Riksdagens skrivelse Nr 352,
1
Nr 352.
Godkänd av första kammaren den 15 juni 1921,
Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid allmän fastighetstaxering
år 1922 ävensom i ämnet täckta motioner.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 37 och memorial nr 47.)
Till Konungen.
I en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 215, bär Eders
Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bifogat utdrag av
protokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, bland
annat, att antaga ett förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922.
I samband med denna proposition hava till behandling förelegat
vissa med anledning av propositionen väckta motioner.
Riksdagen konstaterar, att principerna i det av Eders Kungl. Maj:t
framlagda förslaget — vilket, som ovan framhållits, avser anordnandet
av 1922 års allmänna fastighetstaxering — i mångt och mycket överensstämma
med de riktlinjer, som 1920 års kommunalskatteutskott hade
under övervägande och förklarade värda beaktande. De av kommunalskatteutskottet
särskilt uttalade önskemålen, att den allmänna fastighetstaxeringen
borde grundas å särskilda, under närmast föregående års
höst avgivna deklarationer samt verkställas genom fristående, enkom
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 352. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 352.
för dylikt ändamål tillsatta beskattningsnämnder, ävensom att taxeringsdistrikten
skulle göras så stora, som omständigheterna i varje särskilt
fall medgåve, hava i förslaget blivit fullt tillgodosedda. Förslaget
skiljer sig från det inom 1920 års kommunalskatteutskott framlagda
utkastet i huvudsak därigenom, att beredningsarbetet på landet enligt
Eders Kungl. Maj:ts förslag skall verkställas, icke av enmansberedningar,
utan av särskilda beredningsnämnder, i vilka det kommunala
elementet skall göra sig gällande. Beredningsnämnderna skola emellertid
icke fatta beslut om taxeringen utan endast avgiva förslag därtill.
I det propositionen bilagda sakkunnigebetänkandet motiveras denna
ståndpunkt företrädesvis därmed, att svårigheter att anställa tillräckligt
antal kvalificerade föredragande torde yppa sig med hänsyn till den
avsevärda tid, dessa skulle behöva ägna sig åt uppdraget, ävensom att
tillräcklig ortskännedom icke skulle kunna vara att tillgå hos enmansberedningar.
I motsats till vad som gjorts gällande i eu motion, II: 306, måste
riksdagen fastslå, att ett godkännande av ett förslag, som i huvudsak
bygger på de principer, för vilka 1920 års riksdag uttalat sin sympati,
måste anses som en konsekvens av fjolårets riksdagsbeslut i kommunalskattefrågan.
För de avvikelser från sagda utkast, som återfinnas
i Eders Kungl. Maj:ts förslag, anser riksdagen tillfyllestgörande skäl förebragta.
Att det kommunala inflytandet fått en så betydande plats vid beredningsarbetet,
torde kunna betecknas såsom lyckligt. Den bästa graderingen
av värdena mellan fastigheterna inbördes å en ort lärer utan tvivel stå
att vinna därigenom att den speciella lokalkännedomen tages i anspråk.
Beredningsnämndernas värdesättning lärer för övrigt i det stora flertalet
fäll komma att godtagas av taxeringsnämnderna, och riksdagen vitsordar
betydelsen av att de åsätta värdena i regel tillkommit genom bedömande
av folkvalda representanter, som äga vederbörande skattskyldigas förtroende.
Av sistnämnda förhållande följer emellertid icke, att kravet på
jämnhet och rättvisa i taxeringen får eftersättas av hänsyn till önskvärdheten,
att de skattskyldiga själva skola känna tillfredsställelse med
taxeringen. Med andra ord, taxeringsnämnderna måste erhålla en sådan
sammansättning, att det lokala inflytandet icke får komma i majoritet.
Riksdagen är, såsom i dess skrivelse i anledning av propositionen
nr 214 uttalats, på det klara med, att en fastighetstaxering efter de i
förslaget till förordning om allmän fastighetstaxering år 1922 angivna
grunder, särskilt med hänsyn till skogstaxeringen, icke kan verkställas
av de ordinarie taxeringsmyndigheterna. Skall det av 1920 års riksdag
uppgjorda programmet för reformarbetet i avseende å kommunalskatte
-
Riksdagens skrivelse Nr 352. 3
frågan fullföljas — något som enligt riksdagens förmenande måste anse»
synnerligen angeläget — är en sådan taxering nödvändig och taxeringsorganisationen
måste lämpas därefter. Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande
avseende har vid den ingående granskning, som ägnats detsamma,
visat sig i stort sett hålla det mått, som man bör uppställa
för en sådan organisation, och riksdagen anser därför, att detsamma
bör i huvudsak godkännas.
Emellertid har riksdagen erinringar att framställa angående vissa
detaljfrågor i Eders Kungl. Maj:ts förslag.
2 § 2 mom.
I 2 § 2 mom. stadgas, att, om ägare eller skattskyldig innehavare
av fastighet underlåter att inom föreskriven tid avgiva uppgift till ledning
vid fastighetstaxeringen, som han är skyldig lämna, för uppgiftens
införskaffande må anlitas biträde av länsstyrelsen, som, därest uppgiften
prövas vara för fastighetens taxering erforderlig, äger förelägga uppgiftsskyldig
lämpligt vite. Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer
delgivande av föreläggande, som nyss nämnts, äger att därför av den
försumlige undfå gottgörelse med fem kronor för varje förrättning.
Det har utan tvivel härmed icke avsetts annat, än att länsstyrelsens
biträde skall anlitas endast om uppgiften icke kan erhållas genom
en enkel påminnelse. Emellertid har det ansetts önskvärt med ett
uttryckligt stadgande, att länsstyrelsens biträde må begäras först sedan
anmaning om uppgiftens insändande icke efterkommits. Momentet har
i anledning därav i viss mån omformulerats.
4 §•
Enligt 4 § i förslaget skola ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna
å länets landsbygd ävensom de av landstinget
utsedda ledamöterna i taxeringsnämnderna sammanträda inför länsstyrelsen
eller landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för att
överlägga och överenskomma om en enhetlig tillämpning av värderingsgrunderna;
och äger länsstyrelsen till dessa sammanträden kalla jämväl
andra personer med särskild sakkunskap på de områden, överläggningarna
skola beröra.
I en motion I: 203 bär nu yrkats, att beredningsnämndernas ledamöter
måtte tillkallas till de sammanträden inför länsstyrelsen, som sålunda
skola hållas, och i motionerna I: 204 och II: 307 har föreslagits
sådan formulering av 4 §, att även valda ombud för beredningsnämnderna
måtte kallas till dessa sammanträden, tillika med de taxerings
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 352.
nämndsledamöter, som enligt motionärernas hemställan skulle utses av
hushållningssällskapens förvaltnihgsutskott. Såsom motivering härför
anföra motionärerna i huvudsak, att tillräckliga skäl ej förebragts för
att utestänga vederbörande från mötena, vid vilka de enligt sakens natur
borde få närvara.
Chefen för finansdepartementet har vid ärendets föredragning i
statsrådet såsom skäl för att ej även beredningsnämndernas kommunvalda
ledamöter skulle erhålla kallelse till ifrågavarande sammanträden
hänvisat till att sammanträdena, därest alla dessa ledamöter vore närvarande,
skulle komma att innebära en alltför stor och ohanterlig apparat.
Riksdagen erkänner betydelsen av de praktiska skäl, som föredragande
departementschefen sålunda åberopat, men finner det å andra
sidan önskvärt, att så många som möjligt av de personer, som komma''att
deltaga i taxeringsarbetet, beredas tillfälle att närvara vid de i 4 § avsedda
sammanträden. Riksdagen ansluter sig därför i huvudsak till den grundtanke,
som i detta avseende gjorts gällande i motionerna I: 204 och
II: 307, att nämligen i regel ett kommunvalt ombud från varje beredningsdistifikt
skulle erhålla kallelse till sammanträdena. Att riksdagen
emellertid i visst avseende skiljer sig från motionärerna beträffande
sättet för ombudens utseende in. m., framgår av vad riksdagen kommer
att anföra nedan i fråga om 7 §.
Att tidpunkten, före vilken sammanträdena skola hållas, av riksdagen
ändrats från den 15 till den 25 oktober, sammanhänger med en
motsvarande ändring i 7 §.
7 §.
I första stycket av 7 § i Eders Kungl. Maj:ts förslag stadgas, att val
av ledamöter och suppleanter i beredningsnämnden skall förrättas före
den 1 oktober 1921, och bör genast efter valförrättningens slut den,
som därvid fört ordet, om valet underrätta ej mindre de valda än även
ordföranden i beredningsnämnden.
I motionerna I : 204 och II : 307 har — i anslutning till motionärernas
hemställan beträffande 4 § — yrkats sådant tillägg till berörda
stycke, att det skulle åligga beredningsnämndens ordförande att ofördröjligen
sammankalla de valda för att inom sig utse en ledamot att
jämte ordföranden deltaga i det i 4 § omförmälda sammanträde.
Såsom ovan vid 4 § anförts, är riksdagen av den uppfattningen, att
även vissa andra av beredningsnämndernas ledamöter''än ordförandena
skola erhålla kallelse till de i 4 § avsedda sammanträden. Motionärernas
förslag synes i verkligheten innebära, att för varje kommun utses
5
Riksdagens skrivelse Nr 352.
ett ombud, men om kommun består av flera distrikt ett ombud för varje
distrikt. Detta synes också vara lämpligt men bör mera direkt uttalas.
För övrigt synes det riktigare att låta kommunen själv avgöra, huruvida
den vill utse ombud eller ej — kostnaden bör utan tvivel stanna på
kommunen. Meddelande om valet bör ofördröjligen tillställas, utom de i
Eders Kungl. Maj:ts förslag angivna personer, även länsstyrelsen. Det torde
böra anmärkas, att, om varje beredning snämnd själv skulle äga utse ombud,
detta, om flera kommuner utgjorde gemensamt beredningsdistrikt, skulle
förutsätta ett jämförelsevis besvärligt förfarande, och att man i dylikt
fall även måste meddela föreskrifter angående fördelningen mellan de olika
kommunerna av kostnaderna för ombudets inställelse vid sammanträdet.
I första stycket av 7 § har av riksdagen även gjorts den jämkning,
att den tidpunkt, före vilken val av ledamöter och suppleanter i beredningsnämnd
skall äga rum, bestämts till den 15 oktober i stället för den
1 oktober 1921. Detta möjliggör valets förrättande på ordinarie okto^
bestämma eller motsvarande sammanträde med fullmäktige. Utan tvivel
har beredningsnämndsordföranden så mycket förberedande arbete med
taxeringen, att denna ej genom en sådan ändring behöver försenas.
10 §.
I 10 § 2 mom. första stycket har företagits en redaktionell ändring,
som icke torde tarva någon närmare motivering.
I 10 § 2 mom. fjärde stycket i Eders Kungl. Maj:ts förslag stadgas,
att vid värdeberäkningar för skogstaxeringar beredningsnämnd äger åtnjuta
biträde av skogssakkunnig person, som länsstyrelsen efter förslag
av domänstyrelsen eller länets skogs vårdsstyrelse därtill förordnar.
Detta stadgande har av riksdagen såtillvida omformulerats, att det
gjorts fullt tydligt, dels att länsstyrelsen ej är bunden av förslag, söm
avgivits av domänstyrelsen eller skogsvårdsstyrelse, dels ock att länsstyrelsen
endast om den så finner erforderligt behöver inhämta förslag
från berörda myndigheter. Då skogsvårdsstyrelse ej finnes i alla län,
synes alternativt böra införas »skogsvårdsnämnd».
11 §•
I 11 § hava vissa tidsbestämmelser ändrats. Dessa ändringar torde
icke erfordra någon särskild motivering.
24 § 5 mom.
Enligt 24 § 5 mom. andra stycket skola av landstinget utsedda
ledamöter i taxeringsnämnd äga för sin inställelse vid taxeringsnämn
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 352.
dens sammanträden och det i 4 § omförmälda sammanträde inför länsstyrelsen
åtnjuta ersättning av landstingets medel efter de grunder, som
gälla för ersättning till landstingsmän för inställelse vid landstings
sammanträde.
I en motion II: 304 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta sådan
ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 215, att de av landstinget utsedda
ledamöterna i taxeringsnämnd må äga uppbära ersättning efter
samma grunder som i nämnda proposition 24 § 6 mom. föreslås för
ledamöterna i prövningsnämnd».
I motiveringen för motionen anföres i huvudsak följande. I 24 §
föresloges, att av kommun valda ledamöter i berednings- och taxeringsnämnd
äga, om kommunen så beslutar, uppbära en traktamentsersättning
med högst tio kronor, ledamöter i prövningsnämnd nitton kronor och,
om de äro boende å sammanträdesorten, femton kronor samt de av landstingen
valda ledamöterna i taxeringsnämnd ersättning efter de grunder,
som gälla för landstingsmän för inställelse vid landstings sammanträde.
Enligt landstingsförordningen vore dagtraktamentet för ledamot, boende
å den plats landstinget sammanträder, nio kronor och för annan ledamot
tolv kronor. Då de av landstinget utsedda ledamöterna-i taxeringsnämnd
kunde bliva nödsakade att under avsevärd del av den tid, uppdraget
avsåge, uppehålla sig utom den plats, där de vore bosatta, syntes
den ersättning, dem blivit tillmätt, vara alldeles för knappt tilltagen.
Riksdagen biträder i huvudsak den nu återgivna motiveringen men
finner, att motionären gått för långt, när han föreslagit en så avsevärd
obligatorisk höjning som från 9 till 19 kronor om dagen. Ersättningen
till landstingsvald ledamot i taxeringsnämnd synes i intet fall böra understiga
vad som utgår till kommunvald ledamot enligt 5 mom. första
stycket — dagsersättningen är enligt detta 10 kronor — men landstinget
bör äga rätt att höja denna ersättning till högre belopp, dock
enligt utskottets mening högst till 15 kronor om dagen. Omformulering
av 5 mom. andra stycket har i anslutning till denna uppfattning företagits.
Deklarationsformulären.
Vad beträffar de vid förevarande förslag fogade deklarationsformulär,
har riksdagen till en början bemärkt, att de inramade uppgifterna i
övre vänstra hörnen av båda formulären böra tryckas med kraftig stil.
Något beslut av riksdagen i detta avseende torde emellertid ej erfordras.
I formulär 1 har för övrigt texten i övre högra hörnet kom
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 352.
pletterats, dels därutinnan att det något utförligare angivits, vad som
där förstås med en »fastighet», dels ock därutinnan, att anvisning meddelats,
att ägare eller arrendator av kameral enhet, vilken utgör del av
taxeringsenhet, kan påfordra ett angivande av huru stor del utav taxeringsvärdet
som belöper på varje kameral enhet. Detta tillägg är en
följd av vad riksdagen beslutat i anledning av propositionen nr 214
beträffande 5 § i förslaget till förordning om allmän fastighetstaxeringår
1922.
I formulär 1 har även föreslagits ett par mindre ändringar av
rent redaktionell natur.
I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen, som ej kunnat
i oförändrat skick antaga Eders Kungl. Maj:ts i förevarande proposition
framlagda förslag, anmäla, att riksdagen antagit följande förslag till
Förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
allmän fastighetstaxering år 1922.
1 §■
Den taxering av fast egendom, som efter ty därom är särskilt
stadgat skall äga rum år 1922, skall verkställas i den ordning, här
nedan närmare stadgas.
2 §•
1 mom. Ägare av fastighet eller sådan innehavare därav, som
jämlikt 3 § bevillningsförordningen är skattskyldig såsom ägare, vare
pliktig att utan anmaning till ledning för taxeringen avlämna uppgifter
å blankett enligt härvid fogade särskilda formulär för jordbruksfastighet
(formulär 1) och för annan fastighet (formulär 2) angående de förhållanden,
som å blanketten angivas.
Dessa uppgifter, vartill blanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas
hos ordförande i beredningsnämnd samt därjämte i Stockholm
hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos magistraten och å landet
hos ordförande i kommunalnämnd, skola avlämnas senast den 15 september
1921, vad angår å landet belägen fastighet, till ordföranden i beredningsnämnden
för det distrikt, landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt eller
länsstyrelsen i det län, varinom fastigheten är belägen^ samt, vad angår
8
Riksdagens skrivelse Nr 352,
i stad belägen fastighet, till ordföranden i taxeringsnämnden för det
distrikt eller magistraten i den stad eller länsstyrelsen i det län, varinom
fastigheten är belägen, dock att i Stockholm uppgifterna skola
avlämnas till överståthållarämbetet.
Därest under tiden mellan avlämnandet av sådana uppgifter samt
1921 års utgång fastighet eller del av fastighet övergått till ny ägare
eller skattskyldig innehavare, vare såväl den förutvarande som den nye
ägaren eller innehavaren pliktiga att inom tio dagar därefter härom göra
anmälan till vederbörande beredningsnämnds ordförande å landet eller
taxeringsnämnds ordförande i stad eller till vederbörande länsstyrelse;
börande i fall, då genom överlåtelse fastighet blivit uppdelad, överlåtelsehandlingen
i huvudskrift eller bestyrkt avskrift företes.
Efter anmaning av ordförande i beredningsnämnd, ordförande i
taxeringsnämnd eller landskamreraren i länet åligger ägare eller skattskyldig
innehavare av fastighet att avgiva uppgift jämväl angående
andra förhållanden, som kunna tjäna till ledning vid fastighetens taxering,
än dem, som å ovanberörda blanketter finnas angivna; och äger
länsstyrelsen i den omfattning, som kan anses nödig eller lämplig, att
i fråga om enskilda skogar med inskränkt dispositionsrätt, för vilka
nyare hushållningsplaner finnas upprättade, från vederbörande revirförvaltare
infordra för taxeringen erforderliga uppgifter ur hushållningsplanerna.
2 mom. Underlåter ägare eller skattskyldig innehavare av fastighet
att inom föreskriven tid avgiva uppgift, som han enligt denna paragraf
är skyldig lämna, och ställer lian sig icke heller anmaning om uppgiftens
insändande till efterrättelse, må för uppgiftens införskaffande anlitas
biträde av länsstyrelsen, som, därest uppgiften prövas vara för fastighetens
taxering erforderlig, äger förelägga uppgiftsskyldig lämpligt vite.
Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer delgivande av föreläggande,
som nyss nämnts, äger att därför av den försumlige undfå gottgörelse
med fem kronor för varje förrättning.
3 §•
Häradsskrivare, direktion för hypoteksinrättning och styrelse för
inländsk brandförsäkringsanstalt eller syssloman för utländsk sådan anstalt
skola senast den 15 september 1921 avlämna de i 11 § bo a) och b)
samt 2:o a) förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
taxering den 28 oktober 1910 (taxeringsförordningen) omförmälda lagfartsförteckningar
samt föreskrivna uppgifter, vad angår fastighet på landet,
9
Riksdagens skrivelse Kr 352.
direkt till ordföranden i det beredningsdistrikt eller länsstyrelsen i det
län, varinom fastigheten är belägen, samt, vad angår fastighet i stad,
till länsstyrelsen i det län eller magistraten i den stad, varinom fastigheten
är belägen; skolande lagfartsförteckningarna och uppgifterna från
hypoteksinrättning omfatta tiden från och med år 1918 till och med
den 30 juni 1921 och de övriga uppgifterna tiden från och med den 1
januari till och med den 30 juni 1921.
Samtliga uppgifter enligt denna paragraf avlämnas ordnade kommuneller
församlingsvis, och skall medelst särskilda omslag eller annorledes
tydligt utmärkas, vilken kommun eller församling varje grupp av uppgifter
avser.
Vid underlåtenhet att fullgöra vad i denna paragraf stadgas gälle
bestämmelserna i 19 § taxeringsförordningen.
4 §•
Före den 25 oktober 1921 skola efter kallelse av länsstyrelsen
ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna å länets
landsbygd ävensom de beredningsnämndsledamöter, som därtill utsetts
enligt 7 §, samt de taxeringsnämndsledamöter, vilka enligt 13 § utsetts
av länets landsting, sammanträda inför länsstyrelsen eller landskamreraren
å en eller flera lämpliga orter för förberedande överläggningar
rörande tillämpningen av de allmänna grunderna vid fastighetstaxeringen;
och äger länsstyrelsen till dessa sammanträden kalla jämväl
andra personer, vilka på grund av sin verksamhet eller eljest kunna
antagas äga sakkunskap antingen i allmänhet rörande fastighetsvärdena
inom länet eller delar därav eller ock särskilt rörande värdering av
skogsmark och skog.
För sådana trakter inom länet, där jordbruksfastigheterna kunna
med avseende å ägoslag och jordens beskaffenhet anses vara väsentligen
likartade, böra de vid dessa sammanträden närvarande med den kännedom,
de kunna äga om priserna vid köp och försäljning av fastigheter
under de senare åren, föreslå vissa värden för ytenhet mark av olika
ägoslag och godhetsklasser med normalt byggnadsbestånd, vilka enhetsvärden
må tjäna till ledning vid fastighetstaxeringen.
Till ledning för värdesättning av skogsmark och växande skog
skola på grundval av den redogörelse och de förslag, som jämlikt punkt
10 i instruktionen för värdesättning av skogsmark och växande skog
genom länsstyrelsens försorg avgivas, vid sammanträdena upptagas
till överläggning samt fastställas dels hjälptabell vid taxeringen inom
länet eller den del därav, som är föremål för överläggning, dels ock
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 352. 2
10 Riksdagens skrivelse Nr 352.
de speciella anvisningar om taxeringens verkställande, som kunna finnas
erforderliga.
Vid dessa sammanträden föres protokoll av person, som länsstyrelsen
därtill utsett; börande genom länsstyrelsens försorg bestyrkta
avskrifter av protokollet skyndsamt tillställas ordförandena i beredningsoch
taxeringsnämnderna i länet. Samtidigt överlämnas till vederbörande
beredningsnämndsordförande de i punkterna 8 och 9 i ovan berörda
instruktion omförmälda längder, som kunna vara uppgjorda för kommuner,
tillhörande beredningsdistriktet, ävensom den för distriktet avsedda
hjälptabellen.
.Skulle länsstyrelsen finna lämpligt att för åstadkommande av en
jämn och likformig fastighetstaxering i stad hålla sammanträden med
ordförande och ledamöter av stadens taxeringsnämnder, må jämväl sådana
sammanträden äga rum före taxeringsarbetets påbörjande, vid vilka
sammanträden särskilda sakkunniga må tillkallas.
5 §•
Fastighetstaxeringen på landet beredes av beredningsnämnder, en
var inom dess distrikt. Beredningsnämnd består av ordförande jämte
ledamöter till ett antal, som av länsstyrelsen med hänsyn till beredningsdistriktets
omfattning bestämmes med iakttagande, att antalet icke må
understiga fyra och ej heller två från varje distriktet tillhörande kommun.
Länsstyrelsen har att indela länets landsbygd i beredningsdistrikt,
vilka böra göras så stora, som för beredningsarbetets behöriga gånginom
därtill anslagen tid anses lämpligt; ägande länsstyrelsen därvid
förena två eller flera kommuner till ett eller uppdela kommun i två eller
flera beredningsdistrikt.
G §.
Ordförande i beredningsnämnd förordnas. av länsstyrelsen.
Ledamöter i beredningsnämnden ävensom suppleant för en var av
dem väljas av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas,
av dessa. Till ledamöter och suppleanter skola väljas inom beredningsdistriktet
bosatta personer. Vid valet skall hänsyn tagas till personernas
lämplighet för uppdraget samt jämväl tillses, att ortskännedom rörande
distriktets alla delar inom nämnden kommer att förefinnas, ävensom att,
såvitt möjligt är, såväl ägare av jordbruksfastighet och annan fastighet
som näringsidkare, arbetare och andra inkomsttagare komma att bliva
företrädda i beredningsnämnden.
Riksdagens skrivelse Nr 352.
11
i §•
Val av ledamöter och suppleanter i beredningsnämnden skall förrättas
före den 15 oktober 1921. Kommun äger rått att samtidigt bland
de sålunda utsedda ledamöterna välja en eller, dår kommun omfattar flera
beredningsdistrikt, en för varje distrikt att på kommunens bekostnad deltaga
i det i 4 § omförmäla sammanträde. Ben som vid valförrättningen fört
ordet skall omedelbart om valet underrätta ej mindre de valda än även
ordföranden i beredningsnämnden samt länsstyrelsen.
Besvär över dylikt val må anföras hos länsstyrelsen senast före
kl. 12 å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är helgdag,
å nästa söckendag därefter; och gälle i övrigt om vals överklagande
i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna är stadgat angående
besvär emot kommunala myndigheters beslut. Finner länsstyrelsen anledning
förordna om nytt val på grund därav, att vid valet någon grupp
av skattskyldiga, varom i sista stycket av 6 § förmäles, icke blivit
tillbörligen företrädd, har länsstyrelsen att meddela föreskrift huru många
ledamöter av varje grupp skola väljas. Växter det därefter företagna
valet överklagat och befinnes detsamma icke kunna fastställas, äger länsstyrelsen
utse ledamöter i nämnden.
över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.
8 §•
1 mom. För varje beredningsdistrikt eller, där distrikt består av
mera än en kommun, för varje kommun skola föras särskilda fastighetslängder
över förslagen till taxering dels av fast egandom, för vilken
bevillning erlägges, dels ock av fast egendom, för vilken bevillning
icke erlägges.
Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen
att träda i kraft senast år 1923, skola i kommun, som genom
ändringen skall delas, särskilda fastighetslängder upprättas för varje
därvid uppkommande del samt förslagen till taxering uppgöras med
tillämpning av den nya kommunindelningen.
2 mom. Senast den 15 september 1921 skall länsstyrelsen tillhandahålla
ordföranden i beredningsnämnden avskrift av uppskattningslängden
för jordvärde- eller. jordräntestegrings beräknande ävensom,
därest jordregister finnes upplagt, utdrag av detta register beträffande
varje till beredningsdistriktet hörande kommun.
3 mom. Senast den 1 oktober 1921 skall häradsskrivaren, vid
bot av tre kronor för varje överskjutande dag, hava till berednings
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 352.
nämndens ordförande avlämnat på 1921 års mantalslängd och i övrigt
kända förhållanden grundade fastighetslängder, upptagande dels samtliga
inom beredningsdistriktet belägna fastigheter, å vilka taxeringsvärden
skola sättas, ävensom fastigheternas ägare eller i fall, då innehavaren
är skattskyldig för fastighet, innehavare, dels ock 1921 års taxeringsvärde
å varje fastighet.
9 §■
Före beredningsnämndens sammanträde^ åligger ordföranden:
a) att tillhandahålla blanketter, som i 2 § omförmälas, samt på
begäran meddela ägare och skattskyldig innehavare av fastighet upplysningar
rörande beskaffenhet av honom åliggande uppgiftsskyldighet
och sättet för dess fullgörande;
b) att samla och i enahanda följd, som fastigheterna förekomma
i fastighetslängden, ordna och numrera ävensom granska avlämnade
uppgifter och andra anmälningar, vidtaga åtgärder för felande uppgifters
införskaffande samt tillse, dels att anmälda eller eljest kända förändringar
i avseende å äganderätts- och skattskyldighetsförhållandena varda
iakttagna och i längden införda, dels ock att genom infordrande av
upplysningar ledning vinnes för en noggrann och tillförlitlig fastighetstaxering,
ävensom att, då anledning till tillämpning av 19 § taxeringsförordningen
förekommer, därom göra anmälan hos länsstyrelsen för
den åtgärd, som må på nämnda myndighet ankomma;
c) att i fastighetslängden i vederbörliga kolumner anteckna avgivna
uppgifters nummer samt, med ledning av tillhandahållna avskrifter av
jordregistret och fastighetsägarnas egna av ordföranden granskade uppgifter,
fastigheternas areal i olika ägoslag; samt
d) att kalla beredningsnämndens ledamöter till sammanträde.
10 §.
1 mom. Vid beredningsnämndens sammanträden, vilka hållas å
lämpligt ställe i orten å tider, som av ordföranden bestämmas, är ordföranden
föredragande och ansvarig för att nödigt protokoll föres.
2 mom. Vid nämndens första sammanträde och innan uppskattningsarbetet
tager sin början åligger det ordföranden att avgiva noggrann
redogörelse ej mindre rörande de enhetsvärden, som föreslagits
vid det i 4 § omförmälda sammanträdet, samt de värderingsgrunder i
13
Riksdagens skrivelse Nr 352.
övrigt, som å detta sammanträde ansetts böra inom distriktet tillämpas,
än även rörande samtliga de köp av jordbruksfastighet inom distriktet,
som under senaste fem åren förekommit, samt de slutsatser beträffande
fastigheternas allmänna saluvärden i orten, som enligt ordförandens mening
kunna dragas av dessa köp. Finnas inom distriktet fastigheter med skog,
bör i redogörelsen tillika lämnas upplysning om de anvisningar, som i
fråga om värdesättning av skogsmark och växande skog lämnats vid
det ovan om förmälda sammanträdet. Redogörelsen ävensom beredningsnämndens
mening härom böra protokollföras.
Härefter åligger det nämnden att föreslå och uti härför avsedda
kolumner i fastighetslängden införa det eller de värden, nämnden anser
varje fastighet i distriktet böra åsättas.
Vid taxering av fastighet med växande skog har nämnden att
iakttaga föreskrifterna i instruktionen för värdesättning av skogsmark
och växande skog, varjämte det åligger nämnden att för varje sådan
fastighet i fastighetslängdens anmärkningskolumn anteckna de vid värdeberäkningen
begagnade sifferbeteckningarna för rotvärde per kubikmeter,
medelbonitet och relativ skogstillgång i nu nämnd ordning.
Vid dessa värdeberäkningar äger nämnden åtnjuta biträde av skogssakkunnig,
som länsstyrelsen därtill förordnar, och må länsstyrelsen från
domänstyrelsen samt länets skogsvårdsstyrelse eller skogsvårdsnämnd inhämta
förslag angående för ändamålet lämpliga personer.
Nämnden äger, där så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt biträde
för taxeringen i övrigt, börande dock länsstyrelsens tillstånd härtill före
tillkallandet inhämtas.
3 mom. Beslut må icke kunna fattas av beredningsnämnd, vars
distrikt omfattar blott en kommun eller del därav, därest icke ordföranden
och minst två ledamöter äro närvarande, ej heller av beredningsnämnd,
omfattande två eller flera kommuner, därest icke, utom
ordföranden, en ledamot från varje kommun är tillstädes; börande
ordinarie ledamot, som är förhindrad att tillstädeskomma, i sitt ställe
kalla sin suppleant och tillika härom underrätta ordföranden.
Därest vid föreslående av fastighetsvärde skiljaktiga meningar
inom beredningsnämnden uppstå, skall den mening gälla, varom de
flesta sig förenat, samt, om rösterna utfalla lika, den, som ordföranden
biträder.
Ordföranden åligger att i alla de fall rörande värdesättning, då hans
mening icke gjort sig gällande, i härför avsedd kolumn i fastighetslängden
upptaga det värde, hai* ansett böra föreslås; varande det jämväl var och
en av de övriga ledamöterna av beredningsnämnden obetaget att få sin
14
Riksdagens skrivelse Nr 352.
särskilda mening till protokollet antecknad eller, skriftligen avfattad, vid
protokollet fogad, om den senast vid protokollsjusteringen föreligger.
I fråga om jäv för ordförande eller ledamot i beredningsnämnd
gäller vad i 52 § 3 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande
ordförande och ledamot i beskattningsnämnd.
11 §■
Beredningsnämndens förslag skall föreligga färdigt senast den 15
december 1921; och åligger ordföranden att genom kungörelse i distriktets
kyrkor giva tillkänna, att förslaget under tio dagar viss angiven tid på
dagen tillhandahålles inom kommunen hos beredningsnämndens ordförande
eller någon dess ledamot, med rätt för ägare, skattskyldig
innehavare eller brukare av fastighet inom distriktet att före den 5
januari 1922 till beredningsnämndens ordförande avgiva skriftliga erinringar
mot förslaget.
Därest erinran mot förslaget avgivits eller känt blivit, att i fastighetslängden
uppförd taxeringsenhet uppdelats, skall ordföranden före
den 15 januari 1922 hålla sammanträde med beredningsnämnden, som
har att yttra sig över inkommen erinran samt, där sådant finnes påkallat,
avgiva nytt förslag till taxering. Över vad vid sammanträdet förekommit
föres protokoll.
12 §.
Fastighetstaxeringen på landet och i stad verkställes av särskilda
taxeringsnämnder, en var inom dess distrikt. Fastighetstaxeringsnämnd
skall bestå av ordförande samt på landet sex och i st a d fyra ledamöter.
Länsstyrelsen har att indela länet i fastighetstaxeringsdistrikt,
vilka böra givas den omfattning, som för taxeringsarbetets behöriga gång
inom därtill anslagen tid anses lämpligt.
Varje stad bör i allmänhet utgöra ett taxeringsdistrikt; länsstyrelsen
dock obetaget att, där sådant anses nödigt, uppdela stad i två
eller flera distrikt.
13 §.
1 mom. Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen.
2 mom. Utav de sex ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd på
landet skall en utses av länsstyrelsen, två väljas av länets landsting
och två av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas, av
15
Riksdagens skrivelse Nr 352.
dessa samt en utgöras av vederbörande beredningsnämndsordförande
eller, om han förordnats vatt vara ordförande i nämnden, en ledamot,
som länsstyrelsen utser i hans ställe. De tre förstnämnda ledamöterna
skola tjänstgöra i hela taxeringsdistriktet och de tre sistnämnda allenast
då fråga är om taxering av fastighet inom kommun, av vilken de valts,
eller, vad angår beredningsnämndsordförande eller i hans ställe utsedd
ledamot, inom kommun, tillhörande ordförandens beredningsdistrikt.
Kommunernas val av ledamöter skola förrättas i december 1921,
börande därvid tillses, att minst en av de valda tjänstgjort i beredningsnämnden
inom kommunen.
3 inom. Av de fyra ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd i
stad skall en utses av länsstyrelsen och tre väljas av stadsfullmäktige
eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, och skall
dylikt val förrättas i september 1921.
4 mom. Vid samma tillfälle, som val av ledamöter i taxeringsnämnden
sker, skall i enahanda ordning väljas suppleant för en var
av dem.
Om utgången av val, som förrättats av landstinget, underrättas
såväl de valda som länsstyrelsen. Om övriga här ovan omförmälda val
har den, som därvid fört ordet, att underrätta ej mindre de valda än
även ordföranden i taxeringsnämnden.
Till ledamöter i taxeringsnämnden skola väljas inom taxeringsdistriktet
eller, där distrikt utgör del av stad, inom staden bosatta
personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap i fråga om värdesättning
av fast egendom och noggrann kännedom om fastighetsförhållandena
inom taxeringsdistriktet.
14 §.
1 mom. Fastighetstaxeringsnämnds arbete ledes av ordföranden,
som har att kalla ledamöterna till sammanträden å tid och ort, som av
ordföranden bestämmas. I fastighetstaxeringsnämnden på landet är beredningsnämndens
ordförande föredragande beträffande taxering av fastigheter,
tillhörande hans beredningsdistrikt. I fastighetstaxeringsnämnd
i stad är nämndens ordförande själv föredragande.
Till sitt biträde äger taxeringsnämndsordförande på landet anställa
särskild person att under ordförandens tillsyn föra taxeringsnämndens
protokoll och längder. I stad ställer magistraten protokolls- och längdförare
till taxeringsnämndens förfogande.
2 mom. Innan fastighetstaxeringsnämnden på landet börjar det
egentliga taxeringsarbetet, skall ordföranden kalla de landstingsvalda
16
Riksdagens skrivelse Nr 352.
ledamöterna ävensom samtliga ordförande i beredningsnämnderna i de
till taxeringsdistriktet hörande beredningsdis|rikten till ett förberedande
sammanträde, vid vilket varje beredningsnämndsordförande har att avgiva
noggrann redogörelse för de värderingsgrunder, efter vilka beredningsnämnden
npprättat sitt förslag till taxering, ävensom för sin egen
uppfattning, huruvida och i vad mån dessa värderingsgrunder kunna
anses överensstämma med resultatet av överläggningarna vid det i 4 §
omförmälda sammanträdet inför länsstyrelsen eller landskamreraren eller
eljest med de priser, som i orten betalts vid fastighetsköp. På grundval av
dessa redogörelser skola de vid detta sammanträde närvarande taga under
övervägande och till protokollet anteckna, vilka allmänna jämkningar av beredningsnämndernas
förslag finnas erforderliga för en jämn och likformig
taxering i hela taxeringsdistriktet, med rätt för en var av de närvarande
och med skyldighet för såväl taxeringsnämndens ordförande som beredningsnämndsordförandena
att låta sin mening till protokollet antecknas,
därest den avvikit från flertalets.
Därefter tager taxeringsarbetet sin början med kommuner, där
beredningsnämndernas förslag vid det förberedande sammanträdet ansetts
i nu berörda avseende tillfredsställande, samt fortgår kommun efter
kommun och fastighet efter fastighet, därvid föredraganden har att i
varje fall meddela såväl beredningsnämndens förslag som ock sin egen
mening ävensom redogöra för inkomna erinringar och de ändringar,
som beredningsnämnden funnit sig böra föreslå. Taxeringsnämndens,
beslut antecknas i därför avsedda kolumner i fastighetslängden.
3 mom. Ordförande i taxeringsnämnd i stad har enahanda åligganden
före taxeringsnämndens sammanträde, som i 9 § stadgats för
ordförande i beredningsnämnd på landet.
År stad indelad i två eller flera taxeringsdistrikt och har länsstyrelsen
icke funnit erforderligt att hålla sådant sammanträde, som i 4
§ sista stycket omförmäles, skall länsstyrelsen uppdraga åt en av taxeringsnämndsordförandena
i staden att före taxeringsarbetets påbörjande
kalla övriga ordförande och ledamöterna till sammanträde för förberedande
överläggningar rörande de allmänna grunder, som böra i stadens
skilda delar komma till tillämpning vid taxeringen; och äger länsstyrelsen,
på framställning av den sammankallande ordföranden, medgiva,
att han må till detta sammanträde kalla jämväl andra personer, vilka
på grund av verksamhet eller eljest kunna antagas äga sakkunskap
rörande fastighetsvärdena inom staden.
4 mom. Senast den 15 november 1921 skall i stad, utom Stockholm,
vederbörande tjänsteman, vid bot av tre kronor för varje överskjutande dag,
17
Riksdagens skrivelse Nr 352.
till taxeringsnämndens ordförande hava avlämnat de i 11 § l:o) a) taxeringaförordningen
omförmälda lagfartsförteckningar ävensom på 1921 års mantalslängd
och i övrigt kända förhållanden grundade fastighetslängder,
upptagande dels samtliga inom taxeringsdistriktet belägna fastigheter, å
vilka taxeringsvärden skola sättas, ävensom fastigheternas ägare eller, i
fall då innehavaren är skattskyldig för fastighet, innehavare, dels ock i
därför avsedda kolumner 1921 års taxeringsvärde å varje fastighet.
5 mom. I fråga om taxering av fastighet med skog har taxeringsnämnd
att iakttaga vad i 10 § är stadgat för beredningsnämnd vid
avgivande av dess förslag till taxeringsvärde; och gälle jämväl vad i
samma paragraf är stadgat om rätt att för taxeringen tillkalla sakkunniga
biträden.
15 §.
Beslut må icke kunna fattas av taxeringsnämnd på landet, med
mindre ordföranden jämte föredraganden eller, där ordföranden själv såsom
beredningsnämndsordförande är föredragande, en av länsstyrelsen utsedd
ledamot ävensom en landstingsvald och en kommunvald ledamot äro tillstädes,
ej heller av taxeringsnämnd i stad, med mindre ordföranden
samt minst två ledamöter äro tillstädes; börande ordinarie ledamot, som
är förhiudrad att tillstädeskomma, i sitt''ställe kalla sin suppleant och
tillika härom underrätta ordföranden.
Uppstå skiljaktiga meningar inom nämnden, gälle den mening,
varom de flesta sig förenat, eller, om rösterna utfalla lika, den, som
ordföranden biträder, med rätt för en var ledamot samt med skyldighet
för ordföranden och, i taxeringsnämnd på landet, föredraganden att låta
sin avvikande mening till protokollet antecknas.
16 §.
1 mom. Taxeringsnämndens arbete bör taga sin början på landet
före den 20 januari 1922 och i stad före den 15 december 1921 samt
vara avslutat senast den 15 mars 1922.
2 mom. Före den 1 april 1922 skall taxeringsnämndens ordförande
på landet till häradsskrivaren och i stad till vederbörande tjänsteman
överlämna fastighetstaxeringslängderna, behörigen summerade, med tillhörande
uppgifter. Berednings- och taxeringsnämndernas protokoll insändas
samtidigt till länsstyrelsen.
3 mom. Efter mottagandet av fastighetstaxeringslängderna åligger
det på landet häradsskrivaren och i stad vederbörande tjänsteman att
genom granskning av längderna efterforska möjligen förelupen missBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 352. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 352.
skrivning eller annan oriktig anteckning och till landskamreraren framställa
de anmärkningar, vartill granskningen givit anledning.
4 mom. Före den 1 maj 1922 skola fastiglietstaxeringslängderua
med sammandrag jämte samtliga tillhöi^ande handlingar insändas till
länsstyrelsen, på landet av häradsskrivaren och i stad genom magistratens
försorg.
5 mom. Avskrifter av fastighetstaxeringslängderna, i vad de angå
varje särskild kommun på landet, sxola jämväl före den 1 maj 1922
av häradsskrivaren tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande,
vilken det åligger att utan dröjsmål under viss bestämd och vederbörligen
kungjord tid av fjorton dagar på lämpligt och därvid jämväl tillkännagivet
ställe hålla avskrifterna de skattskyldiga tillhanda. Avskrifterna böra sedermera
av ordföranden förvaras för att, på sätt i 29 § taxeringsförordningen
stadgas, överlämnas till ordföranden i påföljande årets taxeringsnämnd.
I stad skola genom magistratens försorg avskrifter av fastighetstaxeringslängderna
för varje särskilt distrikt i samma ordning hållas de
skattskyldiga till banda samt påföljande år överlämnas till vederbörande
ordförande i det årets taxeringsnämnd.
6 mom. Vad ovan i denna paragraf är stadgat äger icke tillämpning
i Stockholm, skolande därstädes taxeringsnämndens arbete vara
avslutat senast den 15 juni 1922.
17 §•
Skattskyldig, som är missnöjd med taxeringsnämndens beslut, i
vad hans fastighet rörer, så ock vederbörande kommun, municipalsainhälle,
vägstyrelse och landstings förvaltningsutskott, som icke åtnöjes
med taxeringsnämndens beslut, må däri söka ändring hos prövningsnämnden
genom besvär, vilka, skriftligen avfattade, skola, vid påföljd att
besvären eljest icke varda upptagna till prövning, ingivas senast före
klockan 12 på dagen till vederbörande länsstyrelse den 31 maj och
till överståthållarämbetet den 31 augusti 1922.
Finnas i stad två eller flera territoriella församlingar, vilka var för
sig enligt kyrkostämmas beslut av sina medlemmar uttaga särskilda på
bevillningen grundade avgifter, tillkommer sådan församling samma
besvärsrätt som kommun. Lag samma vare beträffande församling på
landet eller skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets område
icke sammanfaller med kommuns område.
Riksdagens skrivelse Nr 352.
19
18 §.
För varje län tillsättes år 1922 en prövningsnämnd, som bär att
granska fastighetstaxeringarna samt pröva och avgöra anförda besvär
eller framställda anmärkningar i anledning av fastighetetaxeringsnämndernas
beslut. Denna nämnd sammanträder i residensstaden å tid, som
utsättes av länsstyrelsen och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten
må vara avslutade i varje län senast den 1 juli 1922.
Besvär och övriga ärenden rörande fastighetstaxeringen i Stockholms
stad handläggas av den prövningsnämnd, som enligt 40 § taxeringsförordningen
skall år 1922 tillsättas.
19 §.
Prövningsnämnd för fastighetstaxering skall bestå av minst tolv,
högst tjugufyra ledamöter, vilka länsstyrelsen utser dels bland dem, som
deltagit i fastighetstaxeringsnämndernas arbeten, dels ock bland personer
inom länet, vilka icke i nämnda arbeten deltagit men genom sin
verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering;
och böra prövningsnämndens ledamöter så utses, att nämnden
kommer att bestå till tre fjärdedelar av ledamöter till lika antal från
var och en av de grupper av taxeringsnämndsledamöter, som tillsatts av
länsstyrelse, landsting och kommuner, och till den återstående fjärdedelen
av ledamöter, som icke deltagit i taxeringsarbetet, samt att inom
nämnden icke saknas tillförlitlig kännedom om fastighetsvärdena i länets
skilda delar.
Enligt samma grunder utser länsstyrelsen suppleanter till antal
motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i nämnden.
20 §.
Ordförande eller ledamot i beredningsnämnd och taxeringsnämnd
samt ledamot i prövningsnämnd må endast den vara, som råder över
sig och sitt gods samt icke blivit ådömd sådan påföljd, som i 2 kap.
19 § strafflagen sägs. De åtnjuta i och för utövningen av sitt uppdrag
enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar tillförsäkra
riksdagsman.
21 §.
Före prövningsnämndens sammanträde skall landskamreraren verkställa
noggrann undersökning av taxeringslängderna ävensom de hos
20
Riksdagens skrivelse Nr 352.
berednings- och taxeringsnämnderna förda protokollen samt därefter hos
prövningsnämnden påyrka de åtgärder, som för åstadkommande av eu
jämn och likformig fastighetstaxering inom länet erfordras.
Länsstyrelsen äger, där så anses erforderligt, kalla taxeringsnämnds
ordförande eller ledamot eller andra i värdering av skog och fast egendom
i övrigt sakkunniga personer att före och under prövningenämnds sammanträde
infinna sig för upplysningars meddelande; och må, där så
finnes lämpligt, före sammanträdet prövningsnämndsledamot inkallas
för att med landskamreraren överlägga om fastighetstaxeringen.
22 §.
1 mom. Genom allmän kungörelse, som'' utfärdas före den 31
augusti 1921, lämnar länsstyrelsen underrättelse om de berednings- och
taxeringsdistrikt, i vilka länet blivit indelat, och om de personer, som
komma att inom distrikten såsom ordförande leda berednings- och
taxeringsnämndernas arbeten, varjämte länsstyrelsen meddelar föreskrift
om det antal ledamöter i de särskilda berednings- och taxeringsnämnderna,
som skall inom varje kommun och av länets landsting väljas,
och om vad i övrigt bör iakttagas vid dessa val. I kungörelsen erinras
vederbörande om skyldigheten att avlämna de uppgifter, som skola
avgivas till ledning för den förestående taxeringen, samt om påföljden
för uraktlåtenhet härutinnan. Tillika meddelas underrättelse såväl om
tid och ställe för uppgifternas avlämnande samt varest uppgiftsblanketter
tillhandahållas som ock därom, att ägare eller skattskyldig innehavare
av fastighet, vilken önskar upplysning rörande beskaffenheten av honomåliggande
uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, äger att
för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande beredningsnämnds
ordförande på landet och taxeringsnämnds ordförande i stad.
2 mom. Omedelbart efter det länsstyrelsen erhållit underrättelse
om landstingets val av ledamöter i taxeringsnämnderna på landet, lämnar
länsstyrelsen genom allmän kungörelse underrättelse om de personer,
som blivit av landstinget valda och av länsstyrelsen utsedda till ledamöter
i dessa taxeringsnämnder, varjämte länsstyrelsen under hänvisning
till sin förut enligt 1 mom. härovan utfärdade kungörelse ånyo
erinrar kommunerna om de val, som jämlikt 13 § 1 mom. skola företagas.
3 mom. Genom allmän kungörelse, som utfärdas före den 15
april 1922, lämnar länsstyrelsen underrättelse om de personer, som
blivit utsedda till ledamöter och suppleanter i prövningsnämnden, samt
om tid och ställe* för nämndens sammanträde. 1 denna kungörelse erinras
de skattskyldiga om innehållet i 17 §.
21
Riksdagens skrivelse Nr 352.
Ett exemplar av kungörelsen låter länsstyrelsen tillställas en var av
prövningsnämndens ledamöter och suppleanter, varjämte genom länsstyrelsens
försorg förteckning över de inkomna besvärsskrifterna med kortfattad
redogörelse för de i besvären gjorda yrkandena bör, så fort ske kan,
översändas till ledamöterna och suppleanterna; dock att sådan förteckning
icke erfordras för Stockholms stads prövningsnämnd.
Möter för ledamot i prövningsnämnd hinder att tillstädeskomma,
bör anmälan därom ofördröjligen göras hos länsstyrelsen, som inkallar
vederbörande suppleant.
23 §.
1 inom. Över prövningsnämndens beslut må besvär anföras hos
kammarrätten av kronans ombud ävensom, i den mån 17 § stadgar,
av vederbörande kommun, församling, skoldistrikt, municipalsamhälle,,
vägstyrelse och landstingets förvaltningsutskott.
Skattskyldig må över ''prövningsnämnds beslut, i vad hans fastighet
rörer, anföra besvär, om han hos prövningsnämnd en överklagat
taxeringsnämndens beslut och hans talan därstädes icke bifallits eller
om prövningsnämnden ändrat den av taxeringsnämnden åsätta taxeringen,
utan att sådan ändring av den skattskyldige påyrkats.
Besvären ställas till kammarrätten och skola före klockan tolv på
sista helgfria dagen i december månad 1922, vid påföljd, om den tid
försittes, att besvären icke varda upptagna till prövning, ingivas till
länsstyrelsen i det län, där taxeringen ägt rum; dock må icke den omständigheten,
att besvären i stället för till sistnämnda myndighet ingivits
eller insänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till
prövning, därest besvären dit inkommit före utgången av den här ovan
stadgade besvärstid. I sådant fall skola besvären av kanlmarrätten
omedelbart överlämnas till vederbörande länsstyrelse för vidare behandling.
2 inom. Inkomna besvär skola av länsstyrelsen handläggas i
enlighet med föreskrifterna i 49 § 2 mom. taxeringsförordningen.
24 §■
1 mom. Ersättning åt ordförandena i berednings- och taxeringsnämnderna
samt de av länsstyrelsen förordnade ledamöterna i taxeringsnämnderna,
arvoden för protokolls- och längdföringen hos prövningsnämnden
ävensom gottgörelse för det i samband med taxeringsförrättningarna
lämnade biträde av städernas tjänstemän bestridas av statsmedel.
22
Biktdagens skrivelse Nr 352.
2 mom. Det åligger länsstyrelsen att senast den 15 maj 1922
till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande angående den ersättning,
som för bestyr med taxeringsarbetet anses böra tillkomma en var av de
personer inom länet, vilka enligt bestämmelserna i 1 mom. äro därtill
berättigade; skolande därvid jämväl angivas de grunder, som varit bestämmande
vid ersättningens beräknande.
Efter prövning av vad sålunda föreslagits bestämmer Kungl. Maj:t,
huru mycket av tillgängliga medel skall ställas till varje prövningsnämnds
förfogande. Sålunda anvisat belopp äger prövningsnämnden
efter förslag av länsstyrelsen fördela emellan de till ersättning berättigade.
Vid ersättningarnas fördelning bör fästas avseende på den för de
särskilda uppdragens utförande erforderliga skicklighet, tid och arbete.
3 mom. Till gäldande av förut icke omförmälda, av prövningsnämnds
arbeten föranledda utgifter, såsom ersättning för biträde åt kronans
ombud vid förberedande göromål, nödiga tryckningskostnader samt
gottgörelse för uppassning hos prövningsnämnden, äger varje prövningsnämnd
efter förslag av länsstyrelsen använda erforderligt belopp.
4 mom. Angående de av prövningsnämnden enligt 2 och 3 mom.
beviljade beloppen och dessas fördelning bör länsstyrelsen avlåta särskilt
utdrag av nämndens protokoll, varefter beloppen i vanlig ordning utbetalas
och med bifogande av protokollsutdraget i kronoräkenskaperna
redovisas.
5 mom. Av kommun valda ledamöter i berednings- och taxeringsnämnd
äga, därest sådant beslutas av vederbörande kommunalstämma
eller, där kommunalfullmäktige finnas, av dessa eller i stad av stadsfullmäktige
eller, där stadsfullmäktige ej finnas, av allmän rådstuga, att
av kommunens medel åtnjuta dels traktamentsersättning under såväl
sammanträdes- som resedagar med högst tio kronor om dagen, dels
ock, då de icke äro bosatta å den ort, där nämnden sammanträder,
samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa till och från sammanträdesorten
verkligen begagnats, resekostnadsersättning med högst lega
för skjuts efter en häst eller för båtskjuts eller utgift för andra klass
å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.
De av landstinget utsedda ledamöterna i taxeringsnämnd äga för
sin inställelse vid taxeringsnämndens sammanträden och det i 4 § omförmälda
sammanträde inför länsstyrelsen åtnjuta ersättning av landstingets
medel efter de i föregående stycke angivna grunder, dock att
traktamentsersättningen, om landstinget så beslutar, må utgå med högst
45 kronor om dagen.
23
Riksdagens skrivelse Nr 352.
6 mom. Ledamöterna i prövningsnämnd, sakkunnigt biträde hos
berednings-, taxerings- eller prövningsnämnd, de av länsstyrelsen eller
efter länsstyrelsens bemyndigande till de i 4 och 14 §§ omförmälda
sammanträden särskilt inkallade personer samt de ordförande i beredningsnämnd
och ordförande eller ledamöter i taxeringsnämnd, som på
länsstyrelsens kallelse inställt sig antingen till sådant sammanträde,
som i 4 § omförmäles, eller före eller under prövningsnämndens sammanträde
för upplysningars meddelande, äga åtnjuta, om de äro bosatta å
annan ort än sammanträdesorten, traktamentsersättning under såväl sam-''
manträdes- som resedagar med nitton kronor om dagen och övrig ersättning
för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande resereglemente
samt, om de äro bosatta å sammanträdesorten, traktamentsersättning
med femton kronor om dagen. Ersättning efter ovannämnda grunder
tillkommer jämväl ledamot i prövningsnämnd, som efter kallelse av ordföranden
inställt sig för att deltaga i protokollsjustering.
Om sakkunnig för sitt biträde åt beskattningsnämnd måst verkställa
mera omfattande utredning eller undersökning, ankomme på länsstyrelsen
att bestämma den särskilda gottgörelse, som härför må till
honom utgå.
7 mom. Häradsskrivare äger att för de avskrifter av taxeringslängderna,
som det enligt 16 § 5 mom. åligger dem att avlämna, undfå
ersättning med en krona arket.
8 inom. Till den, vilken i anledning av landskamrerare beviljad .
ledighet i och för granskning av fastighetstaxeringen förordnats att
landskamrerares övriga göromål förrätta, skall utgå gottgörelse, motsvarande
landskamrerares tjänstgöringspenningar.
9 mom. De belopp, som utgå enligt 6, 7 och 8 mom., böra, utan
sammanblandning med de i föregående moment omförmälda taxeringskostnaderna,
utbetalas av länsstyrelsen efter granskning av därå ingivna
rekvisitioner.
25 §.
Vad i denna förordning stadgats om länsstyrelse gälle i tillämpliga
delar, vad beträffar Stockholms stad, överståthållarämbetet.
26 §.
Bestämmelserna i 9 §, 15 § 1 mom. tredje stycket samt 3 och 4
mom., 17 §, 28 § första och andra styckena, 30 § första stycket, 31 §
1 mom. d), g), 1) och n), 32 §, 34 och 35 §§, 37 §, 42 § andra och
24
Riksdagens skrivelse Nr 352.
tredje styckena, 43 och 44 §§, 46 §, 47 § 1 mom. första stycket, 2 mom.
första stycket och 3 mom., 50 §, 52 §, 55, 56, 57 och 58 §§, 59 §
1 och 2 mom. samt 60, 61 och 62 §§ taxerings förordningen skola i
tillämpliga delar lända till efterrättelse med iakttagande, att vad i 28 §
första stycket, 30 §, 31 § 1 mom. d), g), 1) och n), 34 och 35 §§ samt
37 § sägs om taxeringsnämnd skall gälla även i fråga om beredningsnämnd.
Formulär 1.
Lika med Kungl. Maj:ts förslag med följande ändringar:
Denna blankett användes — — — — — — 15 september 1921.
Med fastighet menas här taxeringsenhet, d. v. s. fastighet, fastighetsdel
eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter, som skall för sig
själv taxeras. Därest taxeringsenhet består av flera kamerala enheter, må
ägaren eller arrendator av sådan kameral enhet i deklarationen påfordra,
att det angives, huru stor del av taxeringsvärdet som belöper på varje
kameral enhet.
Försummelse — — infordrande. — — — — — — — ;---
Lägenhet, torp, stadsäga.
Fastighetens areal efter nuvarande brukningsförhållanden:
Övrig areal (berg, sjöar — — o. d.).
Formulär 2.
Lika med Kungl. Mqj:ts förslag.
Stockholm den 15 juni 1921.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.