Riksdagens skrivelse Nr 276.
1
Nr 276.
Godkänd av första kammaren den 8 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år
1920 församlade revisorers berättelse angående verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1919.
(Statsutskottets utlåtande nr 148.)
Till Konungen.
Efter prövning av vad riksdagens nästlidet år församlade revisorer
rörande verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1919 uti avgiven
berättelse anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter
uti däröver avgivna förklaringar hos Eders Kungl. Maj:t andragit, får
riksdagen i nedan nämnda ärende anföra följande.
Särskilda uttalanden beträffande de affärsdrivande verken m. m.
I § 4 under ovannämnda rubrik hava revisorerna anfört bland
annat följande:
»Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning beviljade innevarande
års riksdag för uppförande å statens järnvägar tillhörig mark i Krylbo
av en posthusbyggnad ett belopp av 350,000 kronor, varav hälften anBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 276—277. 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 276.
visades å tilläggstat för år 1920 och hälften såsom reservationsanslag
för år 1921.
Av handlingarna i ärendet hava revisorerna inhämtat, hurusom uti
en vid 1919 års lagtima riksdag väckt motion förslag framställdes om
uppförande å tilläggsstat för samma år av ett anslag å 100,000 kronor
att användas för inköp för postverkets räkning av lägenheten Ålvhem i
Krylbo, i vilken lägenhet postkontoret för närvarande är inrymt. Riksdagen
fann visserligen behov av förbättrade lokalförhållanden föreligga,
men ansåg det böra närmare undersökas, huruvida icke lämplig tomtmark
kunde erhållas från statens järnvägar eller statens domäner. Efter
föregående förhandlingar ställdes av statens järnvägar en tomt till postverkets
förfogande, varefter förslag om dess bebyggande uppgjordes.
Kungl. Maj:t avlät sedermera till riksdagen framställning i ämnet, vilken
framställning, som nämnt, vann riksdagens bifall.
Enligt de uppgjorda ritningarna är avsett, att byggnaden skall
uppföras i två våningar jämte en vindsvåning. Bottenvåningen skulle
uteslutande disponeras för postverkets räkning. De övriga våningarna
skulle innehålla bostadslägenheter.
Revisorerna hava genom delegerade besökt platsen för ifrågavarande
posthusbygge. Tomten, vilken omfattar omkring 500 kvadratmeter,
ligger inom själva bangårdsområdet söder om stationsbyggnaden
i omedelbar närhet av huvudspåren.
Som nämnt förhyr postverket för närvarande lokaler inom lägenheten
Älvhem, belägen strax norr om stationsbyggnaden på andra sidan
om landsvägen. Hyran, som tidigare utgick med 1,200 kronor om året,
har nu höjts till 2,000 kronor och är hyresavtalet gällande till den
1 oktober 1921. För paketposten disponerar postverket en mindre
byggnad å stationsområdet i närheten av de nuvarande lokalerna.
Enligt revisorernas mening bör den planerade posthusbyggnaden
icke komma till utförande å den därför avsedda tomten. Redan läget
torde få anses vara mindre tillfredsställande. Den blivande byggnaden
skulle nämligen komma att med ena gaveln gränsa till järnvägsstationens
avträdesbyggnad. Ena långsidan skulle ligga tätt invid järnvägsspåren
och den andra alldeles intill allmänna landsvägen. Det torde ligga i
sakens natur, att tomten icke är ändamålsenlig för ett bostadshus åt
familjer med barn i uppväxtåldern. Enligt vad revisorerna inhämtat,
lärer annan och mera lämplig tomtmark kunna erhållas från statens
järnvägar, därest för tillgodoseende av postverkets behov av förbättrade
lokaler en nybyggnad ovillkorligen behöver uppföras. Det synes emellertid
ånyo böra undersökas, huruvida icke erforderliga lokaler fortfarande
3
Riksdagens skrivelse Nr 276.
skulle kunna inom samhället förhyras eller möjligen erhållas genom förändring
av de nuvarande. Måhända torde det icke heller vara uteslutet
att för postverkets räkning förvärva någon lämplig fastighet.
Vad behovet av bostadslägenheter angår, skulle, om detta visar
sig oundgängligt, jämväl detsamma möjligen kunde tillgodoses vid berörda
inköp av fastighet. Skulle det åter icke låta sig göra att erhålla
någon lämplig fastighet, utan nödiga lokaler fortfarande av postverket
förhyras, synes ett mindre bostadshus böra, om förhållandena på platsen
så skulle kräva, uppföras.
Därest en nybyggnad ovillkorligen anses böra komma till utförande,
torde det ''tillika böra undersökas, huruvida det kunde vara för statsverket
ekonomiskt fördelaktigt att inom densamma bereda utrymme jämväl
åt telegrafverket.
Enligt revisorernas mening bör därför frågan i hela dess vidd
upptagas till förnyad prövning.
Med hänsyn till den utomordentliga omfattning, som de av lånemedel
anvisade riksstatsanslagen för kapitalökning tagit — vilken fråga
revisorerna i annat sammanhang behandlat — ävensom riksdagens uttalade
uppfattning, att de anslag, som förbrukas för ifrågavarande ändamål,
böra av vederbörande verk förräntas, hava revisorerna velat framhålla
önskvärdheten därav, att i fråga om nybyggnader för post- och
telegrafverken möjligaste återhållsamhet bleve iakttagen.
Härvid torde böra beaktas icke allenast, att vid de nybyggnader,
som oavvisligen krävas, sparsamhet och enkelhet må råda, utan jämväl
att vid prövning av själva lokalanskaffningen, särskilt inom mindre
samhällen, förhyrande eller köp av befintlig fastighet — därest så utan
betydande men för bostadstillgången kan ske — i främsta rummet tages
under övervägande, samt att endast vid tvingande behov uppförande av
nybyggnad må ifrågakomma.»
Med anledning av den gjorda anmärkningen har generalpoststyrelsen
i utlåtande den 29 december 1920 anfört följande:
»I fråga om detta på grund av byggnadskonflikten ännu icke igångsatta
byggnadsföretag, vartill riksdagen beviljat medel, hava revisorerna
framställt vissa erinringar och ansett det ånyo böra undersökas, huruvida
icke erforderliga lokaler fortfarande skulle kunna inom samhället förhyras
eller möjligen erhållas genom förändring av de nuvarande. Revisorerna
hava även uttalat, att det måhända icke heller vore uteslutet att
för postverkets räkning förvärva någon lämplig fastighet.
4 Riksdagens skrivelse Nr 276.
Såsom revisorerna meddelat, förhyres för närvarande lokal för
postkontoret i Krylbo i lägenheten Alvhem, belägen mitt emot stationshuset
på andra sidan om den genom samhället löpande huvudgatan.
Från och med den 1 oktober 1921 har hyresvärden fordrat en årshyra
av 4,000 kronor; underhandlingarna därom äro emellertid ännu ej slutförda.
Lokalen är ur flera synpunkter mindre tillfredsställande. Postkontoret
i fråga har vid sidan av sin lokala uppgift till åliggande att
i stor omfattning verkställa omsortering av poster till och från andra
postanstalter. I syfte att bespara personal och utrymme inom vissa
ainbulanta postanstalter har sålunda bland annat till Krylbo förlagts
omsortering av paketpost från södra Sverige till större delen av mellersta
postdistriktet och vissa delar av norra postdistriktet. Planer äro
å bane att öka denna omsortering genom att till Krylbo även förlägga
sortering av icke brådskande trycksaker och dylikt. Den omsortering,
varom nu är fråga, är förlagd till en inom själva bangårdsområdet uppförd
kiosk. Den omständigheten, att postkontorets arbete sålunda försiggår
på två olika platser, medför naturligen vissa olägenheter beträffande
arbetsledningen och tillåter givetvis ej heller samma utnyttjande av
befintlig personalstyrka, som om arbetet vore förlagt till gemensamma
eller omedelbart intill varandra gränsande lokaler. Denna olägenhet
skulle försvinna, om postkontoret, i enlighet med den av riksdagen godkända
planen, förlädes till en inom själva bangårdsområdet belägen
byggnad. Till och från denna byggnad skulle posten även kunna föras
mellan postkontoret och postkupéerna direkt på perrongvagnar, vilket
givetvis betydligt underlättar och förbilligar posttransporterna.
En annan olägenhet är ock förbunden med den nuvarande anordningen,
att en så väsentlig del av postkontorets arbete är förlagd till
omsorteringskiosken å bangården. Denna kiosk har visserligen ombonats,
så gott sig göra låtit, men givetvis kan den aldrig bliva tillfredsställande
såsom arbetslokal. Denna olägenhet försvinner även, om allt arbete kan
koncentreras till en inom bangårdsområdet förlagd postkontorslokal.
Först efter upprepade förhandlingar med järnvägsstyrelsen har
generalpoststyrelsen kunnat erhålla förfoganderätt över den tomt, å vilken
posthuset i fråga är avsett att uppföras, och vilken tomt, enligt generalpoststyrelsens
förmenande, är den ur postal synpunkt lämpligaste, som
kan erhållas till förläggning av postkontoret i Krylbo. Dessförinnan
hade generalpoststyrelsen lutat åt den åsikten, att ett inköp av fastigheten
Alvhem vore förmånligast, enär densamma hade gynnsammare läge
än de tillförene av järnvägsstyrelsen erbjudna tomterna, vilka äro belägna
å längre avstånd från stationshuset. I skrivelse till statsutskottet
5
Riksdagens skrivelse Nr 276.
vid 1919 års lagtima riksdag har generalpoststyrelsen också förordat
inköp av fastigheten Ålvhem och samtidigt meddelat, vilka andra för
ändamålet lämpliga fastigheter, som vid dåvarande tidpunkt vore till
salu, samt de priser desamma betingade. Förslaget blev emellertid icke
av riksdagen godkänt. Denna gav i stället det direktivet, att det borde
ytterligare utredas, huruvida icke för posthusbyggnad lämplig tomtmark
kunde erhållas från statens järnvägar eller statens domäner.
Till grund för förslaget om uppförande av en posthusbyggnad i
Krylbo har ej blott legat önskvärdheten av att erhålla bättre lokal för
postkontoret därstädes utan även — och i minst lika hög grad — nödvändigheten
av att till lättande av bostadsbristen inom samhället skaffa
bostäder åt postpersonalen å platsen. Vid sådant förhållande och då
samhällets municipalnämnd i skrivelse till generalpoststyrelsen framhållit,
att den inom samhället rådande bostadsbristen hotade att utveckla sig
till verklig bostadsnöd, hade generalpoststyrelsen sedermera icke ansett
sig kunna lämpligen framställa förslag om inköp av bebyggd fastighet,
då därigenom ett eventuellt avhjälpande av bostadsnöden för postpersonal
skulle komma att ske på andra samhällsmedlemmars bekostnad.
Vid nu gjorda undersökningar om möjlighet till förvärvande för
postverkets räkning av bebyggd fastighet i Krylbo har utrönts, att ovannämnda
fastigheten Älvhem fortfarande torde kunna få inköpas. Ägaren
till fastigheten har emellertid icke nu velat avgiva något definitivt anbud
på densamma. Priset torde dock kunna beräknas något understiga det
tidigare fordrade, 100,000 kronor. Genom inköp av denna fastighet
skulle visserligen postkontorets lokalfråga kunna tillsvidare ordnas genom
vissa ej billiga ändringar inom den nuvarande lokalen, och genom uppförande
å den till fastigheten hörande tomten av ett bostadshus skulle
även bostadsfrågan för den i Krylbo stationerade och överliggande postpersonalen
kunna lösas. En dylik lösning av frågan skulle emellertid
icke medföra någon förbättring i nu rådande olägenheter beträffande
posttransporterna m. m. Dessa olägenheter skulle fortfarande kvarstå;
och den å bangården uppförda omsorteringskiosken måste fortfarande
bibehållas. Förutom sagda fastighet finnes för närvarande ingen annan,
å vilken för ändamålet kan reflekteras, än en intill lägenheten Älvhem
gränsande fastighet, som disponeras såsom annex till järnvägshotellet.
För denna fastighet, som tidigare salubjudits för 75,000 kronor, fordras
nu ett pris av 200,000 kronor. Med hänsyn till det fordrade priset i
förhållande till fastighetens beskaffenhet anser generalpoststyrelsen, att
inköp av densamma icke kan ifrågakomma.
Revisorerna hava vidare framställt vissa anmärkningar mot den
6
Riksdagens skrivelse Nr 276.
planerade posthusbyggnadens läge med hänsyn därtill, att i densamma
jämväl skulle inrymmas bostadslägenheter. Sålunda uppgives byggnaden
komma att med ena gaveln gränsa intill järnvägens avträdeshus. Avståndet
till det sistnämnda är emellertid i det närmaste 60 meter, om
byggnaden förlägges till den plats, som ursprungligen varit tänkt. Då
byggnaden på denna plats skulle komma att ligga väl nära järnvägens
vattentorn, vilket med betydligt mera fog torde kunna anses vålla vantrevnad
för vissa av bostadsinnehavarna, är generalpoststyrelsen betänkt
på att utverka järnvägsstyrelsens tillstånd att förlägga huset cirka 10
meter närmare järnvägsstationen. Sker detta kommer ändock norra
gaveln av posthuset att befinna sig på omkring 50 meters avstånd från
avträdeshuset. Vidare har framhållits, att tomten icke är ändamålsenlig
för familjer med barn i uppväxtåldern, enär ena långsidan ligger tätt
invid järnvägsspåren och den andra intill allmänna landsvägen. Vad
närheten till järnvägsspåren beträffar, vidhäftar nog samma olägenhet
ett mycket stort antal av de hus, varuti statens järnvägars funktionärer
hava sina bostäder, och vidkommande belägenheten invid landsvägen
lärer trafiken å densamma näppeligen vara av den omfattning, att den
därav uppkommande faran och olägenheten kan vara av beskaffenhet
att få öva inflytande vid planläggning av eu byggnad av nu ifrågavarande
art. Därvid bör, enligt generalpoststyrelsens bestämda övertygelse,
det lämpligaste läget för postkontoret vara det avgörande. Av
sistnämnda skäl kan generalpoststyrelsen ej heller förorda användningen
av den andra statens järnvägar tillhöriga tomtmark, som av revisorerna
lärer åsyftas och som av dem anses mera lämplig. Denna tomt, som
förut icke blivit av statens järnvägar erbjuden, är belägen på andra
sidan vägen, snett emot stationshuset. Väl medgives, att denna tomt
vore trevligare för bostadsinnehavarna i posthuset, men på ovan närmare
utvecklade skäl anser generalpoststyrelsen för sin del, att densamma med
hänsyn till postkontoret icke kan förordas framför den tomt, varå posthuset
nu är avsett att förläggas.
Slutligen hava revisorerna ansett det böra undersökas, huruvida
det kunde vara för statsverket ekonomiskt fördelaktigt att inom posthusbyggnaden
bereda utrymme jämväl åt telegrafverket. Härom har generalpoststyrelsen
vid upprepade tillfällen förhandlat med telegrafstyrelsen,
men denna har icke kunnat biträda ett dylikt förslag. Senast i skrivelse
den 30 oktober 1920 har telegrafstyrelsen framhållit, att telegrafverkets
nuvarande lokal är förhyrd till den 1 januari 1929 och under denna tid
är fullt tillräcklig. Dessutom ansåges det med hänsyn till blivande
elektrifiering av järnvägen komma att riiedföra avsevärda svårigheter att
Riksdagens skrivelse Nr 276. 7
förlägga en telegrafstation av stationens i Krylbo betydelse intill järnvägens
spårsystem.
Med hänsyn till vad ovan anförts, håller generalpoststyrelsen före,
att posthusbyggnaden i Krylbo bör komma till utförande i enlighet med
av Kungl. Maj:t och riksdagen godkänd plan.»
Under åberopande av vad i ärendet förekommit får riksdagen
anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte upptaga ifrågavarande ärende i
hela dess vidd till förnyad prövning samt därefter till riksdagen inkomma
med det förslag som härav kan föranledas.
Stockholm den 8 juni 1921.
Med undersåtlig vördnad.