Riksdagens skrivelse Nr 188.
1
Nr 188.
Godkänd av första kammaren den 10 maj 1921.
Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj ds i vissa punkter under åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel
av propositionen om tilläggsstat till riksstaten
för år 1921 gjorda framställningar.
(Statsutskottets utlåtanden nr 8 A och 8 B.)
Till Konungen.
l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln
(punkt 16) föreslagit riksdagen att till förstärkande av det på ordinarie
stat för nationalmuseet upptagna ordinarie reservationsanslaget
å 30,000 kronor till målnings- och skulptursamlingarnas ökande
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 15,000
kronor.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den samma dag till riksdagen
avlåtna propositionen nr 2 angående tilläggsstat till riksstaten för
år 1921 under åttonde huvudtiteln (punkt 2) föreslagit riksdagen
att för samma ändamål anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor.
Under åttonde huvudtiteln i statsverkspropositionen till 1920 urs
riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen en höjning av anslaget
till målnings- och skulptursamlingarnas ökande från 15,000 kronor med
30,000 kronor till 45,000 kronor. Riksdagen höjde anslaget endast
till 30,000 kronor och anförde därvid, att riksdagen liölle före, att,
då man med detta anslag i allt fall ej kunde na de stora mästarnas
arbeten eller sådana dyrbara konstverk, varpa i statsradsprotoBihang
till riksdagens protokoll 1921. It sand. Nr 18S. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 188.
kollet exempel angåves, man härutinnan ej kunde finna ett skäl till
en förhöjning av anslaget ifråga. Emellertid funne riksdagen för
möjliggörande av nyförvärv i ungefär samma omfattning som hittills
en ökning av anslaget påkallad, om ock ej i den utsträckning,
som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits. En ökning med 100 procent
torde enligt riksdagens åsikt kunna under dåvarande förhållanden anses
såsom fullt tillräcklig.
De skäl, som av 1920 års riksdag anfördes vid anmälan om
riksdagens beslut om förhöjning av det ordinarie anslaget till målnings-
och skulptursamlingarnas ökande, finner riksdagen äga samma
grad av giltighet, då nu en ytterligare förstärkning av detta anslag
ifrågasättes. På samma grunder, som föranledde riksdagen att år
1920 icke i allo biträda Eders Kungl. Maj:ts då gjorda framställning,
anser sig riksdagen alltså nu böra avslå det föreliggande förslaget,
i vad det avser anslag å 1922 års stat. Vidkommande åter det
äskade anslaget å tilläggsstat för år 1921 anser sig riksdagen böra
bifalla detsamma, då, sedan förra riksdagen fattade sitt beslut, vissa
i statsrådsprotokollet omförmälda omständigheter inträffat, vilka
medfört, att för närvarande föreligga sådana möjligheter, som måhända
aldrig återkomma, att till synnerligen fördelaktiga pris förvärva
värdefulla konstverk.
Riksdagen får alltså anmäla
dels att riksdagen, till förstärkande av det för nationalmuseum
uppförda ordinarie reservationsanslaget å 80,000 kronor till målningsoch
skulptursamlingarnas ökande, anvisat på tilläggsstat för år 1921
ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor;
dels ock att Eders Kungl. Maj:ts framställning om anslag för
samma ändamål på extra stat för år 1922 icke vunnit riksdagens
bifall.
2:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 6 under åttonde
huvudtiteln av propositionen nr 2 därom framställda förslag och
under erinran, att med hänsyn till sjunkande priser besparing å anslaget
torde vara att förvänta, får riksdagen anmäla, att riksdagen
till anskaffande av en korkmatta för ett rum i naturhistoriska riksmuseets
byggnad vid Frescati anvisat på tilläggsstat för år 1921
ett förslagsanslag, högst, 1,888 kronor.
3
Riksdagens skrivelse Nr 188.
3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 7 under åttonde
huvudtiteln av propositionen nr 2 därom framställda förslag har
riksdagen till täckande av vissa kostnader, som naturhistoriska
riksmuseets etnografiska avdelning under åren 1919 och 1920 ådragit
sig för uppvärmning m. m. beträffande de till avdelningen
under sagda år upplåtna lokaler i kvarteret Grönlandet norra i
Stockholm, anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 9,407 kronor.
4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 15 under åttonde
huvudtiteln av propositionen nr 2 framlagda förslag har riksdagen
för konservering av S:t Lars och S:t Nicolai ruiner i Vishy
anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 3,500
kronor.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 16 under åttonde huvudtiteln
av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att för konservering
av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra anvisa på tilläggsstat för
år 1921 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
I den beräknade kostnadssumman av 5,000 kronor ingår ett
belopp av 1,000 kronor till oförutsedda utgifter. Detta belopp synes
riksdagen väl högt beräknat, och torde på grund av fallande konjunkturer
en nedsättning av anslaget utan olägenhet kunna vidtagas.
Riksdagen, som mot framställningens syftemål icke funnit något att
erinra, har beviljat för ändamålet ett belopp av 4,500 kronor och
får alltså anmäla, att riksdagen för konservering av det s. k. Sverkerskap>ellet
vid Alvastra anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett
reservationsanslag av 4,500 kronor.
6:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 18 under åttonde
huvudtiteln av propositionen nr 2 framlagda förslag har riksdagen
för utförande av konserveringsarheten å Kronobergs slottsruin
i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 7 januari 1921 angiven plan anvisat på
tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 11,000 kronor, att
utgå under villkor att föreningen för Kronobergs slottsruins bevarande
för ändamålet tillskjuter ett belopp av 6,000 kronor att jämte
statsanslaget användas enligt de närmare bestämmelser, som av
Eders Kungl. Maj:t meddelas.
4
Riksdagens skrivelse Nr 188.
7:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts i punkt 19 under åttonde
huvudtiteln av propositionen nr 2 därom framställda förslag har
riksdagen till konservering under riksantikvariens inseende av Hemmes]
ö, Svenneby och Sjösås ödekyrkor i den omfattning, som i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 angivits,
anvisat på tilläggsstat för år 1921 följande särskilda reservationsanslag,
nämligen för Hemmesjö ödekyrka 4,000 kronor, för Svenneby
ödekyrka 1,000 kronor och för Sjösås ödekyrka 1,200 kronor, tillhopa
6,200 kronor, under villkor, vad varje särskilt anslag beträffar,
att dess utgående är beroende av ett tillskott från kommun
eller enskilda, för Hemmesjö ödekyrka av 5,000 kronor, för Svenneby
ödekyrka av 1,000 kronor och för Sjösås ödekyrka av 1,500
kronor.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 23 under åttonde huvudtiteln
av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att till gäldande av
årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 115,628 kronor.
För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna
i Stockholm utgår för år 1920 ett extra anslag av 39,760 kronor.
Försäkringsbeloppen hava utgjort, för operabyggnaden 4,578,441
kronor 79 öre och för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000 kronor.
Dessa belopp hava med hänsyn till nuvarande värden ansetts absolut
otillräckliga och har ifrågasatts, att försäkringsbeloppet beträffande
operabyggnaden skulle höjas till 13,555,741 kronor 79 öre och motsvarande
belopp beträffande dramatiska teaterns byggnad till 12,845,000
kronor. Arspremierna skulle i så fall ökas och hava beräknats till
i runt tal 115,628 kronor.
På sätt av statsrådsprotokollet framgår, hade redan år 1908
dåvarande överintendentsämbetet ifrågasatt, huruvida det finge anses
ekonomiskt riktigt att hava dessa byggnader försäkrade, då statsverket
i allmänhet hade sina fastigheter oförsäkrade, och därför
hemställt, huruvida icke skäl finge anses föreligga att för framtiden
icke försäkra ifrågavarande byggnader. Denna hemställan vann
emellertid icke bifall. Byggnadsstyrelsen har nu — under framhållande
att för byggnadernas försäkring till belopp, som någorlunda
Riksdagens skrivelse Nr 188. 5
motsvarade deras nuvarande värde, skulle krävas en högst avsevärd
ökning av ifrågavarande statsutgift — förnyat överintendentsämbetets
hemställan om försäkringarnas upphörande. Departementschefen åter
har vidhållit den uppfattning, som föranlett riksdagen att under en
följd av år bevilja medel till ifrågavarande ändamål.
Frågan om huruvida staten bör vara sin egen assuradör har
vid flera tillfällen varit föremål för prövning från riksdagens sida.
Riksdagen vill nu allenast erinra om vad vid 1914 års senare riksdag
i samband med behandlingen av statsrevisorernas berättelse för år
1912 i denna fråga förekom. Det erinrades härvid^ bland annat, om
en av dåvarande chefen för finansdepartementet igångsatt utredning
i ämnet, och anser riksdagen, att i avvaktan på resultatet av denna
utredning frågans principiella avgörande bör tills vidare anstå.
Vad den föreliggande framställningen beträffar, har riksdagen
icke ansett sig böra bifalla den ifrågasatta anslagshöjningen. Dels
kan nämligen ett bifall till framställningen medföra konsekvenser
av en nu icke överskådlig räckvidd, dels synes det icke lämpligt att
nu öka ett anslag av ifrågavarande art, innan ännu frågan till sin
principiella innebörd blivit slutligen avgjord.
Riksdagen har alltså för ändamalet beviljat anslag till enahanda
belopp som för år 1920 eller 39,760 kronor. Enligt vad riksdagen
inhämtat, svara de ur detta anslag utgående premiekostnaderna
fortfarande mot nii gällande försäkringsbelopp.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till gäldande, av
årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad anvisat på tilläggsstat för ar 1921 ett förslagsanslag,
högst, 39,760 kronor.
9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 24 under åttonde
huvudtiteln av propositionen nr 2 därom framställda förslag har
riksdagen å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisat
dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring under tiden
den 15 juli 1921—den 15 juli 1922 av staten tillhörig i operabyggnaden
förvarad lösegendom ett belopp av 7,280 kronor;
dels till gäldande av årspremier för brandförsäkring under samma
tid av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad och i
6
Riksdagens skrivelse Nr 188.
visst i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari
1921 angivet magasin förvarad lösegendom ävensom av själva magasinet
ett belopp av 6,300 kronor;
dels och till gottgörelse åt hungl. dramatiska teaterns aktiebolag
för av detsamma utlagda medel, utöver anvisat statsanslag, till försäkring
under tiden den 15 juli 1920—den 15 juli 1921 av nyss
omförmälda lösegendom och magasin ett belopp av 1,007 kronor.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 98 under åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att
l:o) å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet
uppföra
dels en kamrerare med en avlöning av 5,800 kronor, därav lön
3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och ortstillägg
400 kronor, samt med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor
efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring;
dels ett kvinnligt biträde, avsett att enligt i vederbörlig ordning
meddelade närmare bestämmelser tillhandagå institutets rektor
och sekreterare, med en avlöning av 2,000 kronor, därav lön 1,300
kronor, tjänstgöringspenningar 500 kronor och ortstillägg 200 kronor,
samt med rätt till tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter
respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring;
2: o) bestämma, att kamreraren skall äga rätt till årlig semester
av en och en halv månad, när sådant av institutets rektor prövas
kunna äga rum, utan hinder av göromålens behöriga gång, samt i
tillämpliga delar vara underkastad de villkor och bestämmelser, som
gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare vid institutet;
3:o) föreskriva, att beträffande omförmälda kvinnliga biträde
skola lända till efterrättelse dels i tillämpliga delar de villkor och
bestämmelser, som gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare
vid institutet, dels ock de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att
gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater
uppförda biträdesbefattningar;
4: o) minska den nu å karolinska institutets stat uppförda anslagsposten:
arvoden åt bibliotekarie, sekreterare och kamrerare från
dess nuvarande belopp, 7,800 kronor, till 5,400 kronor och i sammanhang
därmed ändra nämnda anslagsposts beteckning till »arvoden
åt bibliotekarie och sekreterare»;
7
Riksdagens skrivelse Nr 188.
5:o) vid bifall till sålunda under l:o och 4:o framställda förslag
öka det för karolinska institutet uppförda ordinarie bestämda anslaget
med ett belopp av 5,400 kronor;
6:o) medgiva sådan förändring av åliggandena för det nu på
karolinska institutets stat uppförda kvinnliga biträde, vilket är avsett
att tillhandagå vid fullgörande av vissa på institutets sekreterare
och kamrerare ankommande åligganden, att nämnda biträde må
uteslutande tillhandagå kamreraren;
7: o) till ersättning åt vikarier för kamreraren samt för de under
l:o och 6:o omförmälda kvinnliga biträden å ordinarie stat för karolinska
institutet uppföra ett förslagsanslag av 600 kronor med rubrik:
ersättning åt vikarier för kamreraren m. fl.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i punkt 35 under åttonde huvudtiteln
av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att på tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, att efter Eders
Kungl. Maj:ts bestämmande användas till beredande av ökad arbetskraft
å karolinska mediko-kirurgiska institutets kamerala avdelning.
I den i ärendet förebragta utredningen hava uppvisats de svårigheter,
varmed karolinska institutet haft att kämpa i avseende å
sin kamerala administration, ävensom starkt framhållits behovet av
en ändamålsenligare anordning härutinnan. Riksdagen har funnit
sig övertygad, att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna utvägen är
ägnad att avsevärt underlätta institutets trångmål i angivna hänseenden,
och har för sin del bifallit förslaget. Riksdagen förutsätter
härvid, att beträffande kompetensfordringarna för den föreslagna
kamrerarbefattningen desamma varda så uppställda, att av blivande
innehavare i främsta rummet fordras kameral utbildning.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
l:o) å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet
uppfört
a) en kamrerare med en avlöning av 5,800 kronor, därav lön
3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och ortstillägg
400 kronor, samt med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500
kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring;
b) ett kvinnligt biträde, avsett att enligt i vederbörlig ordning
meddelade närmare bestämmelser tillhandagå institutets rektor och
sekreterare, med en avlöning av 2,000 kronor, därav lön 1,300 kronor,
tjänstgöringspenningar 500 kronor och ortstillägg 200 kronor, samt
8
Riksdagens skrivelse Nr 188.
med rätt till tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive
5, 10 och 15 års tjänstgöring;
2:o) bestämt, att kamreraren skall äga rätt till årlig semester
av en och en halv månad, när sådant av institutets rektor prövas
lämna äga rum, utan hinder av göromålens behöriga gång, samt i
tillämpliga delar vara underkastad de villkor och bestämmelser, som
gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare vid institutet;
3:o) föreskrivit, att beträffande omförmälda kvinnliga biträde
skola lända till efterrättelse dels i tillämpliga delar de villkor och
bestämmelser, som gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare
vid institutet, dels ock de föreskrifter, som äro eller lämna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att
gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och .myndigheters stater
uppförda biträdesbefattningar;
4:o) minskat den nu å karolinska institutets stat uppförda anslagsposten:
arvoden åt bibliotekarie, sekreterare och kamrerare, från
dess nuvarande belopp, 7,800 kronor, till 5,400 kronor och i sammanhang
därmed ändrat nämnda anslagsposts beteckning till »arvoden
åt bibliotekarie och sekreterare»;
5:o) ökat det för karolinska institutet uppförda ordinarie bestämda
anslaget med ett belopp av 5,400 kronor eller från 307,285
kronor till 312,685 kronor;
6:o) medgivit sådan förändring av åliggandena för det nu på
karolinska institutets stat uppförda kvinnliga biträde, vilket är avsett
att tillhandagå vid fullgörande av vissa på institutets sekreterare
och kamrerare ankommande åligganden, att nämnda biträde må
uteslutande tillhandagå kamreraren;
7:o) till ersättning åt vikarier för kamreraren samt för de under
l:o) och 6:o) omförmälda kvinnliga biträden å ordinarie stat för karolinska
institutet uppfört ett förslagsanslag av 600 kronor med rubrik:
ersättning åt vikarier för kamreraren m. fl.
8:o) å tilläggsstaf för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst,
3,000 kronor att efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas
till beredande av ökad arbetskraft å karolinska mediko-kirurgiska
institutets kamerala avdelning.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 119 under åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att till diverse
9
Riksdagens skrivelse Nr 188.
utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan anvisa
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 250,000
kronor.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i propositionen om tilläggsstat
till riksstaten för år 1921 (punkt 43) föreslagit riksdagen att till
förstärkande av anslaget till diverse utgifter för bränsle, lyshållning
m. m. vid tekniska högskolan anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett
förslagsanslag, högst, 200,000 kronor.
I avseende å det för år 1922 ifrågasatta beloppet av 250,000
kronor har riksdagen ej funnit anledning till erinran mot de till grund
härför liggande beräkningarna och har alltså beviljat anslaget i fråga.
Vad åter angår det på 1921 års tilläggsstat föreslagna beloppet av
200.000 kronor, må erinras, att utgifterna för ifrågavarande ändamål
under år 1921, på sätt av statsrådsprotokollet framgår, uppskattats
till i runt tal 479,000 kronor. Då härav 275,000 kronor allaredan
stå till buds, skulle erfordras i runt tal 200,000 kronor. I den för
år 1921 beräknade summan ingår jämväl ett belopp av i runt tal
73.000 kronor för uppvärmning av det nya kemiska laboratoriet.
Då emellertid, efter vad riksdagen inhämtat, detta laboratorium ej
kommer att tagas i bruk förrän tidigast med hösten 1921, torde en
nedsättning av beloppet böra vidtagas. Såväl i betraktande härav
som med hänsyn till fallande bränslepriser finner riksdagen sig böra
på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett belopp av 130,000 kronor för
ändamålet.
Eiksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska
högskolan anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, å 250,000 kronor,
dels och till förstärkande av anslaget till diverse utgifter för
bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan anvisat på tillläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 130,000 kronor.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 123 under åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att kostnaderna för skolöverstyrelsen för skrivmaterialier,
uppvärmning, belysning, renhållning, tryck m. m. må från och
med år 1922 intill de belopp, som av Eders Kungl. Maj: t bestämmas,
gäldas från de under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordijBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 188. 2
10 Riksdagens skrivelse Nr 188.
narie förslagsanslagen till skrivmaterialier och expenser, ved m. ni.
samt till tryckningskostnader;
dels besluta, att i den tjänsteförteckning, vilken såsom bilaga
åtföljer det av Eders Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag avlåtna
förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen,
må beträffande skolöverstyrelsen vidtagas den ändring, att
i stället för 5 notarier B. 18 uppföras 6 notarier B. 13 och att, utöver
den för statistiska avdelningen upptagna expeditionsvakten, i
stället för 2 expeditionsvakter B. 1 uppföras 3 expeditionsvakter B. 1;
dels godkänna följande stat för skolöverstyrelsen att tillämpas
från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsan -
,s^aS.....................................kronor 388,500: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 24,000:_
Arvoden ä 500 kronor till tre avdelningschefer,
förslagsanslag, högst....................... » 1,500:_
Arvode till en konsulent och särskild föredragande
för ärenden angående husligt arbete, förslagsanslag,
högst ............................. » 6,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag, högst................ » 52,400:_
Förslagsanslag kronor 472,400: —
dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken skolöverstyrelsen uppförda ordinarie bestämda
anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag
å 472,400 kronor.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i propositionen om tilläggsstat
till riksstaten för år 1921 (punkt 46) föreslagit riksdagen att på
tilläggsstat för år 1921 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst:
dels till täckande av under år 1920 uppkommen brist i staten
för skolöverstyrelsen ett belopp av 45,000 kronor;
dels till förstärkande för år 1921 av den i staten för skolöverstyrelsen
uppförda anslagsposten till expenser m. m. ett belopp av
53,000 kronor;
11
Riksdagens skrivelse Nr 188.
dels och till förstärkande för år 1921 av den i samma stat för
skolöverstyrelsens statistiska avdelning uppförda anslagsposten till
extra arbetskrafter, vikariatsersättningar och expenser ett belopp av
36,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär till en början en utökning
av skolöverstyrelsens ordinarie tjänstemannapersonal med dels en
notarie, dels ock en expeditionsvakt. Vad beträffar anställande av
en ytterligare ordinarie notarie, må erinras, hurusom överstyrelsen
i samband med anslagsäskanden, avsedda att föreläggas 1920 års
riksdag, redogjorde för behovet av förstärkta arbetskrafter och framhöll,
att detta behov lämpligen borde tillgodoses genom inrättande av
vissa nya ordinarie tjänster. Eders Kungl. Maj:t upptog emellertid icke
i framställning till riksdagen något förslag om nya ordinarie tjänster,
utan ifrågasatte i stället anvisande av medel på extra stat till förstärkning
av ämbetsverkets arbetskrafter. Dessa medel, till belopp
av 15,000 kronor, beviljades av riksdagen, som tillika förklarade,
att av sagda belopp finge utgå 3,900 kronor till en extra notarie.
Då sålunda genom beslut av 1920 års riksdag en anordning träffats,
varigenom överstyrelsen utöver sina å ordinarie stat uppförda tjänstemän
av notaries grad allaredan förfogar över en dylik av extra anslagsmedel
avlönad tjänsteman och några särskilda omständigheter
sedan dess icke inträffat, som synas motivera beredande åt denne befattningshavare
av ordinarie anställning, anser sig riksdagen icke kunna
bifalla förslaget i denna del. Skulle det efter någon tids erfarenhet
visa sig, att överstyrelsen i sin verksamhet är i oavvisligt behov
av ytterligare en notarie med ordinarie anställning, lärer Eders
Kungl. Maj:t ej underlåta att då göra förnyad framställning i ämnet.
Riksdagen anser emellertid, att med en dylik anordning kan utan
olägenhet anstå ännu någon tid.
Beträffande förslaget om ytterligare en expeditionsvakt anser
sig riksdagen om ock med stor tvekan böra bifalla detsamma. Riksdagen
förutsätter dock, att denne befattningshavare liksom, i den
mån sig göra låter, även de andra expeditionsvakterna inom överstyrelsen
varda tagna i anspråk i erforderlig utsträckning jämväl
för andra göromål än rena vaktbestyr, exempelvis renskrivning eller
andra enklare skrivgöromål.
I anledning av riksdagens numera fattade beslut rörande ny
definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement
12
Riksdagens skrivelse Nr 188.
och centrala ämbetsverk kommer staten för skolöverstyrelsen att erhålla
ett i viss mån förändrat utseende. I det av löneregleringskommittén
framlagda statförslaget ingår en post å 373,500 kronor
till avlöningar åt ordinarie tjänstemän. Då numera kommitténs
förslag i fråga om de ordinarie befattningshavarnas avlöningsförmåner
vunnit riksdagens bifall, torde i staten sagda anslagspost böra
upptagas till ovan omförmält belopp, ökat med den beräknade avlöningen
för en expeditionsvakt eller alltså till 376,500 kronor.
I skolöverstyrelsens nuvarande stat äro uppförda dels en anslagspost
å 46,650 kronor till expenser m. m., dels ock en anslagspost å
25.000 kronor till extra arbetskrafter, vikariatsersättningar och expenser
för skolöverstyrelsens statistiska avdelning. På grund av
dessa anslagsposters påvisade otillräcldighet har nu föreslagits en
ändrad anordning för säkerställandet av överstyrelsens behov av expensmedel
och extra arbetskrafter. Förslaget innebär till en början,
att kostnaderna för skrivmaterialier, uppvärmning, belysning m. m.
må bestridas från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. och kostnaderna
för tryck från det under samma huvudtitel uppförda förslagsanslaget
till tryckningskostnader. De årliga kostnaderna för nu angivna
ändamål hava beräknats till sammanlagt 130,000 kronor, varav
61.000 kronor skulle komma på anslaget till skrivmaterialier, expenser,
ved in. m. och 69,000 kronor på anslaget till tryckningskostnader.
För vikariatsersättningar har å överstyrelsens ordinarie
stat beräknats ett belopp av i runt tal 24,000 kronor, varjämte för
icke-ordinarie befattningshavare beräknats en summa av 39,300
kronor, vilken summa i anslutning till det numera i huvudsak godkända
förslaget rörande definitiv lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartement oeh centrala ämbetsverk ökats med 33 procent
till 52,400 kronor.
Vad beträffar de å den ordinarie staten uppförda anslagsposterna
till vikariatsersättningar och till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
har riksdagen icke något att erinra. Däremot måste
riksdagen ställa sig i hög grad tveksam inför frågan att överflytta
kostnaderna för expenser, ved och tryck m. m. på de under huvudtiteln
uppförda förslagsanslagen.
Det synes i allmänhet gälla om våra ämbetsverks expenslcostna -
13
Riksdagens skrivelse Nr 188.
der, att de på senare tider tagit proportioner, som man förut säkerligen
icke kunnat beräkna. Till en del är detta att tillskriva den allmänna
prisfördyringen på diverse materialier såsom papper och framför allt
de uppdrivna tryckningskostnaderna; till en del är orsaken att söka i
ämbetsverkens utvidgade verksamhet och de stora krav i avseende å
arbetsprestanda, som av statsmakterna ställas på de förvaltande myndigheterna.
Då man emellertid närmare skärskådar denna ökning av
expenskostnaderna, kan man icke frigöra sig från den uppfattningen,
att icke i samtliga fall den sparsamhet iakttages, som är nödvändig
vid liandhavande av statens medel.
Beträffande förenämnda kostnader för expenser, ved, tryck m. m.
äro nu olika förhållanden rådande, i det att i vissa fall dessa kostnader
bestridas från de under vederbörande huvudtitlar uppförda förslagsanslag
till motsvarande ändamål, i andra fall åter från särskilda,
under respektive stater uppförda anslagsposter. Att lata ämbetsverken
få sina utgifter av ifrågavarande slag ersatta från berörda förslagsanslag
är givetvis för verken själva en stor fördel, men lika uppenbart
är, att genom för ändamålet anvisade bestämda belopp verken tvingas
att söka i möjligaste mån hålla sig inom ramen för dessa, Riksdagen
saknar nu anledning att närmare ingå på denna fråga, men då spörsmålet
genom ifrågavarande framställning kommit under prövning,
vill riksdagen hava uttalat, att ensartade grunder synas böra råda i
förevarande hänseende. Då den i ärendet nu förebragta utredningen
icke givit riksdagen någon ledning för ett allsidigt bedömande
av spörsmålet och lämpligheten av ett frångående av hittillsvarande
anordning beträffande skolöverstyrelsens expensmedel icke synes till
fullo styrkt, har riksdagen icke funnit sig kunna bifalla Eders Kungl.
Maj:ts i detta hänseende gjorda förslag. Att erinra är dessutom, att
skolöverstyrelsen är ett av våra yngsta ämbetsverk och att således
någon längre tids erfarenhet icke kan hava vunnits beträffande de
konstanta anslagsbehoven för nu ifrågavarande ändamål.
Enligt riksdagens mening böra alltså för expenser, ved, tryck
m. m. erforderliga medel uppföras på överstyrelsens ordinarie stat.
För detta ändamål har beräknats ett belopp av 130,000 kronor.
Denna summa synes riksdagen över hövan stor, helst om man tager
i betraktande de fallande prisen på papper och de sjunkande tryckningskostnaderna,
Riksdagen har i samband härmed icke kunnat
underlåta framhålla den från ekonomisk synpunkt framträdande vå
-
14 Riksdagens skrivelse Nr 188.
i dan av att lata det statistiska trycket svälla ut till alltför stor omfattning.
Enligt riksdagens mening torde med en insiktsfull behandling
det statistiska materialets bearbetning kunna ställa sig väsentligen
billigare och framför allt de statistiska publikationerna göras
enklare och mindre omfattande, utan att ändamålet med detsamma
i någon mån # äventyras. Det är enligt riksdagens uppfattning att
hoppas, att da den statistiska avdelningen nu kommer under ny
ledning, en varsam urskiljning gör sig gällande och hänsyn allenast
tages till publicering av sådan statistik, som kan vara från skolorganisatorisk
eller allmän samhällelig synpunkt av verklig vikt att
offentliggöra.
På grund av anförda förhållanden och under förutsättning att
mer ingående beräkning av medelsbehoven varder ett annat år förelagd
riksdagen, anser sig riksdagen nu böra för ändamålet bevilja
ett belopp av 100,000 kronor.
Vad angar de på tilläggsstat föreslagna beloppen har riksdagen
intet att erinra mot det till täckande av under år 1920 uppkommen
brist i överstyrelsens stat ifrågasatta anslaget å 45,000 kronor. Beträffande
de båda för år 1921 föreslagna förstärlcningsanslagen å
53,000 kronor, respektive 36,000 kronor, anser riksdagen med hänsyn
till fallande priser en nedsättning av desamma väl låta sig försvara
och finner detsamma böra begränsas till 45,000 kronor, respektive
25,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, ej mindre att riksdagen dels
bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för skolöverstyrelsen
på följande sätt:
Befattningshavare.
1 generaldirektör.........
14 ledamöter..............
1 förste bibliotekskonsulent
3 sekreterare.............
1 andre bibliotekskonsulent.
5 notarier...............
1 registrator och aktuarie .
2 kontorsskrivare, kvinnliga
5 kanslibiträden, kvinnliga. .
6 kontorsbiträden, kvinnliga
Avlönings
grad.
A 3
B 20
B 15
B 15
B 13
B 13
B 13
C 5
C 3
C 2
15
Riksdagens skrivelse Nr 188.
1 förste expeditionsvakt............................... B 3
3 expeditionsvakter................................... B 1
Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.
1 chef............................................... B 20
1 förste aktuarie..................................... B 15
2 aktuarier.......................................... B 13
2 kontorsskrivare, kvinnliga............................ C 5
3 kanslibiträden, kvinnliga............................. C 3
5 kontorsbiträden, kvinnliga........................... C 2
1 expeditionsvakt..................................... B 1
dels med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad den
avser bestridande av kostnaderna för skolöverstyrelsen för skrivmaterialier,
^ uppvärmning, belysning, renhållning, tryck m. m. från de
under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslagen till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m, samt till tryckningskostnader, godkänt
följande stat för skolöverstyrelsen att tillämpas från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 376,500: —
Yikariatsersättningar, förslagsanslag............ » 24,000: —
Arvoden ä 500 kronor till tre avdelningschefer, förslagsanslag,
högst.......................... » 1,500: —
Arvode till en konsulent och särskild föredragande
för ärenden angående husligt arbete, förslagsanslag,
högst.............................. » 6,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag, högst................. » 52,400: —
Skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader,
förslagsanslag, högst.............. » 100,000: —
Förslagsanslag kronor 560,400: —
dels a riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken skolöverstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag: å
560,400 kronor,
än även att riksdagen på tilläggsstat för år 1921 anvisat såsom
särskilda förslagsanslag, högst:
16
Riksdagens skrivelse Nr 188.
dels till täckande av under år 1920 uppkommen brist i staten
för skolöverstyrelsen ett belopp av 45,000 kronor;
dels till förstärkande för år 1921 av den i staten för skolöverstyrelsen
uppförda anslaqsposten till expenser m. m. ett belopp av
45.000 kronor;
dels ock till förstärkande för år 1921 av den i samma stat för
skolöverstyrelsens statistiska avdelning uppförda anslagsposten till
extra arbetskrafter, vikariatser sättning ar och expenser ett belopp av
25.000 kronor.
i
13:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 51 under åttonde huvudtiteln
av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att för täckande,
efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som under år
1921 skola bestridas av ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna
läroverk men som ej kunna utgöras av denna kassas medel, därest
ej terminsavgifterna till densamma sättas till högre belopp än 25
kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag av 500,000
kronor.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen på tilläggsstat för år
1920 anvisat ett förslagsanslag av 600,000 kronor. Härvid blev dock
maximibeloppet för terminsavgifterna till ljus- och vedkassorna bestämt
till 20 kronor. Skolöverstyrelsen har nu för ändamålet föreslagit
ett belopp av 750,000 kronor att utgå för vart och ett av åren
1921 och 1922. Emellertid har Eders Kungl. Maj:t genom att föreslå
en höjning av den övre gränsen för terminsavgifterna från 20 till 25
kronor nedbringat anslagsbehovet för år 1921 till 500,000 kronor.
Vad angår anslag för år 1922 har departementschefen på grund av
svårigheterna att härutinnan kunna göra tillförlitliga beräkningar
icke ansett sig böra tillstyrka framställning i detta hänseende.
Med hänsyn till de fallande bränslepriser, vilka gjort sig företrädesvis
märkbara efter den tidpunkt, då beräkningarna av medelsbehoven
för ifrågavarande ändamål uppgjorts, anser riksdagen, att
någon begränsning av anslaget, utöver den av departementschefen
redan gjorda, bör kunna vidtagas, men torde man i sådant avseende
dock icke böra gå längre än att anslaget bestämmes till ett till
450.000 kronor nedsatt belopp.
Vad angår höjningen av maximigränsen för terminsavgifterna
från 20 till 25 kronor, delar riksdagen de av departementschefen
Riksdagens skrivelse Nr 188.
17
härutinnan anförda betänkligheterna, men har dock ansett sig böra
vidtaga en sådan anordning under förutsättning att, då normala förhållanden
på bränslemarknaden åter inträtt, avgifterna må kunna
begränsas till vad de förut vai it.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för täckande, efter Eders
Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som under år 1921 skola bestridas
av ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk
men som ej kunna utgöras av denna kassas medel, därest ej terminsavgifterna
till densamma sättas till högre belopp än 25 kronor,
anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag av 450,000
kronor.
14:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 52 under åttonde huvudtiteln
av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att till täckande
av de utgifter, som under år 1921 skola bestridas av nya elementarskolans
skolkassa men som ej kunna utgöras medelst avgifter å
sammanlagt 59 kronor av varje betalande lärjunge, anvisa på tilläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag å 18,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen på tilläggsstat för år
1920 anvisat ett förslagsanslag av 22,000 kronor. Maximiavgiften
till skolkassan bestämdes därvid till 49 kronor för varje betalande
lärjunge. Skolöverstyrelsen har nu för år 1921 för ändamålet beräknat
ett belopp av 22,000 kronor, vilket Eders Kungl. Maj:t genom
att höja berörda avgifts övre gräns till 59 kronor begränsat till
18,000 kronor.
Med hänsyn till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,
anser riksdagen anslaget kunna ytterligare begränsas till 15,000
kronor.
Riksdagen har alltså, till täckande av de utgifter, som under
år 1921 skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa men som
ej kunna utgöras medelst avgifter å sammanlagt 59 kronor av varje
betalande lärjunge, anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag
å 15,000 kronor.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 149 under åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att för beredande,
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva, av extra understöd för år 1922 åt de statsunderstödda
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 188. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 188.
enskilda lärarinneseminarierna anvisa på extra stat för år 1922 ett
reservationsanslag av 28,600 kronor.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i propositionen om tilläggsstat
till riksstaten för år 1921 under åttonde huvudtiteln (punkten 54)
föreslagit riksdagen att för beredande under år 1921 av extra understöd
åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna anvisa på
tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 28,500 kronor, att
utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
De skäl, som beträffande de enskilda lärarinneseminarierna föranlett
kravet på ökat statsbidrag, äro dyrtidens verkningar på en
redan förut svårt ansträngd ekonomi.
Med hänsyn till det trängande behovet av ökade medel för
uppehållande av ifrågavarande seminariers verksamhet har riksdagen
ansett sig böra bevilja anslag för ändamålet för år 1921. Beloppet
av anslaget har riksdagen funnit böra begränsas till två tredjedelar
av det till samma läroanstalter utgående ordinarie anslaget eller alltså
19,000 kronor, vilket belopp anvisats såsom ett engångsanslag för
ändamålet.
Ifrågavarande läroanstalters verksamhet är givetvis i särskilt
hög grad beroende av resultatet av nu pågående utredningsarbete
rörande skolväsendet i dess helhet, och har riksdagen i anledning
därav ansett det icke vara för staten tillrådligt att binda sig vid
högre anslag till dessa seminarier än allaredan å ordinarie stat utgår.
Riksdagen har därför icke ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förslag om extra understöd för år 1922 åt de enskilda
lärarinneseminarierna.
Riksdagen får alltså anmäla,
dels att riksdagen för beredande under år 1921 av extra understöd
åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna anvisat
på tilläggsstat för år 1921 såsom engångskostnad ett reservationsanslag
av 19,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
dels ock att Eders Kungl. Maj:ts framställning om anslag för
ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1922 icke vunnit riksdagens
bifall.
19
Riksdagens skrivelse Nr 188.
16:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 64 under åttonde huvudtiteln
av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att å tilläggsstat för
år 1921 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till täckande av den ytterligare brist, som under år 1920
må hava uppkommit i staten för institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda ett belopp av 30,000 kronor;
fg§|!'' dels ock till förstärkande av det ordinarie anslaget till nämnda
läroanstalt för år 1921 ett belopp av 160,000 kronor, båda anslagen
att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande.
Mot det belopp av 30,000 kronor, som begärts för täckande av
under år 1920 uppkommen brist, har riksdagen intet att erinra. Beträffande
det för år 1921 ifrågasatta förstärkningsanslaget torde detsamma
med hänsyn till nedgången i den allmänna prisnivån utan
olägenhet kunna minskas, och anser riksdagen, att detsamma bör bestämmas
till 130,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla,
att riksdagen å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisat
dels till täckande av den ytterligare brist, som under år 1920
må hava uppkommit i staten för institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda ett belopp av 30,000 kronor;
dels ock till förstärkande av det ordinarie anslaget till nämnda
läroanstalt för år 1921 ett belopp av 130,000 kronor,
båda anslagen att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 66 under åttonde huvudtiteln
av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att anvisa pa tillläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag, högst 110,000 kronor, att
efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande
av anslagen till den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten
för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. under
år 1921.
Till enahanda ändamål har på 1920 års tilläggsstat anvisats
ett belopp av 95,000 kronor. Riksdagen anser det nu ifrågasatta beloppet
kunna med hänsyn till fallande konjunkturer utan olägenhet
nedsättas till 100,000 kronor och får alltså anmäla,
att riksdagen anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett förslags -
20
Riksdagens skrivelse Nr 188.
anslag, högst, 100,000 kronor, att efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande
användas till förstärkande av anslagen till den med drottning
Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och
blinda sinnesslöa m. fl. under år 1921.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 69 under åttonde huvudtiteln
av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att för tekniska
skolan i Stockholm på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisa
dels till täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna
brister i de för läroanstalten anslagna medel till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter ett belopp av 24,617 kronor;
dels till täckande av för år 1920 beräknad brist i de åt läroanstalten
för nämnda ändamål anslagna medel ett belopp av 17,933
kronor;
dels ock till förstärkande av de för år 1921 läroanstalten för
samma ändamål till buds stående medel ett belopp av 25,000 kronor.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag till täckande av under
åren 1918 och 1919 uppkommen och för år 1920 beräknad brist har
riksdagen icke ansett sig böra göra någon erinran. Däremot finner
riksdagen, att någon förstärkning av de medel, vilka för år 1921 stå
tekniska skolan till buds, med hänsyn till de alltmer fallande konjunkturerna
icke torde vara erforderlig.
Riksdagen får alltså anmäla,
att riksdagen för tekniska skolan i Stockholm på tilläggsstat för
år 1921 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat
dels till täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna
brister i de för läroanstalten anslagna medel till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter ett belopp av 24,617 kronor;
dels ock till täckande av för år 1920 beräknad brist i de åt läroanstalten
för nämnda ändamål anslagna medel ett belopp av 17,933
kronor; samt att riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag om
anslag till förstärkande av de för år 1921 läroanstalten för samma
ändamål till buds stående medel.
19:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 79 under åttonde huvudtiteln
av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att till restaurering
av den på Filipstads och Eärnebo församlingars kyrkogård uppförda
minnesvården över John Ericsson anvisa på tilläggsstat för år 1921
21
Riksdagens skrivelse Nr 188.
såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 25,000 kronor under villkor
att minst samma belopp för ändamålet tillskjutes av kommun
eller enskilda.
Av utredningen framgår, att byggnadsstyrelsen, som i januari
1920 upptog restaureringskostnaderna till 40,000 kronor, i augusti
samma år framhållit, att denna summa vore beräknad efter dåvarande
arbets- och materialpriser samt att försiktigheten bjöde, att
kostnaden beräknades till 50,000 kronor. I betraktande av den allmänna
nedgång i prisläget, som allaredan inträtt, synes riksdagen
den ursprungligen beräknade kostnadssumman av 40,000 kronor vara
tillfyllest, och, då hälften härav skulle ankomma på staten, har
riksdagen till restaurering av den på Filip stads och Färnebo församlingars
kyrkogård uppförda minnesvården över John Ericsson
anvisat på tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett
belopp av 20,000 kronor under villkor att minst samma belopp för
ändamålet tillskjutes av kommun eller enskilda.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 260 under''åttonde huvudtiteln
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att höja det
under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat uppförda reservationsanslaget
till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och
lärda verks utgivande från desss nuvarande belopp, 150,000 kronor,
med 70,000 kronor till 220,000 kronor.
Till förstärkande av ifrågavarande anslag har på tilläggsstat för
år 1921 (punkt 80) äskats ett belopp av 50,000 kronor.
Genom beslut av 1919 års riksdag höjdes ifrågavarande anslag
från sitt förutvarande belopp, 80,000 kronor till 150,000 kronor.
Denna ökning har, efter vad av statsrådsprotokollet framgår, icke
motsvarat behovet. Särskilt hade stegringen av tryckningskostnaderna
och de höjda pappersprisen gjort den ekonomiska ställningen
för tidskrifterna synnerligen bekymmersam och i en del fall alldeles
ohållbar, därest ej ökade medel snart bereddes. Enligt departementschefens
mening förelåge här en allvarlig fara för hela vår vetenskapliga
produktion.
Härjämte är avsikten att från ifrågavarande anslag bereda medel
såväl till de förut genom särskilt anslag å riksstaten understödda
medicinska tidskrifterna »Acta medica scandinavica» och »Acta chirurgica
scandinavica» som särskilt till fyra nya medicinska tid
-
22
Riksdagens skrivelse Nr 188.
skrifter, nämligen »Acta dermato-venereologica», »Acta gynecologica»,
»Acta pediatrica» och »Acta radiologica». För en var av samtliga
nn nämnda tidskrifter beräknades ett årligt belopp av 4,000 kronor.
Tillkomsten av dessa publikationer vore, på sätt departementschefen
framhåller, föranledd av svårigheten för svenska forskare å ifrågavarande
områden att få — såsom tidigare varit fallet — sina arbeten
intagna i utländska specialtidskrifter, varjämte tidskrifterna också
skulle tjäna till att återknyta de internationella förbindelserna vetenskapsmännen
emellan.
Den av Eders Kung! Maj:t föreslagna anslagsökningen grundar sig
företrädesvis på två omständigheter, nämligen dels de stegrade produktionskostnaderna,
dels önskvärdheten att kunna i något större
utsträckning än hittills tillgodose kravet på understöd åt nya tidskrifter
eller vetenskapliga publikationer. Vad de stegrade produktionskostnaderna
beträffar, har redan en sänkning av pappersprisen
inträtt och torde såväl en ytterligare sänkning av dessa priser som
en minskning, av tryckningskostnaderna vara att emotse. I anledning
härav torde den nu ifrågasatta anslagsökningen kunna något
begränsas.
Beträffande önskvärdheten att kunna i större utsträckning än
hittills tillgodose kravet på understöd åt nya tidskrifter eller vetenskapliga
arbeten delar riksdagen till fullo departementschefens åsikt
beträffande anslag till ovanberörda fyra nya medicinska tidskrifter.
Den betydelsefulla uppgift den svenska vetenskapen i våra dagar äger att
fylla genom att söka bilda en förbindelseled mellan de genom världskriget
åtskilda vetenskapsmännen och dymedelst söka återknyta de internationella
vetenskapliga förbindelserna kan ej skattas nog högt, och
det torde vara ej endast en skyldighet för vårt land, som i stort sett
undgått världskrigets hemsökelser, utan även en hederssak för den
sedan gammalt högt stående svenska vetenskapliga forskningen att söka
bidraga till återställandet av det forna mellanfolkliga kulturarbetet.
Från denna synpunkt finner riksdagen det vara av vikt, att svenska
staten ekonomiskt bidrager till sådana publikationer, som äro ägnade
att kunna arbeta i angivna syfte. Att emellertid ej endast berörda
medicinska tidskrifter utan även andra vetenskapliga publikationer
kunna vara härtill ägnade, torde vara uppenbart, och riksdagen måste
lika med departementschefen finna det innebära en fara för vår
vetenskapliga produktion, därest de för ifrågavarande ändamål till
-
23
Riksdagens skrivelse Nr 188.
gängliga medlen bleve allt för snävt begränsade. I betraktande av
vad sålunda anförts, torde skäl kunna anses förefinnas för beviljande
av den ifrågasatta anslagsökningen, i vad den avser medel till nya
tidskrifter och vidmakthållande av äldre sådana.
Då emellertid det finansiella läget manar till sparsamhet i fråga
om varje slag av anslagsökning, har riksdagen icke ansett sig kunna
helt bifalla den föreslagna höjningen. För att dock härvid icke
de ändamål, riksdagen nyss angivit, skola äventyras, synes riksdagen
en undersökning böra vidtagas, i vad män sådana tidskrifter,
vilka numera föra ett tynande liv, verkligen kunna anses äga
den betydelse från såväl vetenskaplig som allmän samhällelig synpunkt,
att de fortfarande äro förtjänta av understöd av statsmedel.
Genom en i angivna hänseende företagen effektiv gallring torde
man kunna erhålla medel till understödjande av de med den moderna
vetenskapens hjälpmedel arbetande livaktiga tidskrifterna, vilkas insats
i forskningen och vilkas allmänna betydelse är oomtvistlig.
På grund av vad sålunda anförts, anser riksdagen den ifrågasatta
anslagsökningen böra begränsas till 50,000 kronor. Riksdagen
anser dock icke, att förhöjningen, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
bör göras definitiv genom ökning av det ordinarie anslaget,
utan synes försiktigheten bjuda att berörda belopp anvisas såsom
ett extra förstårkningsanslag. På tilläggsstat för år 1921 har riksdagen
beviljat ett förstärkningsanslag av 30,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels uppfört det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier
samt läroböcker, tidskrifter och lärda verks utgivande med oförändrat
belopp, 150,000 kronor;
dels till förstärkande av nyssnämnda anslag på extra stat för
år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp av 50,000
kronor;
dels och till förstärkande av samma anslag anvisat på tilläggsstat
för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 30,000
kronor.
Stockholm den 10 maj 1921.
Med undersåtlig vördnad.