Riksdagens skrivelse Nr 252 A.
1
Nr 252 A.
Godkänd av första kammaren den 1 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna
för kapitalökning för år 1922 i vad angår
jordbruksärendena.
(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 10 A. 25. 47 och 60.)
Till Konungen.
Statens affärsverksamhet.
i
Statens domäners fond.
l:o) I punkt 1 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen
avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,
bar Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp
eller uppförande av bostäder åt revirförvaltare såsom kapitalökning för
statens domäners fond för år 1922 anvisa, att av Kungl. Maj:t för ändamålet
användas, ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 99, anmält, har riksdagen
för inköp eller uppförande av bostäder åt revirförvaltare såsom kapitalökning
för statens domäners fond för år 1922 anvisat ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 252 A—252 B.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 252 A.
Statens utlåningsfonder.
2:6) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen dels medgiva, att
från och med år 1922 tillsvidare ett belopp av 2,500,000 kronor årligen
må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden; dels
ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom
andra kammaren väckt motion, nr 126, vari hemställts, att riksdagen
ville medgiva, att av de för nyodlingsverksamheten under krisåren anvisade,
hittills icke använda medlen må mot att motsvarande belopp
upptages å riksstatens inkomstsida såsom i anspråk tagna kapitaltillgångar
få anvisas:
bland annat såsom kapitalökning för »Odlingslånefonden» å tillläggsstat
för år 1921 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt, vilket endast
har avseende å år 1922, skulle det högsta totala utlåningsbeloppet från
odlingslånefonden från och med samma år höjas från 2,000,000 kronor
till 2,500,000 kronor och ett kapitalökningsbelopp av 1,000,000 kronor
anvisas.
I motionen framhålles emellertid, hurusom enligt av motionärerna
från lantbruksstyrelsen inhämtade uppgifter med hänsyn till redan inkomna
och beräknade ansökningar om lån under år 1921 ett tilläggsbehov
för samma år skulle uppstå på omkring 1,500,000 kronor, och
hava motionärerna, som icke redan nu velat ifrågasätta uppförande av
hela detta belopp för 1921, likväl, för att icke ett uppskjutande av nödiga
företag på grund av bristande medel skulle behöva äga rum, föreslagit, att
ett belopp av 500,000 kronor måtte från uppkomna överskott å de under
kristiden beviljade anslag till vissa odlingsföretag överföras till odlingslånefonden
såsom kapitalökning till fonden å tilläggsstat för år 1921.
I betraktande av de betydande belopp, vartill ansökning om lån
från odlingslånefonden enligt statsrådsprotokollet torde komma att föreligga
redan under år 1921, delar riksdagen motionärernas uppfattning om
önskvärdheten att något ytterligare belopp utöver det Kungl. Maj:t föreslagit
finnes tillgängligt för odlingslåns utlämnande under sistnämnda
år. Ovannämnda överskottsmedel för odlingsändamål lära efter de av
Kungl. Maj:t beträffande norrländska och allmänna nyodlingsfonderna
föreslagna dispositionerna uppgå till 2,500,000 kronor. Härav synes
3
Riksdagens skrivelse Nr 252 A.
riksdagen eu ytterligare fondering böra ske genom utökning av odlingslånefonden.
Det i sådant avseende i motionen ifrågasatta beloppet ger
icke riksdagen anledning till någon erinran. Riksdagen vill sålunda
biträda att såsom kapitalökning anvisas till odlingslånefonden å tilläggsstat
för år 1921 ett anslag av 500,000 kronor. I samband härmed bör
det av Kungl. Maj:t föreslagna högsta totala utlåningsbeloppet höjas till
2,500,000 kronor redan från och med innevarande år. Mot det begärda
kapitalökningsbeloppet för år 1922 har riksdagen intet att erinra.
Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen sitt beslut i särskild
skrivelse.
I anslutning till det anförda har riksdagen
dels medgivit, att från och med år 1921 tillsvidare ett belopp av
2,500,000 kronor årligen må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från
odlingslånefonden;
dels och såsom kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisat
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
3:o) Under punkt 3 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för egnahemslånefonden för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000,000 kronor.
Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, har riksdagen såsom kapitalökning för egnahemslånefonden
för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 4 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen dels godkänna
sådan ändring i gällande bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens
befrämjande, att tillämpas från och med år 1921, att låneunderstöd, som
utlämnas av hushållningssällskap eller landsting, må utgöra högst 25,000
kronor; dels medgiva, att från och med år 1921 tillsvidare ett belopp
av 1,800,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån
från ifrågavarande fond; dels ock till kapitalökning för samma fond för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.
Högsta medgivna årsutlåningen från fiskerilånefonden är för närvarande
1,100,000 kronor och högsta beloppet av låneunderstöd, som av
4
Riksdagens skrivelse Nr 252 A.
hushållningssällskap eller landsting från fondens medel utlämnas till
enskilda låntagare, 15,000 kronor.
Förevarande framställning avser nu en höjning av det högsta
tillåtna utlåningsbeloppet till 1,800,000 kronor, varjämte föreslås, att
maximibeloppet för de enskilda lånen ökas till 25,000 kronor. Dessa
förändringar skulle enligt förevarande framställning tillämpas från och
med år 1921. Av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
framgår emellertid, att förändringarna för att undvika allt för stort
kapitalökningsanslag å tilläggsstat avsetts att träda i kraft först från och
med år 1922. Det erforderliga kapitalökningsbeloppet för år 1922 har av
Kungl. Maj:t beräknats till 900,000 kronor. Därjämte ifrågasattes ett
kapitalökningsbelopp för år 1921 av 280,000 kronor.
Framställningen föranleder icke någon erinran från riksdagens sida
i annan mån än att av skäl som ovan nämnts de föreslagna förändringarna
i gällande lånebestämmelser böra gälla först från och med år 1922.
Under erinran att riksdagen i särskild skrivelse anmäler sitt beslut
rörande tilläggsanslaget får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt sådan ändring i gällande bestämmelser rörande fonden
för fiskerinäringens befrämjande, att tillämpas från och med år 1922,
att låneunderstöd, som utlämnas av hushållningssällskap eller landsting,
må utgöra högst 25,000 kronor;
dels medgivit, att från och med år 1922 tillsvidare ett belopp av
1,800,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån från
ifrågavarande fond;
dels ock till kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisat ett
reservationsanslag av 900,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen
annat sammanhang sitt beslut.
5:o) I en till riksdagen den 4 mars 1921 avlåten proposition, nr 181,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att dels godkänna i statsrådsprotokollet föreslagna ändrade villkor för
lån från täckdikningslånefonden att tillämpas från och med år 1922;
dels medgiva, att till hushållningssällskapen årligen må från och med
1922 utgå förvaltningsbidrag enligt i berörda protokoll tillstyrkta grunder,
dock för varje år med högst 92,000 kronor; dels ock besluta att såsom
kapitalökning för täckdikningslånefonden skall efter ingången av 1922
överföras då odisponerad behållning å dräneringslånefonden.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmäler har riksdagen
5
Riksdagens skrivelse Nr 252 A.
1) dels godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta
ändrade villkor för lån från täckdikningslånefonden att tillämpas
från och med år 1922;
dels medgivit, att till hushållningssällskapen årligen må från och
med 1922 utgå förvaltningsbidrag enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta grunder, dock för varje år med högst 92,000
kronor;
dels och beslutat att såsom kapitalökning för täckdikningslånefonden
skall efter ingången av 1922 överföras då odisponerad behållning å
dräneringslånefonden;
2) anhållit att Kungl. Maj:t ville i anslutning till vad riksdagen i sin
ovanberörda skrivelse anfört för 1922 års riksdag framlägga förslag till
ändring i moment 1 av gällande villkor om lån från täckdikningslånefonden.
6:o) Under punkt 5 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels godkänna de
av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna villkoren för lån
från norrländska nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas å lån,
som därefter utlämnas; dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare
lån ur sagda fond må beviljas intill ett belopp av 1,000,000 kronor
årligen; dels för tiden från och med år 1922 medgiva, att, där å lån,
som från ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller landsting,
uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning av
hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning av de i varje
fall förekommande omständigheter av fondens medel anvisa hushållningssällskapet
eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt
belopp; dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
Riksdagen anhöll i skrivelse nr 342 år 1918 om utredning, huru
kolonisationen å bondejord i Norrland måtte kunna främjas, bland annat
genom ändring i villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden. I
skrivelse nr 474 samma år anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte i
samband med den sålunda begärda utredningen taga i övervägande,
huruvida icke en förändring borde vidtagas jämväl av villkoren för lån
från allmänna nyodlingsfonden.
I förevarande framställning föreslås nu vissa förändrade villkor
för tillgodonjutande av lån från norrländska nyodlingsfonden avseende
att underlätta erhållandet av sådana lån.
Med avseende å de sålunda föreslagna nya bestämmelserna, vilka
utarbetats med den utgångspunkten att hittillsvarande villkor, i vad de
6
Riksdagens skrivelse Nr 252 A.
visat sig i praktiken ändamålsenliga, såvitt möjligt bibehållas, må framhållas,
att lånen enligt dessa kunna utlämnas till ägare eller brukare
av jord, oberoende av storleken av den fastighet, varå odlingsarbetet
är avsett att utföras, och beträffande brukare av brukningstidens längd.
Lånesumman per hektar jord har bestämts så, att låneunderstöd må kunna
utgå till högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden, dock icke till
mer än 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att uppodlas.
Det maximibelopp, till vilket lån till en och samma person må under ett
och samma år utlämnas, har höjts från nuvarande 500 kronor till 1,500
kronor. Den totala lånesumma, som på en gång må innehavas av enskild
låntagare, har satts till 5,000 kronor. Lånen skola återbetalas inom tio
år. Härunder åtnjutes två års rånte- och amorteringsfrihet. För
närvarande är denna tid ett år. Amorteringstiden är sålunda sju år.
Räntan är densamma som för närvarande eller 3 procent.
Motsvarande bestämmelse har departementschefen ansett böra stadgas
beträffande lån från allmänna nyodlingsfonden.
De föreslagna villkoren beträffande norrländska nyodlingsfonden
äro av följande lydelse:
1) Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande fond
erhålla statslån för att därav utlämna nyodlingslån, må därom inom tid, som Kungl.
Maj:t bestämmer, till lantbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning, innehållande
uppgift å de odlingsföretag, för vilka nyodlingslån blivit hos hushållningssällskapet
eller landstinget sökta, förslag till belopp och lånetid för varje särskilt nyodlingslån
ävensom övriga för ärendets bedömande erforderliga uppgifter; ägande lantbruksstyrelsen
fastställa formulär för sådan framställning.
2) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar
bevilja hushållningssällskap eller landsting statslån från fonden och därvid fastställa
den tid, inom vilken varje särskilt odlingsföretag skall vara påbörjat och avslutat;
ägande lantbruksstyrelsen att på framställning av hushållningssällskap eller landsting
bevilja högst ett års förlängning i den för ett visst företags påbörjande eller
fullbordande bestämda tid ävensom medgiva ändring i den fastställda arbetsplanen.
Lantbruksstyrelsen åligger att om beviljat lån meddela uppgift till statskontoret.
3) Statslån från fonden må av hushållningssällskap eller landsting under två
år från lyftningsdagen innehavas räntefritt utan amortering.
Sedan lånet innehafts under sagda två år, skall vid utgången av vart och
ett av de därpå följande sju åren dels återbetalas en sjundedel av det ursprungliga
lånebeloppet dels ock gäldas ränta efter tre procent å oguldet kapitalbelopp. Med
fullgörande av betalningen må dock hushållningssällskap eller landsting åtnjuta
anstånd varje gång under tre månader.
Därest förfallet kapitalbelopp icke inom föreskriven tid inbetalas, är hushållningssällskap
eller landsting skyldigt att å det förfallna beloppet erlägga sex procent
årlig ränta från förfallodagen till dess betalning sker.
4) Finnes lånebelopp vara av hushållningssällskap eller landsting disponerat
7
Riksdagens skrivelse Nr 252 A.
på annat sätt än förevarande bestämmelser tillåta eller det därmed avsedda arbetet
icke vara inom den av lantbruksstyrelsen bestämda eller på grund av medgivet
uppskov slutligt fastställda tid påbörjat eller avslutat, skall sådant lånebelopp, på
yrkande av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet eller
landstinget, därvid bör erläggas ränta efter sex procent för år, räknat från lånets
lyftningsdag.
5) De, som av hushållningssällskap eller landsting erhålla nyodlingslån, skola
likaledes åtnjuta amorterings- och räntefrihet under två år från lyftningsdagen; och
skola jämväl i övrigt å dessa lån tillämpas ovan stadgade bestämmelser om amortering
och räntebetalning, dock att, även om hushållningssällskap eller landsting
begagnar sig av ovannämnda anstånd, hushållningssällskapet eller landstinget icke
är förpliktat medgiva låntagaren dylikt anstånd; skolande tiden för amorteringsskyldighetens
inträde räknas från den dag, då medel å lånet första gången lyftats.
6) Nyodlingslån må beviljas ägare eller brukare av jord, oberoende av storleken
av den fastighet, där arbetet är avsett att utföras, och, beträffande brukare,
av brukningstidens längd: börande såvitt möjligt tillses, att lån främst tillgodokomma
dem, som äro mest i behov därav.
7) Nyodlingslån må icke under något år beviljas låntagare till högre belopp
än 1,500 kronor, och skall lånesökande, som tidigare erhållit lån från fonden för
utförande av nyodlingsarbeten, innan nytt lån beviljas, därest så påfordras, styrka,
att den i samband med tidigare lån stadgade odlingsskyldigheten i det väsentliga
blivit fullgjord. Ej må låntagare på grund av särskilda nyodlingslån samtidigt
häfta i skuld till högre belopp än 5,000 kronor.
8) Nyodlingslån må kunna uppgå till högst tre fjärdedelar av den beräknade
kostnaden, dock icke till mer än 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd
att nyodlas. Sådant lån må räknas i jämna 10-tal kronor.
9) Vid beräkning av kostnad, som nu sagts, upptages kostnaden för såväl
själva odlingsarbetet som ock för den erforderliga dikningen; dock att arbete, som
utgöres av mera omfattande upprensningar eller fördjupning av avloppsdiken och
avloppsgravar, ävensom egentlig täckdikning icke må inräknas i kostnaden. Ej må
i denna upptagas kostnad för dikning eller vattenavledning, för såvitt statsbidrag
under form av lån eller anslag förut utgått därtill.
10) Innan nyodlingslån beviljas, skall utlåtande i ärendet, upptagande plan
och kostnadsförslag för nyodlingen m. m. ävensom karta däröver vara uppgjort av
lantbruksingenjör, länsagronom, jordbrukskonsulent eller annan person, som hushållningssällskap
eller landsting prövar därtill kompetent, och skall denne även avgiva
yttrande om markens lämplighet till åker med avseende på dess såväl beskaffenhet
som läge.
11) Låntagare åligger att vid ansökningshandlingarnas ingivande eller senast
innan medel å lånet lyftas, överlämna till vederbörande hushållningssällskap eller
landsting, för att i dess arkiv förvaras, bestyrkt kopia av den över nyodlingsföretaget
uppgjorda karta ävensom bestyrkta avskrifter av därtill hörande godkänt utlåtande
med plan och kostnadsförslag m. m.
12) Hushållningssällskap eller landsting äger bestämma de närmare villkoren
för åtnjutande av nyodlingslån, dock med iakttagande att minst en fjärdedel av
lånebeloppet skall innestå, till dess arbetet blivit avsynat och godkänt, liksom ock
tillse, att det med beviljat nyodlingslån avsedda ändamål vinnes.
8
Riksdagens skrivelse Nr 252 A.
13) Det åligger hushållningssällskap eller landsting, som innehar statslån, att
årligen inom tid, som lantbruksstyrelsen bestämmer, till styrelsen avgiva redogörelse
över lånerörelsen enligt av styrelsen fastställt formulär.
14) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap eller landsting
utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets eller landstingets förskrivning därå.
15) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning icke i
rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som då vill bestämma,
huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta skall före den fastställda amorteringstidens
slut återbetalas.
16) Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna erfordras
för vinnande av det med ifrågavarande lånerörelse avsedda ändamål.
Mot de sålunda föreslagna ändrade grunderna beträffande norrländska
nyodlingsfonden har riksdagen intet att erinra.
Då med hänsyn till de föreslagna nya lånebestämmelserna för
ifrågavarande båda fonder en avsevärd ökning i lånefrekvensen beräknats
vara att emotse, hava de högsta totala årliga utlåningsbeloppen
från och med år 1922 föreslagits höjda beträffande norrländska nyodlingsfonden
från nuvarande 300,000 kronor till 1,000,000 kronor och
i fråga om allmänna nyodlingsfonden från nuvarande 200,000 kronor
till 500,000 kronor. Såsom kapitalökning för fonderna ifrågasättas
3,000,000 kronor beträffande den förra och 1,500,000 kronor beträffande
den senare. Dessa medel äro avsedda att tagas i anspråk från uppkommet
överskott å till understödjande under kristiden av vissa odlingsföretag
beviljade medel, vilka därtill torde lämna tillgång.
De såsom erforderliga ansedda årsutlåningsbeloppen föranleda icke
någon erinran från riksdagens sida, liksom ej heller att såsom kapitalökning
anvisas de därför begärda anslagen. Riksdagen instämmer jämväl
i övrigt med vad departementschefen i ärendet anfört. Under åberopande
av det anförda och med förmälan att riksdagen under nästföljande punkt
anmäler sitt beslut beträffande allmänna nyodlingsfonden får riksdagen
nu anmäla, att riksdagen
dels godkänt de ovan intagna villkoren för lån från norrländska
nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas å lån, som därefter
utlämnas;
dels medgivit, att från och med år 1922 tillsvidare lån ur sagda
fond må beviljas intill ett belopp av 1,000,000 kronor årligen;
dels för tiden från och med år 1922 medgivit, att, där å lån,
som från ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller
landsting, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning
av hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning av de i
varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel anvisa hus
-
Riksdagens skrivelse Nr 252 A. 9
hållningssällskapet eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten
med skäligt belopp;
dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922 anvisat
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
7:o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen dels godkänna de
av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna villkoren för lån från
allmänna nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas å lån, som
därefter utlämnas; dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare
lån ur sagda fond må beviljas intill ett belopp av 500,000 kronor årligen;
dels för tiden från och med år 1922 medgiva, att, där å lån, som från
ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit
förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning av hushållningssällskapet
eller landstinget och efter prövning av de i varje fall
förekommande omständigheter, av fondens medel anvisa hushållningssällskapet
eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt
belopp; dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
I avseende å lånevillkoren böra såsom riksdagen redan under nästföregående
punkt antytt gälla samma bestämmelser, som föreslagits i
fråga om norrländska nyodlingsfonden, allenast med den skillnad att
såsom departementschefen framhållit i andra stycket av mom. 3) räntefoten
bör angivas till fyra procent.
Under hänvisning i övrigt till vad riksdagen under nästföregående
punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna
villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden, att från och med
år 1922 tillämpas å lån, som därefter utlämnas;
dels medgivit, att från och med år 1922 tillsvidare lån ur sagda
fond må beviljas intill ett belopp av 500,000 kronor årligen;
dels för tiden från och med år 1922 medgivit, att, där å lån,
som från ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller
landsting, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning
av hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning av de i
varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel anvisa hushållningssällskapet
eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten
med skäligt belopp;
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 252 A—252 B. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 252 A.
dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922 anvisat
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
8:o) Under punkt 7 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att från och med år 1921 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden
må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000 kronor årligen; dels ock
till kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 2,500,000 kronor.
Det högsta totala utlåningsbeloppet har i förevarande framställning
föreslagits höjt från 1,500,000 kronor till 2,500,000 kronor från och
med 1921, varjämte såsom kapitalökning för fonden ifrågasatts 1,000,000
kronor för 1921 och 2,500,000 för 1922. Detta förslag biträdes av
riksdagen.
Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt
beslut.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att från och med år 1921 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden
må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000 kronor
årligen;
dels ock till kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisat
ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
Låneunderstöd.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen under punkt 8 av förevarande
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att såsom låneunderstöd
till svenska mosskulturföreningen för bestridande av anläggningskostnaderna
för en försöksgård å myrjord i Jämtlands län anvisa
ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.
Riksdagen biträder förslaget om låneunderstöd åt svenska mosskulturföreningen
till belopp av 60,000 kronor å tilläggsstat och 20,000
kronor för år 1922 för försöksgård å myrjord i Jämtland.
Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse
sitt beslut.
11
Riksdagens skrivelse Nr 252 A.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen såsom låneunderstöd till
svenska mosskulturföreningen för bestridande av anläggningskostnaderna
för en försöksgård å myrjord i Jämtlands län för år 1922 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut.
Stockholm den 1 juni 1921.
Med undersåtlig vördnad.