslaget för lösande av landsfiskalens
bostadsfråga bör, såsom i tillräcklig grad tillgodoseende det föreliggande
behovet, antagas.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med bifall till ovanberörda
motioner,
dels medgivit, att för beredande av bostad åt landsfiskalen i Arjeplogs
distrikt må för Eders Kungl. Maj:ts och kronans räkning inköpas en i
statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari 1921 omförmäld,
å Arjeplogs kyrkoplats belägen fastighet samt därstädes verkställas inrednings-
och byggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse med av
70
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
länsstyrelsen i Norrbottens län jämte skrivelse den 18 september 1920
till Eders Kungl. Maj:t insända ritningar med de inskränkningar som
av länsstyrelsen i skrivelse den 26 oktober 1920 ifrågasatts samt med
av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringar,
dels och föif ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1922 anvisat
ett reservationsanslag av 38,100 kronor.
Diverse.
112:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 330) anmält, har riksdagen
å extra stat för år 1922 anvisat
dels till statsbidrag, i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 29 april 1921 angivna grunder,
åt kommuner med Jlera för uppförande av vissa bostadsbyggnader ett reservationsanslag
å 1,500,000 kronor att direkt utgå av byggnadsskattemedel;
dels
ock till utförande genom ingenjör svetenskapsakademien av teknisktvetenskapliga
undersökningar på byggnadsomrädet ett förslagsanslag, högst,
85,000 kronor.
113:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) har
riksdagen till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över
finansärenden den 7 januari 1921 angivna grunder, av extra lönetillägg
åt en del tjänstemän och betjänte i de till socialdepartementet hörande
ämbetsverk och kårer på extra stat för år 1922 anvisat såsom förslagsanslag
ett belopp av 3,000 kronor.
114:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har riksdagen från och med år 1922 sänkt det under femte huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till ålder stillägg, nu 500,000
kronor, med 50,000 kronor till 450,000 kronor.
115:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 279) anmälts, har riksdagen
under femte huvudtiteln uppfört ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar med 800,000 kronor.
Övriga ordinarie anslag.
116:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under femte huvudtiteln, har Eders Kungl. Maj:t
icke föreslagit annan ändring än att, till jämnande av huvudtitelns slut
-
71
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
summa, förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, som
icke skola av andra medel gäldas, måtte böjas från dess nuvarande belopp
300,044 kronor med 77 kronor till 300,121 kronor.
Riksdagen får anmäla, att samtliga ordinarie anslag under femte
huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, för år 1922
fastställts till samma belopp, som uti innevarande års riksstat; dock att
förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola
av andra medel gäldas, för jämnande av huvudtitelns slutsumma höjts
från 300,044 kronor med 42 kronor till 300,086 kronor.
Stockholm den 17 juni 1921.
«
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
1
Verkliga utgifter.
V. Femte huvudtitein. Socialdepartementet.
—- |
=-==-112- |
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie ] |
Extra |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor j |
Kronor |
||
A. Departementet. |
'' |
||||
1 |
Departementschefen .......................... |
24,000 |
|||
2 |
Övergångsavlöning för departementschefen, för- |
||||
slagsanslag, högst .......................... |
z,uuu |
||||
3 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli, |
! |
|||
förslagsanslag ............................ |
zöo,yoo |
||||
4 |
övergångsstat, förslagsanslag, högst ............ |
10,400 |
|||
5 |
Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst |
13,700 |
|||
Säger för departementet |
318,300 |
15,700 |
|||
B. Sociala verk och inrättningar. |
|||||
Riksförsäkringsanstalten: |
|||||
1 |
Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag ...... |
238,500 |
r |
||
2 |
Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslags- |
||||
anslag................................... |
1,450,000 |
||||
3 |
Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om för- |
||||
säkring för olycksfall i arbete, förslagsanslag |
50,000 |
||||
4 |
Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i |
j |
|||
anledning av livförsäkring i samband med lån |
'' |
||||
ur statens egnahemslånefond, förslagsanslag |
20,000 |
||||
5 |
Statens bidrag till fiskares försäkring, förslags- |
! |
|||
anslag .................................. |
34,000 |
322,500 |
1,470,000 |
||
Försäkringsrådet: |
i |
||||
6 |
Försäkringsrådet, förslagsanslag.............. |
87,000 |
|||
7 |
Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag .. |
70,000 |
|||
Socialstyrelsen: |
1 |
||||
8 |
Socialstyrelsen, förslagsanslag................ |
312,000 |
|||
9 |
Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst |
137,000 |
|||
10 |
Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling |
1 ...... |
|||
i arbetstvister, förslagsanslag .............. |
144,000 |
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 5 A.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
||
\ 11 |
Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister |
30 non |
|||
i 12 |
Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslags-anslag .............................. |
1 n nnn |
|||
13 |
Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslags-anslag .............................. |
ItljUUU 900 OOO |
|||
14 15 |
Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag |
30,000 3,000,000 140,000 750 iKn |
! |
||
16 |
Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopo-lets införande nödlidande personer, förslags-anslag .............................. |
||||
! 17 |
Internationella föreningen för arbetslöshetens |
| |
|||
18 |
Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, förslags-anslag, högst ........................... |
312,000 |
3,697,500 |
||
: 19 |
Arbetarskydd: Yrkesinspektionen ........................ |
164,100 |
|||
[ 20 |
Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Ker-stin Hesselgren, förslagsanslag, högst........ |
1,000 OO OOO |
|||
1 21 |
Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag, |
||||
| 22 |
Permanenta utställningen i Stockholm av skydds-anordningar mot olycksfall och ohälsa i ar-betet, förslagsanslag, högst ................ |
8,000 |
164,100 |
69,000 |
|
28 24 |
Statens tvångsarbetsanstalter: Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag . ■ |
556,000 15,000 |
571,000 |
||
25 26 27 |
Nykterhetsverksamhet: Alkoholistvård: Driftkostnader för statens vårdanstalt Anordnande och drivande av en ny Landskrona, förslagsanslag ....... 10,000 Avlöningar och vikariatsersättningar |
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
3
28
29
30
31
32
33a
33b
34
35
S 36
37
38
39
40
41
42
Ordinarie Extra
anslag j anslag
Bidrag till driftkostnaderna i övrigt
för statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholister, förslagsanslag .... 58,000|
Erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader, förslagsanslag 100,000
Statens kostnader för farliga alkoholister
m. in., förslagsanslag....... 17,000
Anordnande av erkända alkoholistanstalter,
reservationsanslag ........ 10,000
Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen
för ärenden rörande alkoholistvården,
förslagsanslag, högst ..... 3,600
Främjande av nykterhet och motarbetande av
drvckenskapens följder:
Förslagsanslag, högst .............• 22,7501
Reservationsanslag .............— _3,000
Understöd åt nykterhetsnämnderna »m. m., förslagsanslag,
högst, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel ..................
Sjukförsäkring:
Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag
Extra statsbidrag för år 1921 åt registrerade!
sjukkassor, förslagsanslag ................I
Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
förslagsanslag ........................
Tillsyn över understödsföreningar, förslagsanslag,
högst ............................
Arbetsrådet:
Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens
begränsning m. m., förslagsanslag ....
Kronor Kronor
286,995 |
|
25,750 |
|
100,000 |
|
2,800,000 |
1,800.000 150,000 6,000 |
Allmänna pensionsförsäkringen:
Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ............
Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag
..................................
Statens kostnad för pensionstillägg och understöd
åt de personer, som äro därtill berättigade
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915,
förslagsanslag............................
624,000
700,000
18,785,000
Ordinarie
anslag
Kronor
2,800,000
Extra
anslag
Kronor
412,745
1,956,000
164,100
4
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
; i |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
|
43 |
Bidrag till understöd åt de personer, som genom |
& £Qn nnn |
|||
44 45 |
Ersättning till postverket för dess bestyr med |
143,500 300 175,000 50,000 |
|||
46 |
Postsparbankens kostnader för tryckning och ex-pediering av pensionskvitton för treårsperioden |
||||
47 |
Ersättning till häradsskrivarna för pensionsför-teckningar, förslagsanslag ................ |
624,000 |
25,443,800 |
||
i 48 |
Fattigvård och barnavård: Fattigvården i Stockholm och landsorten...... |
. 9,564 |
|||
49 |
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ...... |
||||
50 |
Svenska fattigvårdsförbundet, förslagsanslag, |
9Q lön |
|||
51 |
Stipendier för bevistande av Svenska fattigvårds-förbundets kurs i Stockholm för utbildande av |
3,000 iq finn |
|||
52 |
Statsinspektion av fattigvården, förslagsanslag, |
||||
53 |
Bidrag till uppförande eller inrättande av arbets-hem, förslagsanslag ...................... |
80,000 100,000 r |
|||
54 |
Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för-slagsanslag ............................ |
||||
55 |
Allmänna barnhuset i Stockholm.............. |
84,700 2,750 28,380 |
|||
56 |
Frimurarbamhuset ................... |
||||
57 |
Barnhusen i landsorten ................ |
825,394 |
262,050 |
||
58 |
Diverse sociala ändamål: Nationalföreningen mot emigrationen, förslågs-anslag, högst ............................ |
in nnn |
|||
59 |
Drottning Sophias skyddshem, förslagsanslag, |
a. nnn |
|||
60 |
Frälsningsarméns räddningshem, förslagsanslag, |
m nnn |
|||
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
5
61 62 |
'' Göteborgs kvinnohem, förslagsanslag, högst .... |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
3,000 2,500 |
29,500 |
||||
Säger för sociala verk och inrättningar |
5,705,994 |
33 574 695 |
|||
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården. |
! |
||||
Medicinalstyrelsen med dithörande stater. |
|||||
1 |
Medicinalstyrelsen, förslagsanslag .............. |
352,100 |
|||
2 |
övergångsstat ................................ |
4,500 |
|||
B |
Medicinalstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, |
||||
högst ..................................... |
34,700 |
||||
4 |
Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare |
||||
hos medicinalstyrelsen, förslagsanslag, högst .. |
1,300 |
||||
Statsmedicinska anstalten: |
|||||
5 |
Statens bakteriologiska la- |
i |
|||
boratorium ............ 102,290 |
|||||
6 |
Upprätthållande av driften |
||||
vid statens bakteriologiska |
|||||
laboratorium, förslagsan- |
|||||
slag, högst ............ 120,000 |
|||||
7 |
Statens rättskemiska la- |
||||
boratorium ............ 19,550 |
|||||
8 |
Förstärkning av anslaget |
||||
till statens rättskemiska |
|||||
laboratorium, förslagsan- |
|||||
slag, högst.............. 6,200 |
|||||
9 |
Statens farmaceutiska la- |
||||
boratorium, förslagsanslag, |
|||||
högst .................. 21,700 |
121,840 |
147,900 |
|||
10 |
Förste provinsialläkare och provinsialläkare ---- |
1,506,300 |
|||
11 |
Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provin- |
||||
sialläkare m. m., förslagsanslag, högst........ |
52,400 |
||||
12 |
Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsial- |
||||
läkare å landsbygden, reservationsanslag...... |
150,000 |
||||
13 |
Provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare |
• |
|||
och provinsialläkare, förslagsanslag, högst .... |
220,000 |
||||
14 |
Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, för- |
||||
slagsanslag ................................ |
10,000 |
1 |
6
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
Omedelbart provisoriskt avhjälpande
bristen, särskilt i Norrbottens, Väster
Jämtlands län, förslagsanslag, högst
Resestipendier åt förste provinsialläk
reservationsanslag ................
anslag
1,000
slagsanslag.........................
Sjakvårdsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalterna:
Hospitals underhåll, förslagsanslag
............ 10,000,000
Bidrag till befordringsavgifter
för vissa befattningshavare
vid statens hospital
och asyler, förslagsanslag,
högst ..................
Resestipendier åt vid statens
hospital och asyler anställda
läkare, reservationsanslag
..................
Nytt hospital vid Hälsingborg,
reservationsanslag,
att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel . .
Bostadshus för personal vid
Uppsala hospital och asyl,
reservationsanslag ......
Vattenreningsverk vid Östersunds
hospital, reservationsanslag
............
Tillbyggnad av maskinhuset
vid Stockholms hospital,
reservationsanslag ....
Inköp av visst markområde
m. m. för Härnösands hospital,
förslagsanslag, högst
Anstalter för obildbara sinnesslöa,
förslagsanslag ....
Anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka,
förslagsanslag
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
5,000 . 31,000 40,000 |
50,000 |
2,060,740 |
666,300 |
45,000
4,000,000 |
|
230,800 |
|
165,000 |
|
60,000 |
|
450,000 |
22,100 |
700,000 |
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
7
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
29 |
Epileptikeranstalter, förslags- |
||||||
anslag ................ |
100,000 |
||||||
30 • |
Vissa ändrings- och repara-tionsarbeten m. m. för sta-tens uppfostringsanstalt för Drottning Sophias stiftelses |
57,000 |
|||||
31 |
Avlöningar och vikariatser-sättningar åt befattningsha-vare vid statens uppfost-ringsanstalt för sinnesslöa |
12,025 |
|||||
1 32 |
Bidrag till driftkostnader i |
29,800 |
|||||
33 |
Avlöningar och vikariatser- |
||||||
| |
sättningar m. in. åt befatt-ningshavare vid statens |
• |
|||||
anslag, högst ............ |
3,880 |
||||||
34 |
Bidrag till driftkostnader i |
||||||
övrigt vid statens uppfost-ringsanstalt för sinnesslöa |
8,450 |
11,251,000 |
4,634,055 |
||||
Övriga sjukvårdsanstalter: |
|||||||
35 |
Lasaretts underhåll ...... |
15,774 |
|||||
36 |
Resestipendier åt ordinarie |
3,000 |
|||||
37 |
Underhåll av Järvsö sjuk-hus för spetälska........ |
23,500 |
|||||
38 |
Täckande av brist å anslaget |
12,000 |
|||||
39 |
Bidrag för driftkostnader- |
na vid tuberkulossjukvårdsanstalter,
förslagsan
-
slag .................. 2,500,000
8
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
40
41
42
48
44
45
46
«|
J
49
50
51
52
58 i
i
Resebidrag till vissa patienter
vid kustsanatorierna,
förslagsanslag ..........
Resestipendier åt läkare för
studier i tuberkulossjukvård,
reservationsanslag .. 2,000
De genom medel ur Konung
Oscar II :s jubileumsfond
inrättade folksanatorierna,
förslagsanslag, högst ....
Statsbidrag till dispensärverksamhet,
förslagsanslag
Behandling av medellösa lupwspatienter
från landsorten,
förslagsanslag ...... 30,000
Radiumhemmets poliklinik,
förslagsanslag, högst ....
Radiumhemmets klinik, ^förslag
sanslag ............
Resebidrag till vissa patienter
vid radiumhemmet,
förslagsanslag ..........
Statsbidrag för uppförande,
inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus, förslagsanslag
................
Statsbidrag för driften avepidemisjukhus,
förslagsanslag
..............__
Vanföreväsendet:
Kliniker vid vanföreanstal^
terna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, förslagsanslag
............. 179,500
Polikliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg,
förslagsanslag .......... 15,000
Underhåll av skol- och uppfostringshem
för vanföra,
förslagsanslag .......... 131,400
Bidrag till resor för vanföra
jämte vårdare, förslagsanslag
................ 35,000
15,000
700.000
300.000
15.000
31.000
15.000
1,500,000
450.000
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
2,574,274
Extra
anslag
Kronor
3,038,000
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
9
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
54 |
De i Stockholm, Göteborg |
||||
och Hälsingborg inrättade |
. |
||||
undervisningsanstalterna |
|||||
för vanföra m. m., för- |
|||||
slagsanslag ............ 184,500 |
|||||
55 |
Eugeniahemmet, förslags- |
||||
anslag, högst .......... 50,000 |
545,400 |
50,000 |
14,370,674 |
7,722,055 |
|
Hälsovård i allmänhet. |
|||||
56 |
Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för- |
||||
slagsanslag ................................ |
1,000,000 |
||||
57 |
Lindring i mindre bemedlade patienters å lands- |
||||
bygden sjukvårdskostnader, förslagsanslag ---- |
130,000 |
||||
58 |
Statens skola för utbildning av distriktssköterskor, |
• |
|||
förslagsanslag .............................. |
8,000 |
||||
59 |
Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av |
||||
statens skola för utbildning av distriktsskö- |
|||||
terskor, förslagsanslag, högst ................ |
20,000 |
||||
60 |
Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor, |
||||
förslagsanslag .............................. |
250,000 |
||||
61 |
Statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor, |
||||
förslagsanslag ............................ |
500,000 |
||||
62 |
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen |
72,703 |
|||
63 |
Repetitionskurser för barnmorskor, förslagsanslag, |
||||
högst ..................................... |
15,500 |
||||
64 |
Ortopediska institutet ........................ |
8,250 |
|||
65 |
Skyddskoppympningen, förslagsanslag .......... |
240,000 |
|||
66 |
Karantänsanstalten på Känsö, förslagsanslag, |
||||
högst ..................................... |
16,600 |
||||
67 |
Skötsel av den å karantänsanstalten på Känsö be- |
||||
fintliga koloxidapparaten, förslagsanslag, högst |
1,000 |
||||
68 |
Bidrag till odling av frön för uppdragande av me- |
||||
dicinalväxter m. m., förslagsanslag, högst...... |
3,000 |
||||
69 |
Svenska läkarsällskapet ...................... |
3,000 |
|||
70 |
Resestipendier åt civila läkare ................ |
5,250 |
|||
71 |
Sveriges andel i kostnaderna för den internationella |
||||
hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag ...... |
7,000 |
||||
72 |
Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom |
||||
rikets ödemarksområden m. m., förslagsanslag, |
|||||
högst ..................................... |
72,500 |
1,352,803 |
1,000,000 |
||
Säger för inedicinalstalen samt hälso- och sjuk- |
1 ! i |
||||
vården .................................... |
. |
17,784,217 |
9,388,355 |
Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 14 samt. Nr 5 A.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
1
2
3
D. Överståthållarämbetet.
överståthållarämbetet ........................
Utgivande av > Polisunderrättelser», för slag sanslag,
högst .....................................
Centralbyrån för fingeravtryck, förslagsanslag . .
Säger för överståthållarämbetet
E. Landsstaten.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
80,000
30,000
123,822j 110,000
123,822
1 |
Landshövdingarna .......................... |
318,500 |
|||
2 |
Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna..... |
1,452,700 |
|||
3 |
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., för- |
||||
slagsanslag, högst .......................... |
12,000 |
||||
4 |
Arvoden åt extra länsnotarier m. m., reservations- |
||||
anslag ..................................... |
383,000 |
||||
5 |
Fögderiförvaltningarna ...................... |
2,358,531 |
|||
6 |
Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, |
||||
förslagsanslag ............................. |
25,000 |
||||
7 |
övergångsstat ................................ |
36,400 |
|||
8 |
Ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid |
||||
landsstaten i Göteborgs och Bohus län, förslags- |
|||||
anslag, högst .............................. |
3,750 |
||||
9 |
Avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på |
||||
landet, förslagsanslag ...................... |
800,000 |
||||
10 |
Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag |
43,550 |
|||
11 |
Bostad åt landsfiskalen i Arjeplogs distrikt, reser-i |
||||
vationsanslag ..............................j |
38,100 |
||||
Säger för landsstaten |
4,586,131 |
885,400 |
|||
F. Diverse. |
|||||
1 |
Statsbidrag åt kommuner m. fl. för uppförande av |
||||
vissa bostadsbyggnader, reservationsanslag, att av |
|||||
byggnadsskatt direkt utgå.................... |
|||||
2 |
Utförande genom ingenjörsvetenskapsakademien av |
1,500,000 |
|||
tekniskt-vetenskapliga undersökningar på bygg- |
|||||
nadsområdet, förslagsanslag, högst............ |
85,000 |
||||
3 |
Extra lönetillägg, förslagsanslag ................ |
3,000 |
|||
4 |
Ålderstillägg, förslagsanslag .................... |
450,000 |
|||
5 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .. |
. 800,000 |
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
11
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
||
6 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, |
225,000 40,000 1,000,000 300,086 |
|||
7 |
|||||
! 8 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags- |
||||
9 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag ............ |
||||
Säger för diverse |
2,815,086 |
1,588,000 |
|||
Summa |
.......... |
31,333,550 |
45,562,150 |