Riksdagens skrivelse Nr 351.

1

Nr 351.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 16 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj ds framställning angående lönereglering för arméns
och marinens personal jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 168.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 8 april 1921 dagtecknad proposition
(nr 350), liar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen

beträffande lönereglering för det fast anställda manskapet

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag (Bil. A) till
avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid armén och marinen;

dels medgiva, att dagavlöningen till skeppsgossar må från och med
den 1 oktober 1921 utgå med följande förhöjda belopp, nämligen:

för skeppsgosse i första årskursen med 15 öre

» » » andra » »25 »

» » » tredje » »35 »

dels medgiva, att förhöjning i de kontanta avlöningsförmånerna till
båtsmän må från och med den 1 november 1921 utgå enligt de grunder,
som i det föreslagna avlöningsreglementet tillämpats i fråga om avlönings
förhöj ning för arméns indelta manskap;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 351.

1398 21 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 351.

dels medgiva, att den ökning i kostnaderna för avlöning till arméns
och '' marinens manskap, som under år 1921 uppkommer vid det
föreslagna avlöningsreglementets ikraftträdande redan under samma år
ävensom till följd av den här ovan föreslagna avlöningsförhöjningen för
skeppsgossar och båtsmän, må bestridas från vederbörliga under fjärde
huvudtiteln för år 1921 uppförda avlöningsanslag;

dels besluta att, därest innehavare av manskapsbeställning vid armén
eller marinen, vilken enligt äldre avtal eller eljest är bunden vid anställning
för tid efter ingången av november eller, såvitt angår beställningshavare
vid flottan, som vunnit anställning genom karlskrivning från
skeppsgossekåren, efter ingången av oktober månad 1921 och å vilken
avlöningsreglementet vid nämnda tidpunkt skall vinna tillämpning, enligt
dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring —
i förskott, skall vid ingången av november (oktober) månad 1921 till
honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad
beställningshavaren skulle hava i den beställning, han vid utgången av
oktober (september) månad 1921 innehade, i förskott uppburit för november
(oktober) månad samma år, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas från vederbörliga under fjärde huvudtiteln för år 1921
uppförda avlöningsanslag;

dels ock medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som oinförmälas
i 8, 9, 10 och 12 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må
bestridas i enlighet med de grunder, som av särskilda sakkunniga angivits
och av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkts;

beträffande lönereglering för officerare och underofficerare samt
civilmilitära bcställningshavare på aktiv stat.

dels provisoriskt för år 1922 godkänna det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag (Bil. B) till avlöningsreglemente för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid
armén och marinen, att träda i tillämpning från och med 1 januari 1922;

dels medgiva, att Eders Kung!. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av särskilda sakkunniga angivna och av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de beställningshavare, å vilka avlöningsreglementet
skulle äga tillämpning;

3

Riksdagens skrivelse Nr 351.

dels besluta, att det av 1921 års riksdag godkända avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med år-''1922 tilllämpas
på nedannämnda civila beställningshavare vid försvarsväsendet,
ävensom medgiva, att till en var av dem skall utgå lön enligt följande
lönegrader inom avdelningen B i den löneplan, som intagits i berörda
reglemente, nämligen:

till professor vid generalstaben.............................................. 20 lönegraden

» krigsarkivarie vid generalstaben...................................... 15 »

» registrator och aktuarie vid marinstaben ..................... 13 )>

» förste expeditionsvakt ....................................................... 3 »

» expeditionsvakt .................................................................... 1 »

dels besluta att, där beställningshavare, å vilken den nu föreslagna
löneregleringen skulle äga tillämpning, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöning — såväl i stat upptagen
avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, skall vid ingången
av januari månad 1922 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad beställningshavaren skulle hava i den
befattning, han vid utgången av år 1921 innehade, i förskott uppburit
för januari månad 1922, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för beställningshavare,
som utöver kontant avlöning åtnjuter förmånen av bostad eller servis
in natura, bör ökas med beloppet av det inkvarterings- eller servisbidrag,
som därvid bort till honom utgå, därest han ej åtnjutit dylik förmån
in natura;

dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas från vederbörliga under fjärde huvudtiteln uppförda
avlöniugsanslag;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 22,
24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 och 34 §§ av förslaget till avlöningsreglemente,
må bestridas i enlighet med de grunder, som av departementschefen
tillstyrkts;

dels medgiva, att beställningshavare, vilken åtnjuter avlöning enligt
äldre stat än den nuvarande, må, därest han kvarstannar å sådan stat,
bibehållas vid samtliga enligt denna stat utgående avlöningsförmåner
jämte tillfällig löneförbättring;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,
att det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl

4

Riksdagens skrivelse Nr 351.

å beställningshavare, vilken kvarstår å äldre stat än den nuvarande, därest
denne förklarar sig villig underkasta sig bestämmelserna i nämnda reglemente; dels

medgiva, att marindirektören av 1 graden i flottan C. E.
Richson och flaggkvartersmannen i marinen A. G. Sjöqvist må för år
1922 uppbära personliga lönetillägg i enlighet med vad av särskilda
sakkunniga angivits och av departementschefen tillstyrkts;

dels ock medgiva att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt,
de i förslaget till avlöningsreglemente omförmälda bostads- och lönenämnder
må träda i verksamhet redan under år 1921.

Därjämte har Eders Kung]. Maj:t i samma proposition föreslagit att
till beställningshavare, vilken tillhör arméns eller marinens reservstat,
arméns övertaliga personal eller personal vid marinen, som erhållit tillstånd
att kvarstå såsom lönlös i flottan eller kustartilleriet, eller arméns eller
marinens reserv av befäl och civilmilitär personal, må, oavsett de nya
avlöningsföreskrifter, som enligt beslut av 1921 års riksdag kunna bliva
gällande för personal på aktiv stat, tills vidare utgå de vederbörande författningsenligt
tillförsäkrade avlöningsförmåner, med iakttagande därvid att
i avseende å beloppet av nämnda avlöningsförmåner skall så anses, som
om bestämmelserna i de för år 1921 gällande stater fortfarande ägt giltighet.

Härjämte hava uti nedan angivna i ämnet väckta motioner gjorts
följande framställningar nämligen

i nr 333 inom andra kammaren, däri hemställts,
att riksdagen ville besluta en sådan ändring av Eders Kungl. Maj:ts
förslag till löneplan för underofficerare m. fl. (Uo.), att lönesatserna i
4:de lönegraden bestämmas i överensstämmelse med följande förslag.

Förslag1 till Löneplan för underofficerare in. 11. (Uo.), 4:de lönegraden.

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

P

G

- - - - - - - - - - - - -

_

_

7

3,600

3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

8

3,900

4,062

4,224

4,386

4,558

4,710

4,872

4:de lönegraden......

9

4,200

4,374

4,548

4,722

4,896

5,070

5,244

10

4,500

4,686

4,872

5,058

5,244

5,430

5,616

11

4,800

4,998

5,196

5,394

5,592

5,790

5,988

Riksdagens skrivelse Nr 351.

5

i nr 334 inom samma kammare, däri hemställts,
att riksdagen ville besluta, att musikdirektör vid armén och marinen,
som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien, skall placeras
i 4:de lönegraden (Uo);

i nr 335 inom samma kammare, däri hemställts, att riksdagen ville
besluta att i löneplan för underofficerare m. fl. (Uo) inom lista lönegraden
införa eu 5:te löneklass;

i nr 340 inom samma kammare, däri föreslagits, att riksdagen ville
besluta, att till beställningshavare tillhörande arméns eller marinens reserv
av befäl och civilmilitär personal mä utgå per tjänstgöringsdag Va65 av
årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställd
personal av motsvarande tjänstegrad;

i nr 343 inom samma kammare, däri hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Eders Kungl. Maj:t angående lönereglering för arméns och
marinens personal m. m. måtte uttala som sin mening, att bestämmelserna
iinder § 26 mom. 3 och 5 i reglementet för arméns avlöning under fred
samt motsvarande bestämmelser i reglementena för marinen rörande förverkande
av sparbanksmedel till kronan icke vidare synas böra tillämpas.

1920 års riksdag framhöll, i anslutning till ett av dåvarande departementschefen
gjort uttalande, att en lönereglering av mera definitiv
art för arméns och marinens personal snarast borde åvägabringas.
Det syntes riksdagen önskvärt, att förslag i sådant syfte framlades för
1921 års riksdag och prövades i samband med då ifrågasatt lönereglering
för vissa grupper civila befattningshavare.

Då lönereglering av definitiv karaktär blivit vid innevarande års
riksdag beslutad för befattningshavare vid den civila statsförvaltningen,
synes det enligt riksdagens mening vara med rättvisa och billighet överensstämmande,
att jämväl lönefrågan för arméns och marinens personal
vid denna riksdag erhåller en mera slutgiltig lösning än den vid 1918
och 1920 års riksdagar åvägabragta. Det av Eders Kungl. Maj:t i sådant
hänseende framlagda förslaget, vilket grundar sig på en av särskilda
sakkunniga verkställd utredning, synes riksdagen härvid ägnat att tjäna
som underlag för en dylik-lönereglering. Om än riksdagen icke, såsom
här nedan närmare utvecklas, kan i alla avseenden godtaga Eders
Kungl. Majrts förslag, anser sig riksdagen kunna i huvudsak ansluta sig
till detsamma i fråga om löneregleringens anordnande och genomförande.
Riksdagen delar således den uppfattningen, att ett lönesystem av huvudsakligen
samma typ, som vunnit tillämpning vid löneregleringen år 1919
för kommunikationsverkens personal och vid den av innevarande års

6

Riksdagens skrivelse Nr 351.

riksdag beslutade löneregleringen för statsdepartementens och de centrala
ämbetsverkens personal, bör med fördel kunna användas även då det
gäller arméns och marinens personal.

Riksdagen övergår härefter att behandla de frågor, som beröra de
särskilda personalgruppernas inpassande i lönesystemet ävensom vissa
med löneregleringen sammanhängande detalj bestämmelser.

I fråga om de lönebelopp, som enligt det av Eders Kungl. Maj:t framlagda
förslaget ansetts böra tillgodokomma det fast anställda manskapet
vid armén och marinen, grunda sig dessa på en begynnelseavlöning av
1,080 kronor för menig. Detta belopp har beräknats med hänsyn till
den för närvarande till ogift lantarbetare i husbondes kost enligt senaste
avtal utgående lön. Nämnda belopp, 1,080 kronor, har beräknats
på sådant sätt, att något dyrtidstillägg icke skall å samma belopp utgå.

Då emellertid arbetslönerna över huvud taget för närvarande enligt
riksdagens mening äro alltför växlande för att kunna läggas till grund
för en lönereglering för arméns och marinens manskap samt lönerna tilllika
i fria marknaden under den senaste tiden avsevärt nedgått, synes
riksdagen nyssnämnda belopp icke kunna läggas till grund för löneregleringen.
Begynnelseavlöningen synes riksdagen utan risk för rekryteringen
av det fast anställda manskapet och i betraktande av den
starkt sjunkande levnadskostnadsindexen kunna nedsättas till ett belopp
av 960 kronor. Med utgångspunkt från nämnda belopp, vilket innebär
en reduktion av begynnelseavlöningen enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag
m''ed 120 kronor, höra jämväl samtliga i den av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna löneplanen ingående beloppen nedsättas med 120 kronor.

I enlighet härmed skulle löneplanen för arméns manskap bliva .följande.

Löne-

grad.

Beställningshavare

Begyn-

nelselön.

Lön efter en tjänstetid av

12 må-nader.

24 må-nader.

36 må-nader.

48 må-nader.

60 må-nader.

72 må-nader.

84 må-nader.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

5

Furir av 1. klassen ..............

1,524

1,524

1,524

1,704

1,824

1,944

2,064

2,160

4

» » 2. » ...............

1,452

1,452

1,452

1,632

1,752

1,872

1,992

2,088

3

Korpral ..............................

1,212

1,212

1,332

1,512

1,632

1,752

—

—

2

Vice korpral ........................

1,044

1,104

1,224

1,404

1,524

—

__

—

i

Menig .................................

960

1,020

1,140

1,320

1,440

—

—

—

Riksdagens skrivelse Nr 351.

7

Löneplanen för marinens manskap skulle i enlighet med vad ovan
anförts erhålla följande utseende.

Lone-

grad.

Beställningsliavare.

Begyn-

nelselön.

Lön

efter en

t j ä n

stetid av

12 må-nader.

24 må-nader.

3G må-nader.

48 må-nader.

60 må-nader.

72 må-nader.

84 må-nader.

96 må-nader.

Ivr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

o

Korpral .....................

1,500

1,500

1,500

1,680

1,776

1,872

1,968

2,064

2,160

i

Menig ........................

960

1,080

1,200

1,380

1,476

1,572

1,668

1,764

1,8G0

I fråga om de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen för
skeppsgossar och båtsmän har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Den besparing, som genom den sålunda angivna nedsättningen av
lönebeloppen skulle komma att uppstå i det av Eders Kungl. Maj:t såsom
erforderligt beräknade anslaget, uppgår till omkring 2,260,000 kronor.

Med anledning av det i motionen nr 343/11 väckta förslaget om
att riksdagen måtte uttala, att bestämmelserna om förverkande i vissa
fall av sparbanksmedel till kronan icke vidare böra tillämpas, har riksdagen,
som delar den i motionen angivna uppfattningen, velat framhålla
önskvärdheten av att Eders Kungl. Maj:t tager under övervägande, huruvida
icke nämnda bestämmelser må kunna ändras.

Departementschefen har i fråga om beredandet av viss tjänstledighet
åt manskapet framhållit, att utöver en tjänstledighet om 20 söckendagar
per år ytterligare ledighet bör efter Éders Kungl. Maj:ts bestämmande
kunna beredas manskapet i enlighet med ett hos de särskilda
sakkunniga reservationsvis framfört förslag. En utsträckning av manskapets
ledighet utöver nämnda 20 dagar, som sålunda av departementschefen
ifrågasatts, har riksdagen icke funnit behövlig. Enligt riksdagens
mening bör i allmänhet ledighet med bibehållande av full avlöning" utöver
nämnda tid icke beviljas för hel ^botgöringsdag, sön- och helgdag dock
oräknad.

I det föreslagna avlöningsreglementets 3 § 2 mom. synes andra
stycket böra utgå med hänsyn till de konsekvenser ett bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om tillgodoräknande av viss värnpliktstid
lärer kunna medföra.

I överensstämmelse med vad riksdagen sålunda anfört, har riksdagen
låtit utarbeta nytt avlöningsreglémente för fast anställt manskap vid
armén och marinen (Bil. A).

Riksdagen övergår härefter till frågan om de för officerare och underofficerare
föreslagna löneskalorna och avlöningsbestämmelserna.

8

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Innan riksdagen ingår på bedömandet av de särskilda lönebeloppen,
har riksdagen velat erinra om den jämförelse mellan olika grupper av
militär och civil personal, som av de sakkunniga gjorts och av dem
åberopats till stöd för vissa militära personalkategoriers placering å löneskalorna.
Den sålunda gjorda jämförelsen har av departementschefen
ansetts vara såvitt möjligt fullständig och följdriktigt genomförd, varvid
departementschefen jämväl framhållit, att vid denna jämförelse tvekan
kunde råda, huruvida icke i en del fall densamma bort föranleda till
bestämmande av högre lönebelopp för den militära personalen.

Med anledning härav har riksdagen ansett sig böra framhålla, att
riksdagen för sin del måste finna en dylik jämförelse med hänsyn till
den militära och den civila personalens väsentligt olika utbildning och
tjänstgöringsförhållanden samt den olika tiden för tillträde till och avgång
från tjänsten synnerligen svår att på ett fullt rättvist sätt genomföra
samt i vissa fall knappast möjlig att åstadkomma. Mot den av de
sakkunniga och departementschefen gjorda jämförelsen kunna enligt riksdagens
mening i vissa avseenden så vägande erinringar göras, att riksdagen
icke funnit sig kunna tillmäta densamma någon större betydelse.

Då riksdagen därefter övergår till att pröva de olika förslag i fråga
om avlöningsbeloppens utmätande till officers- och underofficerspersonalen
som framlagts, har riksdagen velat erinra om de väsentliga förhöjningar
i avlöningen som av 1918 och 1920 års riksdagar i form av tillfällig
löneförbättring tillerkänts den militära personalen. Att härutöver denna
personal i samband med lönesystemets omläggning skulle beviljas ytterligare
avlöningsförhöjning i den utsträckning, som av de sakkunniga
och departementschefen ifrågasatts, anser sig riksdagen icke kunna bifalla.
Ett i de sakkunnigas betänkande alternativt framlagt förslag till
löneplaner för officerare och underofficerare finner riksdagen i stort sett
motsvara de berättigade anspråk i avlöningshänseende, som för denna
personals vidkommande kunna framställas. Riksdagen tvekar så mycket
mindre att godkänna detta förslag, som härigenom den ojämnhet bortfaller,
som vidlåder Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om proportionen
mellan den rent militära och den civilmilitära personalens avlöning.

I löneplanen för underofficerare bör emellertid, såsom i motionen
nr 335 II påyrkats, inom första lönegraden införas en femte löneklass,
varigenom eu något förbättrad ställning beredes de äldsta underofficerarna
av 3:e graden vid marinen. För tillgodoseende av speciellt de
vid intendenturkåren anställda förvaltarna, vilka för närvarande åtnjuta
ett ålderstillägg å 300 kronor, synes vidare i anslutning till vad i
motionen nr 333 II anförts böra i fjärde lönegraden införas en elfte

Riksdagens skrivelse Nr 351.

9

löneklass, med på A-ort 300 kronor högre belopp än tionde löneklassen.
I samband härmed bör sjätte löneklassen inom fjärde lönegraden utgå.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag till löneplan för officerare har
riksdagen icke ansett sig kunna godkänna det från de sakkunniga avvikande
förslaget om böjning av avlöningen till överste-(kommendörs-)graden
(6:e lönegraden). Riksdagen vill dock icke förneka, att vissa skäl kunna
anföras för ett bättre tillgodoseende i avlöningshänseende av vissa överstar
och regementschefer, men å andra sidan synas inga vägande skäl föreligga
för att andra överstar, såsom t. ex. byråcheferna å de militära
byråerna i arméförvaltningen, samt kommendörerna vid flottan placeras
högre än som av de sakkunniga föreslagits. Riksdagen anser sig alltså
i denna del böra godkänna det av de sakkunniga framlagda förslaget.

Det av de sakkunniga framlagda och av departementschefen biträdda
förslaget i fråga om maskinistunderofficerarnas avlöning har riksdagen
funnit sig böra godkänna. Riksdagen förutsätter dock, att det i
utsikt ställda företrädet för maskinistpersonalen i fråga om sjötilläggen
utmätes på sådant sätt, att denna personal beredes tillräcklig ersättning
för dess under sjötjänstgöring mera krävande arbete.

För officerare och underofficerare böra följaktligen fastställas följande
löneplaner:

Löneplan för officerare m. fl. (0).

r

0

r t

s g r

u p

P-

Lönegrad.

klass.

1

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

l:a lönegraden .......................j

1

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

2

2,700

2,826

2,952

3,078

3,204

3,330

3,456

i

3

3,120

3,264

3,408

3,552

3,696

3,840

3,984

] 2:a lönegraden ........................1

4

3,600

[3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

5

4,080

4,248

4,416

4,584

4,752

4,920

5,088

6

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

j

7

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

3:e lönegraden ........................<

8

9

5,760

6,360

5,976

6,588

6,192

6,816

6,408

7,044

6,624

7,272

6,840

7,500

7,056

7,728

l

10

6,960

7,200

7,440

7,680

7,920

8,160

8,400

4:e lönegraden ........................^

11

12

7,860

8,460

8,100

8,700

8,340

8,940

8,580

9,180

8,820

9,420

9,060

9,660

9,300

9,900

5:e lönegraden .......................

13

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

6:e lönegraden .......................

14

11,580

11,820

12,060

12,300

12,540

12,780

13,020

7:e lönegraden ........................

15

13,200

13,500

13,800

14,100

14,400

14,700

15,000

S:e lönegraden ........................

16

15,240

15,540

15,840

16,140

16,440

16,740

17,040

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 351. 1398 21 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Löneplan för underofficerare in. fl. (Uo).

Lönegrad.

Löne-

klass.

O

r t

s g r

u p

P-

A.

B.

c.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

f

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden ........................<

3

2,280

2,382

2,484

2,586

2,688

2,790

2,892

4

2,520

2,634

2,748

2,862

2,976

3,090

3,204

l

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

I

3

2,280

2,382

2,484

2,586

2,688

2,790

2,892

4

2,520

2,634

2,748

2,862

2,976

3,090

3,204

2:a lönegraden ........................<

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

6

3,030

3,168

3,306

3.444

3,582

3,720

3,858

i

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

6

3,030

3,168

3,306

3,444

3,582

3,720

3,858

3:e lönegraden ........................;

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

8

3,600

3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

1

9

3,900

4,062

4,224

4,386

4,548

4,710

4,872

l

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

8

3,600

3,756

3,912

4,068

4.224

4,380

4,536

4:e lönegraden ......•................''

9

3,900

4,062

4,224

4,386

4,548

4,710

4,872

i

10

4.200

4,374

4,548

4,722

4,896

5,070

5,244

i

11

4,500

4,686

4,872

5,058

5,244

5,430

5,616

De sålunda angivna löneplanerna skulle medföra en besparing i det
utav Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget av omkring 2,610,000 kronor.

I motionen nr 334/11 har påyrkats, att musikdirektör vid armén
och marinen, som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien,
skall placeras i fjärde lönegraden för underofficerare. Då genom
ett bifall till detta förslag, som synes ägnat att bereda de musikdirektörer,
som underkastat sig högre utbildning, en härav betingad förmånligare
ställning, en blivande omorganisation av musiken icke torde
kunna föregripas, har riksdagen ansett sig böra godkänna detsamma.
Bestämmelse i förevarande hänseende har införts i den vid avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen.

Vad därefter angår frågan om särskilda arvoden och ersättningar
har riksdagen icke funnit anledning till annan erinran beträffande Eders
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om redan nu utgående arvoden än att de
arvoden, som av de sakkunniga ansetts böra utgå med oförändrade belopp,
men av Eders Kungl. Magt föreslagits till förhöjning, enligt riksdagens
mening icke böra utgå på av Eders Kungl. Maj:t föreslaget sätt längre

Riksdagens skrivelse Nr 351.

11

än till den 1 juli 1922. Det synes riksdagen önskvärt, att frågan om
samtliga arvoden underställes nästkommande års riksdags provning.

Eders Kungl. Maj:t tiar emellertid vidare föreslagit, att nya arvoden
skola utgå till vissa officerare vid intendenturkåren och varvschefer vid
flottans båda stationer. Riksdagen anser för sin del icke tillräckliga skäl
föreligga för införande av särskilda arvoden i dessa båda fall.

Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, att särskild ekiperingsbjälp
med 1,000 kronor respektive 600 kronor skall utgå vid första anställningen
som officer, respektive underofficer, samt att i vissa fall särskild ersättning
skall utgå vid tjänstgöring å egen förläggningsort. Riksdagen bar
icke velat fatta ståndpunkt till frågan, om dessa förmåner över huvud
böra utgå, innan ytterligare utredning i ärendet skett. I varje fall synes
emellertid denna fråga böra underställas riksdagens prövning. Riksdagen
har på grund härav ur förslaget till avlöningsreglemente uteslutit hithörande
bestämmelser.

Beträffande departementschefens yttrande rörande utsträckt'' ledighet
med bibehållen avlöning för officerare och underofficerare m. fl. har riksdagen
velat hänvisa till vad riksdagen anfört i fråga om sådan ledighet
för manskapet.

I övrigt har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot vad av
Eders Kungl. Maj:t föreslagits i fråga om avlöning m. m. åt officerare,
underofficerare och civilmilitär personal.

I anslutning till vad riksdagen här ovan anfört, har riksdagen upprättat
nytt avlöningsreglemente för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat vid armén och marinen
med därtill hörande tjänsteförteckning (Bil. B.)

Vad beträffar frågan om reservpersonalens avlöning, har i motionen
nr 340 II påyrkats, att densamma måtte utgå per tjänstgöringsdag med
Vses av årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma den
aktiva personalen i motsvarande tjänstegrad. Då ett bifall till motionen
icke lärer kunna i nämnvärd utsträckning föregripa det resultat i fråga
om reservernas organisation, vartill försvarsrevisionen kan komma, och
då det vidare enligt riksdagens mening måste anses billigt, att reservpersonalens
avlöning under tjänstgöring höjes i samma proportion som
den ordinarie personalens, anser sig riksdagen böra godkänna det i
motionen framlagda förslaget. .

De ordinarie kostnaderna för löneregleringen, om hänsyn icke tages
till vakanser, uppgå enligt av riksdagens vederbörande utskott verkställda
beräkningar till

12

Riksdagens skrivelse Nr 351.

för manskapet .................................................................. kronor 24,720,000: —

» officerare och underofficerare m. fl. (reservstats-
och reservpersonal ej medräknad) ........ » 35,960,000: —

Summa kronor 60,680,000: —

Den verkliga kostnadsökningen för löneregleringens genomförande
om ''dyrtidstillägg beräknas på samma sätt som av Eders Kungl. Maj:t i
förevarande proposition, nr 350, och under förutsättning att hänsyn icke
tages till vakanser, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag belöpa å
omkring 9,400,000 kronor och utgör enligt riksdagens beslut omkring
3,300,000 kronor.

I fråga om de särskilda anslag under fjärde huvudtiteln, som beröras
av riksdagens ovan angivna beslut, kommer riksdagen att i särskild
skrivelse yttra sig.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

I. beträffande löneregleringen för det fast anställda manskapet.

dels godkänt det. vid denna skrivelse fogade avlöningsreglemente
för fast anställt manskap vid armén och marinen (Bil. A);

dels medgivit, att dagavlöningen till skeppsgossar må från och med
den 1 oktober 1921 utgå med följande förhöjda belopp, nämligen
för skeppsgosse i första årskursen med 15 öre
y> » » andra » » 25 »

» » » tredje » » 35 »

dels medgivit, att förhöjning i de kontanta avlöningsförmånerna till
båtsmän må från och med den 1 november 1921 utgå enligt de grunder,
som i avlöningsreglementet tillämpats i fråga om avlöningsförhöjning för
arméns indelta manskap;

dels medgivit, att den ökning i kostnaderna för avlöning till arméns
och marinens manskap, som under år 1921 uppkommer vid avlöningsreglementets
ikraftträdande redan under samma år ävensom till följd av
avlöningsförhöjningen för skeppsgossar och båtsmän, må bestridas från
vederbörliga under fjärde huvudtiteln för år 1921 uppförda avlöningsanslag; dels

beslutat, att, därest innehavare av manskapsbeställning vid
armén eller marinen, vilken enligt äldre avtal eller eljest är bunden vid
anställning för tid efter ingången av november eller, såvitt angår beställningshavare
vid flottan, som vunnit anställning genom karlskrivning

13

Riksdagens skrivelse Nr 351.

från skeppsgossekåren, efter ingången av oktober månad 1921 och å
vilken avlöningsreglementet vid nämnda tidpunkt skall vinna tillämpning,
enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av
avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
— i förskott, skall vid ingången av november (oktober) månad 1921
till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad beställningshavaren skulle hava i den beställning, han vid utgången
av oktober (september) månad 1921 innehade, i förskott uppburit för
november (oktober) månad samma år, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;

dels medgivit, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas från vederbörliga under fjärde huvudtiteln för år 1921
uppförda avlöningsanslag;

dels ock medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 8, 9, 10 och 12 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må bestridas
i enlighet med de grunder, som av de särskilda sakkunniga angivits och
av departementschefen tillstyrkts;

II. beträffande löneregleringen för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.

dels provisoriskt för år 1922 godkänt det vid denna skrivelse fogade
avlöningsreglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen, att träda
i tillämpning från och med 1 januari 1922 (Bil. B);

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen angivna grunder, utfärda nödiga
bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för de beställningshavare,
å vilka avlöningsreglementet skall äga tillämpning;

dels beslutat, att det av 1921 års riksdag godkända avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med år 1922 tilllämpas
på nedannämnda civila beställningshavare vid försvarsväsendet,
ävensom medgiva, att till en var av''dem skall utgå lön enligt följande
lönegrader inom avdelningen B i den löneplan, som intagits i berörda
reglemente, nämligen:

till professor vid generalstaben ............................ 20.

» krigsarkivarie vid generalstaben ..................... 15.

» registrator och aktuarie vid marinstaben 13.

» förste expeditionsvakt......................................... 3.

» expeditionsvakt...................................................... 1-

lönegraden

14

Riksdagens skrivelse Nr 351.

dels beslutat att, där beställningshavare, å vilken löneregleringen
skall äga tillämpning, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt
uppbära någon del av avlöning — såväl i stat upptagen avlöning som
tillfällig löneförbättring — i förskott skall vid ingången av januari
månad 1922 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad beställningshavaren skulle hava i den befattning, han
vid utgången av år 1921 innehade, i förskott uppburit för januari månad
1922, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för beställningshavare, som utöver kontant
avlöning åtnjuter förmånen av bostad eller servis in natura, bör ökas
med beloppet av det inkvarterings- eller servisbidrag, som därvid bort
till honom utgå, därest han ej åtnjutit dylik förmån in natura;

dels medgivit, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas från vederbörliga under fjärde huvudtiteln uppförda
avlöningsanslag;

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i
23—30 och 34 §§ av avlöningsreglementet, må bestridas i enlighet med
de grunder, som av departementschefen angivits;

dels medgivit, att beställningshavare, vilken åtnjuter avlöning enligt
äldre stat än den nuvarande, må, därest han kvarstannar å sådan stat,
bibehållas vid samtliga enligt denna stat utgående avlöningsförmåner
jämte tillfällig löneförbättring;

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,
att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å beställningshavare,
vilken kvarstår å äldre stat än den nuvarande, därest denne
förklarar sig villig underkasta sig bestämmelserna i nämnda reglemente;

dels medgivit, att marindirektören av 1. graden i flottan C. E.
Richson och flaggkvartersmannen i marinen A. G. Sjöqvist må för år
1922 uppbära personliga lönetillägg i enlighet med vad av departementschefen
angivits;

_ dels ock medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt,
de i avlöningsreglementet om förmälda bostads- och lönenämnder

må träda i verksamhet redan under år 1921;

«

III. beträffande personalen å arméns och marinens reservstater m. fl.

medgivit, att till beställningshavare, vilken tillhör arméns eller marinens
reservstat, arméns övertaliga personal eller personal vid marinen,
som erhållit tillstånd att kvarstå såsom lönlös i flottan eller kustartilleriet,
må, oavsett de nya avlöningsföreskrifter, som enligt beslut av 1921 års

Riksdagens skrivelse Nr 351.

15

riksdag skola gälla för personal på aktiv stat, tills vidare utgå de vederbörande
författningsenligt tillförsäkrade avlöningsförmåner, med iakttagande
därvid att i avseende å beloppet av nämnda avlöningsförmåner
skall så anses, som om bestämmelserna i de för år 1921 gällande stater
fortfarande ägt giltighet;

IV. beträffande befäl och civilmilitär personal i arméns och

marinens reserv.

medgivit, att till beställningshavare tillhörande arméns eller marinens
reserv av befäl och civilmilitär personal må utgå per tjänstgöringsdag
7365 av årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma fast
anställd personal av motsvarande tjänstegrad.

Stockholm den 16 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

16

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Bil. A.

Avlöningsreglemente

för

fast anställt manskap vid armén och marinen.

1 §•

Arméns och marinens fast anställda manskap äger, i enlighet med de i
detta reglemente givna särskilda stadganden, under fred åtnjuta lön samt de
övriga förmåner och ersättningar, om vilka nedan förmäles i 7—11 §§. Rörande
manskapets avlöning på krigsfot gäller vad därom må vara särskilt stadgat.

2§-

Lön utgår enligt följande löneplaner, vilka för varje lönegrad upptaga dels
den årliga begynnelselönen, dels ock den förhöjda lön, för helt år räknat, som
tillkommer beställningshavare efter viss enligt bestämmelserna i 3 § beräknad
tjänstetid.

Löneplan för manskap vid armén (Ma).

Löne-

grad.

Beställningshavare.

Begyn-

nelselön.

Lön efter en tjänstetid av

12 må-nader.

24 må-nader.

36 må-nader.

48 må-nader.

60 må-nader.

72 må-nader.

84 må-nader.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

5

Furir av 1. klassen..............

1,524

1,524

1,524

1,704

1,824

1,944

2,064

2,160

4

» »2. » ..............

1,452

1,452

1,452

1,632

1,752

1,872

1,992

2,088

3

Korpral ..............................

1,212

1,212

1,332

1,512

1,632

1,752

_

—

2

Vice korpral ........................

1,044

1,104

1,224

1,404

1,524

—

—

—

1

Menig .................................

960

1,020

1,140

1,320

1,440

—

—

—

Anm. Förutom ovan angivna beställningshavare skola hänföras:

till 5. lönegraden: med furir av 1. klassen likställd beställningsman;

till 4. lönegraden: med furir av 2. klassen likställd beställningsman; musikfurir av 2. klassen;
till 3. lönegraden: konstapel; med korpral eller konstapel likställd beställningsman; musikkorpral;
musikkonstapel;

till 2. lönegraden: med vicekorpral likställd beställningsman; musikvicekorpral; musikvicekonstapel;
samt

till 1. lönegraden: menig beställningsman; menigt musikmanskap.

Löneplan för manskap vid marinen (Mm).

Löne-

grad.

Beställningshavare.

Begyn-

nelselön.

Lön

efter en

tjänstetid av

12 må-nader.

24 må-nader-

36 må-nader.

48 må-nader.

60 må-nader.

72 må-nader.

84 må-nader.

96 må-nader.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

2

Korpral ..................

1,500

1,500

1.500

1,680

1,776

1,872

1,968

2,064

2,160

1

Menig ......................

960

1,080

1,200

1,380

1,476

1,572

1,668

1,764

1,860

Riksdagens skrivelse Nr 351.

17

3 §•

1. Vid tillämpning av bestämmelserna i 2 § skall, med iakttagande i övrigt
av vad nedan i denna paragraf sägs, såsom tjänstetid beräknas tiden från tillträdandet
av första anställning vid armén, resp. flottan eller kustartilleriet.

2. Kontraktsanställd beställningsliavare, som tillträtt sin första anställning
senare än vid anställningsårets början, må, därest lian befunnits kunna tillgodogöra
sig den vid tillträdandet av anställningen pågående soldatutbildning, rekrytutbildning
eller motsvarande utbildning, efter vederbörande regements-(kår-)chefs
prövning såsom tjänstetid tillgodoräkna sig tiden från anställningsårets början.

3. Beställningsliavare vid armén äger såsom tjänstetid tillgodoräkna sig
föregående tjänstgöring vid samma truppslag, oberoende av huruvida,densamma
fullgjorts vid samma eller olika truppförband.

Likaledes äger beställningsliavare vid flottan, resp. kustartilleriet såsom
tjänstetid tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid flottan, resp. kustartilleret,
oberoende av huruvida densamma fullgjorts vid samma eller olika stationer eller
truppförband.

Det tillkommer vederbörande regements-(kår-)chef att pröva, i vad mån tillgodoräknande
i förevarande avseende må äga rum:

a) beträffande beställningsliavare vid armén, då tjänstgöringen fullgjorts vid
annat truppslag av armén eller vid marinen, och

b) beträffande beställningshavare vid marinen, då tjänstgöringen fullgjorts,
av den, som tillhör flottan, vid kustartilleriet eller vid armén och av den, som
tillhör kustartilleriet, vid flottan eller ^id armén.

4. Beställningshavare vid marinen, vilken karlskrivits från skeppsgossekåren
eller som före vinnande av anställning genom kontrakt varit inmönstrad
till sjöfart eller vid antagning i beställning såsom menig hänförts till högre
tjänstbarhetsklass än den lägsta, äger tillgodoräkna sig extra tjänstetid enligt de
bestämmelser, som av Kung! Maj:t meddelas.

5. Såsom tjänstetid må för kontraktsanställd beställningshavare icke beräknas
tid, som infallit före den 1 november det år, under vilket han uppnår 18 år.

Beställningshavare må för tillträdande av löneförhöjning icke tillgodoräkna
sig tid, varunder han haft avsked, undergått straffarbete eller fängelsestraff eller
varit rymd. Har beställningshavare på grund av sjukdom varit hindrad att tjänstgöra
eller eljest åtnjutit ledighet från tjänstgöring under mer än 75 dagar av ett
och samma anställningsår, må den överskjutande tiden, där ej Kungl. Maj:t för
särskilt fall annorlunda förordnar, icke tillgodoräknas såsom tjänstetid; dock att
härvid icke skall räknas beställningshavare till last den tid, varunder han jämlikt
4 S eller 5 § 1 mom. ägt åtnjuta oavkortad lön, och ej heller tid, som avses i
o § 3 mom.

6. Löneförhöjning å innehavande beställning tillträdes vid början av kalendermånaden
näst efter den, varunder den för sådan förhöjning stadgade tjänstetiden
tilländagått.

7. I fråga om rätt för menig att tillträda löneförhöjning gäller såsom
villkor:

beträffande armén:

vid infanteriet och trängen: att antingen hava erhållit godkänd vicekorpralsutbildning
eller hava uttagits för utbildning till beställningsman, och
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 351.

1398 21 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 351.

vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna: att antingen hava erhållit
godkänd ryttar-(artillerist-, soldat-)utbildning och beordrats till underbefälsutbildning
eller hava uttagits till remontryttare eller för utbildning till beställningsman;
beträffande marinen:

för första löneförhöjningen: att hava erhållit godkänd rekrytutbildning, och
för tredje löneförhöjningen: att hava erhållit godkänd vare sig fullständig
eller avkortad korpralsutbildning.

8. Beställningshavare, vars tjänstgöring vederbörande regements-(kår-)chef
finner icke vara av beskaffenhet att kunna väl vitsordas, må icke tillträda löneförhöjning.

9. Har beställningshavare med tillämpning av 7 eller 8 mom. först efter
viss tids uppskov tillträtt löneförhöjning, må, om hans fortsatta tjänstgöring anses
böra föranleda därtill, vederbörande regements-(kår-)chef kunna bestämma, att
beställningshavaren för tillträdandet av ytterligare löneförhöjning skall äga såsom
tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

4§-

1. Därest beställningshavare’ av sjukdom i andra fall än i 2 mom. avses
hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön under sammanlagt högst
45 dagar av ett och samma anställningsår, men skall för tid därutöver vidkännas
avdrag å lönen med följande belopp, för dag räknat, nämligen:

där lönen överstiger 2,000 kronor: 1 krona,

där lönen överstiger 1,500, men icke ^,000 kronor: 75 öre samt

där lönen icke överstiger 1,500 kronor: 50 öre.

Det tillkommer arméförvaltningens civila departement, resp. marinförvaltningen
att pröva, huruvida på grund av bevekande omständigheter lönen må
under viss längre tid, dock sammanlagt högst sex månader under ett och
samma anställningsår, nyssnämnda tid av 45 dagar däri inbegripen, utgå oavkortad
eller avdrag göras med lägre belopp än ovan sagts.

2. Har beställningshavare i tjänsten blivit skadad till följd av olycksfall
eller ådragit sig sjukdom av beskaffenhet, att tjänstgöringen skäligen kan antagas
hava bidragit till densamma, och har han därigenom blivit hindrad tjänstgöra,
skall han åtnjuta oavkortad lön för hela den tid, nämnda hinder varar, i den mån
ej för samma tid till honom utgår sjuklijälp enligt bestämmelserna i förordningen
den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring.

För tid, varunder sjukhjälp åtnjutes enligt nämnda förordning, tillämpas
bestämmelserna i 1 mom. första stycket.

3. Oavkortad lön må ock utgå till beställningshavare, som till förekommande
av smittofara förbjudits att tjänstgöra.

5§-

1. Beställningshavare, som åtnjuter tjänstledighet av annan anledning än i
4 § eller i 2 mom. här nedan omförmäles eller hindras att tjänstgöra på grund
av giltigt förfall, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande

19

Riksdagens skrivelse Nr 351.

det i 4 § 1 mom. angivna löneavdrag, samt kan genom beslut av vederbörande
regements-(kår-)clief förpliktas att av lönen ytterligare avstå vad som med hänsyn
till omständigheterna prövas skäligt; dock att oavkortad lön må utgå vid tjänstledighet
av ifrågavarande slag, som beviljas för sön- eller helgdag, och därutöver
under sammanlagt högst 20 söckendagar av ett och samma anställningsår.

2. I fråga om rätt för beställningsliavare, som till vinnande av civilanställning
erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring
vid något av statens civila verk, att bibehålla lön gälla de bestämmelser, som
av Kungl. Maj:t meddelas.

3. Musikmanskap vid infanteriet, som enligt därom meddelade föreskrifter
under viss tid av året icke är inkallat till tjänstgöring, skall för sådan tid av sin
lön avstå ett belopp, motsvarande det i 4 § 1 mom. omförmälda löneavdrag.

6§-

1. Den, som undergår straffarbete, håller sig undan eller är rymd, må därunder
icke åtnjuta någon avlöning.

2. För den, som undergår fängelse eller arrest med förbud att göra tjänst
eller hålles häktad för brott, skall avlöningen under tiden innehållas, så framt
ej vederbörande regements-(kår-)chef finner skäligt låta honom uppbära någon
del därav. Blir för brott häktad frikänd, skall vad av lönen innehållits till honom
utbetalas.

7 §■

Till den, som erhåller fast anställning vid armén eller marinen och icke
förut innehaft sådan anställning vid krigsmakten, utgår anställningspenning med
60 kronor.

8 §•

Inkvartering, beklädnad, förplägnad och sjukvård eller ersättning för dylik
förmån utgår till manskapet enligt de bestämmelser, som av Kungl. Maj:t
meddelas.

9 §-

1. För resa i tjänsten samt för tjänstgöring å annan ort än eget regementes
(kårs) förläggningsort eller egen station må ersättning utgå enligt de bestämmelser,
som av Kungl. Maj:t meddelas.

2. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter må. särskilda förmåner
utgå under sjökommendering, under flygtjänstgöring eller vid utförande av dykeriarbete.

10 §.

Furir vid armén eller korpral vid marinen, som förflyttas från en förläggningsort
(station) till en annan, må i fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna
därtill föranleda, åtnjuta ersättning för flyttningskostnad enligt de grunder,
som av Kungl. Maj:t fastställas.

20

Riksdagens skrivelse Nr 351.

11 §•

Furir vid armén, så ock korpral eller till 1. klass sjöman uppflyttad menig
vid marinen, vilken intjänat den lön, som är bestämd för sådan beställningshavare
efter en beräknad tjänstetid av minst 72 månader, äger, därest flan antingen
är gift eller ock varit gift samt fortfarande har minderårigt barn lios sig,
åtnjuta årligt hyresbidrag med 270 kronor för beställningshavare, som har sin
förläggningsort (station) i Stockholm, Göteborg, Vaxholm eller Boden, samt med
210 kronor för beställningshavare å annan förläggningsort (station).

12 §.

Avlider beställningshavare, skall, därest hans begravning icke verkställes
genom vederbörande myndighets försorg, till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp, motsvarande en tiondel av beställningsliavarens oavkortade
årslön vid tiden för dödsfallet, dock lägst 150 kronor; skolande i de
fall, då begravningshjälp utgår enligt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, ersättning
enligt denna paragraf åtnjutas endast i den mån densamma överstiger begravningshjälpens
belopp enligt nyssnämnda förordning.

13 §.

Lön utgår från och med den dag, beställning tillträdes, till och med den
dag, beställningshavare avgår på grund av avsked, entledigande eller dödsfall,
samt utbetalas månadsvis i efterskott i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes,
med iakttagande därvid, att viss del av lönen skall enligt av Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter innehållas för att insättas i bankinrättning.

Hyresbidrag anses tillhöra lönen och utbetalas i samma ordning som denna.

Anställningspenning utbetalas vid inträdet i tjänstgöring.

14 §.

Med anställningsår enligt detta reglemente förstås beträffande kontraktsanställd
beställningshavare tiden från och med den 1 november under ett kalenderår
till och med den 31 oktober under nästpåfoljande kalenderår.

I fråga om beställningshavare vid flottan, som vunnit anställning genom
karlskrivning från skeppsgossekåren, förstås med anställningsår tiden från och
med den 1 oktober under ett kalenderår till och med den 30 september under
nästpåf oljande kalenderår.

15 §.

Avlöningen till skeppsgossar bestämmes i vederbörlig stat; och skola be.
träffande avlöningens åtnjutande och utbetalning gälla de föreskrifter, som av
Kungl. Maj:t meddelas.

16 §•

Över regements-(kår-)chefs beslut i frågor, som omförmälas i 3 § 2 mom.,
3 mom. tredje stycket, 8 mom. och 9 mom., 5 § 1 mom. samt 6 § 2 mom., må
klagan icke föras.

Ej heller må klagan föras över sådant beslut av arméförvaltningens civila
departement, resp. marinförvaltningen, varom i 4 § 1 mom. andra stycket sägs.

Riksdagens skrivelse Nr 351.

21

Övergångsbestämmelser.

1. Bestämmelserna i detta reglemente skola äga tillämpning beträffande
en var, som, efter det föreskrift i ämnet utfärdats, vinner fast anställning vid
armén eller marinen för tid efter ingången av november (oktober) 1921.

2. Den, som enligt äldre avtal eller på grund av reglementsföreskrift är
bunden vid anställning för tid efter ingången av november (oktober) 1921, är
berättigad att fortfarande uppbära den honom omedelbart dessförinnan tillkommande
avlöning enligt stat. Önskar lian komma i åtnjutande av de genom detta
reglemente medgivna löneförmånerna, skall han av anställnings- eller rekapitulationspremie,
som av honom uppburits för anställning under tid efter ingången
av november (oktober) 1921, månadsvis återleverera så stor del, som på månaden
belöper.

3. I tjänst kvarstående indelt manskap vid armén äger, förutom underhåll
in natura under tjänstgöring, från och med den 1 november 1921 åtnjuta ersättning
av statsmedel enligt nedannämnda grunder.

Lön utgår till korpral med 144 kronor och till vicekorpral med 72 kronor,
allt för år räknat.

Dagavlöning utgår under all tjänstgöring, till vilken ifrågavarande manskap
inkallas, med 90 öre för dag till korpral och med 60 öre för dag till övrigt
manskap.

Utöver dagavlöning utgår till ifrågavarande manskap för tid, varunder manskapet
är inkallat till tjänstgöring i egenskap av underbefäl, instruktörer eller
beställningsmän vid skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar, tillägg
till dagavlöningen med 2 kronor 50 öre för dag.

I fråga om åtnjutande och utbetalning av lön och dagavlöning till indelt
manskap vid armén skall gälla vad i fredsavlöningsreglementet för armén den 11
oktober 1907 är stadgat rörande dylika avlöningsförmåner till fast anställt manskap;
skolande beträffande tillägg till dagavlöningen i tillämpliga delar lända till
efterrättelse sagda reglementes föreskrifter om dagavlöning.

4. Beställningskavare i nuvarande 1. lönegraden för manskap vid marinen,
å vilken detta reglemente vinner tillämpning, skall äga åtnjuta lön .i 2. lönegraden
enligt den i 2 § här ovan intagna löneplanen för manskap vid marinen.

I

22

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Bil. B.

Avlöningsreglemente

för

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fi. vid armén och marinen.

1 avd. Ordinarie beställningshavare.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente innehåller föreskrifter rörande avlöning under fred.

I fråga om avlöning på krigsfot gäller vad därom må vara särskilt stadgat.

2 §.

1. De i detta reglemente avsedda beställningar tillsättas, i enlighet med
därför gällande föreskrifter, antingen genom fullmakt eller konstitutorial eller ock
genom förordnande på viss tid eller tills vidare.

2. Antalet ordinarie beställningar vid staber, truppförband, kårer och
anstalter m. m. bestämmes i vederbörliga av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda
stater.

3. Ordinarie beställningshavare äger åtnjuta avlöning enligt de i detta
reglemente givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.

Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med den
dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, beställningshavaren avgår på grund
av avsked, entledigande eller dödsfall.

Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående beställningshavares rätt till pension samt skyldighet att avgå
från tjänsten är särskilt stadgat.

3 §•

1. Med ordinarie beställning — bataljonsläkarbeställning vid fältläkarkåren
och marinläkarbeställning av 2. graden undantagna — må icke förenas vare sig
annan till den civila förvaltningen hörande tjänst å rikets stat än gymnastiklärarbefattning
eller tjänst å riksdagens stat.

2. Ej heller må med ordinarie beställning — med de i 1 mom. angivna
undantag — förenas vare sig annan till den militära förvaltningen hörande befattning
eller gymnastiklärarbefattning eller tjänst å kommuns stat eller uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med
Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad
slag som helst, så framt ej, vad angår beställningshavare, som av Kungl. Maj:t
utnämnes, Kungl. Maj:t eller, vad angår innehavare av annan beställning, den,

23

Riksdagens skrivelse Nr 351.

som äger tillsätta beställningen, uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande tjänst, uppdrag eller befattning ej må anses inverka hederligt
för tjänstgöringen vid försvarsväsendet, finner tjänsten, uppdraget eller befattningen
kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas.

2 kap. Ordinarie beställningshavare, som tillsättas genom fullmakt eller

konstitutorial.

4§-

För beställning, som jämlikt 2 § 1 mom. tillsättes genom fullmakt eller
konstitutorial, utgår lön enligt vederbörlig under 5 § införd löneplan, vilken för
varje lönegrad upptager en eller flera löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper
fastställda lönebelopp.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken löneplan
och lönegrad varje särskild beställning är att hänföra.

Fördelningen av vederbörande orter mellan de sju ortsgrupper, som upptagits
i de under 5 § införda löneplaner, fastställes av Kungl. Maj:t på grundval
av utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Där flera löneklasser äro upptagna för den lönegrad, enligt vilken beställningshavares
lön skall utgå, fastställes löneklassen i enlighet med föreskrifterna
i 6—10 §§.

Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken den
plats blivit hänförd, som enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter är att
anse såsom beställningshavares förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort). Officer,
som kommenderats såsom aspirant vid generalstaben eller ock såsom elev vid
någon av de militära högskolorna eller vid den för transport till intendenturkåren
föreskrivna militarförvaltningskursen, äger dock att, utan avseende å förläggningsort,
under kommenderingstiden åtnjuta lön efter den ortsgrupp, till vilken Stockholm
räknas.

Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgande i 12 § samt de särskilda
förmåner, ersättningar och arvoden, som omförmälas i 22—32 §§.

24

Riksdagens skrivelse Nr 351.

5 §•

Löneplaner.
Löneplan för officerare (0).

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

u p

P-

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

l:a lönegraden ........................^

1

kr.

2,340

kr.

2,448

kr.

2,556

kr.

2,664

kr.

2,772

kr.

2,880

kr.

2,988

2

2,700

2,826

2,952

3,078

3,204

3,330

3,456

|

3

3,120

3,264

3,408

3,552

3,696

3,840

3,984

3:a lönegraden ....................... ■!

1

4

3,600

3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

5

4,080

4,248

4,416

4,584

4,752

4,920

5,088

6

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

i

7

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

3:e lönegraden ........................J

8

5,760

5,976

6,192

6,408

6,624

6,840

7,056

9

6,360

6,588

6,816

7,044

7,272

7,500

7,728

1

10

6,960

7,200

7,440

7,680

7,920

8,160

8,400

4:e lönegraden ........................j

11

7,860

8,100

''8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

12

8,460

8,700

8,940

9,180

9,420

9,660

9,900

5:e lönegraden .......................

13

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

6:e lönegraden .......................

14

11,580

11,820

12,060

12,300

12,540

12,780

13,020

7:e lönegraden .......................

15

13,200

13,500

13,800

14,100

14,400

14,700

15,000

8:e lönegraden..........................

16

15,240

15,540

15,840

16,140

16,440

16,740

17,040

Löneplan för underofficerare (Uo).

Lönegrad.

Löne-

klass.

0 r t

s g r

•

u p

P-

A.

B.

C.

D.

E.

1 F-

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden ........................<

3

2,280

2,382

2,484

2,586

2,688

2,790

2,892

4

2,520

2,634

2,748

2,862

2,976

3,090

3,204

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

1

3

2,280

2,382

2,484

2,586

2,688

2,790

2,892

J

4

2,520

2,634

2,748

2,862

2,976

3,090

3,204

2:a löneqraden ........................{

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

6

3,030

3,168

3,306

3,444

3,582

3,720

3,858

i

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

i

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

6

3,030

3,168

3,306

3,444

3,582

3,720

3,858

3:e lönegraden ........................\

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

8

3,600

3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

[

9

3,900

4,062

4,224

4,386

4,548

4,710

4,872

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

8

3,600

3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

4:e lönegraden ........................

9

3,900

4,062

4,224

4,386

4,548

4,710

4,872 1

10

4.200

4,374

4,548

4,722

4,896

5,070

5,244

11 1

4,500

4,686

4,872

5.058

5,244

5,430

5,616 |

Riksdagens skrivelse Nr 351.

25

Löneplan för civilmilitär personal in. fl. (C).

Lönegrad.

Löne-

Ort

s g r

upp

klass.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

1

kr.

2,220

kr.

2,322

kr.

2,424

kr.

2,526

kr.

2,628

kr.

2,730

kr.

2,832

|

2

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

l:a lönegraden ...............,

3

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

l

5

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

(

4

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

5

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

2:a lönegraden...............\

6

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

7

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

1

8

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

6

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

7

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

3:e lönegraden ..............•!

8

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

9

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

.4,200

4,350

10

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

8

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

9

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

4:e lönegraden ...............

10

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

11

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

12

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

9

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

(

10

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

5:e lönegraden ...............<

11

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

12

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

1

13

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

11

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

(

12

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

6:e lönegraden ...............<

13

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

14

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

[

15

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

12

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

13

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

7:e lönegraden ...............<

1

14

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

15

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

16

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

j

14

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

8:e lönegraden ..............\

15

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

16

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

17

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

1 7,212

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 351.

1398 31 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

(

16

kr.

5,520

kr.

5,736

kr.

5,952

kr.

6,168

'' kr.

6,384

kr.

6,600

kr.

6,816

9:e löneqraden..............<

17

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

18

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

(

19

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

18

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

10:e löneqraden...............j

1

19

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

20

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

21

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

(

20

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

ll:e lönegraden...............J

21

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

22

8,100

8.340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

1

23

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

j

21

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

12:e lönegraden...............j

22

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

23

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

1

24

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

1

22

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

13:e lönegraden...............<[

1

23

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

24

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

25

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

r

24

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

14:e lönegraden...............J

25

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

26

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

l

27

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

15:e lönegraden.....''..........

28

12,480

12,720

12,960

13,200

13,440

13,6.80

13,920

16:e lönegraden..............

29

15,240

15,540

15,840

16,140

16,440

16,740

17,040

6§-

1. Vid tillträdandet av ordinarie beställning, tillhörande i derå löneklasser
uppdelad lönegrad, erhåller, beställningshavare, vare sig han förut innehade sådan
beställning eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till vilken beställningen
hör, där ej föreskrifterna i 7, 8, 9 eller 10 §§ giva anledning till avvikelse
härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
innehavare av ; i 1 mom. avsedd beställning till närmast högre löneklass samt
efter ytterligare tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare,
intill dess den för lönegraden fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt
ej annat följer av föreskrifterna i 7, 8, 9 eller 10 §§.

Riksdagens skrivelse Nr 351.

27

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i
den lägre löneklassen tilländagå!!

I övrigt gäller såsom villkor för beställningshavares uppflyttning till högre
löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för
vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan
tjänstledighet med oavkortad lön, och ej heller tid, som avses i 15 § 2 mom;

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn
till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid, beställningshavaren tillhört
den lägre löneklassen, dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för
vilken beställningshavaren särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom
till last, utan hänsyn därtill tagas endast, då förseelsen kan sägas karakterisera
arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att beställningshavaren icke redan uppnått den åldersgräns, vid vilken
han, enligt vad därom särskilt är stadgat, är berättigad till såväl pension som
fyllnadspension.

Beslut om uppskov av anledning, som i b) sägs, må icke fattas utan att
beställningshavaren lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse
viss tid, minst ett och högst tre år. Yid uppskovstidens utgång skalig uppflyttning
ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat
uppskov därmed.

4. Har beställningshavare med tillämpning av föreskriften i 3 mom. b)
först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må sedermera,
om hans fortsatta tjänstgöring anses höra föranleda därtill, kunna medgivas, att
han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna
sig jämväl den tid uppskovet varat.

7 §•

1. Underlöjtnant (marinunderintendent) må för bestämmandet av begynnelselön
i denna beställning och sedermera för uppflyttning till högre löneklass såsom
tjänstetid tillgodoräkna sig tiden från det lian, efter avlagd officersexamen (avgångsexamen
från marinintendentskolan) vunnit första anställningen såsom officer
(marinunderintendent), vare sig beställning på stat erhållits samtidigt eller senare.

Sergeant (musiksergeant) vid armén och underofficer av 3:e graden vid marinen
må för bestämmandet av begynnelselön i resp. beställning och sedermera
för uppflyttning till högre löneklass såsom tjänstetid tillgodoräkna sig viss tid,
under vilken han omedelbart före tillträdandet av underofficersbeställning på
stat i en följd varit fast anställd vid krigsmakten, enligt följande grunder, nämligen: a)

sergeant vid armén, som avlagt antingen underofficersexamen enligt de
före utbildningsåret 1916—1917 tillämpade bestämmelser eller furirsexamen enligt
de från och med nämnda utbildningsår gällande föreskrifter: tiden efter avläggandet
av sådan examen, minskad med sex år;

28

Riksdagens skrivelse Nr 351.

b) musiksergeant vid armén, oavsett huruvida han avlagt någondera av de
under a) omförmälda examina eller ej: den tid efter fyllda 18 år, varunder den
fasta anställningen varat, minskad med nio år;

c) underofficer av 3. graden vid marinen: tiden från det han uppfyllt villkoren
beträffande såväl kunskapsprov som tjänstetid för vinnande av anställning
i nämnda egenskap.

2. Har beställningshavare eljest omedelbart före tillträdandet av ordinarie
beställning i en följd i statens tjänst utfört arbete, som må anses likvärdigt med
eller av högre värde än det, han har att utföra å beställningen, må för bestämmandet
av hans begynnelselön i denna beställning och sedermera för hans uppflyttning
till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid, han i statens tjänst
utfört sådant arbete.

3. För beställningshavare, vilken, efter erhållet avsked, med bibehållen befordringsrätt
kvarstått såsom lönlös och därefter ånyo vunnit beställning på stat,
skola bestämmelserna i 1 och 2 mom. äga tillämpning i fråga om tillgodoräknande
av tid, varunder han före avskedet tjänstgjort.

4. På Kungl. Maj:ts prövning är i varje särskilt fall beroende, huruvida
och i vad män tillgodoräknande, som i 1 och 2 mom. avses, må ske jämväl av
tid, som icke infaller i en följd omedelbart före tillträdandet av beställningen.

Het ankommer jämväl pa Kungl. Maj:t att i tvivelaktiga fall avgöra, huruvida
arbete i statens tjänst, som avses i 2 mom., må anses likvärdigt med det,
som beställningshavare har att i sin beställning utföra.

5. ^ Beställningshavare, som från reservstat eller reserv övergått till beställning
pa aktiv stat, må av den tid, varunder han tillhört reservstaten eller reserven,
tillgodoräknas så stor del, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes.

6. För samma ändamål, som avses i 2 mom., må beställningshavare, efter
prövning av Kung! Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas
jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas
synpunkt må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra
å beställningen.

8§-

1. Därest beställningshavare vid befordran till beställning inom högre lönegrad
åtnjöt eller från tiden för den högre beställningens tillträdande skulle i den
lägre beställningen hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som
är gällande jämväl för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart
erhålla lön enligt närmast högre löneklass.

Beställningshavare, som före tillträdandet av högre beställning åtnjöt lön
enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda
föreskrift eller stadgandet i 6 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger
att, för omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya beställningen,
räkna sig tillgodo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda
lägre löneklass, dock att kapten (ryttmästare) må i sådant hänseende tillgodoräkna
sig intill sex år av tjänstetid inom högsta löneklassen av närmast lägre
lönegrad.

Fad sålunda stadgats äger icke tillämpning vid befordran från beställningi
3. lönegraden till beställning i 4. lönegraden enligt den under 5 § intagna löneplanen
för officerare m. fl. (O) och ej heller då befordran till tjänst inom högre

Riksdagens skrivelse Nr 351.

29

lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående befordran,
som medfört dylikt tillgodoräknande.

2. Beställningshavare, som efter egen ansökning förflyttas från beställning
inom högre till beställning inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad,
han vid förflyttningen tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå
enligt högre löneklass än den högsta för den lägre beställningen gällande.

9§-

1. Innehavare av till 4. lönegraden hänförd beställning såsom chef för
artilleristaben eller chef för artilleri- och ingenjörhögskolan må åtnjuta lön i 12.
löneklassen enligt den under 5 § intagna löneplanen för officerare m. fl. (O),
även om han icke på grund av 6 § 2 mom. är berättigad därtill.

Yad sålunda stadgats skall jämväl gälla beträffande major (kommendörkapten
av 2. graden), vilken förordnas eller placeras i befattning såsom:
chef för särskilt för sig bestående militär kår,
byråchef i arméförvaltningen,
avdelningschef i marinförvaltningen,
avdelningschef vid generalstabens huvudstation,
avdelningschef i marinstaben,
chef för sjökrigshögskolan, eller
chef för sjökrigsskolan.

Den, som jämlikt detta mom. tillträtt lön i 12. löneklassen, må bibehålla
denna lön, så länge han kvarstår i 4. lönegraden.

2. Kapten (ryttmästare), som är eller varit anställd vid generalstaben, må
för bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad
eljest är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.

10 §.

1. Därest den lön, varav beställningshavare vid övergång från beställning,
hörande till en av de under 5 § intagna löneplanerna, till bestallning inom annan
löneplan skulle komma i åtnjutande, understiger den, han vid övergången innehade,
skall sistnämnda lön till honom utgå, intill dess han på grund av befordran
eller uppflyttning till högre löneklass kommer i åtnjutande av motsvarande
eller högre lön.

2. Utöver vad i mom. 1 stadgats skall beträffande den, som befordras från
beställning såsom underofficer på stat till beställning såsom underlöjtnant (fänrik),
gälla, att han för bestämmandet av löneklass vid denna befordran eller för framtida
uppflyttning till högre löneklass inom lönegraden må tillgodoräkna sig den
tid, varunder han innehaft beställning såsom underofficer på stat.

11 §•

1. Beställningshavare skall vara underkastad icke blott föreskrifterna i de för
krigsmakten gällande reglementen och instruktioner m. m., utan även den utvidgade
eller ändrade tjänstgöring, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av försvarsväsendet eller eljest kan varda stadgad, ävensom den
förflyttning till annan förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort) eller till annan

30

Riksdagens skrivelse Nr 351.

befattning vid försvarsväsendet, vilken kan bliva honom ålagd enligt grunderna
för nu gällande organisation eller i enlighet med de ändrade föreskrifter, som
Kung! Ma,j:f och riksdagen därutinnan må besluta.

2. Nedflyttas beställning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar beställningen,
uppbära lön i den lönegrad, beställningen förut tillhörde, intill dess
han avgår från beställningen i fråga.

12 §.

Till beställningshavare, som har sin förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort)
å sådan plats inom de norra delarna av landet, där vistelsen på grund av
klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett ökade levnadskostnader,
anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg med nedanstående, för
sex olika kallortsklasser bestämda belopp för år räknat, nämligen:

60 kronor
120 »

195 »

300

450 »

600 »

Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma de orter, där kallortstillägg
må utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.

13 §.

Beställningshavare äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstillägg icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan tjänst
vid försvarsväsendet eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev
i utbildningskurs vid försvarsväsendet, utan även för den tid, under vilken han
enligt bestämmelserna i 18 § åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet
eller vilken han på grund av kommendering eller av Kungl. Maj:t meddelat förordnande
använt för att göra iakttagelser eller idka studier, som av Kungl. Maj:t
prövas tjäna, försvarsväsendets intressen, eller för tid, som åtgått för fullgörande
av de skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem, ombud, fullmäktig
eller revisor i statsunderstödd pensionsanstalt, däri beställningshavåren uti denna
sin egenskap är delägare.

14 §.

1. Därest beställningshavare av behörigen styrkt sjukdom i andra fall än
uti 2 mom. avses hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte,
i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma
kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester eller därmed jämförlig
ledighet icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj:t för särskilt
fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett
tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående
tabell:

för kallortsklass I
» » II

» » III

» » IV

» » Y

» » VI

Riksdagens skrivelse Nr 351. 31

För officerare in. fl.

''

Löneklass
enligt 5 §
löneplan 0.

Tjänst

ledighets-

avdrag.

Löneklass
enligt 5 §
löneplan 0.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

Löneklass
enligt 5 §
löneplan 0.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

N:r

Kr.

öre

N:r

. Kr.

öre

N:r

Kr.

öre

1

1

50

7

4

13

8

50

2

1

80

8

5

—

14

10

50

3

2

30

9

5

50

15

12

—

4

2

75

10

6

—

16

14

—

5

3

—

11

7

—

6

3

50

12

8

—

För underofficerare m. fl.

Löneklass
enligt 5 §
löneplan Uo.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

Löneklass
enligt 5 §
löneplan TJo.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

Löneklass
enligt 5 §
löneplan Uo.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

N:r

Kr.

öre

N:r

Kr.

öre

N:r

Kr.

öre

1

1

20

5

1

95

9

3

2

1

30

6

2

10

10

3

25

3

1

50

7

2

50

11

3

50

4

1

65

8

2

75

För civilmilitär personal m. fl.

Löneklass
enligt 5 §
löneplan C.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

Löneklass
enligt 5 §
löneplan G.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

Löneklass
enligt 5 §
löneplan C.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

N:r

Er.

öre

N:r

Kr.

öre

N:r ''

Kr.

öre

1

1

20

11

2

75

21

6

50

2

1

SO

12

3

—

22

7

—

3

1

40

13

3

25

23

7

50

4

1

50

14

3

50

24

8

—

&

1

65

15

3

75

25

8

50

6

1

80

16

4

—

26

9

—

7

1

95

17

4

50

27

9

50

8

2

10

18

5

—

28

10

50

9

2

30

19

5

50

29

14

—

10

2

50

20

6

—

32

Riksdagens skrivelse Nr 351.

2. Har beställningshavare skadats till följd av olycksfall i tjänsten och
därigenom blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan beställning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört
under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden
likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte; i förekommande fall, kallortstillägg, dock
högst intill dess sex månader förflutit från dagen från olycksfallet, men skall
beställningshavaren för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande
det i 1 mom. angivna tjänstlediglietsavdrag, så framt ej i vederbörlig ordning
medgives, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp
än nyss sagts.

3. Har beställningshavare till förekommande av smittofara förbjudits att
tjänstgöra, må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jiimte, i förekommande fall,
kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall beställningshavaren för
tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna
tjänstlediglietsavdrag, så framt ej i vederbörlig ordning medgives, att sådant avdrag
icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt
vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från. tjänsten inträder.

15 §.

1. Beställningshavare, vilken beviljats tjänstledighet av annan anledning än i
13 och 14 §§ omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt
förfall, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 14 §
1 mom. angivna tjänstlediglietsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen
ytterligare avstå vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

2. Musikunderofficer eller övertalig gevärshantverkare vid infanteriet, som
enligt därom meddelade föreskrifter under viss tid av året icke är inkallad till
tjänstgöring, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande hälften
av det i 14 § 1 mom. omförmälda tjänstlediglietsavdrag.

16 §.

Beställningshavare, som kommenderas eller förordnas att uppehålla beställning
inom högre lönegrad, äger i de fall, då sådant av Kungl. Maj:t medgives,
uppbära särskild vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande
skillnaden mellan det i 14 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta
löneklassen för, å ena sidan, den högre beställningen och, å andra sidan, den
kommenderades eller förordnades egen tjänst, dock med minst 50 öre om dagen.

Yad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om beställningshavare,
som uppehåller ledig tjänst eller kommenderas eller förordnas att
bestrida göromål, vilka eljest ankomma på beställningshavare inom högre lönegrad.

17 §.

1. Den, som håller sig undan eller är rymd, må för den tid icke åtnjuta
någon avlöning.

Riksdagens skrivelse Nr 351.

33

2. För den, som undergår fängelse eller hålles häktad för brott, skall avlöningen
under tiden innehållas, så framt ej befinnes skäligt låta honom uppbära
någon del därav. Blir för brott häktad frikänd, skall vad av lönen innehållits
till honom utbetalas.

18 §.

Beställningshavare äger årligen, när det kan ske utan hinder för tjänstgöringens
behöriga gång, åtnjuta semester eller därmed jämförlig ledighet under
nedan angivna antal (lagar:

Intill det år,
under vilket
beställnings-havaren
fyller 40 år.

Från och med
det år, under
vilket be-ställnings-havaren fyller
40 år.

Beställningshavare, tillhörande 1. lönegraden i någon av de under 5 §

upptagna löneplanerna 0, Uo eller C ..........................................

20 dagar

30 dagar

Beställningshavare, tillhörande 2. lönegraden i löneplan 0, 2.—4. löne-graderna i löneplan Uo eller 2.—9. lönegraderna i löneplan C.........

Beställningshavare, tillhörande 3. eller 4. lönegraden i löneplan 0 eller

25 »

35 »

10.—13. lönegraderna i löneplan C .............................................

35 »

45 »

Beställningshavare, tillhörande 5.-8. lönegraderna i löneplan 0 eller 14.-16.

lönegraderna i löneplan C .......................................................

45 »

45 »

Beställningshavare, som har sig anförtrodd penninguppbörd eller kontroll
å sådan uppbörd, är pliktig att begagna sig av semester å tid, som bestämmes
av vederbörande överordnade myndighet.

19 §.

1. Därest åt beställningshavare såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras
av statsverket, skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de
närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade
rörande lägenhetens begagnande.

För begagnande av sålunda anvisad tjänstébostad skall beställningshavare månadsvis
i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående
månad. År bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning
icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad eller förslår
ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister
i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på
sätt i 2 mom. sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet
fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera
nedsättes, återbekomma vad han erlagt för mycket.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 351.

1398 21 5

34

Riksdagens skrivelse Nr 351.

2. Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,
som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes av arméförvaltningens
fortifikationsdepartement, resp. marinförvaltningen på förslag av
vederbörande chef, resp. stationsbefälhavare. Åtnöjes ej bostadsinnehavaren med
det sålunda fastställda hyrespriset, skall frågan hänskjutas till en bostadsnämnd
med en opartisk ordförande samt representanter för personal- och förvaltningsintressena.
Över nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till densammas avgörande,
må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän
minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

3. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall,
därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som
infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej
annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till
tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då
sådan bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader
från det han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den
löpande månadens utgång.

4. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i
den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta
nödigt utrymme i bostaden för beställningshavarens efterträdare.

20 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla
beställningshavare för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför,
beräknad efter statsverkets självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande
myndighet bestämmer.

21 §.

För beställningshavare, som enligt gällande bestämmelser äger uppbära inkvarterings-
och servisbidrag eller enbart servisbidrag från vissa städer, skall å
lönen avdragas ett belopp, motsvarande vad han sålunda uppbär från vederbörande
stad.

22 §.

Beställningshavare må mot ersättning från kronans vederbörande matinrättningar,
förråd och dylika anstalter utbekomma tillagad portion, proviant-, beklädnads-
och utrustningsartiklar ävensom vid kronans verkstäder låta tillverka och

Riksdagens skrivelse Nr 351.

35

reparera uniformspersedlar och övrig tjänstutrustning, allt enligt bestämmelser,
som meddelas''av Kung! Maj:t.

23 §.

Beställningshavare erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på
statsverkets bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt vid vård å sjukhus
tillika underhåll ävensom, där olycksfallet medför förlust eller nedsättning av
arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel,
allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Makt meddelar.

Beträffande beställningshavares rätt till läkarvård m. m. i andra fall gäller
vad därom är eller framdeles kan bliva särskilt stadgat.

24 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning,
kan för sådana fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda
därtill, utgå lägre ersättning än enligt gällande resereglementé.

2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas
i beställningshavares vanliga tjänstutövning, må beställningshavare åtnjuta ersättning
enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

25 §.

Under tjänstutövning å annan ort än förläggningsorten (ordinarie tjänstgöringsorten)
må beställningshavare kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente
enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till
högre belopp än den för beställningshavaren enligt resereglemente!; bestämda
traktamentsersättning.

26 §.

1. Beställningshavare, vilken till följd av befordran eller på grund av förordnande
eller kommendering att uppehålla viss beställning eller befattning erhållit
förändrad förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort) och fördenskull nödgats
företaga flyttning till den nya förläggningsorten (tjänstgöringsorten), må
enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, erhålla skälig
ersättning för flyttningskostnad ävensom för den ökade utgift, som för honom må
hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas kostnad för bostad å såväl den
förra som den senare förläggningsorten (tjänstgöringsorten).

2. Har beställningshavare antingen till följd av transport från en beställning
till en annan inom egen lönegrad eller från militär till civilmilitär beställning
eller omvänt eller ock på grund av placering för genomförande av fastställd
fördelning av de å viss stat upptagna beställningar erhållit förändrad förläggningsort
(ordinarie tjänstgöringsort) och fördenskull måst företaga flyttning till
den nya förläggningsorten (tjänstgöringsorten), må han åtnjuta ersättning enligt
vad i i mom. sägs; dock att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då transport
inom egen lönegrad vunnits till beställning, som tillsättes efter ansökan, .eller
då transport eller placering skett genom tjänstebyte mellan två beställningshavare,
som därom gjort ansökan eller eljest därom uttryckt önskan.

36

Riksdagens skrivelse Nr 351.

3. Sådan ersättning må även utgå till officer, vilken på grund av kommendering
såsom aspirant vid generalstaben eller ock såsom elev vid någon av
de militära högskolorna eller vid den för transport till intendenturkåren föreskrivna
militärförvaltningskursen måste företaga flyttning till kommenderingsorten;
skolande härvid iakttagas, att kommendering, vilken sker i flera omgångar, skall
beträffande åtnjutande av ifrågavarande ersättning så anses, som om kommenderingen
ägt rum i ett sammanhang.

27 §.

Enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder må särskilda förmåner utgå
under sjökommendering, flygtjänstgöring och vid utförande av dykeriarbete.

28 §.

Beställningshavare vid armén, som är skyldig att hålla egen tjänstehäst,
åtnjuter hästgottgörelse enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda grunder.

29 §.

Beställningshavare, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller
verkställer kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder erhålla felräkning spenning ar till belopp, som bestämmes med
hänsyn till de omständigheter, under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och
i förhållande till den större eller mindre omfattningen därav. Felräkningspenningar
må icke i något fall till en och samma beställningshavare utgå med sammanlagt
högre belopp för år räknat än 600 kronor.

För tid, varunder här avsedd beställningshavare åtnjuter semester eller
eljest icke tjänstgör, uppbäras med tjänsten förenade felräkningspenningar av
den, som uppehåller tjänsten.

.30 §.

Premier kunna enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tilldelas
sådan underofficer eller beställningshavare i någon av l.:—4. lönegraderna inom
löneplanen för civilmilitär personal (C), som finnes hava i tjänsten iakttagit
ekonomiskt gynnsam hushållning med materialier eller förbrukningsartiklar.

31 §.

Till innehavare av nedannämnda beställningar utgår enligt av Kungl. Maj:t
meddelade närmare bestämmelser, såsom förhöjning av lönen i vederbörlig lönegrad,
arvode till följande belopp, nämligen:

vid armén:

till chefen för krigsskolan 2,040 kronor;

till fälttygmästaren 2,040 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 351.

37

till styresman vid artilleriets fabriker 2,400 kronor;
till regementsläkare i Boden 1,170 kronor;
till bataljonsläkare i Boden 1,170 kronor;
till regementsveterinär i Boden 1,170 kronor;

till överläkare, tillika ckefläkare, vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1,170
kronor;

till överläkare med bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm
1,170 kronor; samt

vid marinen:

till marinläkare av 1. graden, som är sjukhusläkare i Karlski-ona, 1,170
kronor.

32 §.

1. För uppehållande, på grund av förordnande eller kommendering, av
vissa befattningar kan, i den mån medel för ändamålet finnas på stat uppförda,
utgå särskilt arvode utöver lön för vederbörandes egen beställning.

2. Till vissa beställningshavare utgår för särskilda uppdrag, vilka äro avsedda
att fullgöras vid sidan av egen tjänst, arvode enligt grunder, som i behörig
ordning fastställas.

3. Beträffande tillgodonjutande av arvode, som i denna paragraf avses,
skola gälla de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

33 §.

Till innehavare av beställning såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren utgår
lön med 2,400 kronor för år räknat jämte två ålderstillägg till lönen, vartdera
å 300 kronor, efter en tjänstetid av 3, resp. 6 år.

Nu nämnd beställningshavare äger därjämte uppbära dagarvode med 6 kronor
vid tjänstgöring inom och 12 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.
För tjänstgöring utöver föreskriven årlig tjänstgöring utgår dagarvode i enlighet
med bestämmelser, som av Kungl. Maj it meddelas.

34 §.

Avlider beställningshavare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden
för dödsfallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall
till följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp
anses inbegripen.

3 kap. Ordinarie beställningshavare, sura tillsättas genom förordnande.

35 §.

Marinöverdirektören åtnjuter arvode med ett årligt belopp av 16,000 kronor.

38

Riksdagens skrivelse Nr 351.

36 §.

Till nedannämnda beställningshavare utgår årligt arvode till belopp, motsvarande
den lön, som tillkommer beställningshavare i följande lönegrader av de
under 5 § intagna löneplaner, nämligen:

vid armén:

till cheferna för ridskolan och för remonteringsstyrelsen i 4. lönegraden av
löneplanen för officerare m. fl. (O); samt

till chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet i 5. lönegraden i
nämnda löneplan;

vid marinen:

till överkonstapel vid flottans poliskår, tillika tjänstgörande som poliskommissarie,
i 4. lönegraden för civilmilitär personal (C);

till annan överkonstapel vid samma kår i 3. lönegraden av nämnda löneplan;
samt

till konstapel vid omförmälda kår i 2. lönegraden av samma löneplan.

37 §.

Till innehavare av beställning såsom marinläkare av 2. graden utgår arvode
med 2,700 kronor för år räknat jämte förhöjning i arvodet med 300 kronor efter
en tjänstetid av tre år.

Nu nämnd beställningshavare äger därjämte under tjänstgöring i land uppbära
dagarvode med 12 kronor.

38 §.

Beträffande beställningshavare, som avses i detta kap., skola de i 1 och 2
kap. meddelade bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.

39 §.

Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgå arvoden med i vederbörlig
stat angivna belopp; och skola beträffande tillgodonjutande av sådant arvode
gälla de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

40 §.

Beträffande övriga icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för
avlöningsförmånerna av Kungl. Maj.t.

Biktdagens skrivelse Nr 351.

39

3 avd. Lönenämnd.

41 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kung! Maj:t att utfärda allmänna
föreskrifter i ämne, som omliandlas i reglementet, bör, innan sådant ärende
till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, som jämväl har
att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka jämte lika antal
suppleanter för dem tillsättas av Kungl. Maj:t, varje gång för en tid av tre år.

Instruktion för nämnden utfärdas av Kung! Maj:t, som jämväl meddelar
bestämmelser rörande ersättning till nämndens medlemmar samt om gäldande av
kostnaderna för nämndens verksamhet.

4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

42 §.

Innehar ordinarie beställningshavare vid utgången av år 1921 beställning å
då gällande stat och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och
bestämmelser och kan han icke heller därtill lagligen förbindas, skall han därom
göra anmälan å tid och i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Till
beställningshavare, som gjort dylik anmälan, skola genom vederbörande avlöningsbestämmelser
honom tillförsäkrade avlönings- och pensionsförmåner fortfarande
utgå enligt då gällande grunder.

Envar annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1922 innehar
ordinarie beställning vid försvarsväsendet, eller som senare tillträder sådan
beställning, är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor
samt minskning i eller upphörande av de förmåner och ersättningar, som
omförmälas i 29 och 32 §§, ävensom de ändrade bestämmelser, som kunna varda
utfärdade rörande i 14 § 3 mom., 22, 23, 24, 25, 26 och 27 §§ berörda hänseenden
samt i fråga om pension.

Detta reglemente skall provisoriskt lända till efterrättelse under år 1922
från och med den 1 januari samma år.

40

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Bilaga till avlöning sreglementet.

Tj änstef''förteckning

angivande de särskilda lönegrader inom de under 5 § i avlöningsreglementet
införda löneplaner, till vilka ordinarie beställningar för officerare, underofficerare
och civilmilitär personal in. fl. vid armén och marinen äro att hänföra.

Officerare m. fl. (0).

Lönegrad.

B e s t ft 1 1 n i

n g a r vid

armén.

marinen.

,a"3raie".......1

Fänrik.

Underlöjtnant.

Fänrik.

Underlöjtnant.

Marinunderintendent.

2:a lönegraden .......|

Löjtnant.

Löjtnant.

Marinintendent av 2. graden.

3:e lönegraden .......|

Kapten.

Byttmästare.

Tygmästare av 2. klassen.

Kapten.

Marinintendent av 1. graden.

4:e lönegraden .......<

Maj or.

Chefen för artilleristaben.

Chefen för artilleri- och ingenjör-högskolan.

Styresman vid artilleriets fabriker.
Tygmästare av 1. klassen.

Kommendörkapten av 2. graden.
Major.

Förste marinintendent av 2. löne-kl assen.

5:e lönegraden ......j

Överstelöjtnant.

Chefen för krigshögskolan.

Chefen för krigsskolan.
Fälttygmästaren.

Kommendörkapten av 1. graden.
Överstelöjtnant.

Förste marinintendent av 1. löne-klassen.

6:e lönegraden.........|

Överste.

Kommendör.

Överste.

Marinöverintendent.

7:e lönegraden.........j

Inspektören för kavalleriet.
Kommendanten i Boden.
Militärbefälhavaren på Gottland.

—

8:e lönegraden.........|

Arméfördelningschef och likställd
generalsperson.

Flaggman.

Chefen för kustartilleriet.

Riksdagens skrivelse Nr 351.

41

Underofficerare in. fl. (Uo).

Lönegrad.

Beställningar vid

armén.

marinen.

| l:a lönegraden

Underofficer av 3. graden.

2:a lönegraden

t Sergeant.

\ Musiksergeant.

3:e lönegraden

Fanjunkare.
Styckjunkare.
Musikf anjunkare.
Musikstyckjunkare.
Tygunderofficer.

Underofficer av 2. graden.

Flaggunderofficer..
Underofficer av 1. graden.

4:e lönegraden

Förvaltare vid intendenturkåren.
Redogöraren vid ridskolan.
Musikdirektör, som avlagt musikdirektörsexamen
vid musikaliska
akademien.

Musikdirektör, som avlagt musikdirektörsexamen
vid musikaliska
akademien.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 351.

1398 21 6

42 Riksdagens skrivelse Nr 351.

Cmlmilitär personal m. fl. (C).

Lönegrad.

Beställn:

n g a r vid

armén.

marinen.

l:a lönegraden.....

Förrådsvaktmästare.

2:a lönegraden......

Poliskonstapel.

—

3:e lönegraden.........

Tygskrivare.

Fabriksskrivare.

Tyghantverkare.

Gevärshantverkare.

Hantverkare.

Fortmaskinist.

Polisöverkonstapel.

4:e. lönegraden ......

Verkmästare av 2. klassen.

—

5:e lönegraden ......

Tygförvaltare av 2. klassen.

—

6:e lönegraden......j

Departementsskrivare.

Besiktningsrustmästare.

Tygverkmästare.

Verkmästare av 1. klassen.
Poliskommissarie.

7:e lönegraden ......|

Tygförvaltare av 1. klassen.
Fabriksförvaltare av 1. klassen.
Fortifikationskassör.

~_

8:e lönegraden ......j

Batalj onsveterinär.
Öververkmästare.

—

9:e lönegraden ......1

Bataljonsläkare.

Regements ve te rinär.

Överläkare med bataljonsläkares lön
vid gamisonssjukliuset i Stock-holm.

Mariningenjör av 2. graden.

Andre kemist (i marinförvaltningen).

10:e lönegraden ......|

Marinläkare av 1. graden.
Mariningenjör av 1. graden 2. löne-klassen.

Specialingenjör av 3. graden.

ll:e lönegraden .....j

Regementsläkare.

Fältveterinär.

Överläkare, tillika cliefläkare, vid
garnisonssjukhuset i Stockholm.

*

12x lönegraden ......|

Tygingenjör.

Fabriksingenjör.

Mariningenjör av 1. graden 1. löne-klassen.

Specialingenjör av 2. graden.
Kemist (i marinförvaltningen).

13:e lönegraden ......|

Fältläkare.

>

Marindirektör av 2. graden.
Specialingenjör av 1. graden.

Förste marinläkare.

14:e lönegraden ......<

Överfältläkaren.

Överfältveterinären.

Marindirektör av 1. graden.

15:e lönegraden ......

—

Marinöverläkaren.

lö:e lönegraden ......

Generalfältläkaren.

—

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.