Riksdagens skrivelse Nr 374.
1
Nr 374.
Godkänd av första kammaren den 21 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 20 juni 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till kungörelse angående dyrtids
tillägg
åt diplomatiska och konsulära tjänstemän.
(Statsutskottets utlåtande nr 206 och memorial nr 237.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 dagtecknad
proposition, nr 340, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att godkänna propositionen bilagt förslag till kungörelse
angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän
av följande lydelse:
Förslag
till
Kungörelse
angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän.
Härigenom förordnas som följer:
Sinom.
1. Tjänstemän, som åtnjuta avlöning enligt avlöningsreglementet
för ordinarie diplomatiska och konsulära tjänstemän eller
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 374. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 374.
enligt arvodesstaten för viss diplomatisk och konsulär personal i utrikesdepartementet
samt vid beskickningar och konsulat, så ock tjänstemän,
vilka tilldelats expektansarvoden, ävensom handels-, social- och lantbruksattachéer,
drogmanen vid beskickningen i Konstantinopel samt attachéer
(aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen ingående
slag av förmåner, nämligen:
lön;
fast arvode och annan mot lön svarande del av arvodet;
expektansarvode; samt
ersättning enligt 16 § 2 mom. av ovannämnda avlöningsreglemente
och däremot svarande gottgörelse åt icke-ordinarie tjänstemän.
Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande
av 1921 års riksdag vid ingången av januari månad 1922 utbetalas
till befattningshavare, å vilka avlöningsreglementet för ordinarie
diplomatiska och konsulära tjänstemän äger tillämpning.
Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till diplomatisk eller konsulär
tjänsteman, som kvarstår å gammal stat.
Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal,
än i mom. 1 och 2 avses, är icke berättigad till dyrtidstillägg.
§ 2.
Mom. 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda tjänstemän utgår dyrtidstillägget
enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 3 av kungörelsen
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst, dock med iakttagande därav,
att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å
ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 nyssnämnda kungörelse
fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 16.
Mom. 2. Därest tjänstemannens löneinkomst jämte dyrtidstillägg
enligt mom. 1 understiger vad som skulle utgjort hans löneinkomst
närmast före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstillägg
enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger tjänstemannen
åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma
tjänst eller efter befordran till annan befattning, erhåller en löneinkomst,
som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den inkomst, han
Riksdagens skrivelse Nr 374. 3 .
vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han da kvarstatt med den
avlöning, han innehaft närmast före övergången till den nya avlöningsstaten,
och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda kungörelse.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de
sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungi. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser
till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande
av huruvida tjänstemannen lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda tjänstemän äga uppbära
dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
§ 3.
Tjänsteman, som är tjänstledig för offentligt tippdrag eller för sjukdom
eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig tjänstledighet,
äger utan ‘hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,
som eljest skolat tillkomma honom.
§ 4.
För tjänsteman, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode
för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de sammanlagda
avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som medför
högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning,
till vilken han först blivit befordrad.
§ 5.
Om tjänsteman under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalats, övergår hans rätt härutinnan till stärbbuset.
§ 6-
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1922.
4
Riksdagens skrivelse Nr 374.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen godkänt bilagda förslag till
kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän
(bilaga A.)
Stockholm den 21 juni 1921.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 374.
5
Bilaga A.
Förslag
till
Kungörelse
angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän.
Härigenom förordnas som följer:
§ i
Mom.
1. Diplomatiska och konsulära tjänstemän, som, enligt vad
därom är särskilt stadgat, åtnjuta avlöning enligt avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, eller enligt arvodesstaterna för viss
extra personal i utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen så
ock tjänstemän, vilka tilldelats expektansarvoden, ävensom handels- och
socialattachéer, drogmanen vid beskickningen i Konstantinopel samt
attachéer (aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av förmåner, nämligen:
lön;
fast arvode och annan mot lön svarande del av arvode;
expektansarvode; samt
vikariatsersättning enligt 19 § av ovannämnda avlöningsreglemente
och däremot svarande gottgörelse åt icke-ordinarie tjänstemän.
Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande
av 1921 års riksdag vid ingången av januari månad 1922 utbetalas
till i detta moment avsedda befattningshavare.
Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till diplomatisk eller konsulär
tjänsteman, som kvarstår å gammal stat.
Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal,
än i mom. 1 och 2 avses, är icke berättigad till dyrtidstillägg.
6
Riksdagens skrivelse Nr 374.
§ 2.
Mom. 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda tjänstemän utgår dyrtidstillägget
enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 3 av kungörelsen
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst, dock med iakttagande därav,
att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å
ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 nyssnämnda kungörelse
fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 20.
Mom. 2. Därest tjänstemannens löneinkomst jämte dyrtidstillägg
enligt mom. 1 understiger vad som skulle utgjort hans löneinkomst närmast
före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstillägg
enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger tjänstemannen
åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma
tjänst eller efter befordran till annan befattning, erhåller en löneinkomst,
som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den inkomst, han vid
motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då kvarstått med den avlöning,
han innehaft närmast före övergången till den nya avlöningsstaten,
och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda kungörelse.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de
sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser
till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande
av huruvida tjänstemannen lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda tjänstemän äga uppbära
dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
§ 3.
Tjänsteman, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller som
åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig tjänstledighet, äger utan
hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat
tillkomma honom.
Riksdagens skrivelse Nr 374.
7
§ 4.
För tjänsteman, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode
för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de sammanlagda
avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som medför
högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning,
till vilken han först blivit befordrad.
§ 5.
Om tjänsteman under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalats, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
§ 6.
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1922.