Riksdagens skrivelse Nr 337.

1

Nr 337.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj.ts proposition med förslag till grunder för
dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1921—1922
åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa
extra ordinarie präster, dels ock innehavare av
prästerliga emeritilöner.

(Statsutskottets utlåtande nr 215.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 1 april 1921 avlåten proposition, nr 345,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen i samma statsrådsprotokoll
förordade allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg
under ecklesiastikåret 1921—1922 till de prästmän, som finnas omförmälda
i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie
präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom
i lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt
kontraktsprostar;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 337—338.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 337.

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, därest det grundtal, i
förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg utgår, blir föremål
för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen
utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.

Enligt de av departementschefen föreslagna grunder skulle dyrtidstillägget
till i tjänst varande prästmän under ecklesiastikåret
1921—1922 i likhet med vad fallet varit nästföregående ecklesiastikår
utgå i form av dels dagtillägg, dels ock procentuellt tillägg.
Dagtillägget har utmätts så, att det skulle motsvara den förhöjning i
statstjänstemännens tillägg, som uppkommer därigenom, att tillägget
å viss del av månadslönen utgår efter en högre procentsats än
tillägget å återstoden av berörda lön. Till prästerlig befattningshavare
med en familjemedlem att försörja skulle dagtillägget utgå
med 1 krona 70 öre för dag. För varje familjemedlem utöver den
första skulle dagtillägget ökas med 30 öre. Det procentuella tilllägget
skulle utgöra 67 procent å avlöningsförmånerna. Till ickefamiljeförsörjare
skulle dyrtidstillägget utgå med 9/io av det belopp,
som för motsvarande avlöning skulle hava tillkommit en prästman
med en familjemedlem. Vid beräknandet av dyrtidstilläggets storlek
har departementchefen utgått från ett indextal av 250 såsom det
sannolika indextalet för innevarande års andra kvartal samt tilllämpat
de grunder för utmätande av dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, som av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 326
föreslagits för statens befattningshavare. För att bibehålla den proportion
mellan prästernas och statst jänstemännens dyrtidstillägg,
som hittills ansetts skälig, har det procentuella tillägget satts till 7
procent lägre än det procenttal, som motsvarar 55/ioo av grundtalet.

För innehavare av prästerliga emeritilöner skulle dyrtidstillägget
under ifrågavarande ecklesiastikår utgå efter ghdande skala och
även i övrigt efter i huvudsak enahanda grunder, som kunna komma
att fastställas för statens pensionärer för tiden från den 1 juli 1921.

Dyrtidstillägg skulle utgå jämväl å tillfällig löneförbättring och
kontraktsprostarvode.

Enligt vad departementschefen angivit, lämnar kyrkofonden tillgång
till bestridande av de utgifter varom nu är fråga.

Vid utmätande av dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1920—1921
åt innehavare av prästerliga befattningar £ rtes grunderna för detta
dyrtidstillägg i relation till vad statstjänste'' hinnen i dyrtidstillägg

3

Riksdagens skrivelse Nr 337.

uppburo för tiden 1 juli 1920—30 juni 1921. De av Eders Kungl. Maj:t
i proposition nr 326 föreslagna grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst äro avsedda att tillämpas från och
med den 1 juli 1921, och innebär i anslutning härtill förslaget angående
dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga befattningar, att
de nya grunderna för sistnämda dyrtidstillägg skola tillämpas från
och med den 1 maj 1921.

De av Eders Kungl. Maj:t för statens befattningshavare föreslagna
grunderna för dyrtidstillägg hava blivit av riksdagen godtagna i
avseende å den del av ifrågavarande grunder, som har betydelse
för bestämmandet av dyrtidstillägget åt innehavare av prästerliga
befattningar. Riksdagen har vid sådant förhållande icke funnit något
att erinra mot de av departementschefen i nu förevarande avseende
föreslagna grunderna.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels godkännt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 1 april 1921 förordade allmänna grunderna
för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1921 1922 till

de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918
(nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat
samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga,
emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr 844)
angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar;

dels och bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att, därest det grundtal,
i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg utgår,
blir föremål för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande
prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig
minskning.

Stockholm den 15 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.