Riksdagens skrivelse Nr 221.
1
Nr 221.
Godkänd av första kammaren den 20 maj 1921.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.is
propositioner dels med förslag till lag om ströängars
indragande till kronan m. m., dels ock angående anslag
till bestridande av kostnader för ströängars indragande
till kronan.
(Sammansätta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 1.)
Till Konungen.
Genom en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 199,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i
statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ströängars indragande till kronan;
2) lag huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning inom
Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark; samt
3) lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens
eller Norrbottens läns lappmark.
Genom en samma dag dagtecknad proposition, nr 245, har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för
ströängars indragande till kronan under nionde huvudtiteln å extra stat
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
Under hänvisning till vad som anförts i sammansatta andra lagoch
jordbruksutskottets, av riksdagen godkända utlåtande nr 1, varav
ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen anmäla,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 221—222. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 221.
A) att Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 199 innefattade lagförslag
icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick bifallas, men att
riksdagen i anledning av samma proposition för sin del antagit följande
1) Lag
om ströängars indragande till kronan.
I. Allmänna bestämmelser.
1 §’
Med ströängar förstås i denna lag ägor, som hemman eller nybygge
i Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark vid avvittring
fått sig tillsvidare tillagda å kronomark.
2 §•
Ströängar skola efter ty i denna lag stadgas indragas till kronan.
3 §•
Denna lag skall icke äga tillämpning å ströängar inom Västerbottens
läns lappmark, vilka tillhöra fastighet, som, enligt vad särskilt
är stadgat, kan bliva föremål för tilläggsavvittring, ej heller å ströängar,
tillhörande fastighet inom Karesuando socken eller inom Gällivare, Jokkmokks
eller Arjeplogs socken belägen by eller fastighet, vars samtliga
ägor ligga ovan odlingsgränsen.
4 §‘
Består fastighet, som tillkommit genom jordavsöndring, uteslutande
av en eller flera ströängar, inbegripas dylika ängar icke under stadgandet
i 2 §.
5 §-
Under stadgandet i 2 § inbegripes icke äng eller del därav, som,
innan förrättning enligt denna lag å fastigheten företages, blivit försatt
i sådant odlat skick, att den kan för framtiden brukas såsom åker.
Ströäng, som, änskönt ej odlad, i befintligt skick kan med fördel
iråu fastigheten brukas till årlig slåtter, vare ej heller inbegripen
under 2 §.
Riksdagens skrivelse Nr 221.
3
6 §•
År ströäng, som, enligt vad här förut är stadgat, skulle vara
underkastad indragning, belägen i omedelbar närhet av äng, som jämlikt
5 § är från indragning undantagen, varde ock den förra ängen
eller viss del därav undantagen, i den mån sådant prövas nödigt för
vinnande av lämplig ägoanordning.
För ernående av dylik ägoanordning må ock äng, som enligt
senare stycket av 5 § skulle bibehållas under fastighet, eller del av
sådan äng indragas till kronan.
7 §•
Vederlag för ströängar, som indragas till kronan, skall utgå medelst
bekostande av odling å den fastighet, vartill ängarna höra. Odlingen
skall vara sådan, att därigenom kan åt fastigheten beredas höavkastning
till samma myckenhet, som vid uppskattning enligt denna lag beräknas
kunna skördas å ängarna.
Har vid laga skifte mark, som i skifteshandlingarna betecknats
såsom avrösningsjord, upptagits bland ströängar, skall å marken sättas
visst värde i penningar och odlingen bestämmas så, att kostnaden därför
motsvarar värderingsbeloppet.
Ingår i ströäng område, som vid skifte betecknats såsom impediment,
tillfälle det kronan utan ersättning.
8 §■
Fråga om ströängars indragande till kronan och bestämmande av
vederlag för dem skall företagas till handläggning av en särskild nämnd,
kallad ströängsnämnd.
Nämnden skall bestå av en lantmätare, vilken förordnas av
Konungen, samt en jordbrukskonsulent eller annan person med jämförlig
utbildning och en person, som, utan att behöva äga dylik utbildning,
besitter praktisk insikt i lappmarkernas jordbruksförhållanden,
vilka sistnämnda ledamöter förordnas, den förre av länsstyrelsen och
den senare av länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott.
9 §■
Konungen bestämmer för varje år antalet av de ströängsnämnder,
som skola tillsättas, samt anvisar åt varje nämnd visst verksamhetsområde.
4
Riksdagens skrivelse Nr 221.
10 §.
Lantmätaren har att leda ströängsnämndens sammanträden och
därvid föra protokoll, innefattande redogörelse för vad under förrättningen
förekommit. Protokollet bör vid varje sammanträdes slut uppläsas
för närvarande sakägare.
11 §■
Stanna ströängsnämndens ledamöter i olika meningar, gälle vad
de flesta säga. Har var sin mening, gälle lantmätarens.
12 §.
Mot ledamot i ströängsnämnd gälle de jäv, som i avseende å laga
skifte äro stadgade för lantmätare eller god man.
Anmäles vid förrättningen jäv, meddele ströängsnämnden beslut
däröver.
Ogillas framställt jäv, skall, utan hinder av jävet, förrättningen
fortgå.
Finnes jäv lagligen grundat, varde förrättningen avbruten, och
tillkännagive lantmätaren förhållandet för länsstyrelsen, som har att vidtaga
åtgärd för annan ledamots förordnande.
År någon missnöjd med beslut, varigenom jäv-mot förrättningsman
ogillas, äge han inom trettio dagar från det beslutet meddelades
till ordföranden i ägodelningsrätten ingiva besvär, åtföljda av utdrag
av protokollet i vad det avser överklagade beslutet. Klaganden stånde
ock öppet att på eget äventyr med posten insända besvären till ordföranden
så tidigt, att de komma honom till hända före sagda tids utgång.
Ordföranden i ägodelningsrätten meddele skyndsamt beslut angående jävet,
över dylikt beslut må ej klagan foras.
13 §.
Särskild förrättning enligt denna lag varde hållen för varje fastighet,
vilken behörigen utbrutits eller efter sämjedelning bildar särskild
brukningsdel. Åro ströängår gemensamma för två eller flera i övrigt
skilda fastigheter, varde gemensam förrättning hållen för dessa. Finner
ströängsnämnd eljest särskilda omständigheter föranleda, att förrättning
äger rum i ett sammanhang för flera fastigheter, må nämnden därom
besluta.
5
Riksdagens skrivelse Nr 221.
Ändå att fastigheten är sådan, som i 4 § avses, varde förrättning
därå enligt denna lag hållen för meddelande av förklarande om dithörande
ängars undantagande från indragning.
14 §.
Om ungefärliga tiden för förrättning, som ströängsnämnd har att
företaga å fastighet, skall lantmätaren minst fjorton dagar förut låta
uppläsa kungörelse i kyrkan i den församling, där fastigheten är belägen.
Därjämte åligger lantmätaren att minst tjugo dagar före den
beräknade tiden för förrättningen med posten avsända kallelse till den,
som enligt senaste mantalslängd eller eljest tillgängliga upplysningar
i egenskap av ägare innehar fastigheten; dock vare, där denne icke har
känt hemvist inom riket eller han vistas utom riket, sådan kallelse icke
erforderlig.
Då ecklesiastikt hemman beröres av förrättning, som här avses,
göre lantmätaren i god tid hos länsstyrelsen anmälan därom, i syfte
att allmänt ombud må förordnas att vid förrättningen bevaka hemmanets
rätt.
15 §.
Vid uppskattning av ströängars avkastning har ströängsnämnden
att beräkna myckenheten av det hö, ängarna i befintligt skick i medeltal
årligen kunna lämna. Beträffande ströäng, som i skifteshandlingar
eller, där skifte ej ägt rum, i avvittringshandlingar betecknats såsom
ägnad för röjning, ängsvattning eller vattenavtappning men varå sådant
arbete ej kommit till stånd, skall avkastningen beräknas till en femtedel
av vad marken efter dess iordningsställande kan anses komma att lämna.
16 §.
Till ledning vid den i 15 § avsedda beräkning av ströängars höavkastning
skall tjäna den uppskattning, som skett vid avvittringen;
dock må avvikelse därifrån äga rum i den mån sådant föranledes av
innehållet i skifteshandlingar, kreatursantalet vid gården eller andra
omständigheter. Ströängsnämnden äge, då särskild anledning därtill
föreligger, att för höavkastningens beräknande företaga besiktning av
ängarna.
6
Riksdagens skrivelse Nr 221.
17 §•
Då, efter ty i 7 § sägs, värdet av ströäng skal] beräknas i penningar,
må det ej i något fall sättas högre än till femton kronor för
hektar räknat.
18 §.
Ströängsnämnden tillkommer att utse området för den odling, som
skall av kronan bekostas.
Till odlingsområde må utses antingen mark inom fastighetens
egentliga ägoområde eller till fastigheten hörande ströäng eller ock
kronomark, däri inbegripen äng, som ströängsnämnden finner böra från
annan fastighet indragas till kronan.
19 §.
Varder av fastighetens ägare viss mark inom fastighetens egentliga
ägoområde anvisad till odlingsområde, skall denna anvisning följas, därest
antingen kostnaden för områdets odlande och första gödslande understiger
två tredjedelar av det belopp, som, på sätt i 20 § sägs, varder
bestämt såsom det högsta, vartill i något fall dylik kostnad må uppgå,
eller ock odlingsområdets förläggande till annan plats än den anvisade
icke skulle medföra nämnvärd minskning i den kostnad, som skall av
kronan gäldas.
20 §.
Där ej till odlingsområde utses mark, som av fastighetens ägare
anvisas, skall vid dess utväljande iakttagas:
att odlingsområde ej i något fall må förläggas så, att avståndet
från boplats, därifrån det skall brukas, överstiger fem kilometer, efter
framkomlig väg räknat;
att till odlingsområde ej må utses mark utanför fastighetens egentliga
ägoområde, med mindre sådant länder fastigheten till fördel och
icke föranleder olämplig ägoanordning för kronan;
att mark, vars odlande skulle medföra betydande kostnad, ej må
ifrågakomma, så framt annan mark står till buds, som kan odlas för
väsentligen mindre kostnad; samt
att mark, å vilken torrläggning eller annat arbete för uppodling
till åker ägt rum, innan förrättning å fastigheten företages, ej må ifrågakomma,
med mindre ägaren lämnar sitt medgivande därtill eller annan
mark ej finnes att tillgå.
Riksdagens skrivelse Nr 221.
7
På Konungen ankommer att tid efter annan fastställa ett belopp
såsom det högsta, vilket i något fall må, för hektar räknat, utbetalas
enligt denna lag såsom kostnad för områdes odlande och första gödslande;
och må mark, vars iordningsställande skulle medföra högre kostnad,
ej utses till odlingsområde, med mindre ägaren åtager sig att svara
för den del av kostnaden, som överstiger sagda belopp.
I övrigt skall vid odlingsområdes utväljande tillses, vad som är
för fastigheten lämpligast.
21 §.
För bestämmande av omfattningen av mark, som för ernående av
den enligt 7 § erforderliga höavkastningen bör utläggas såsom odlingsområde,
har ströängsnämnden att till viss myckenhet, lägst ettusensjuhundra
kilogram och högst tretusen kilogram för hektar, beräkna den
höavkastning, marken kan i odlat skick lämna. Varcter till odlingsområde
utsedd sådan fastigheten tillhörande mark, som redan begagnas
till slåtter, skall från den beräknade myckenheten avdragas vad som
enligt ströängsnämndens uppskattning motsvarar avkastningen av marken
i dess befintliga skick.
22 §.
Där till odlingsområde utses mark, å vilken torrläggning eller
annat arbete för uppodling till åker påbörjats, vare ägaren, efter ströängsnämndens
beprövande, berättigad till skälig ersättning av kronan
för det arbete, som å marken nedlagts.
23 §.
Där ströängar, som ifrågakomma till indragning, hava den beskaffenhet
och det läge, att de väl lämpa sig att odlas och brukas under
den fastighet, dit de höra, skall ströängsnämnden tillse, huruvida fastigheten
efter ängarnas avträdande samt uppodlande av ifrågasatt odlingsområde
skulle hava i behåll till odling tjänlig mark, som kan efter verkställd
odling lämna en avkastning, motsvarande den från ängarna beräknade
och hälften därutöver. Skulle så ej vara fallet, skall av kronomark,
som är tjänlig till odling och väl lämpar sig att brukas under fastigheten,
till denna läggas ett område av den omfattning, att från detsamma
och den i behåll varande odlingsmarken inom fastigheten kan efter verkställd
odling erhållas en avkastning, motsvarande den från ängarna beräknade
och hälften därutöver.
8
Riksdagens skrivelse Nr 221.
24 §.
Odlingsområde, som för fastigheten utses utanför dess egentliga
ägoområde, skall, såvitt ske kan, utläggas så, att det kommer att omfatta,
förutom vad som är avsett att odlas, jämväl därmed sammanhängande
mark, som ytterligare kan erfordras för områdets ändamålsenliga
brukande samt för bildande av regelbundna och tjänliga gränser.
Lag samma vare beträffande område av kronomark, som enligt
23 § tillägges fastigheten.
25 §.
Tillhöra ströängar två eller flera fastigheter samfällt utan att vara
dem emellan sämjedelade, skall, där så ske kan, å någon av ängarna
eller å annan för fastigheterna gemensam mark eller ock å kronomark
odlingsområde i enlighet med denna lag utläggas för fastigheterna samfällt.
Det i 20 § givna stadgandet, att odlingsområde ej må utläggas
på större avstånd än fem kilometer från boplats, varifrån det skall
brukas, äge i ty fall ej tillämpning, ej heller de i 23 § givna föreskrifter
om åliggande för ströängsnämnd att tillse, det fastighet efter
ängars avträdande har i behåll mark, som är tjänlig till odling.
26 §.
Finnes vid förrättning enligt denna lag, att odlingsområde ej står
till buds eller att vad som står till buds ej förslår till beredande åt
fastigheten av en höavkastning, till fullo motsvarande den, som ströängarna
kunna lämna, skola ängarna, i den mån deras avkastning således
ej kan ersättas genom odling, bibehållas åt fastigheten.
Står odlingsområde till buds men däremot icke sådant område, som
i 23 § avses, skola, i den mån det saknas, ströängarna bibehållas, där
ej fastighetens ägare yrkar, att de ändock indragas.
27 §.
Skola på grund av bestämmelserna i 26 § de till en fastighet
hörande ströängar allenast delvis indragas, tillkommer ströängsnämnden
att, efter ty prövas vara för fastigheten lämpligast, bestämma vad som
skall indragas och vad som skall åt fastigheten bibehållas.
28 §.
Kan torrläggningsarbete, som ifrågakommer för utläggande av
( odlingsområde, medföra märkbar inverkan å vattenförhållandena i vatten
-
Riksdagens skrivelse Nr 221.
9
drag, sjö eller annan vattensamling, eller uppkommer fråga om arbetets
laglighet med hänsyn till inverkan å mark, som tillhör annan än den,
för vilkens räkning odlingsområde utlägges, skall frågan om torrläggningen
prövas i den ordning, som i vattenlagen finnes för sådant fall
stadgat; och skall förrättningen under tiden vila.
Finner ströängsnämnd i andra fall än som i första stycket avses,
att ifrågakommande torrläggningsarbete bör, såsom ländande till båtnad
för två eller flera fastigheters odlingsområden utföras i ett sammanhang,
skall envar av fastigheternas ägaie deltaga i arbetet i mån av den nytta,
som nämnden prövar kunna genom torrläggningen beredas fastigheten.
Nämnden tillkommer att med tillämpning härav mellan ägarna fördela
arbetet, så att envar av dem får sig anvisad viss del av arbetet, eller
ock, där det ej lämpligen kan ske, föreskriva, att arbetet skall utföras
av delägarna samfällt. Efter enahanda grunder har nämnden i tv fall
ock att meddela bestämmelser om underhållet av föreskriven anläggning.
29 §.
Ströängsnämnden har att uppgöra plan till den odling, som skall
av kronan bekostas. Sådan plan skall innefatta bestämmelse om sättet
för såväl utförande av odlingen, torrläggning däri inbegripen, som den
odlade markens första gödsling med erforderlig konstgödsel ävensom
detaljerad beräkning av kostnaderna för dessa åtgärder.
I planen skola angivas vilka arbeten skola anses motsvara hälften
av kostnaden. Där så lämpligen kan ske, skola dessa arbeten bestämmas
så, att efter deras utförande viss del av odlingsområdet är färdigt
att tagas i bruk.
30 §.
Över odlingsområde skall upprättas kartskiss och beskrivning, så
avfattade, att området lätt kan återfinnas, varjämte detsamma skall utstakas
å marken. År området beläget utanför fastighetens egentliga
ägoområde, skall det därjämte rörläggas samt fullständig karta med
beskrivning upprättas. Lag samma vare i fråga om område, som jämlikt
23 § förenats med fastigheten.
I planen upptagna diken skola, i den mån sådant erfordras, utmärkas
å marken.
Har ströäng allenast delvis indragits till kronan, skall rågång
mot den del av ängen, som bibehållits under fastigheten, å marken
utstakas och rörläggas samt karta med beskrivning över rågången
upprättas.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 221—222. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 221.
31 §.
Sedan alla vid förrättningen förekommande frågor blivit behörigen
utredda, skall ströängsnämnden avgiva utlåtande. Detta skall föredragas
å sammanträde med sakägarna, och varde därvid tillkännagivet
vad enligt 34 § skall iakttagas för fullföljande av talan'' mot nämndens
beslut.
Uppskov med förrättning må ej äga rum, med mindre sådant på
grund av sakens vidlyftighet eller andra tvingande omständigheter är
oundgängligen nödigt.
32 §.
Senast sex månader efter det förrättningen avslutats skall ett exemplar
av protokollet över densamma med därtill hörande handlingar utan
lösen bevisligen tillställas fastighetens ägare eller, om dennes vistelseort
ej är känd eller han vistas utom riket, någon som är boende å fastigheten
eller en av grannarna.
Avser förrättningen flera fastigheter, skola förrättningshandlingarna
tillställas den, som vid förrättningen utsetts att för gemensam räkning
mottaga desamma.
Då fråga är om ecklesiastikt hemman, skola förrättningshandlingarna
tillställas det allmänna ombudet.
Inom. den i första stycket angivna tid åligger det tillika lantmätaren
att översända samtliga till förrättningen hörande koncepthandlingar
till vederbörande revirförvaltare; och har denne att tillställa lantmätaren
bevis om mottagandet.
Bevis att förrättningshandlingarna blivit vederbörande tillställda
skall av lantmätaren översändas till ordföranden i ägodelningsrätten.
33 §.
Revirförvaltaren åligger att i vad kronans rätt angår granska förrättningshandlingarna
samt, där han finner sådant påkallat, å kronans
vägnar fullfölja talan mot förrättningen.
Förrättningshandlingarna skola, evad talan av revirförvaltaren fullföljes
eller icke, inom besvärstidens utgång av honom insändas till ordföranden
i ägodelningsrätten.
34 §.
Den som är missnöjd med ströängsnämnds utlåtande skall, vid äventyr
att detsamma eljest vinner laga kraft, inom sextio dagar efter hand
-
Riksdagens skrivelse Nr 221.
11
lingarnas delfående ingiva besvär till ordföranden i ägodelningsrätten.
Klaganden stånde ock öppet att på eget äventyr med posten insända
besvären till ordföranden så tidigt, att de komma denne till hända före
sagda tids utgång.
35 §.
Hava besvär i enlighet med 34 §• inkommit till ordföranden i ägodelningsrätten,
utsätte han så snart lämpligen ske kan tid och ort för
ärendets handläggning samt kalle minst fjorton dagar före sammanträdet
rättens ledamöter, fastighetens ägare och revirförvaltaren ävensom allmänt
ombud, där sådant varit förordnat. Ordföranden äge tillika, där särskilda
omständigheter sådant påkalla, till rätten kalla förrättningslantmätaren,
så ock särskild sakkunnig till rättens biträde.
36 §.
Ägodelningsrätten sammanträder å plats, där sammanträde med
minsta kostnad för det allmänna och sakägare kan hållas. Syn på stället
må förrättas endast då ägodelningsrätten eller dess ordförande finner
det för ärendets prövning oundgängligen nödigt.
Kostnaden för ägodelningsrätten s sammanträde ävensom gottgörelse
åt förrättningslantmätare och sakkunnig, som till rätten kallas,
skola gäldas av allmänna medel.
37 §.
Över ägodelningsrättens utslag må ej klagan föras i annat hänseende
än såvitt fråga är huruvida och i vilken omfattning ströängar skola till
kronan indragas. Den som härutinnan är missnöjd med ägodelningsrättens
utslag äger att sist å sextionde dagen från den dag, utslaget gavs, till
ordföranden i ägodelningsrätten ingiva sina till Konungen ställda besvär.
Besvären skola vara avfattade i två exemplar vid äventyr att
klaganden eljest har att gälda lösen för avskrift å desamma.
Finner revirförvaltaren synnerliga skäl att påkalla sakens fullföljande
hos Konungen, har han att i god tid före besvärstidens utgång till
ombudsmannen och fiskalen hos domänstyrelsen ingiva skriftlig framställning
av sagda skäl ävensom ägodelningsrättens protokoll och utslag
samt handlingarna i ärendet; och skola dessa för sådant ändamål på
anmälan tillhandahållas honom av ordföranden. Har dylik framställning
gjorts, äger ombudsmannen, där även han finner synnerliga skäl till
klagan föreligga, å kronans vägnar fullfölja talan mot utslaget.
12
Riksdagens skrivelse Nr 221.
Hava besvär anförts av ombudsmannen, skola de av ordföranden
tillställas fastighetens ägare eller den, som enligt 32 § mottagit förrättningshandlingarna.
När besvär anförts av annan än ombudsmannen,
har ordföranden att låta besvären jämte övriga handlingar tillställas
ombudsmannen.
Efter det delgivning av besvären sålunda ägt rum, må till Konungen
ställd förklaring över besvären inom trettio dagar från delgivningen
till ordföranden ingivas eller med posten insändas. Sedan den förelagda
tiden tilländagått eller förklaring därförinnan inkommit, varde handlingarna
av ordföranden insända till Konungens nedre justitierevision.
38 §.
Då beslut om ströängars indragande äger laga kraft, skall ordföranden
i ägodelningsrätten därom meddela bevis, att biläggas förrätt''
ningshandlingarna och tecknas å karta, där sådan upprättats. Bevis om
beslutets laga kraft varde jämväl med posten av ordföranden tillställt
fastighetens ägare eller den, som enligt 32 § mottagit förrättningshandlingarna.
Ordföranden översände därefter handlingar och karta till lantmätaren;
och har denne att medelst utdrag ur handlingarna samt, där så erfordras,
kopia av kartan meddela domänstyrelsen nödig kännedom om ärendet.
39 §.
Utöver vad i 34—38 §§ finnes stadgat skall beträffande rättegång
i mål om ströängars indragande i tillämpliga delar gälla vad i avseende
å rättegången i skiftesmål är föreskrivet.
40 §.
Ströängar skola till kronan avträdas, då fyra år förflutit från det
laga kraft åkommit beslut om deras indragande. Dock må ströängsnämnden
för.särskilt fall, där synnerliga skäl föreligga, medgiva ytterligare
anstånd med högst fyra år.
Har ströäng eller del därav utsetts till odlingsområde för annan
fastighet, skall ängen avträdas, så snart laga kraft åkommit sagda beslut.
Agaren njute i sådant fall ersättning för mistad avkastning
under en tid av fyra år från avträdandet; och varde beloppet av sagda
ersättning bestämt av ströängsnämnden.
Riksdagens skrivelse Nr 221.
13
41 §.
Finnes lada å ströäng, som indrages, vare ägaren berättigad att
bortföra ladan. År den ej bortförd inom två år efter det ängen avträddes,
tillfälle den kronan utan lösen.
42 §.
Ersättning, som avses i 22 eller 40 §, skall av länsstyrelsen utbetalas,
så snart förrättningen vunnit laga kraft.
Annan odlingskostnad, som det åligger kronan att gälda, skall av
länsstyrelsen utbetalas med en femtedel, så snart beslutet om ängarnas
indragande äger laga kraft och fastighetens ägare anmäler sig ämna påbörja
odlingsarbetet, med två femtedelar, då fastighetens ägare med intyg
av nämndeman, ledamot i ägodeluingsrätt eller god man för lantmäteriförrättningar
eller ock två andra trovärdiga män styrker sig hava
i enlighet med uppgjord plan fullgjort så mycket av vad däri föreskrives
som motsvarar halva kostnaden, samt med återstående två femtedelar,
då med intyg av synemän, som länsstyrelsen på ansökan förordnat,
styrkes, att det föreskrivna är i sin helhet fullgjort.
43 §.
Belopp, som i enlighet med denna lag utgår i män av verkställda
arbeten, skall, utan att vara underkastat preskription, innestå för fastighetens
räkning, till dess arbetena utförts och avsynats.
44 §.
År fastighet, från vilken ströängar skola indragas, utarrenderad,
ankommer det, utan hinder av arrendeavtalet, på ägaren att utföra den
odling, som enligt ströängsnämndens beslut skall av kronan bekostas.
Har ägaren ej inom ett år från det förrättningen vunnit laga kraft påbörjat
odlingen, eller har han väl inom sagda tid påbörjat men ej inom
ytterligare två år fullbordat densamma, må länsstyrelsen på framställning
av arrendatorn efter ägarens hörande förklara arrendatorn berättigad att
i ägarens ställe utföra odlingen och uppbära innestående odlingskostnad.
45 §.
Har torrläggning, som skall utföras för flera fastigheter i ett sammanhang,
icke påbörjats inom ett år från det förrättningen vunnit laga
14
Riksdagens skrivelse Nr 221.
kraft, eller bär arbetet väl inom sagda tid påbörjats men ej inom ytterligare
två år fullbordats, skall, på anmälan av någon bland ägarna,
länsstyrelsen föranstalta om arbetets utförande. Kostnaden varde avräknad
å vad som enligt 43 § innestår för den eller de fastigheters
räkning, vilkas ägare det tillkommit att utföra arbetet.
46 §.
Finnes på grund av särskilda omständigheter, som inträffat efter
det ströängsnämndens • utlåtande vunnit laga kraft, avvikelse från den
fastställda odlingsplanen erforderlig, må, på ansökan av fastighetens
ägare, länsstyrelsen -medgiva ändring i planen.
47 §.
Har genom laga kraft ägande beslut förklarats, att odling för
fastighet skall äga rum å område, som förut icke tillhör fastigheten,
eller att till denna skall läggas område, som i 23 § sägs, varde området
för framtiden inräknat i fastighetens ägovälde. .
48 §.
Ströängar, som enligt denna lag indragas till kronan, skola utan
rubbning i skattetal å fastighet, från vilken ängarna avträdas, tilläggas
kringliggande kronomark.
49 §.
Har förrättning enligt denna lag blivit kungjord på sätt i 14 §
sägs, må, intill dess ärendet blivit slutligen avgjort, laga skifte, hemmansklyvning
eller ägostyckning å fastigheten icke handläggas i sådana
delar, som äro beroende av indragningsfrågan, med mindre delningsförrättningen
fortskridit så långt, att lotterna blivit å marken utstakade.
Har, då kungörelse om förrättning enligt denna lag skall utfärdas,
laga delning påbörjats och fortskridit så långt som nyss är sagt, skall
med förstnämnda förrättning anstå, till dess delningen blivit fastställd.
50 §.
Då laga kraft ägande beslut om ströängars indragande till kronan
föreligger, vare ängarna fria från all rätt, som i avseende å dem förut
tillkommit annan; dock må nyttjanderätt och servitut äga bestånd till
dess ängarna avträdas till kronan. -
Riksdagens skrivelse Nr 221.
15
Öl §.
Ängar, som vid förrättning enligt denna lag förklarats icke skola
indragas, vare sedermera ej underkastade indragning; och skola beträffande
sådana ängar de i skiftesstadgan givna bestämmelser om rågångar
och om ägoutbyten äga tillämpning.
52 §.
Den rätt, som enligt gällande bestämmelser tillkommer innehavare
av ströäng att av kronan erhålla virke till behövliga hägnader, hässjor
och hölador, skall beträffande ängar, som vid förrättning enligt denna
lag förklarats icke skola indragas, tillsvidare gälla.
53 §.
Vad i denna lag är stadgat om ägare av fastighet, skall, där
fastighet utgöres av nybygge, äga tillämpning å nybyggaren.
54 §.
Kostnad till ströängsnämnd samt till erforderlig hantlangning, så
ock andra utgifter för förrättning enligt denna lag ävensom ersättningtill.
synemän, som länsstyrelsen enligt 42 § förordnat, skola bestridas av
allmänna medel enligt föreskrifter, som meddelas av Konungen.
55 §.
Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna lag meddelas
av Konungen.
II. Särskilda bestämmelser i fråga om ströängar, tillhörande fastighet,
varå ej idkas självständigt jordbruk, så ock beträffande hemmanslott,
som består uteslutande av en eller flera ströängar.
56 §.
Höra ströängar till fastighet, varå'' ej idkas självständigt jordbruk,
skall ersättning för ängarna utgå i penningar med belopp, vartill
ängarna varda av ströängsnämnden uppskattade. I dylikt fall skola
jämväl indragas sådana ängar, som eljest enligt 5 § må vid fastighet
bibehållas.
16
Riksdagens skrivelse Nr 221.
Ersättning, varom här är sagt, må ej i något fall för hektar räknat
sättas högre än till åttio kronor för ströängar, som i befintligt skick
kunna brukas till årlig slåtter, och tjugu kronor för ströängar, som
ej kunna till sådan slåtter brukas.
57 §.
Vad i 56 § är föreskrivet skall jämväl äga tillämpning, då hemmanslott
består uteslutande av en eller flera ströängar; dock må med
hänsyn till hemmanslottens andel i samfällighet ersättningen kunna ökas
med högst femton procent av det värde, vartill själva ängarna skattas.
Ändå att samtliga till hemmanslotten hörande ägor i följd av indragningen
införlivas med kronomarken, skall, utan ändring av hemmanets
i jordeboken upptagna mantal, lotten i jordregistret bibehållas
såsom särskild fastighet. Ej må indragningen medföra ändring i lottens
ansvarighet för allmänna besvär och fordringar, som åtnjuta förmånsrätt
enligt 17 kaj:». 6 § handelsbalken. Däremot vare lotten, då laga
kraft ägande beslut om indragningen föreligger, fri från inteckning, som
däri meddelats.
58 §.
I fall, som i 56 eller 57 § sägs, äge fastighetens ägare påfordra
ströängarnas indragande enligt de i denna lag givna allmänna bestämmelser,
så framt han till odlingsområde anvisar mark, som är belägen
inom fastighetens egentliga ägoområde eller, där fråga är om hemmanslott,
bestående uteslutande av ströängar, å någon av ängarna och denna
mark finnes till odling lämplig.
59 §.
Utgår ersättning på sätt i 56 eller 57 § sägs och är fastigheten
intecknad, skall ägodelningsrättens ordförande, så snart laga kraft ägande
beslut om ströängarnas indragning föreligger, ombesörja, att å nästa
rättegångsdag under lagtima ting i inteckningsprotokollet antecknas, att
ängarna eller i fall, som avses i 57 §, hemmanslotten icke vidare besväras
av inteckningen.
60 §.
Ersättning, som utgår på sätt i 56 eller 57 § sägs, skall''av länsstyrelsen
utbetalas, så snart beslutet om ängarnas indragning äger laga
kraft.
Riksdagens skrivelse Nr 221.
IT
Besväras fastigheten av sökt eller beviljad-inteckning för fordran
eller för avkomst eller annan förmån, som upplåtits att utgå av fastigheten,
eller kan fastigheten, jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens
hand häfta för ogulden köpeskilling, må ersättningen icke till ägaren
utbetalas, med mindre han styrker, att vederbörande rättsägare lämnat
sitt medgivande därtill. Gitter fastighetens ägare ej visa sådant medgivande,
skall länsstyrelsen fördela beloppet mellan rättsägarna i den
ordning, som är stadgat för fördelning av köpeskilling för utmätningsvis
såld fast egendom.
Kallelse till sammanträde för fördelningen skall genom länsstjTelsens
försorg med posten sändas till fastighetens ägare samt inteckningshavare,
som äga rätt till betalning ur ersättningen. År inteckningshavare
okänd, läte länsstyrelsen införa kungörelse i allmänna tidningarna
och tidning inom orten minst fjorton dagar före sammanträdet.
61 §•
Utfaller vid fördelning enligt 60 § av ersättning för ströängar,
tillhörande fastighet, som avses i 57 §, likvid å intecknings huvudstol,
vare inteckningen till motsvarande belopp utan verkan.
62 §.
År i fall, som i 56 eller 57 § avses, fastigheten intecknad gemensamt
med en eller flera andra fastigheter, skola dessa icke häfta för
intecknat belopp, varför betalning utfallit vid fördelning av ersättning
för ströängarna.
63 §.
Har likvid utfallit å huvudstol av inteckning, som enligt 61 eller
62 § delvis är utan verkan, åligger det länsstyrelsen att, sedan fördelningen
blivit godkänd eller vunnit laga kraft, ofördröjligen därom göra
anmälan hos domaren och tillika insända fördelningslängden; och skall
å nästa rättegångsdag under lagtima ting om förhållandet göras anteckning
i intebkningsprotokollet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1922.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt Nr 221—222.
18
Riksdagens skrivelse Nr 221.
2) Lag
huru förhållas hör med ströängar vid ägostyckning inom Västerbottens
eller Norrbottens läns lappmark.
Med upphävande av lagen den 25 maj 1917 huru förhållas bör
med ströängar vid ägostyckning inom Västerbottens eller Norrbottens
läns lappmark förordnas som följer:
Höra till fastighet inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark
ängar utom fastighetens egentliga ägoområde (ströängar) och sökes
hos länsstyrelsen tillstånd till ägostyckning, varigenom skulle bildas en
eller flera lotter, som jämlikt bestämmelserna i 3 § av lagen den 25
juni 1909 om inskränkning i rätten^ att erhålla ägostyckning äro att
anse såsom tjänliga för jordbruk, må ej tillstånd meddelas, med mindre
ängarna äro avsedda att läggas till sådan lott.
Vad sålunda är stadgat äge dock ej tillämpning å ängar, som vid
förrättning enligt lagen den---om ströängars indragande till
kronan bibehållits under fastighet.
3) Lag
om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens eller
Norrbottens läns lappmark.
Med upphävande av lagen den 25 maj 1917 om förbud mot avsöndring
av ströängar inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark
förordnas, att inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark ängar
utom fastighets egentliga ägoområde (ströängar) ej må genom avsöndring
skiljas från fastigheten i annat fall än då äng, som är belägen å kronomark,
överlåtes å ''kronan eller äng inom allmänning överlåtes å delägarna
i allmänningen eller ock Konungen med hänsyn till särskilda
omständigheter lämnar tillstånd till avsöndringen.
Vad sålunda är stadgat äge dock ej tillämpning å ängar, som vid
förrättning enligt lagen den — — — om ströängars indragande till
19
Riksdagens skrivelse Nr 221.
kronan förklarats icke skola indragas, ej heller då avhandling rörande
jordavsöndring blivit upprättad före den 1 mars 1917 och till länsstyrelsen
ingivits för fastställelse före den 26 maj 1917.
B) att riksdagen till bestridande av kostnaderna för ströängars
indragande till kronan under nionde huvudtiteln å extra stat för år 1922
anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
Stockholm den 20 maj 1921.
Med undersåtlig vördnad.