Riksdagens skrivelse Nr. 384.

1

Sr 384.

Godkänd av första kammaren den 17 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till fullmäktige i riksbanken, angående reglering
av avlöningsförhållanden m. m. vid riksdagens verk.

I anledning av framställningar från fullmäktige i riksbanken och
i riksgäldskontoret uppdrog Kungl. Maj:t den 18 juni 1920 åt löneregleringskommittén
att i samband med utförandet av det kommittén den 31
december 1919 meddelade uppdrag att verkställa utredning beträffande
definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala
ämbetsverken och fångvårdsstaten verkställa utredning och avgiva
förslag till ny lönereglering för riksbankens resp. riksgäldskontorets personal.

Vidare har Kungl. Maj:t, i anledning av framställning från styrelsen
för riksdagsbiblioteket, den 10 december 1920 uppdragit åt löneregleringskommittén
att, i samband med utförandet av nyssnämnda uppdrag, verkställa
utredning och avgiva förslag till ny lönereglering för riksdagsbibliotekets
personal.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 384—388.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Därjämte har i en inom riksdagen väckt motion förslag framställts
om förhöjd avlöning åt riksdagens justitieombudsman och riksdagens
militieombudsman samt tjänstemännen å deras expeditioner.

Med skrivelse den 16 april 1921 har kommittén till riksdagens
bankoutskott överlämnat betänkande angående reglering av löneförhållanden
m. m. för samtliga riksdagens verk, innefattat i delen LXIY av
kommitténs tryckta betänkanden.

Genom det avlöningsreglemente, som jämlikt 1919 års riksdagsbeslut
utfärdats för tjänstemän vid de s. k. kommunikationsverken, har ett
gemensamt lönesystem för dessa verk kommit till stånd, varjämte åtskilliga
i lönetekniskt hänseende nya principer vunnit tillämpning. I
anslutning härtill uppgjordes av löneregleringskommittén förslag till ny
definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen och
de centrala ämbetsverken; och har riksdagen numera i huvudsak godkänt
nämnda förslag. Sedan alltså huvudgrunderna för det nya lönesystemet
blivit av riksdagen godkända för tillämpning på förenämnda befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen, har löneregleringskommittén
för sin del icke ansett någon tvekan böra råda rörande lämpligheten att
tillämpa samma huvudgrunder vid revision av löneförhållandena inom
riksdagens verk, på det att därigenom inom denna del av statsförvaltningen
måtte bliva gällande den enhetlighet i avlöningsgrunder, som man
önskat genomföra med ifrågavarande lönesystem.

Kommittén har därför förordat, att i anslutning härtill nya lönebestämmelser
utfärdas för befattningshavare vid riksdagens verk, under
vilken benämning kommittén sammanfattat riksbanken, riksgäldskontor,
riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.
Då de särskilda för dessa verk gällande lönestaterna
reclan nu i ett flertal hänseenden vore till sina huvuddrag likformiga,
har kommittén funnit det lämpligast, att, med det för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk inom den civila statsförvaltningen
antagna’ avlöningsregleihente såsom mönster, ett gemensamt avlöningsreglemente
fastställdes för befattningshavare vid riksdagens verk.''

I den mån för något av dessa verk vissa föreskrifter av beskaffenhet
att icke böra ingå i avlöningsreglementet funnits erforderliga,
hava särskilda bestämmelser härom synts böra av riksdagen meddelas!

Riksdagen delar kommitténs uppfattning därom, att de nya lönepiinciper,
som pa sätt ovan nämnts godkänts för stora grupper av
statens befattningshavare, vinna tillämpning jämväl vid den revision av
löneförhållandena inom riksdagens verk, som nu blivit ifrågasatt.

Kommittén har emellertid erinrat om de särskilda förhållanden,

Riksdagens skrivelse Nr 384.

3

som vore rådande inom riksbanken; och har kommittén, med hänsyn till
det ekonomiska ansvar, som vilade på en avsevärd del av riksbankens
personal och som ansetts böra ställa denna personal i avlöningshänseende
på ett högre plan än eljest vore erforderligt, funnit sig ej kunna
lämna obeaktat, hurusom befattningshavarna vid riksbanken på grund av
gällande bestämmelser om entledigande icke i allo vore tillförsäkrade den
mera tryggade tjänsteställning, som i allmänhet tillkomme innehavare av
ordinarie statstjänster. Vid 1914 års lönereglering ifrågasattes icke någon
ändring i de uti berörda hänseende för riksbankens personal då bestående
undantagsförhållandena; och har kommittén icke heller nu funnit anledning
härtill.

Riksdagen, som delar den av kommittén sålunda uttalade mening,
har vid granskning av kommitténs föreliggande förslag i stort sett kunnat
ansluta sig till detsamma. Riksdagen har emellertid i vissa hänseenden
funnit skäl till avvikelser från kommitténs förslag.

Med hänsyn till den knappa tid, som för behandlingen av ifrågavarande
ärende stått riksdagen till buds, har riksdagen — även om riksdagen
på vissa punkter ej kunnat helt godkänna den av kommittén anförda
motiveringen — ansett särskild motivering erforderlig, endast i den
mån förändringar i kommitténs förslag beslutits.

Riksdagen vill först till behandling upptaga frågan om de särskilda
ordinarie tjänsternas placering å löneplanen.

Riksdagen har beslutit, att samtliga befattningar i riksbanken och
i riksgäldskontoret inom den nuvarande andra graden skola hänföras till
den 14:e lönegraden.

I nuvarande 3:e graden* är upptagen en andre bankosekreterare
och här kommittén ansett denne tjänsteman böra placeras i 16:e lönegraden,
varjämte för erhållande av likformighet med en sekreterarbefattning
i riksgäldskontoret benämningen andra bankosekreterare skulle
utbytas mot sekreterare.

Riksdagen har beslutit en särskild bestämmelse av innehåll, att den
nuvarande innehavaren av ifrågavarande befattning må, så länge han
kvarstår i densamma, erhålla en mot 17:e graden svarande tjänsteställning
och således, med bibehållande av den nuvarande benämningen andre
bankosekreterare, åtnjuta avlöning och pension med samma belopp som
till sistnämnda grad hänförda befattningshavare.

Kommittén har till den 18:e lönegraden hänfört bland annat två
av bankokommissarierna, nämligen den kommissarie, som förestår revi -

4

4

Riksdagens skrivelse Nr 384.

sionsavdelningen, benämnd förste revisor, samt den kommissarie, som
förestår riksbankens bokföringsavdelning. Övriga bankokommissarier
skulle däremot placeras i den 20:e lönegraden. Kommittén har härvidlag
icke varit enhällig, i det att två av dess särskilda ledamöter, nämligen
representanterna för riksbanken, påyrkat, att samtliga befattningar i
fjärde graden måtte hänföras till 20:e lönegraden. Fullmäktige i riksbanken
hava också anslutit sig till denna avvikande mening och beträffande
förste revisorn erinrat, att göromålen i dennes tjänst vore förenade
med sådant ansvar och av sådan betydelse för riksbankens inre förvaltning,
att det enligt fullmäktiges mening ej vore lämpligt eller tillrådligt,
att han placerades i en lägre lönegrad än övriga avdelningschefer.
Vidare hava fullmäktige i avseende å chefen för bokföringsavdelningen
framhållit, hurusom arbetet med ledningen av riksbankens huvudbokföring
och upprättandet av bankens bokslut prövats vara av så krävande
art, att detsamma borde anförtros åt en tjänsteman i kommissariegrad.

Riksdagen delar den av fullmäktige sålunda uttalade meningen.
Särskilt med hänsyn till kontrollen och revisionen inom riksbankens inre
förvaltning synes det nödvändigt, att föreståndaren för revisionsavdelningen
erhåller samma tjänsteställning som övriga bankokommissarier. Beträffande
föreståndaren för bokföringsavdelningen fullgör denne ett särdeles
ansvarsfullt och viktigt arbete, vilket icke kan anses inskränka sig
till rena bokhållerigöromål. Under sådana förhållanden har riksdagen
funnit vägande skäl tala för att även här ifrågavarande kommissarier hänföras
till 20:e lönegraden.

Kommittén har föreslagit, att vid riksbankens huvudkontor måtte
inrättas 8 nya kvinnliga biträdesbefattningar, av vilka 4 skulle placeras
i 5:e och 4 i 3:e lönegraden i löneplaneu för kvinnliga tjänstemän, samt
vid vartdera av riksbankens avdelningskontor i Göteborg och Malmö två
i 3:e lönegraden. Då för närvarande vid huvudkontoret tjänstgöra 26
extra kvinnliga biträden, har riksdagen för att förbättra proportionen mellan
de extra och de ordinarie biträdena ansett sig böra besluta, att ytterligare
5 nya ordinarie befattningar för kvinnliga tjänstemän uppföras med
placering i l:a lönegraden. På enahanda sätt hava vid riksgäldskontoret,
utöver av kommittén föreslagna 6 befattningar, ytterligare 3 sådana upptagits
i staten. Ifrågavarande tjänstemän i första lönegraden hava ansetts
böra benämnas skrivbiträden.

Kommitténs förslag till gemensamt avlöningsreglemente för befattningshavare
vid riksdagens verk ansluter sig i allt väsentligt till det av
1921 års riksdag antagna avlöningsreglementet för befattningshavare vid

Riksdagens skrivelse Nr 384. 5

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Vid utarbetandet av förslaget till avlöningsreglemente för riksdagens
verk har emellertid kommittén funnit jämkningar i förberörda reglemente
uti åtskilliga avseenden nödvändiga.

De bestämmelser och föreskrifter, som enligt nyssnämnda reglemente
skola i skilda hänseenden meddelas av Kungl. Maj:t och riksdagen,
hava beträffande riksdagens verk av kommittén ansetts böra beslutas
endast av riksdagen. Där enligt reglementet för den civila statsförvaltningen
det tillkommer Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser, föreskrifter
eller medgivanden, har kommittén beträffande riksdagens verk
funnit sådana i regel böra meddelas av fullmäktige i riksbanken och
i riksgäldskontoret gemensamt.

I sistnämnda avseende har riksdagen icke kunnat ansluta sig till
kommitténs förslag. Det synes nämligen icke vara nödvändigt eller ens
lämpligt, att för avgörande av sådana frågor, som av kommittén föreslagits
skola hänföras till gemensam behandling, såsom till exempel anställande
av gift kvinna, fastställande av grunder för erhållande av läkarvård, förflvttning
till annan tjänst m. m., samtliga fullmäktige i riksbanken och
i riksgäldskontoret sammanträda, utan har här ifrågavarande uppdrag
lämpligen ansetts böra anförtros åt en särskild delegation. Beträffande
sammansättningen av denna delegation, för vilken instruktion funnits böra
utfärdas av riksdagens bankoutskott, har riksdagen ansett densamma höra
bestå av fem personer, nämligen två av fullmäktige i riksbanken och två
av fullmäktige i riksgäldskontoret, utsedda av respektive fullmäktige för
en tid av ett år, samt ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket, varjämte
i ärenden, som angå justitie- och militieombudsmansexpeditionerna,
vederbörande ombudsman bör deltaga i avgörandet. I anslutning härtill
har riksdagen vidtagit härav betingade ändringar i de av kommittén utarbetade
förslagen till avlöningsreglemente och bestämmelser i fråga om
rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk, varjämte
riksdagen beslutit införandet av en särskild paragraf, innefattande bestämmelser
angående förenämnda delegerade.

Åt dessa delegerade har jämväl ansetts böra överlåtas att utfärda
nödiga föreskrifter i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,
å vilka avlöningsreglementet skulle äga tillämpning.

För de fall, som omförmälas i 26 § punkt 2 och 27 §, vilka avse
ersättning för vissa resor samt för flyttningskostnad m. m., har riksdagen
då dessa bestämmelser i tillämpningen i allmänhet torde komma att beröra
endast riksbanken, ansett det vara tillfyllest, att avgörande träffas av den

6

Riksdagens skrivelse AV 384.

styrelse, varunder tjänstemannen lyder. Liknande ändring har riksdagen
ansett sig böra vidtaga i 30 §, som innehåller bestämmelser angående utbetalande
av särskild gottgörelse till tjänsteman. I samband härmed har
riksdagen även beslutit vissa ändringar av redaktionell art i syfte att
bringa de olika stadgandena i närmare överensstämmelse med varandra.

I 1 § av avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen
föreskrives, att ordinarie befattningar skola, med de i punkt 1 av samma
paragraf angivna undantag, tillsättas genom fullmakt eller genom konstitutorial.
Ehuru fullmakt nu förekommer vid vissa befattningar inom
riksdagens verk, bar kommittén, med hänsyn till att fullmakten, på grund
av förefintliga bestämmelser om entledigande av befattningshavare i riksbanken
och riksgäldskontoret, för dessa ej har samma betydelse som för
statstjänstemän i allmänhet, ansett, att för framtiden även för ifrågavarande
befattningar i riksdagens verk fullmakten bör utbytas mot konstitutorial.

Detta innebär alltså, att även de uti 20:e lönegraden upptagna
tjänstemännen i riksbanken skulle tillsättas genom konstitutorial. Kommitténs
förslag härutinnan har riksdagen icke kunnat biträda. Riksdagen
anser nämligen att, så länge den nuvarande organisationen av riksbanken
äger bestånd, det måste betraktas såsom ett oeftergivligt villkor, att ifrågavarande
tjänstemän bibehållas vid den särskilda ställning, som de för
närvarande intaga och vilken för övrigt har gammal hävd. Bestämmelser
härom hava införts i 1 §.

- För de fall, där enligt kommitténs förslag avgörandet skulle överlåtas
åt fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt, har
kommittén icke ansett någon särskild föreskrift angående besvär över
beslut i dylika frågor erforderlig. Det synes emellertid vara nödvändigt
att i avlöningsreglementet införa en sådan bestämmelse; och har riksdagen
fördenskull beslutit en ny paragraf, innehållande föreskrift att den, på
vars rätt delegerades beslut kan inverka, må hos riksdagens bankoutskott
anföra besvär. De sålunda antagna bestämmelserna ansluta sig
till gällande föreskrifter för riksbanken, riksgäldskontoret och riksdagsbiblioteket
i detta ämne.

I likhet med kommittén har riksdagen ansett, att en särskild lönenämnd
bör finnas för riksdagens verk med åligganden i enlighet med
vad som finnes angivet i avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen.
Det torde emellertid ur principiell synpunkt få anses vara
mindre lämpligt, att nämnden utses av fullmäktige i riksbanken och i
riksgäldskontoret gemensamt. Riksdagen har därför beslutit, att valet av
lönenämnd anförtros åt riksdagens bankoutskott, som jämväl har att

Riksdagens skrivelse Nr 384.

7

fastställa instruktion för nämnden ävensom meddela bestämmelser om ersättning
åt nämndens medlemmar m. m.

Vad angår kommitténs förslag till särskilda bestämmelser angående
tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk, torde det icke vara erforderligt att här särskilt föreskriva, att lönen
för övermaskinisten jämväl innefattar ersättning för tillsyn å de elektriska
anläggningarna i riksdagshuset m. m., då detta arbete åligger honom
enligt gällande instruktion.

I anslutning till vad som beslutits beträffande nuvarande andre
bankosekreteraren har vidare en tilläggsbestämmelse av förut angivet
innehåll här införts.

A övergångsstat finnes för närvarande inom riksdagens verk uppförd
bland andra vaktmästaren vid avdelningskontoret i Göteborg Gustaf
Alfred Hansson, vilken enligt beslut av 1904 års riksdag åtnjuter personlig
tillökning av sina tjänstgöringspenningar med 100 kronor om året,
ett belopp som kvarstod jämväl'' vid 1914 års lönereglering. Då enligt
kommitténs mening denne befattningshavare torde finna'' med sin fördel
förenligt att ingå på den nu antagna staten, har hans upptagande
på övergångsstat åtminstone för närvarande icke funnits vara erforderligt.

I likhet med fullmäktige finner emellertid riksdagen det vara fullt
överensstämmande med riksdagens förut angående Hansson fattade beslut,
att även vid denna lönereglering för honom å övergångsstat uppföres
det personliga arvode, som utöver anslagen avlöning av riksdagen tillerkänts
honom.

I huvudsaklig anslutning till de pensionsföreskrifter, som gälla beträffande
befattningshavarna vid det största av riksdagens verk, riksbanken,
har kommittén, med beaktande jämväl av de numera godkända provisoriska
pensionsbestämmelserna för tjänstemän inom den civila statsförvaltningen,
framlagt förslag till bestämmelser i fråga om rätt till
pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk. Pensionsåldern
har av kommittén föreslagits till 67 år i stället för, såsom nu gäller för
riksbanken och riksgäldskontoret, 65 år.

Med hänsyn till arten av det ansträngande arbete, som åligger
befattningshavarna inom riksbanken, har riksdagen ansett en utsträckning
av pensionsåldern icke vara förenlig med bankens intressen och därför
beslutit, att den nuvarande pensionsåldern bibehålies oförändrad. Av
enahanda skäl har även för befattningshavarna vid riksdagens hus fastställts
nyssnämnda lägre pensionsålder. Riksdagen förutsätter därvid,
att vederbörande myndighet kommer att begagna sig av den i 8 § av

8

Riksdagens skrivelse AV 384.

pensionsbestämmelserna medgivna befogenheten att låta med pensionsberättigad
tjänstemans avsked anstå, där så prövas lämpligt.

Beträffande riksbankens mindre avdelningskontor har kommittén
ifrågasatt vissa organisatoriska ändringar av mera omfattande betydelse.
Sedan under åren 1914, 1915 och 1916 vid nio av kontoren genomförts
viss förenklad organisation, har såväl av kontorsföreståndarna vid
dessa kontor som från fullmäktiges sida framhållits, hurusom denna förenklade
organisation numera icke kunde anses i alla avseenden ändamålsenlig,
dels med hänsyn till den omfattning riksbankens rörelse
numera tagit, dels ock ur kontrollsynpunkt.

Fullmäktige hava fördenskull funnit sig övertygade om behovet av
en återgång vid nämnda kontor till samma organisation av styrelsen och
liknande uppsättning av tjänstemän som vid övriga avdelningskontor å
andra orter än Göteborg och Malmö. Kommittén har ansett sig böra
ansluta sig till fullmäktiges sålunda angivna ståndpunkt och förordat,
att styrelserna för ifrågavarande nio kontor erhålla liknande sammansättning
som vid andra mindre avdelningskontor ävensom att vid vart
och ett av dessa kontor ånyo tillsättes en kamrerare.

Även riksdagen delar den av fullmäktige och kommittén företrädda
uppfattningen, att ifrågavarande nio kontor böra erhålla samma organisation
som övriga mindre kontor. En sådan förändring torde särskilt
ur kontrollsynpunkt vara erforderlig. Ett genomförande av förslaget
synes riksdagen därjämte stå i överensstämmelse med den uppfattning,
som vid åtskilliga tillfällen gjort sig gällande inom riksdagen och särskilt
inom andra kammaren i fråga om önskvärdheten av att avdelningskontoren
i större utsträckning trädde i direkt förbindelse med allmänheten
och lärer för övrigt utgöra en nödvändig förutsättning för att riksbanken
även vid ifrågavarande kontor skall kunna på ovan antytt sätt utvidga
sin verksamhet.

Såsom en följd av denna förändring skulle nu utgående särskilda
kassavårdararvoden å sammanlagt 6,300 kronor icke vidare erfordras.

Jämväl i ett annat avseende har riksdagen ansett sig böra särskilt
beröra kommitténs förslag rörande vissa organisatoriska spörsmål. Kommittén
har föreslagit, att två av de fyra extra ordinarie eldare, som för
närvarande hava sysselsättning i riksdagens hus, skulle uppföras på ordinarie
stat. Visserligen torde det kunna ifrågasättas, huruvida en så stor
personal verkligen erfordras och under hela året kan beredas full sysselsättning.
Då emellertid tillfälle till utförande av reparationsarbeten under
sommarmånaderna alltid torde förefinnas, har riksdagen, om än med tvekan,
funnit sig böra biträda kommitténs förslag.

9

Riksdagens skrivelse Nr 384.

I samband härmed har riksdagen ansett sig böra besluta, att biträdande
maskinisten benämnes biträdande maskinist och reparatör.

Riksdagen har slutligen att yttra sig angående avlöningsförhållanden
för justitieombudsmannen och militieombudsmannen samt tjänstemännen
å deras expeditioner.

Yad först angår justitieombudsmannen och militieombudsmannen,
hava dessa icke ansetts böra medtagas i avlöningsreglementet för riksdagens
verk. Då de enligt regeringsformen skola i alla avseenden anses
Fika med Konungens justitiekansler, åtnjuta de för närvarande, i likhet
med denne, en avlöning av 11,000 kronor eller samma avlöning som
generaldirektörer i normalgrad. Därtill kommer en tillfällig löneförbättring
av 1,500 kronor. Från och med år 1922 erhåller justitiekanslern
liksom flertalet generaldirektörer en avlöning av 17,040 kronor, motsvarande
3:e lönegraden i avdelning A i löneplanen uti avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen.

I den här ovan omförmälda motionen har hemställts, att avlöningen
till justitie- och militieombudsmännen måtte från och med år 1922
utgå med ett arvode av 19,000 kronor eller samma belopp, som enligt
nyssberörda avlöningsreglemente kommer att utgå till vissa generaldirektörer,
vilkas befattningar tillsättas genom förordnande på viss tid.

Kommittén har emellertid ansett, att ifrågavarande avlöning fortfarande
borde sättas lika med vad i detta hänseende blivit bestämt för
justitiekanslern, eller alltså till 17,040 kronor, att utgå som arvode.

Riksdagen ansluter sig för sin del till kommitténs uppfattning i detta
avseende.

Enligt gällande instruktioner äga riksdagens ombudsmän att antaga
och entlediga tjänstemännen vid sina expeditioner. I enlighet härmed
hava dessa tjänstemän antagits förmedelst förordnanden, vilka när som
helst kunnat återkallas.

Kommittén, som till prövning upptagit spörsmålet om beredande
åt ifrågavarande tjänstemän av en fastare anställning, än de hittills
innehaft, har därvid kommit till den uppfattningen, att övervägande skäl
talade för eu sådan fastare anställning. Med hänsyn till tjänstemännens
ständigt ökade arbetsbörda och vikten av deras befattningar, som gång
efter annan måst föranleda vissa tjänsters överflyttande till högre lönegrad,
har kommittén ansett det icke vara mera än rimligt, att befattningarnas
innehavare erhölle eu lika tryggad ställning, som tillkomme
tjänstemän i motsvarande lönegrader inom riksbanken och riksgäldskontoret,
och därför hemställt, att tjänstemännen å ifrågavarande expeditio liihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. År 384—388. 2

10 Riksdagens skrivelse Nr 384.

ner i samband med förevarande lönereglering måtte beredas ordinarie
anställning.

I likhet med eu reservant inom kommittén har riksdagen icke kunnat
biträda förslaget, att expeditionssekreterarbefattningarna uppföras på
ordinarie stat. Genom en dylik åtgärd torde nämligen möjligheten
minskas att vid varje tidpunkt hålla dessa tjänster besatta på ett fullt
tillfredsställande sätt. Riksdagen har därför ansett, att expeditionssekreterarna
fortfarande böra tillsättas genom förordnande och förutsätter
därvid, att dessa befattningar komma att betraktas såsom övergångsplatser.
Avlöningen har, såsom kommittén ifrågasatt, bestämts till samma
belopp, som tillkommer byråchef, varjämte riksdagen ansett benämningen
expeditionssekreterare böra utbytas mot byråchef.

Vad övriga befattningshavare vid justitieombudsmannens och militieombudsmannens
expeditioner angår, har riksdagen icke haft något att
erinra mot att de uppföras på ordinarie stat liksom icke heller mot de
föreslagna avlöningsbeloppen. Emellertid torde, såsom en garanti för
möjligheten att vid ifrågavarande expeditioner erhålla de mest kvalificerade
personer, det böra beredas vederbörande ombudsman tillfälle att,
där så anses erforderligt, under viss kortare tid före tjänstens tillsättande,
pröva vederbörandes skicklighet för densamma. Eu föreskrift i sådant syfte
har införts i de särskilda bestämmelserna.

För att bereda möjlighet för den nuvarande innehavaren av byråintendentsbefattningen
å militieombudsmansexpeditionen, vilken innevarande
år uppnår en ålder av 65 år och få grund härav vid ett ledigförklarande
av tjänsten icke torde kunna ifrågakomma till densamma, att
kvarstå i tjänst intill dess han uppnått den av riksdagen beslutade pensionsåldern
av 67 år, har dessutom införts en övergångsbestämmelse
av innehåll att med tillsättandet av ifrågavarande befattning må anstå
under högst två år.

Beslutet om uppförande av några tjänstemän på ordinarie stat
påkalla vissa ändringar i de för ombudsmännen gällande instruktioner,
varom förslag i vederbörlig ordning torde komma att föreläggas riksdagen.

Vad angår de av kommittén föreslagna lönestaterna för riksbanken
och riksgäldskontoret, torde de av riksdagen vidtagna ändringarna beträffande
placeringen av vissa tjänster icke vara av beskaffenhet att
påkalla någon ändring i de uti staterna upptagna kostnadsbeloppen, vilka
för övrigt uppförts såsom förslagsanslag.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får riksdagen meddela,
att riksdagen beträffande befattningshavare vid riksdagens verk

a) godkänt det vid denna skrivelse fogade avlöningsreglemente för

Riksdagens skrivelse Nr 384.

11

befattningshavare vid riksdagens verk jämte vid sagda reglemente fogad
tjänsteförteckning; (bil. 1)

b) godkänt de vid denna skrivelse fogade särskilda bestämmelser
angående tilllämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid
riksdagens verk; (bil. 2)

c) godkänt de vid denna skrivelse fogade bestämmelser i fråga om
rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk; (bil. 3)

d) medgivit, att från och med år 1922 avlöningen till expeditionssekreterarna
vid j ustitie- och militieombudsmansexpeditionerna, benämnda
byråchefer, må utgå med samma belopp och efter enahanda grunder,
som enligt ovan omförmälda aviöningsreglemente gälla för befattningshavare
i 20:e lönegraden;

e) medgivit, att delegerade, som oniförmälas i 34 § av avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk, må, i huvudsaklig
överensstämmelse med de av löneregleringskommittén i dess betänkande
angående reglering av löneförhållanden m. m. vid riksdagens
verk angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser i fråga om övergång
på ny stat för de tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet skall
äga tillämpning;

f) besluta, att, där tjänsteman, å vilken avlöningsreglementet
skall äga tillämpning, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt
uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning
som tillfällig löneförbättring — i förskott, skall vid ingången av januari
månad 1922 till honom utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1921
innehade, i förskott uppburit för januari månad 1922, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket
belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad
jämte bränsle och belysning men enligt de nya bestämmelserna för framtiden
ej skall åtnjuta dylik förmån, bör ökas med värdet, enligt vederbörande
myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

g) medgivit, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas av de i vederbörande stater anslagsposterna till avlöning
åt ordinarie tjänstemän;

h) medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som oniförmälas
i 7, 25, 26, 27, 28 och 31 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må
bestridas i enlighet med de grunder, löneregleringskommittén i sitt förut
omförmälda betänkande angivit;

12

Riksdagens skrivelse Nr 384.

i) medgivit, att, därest delegerade, som omförmälas i 34 § av
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk, så finna
erforderligt, den i berörda reglemente omförmälda lönenämnden må träda
i verksamhet redan under år 1921; och

j) fastställt härvid fogade avlöningsstater för vederbörande verk.
(bil. 4).

Stockholm den 18 juni 1921.

/

Riksdagens skrivelse Nr 384.

13

Bilaga 1.

Avlöningsreglemente

för

befattningshavare vid riksdagens verk.

1 avd. Ordinarie tjänstemän.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1. De i 2 kap. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas genom
förordnande på viss tid.

. 2. Övriga ordinarie befattningar tillsättas, i enlighet med därför gällande
föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

3. Antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk fastställes av
riksdagen.

2 §.

1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente
givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor ävensom i enlighet
med de särskilda föreskrifter, som kunna varda av riksdagen beslutade.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med
den dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund
av avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från
tjänsten är särskilt stadgat.

3 §•

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller
riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av riksdagen
å kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl.
Maj:ts oktroj, eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller_ befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det
vara må, så framt ej den myndighet, varunder tjänstemanen lyder, efter provning
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej ma anses inverka hmderligt
för utövande av tjänsten, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas
och’ tills vidare bibehållas.

14

Riksdagens skrivelse Nr 384.

4 §.

Grift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter medgivande
i varje särskilt fall av delegerade, som i 34 § sägs. Gäller frågan anställning
å justitieombudsmannens eller militieombudsmannens expedition, skola
ombudsmännen deltaga i frågans behandling.

Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, skall
hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen, så framt
icke den myndighet, varunder hon lyder, finner det nödigt med hänsyn till befattningens
behöriga upprätthållande.

2 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.

5 §•

För följande befattningar utgår arvode, för år räknat, med nedan nämnda
belopp:

verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor i

Göteborg eller Malmö..................15,000 kronor

verkställande styrelseledamot vid annat riksbankens avdelningskontor
........................ . 12,000 »

6 §‘

. I fråga, om semester med oavkortat arvode för i detta kapitel avsedd befattningshavare
samt om avlöning vid annan ledighet ävensom beträffande ersättning
i förekommande fall till vikarie gäller vad därom är särskilt stadgat.

7 §•

Avlider befattningshavare, som avses i detta kapitel, skall till hans dödsbo
såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp av 500 kronor.

3 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

8 §■

1. För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom fullmakt eller
genom konstitutorial, utgar lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken
för varje lönegrad upptager vissa löneldasser med särskilda, för olika ortsqrupper
fastställda lönebelopp.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken
lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.

De orter, där tjänstemännen äro stationerade, fördelas å de uti löneplanen
upptagna sju ortsgrupper i enlighet med vad Kungl. Maj:t fastställt för tafatt5ln§.
. avare civ^a statsförvaltningen på grundval av utredning rörande

de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

* ^ . ,Pen. lö?.e¥ass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall utgå,
iastställes i enlighet med föreskrifterna i 10—13 §§, och bestämmes lönebeloppet inom
klassen efter den ortsgrupp, tilLvilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 14 § samt
de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 25—29 §§.

Riksdagens skrivelse Nr 384.

15

9 §•

Löneplan.

Avdelning'' A. För manliga tjänstemän.

Lönegrad.

I; Löne-klass.

Ort

s g r

upp

A.

1 B-

C.

D.

E.

F.

G.

!

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

1 2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden ......

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

2:a lönegraden......

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

3:e lönegraden.....

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7 1

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880.

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4:e lönegraden.....

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7 1

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

5:e lönegraden......

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

1

i

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

\

10

3,240

3,384

3,528

•3,672

3,816

3,960

4,104

16

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

u p p.

A.

B.

C. |

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

6:e lönegraden......<

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

7:e lönegraden......

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4.284

4,440

4,596

8:e lönegraden......

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

1

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

9:e lönegraden......

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,13^

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

! 16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

10:e lönegraden......:

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

11 :e lönegraden......<

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

| 6,384

6,600

6,816

Riksdagens skrivelse Nr 384.

17

Lönegrad.

Löne-

Ort

s g r

n p p.

klass.

Å.

B.

0.

D.

E.

P.

G.

16

kr.

4,860

kr.

5,058

kr.

5,256

kr.

5,454

kr.

5,652

kr.

5,850

kr.

6,048

12:e lönegraden......

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

f

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

13:e lönegraden......,

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

1

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

I

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

1 14:e lönegraden......

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

i 21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

lö:e lönegraden......;

21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

1

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

1

j 16:e lönegraden......

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

IT:e lönegraden......

24

8,100

8,340

8,580

8,820

‘ 9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

*

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

|

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

j 18:e lönegraden......t

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml.

Nr 384—388.

3

18

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

b gr

n p p

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

(

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

19:e lönegraden......''

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

1

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

20:e lönegraden......

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

29

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

Avdelning B. För kvinnliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

n p p

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1

1,440

1,500

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

2

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

l:a lönegraden......<

3

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

|

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

(

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

5

1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

2:a lönegraden......!

6

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436

1

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

•

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

8

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

3:e lönegraden......

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

(

8

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

4:e lönegraden......<

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

11

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

Riksdagens skrivelse Nr 384.

19

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

1

A.

B.

C.

D.

E.

P.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

i

11

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

i 5:e lönegraden......<

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

1

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

{

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

| 6:e lönegraden.......

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

1

15

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

’ {

15

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

1

16

3,600

3,714

3,828

3,942

4,056

4,170

4,284

7:e lönegraden......;

1

17

3,810

3,927

4,044

4,161

4,278

4,395

4,512

1

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

19

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

8:e lönegraden.......

20

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

5,100

5,220

21

4,800

4,920

5,040

5,160

5,280

5,400

5,520

10 §.

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han
förut innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad,
till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12 eller 13 § giva anledning
till avvikelse härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den
därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden
fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 11—13 §§.

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden
i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre
löneklass*

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av för -

20

Riksdagens skrivelse Nr 384.

ordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
hämd icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan
tjänstledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande
militär tjänstgöring; °

.... b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn
till mindre val vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört den
lägre Jöneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken
tjänstemannen särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last
utan hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av
tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han
enligt vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas
utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut
avse viss tid, minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning
ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat
uppskov därmed. J

4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b)
först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande
myndighet, pa vars avgörande frågan om uppflyttning till högre lönekiass
ankommer, sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda
därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga
såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

11 §.

1- den, oS0in tillträder ordinarie befattning, förut i statens tjänst ut fört

arbete,^ som må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har
att utföra å befattningen, ma för bestämmandet av hans begynnelselön i denna
befattning och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas
honom den tid han i statens tjänst utfört sådant arbete; dock att, därest nämnda
tid icke varit sammanhängande eller befattningshavaren under samma tid för arbetet
åtnjutit vederlag, som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående
ersättning, på delegerade, som i 34 § sägs, skall ankomma att, efter särskild
prövning i varje fall, avgöra, om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavaren
till godo.

2. Hör samma ändamål, som avses i mom. 1, må befattningshavare, efter
prövning av delegerade, som i 34 § sägs, i varje särskilt fäll, helt eller delvis
tillgodoräknas jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det
allmännas synpunkt må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har
att utföra å befattningen.

3- Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke
hänsyn till tid, som infallit, innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder
av 21 år.

i \ tjänsteman vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser

skulle hava kommit i en högre löneklass, om han befordrats till befattningen
senare än som skett, skall tjänstemannen uppflyttas till den löneklass, som erfordras
för att nämnda förhållande må utjämnas.

Riksdagens skrivelse Nr 384.

21

12 §.

1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad
åtnjöt eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre
tjänsten hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande
jämväl för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla
lön enligt närmast högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön
enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda
föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran hänföras,
äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya
tjänsten, räkna sig till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda
lägre löneklass; dock att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till
tjänst inom högre lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en
föregående befordran, som medfört dylikt tillgodoräknande.

2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre
till tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen
tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass
än den högsta för den lägre tjänsten gällande.

13 §.

1. Tjänsteman vid riksdagens verk skall icke blott vara underkastad föreskrifterna
i de för vederbörande verk gällande reglementariska föreskrifter, instruktioner
och stadgar utan ock, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
verket eller eljest kan varda stadgad, ävensom, därest vissa till verket hörande
göromål överflyttas till annat verk jämväl inom den civila statsförvaltningen,
vara pliktig att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, efter ny eller
förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål, eller, efter
vederbörligt förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas.
Tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning inom verket uti
innehavande lönegrad, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna gång, befinnes
vara lämplig och behövlig.

2. Tjänsteman vid riksdagens verk skall, därest sådant av omständigheterna
påkallas, vara pliktig att, likaledes med bibehållande av den lönegrad han
innebar, låta sig förflyttas till befattning inom annat riksdagens verk. Angående
sådan förflyttning förordna delegerade, som i 34 § sägs, efter hemställan av den
myndighet, varunder tjänstemannen lyder.

3. Tjänsteman vid riksdagens verk skall tillika vara underkastad den förflyttning
till annan befattning, jämväl i lägre lönegrad, vid verket, tjänsteman i
riksbanken även den förflyttning till annan tjänstgöringsort, som kan bliva honom
i behörig ordning ålagd.

Varder tjänsteman utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst
inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid
förflyttningen tillhörde. Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot
föranletts av något tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom
utgå enligt de för den lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande

22

Riksdagens skrivelse Nr 384.

att, om tjänstemannen i den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass
än som finnes fastställd för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass
han förut tillhörde.

4. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar
tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han
avgår från befattningen i fråga.

14 §.

Till tjänsteman, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet,
där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett
ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg
med nedanstående för sex olika kallortsklasser bestämda belopp för år
räknat, nämligen:

för kallortsklass I . . . . 60 kronor för kallortsklass IV .... 300 kronor

» » II ... . 120 » » » V . . . 450 »

» » III .... 195 » » » VI ... . 600 »

De orter, där kallortstillägg må utgå, samt dessa orters fördelning å kallortsklasser
bestämmas i enlighet med vad Kungl. Maj:t fastställt för befattningshavare
vid den civila statsförvaltningen.

15 §■

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg
icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning
inom verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i
21 § eller särskilda föreskrifter åtnjutit semester eller tjänstfrihet, eller vilken
han med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra
iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen.

16 §•

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti
2 mom. avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte,
i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma
kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger 45
dagar, men skall, så framt ej den myndighet, varunder han lyder, för särskilt
fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett
tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av efterföljande
tabell:

0

Riksdagens skrivelse Nr 384.

23

A. För manliga tjänstemän.

Lönekiass enligt

9 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Lönekiass enligt

9 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Lönekiass enligt

9 § avd. A.

Tjänsti edig-hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1........

1

11........

2

30

21........

5

50

2........

1

10

12........

2

50

22........

6

—

S 8........

1

20

13........

2

75

23........

6

50

4........

1

30

14........

3

—

24........

7

—

5........

1

40

15........

3

25

25........

7

50

6........

1

50

16........

3

50

26........

8

—

7........

1

65

17........

3

75

27........

8

60

8........

1

80

18........

4

—

28........

9

—

9 . . .....

1

95

19........

4

50

29........

9

50

10........

2

10

20........

5

—

!

B. För kvinnliga tjänstemän.

Lönekiass enligt

9 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Lönekiass enligt

9 § avd. B.

\

Tjänstledig-

ketsavdrag.

Lönekiass enligt

9 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1........

60

8........

i

30

15........

2

25

2........

—

70

9........

i

40

16........

2

40

3........

80

10........

i

60

17........

2

60

4........

—

90

11........

i

65

18........

2

80

5........

1

12........

i

80

19........

3

—

6........

1

10

13........

i

95

20........

3

25

7........

1

20

14........

2

10

21........

3

50

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom
blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört
under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden
likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg, dock
högst intill dess sex månader förflutit från dagen för olycksfallet, men skall
tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i

24

Riksdagens skrivelse Nr 384.

%

1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej vederbörande myndighet medgiver,
att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än
nyss sagts.

3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen för tid
därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,
så framt ej vederbörande myndighet medgiver, att sådant avdrag
icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt
vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

17 §.

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 15 och 16 §§
omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall,
skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 16 § 1 mom.
angivna tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare
avstå, vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. *

18 §•

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, må av
vederbörande myndighet bestämmas, om och i vad mån avdrag å avlöningen för
sådan tid må äga rum. ''

19 §.

1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att såsom
vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad. Omfattar vikariatet längre tid
i oavbruten följd än sju dagar, äger han för den tid vikariatet varar uppbära
särskild vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden
mellan det i 16 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta löneklassen
för, å _ ena sidan, den högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes
egen tjänst, dock med minst 50 öre om dagen.

2. Därest vikariat varar i en följd längre tid än tre månader, må på vederbörande
myndighet ankomma att tilldela den vikarierande större ersättning än
i 1 mom. sägs, om särskilda omständigheter därtill föranleda och i den mån medel
finnas för sådant ändamål tillgängliga.

3. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 18 § omförmäld
befrielse från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning
finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna
grunder, bestämmas till det lägre belopp, som prövas skäligt.

4. Vad i 1 och 2 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om tjänsteman, som uppehåller ledig'' tjänst eller erhållit uppdrag att bestrida
göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad.

25

Riksdagens skrivelse Nr 384.

20 §.

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall
hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära
något därav.

2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava av vederbörande
myndighet erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han
för den tid icke åtnjuta någon avlöning.

21 §•

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

Intill det år,
under vilket
tjänstemannen
fyller 40 år.

Från och med
det år, under
vilket tjänste-mannen fyller
40 år.

Manliga tjänstemän, tillhörande 1—5 lönegraderna.........

20 dagar

30 dagar

> > tillhörande 6—14 lönegraderna, samt kvinnliga

25 »

lO

CO

tjänstemän................

> » tillhörande 15—18 lönegraderna........

35 »

45 »

> » tillhörande 19—20 lönegraderna........

45 »

45 »

Kassörer och andra tjänstemän, som hava sig anförtrodd kassavård, äro
pliktiga att begagna sig av semester å tid, som bestämmes av vederbörande överordnad
myndighet.

2. Där driftens behöriga skötsel kräver tjänstgöring jämväl under sönoch
helgdag, skall tjänsteman, i den mån så utan avsevärda svårigheter kan ske,
beredas tjänstfrihet minst varannan sådan dag.

22 §.

Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av
vederbörande verk, skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de
närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade
rörande lägenhetens begagnande.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman månadsvis
i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående
månad. Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan
anledning icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad eller
förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister
i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på
sätt i b) sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade
beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes,
återbekomma vad han erlagt för mycket.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 384—388.

4

26

Riksdagens skrivelse Nr 384.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,
som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom överenskommelse
mellan vederbörande myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse
icke träffas, skall frågan hänskjutas till den lönenämnd, som omförmäles
i 35 §. över nämndens beslut i sådant ärende må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän
minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall,
därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som
infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej
annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till
tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men
då^ sådan bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre
månader från det han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller
förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den
löpande månadens utgång.

d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i
den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt
utrymme i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

23 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla
tjänsteman för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför,
beräknad efter verkets självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande
myndighet bestämmer.

^ 24 §.]

Är tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig att under tjänstutövning
vara iförd tjänsteåräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens
art nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar
eller materialier, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas
av vederbörande myndighet mot ersättning enligt grunder, delegerade, som
i 34 § sägs, meddela.

E 25 §.

Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på vederbörande
myndighets bekostnad erforderlig läkarvårå jämte läkemedel samt, där
olycksfallet medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra
till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser,
delegerade, som i 34 § sägs, meddela.

27

Riksdagens skrivelse AV 384.

I den mån vid något av riksdagens verk en utvidgad rätt i förenämnda
hänseende anses böra ifrågakomma, skall lända till efterrättelse vad riksdagen
därutinnan beslutar.

26 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning,
utgår ersättning enligt grunderna för gällande resereglemente.

Tjänstemännens placering å resereglementets klasser bestämmes av delegerade,
som i 34 § sägs.

2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas
i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning enligt
särskilda av vederbörande myndighet meddelade bestämmelser.

3. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må tjänsteman
i riksbanken kunna komma i åtnjutande av tjänstgöring straktamente enligt av
fullmäktige i riksbanken bestämda grunder, dock icke i något fall till högre belopp
än den för tjänstemannen enligt grunderna för resereglementet utgående
traktamentsersättning.

27 §.

Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttats
från en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller
då tjänsteman till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst
nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han
vara berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den
ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas
kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,
allt enligt de närmare bestämmelser, vederbörande myndighet meddelar i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i dessa hänseenden gäller beträffande befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen.

28 §.

Tjänsteman, som utför kassörsgöromål, må kunna enligt av riksdagen fastställda
grunder erhålla felräkningspenningar.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke
tjänstgör, uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.

29 §.

Till vissa i detta kapitel avsedda tjänstemän må för särskilda uppdrag
utgå arvoden i enlighet med vad därom särskilt finnes stadgat. Sådant arvode
utgår emellertid icke för annan tid än då tjänsteman utövar sin befattning eller
åtnjuter semester.

30 §.

Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid vederbörande verk må icke
utbetalas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut av

28

Riksdagens skrivelse Nr 384.

riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som
kan anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda
medel eller den myndighet, varunder tjänstemannen lyder, Sinner skäl medgiva
särskild gottgörelse.

31 §.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas
ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för
dödsfallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till
följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp
anses inbegripen.

2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.

32 §.

Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgår arvode med i staten för
vederbörande verk angivet belopp.

33 §.

Beträffande övriga icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna
för avlöningsförmånerna av delegerade, som i 34 § sägs.

3 avd. Delegerade för riksdagens verk och lönenämnd.

34 §.

De i detta reglemente avsedda delegerade utgöras av två av fullmäktige i
riksbanken och två av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka dessa fullmäktige
inom sig utse, samt ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket.

Gäller fråga, som enligt reglementet skall av delegerade avgöras, tjänsteman
vid justitieombudsmansexpeditionen eller militieombudsmansexpeditionen,
skola justitieombudsmannen eller militieombudsmannen deltaga i ärendets avgörande.

Delegerade från fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret utses för
en tid av ett år. Instruktion för delegerade utfärdas av bankoutskottet.

35 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer pa delegerade, som i 34 § sägs,
att utfärda föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant
ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, som jämväl
har att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka må finnas
lämpligt hänskjuta till densamma.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka jämte lika antal
suppleanter för dem tillsättas av bankoutskottet varje gång för en tid av tre år.

Riksdagens skrivelse Nr 384.

29

Instruktion för nämnden utfärdas av bankontskottet, som jämväl meddelar
bestämmelser rörande ersättning till nämndens medlemmar samt om gäldande av
kostnaderna för nämndens verksamhet.

36 §.

Över delegerades beslut äger den, på vars rätt beslutet kan inverka, att
hos bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola
till prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det
meddelade beslutet sitt missnöje därmed hos delegerades ordförande skriftligen
anmäla; varjämte vid enahanda äventyr åligger honom att senast en månad före
riksdagens början sina besvär ingiva till delegerades ordförande, av vilken desamma
jämte delegerades utlåtande däröver till bankoutskottet överlämnas.

iesvär om delegerades nyss före eller under riksdagens samvaro i dylika

mål meddelade beslut höra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl
oräknad, omedelbart av vederbörande till bankoutskottet inlämnas.

Innehar tjänsteman omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente
träder i kraft för det verk han tillhör, befattning å då gällande stat för verket,
och vill han icke underkasta sig" detta reglementes villkor och bestämmelser ävensom
särskilda av riksdagen beslutade föreskrifter, och kan han icke heller därtill
lagligen förbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande
myndighet före den 1 november 1921. Tjänsteman, som före sistberörda tidpunkt
gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit honom.

* En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, vid den tidpunkt, då
detta reglemente träder i kraft för vederbörande verk, innehar ordinarie befattning
vid verket eller som senare tillträder sådan befattning, är pliktig att underkasta
sig detta reglementes föreskrifter och villkor samt särskilda av riksdagen
beslutade föreskrifter ävensom dels minskning i eller upphörande av såväl extra
inkomster, som kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang
därmed, som ock de förmåner och ersättningar, vilka omförmälas i 28 och 29 §§,
dels ock de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande i 16 § 3
mom., 25, 26 och 27 §§ berörda hänseenden samt i fråga om pension.

Därjämte skall tjänsteman vara underkastad de bestämmelser i fråga om
förflyttning från befattning i riksdagens verk till befattning inom den civila
statsförvaltningen, vilka framdeles kunna varda meddelade.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari
1922; dock må med tillsättandet av byråintendentsbefattningen vid militieombudsmansexpeditionen
anstå, så länge nuvarande innehavaren kvarstår i denna
tjänst, dock högst till den 1 januari 1924, skolande för sådant fall till den, som
upprätthåller tjänsten, från ordinarie avlöningsanslaget utgå arvode med belopp,
icke överstigande vad som enligt detta reglemente tillkommer en befattningshavare
i 15:e lönegraden.

4 avd. Reglementets tillämplighet m- m.

37 §.

30

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Bilaga till avlöningsreglementet.

Tj änsteförteckning

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom för
vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga
enligt den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.

Avdelning

Avdelning

Verk och befattningar.

och löne-grad enligt

Verk och befattningar.

och löne-grad enligt

löneplanen.

löneplanen.

Riksbanken.

Huvudkontoret.

1 förste eldare ...........

1 andre chaufför ■.........

A 3

A 3

1 bankosekreterare och ombudsman

A 20

Avdelningskontoret i Göteborg.

8 bankokommissarier........

A 20

1 verkställande styrelseledamot, ar-

1 sekreterare ...........

A 16

vode enligt 5 § i reglementet . . .

—

1 statistiker............

A 16

1 kamrer.............

A 16

8 kamrerare............

A 16

8 tjänstemän (1 revisor, 1 registrator,

1 korrespondent, 3 kassörer och 2

4 kamrerare............

A 15

bokhållare)...........

A 14

50 tjänstemän (1 aktuarie, 1 kontrollant

5 kammarskrivare.........

A 10

å utrikesavdelningen, 1 arkivarie,

2 registratorer, 4 revisorer, 8 kas-sörer, 1 föreståndare för sedelräk-ningsavdelningen, 1 föreståndare för
mynträkningsavdelningen, 2 korres-

6 kammarskrivare.........

A 9

2 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

2 bankvaktmästare.........

A 3

pondenter och 29 bokhållare) . . .

A 14

2 gårdskarlar...........

A 1

20 kammarskrivare.........

A 10

28 kammarskrivare.........

A 9

Avdelningskontoret i Malmö.

12 kontorsskrivare, kvinnliga.....

B 5

1 verkställande styrelseledamot, ar-vode enligt 5 § i reglementet . . .

10 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

1 kamrer.............

A 16

5 skrivbiträden, kvinnliga.....

B 1

7 tjänstemän (1 revisor, 1 registra-tor, 1 korrespondent, 2 kassörer och

2 bokhållare)..........

1 brandmästare och övervaktmästare .

A 6

1 maskinist............

A 6

A 14

1 förste bankvaktmästare och vice

4 kammarskrivare.........

A 10

brandmästare..........

A 5

4 kammarskrivare.........

A 9

1 biträdande maskinist.......

A 4

2 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

1 förste chaufför..........

A 4

2 bankvaktmästare.........

A 3

21 bankvaktmästare.........

A 3

1 gårdskarl............

A 1

Riksdagens skrivelse Nr 384.

31

Verk och befattningar.

Avdelning
och löne-grad enligt
löneplanen.

Verk och befattningar.

Avdelning
och löne-grad enligt
löneplanen.

Övriga avdelningskontor.

Riksdagens hus.

23 verkställande styrelseledamöter, ar-

voden enligt 5 § i reglementet . .

—

1 materialförvaltare och övervakt-

14 kamrerare............

A 15

mästare.............

A 8

9 kamrerare............

A 14

1 övermaskinist..........

A 8

23 kassörer ............

A 12

1 biträdande maskinist och reparatör

A 4

23 registratorer ...........

A 11

2 portvakter...........

A 2

39 kammarskrivare.........

A 9

2 eldare.............

A 1

8 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

23 bankvaktmästare.........

A 2

Riksdagsbiblioteket.

1 överbibliotekarie.........

A 20

Riksgäldskontor.

1 förste bibliotekarie........

A 15

1 riksgäldssekreterare och ombudsman.

A 20

1 andre bibliotekarie........

A 13

1 riksgäldskommissarie.......

A 20

1 förste expeditionsvakt......

A 3

1 förste revisor ..........

A 17

k 1 expeditionsvakt.........

A 1

1 sekreterare...........

A 16

2 kamrerare............

A 16

Justitieombudmansexpedi-

1 notarie.............

A 14

tionen.

1 kassör.............

A 14

1 sekreterare ...........

A 15

1 statistiker och bokhållare.....

A 14

1 kanslibiträde, kvinnligt......

B 3

2 revisorer ............

A 14

1 expeditionsvakt.........

A 1

2 kammarskrivare.........

A 10

3 kammarskrivare.........

A 9

5 kontorsskrivare, kvinnliga.....

B 5

Militieombudsmansexpedi-

10 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

3 skrivbiträden, kvinnliga.....

B 1

1 byråintendent..........

A 15

1 förste riksgäldsvaktmästare ....

A 4

1 kanslibiträde, kvinnligt......

B 3

4 riksgäldsvaktmästare.......

A 2

1 expeditionsvakt ..........

A 1

32

Riksdagens skrivelse År 384.

Bilaga 2.

Särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid

riksdagens verk.

I samband med det av riksdagen antagna avlöningsreglementet för
befattningshavare vid riksdagens verk hava av riksdagen beslutats följande
särskilda bestämmelser att i övrigt beträffande nedannämnda befattningshavare
lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1922.

I. Riksbanken.

1. Tjänsteman vid riksbankens avdelningskontor å annan ort än i
Göteborg och Malmö — dock icke verkställande styrelseledamot — må
kunna av fullmäktige medgivas att med sin befattning tills vidare förena
tjänst å kommuns stat, därest sådant ej anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
i riksbanken.

2. Med befattning i riksbanken må ej förenas uppdrag eller annan
befattning, som fullmäktige anse vara av beskaffenhet att icke lämpligen
böra innehavas av tjänsteman i riksbanken.

3. a) Verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor
äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,
åtnjuta semester under 45 dagar.

b) Därest verkställande styrelseledamot av behörigen styrkt sjukdom
hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortat arvode under högst
så lång tid av ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom
tillika med semester icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej
fullmäktige för särskilt fall finna skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver
å arvodet vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag
räknat, utgörande för verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret
i Göteborg eller Malmö 12 kronor och för annan verkställande styrelseledamot
10 kronor.

33

Riksdagens skrivelse Nr 384.

c) Har verkställande styrelseledamot skadats till följd av olycksfall
i tjänsten och därigenom blivit hindrad att tjänstgöra eller har han förbjudits
att tjänstgöra till förekommande av smittofara, gälla för honom i
tillämpliga delar föreskrifterna i 16 § 2—4 mom. i avlöningsreglementet.

d) Erhåller verkställande styrelseledamot annan ledighet än i a)—c)
här ovan omförmäles eller är han hindrad att bestrida sin befattning på
grund av giltigt förfall, beror på prövning av fullmäktige, i vad mån
han av avlöningen skall avstå belopp utöver vad i b) förmäles.

e) Beträffande ersättning i förekommande fall till vikarig för verkställande
styrelseledamot skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna
i 19 § uti avlöningsreglementet.

4. Så länge andre bankosekreteraren C. G. H. Törnehladh kvarstår
i sin nuvarande tjänst, äger han åtnjuta samtliga de förmåner, som tillkomma
befattningshavare i 17:e lönegraden.

5. Felräkningspenningar må utgå vid riksbankens huvud- och avdelningskontor
med nedan angivna belopp:

Vid huvudkontoret.

1,500 kronor åt en var av åtta tjänstemän, vilka förordnas att utföra

kassörsgöromål,

1,500 » » » » » två tjänstemän, som förordnas att förestå, den

ena sedelräkningsavdelningen och den andra
mynträkningsavdelningen,

600 kronor åt den tjänsteman, vilken förordnas att förestå bronsmyntkassan.
Vid avdelningskontoret i Göteborg.

1,500 kronor åt en var av tre tjänstemän, vilka förordnas att utföra
kassörsgöromål,

600 » » en var av två tjänstemän, vilka förordnas, den ena att

förestå mynträkningen och den andra att biträda kassören
i upp- och utlåningskassan med mottagande av
inbetalningar från allmänheten.

Vid avdelningskontoret i Malmö.

1,500 kronor åt en var av två tjänstemän, vilka förordnas att utföra
kassörsgöromål.

Vid övriga avdelningskontor.

750 kronor åt en var av tjugutre kassörer.

6. Fullmäktige äga att tilldela vaktmästarpersonalen lämplig uniform
sbeklädnad vid tjänstgöring och chaufför erforderliga uniforms- och
arbetspersedlar ävensom att dels till befattningshavare, tillhörande vaktmästarpersonalen
vid huvudkontoret, anvisa de särskilda arvoden för

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 384—388. 5

34

Riksdagens skrivelse Nr 384.

postbefordran och inkasseringsuppdrag samt för tjänstgöring vid brandanstalterna,
som fullmäktige finna skäliga, dels ock, när fullmäktige därtill
finna skäl, tilldela chaufför lämpliga premier för sparsamhet med
förbrukningsartiklar och god skötsel av materielen.

7. Utöver vad i avlöningsreglementet förutsättes, äga fullmäktige,
där de finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga
arvoden åt tjänstemän inom avdelningen för riksbankens utrikes affärer;
likasom ock fullmäktige äga, därest till föreståndare för vården av stora
förvaringsyalvet vid huvudkontoret förordnas tjänsteman i annan lönegrad
än den 20:e, tilldela sådan tjänsteman ett särskilt arvode av högst
900 kronor för år.

8. Till envar av brandmästaren, maskinisten och vice brandmästaren
vid huvudkontoret utgår för beredskapstjänst ett särskilt arvode av 300
kronor för år.

II. Riksgäldskontoret.

1. Till kassören må utgå felräkningspenningar till belopp av högst
1,200 kronor för år.

2. Den vaktmästare, som förordnas att biträda vid mottagande och
utlämnande av riksdagstryck, må utöver honom tillkommande lön av
fullmäktige tilldelas ett arvode av högst 200 kronor för år.

III. Riksdagens hus.

1. Materialförvaltaren och övervaktmästaren äger åtnjuta fri uniformsbeklädnad.

2. Portvakterna äga åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt
elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 150 kilowattimmar om
året ävensom fri uniformsbeklädnad; och skola med avseende å bostaden
dels i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i avlöningsreglementets
22 § dels ock iakttagas de föreskrifter, som må av fullmäktige
i riksgäldskontoret meddelas.

IV. Justitieombudsmannens och militieombudsmannens expeditioner.

.Uppstår ledighet i befattning, må vederbörande ombudsman, där
det för befattningens ändamålsenliga återbesättande finnes erforderligt,
lata med tillsättandet anstå under en tid av högst två år, ägande ombudsmannen
förordna därtill skicklig person att emellertid upprätthålla
befattningen.

Riksdagens skrivelse Nr 384.

35

Bilaga 3.

Bestämmelser i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid

riksdagens verk.

1 §•

För verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor ävensom
för en var ordinarie tjänsteman vid riksdagens verk, som tillsättes genom
fullmakt eller genom konstitutorial och å vilken avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk äger tillämpning, skola i fråga om rätt till

K’.on samt skyldighet att avgå från tjänsten tills vidare och intill dess annorvarder
förordnat gälla följande bestämmelser.

2 §•

För tjänsteman, vilken innehar förordnande såsom verkställande styrelseledamot
vid riksbankens avdelningskontor, skall i pensionshänseende gälla vad i
3—14 §§ här nedan är stadgat, därvid verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret
i Göteborg eller Malmö anses tillhöra 20:e lönegraden och annan
verkställande styrelseledamot 18:e lönegraden.

3 §•

För de i 3 kap. av förenämnda avlöningsreglemente avsedda tjänstemän
skola, för bestämmande av pensions belopp gälla nedan angivna särskilda pensionsunderlag: För

manliga tjänstemän:

Kronor. Kronor.

l:a lönegraden....... 1,644 7:e lönegraden.......2,844

2:a » .......1,716 8:e » . ......3,036

3:e » ....... 1,824 9:e » ....... 3,240

4:e » 1,920 10:e » 3,444

5:e > 2,160 ll:e » 3,684

6:e > 2,436 12:e » 3,924

36

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Kronor. Kronor

13:e lönegraden....... 4,200 17:e lönegraden.......6,036

14:e » 4,476 18:e » 6,360

15:e » 5,076 19:e » 6,684

16:e » v ....... 5,724 20:e » 6,996

För kvinnliga tjänstemän:

Kronor. Kronor

l:a lönegraden....... 1,200 5:e lönegraden.......2,136

2:a » 1,440 6:e » 2,256

3;e » 1,704 7:e » 2,676

4:e » 1,800 8:e » 3,204

Därest. vid beräkning av pensionsbelopp enligt dessa bestämmelser beloppet
icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma avrundas till
närmast högre sålunda delbara tal.

4 §•

Tjänsteman skall såsom bidrag till kostnaden för beredande av pension
erlägga pensionsavgift med nedan angivna belopp för år räknat:

l:a lönegraden . . .

För manliga

Kronor.

.....48

2:a

» . . .

.....Öl

3:e

» ...

.....57

4:e

» . . .

.....63

5:e

» ...

.....75

6:e

» ...

.....90

7:e

T> ...

.....114

8:e

» ...

.....129

9:e

> ...

.....141

10:e

» ...

.....156

l:a lönegraden . . .

För kvinnliga

Kronor.

.....63

2:a

» ...

...... 78

3:e

.....93

4:e

» ...

.....102

tjänstemän :

Kronor.

ll:e lönegraden........174

lake » 192

13:e » 213

14:e » 234

15:e > 279

16:e » 330

17:e » 354

18:e » 378

19:e » 399

20:e » . .......420

tjänstemän:

Kronor.

5:e lönegraden........123

6:e * 132

7:e > 159

8:e » 192

37

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Pensionsavgift erlägges månadsvis i efterskott genom avdrag å tjänstemannens
avlöning.

Är tjänstemannen på grund av tjänstledighet eller av annan anledning
icke berättigad att uppbära någon avlöning för månaden eller förslår ej utgående
avlöningsbelopp, skall pensionsavgiften eller vad däri brister i stället kontant
inbetalas. Försummas detta, skall det sålunda förfallna beloppet avdragas å hans
därefter utfallande avlönings- eller pensionsbelopp.

5 §.

Pensionsavgifterna ingå från tjänstemän i riksbanken till riksbankens pensionsfond
och från tjänstemän vid riksdagens övriga verk till riksgäldskontorets
pensionsfond.

6 §•

Patt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid övergång
till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet
att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre
belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

7 §.

Tjänstår för erhållande av pension beräknas för tid, under vilken tjänsteman
efter fyllda aderton år i statens tjänst innehaft ordinarie eller extra
ordinarie befattning eller annan anställning, som prövas vara därmed jämförlig,
eller ock bestritt förordnande å sådan tjänst. Vid sådan tjänstårsberäkning skall
avdrag göras för tid omfattande minst femton dagar i följd, under vilken ledighet
från tjänsten ägt rum, dock icke för tid, varunder tjänsteman utan att tjänstgöra
å sin befattning ägt uppbära oavkortad avlöning eller eljest åtnjutit ledighet på
grund av sjukdom, olycksfall i tjänsten eller offentligt uppdrag eller för fullgörande
av honom åliggande militär tjänstgöring eller för resa, som med veder- *
börligt tillstånd företagits till egen utbildning.

8 §■

Skyldighet att från tjänsten avgå med pension till samma belopp som det
för tjänsten gällande pensionsunderlag inträder för manlig tjänsteman vid riksbanken
och vid riksdagens hus vid uppnådda sextiofem levnadsår och trettiofem
tjänstår och i övrigt vid uppnådda sextiosju levnadsår och trettiofem tjänstår
samt för kvinnlig tjänsteman vid uppnådda sextio levnadsår och trettio tjänstår,
den myndighet, under vilken tjänstemannen lyder, obetaget att, på framställning
av tjänstemannen, låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade
prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna verket, dock
icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år.

9 §•

Manlig tjänsteman, som fyllt sextio år och uppnått trettiofem tjänstår,
vare, därest han efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigad
att åtnjuta pension till belopp motsvarande tre fjärdedelar av det för tjänsten

38

Riksdagens skrivelse Nr 384.

gällande pensionsunderlag. Under enahanda förutsättning vare kvinnlig tjänsteman,
som fyllt femtiofem år och uppnått trettio tjänstår, berättigad att åtnjuta
pension med motsvarande andel av det för hennes tjänst gällande pensionsunder .

Endast i händelse . av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring kan
pension erhållas av manlig avskedssökande, som icke uppnått sextio levnadsår
och trettiofem tjänstår, eller av kvinnlig avskedssökande, som icke uppnått femtiofem
levnadsar och trettio tjänstar. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren
allena medelst avdrag å det i första stycket av denna paragraf omförmälda
pensionsbeloppet för va,rje bristande tjänstår av en trettiofemtedel för manlig och
en trettiondedel för kvinnlig tjänsteman.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem för manlig och trettio för kvinnlig
tjänsteman eller åldersåren sextio för manlig och femtiofem för kvinnlig tjänsteman,
ökas det i första stycket av denna paragraf bestämda pensionsbeloppet
antingen lör värjo överskjutande tjänstår med en trettiofemtedel för manlig och
en trettiondedel för kvinnlig tjänsteman eller ock för varje överstigande åldersår
med en sextiondedel för manlig och en femtiofemtedel för kvinnlig tjänsteman.
Därest bådadera beräkningssätten kunna vinna tillämpning, användes det beräkningssätt,
som utfaller förmånligast för avskedssökanden.

. Pensionsbeloppet må dock icke i något fall överstiga beloppet av det för
tjänsten gällande pensionsunderlaget.

10 §.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång linnes erforderligt!
kunna, efter, framställning av den myndighet, varunder tjänsteman lyder, delegerade,
som i 34 § avlöningsreglementet sägs, på pensionsstat förflytta tjänsteman,
som av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på
ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han ej anmält sig
om avsked. I sådant fall ma efter omständigheterna den, sopa avskedas, i pension
tilläggas ett belopp, antingen motsvarande hela det för honom gällande pensionsunderlaget,
evad de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke,
eller ock en del av pensionsunderlaget, dock ej mindre än vad med tillämpning
av bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.

11 §-

Rätt till pension tillkommer ej den, som blivit från tjänsten avsatt eller
för fel eller försumlighet skild från tjänsten.

Har pensionstagare blivit dömd till straffpåföljd, vilken utestänger från
behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller, i
stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, skola, efter det
sådant beslut vunnit laga kraft, två tredjedelar av pensionen anses förverkade
och pensionen alltså utgå med endast en tredjedel av det ursprungliga beloppet

12 §.

Pension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten
ägt rum, till och med den månad, under vilken pensionstagaren avlider eller pensionsrätten
eljest upphör.

Riksdagens skrivelse Nr 384,

89

13 §.

Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år, sedan det till betalningförfallit,
vare förverkat och tillfälle pensionsfonden, dock med rätt för delegerade,
som i 34 § avlöningsreglementet sägs, att, efter prövning av anledningen
till försummelsen, medgiva beloppets utbetalning, om framställning göres därom.

14 §.

Den tjänsteman jämlikt 37 § i förenämnda avlöningsreglemente åliggande
skyldighet att underkasta sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade
i fråga om pension, skall jämväl innefatta skyldighet att underkasta sig
sädana ändringar i pensionsrätter som kunna varda fastställda i sammanhang
med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering.

40

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Bilaga 4.

AvlÖningsstater.

I. Riksbanken.

Ordinarie avlöningsstat.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 8,000 kronor...... 56,000 kr.

Därutöver arvoden:

till ordföranden................... 2,000 »

» förste deputeraden................. 36,000 »

» vardera av två andre deputerade 14,000 kronor .... 28,000 »

» den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk
.................... 2,000 »

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag..... 9,000 » 133,000 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........... 2,120,000 kr.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. 50,000 »

Arvode till vetenskapligt biträde för vården av riksbankens mynt- och medaljsamling
..................... 600 »

Arvoden å 3,600 kronor till sex styrelseledamöter vid avdelningskontoren i

Göteborg och Malmö....................... 21,600 »

Arvoden å 2,000 kronor till fyrtiosex styrelseledamöter vid övriga avdelningskontor 92,000 »

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret i Göteborg1 ...... 4,800 »

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret i Malmö....... 3,000 »

Arvoden å 800 kronor till två ombudsmän vid avdelningskontoren i Luleå

och Visby........................... 1,600 >

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare samt ersättningar för

extra arbeten m. m., förslagsanslag................ 100,000 »

Bidrag till utländska studieresor för riksbankens tjänstemän, förslagsanslag,

högst............................. 4,000 >

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag.............. 120,000 »

Förslagsanslag 2,650,600 kr.

1 Så länge den nuvarande ombudsmannen kvarstår å övergångsstat, skall Ifrågavarande arvode

besparas.

Riksdagens skrivelse Nr 384.

41

Övergångsavlöningsstat.

Lön.

Tj änst-görings-penningar.

Summa.

Åldertillägg
till lön.

Pensions-

underlag.

Avdelningskontoret i Göteborg

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 tjänsteman i andra tjänstegraden (om-

budsman).............

i

| Personligt avlöningstillägg till vaktmästa-| ren Gustaf Alfred Hansson.....

3,200

1,600

4,800

100

( 500 kr. efter 5 år,l
| 500 kr. efter yt->
[ terligare 5 år. |

4,000

II. Riksgäldskontoret och riksdagens hus.
Avlöningsstat.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 4,000 kronor...... 28,000 kr.

Därutöver

till ordföranden.................... 1,000 »

» förste deputeraden................. 10,000 »

j> andre » 3,000 »

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag..... 2,000 »

44,000 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ 220,000 kr.

Yikariatsersättningar, förslagsanslag................... 7,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag........ 70,000 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag............... 11,000 »

Förslagsanslag 352,000 kr.

III. Riksdagsbiblioteket.

Aylöningästat.

Arvoden å 500 kronor till tre styrelseledamöter, förslagsanslag, högst..... 1,500 kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............. 34,000 »

Yikariatsersättningar, förslagsanslag................... 1,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag, högst...... 4,000 »

Förslagsanslag 40,500 kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 384—388. 6

42

Riksdagens skrivelse Nr 384.

IV. Justitieombudsmans- och militeombudsmansexpeditionerna.
Avlöningsstat för justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen................... 17,040 kr.

Gottgörelse till justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag........ 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst.............. 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............. 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. 1,500 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag............... 5,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst . . 3,000 »

Förslagsanslag 55,240 kr.

Avlöningsstat för niilitieonibudsmansexpeditionen.

Avlöning till militieombudsmannen.........•......... 17,040 kr.

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag........ 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst.............. 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............. 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................... 1,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst . . 5,000 »

Förslagsanslag 51,740 kr.