Riksdagens skrivelse Nr 27. 9

målet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända, varefter
med målet vidare så förhålles, som i 11 § sägs.

Stockkolm den 27 januari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 27.

Godkänd av första kammaren den 27 januari 1921.
Godkänd av andra kammaren den 27 januari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 p. 13.)

Till Konungen.

Sedan 1920 ars riksdag i anledning av Eders Kung], Maj:ts proposition
antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 28, 33 och 108
j egeringsformen samt § fO riksdagsordningen, har riksdagen vid numera
företagen slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av riksdagen fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 4.

Konungen äger att allena styra riket på det sätt, denna regeringstorm
föreskriver; inhämte dock, i de fall, här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd av ett statsråd, vartill Konungen kallar och utnämner
kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade, infödde svenske medborgare
av den rena evangeliska läran. Ej må de, som åro i rätt upp- och nedBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. År 23—28. 2

10 Riksdagens skrivelse Nr 27.

stigande skyldskap, ej heller syskon eller äkta makar på eu gång vara ledamöter
av statsrådet.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och tjänster, högre och lägre, vilka äro av den
egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar, dock böra vederbörande
förut med förslag hava inkommit, där sådana hittills ägt rum. Konungen
vare ock obetaget, att, efter vederbörandes hörande, eller uppå deras framställning,
till lärarebefattningar vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna
likväl undantagna, såsom ock till lärare- och andra beställningar
vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst, ävensom till
läkarebefattningar, kalla och befordra även utländske män av utmärkt förförtjänst,
de där den rena evangeliska läran bekänna. Likaledes må Konungen
kunna uti militära ämbeten nyttja utländske män av sällsynt skicklighet,
men icke till kommendanter i fästningarna. Till konsul må ock
utländsk man nämnas, där lön ej är med befattningen förenad.

Till ämbeten och tjänster, varom ovan sägs, må med tillämpning av
grunder, som av Konungen och riksdagen godkänts, även kvinnor kunna utnämnas
och befordras, dock att kvinna ej må utnämnas till prästerlig tjänst,
dår ej annorledes blivit bestämt i den ordning, 87 § 2 inom. stadgar.

Till prästerligt ämbete eller till annan tjänst, varmed är förenat
åliggande att meddela undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap,
kan endast den utnämnas, som bekänner den rena evangeliska läran.
Till alla övriga ämbeten eller tjänster, med det undantag i avseende å
statsrådets ledamöter, som i 4 § stadgas, må bekännare av annan kristen
troslära, ävensom av den mosaiska, kunna nämnas; dock må icke någon,
som ej tillhör den rena evangeliska läran, såsom domare eller innehavare
av annan tjänst deltaga i handläggning eller avgörande av fråga, som
angår religionsvård, religionsundervisning eller befordringar inom den
svenska kyrkan.

Konungen fäste vid alla befordringar avseende endast å de sökandes
förtjänst och skicklighet, men icke på deras börd. Varje departementschef
skall föredraga och expediera alla ärenden rörande befordringar,
förordnanden, tjänstledighet och avsked, till och ifrån ämbeten och tjänster
vid de verk och stater, som under departementet höra.

§ 33.

Konungen äger att i den ordning och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad i den ordning 87 § 1 inom. stadgar,

Riksdagens skrivelse Nr 21.

11

genom naturalisation till svensk medborgare upptaga utländsk man eller
kvinna. Sålunda naturaliserad utlänning njute samma rättigheter och förmåner,
som infödd svensk medborgare, dock utan att kunna till ledamot
av statsrådet utnämnas.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt i riksdagsordningen
sägs, förordna sex för kunskaper och lärdom kända personer att jämte
justitieombudsmannen, som bland dem förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa kommitterade, av vilka två, utom justitieombudsmannen,
skola vara lagfarne, äge sådan befattning, att, i händelse någon författare
eller boktryckare, innan tryckningen, själv överlämnar dem en skrift och
begär deras yttrande, huruvida åtal därå, efter tryckfrihetslagen, kan äga
rum, skola justitieombudsmannen och minst trenne kommitterade, varav
eu lagfaren, ett sådant yttrande skriftligen avgiva. Förklara de däruti, att
skriften må tryckas, vare då både författare och boktryckare från allt
ansvar frie, och ligge det å kommitterade.

Riksdagsordningen.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år förordna sex för kunskaper
och lärdom kända personer att, jämte justitieombudsmannen, som bland
dem förer ordet, utöva vård över tryckfriheten. Dessa kommitterade, av
vilka två, utom justitieombudsmannen, skola vara lagfarna, väljas medelst
omröstning genom tjugufyra valmän, därav vardera kammaren inom sig
utser tolv. Avgår mellan riksdagarna någon bland kommitterade, välja
de övriga till det lediga rummet en behörig person.

Stockholm den 27 januari 1921.

Med undersåtlig vördnad.