8
Riksdagens skrivelse Nr 257.
Nr 257.
Godkänd av första kammaren den 8 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i fråga om vissa ändringar
i kungörelsen angående boställsordning för lärarpersonalen
vid folk- och småskolor.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 21.)
(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)
Till Konungen.
Inom riksdagens båda kamrar hava gjorts likalydande framställningar
i syfte att kungörelsen om boställsordning för personalen vid
folk- och småskolor den 18 september 1918 måtte undgå sådana ändringar,
att dels tjänstebostad för folk- eller småskollärarinnor må kunna
förläggas över skollokal, dels bostad för folkskollärare om 3 rum och
kök må kunna inrymmas i skolhus, avsett för endast en läraravdelning,
dels ock den tid, inom vilken av- och tillträdessyn skall äga rum, måtte
utsträckas till 4 månader, samt att för övrigt de ändringar måtte vidtagas
i nämnda kungörelse, som med anledning härav kunde visa sig
vara behövliga.
Över motionerna har i den ordning, 46 § riksdagsordningen föreskriver,
yttrande infordrats av skolöverstyrelsen.
9
Riksdagens skrivelse Nr 257.
Uti § 2 mom. 2 i berörda kungörelse stagdas, att, där skolhus
är avsett för endast en läraravdelning och tjänstebostaden omfattar
högst två rum med kök ävensom där tjänstebostad i övrigt ej lämpligen
kan förläggas till särskilt bus, må den inrymmas i skolhuset, dock bör
i sådant fall bostaden ej vara belägen över eller under skollokalen.
Jämlikt § 3 i sagda kungörelse skall tjänstebostaden för ordinarie
manlig folkskollärare innehålla minst tre rum och kök, för ordinarie
kvinnlig sådan befattningshavare minst två rum och kök, samt för annan
lärare minst ett rum och kök. Vidare meddelas i § 12 moment 1 och 2
uti ifrågavarande kungörelse bestämmelser därom, att, om tjänstebostad
icke åtnjutes eller densamma icke innehåller det i nyssberörda § 3
stadgade antalet rum, skall tjänstinnehavaren enligt hyresprisen å orten
erhålla särskild kontant ersättning för vad i sådant avseende brister.
Till stöd för motionerna har anförts huvudsakligen följande:
Erfarenheten hade visat, att åtskilliga modifikationer vore önskvärda
i boställsordningen för lärarpersonalen vid folk- och småskolorna. I synnerhet
hade bestämmelserna i paragraf 2 rörande tjänstebostäder läge
visat sig väl trånga och i flera fall svåra att efterkomma. Mom. 2 av
denna paragraf innehölle förbud mot att förlägga tjänstebostad över
eller under skollokal. Enligt motionärernas uppfattning kunde dock en
för lärarinna avsedd bostad utan väsentliga olägenheter förläggas till
andra våningen, även om därvid någon del därav skulle komma att
ligga över skolsalen. Häremot hade den invändningen gjorts, att utsikten
för en lärarinna till räddning genom flykt, om ett hemfridsbrott
gjordes, bleve mindre, därest hon hade sin bostad i övre våningen.
Detta syntes dock vara en teori av ringa praktisk betydelse. En våldsverkare
kunde icke lika lätt utifrån orientera sig och planlägga sitt
dåd, om bostaden läge på andra våningen, och han riskerade också i
sådant fall att lättare bliva ertappad. En lärarinna, som bleve överfallen
i sin bostad, torde för övrigt knappast kunna eller komma sig
för att söka räddning genom flykt, även om bostaden vore förlagd till
nedre botten. Av meddelanden från ensamboende lärarinnor framginge,
att dessa kände sig mera ogenerade och ostörda av förbipasserande
och även tryggare, om bostaden läge i övre våningen.
Då byggnadskostnaderna, om hänsyn toges även till tomt och
grund, måste ställa sig åtskilligt lägre, därest bostaden förlädes över
skollokalen, och då några väsentliga olägenheter därav icke syntes följa
vare sig för lärarinnan eller skolarbetet, ansåge motionärerna, att förBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 255—257. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 257.
budet mot att förlägga tjänstebostad över skollokal borde utgå, när
denna bostad icke omfattade mer än 2 rum och kök.
Enligt paragraf 2 i nämnda förordning måste vidare tjänstebostad,
som omfattade mer än 2 rum och kök, vara förlagd till särskilt hus i
skolans närhet, för såvitt icke särskilda omständigheter föranledde
undantag. Nu hände det dock rätt ofta, att en församling, utan att
några särskilda omständigheter förelåge, önskade uppföra ett skolhus
med en lärosal och bostad för en manlig folkskollärarekraft, t. ex.
så ordnad, att 2 rum och kök förlädes å nedre botten och i direkt
förbindelse därmed 1 rum i andra våningen. I de nya för folk- och
småskolor avsedda normalritningar, som nu utarbetats, funnes också
ett par förslag, som upptoge just denna anordning, ehuru de däri betecknades
såsom undantagsförhållanden. Att på detta sätt sammanbygga
en lärarebostad och en lärosal i ett hus syntes böra vara fullt tillåtet
utan några särskilda omständigheter och utan att anses såsom undantag
från det normala.
Enligt motionärernas mening bidroge de nu gällande stränga bestämmelserna
angående tjänstebostaden till att öka de redan förut på grund
av ekonomiska förhållanden stora svårigheterna att i denna kristid
anskaffa tjänliga lokaler för folk- och småskolan, och de hade också
uti bygderna mötts av mycken ovilja. På grund härav syntes också
väl grundade skäl föreligga att däri företaga de jämkningar, som kunde
göras utan att försämra lärarpersonalens bostadsförmåner eller försvåra
skolarbetet. Visserligen stode möjligheten att söka dispens i varje
särskilt fall öppen, men denna väg förefölle i nu berörda fall vara oviss,
onödig och tidsödande.
I § 10 av samma boställsordning bestämdes angående av- och
tillträdessyn å tjänstebostad, att sådan syn ej finge hållas tidigare än 3
månader före dagen för tjänstebostadens avträdande, respektive tillträdande,
eller senare än 3 månader efter samma dag. Det syntes motionärerna
önskligt, att den tid, inom vilken dessa av- och tillträdessyner borde
hållas, något utökades, t. ex. till 4 månader. Då skulle i ett fall, där
en lärare avträdde sin plats. den 1 januari och en annan tillträdde
samma tjänst den 1 juli, både av- och tillträdare kunna kallas till samma
syn. Genom denna tidsutsträckning skulle också vinnas större möjlighet
för inspektören att inordna dessa syneförrättningar i den övriga resplanen.
Riksdagen är medveten om, att folkskolväsendets utveckling för
närvarande ställer stora ekonomiska krav särskilt på många landsbygdskommuner.
I saknad av den skatteutjämning, som skulle följa av att
11
Riksdagens skrivelse Nr 257.
staten lämnade bidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet,
kännas dessa krav dubbelt betungande. Efter riksdagens mening får
det dock icke förbises, att åtskilliga skoldistrikt icke kunna helt frikännas
från ansvar för de nu rådande svårigheterna, ehuru dessa i
väsentlig grad härröra av den med världskriget sammanhängande ekonomiska
krisen. Åtskilliga om- och nybyggnader samt reparationer
hava till följd därav behövt eller behöva uppskjutas, och där dylika
arbeten måst utföras, hava de i många fall känts synnerligen tyngande.
Den ekonomiska kristiden nödvändiggör en begränsning av de
kommunala lika väl som de statliga utgifterna. Men skolan kan icke,
utan allvarlig fara för hela vår folkuppfostran, hänföras till sådana
improduktiva företag, över vilka den framtvungna sparsamheten i första
hand skall gå ut. En avvägning måste emellertid även här ske mellan
det önskvärda och det ekonomiskt möjliga och sådana lättnader medgivas,
vilka erfarenheten visat vara sakligt motiverade och vilka kunna
ske utan hämmande av folkskolans utvecklingsmöjligheter.
Från denna utgångspunkt har riksdagen på de skäl, som i motionerna
anförts, ansett däri framställda önskemål beaktansvärda. överstyrelsen
har visserligen — under erkännande av att flera skäl tala för
de av motionärerna framställda ändringsförslagen och att från olika håll
en bestämd önskan i sådan riktning försports — uttryckt en viss tveksamhet
rörande lämpligheten av de båda första av motionärerna föreslagna
ändringarna. Så har överstyrelsen anfört, att med förläggandet
av bostad om två rum och kök över skollokal torde den möjligheten
ligga nära till hands, att man i skolor av denna typ inreder tvårumsbostäder
även i de fall, då en tjänstebostad på tre rum och kök för
manlig innehavare skulle med hänsyn till tjänstens beskaffenhet vara
lämpligare. Mot denna invändning måste emellertid riksdagen anmärka,
att denna möjlighet redan enligt nu gällande boställsordning förefinnes.
Större avseende förtjänar överstyrelsens invändning, att ett medgivande
av att tjänstebostad av intill två rum och kök må kunna förläggas över
skollokal, torde komma att motverka strävandena att inrätta särskild
gymnastiklokal. När fråga är om skolor med endast en läraravdelning,
kan dock riksdagen ej tillmäta denna synpunkt avgörande betydelse
gent emot de starka skäl, som tala för motionärernas förslag.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om sådan ändring i boställsordningen
för personalen vid folk- och småskolor den 18 september 1918, att
tjänstebostad för folk- eller småskollärarinnor må kunna förläggas över
12
Riksdagens skrivelse Nr 257.
skollokal, att bostad för folkskollärare om 3 rum och kök må kunna
inrymmas i skolhus, avsett för endast en läraravdelning, att den tid,
inom vilken av- och tillträdessyn skall äga rum, utsträckes till 4 månader
samt att Eders Kungl. Maj:t för övrigt måtte vidtaga de ändringar, som
med anledning härav kunna visa sig vara behövliga i denna förordning.
Stockholm den 8 juni 1921.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.