Riksdagens skrivelse Nr 320.

1

Nr 320.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.js
proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar
av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen
jämte i ämnet väckta motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 49.)

Till Konungen.

Genom en den 22 april 1921 dagtecknad proposition, nr 353, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdragav
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag
om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till
riksdagen.

Riksdagen, som nu till behandling förehaft såväl Eders Kungl.
Maj:ts nämnda proposition som ock ett flertal i anledning av densamma
väckta motioner, får härmed

dels anmäla, att det i propositionen innefattade lagförslaget icke
kunnat i oförändrat skick av riksdagen antages, men att riksdagen i anledning
av samma proposition för sin del antagit följande

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 320.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 320.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val

till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 15, 17—21, 24, 26, 30—33, 54, 56, 59,
69, 79, 80, 83, 87, 95 och 96 §§ i lagen den 26 november 1920 om
val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse.

15 §.

Val —--— — — kännetecken.

A valsedel skall, på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar, ovanför
namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i
ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning); och skall
sedeln jämväl i övrigt avfattas i överensstämmelse med nämnda formulär.

Varje valsedel må å sedelns vänstra sida upptaga högst två namn
utöver det antal riksdagsmän valet avser. Namnen skola uppföras vart
för sig i de särskilda rummen och gälla själva riksdagsmannavalet samt,
i den män namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt
avgången riksdagsman. För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande
rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av
de för själva riksdagsmannavalet upptagna namnen. Upptager rum å
sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det dna under det
andra.

Blanketter till valsedlar skola finnas tillgängliga vid valet.

17 §.

Ogin — — —--med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe
än ovanför namnen;

vilken icke för själva riksdagsmannavalet upptager något giltigt namn.

18 §.

År något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende
å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed
åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses
sådant namn såsom obefintligt.

Riksdagens skrivelse Nr 320.

3

Finnas å valsedel flera namn för själva riksdagsmannavalet än
som enligt 15 § är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för
val av efterträdare åt riksdagsman, flera än två, anses det eller de sista,
övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val av efterträdare särskilt upptaget namn, som saknar motsvarande
namn för själva riksdagsmannavalet, anses såsom obefintligt.

19 §.

1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom
varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal riksdagsmän
är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning
mellan de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som
står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första
namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står
först på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i
ordningen.

3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn,
vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står
främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående
sammanräkning gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas,
och nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som
vid den pågående sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda
en grupp; däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal
utgör gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal
och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika mfed rösttalet för den grupp eller
sammanlagda rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke
grupp av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut
utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att
dela dess rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i

4

Riksdagens skrivelse Nr 320.

besättandet av plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat
med 1, eller, om flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit
i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda
platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda,
att gruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen
närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,
två till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

20'' §.

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,
vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämföielsetal.
Plats, som blivit ett parti tilldelad, besättes genast så, att partiets
första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom
partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så
vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet
av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person
erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal
platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;
har någon erhållet platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom
en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet av de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva
riksdagsmannavalet, varde det från vidare jämförelse uteslutet.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i 1 mom. sägs,
har största jämförelsetalet.

21 §.

Där någon, som blivit vald till riksdagsman, vid valtillfället avsäger
sig uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning
inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den avgångne

Riksdagens skrivelse Nr 320.

5

vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det parti, från
vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet
tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst.
Med iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd
till riksdagsman, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas
det namn som står främst av de för den avgångne riksdagsmannen särskilt
upptagna efterträdarenamnen, eller, om sådant namn ej finnes, det
namn för själva riksdagsmannaval, som står främst å sedeln, eller, om
ej heller sådant namn finnes, det namn, som står främst bland samtliga
efterträdarenamnen å sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, är
vald i den avgångnes ställe.

Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället avsäga
sig uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya sammanräkningen
såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, som gällde
för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades
plats i ordningen.

24 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och skall vid valet föras protokoll enligt
formulär, som av Konungen fastställes.

De avgivna valsedlarna skola av valförrättaren inläggas under försegling,
de godkända och de underkända var för sig, samt jämte valprotokollet
ofördröjligen insändas till den Konungens befallningshavande,
som enligt vad i riksdagsordningen stadgas har att taga befattning med
valet. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

26 §.

Har riksdagsman annorledes än i 21 § sägs avgått före utgången
av den tid, för vilken han blivit vald, och skall platsen besättas från den
valkrets, som utsett den avgångne, då skall Konungens befallningshavande
vid offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och varom underrättelse
minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst
tryck så som med Konungens befallningshavandes kungörelser vanligen
förfares, verkställa ny röstsammanräkning enligt de i 21 och 22 §§ angivna
grunder.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

6

Riksdagens skrivelse AV 320.

30 §.

För valen till andra kammaren indelas riket i tjuguåtta valkretsar,
nämligen:

Stockholms stad;

Göteborgs stad;

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde;

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer;

Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna
Ystad, Trälleborg, Skanör med Falsterbo och Eslöv.

Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo,
Tössbo, Vedbo, Flundra, Väne, Bjärke, Vätte, Ale, Kullings och Gäsene
härad samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan;

Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Bedvägs,
Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn;

vart och ett av rikets övriga län.

31 §.

1. Valkrets, som består av en stad, skall delas i lämpligt antal
valdistrikt.

32 §.

L Förslag om-----olika valdistrikt,

Utan föregående framställning vare Konungens befallningshavande
berättigad och i fall, varom stadgas i 31 § 1 och o mom., pliktig att
om indelning i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning förordna,
sedan på landet kommunalstämma och i stad stadsfullmäktige beretts

tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Om ändring-----för

kommunalfullmäktigeval.

Beslut angående-----skall angivas.

- 33 §.

För varje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd av fem
inom distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte supp -

Riksdagens skrivelse Nr 320.

7

leant för honom förordnar Konungens befallningshavande årligen före
februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter
väljas varje år å ordinarie kommunalstämma i mars eller, i kommun,
där fullmäktige finnas, å fullmäktiges ordinarie sammanträde i samma
månad. Det åligger i förra fallet kommunalstämmans och i senare fallet
kommunalfullmäktiges ordförande att ofördröjligen utan lösen låta tillställa
en var av de valda ledamöterna och suppleanterna i valnämnden
ett utdrag av stämmoprotokollet, i vad dem rörer. Om de personers
namn och bostad, som blivit till ordförande och suppleant för honom
utsedda, låter Konungens befallningshavande i länskungörelserna meddela
underrättelse.

54 §.

1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske
på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i september
månad samt i fall, som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses,
å den sön- eller helgdag, som av Konungen bestämmes.

I stad må dock valet av Konungens befallningshavande utsättas
att äga rum å den söckendag, vilken infaller närmast före sön- eller
helgdag, som ovan sagts.

Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna, att val till
andra kammaren för viss valkrets skall förrättas å annan dag än i första
stycket sägs, dock att val på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen
alltid skola utsättas till dag under september månad.

2. Annat val till andra kammaren än''i 1 mom. sägs förrättas å
sön- eller helgdag. I stad, som bildar egen valkrets, må dock valet av
Konungens befallningshavande utsättas att äga rum å söckendag, som
infaller omedelbart före sön- eller helgdag, och i annan stad å söckendagen
närmast före sön- eller helgdag, som för valkretsen i övrigt bestämmes
till valdag. Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna,
att valet skall hållas å annan dag än i förevarande moment sägs.

56 §.

Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett
valdistrikt, magistraten; och i annan stad magistratens deputerade, varom
i 91 § här nedan sägs.

59 §.

Vid — — — — — kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (parti -

8 Riksdagens skrivelse Nr 320.

namn eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för
viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet
avser.

Valsedel — — — — — åsyftas.

69 §.

När--— — — avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med formulär 2 vid
denna lag samt i formuläret gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen,
antecknas antalet valkuvert. Jämväl — — — — — i valet.

Valkuverten — — —--— valkuverten inlagts.

79 §.

Ogin — — — — — med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe
än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

Finnas--—--ogilla.

80 §. .

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende
å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed
åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses
sådant namn såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn än som enligt 59 § är medgivet,
anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

83 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och läte Konungens befallningshavande vid
förrättningen föra protokoll enligt formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var
för sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst
två närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras
intill utgången av den tid, för vilken valet gäller.

Riksdagens skrivelse Nr 320. 9

87 §.

1. Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget
eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit
vald, då skall Konungens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig
förrättning, så kungjord, som i 26 § sägs, verkställa ny röstsammanräkning
inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den
avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det
parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel
röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut ej valde, vilkens
namn står främst på sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde
såsom ledamot i den avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling. ,

2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt
1 mom., avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd;
och skall vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott
till de valsedlar, som gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning,
då namnet tilldelades plats i ordningen.

95 §.

Valnämnden — — — — — verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger
valnämndens ordförande eller magistrat, samt utgifter för stämplai skola
gäldas av kommunerna, vilka jämväl hava att tillhandahålla lämpliga
vallokaler. Valkuvert och de i 69 § nämnda omslag bekostas av statsverket.

96 §.

Ytterkuvert och innerkuvert, varom i 63 och 74 §§ sägs, skola vara
av ogenomskinligt papper och försedda med ändamålsbeteckning samt,
vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Formulär-----fastställas av Konungen.

Övergångsatadgande.

Denna lag träder med nedan stadgade undantag i kraft den
1 juli 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. JSr 320.

2

10

Riksdagens skrivelse AV 320.

Vid tiden för lagens trädande i kraft bestående indelning i valdistrikt
skall oberoende av den nya lagen gälla, till dess annorlunda
varder förordnat i den ordning 32 § föreskriver.

Har riksdagsman, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före
utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, skall vid ledighetens
fyllande äldre lag tillämpas.

Riksdagens skrivelse Nr 320.

11

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid val till första kammaren._

Plats för partibeteckning.

1

•

..........................................................................

. . _

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.
Vänstra sidan är avsedd för riksdag smanna- och efterträdarenamn;
högra sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

12

Riksdagens skrivelse Nr 320.

Formulär 2.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av

ledamot i riksdagens andra kammare å---

(vallokalen) i---(orten) den---

(dag, månad och år).

Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes
denna dag, sammanträdde klockan----den för sådant ändamål ut sedda

valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller
i stad, som hestår av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»).

Valet fortgick till klockan---eftermiddagen med uppehåll —--2

Vid valet avlämnades i vederbörlig ordning ----4 valkuvert. Antalet av de

personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet, utgjorde---.4

______________5

Samtliga valkuvert inlades i---4 omslag, vilket (vilka) förseglades med —

--6 sigill, som här nedan finnas avtryckta.

Vid protokollet
N. N.

(Avtryck (Avtryck

av av

sigill) sigill)

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt, bekräftas,

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N. . N. N.

Anvisningar:

1 Har valet till följd av gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det bär anmärkt.

2 Här angives tiden, varunder uppebäll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, ägt rum.

s Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens namn och
orsaken till denna vägran, bär anmärkt.

4 Antalet.

6 Skulle antalet valkuvert icke vara lika med antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden
deltagit i valet, angivas här sannolika anledningen till detta förhållande.

6 Antalet, som skall vara minst två.

7 Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att böra i protokollet antecknas.

13

Riksdagens skrivelse AV ij''20.

dels oek i anledning av en av ovan omnämnda motioner anhålla,
att Eders Kungl. Maj:t ville, om möjligt till nästa riksdag, framlägga
förslag/ innebärande att den i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 353
föreslagna sammanräkningsmetoden för val till riksdagens andra kammare
måtte införas att gälla även vid val till landsting, stadsfullmäktige
och kommunalfullmäktige.

Stockholm den 11 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.