Riksdagens skrivelse Nr 45.

1

Nr 45.

Godkänd av första kammaren den 11 februari 1921.

Godkänd av andra kammaren den 11 februari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till förordning om
ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober
1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst
m. m., dels ock väckt motion angående ändrade
bestämmelser om taxering för barns inkomst.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 2.)

Till Konungen.

I en den 7 januari 1921 dagtecknad proposition, nr 31, har Eders
Kungl. NIaj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till

dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28
oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst;

dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen samma
dag om inkomst- och förmögenhetsskatt;

dels ock förordning om undantag i visst fall från skyldighet att
meddela underrättelse, varom förmäles i 23 § 2 mom. förordningen
sagda dag om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Till behandling i samband med förevarande proposition har funnits
lämpligt upptaga en i riksdagens första kammare väckt motion, vari
föreslagits, att riksdagen måtte besluta dels sådan ändring av förordningen
om bevillning av läst egendom och av inkomst, att skattskyldig icke
bleve taxerad för barns inkomst, därest barnets inkomst med minst 20
kronor överstege det vid inkomstbevillningen gällande ortsavdraget, dels
ock att författning i sådant syfte skulle träda i kraft dagen efter författningens
utfärdande.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 45.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 45.

Emot propositionens innehåll bär riksdagen icke funnit något att
erinra. De föreslagna förändringarna i skatteiorfättningarna liksom ock
den nyssnämnda nya förordningen synas välgrundade och av behovet
påkallade.

Emellertid föreligga till riksdagens behandling andra ärenden med
förslag, som delvis beröra samma författningsrum, i vilka Eders Kungl.
Maj:t föreslagit ändringar. Ett uppskov med behandligen av propositionen
i avvaktan på dessa ärendens avgörande är åter uteslutet redan
av den anledningen, att propositionens bestämmelser avses skola vinna
tillämpning vid årets taxering. Riksdagen har därför funnit lämpligast
att för närvarande begränsa giltigheten av de föreslagna äudriugarna
i skatteförfattningarna till innevarande år. Genom att nu
stanna vid en provisorisk förordning i ämnet vinnes, att framdeles under
riksdagen de ändringar kunna föreslås, vilka tilläventyrs finnas påkallade
i de författningsrum, som beröras av propositionen.

Under ärendets förberedande behandling har från finansdepartementet
överlämnats en promemoria angående ytterligare ett par punkter,
däri skatteförfattningarna tarvade beriktigande. Innehållet av denna
promemoria är i korthet följande.

Enligt den ändring, som 10 § bevillningsförordningen genom förra
årets riksdagsbeslut undergick, skall endast den, vare sig svensk medborgare
eller utlänning, som är eller bör vara i riket mantalsskriven,
vara skyldig erlägga bevillning för härifrån åtnjuten lön eller pension.
Härigenom hava bestämmelserna i 14 § g) och h) om särskilda beskattningsorter
för utrikes boende löntagare och pensionstagare blivit överflödiga.
De borde nu, såsom obehövliga och tilläventyrs missledande,
avlägsnas.

Ett liknande förbiseende av konsekvensändring har förekommit
beträffande 25 § 1 mom. skatteförordningen. Första stycket i sagda
mom. blev förra året omlagt så att taxering av äkta makar var för sig
gjordes till regel, medan den tidigare regeln om samfäld taxering blev
undantag. Emellertid fick andra stycket, som hade avseende å fäll av
särtaxering, kvarstå orubbat och erhöll därigenom oriktigt anslutning
till den nya undantagsbestämmelsen om gemensam taxering. Detta förhållande
borde nu rättas, såsom redan från början skett med motsvarande
stadgande i bevillningsförordningen (8 § 2 mom.).

Givetvis har riksdagen funnit korrigering böra ske i båda de angivna
fallen, och har riksdagen i de provisoriska författningar, som riksdagen
antagit, infört ändringar i överensstämmelse med omförmälda promemoria.

Riksdagens skrivelse Nr 45. 3

* Därjämte har riksdagen funnit sig böra göra en ändring i taxe ringsförordningen

11 § 2:o) e). Där stadgas skyldighet för styrelse
eller likvidatorer för aktiebolag, solidariska bankbolag och ekonomiska
föreningar att lämna uppgift å utdelning, som nästföregående år tillkommit
delägare eller medlemmar. Denna skyldighet omfattar varje
delägare och även det minsta utdelade belopp. Det är således tydligt,
att hos taxeringsnämnderna kommer att samlas ett synnerligen stort
uppgiftsmaterial, som emellertid, då fråga är om jämförelsevis ringa
belopp, har föga eller intet värde nr taxeringssynpunkt. Mycket skulle
vinnas i sparat besvär, ej blott för de uppgiftsskyldiga utan även för
de redan med taxeringsuppgifter överbelastade nämnderna, om uppgiftsplikten
begränsades till visst minimibelopp av utdelning. Med hänsyn
till att de beskattningsbara beloppen uttryckas i jämna tiotal kronor,
hai riksdagen ansett ett sådant minimum lämpligen böra stanna vid 5
kronor. Riksdagen har företagit ändring i omförmälda syfte och har
även denna ändring givits form av en provisorisk författning med giltighet
för innevarande års taxering.

Syftet med ovannämnda motion är att förekomma tillämpningen
av ett stadgande, vars praktiska konsekvenser icke varit av lagstiftaren
avsedda. Enligt bestämmelse i 8 § 2 mom. bevillningsförordningen
skall skattskyldig taxeras för inkomst, som åtnjutits av hemmavarande
barn under 21 år, därest barnen icke själva skola taxeras till inkomstoch
förmögenhetsskatt, vilket är fallet, då barnets inkomst överstiger
det skattefria ortsavdraget. Såsom i motionen framhålles, är denna
bestämmelse närmast hämtad från 1920 års förslag till kommunalskattelag.
Detta hade i sin ordning haft till mönster motsvarande, år
1919 tillkomna bestämmelse i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.
Den betydelsefulla skillnaden förefanns emellertid, att kommunalskattelagen
hade som gräns på förevarande punkt ett ortsavdrag,
blott hälften sa stort som det vid statsbeskattningen medgivna. Vid
kommunalskattefrågans provisoriska lösning förra året upptogos från
Kungl. Maj:ts förslag bl. a. dess regler för familjebeskattningen. Vid
den nu förvarande bestämmelsens nödtorftiga formella omredigering
blev uttrycket »kommunal inkomstskatt)) ersatt med »inkomst- och förmögenhetsskatt»
utan att man, efter motiveringen att döma, avsett eller
gjort Malt för sig den reala olikhet, som måste följa på grund av
kommunalskattelagens lägre gränssiffra för självständig taxering av barn.
i. otionären har genom exempel påvisat de hårda konsekvenserna av den
nya bestämmelsen.

4

Riksdagens skrivelse Nr 45.

Då riksdagen delar motionärens uppfattning, att den antydda, av ,
1920 års riksdag vidtagna skärpningen av den kommunala familjebeskattningen
helt visst varit oavsiktlig och i varje iall synes komma att
leda till obillig beskattning i vissa fall, har riksdagen icke tvekat att
ansluta sig till motionen. Det förslag till ändring på förevarande punkt,
som i enlighet med motionens syfte utarbetats å finansdepartementets
lagbyrå, synes böra vinna omedelbar tillämpning. Det har därför, i
likhet med övriga, ovan tillstyrkta korrigeringar av den nya
nino-en, ansetts böra tillsvidare antagas för allenast detta ar. Da detsamma
berör ej allenast bevillningsförordningen utan ock den redan
utfärdade förordningen den 19 november 1920 med särskilda bestämmelser
om avdrag vid 1921 års taxering till bevillning for inkomst,
har riksdagen vält formen av en särskild provisorisk författning såsom
den lämpligaste. Till författningen har fogats anvisning med exempel
i fråga om dess tillämpning.

Det nya deklarationsformuläret har avsetts skola föranleda en sådan
deklaration av s. k. realisationsvinster, att under C III bleve upptagna
vinsterna å samtliga realisationer, som lämnat vinst, utan avdrag
för förlust å andra dylika affärer. Detta avdrag har avsetts skota
•göras under »allmänna avdrag» bland Övriga förlustavdrag. Icke desto
mindre har under C III den gamla deklarationsformeln »realisationsvinst
efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär» kommit
att kvarstå orubbad. Härigenom öppnas onekligen tillfälle till dubbla förlustavdrag,
vilken risk givetvis bör mötas redan i fråga om arets taxerino-.
Då det, såsom ovan erinrats, icke lämpligen går för sig att för
denna taxering anskaffa nya formulär, synes nödvändigt, att taxeringsmyndigheternas
uppmärksamhet blir fastad på angelägenheten att tifl
förekommande av dubbla avdrag i berörda hänseende infordra noggranna
specifikationer från deklaranterna i förekommande fall. I ör sådant ändamål
torde böra av Kungl. Maj:t utfärdas cirkulär i ämnet till länsstyrelserna
(respektive överståthållarämbetet) med åläggande för dem att låta vederbörande
kronoombud och beskattningsnämuder få behörig del av cirkuläret.

Vid behandlingen av det ovan omförmälda förslaget till ändring i
11 8 2 mom. bevillningsförordningen har riksdagen uppmärksammat,

hurusom kommunallagarnas bestämmelse (57 §) om arrendator skyldighet
att utgöra kommunalutskylder för arrenderad fast egendom möjligen
kan bliva misstolkad så, att nämnda skyldighet ansåges omfatta järn val
ägarens utskylder för inkomst av fastigheten, en tolkning, som ombanda
skulle kunna stödjas av det nu ifrågasatta förtydligandet i 11 § 2 mom.

5

Riksdagens skrivelse Nr 45.

av bestämmelsen om arrendator rätt att ensam från sin inkomst av
fastigheten åtnjuta det omhandlade avdraget med 5 respektive 6 procent
av taxeringsvärdet. Riksdagen har icke velat undeilåta att i detta
sammanhang framhålla behovet av en klargörande omredigering av
kommunallagarnas bestämmelse i hithörande avseende.

Under hänvisning till vad ovan anförts får riksdagen för Eders
Kungl. Maj:t tillkännagiva,

1) att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick antaga de
med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, nr 31, framlagda förslag
till förordningar om ändringar i vissa delar av förordningen den
28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst
och förordningen samma dag om inkomst- och förmögenhetsskatt, antagit
de i bilaga 1 vid denna skrivelse fogade

a) förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen
den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst,
att gälla vid 1921 års taxering, samt

b) förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen
den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt, att gälla vid
1921 års taxering;

2) att riksdagen antagit Eders Kungl. Majrts härvid i bilaga 2
fogade förslag till förordning om undantag i visst fall från skyldighet att
meddela underrättelse, varom förmäles i 23 § 2 mom. förordningen den
28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering;

3) att riksdagen antagit härvid i bilaga 3 fogade förslag till förordning
om särskild ändring i förordningen den 28 oktober 1910 om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, att gälla vid 1921
års taxering; samt

4) att riksdagen i anledning av ovan omförmälda motion antagit
härvid i bilaga 4 fogade förslag till förordning med särskilda bestämmelser
om taxering av vissa barns inkomst vid 1921 års taxering till bevillning.

Därjämte får riksdagen

5) hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att vad riksdagen här ovan
uttalat rörande deklaration och taxering av så kallade realisationsvinster
måtte genom Eders Kungl. Maj:ts försorg, på det sätt som finnes lämpligt,
skyndsamt bringas till vederbörandes kännedom.

Stockholm den 11 februari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

6

Riksdagens skrivelse Nr 45.

Bilaga 1.

Förslag

till

förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28 oktober 1910

(nr 116) angående bevillning av fast egendom samt av inkomst,
att gälla vid 1921 års taxering.

Härigenom forordnas, att 9 § 3 mom. samt 11 och 14 §§ i förordningen
den 28 oktober 1910 angående bevillning av läst egendom samt
av inkomst ävensom 3, 4, 7 och 8 §§ av de vid samma förordning
fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skola i nedan
angivna delar vid 1921 års taxering lända till efterrättelse i följande
ändrade lydelse:

9 § 3 mom.

Till inkomst av arbete räknas:

a) inkomst av rörelse eller yrke, såsom:

l:o) av bergsbruk — — — mejerihantering, potatismjölfabriker
och dylika näringar, i den mån de icke äro att hänföra till binäringar
till jordbruket; penningrörelse — — — ej särskilt nämnd skattepliktig
inkomst.

n §■

1 mom. Vid beräkning av skattskyldigs inkomst nästföregående
år må avdrag icke ske:

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans fasta egendom eller
näring nedlagda kapital; samt

d) för vad som använts — — — kapitalavbetalning å skuld.

2 mom. Däremot må avdrag ske:

l:o) vid beräkning av inkomst utav fast egendom:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade belopp av sex
för hundra av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet och fem för hundra
av taxeringsvärdet för annan fastighet, varav åtnjutits inkomst, varom
i 9 § 1 mom. a)—d) sägs, eller för frälseränta; skolande detta avdrag

7

Riksdagens skrivelse Nr 45.

ske från ägarens eller innehavarens inkomst av fastigheten eller frälseräutan
utom för det fall, att ägare eller innehavare åt landbo eller
arrendator upplåtit jord, då avdraget skall ske från landbons eller arrendatorns
inkomst av fastigheten;

b) för ränta---egendom, som använts i skattskyldigs rörelse

eller yrke; samt

3:o) vid uppskattning av inkomst från särskild inkomstkälla utom
i det fall, att ersättning för bestridande av särskilda, med tjänst eller
uppdrag föreuade kostnader, varom i 8 § 1 mom. förmäles, blivit av

stateu särskilt anvisad, för övriga utgifter---enligt bestämmelsen

i 4:o) b.

3 mom. — — —.

4 mom. — — —.

14 §.

Skattskyldig taxeras för inkomst av fast egendom, kapital och
arbete:

a) den som •— — — — — — — — — — — —----

f) de under — — — åtnjutits.

För annan inkomst — — — för taxering.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

Uppskattning av inkomst av fast egendom.

3 §.

Bestämmelserna om uppskattning---jakt och fiske å egen domen.

Under skogsbruk inbegripes — — — jordägares eller brukares
tillgodogörande för eget behov eller i egen rörelse eller genom försäljning
av virke — — — på grund av särskild upplåtelse.

Uppskattning av inkomst av rörelse m. m.

4 §-

De i 3:o) av anvisningarna — — — motsvarande inkomsters
taxering till bevillning; dock med iakttagande av bestämmelsen i 11 §

8

Riksdagens skrivelse Nr 45.

2 mom. 2:o) a) bevillningsförordningen om avdrag för det genom fastighetsbevillnmg:
beskattade, hyresvärdet motsvarande belopp av fem för
hundra av taxeringsvärdet å fastighet, som av ägaren begagnats till utövande
av sådan verksamhet, varom förmäles i 9 § 3 mom. a) l:o)
och 3:o) bevillningsförordningen.

I övrigt skall — — — levererats till statens kommunikations verk.

Uppskattning av inkomst utav arbetsanställning, tjänst eller pension.

7 §■

Lön och annan inkomst — — — finna tillämplig.

I avseende å inkomstberäkningen är särskilt att iakttaga, att till
taxering skall upptagas allt som i tjänst eller uppdrag uppburits, därunder
inbegripet även vad som av annan än staten anvisats till bestridande
av med tjänsten eller uppdraget förenade särskilda kostnader.
Vad som av staten anvisats till bestridande av dylika särskilda kostnader
skall däremot icke taxeras.

Vissa avdrag vid inkomstens uppskattning.

8 §•

Vid tillämpning — — — vara tillämpliga, därvid iakttages, att
avdrag för värdeminskning å byggnader genom slitning icke är tillåtet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Riksdagens skrivelse Nr 45.

9

Förslag

till

förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 (nr 115)
om inkomst- och förmögenhetsskatt, att gälla vid 1921 års taxering.

Härigenom förordnas, att i 10 § av förordningen den 28 oktober
1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt den punkt i första stycket,
som börjar med ordet »försäkringspremier», samt andra stycket ävensom
25 § 1 mom. andra stycket i samma förordning och l:o) av de vid
förordningen fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen
skola i nedan angivna delar vid 1921 års taxering lända till efterrättelse
i följande ändrade lydelse:

10 §.

försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för den
skattskyldiges och i förekommande fall även för den andre makens liv-,
kapital-, livränte-, olyckfalls- eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring;
dock att avdrag, som nu nämnts, ej må överstiga sammanlagt
200 kronor och ej heller åtnjutas av annan än svensk medborgare
som författningsenligt är i riket mantalsskriven.

Avdrag, varom i 9 och 10 §§ sagts, må äga rum endast om och
i den mån avdraget hänför sig till inkomst, för vilken inkomst- och
förmögenhetsskatt skall här erläggas av den skattskyldige, eller till
verksamhet, som av honom här i riket utövats.

25 §.

1 mom. Åkta makar — — — härför.

Skulle i fall, där båda makarna blivit taxerade, avdrag, vartill ena
maken enligt 10 § varit berättigad, överstiga dennes inkomst, må överskjutande
beloppet avräknas från den andre makens behållna inkomst.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 45. 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 45.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

1:°)

Inkomst av fast egendom.

___ 1 § 1»)

III. Till inkomst av skogsbruk hänföres — — — försäljning av
sådana skogseffekter (inkomst av skogsavverkning), dels genom förädling
av virke från fastighet, som av honom äges, brukas eller innehaves,
så framt förädlingen icke är att anse såsom särskild näring,
dels genom upplåtelse av avverkningsrätt — — — — nedgått i värde.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Riksdagens skrivelse Nr 45.

11

Bilaga 2.

Förslag

till

förordning om undantag i visst fall från skyldighet att meddela underrättelse,
varom förmäles i 23 § 2 mom. förordningen den 28 oktober 11)10 (nr 117)
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas som följer:

Har skattskyldig i deklaration eller uppgift enligt 16 § i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering i och för 1921 års taxering vid uppgivande av bevilluingspliktig
inkomst av rörelse eller yrke i enlighet med det för näringsidkare,
som föra handelsböcker, avsedda formulär till bilaga till C II i
deklarationsformuläret bland avgående poster vid punkt 5 i bilagan upptagit
visst belopp för värdeminskning å bj^ggnader, och har beskattningsnämnd
vid taxeringen i så måtto avvikit från deklarationen eller
uppgiften, att den enligt inramad uppgift å bilagan återstående bevillningspliktiga
inkomsten ökats med sagda belopp, skall denna omständighet
icke föranleda skyldighet lör beskattningsnämnd att tillsända den
skattskyldige sådan underrättelse, som omförmäles i 23 § 2 mom. i
berörda förordning, eller rätt för den skattskyldige att jämlikt 49 § 1
mom. c) eller 50 § i samma förordning överklaga taxeringen på den
grund, att dylik underrättelse ej blivit meddelad.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

12

Riksdagens skrivelse Nr 45.

Bilaga 3.

Förslag

till

förordning om särskild ändring i förordningen den 28 oktober 1910 (nr 117)
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering,
att gälla vid 1921 års taxering.

Härigenom förordnas, att 11 § första stycket 2:o) e) i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
skall vid 1921 års taxering lända till efterrättelse i följande ändrade
lydelse:

11 §•

2:o)---

e) av styrelse eller likvidatorer för svenskt aktiebolag eller svenskt
solidariskt bankbolag, som under nästföregående år lämnat utdelning till
delägarna, ävensom av ekonomisk förening, som under nämnda år lämnat
utdelning å insatser i föreningeu:

1) i fråga om solidariskt bankbolag, ekonomisk förening och sådant
aktiebolag, därifrån utdelning å aktie på grund av lag eller bolagsordning
icke får uppbäras av annan än den, som i behörig ordning
styrkt sin äganderätt till aktien:

uppgift å delägare eller medlemmar, som uppburit eller ägt uppbära
utdelning, uppgående till sammanlagt minst 5 kronor, samt å
utdelningens belopp;

2) i fråga om övriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under 1) omförmäles, i den mån ägare av
aktie är känd för styrelsen;

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Riksdagens skrivelse Nr 45.

13

Bilaga. 4.

Förslag till förordning

med särskilda bestämmelser om taxering av vissa barns inkomst
vid 1921 års taxering till bevillning.

Härigenom förordnas, att, utan hinder av vad i 8 § 2 monn fjärde
stycket i förordningen den 28 oktober 1910 om bevillning av fast egendom
samt av inkomst ävensom i förordningen den 19 november 1920
med särskilda bestämmelser'' om avdrag vid 1921 års taxering till bevillning
av inkomst stadgas däremot stridande, vid 1921 års taxeringtill
bevillning av inkomst skall iakttagas, att skattskyldig icke må taxeras
för barns inkomst, därest denna med minst 20 kronor överstiger hälften
av det vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för vederbörande
ortsgrupp gällande ortsavdrag; skolande i dylikt fall barnet självt taxeras
till inkomstbevillning, samt skattefritt avdrag för båda beräknas, såsom
vore de var för sig taxerade till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Anvisning.

Till ledning vid tillämpningen av ovan meddelade föreskrifter torde
kunna tjäna följande exempel:

* E., som har hustru och två hemmavarande barn under 21 år, är

bosatt å ort inom ortsgrupp V. Hans egen inkomst är 2,000 kronor,
det ena barnets inkomst 1,000 kronor och det andra barnets 760 kronor.
Då ortsavdraget är 1,500 kronor, blir intetdera barnet taxerat till inkomstoch
förmögenhetsskatt, varför E. taxeras även för båda barnens inkomst.
E:s till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade belopp blir alltså
3,760 kronor, det skattefria avdraget 2,400 (1,500 + 300 + 300 + 300)
kronor och det till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara
beloppet 680 kronor. I fråga om taxeringen till inkomstbevillning återigen
fyller det ena barnet villkoret att hava eu inkomst, som med minst
20 kronor överstiger hälften av ovannämnda ortsavdrag, d. v. s, 750
kronor. Detta barn, vars inkomst är 1,000 kronor, taxeras alltså självt
till inkomstbevillning, får ett skattefritt avdrag av 750 kronor och eu
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 45. . 3

14

Riksdagens skrivelse Nr 45.

till inkomstbevillning beskattningsbar inkomst av 120 kronor. E. däremot
taxeras icke till inkomstbevillning för detta barns inkomst, varför
hans till inkomstbevillning uppskattade inkomst blir 2,760 kronor. Å
andra sidan erhåller E. icke något skattefritt avdrag för barnet, utan
det skattefria avdraget blir hälften av 2,100 kronor eller 1,050 kronor
och E:s till inkomstbevillning beskattningsbara inkomst 1,180 kronor.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921