2
Riksdagens skrivelse Nr 185.
Nr 185.
Godkänd av första kammaren den 7 maj 1921.
Godkänd av andra kammaren den 7 maj 1921
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning
av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter'' i fråga
om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av land sting smän samt en inom riksdagen i ämnet
väckt motion.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32.)
Till Konungen.
Geuom en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1921 dagtecknad
proposition har Eders Kungl. Magt, under åberopande av bifogat utdragav
statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt
tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga
om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän.
Samtidigt med nämnda proposition har riksdagen jämväl till behandling
förehaft en inom riksdagens första kammare väckt motion,
vari hemställts, »att riksdagen måtte för sin del antaga sådana ändringar
och tillägg i vederbörliga förordningar, att de bestämmelser, som återfinnas
i lagen den 30 juni 1920 med föreskrifter i fråga om val av
kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän, måtte
ej mindre erhålla fortsatt giltighet, än även tillämpning å val till riksdagens
andra kammare».
Riksdagens skrivelse Nr 185. 3
De skäl, soin i departementschefens yttrande vid förevarande propositions
föredragning- framlagts, äro enligt riksdagens uppfattning övertygande.
Det underlättande av de kommunala valen, som 1919 års provisoriska
vallag och 1920 års prolongering i huvudsak av densamma
åvägabragte, har visat sig vara av betydande värde. Behovet av ifrågavarande
stadgande synes, såsom också i länsstyrelsernas av departementschefen
åberopade yttranden i allmänhet framhålles, till väsentlig
del kvarstå, även sedan ''den 1920 beslutade nya valdistriktsindelningen
genomförts/ Några olägenheter av nämnda bestämmelser eller några svårigheter
vid deras tillämpning hava icke, såvitt riksdagen har sig bekant,
visat sig. Riksdagen, som alltså är av den uppfattningen, att bestämmelserna
i 1920 års provisoriska lag i huvudsak böra erhålla fortsatt
giltighet, anser även, i likhet med föredragande departementschefen, att
dessa bestämmelser fortfarande böra ha sin plats i särskild lag, och att
med frågan om deras inarbetande i kommunallagarna bör anstå, tills
den nu pågående utredningen rörande bl. a. frågan om införandet av eu
särskild kommunal vallag blivit verkställd.
Vad beträffar den tid, för vilken ifrågavarande bestämmelser böra
prolongeras, tinner riksdagen den i propositionen föreslagna begränsningen
till den 30 juni 1922 mindre lämplig. För vederbörande kommuner skulle
det innebära en avgjord fördel, att det osäkerhetstillstånd, som alltid
medföljer ett provisorium, försvinner, och att man erhåller visshet om
att de nu använda bestämmelserna tillsvidare bliva gällande. Riksdagen,
som alltså för sin del ansett sig böra besluta, att ifrågavarande bestämmelser
utan tidsbegränsning förlängas, vill dock härvid betona, att eu
sådan prolongering på intet sätt hindrar, att bestämmelserna i fråga,
om så finnes lämpligt, inarbetas i en särskild kommunal vallag, om eu
sådan kommer till stånd, eller i annat fall i kommunallagarna, och ej
heller att dessa bestämmelser i sinom tid helt eller delvis ersättas av
andra regler avseende att underlätta valdeltagandet.
Då riksdagen stannat för ett prolongerande utan tidsbegränsningav
1920 års provisoriska lag, har den ändring i lagen synts böra vidtagas,
att sista punkten av 3 § borttages. Densamma utgår nämligen
från att landstingsmannaval, såsom enligt gällande bestämmelser är fallet,
skola förrättas den 24 mars. Då emellertid tiden för landstingsmannaval
genom lagen den 30 juni 1920, som träder i kraft den 1 januari 1922,
ändrats, och före den 1 januari 1922 några landstingsmannaval icke
enligt gällande stadganden skola äga rum, bör denna punkt vid en prolongering
tillsvidare av lagen utgå. I samband härmed har hänvisningen
i samma 3 § till 1 § ansetts böra något modifieras.
4
lliksdagéfés skrivelse Nr 185.
På grund av det nu anförda får riksdagen anmäla, att det vid propositionen
fogade lagförslaget icke kunnat i oförändrat skick av riksdagen
godkännas, men att riksdagen, i anledning av samma proposition
och det ovan omnämnda, motionsvis inom riksdagen framförda yrkandet,
för sin del antagit följande
Lag
med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och
stadsfullmäktige samt av landstingsman.
Härigenom förordnas, att följande skall såsom tillägg till gällande
bestämmelser utan hinder av vad lag eller författning innehåller däremot
stridande lända till efterrättelse.
1 §•
Val av kommunalfullmäktige skall i kommun, vars invånarantal
överstiger 3,000, med de i 3 och 4 §§ angivna undantag utsättas att
äga rum å två på varandra följande dagar, av vilka den ena skall vara
en söndag.
I sådan kommun varde ock med nyss angivna undantag val för
utseende av landstingsmän utsatt att äga rum, förutom å den i § 5
mom. 2 c) i förordningen om landsting den 21 mars 1862 åsyftade dag,
jämväl å dagen närmast efter eller, efter vederbörande val förr ättares
beprövande, närmast före sagda dag.
År för val, varom ovan sagts, kommun indelad i särskilda valdistrikt,
skola stadgandena i denna paragraf i stället äga tillämpning å
varje särskilt valdistrikt, vars invånarantal överstiger 3,000.
Föreskrifterna i denna paragraf hava icke, i annat fall än som i
8 § sägs, avseende å köping, som bildar egen kommun.
2 §•
I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å vanligt
ställe. Endera förrättningsdagen må valet dock äga rum å tillgänglig
lokal inom annan del av kommunen eller distriktet, därest val förrättar en
med hänsyn till samfärdsförhållandena eller andra orsaker inom kommun
eller distrikt prövar detta erforderligt.
Riksdagens skrivelse Nr 185. °
3 §•
Utsätter valförrättare!! valförrättning- att äga rum annan lokal än
den sedvanliga, äge lian jämväl, där förhållandena sa påkalla, förordna,
att valförrättning å lokal, som senare användes, icke skall taga sm
början förrän å andra ''dagen efter nästföregående förrättnmgsdag, dock
att endera förrättningsdagen, på sätt i 1 § stadgas, skall vara en söndag.
4 §•
Där synnerliga skäl därtill äro, må beträffande kommun eller distrikt,
som i 1 § avses, valförrättaren utsätta valförrättningen att äga rum
jämväl å en påföljande tredje fön-ättningsdag å tillgänglig lokal inom
sådan del av kommunen eller distriktet, där förrättning icke å första
eller andra förrättningsdagen skall hållas.
Utsättes valet-jämlikt denna paragraf att äga.ruin jämväl å en tredje
förrättnmgsdag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.
5 §..
Valman vare oförhindrad att avgiva sin röst, vilken av de för valet
utsatta förrättningsdagar han helst önskar, å den för denna dag bestämda
lokalen.
6 §•
I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall
tydligt angivas, vilka dagar förrättningen skall hållas , samt å vilken
lokal förrättningen skall för varje särskild förrättnmgsdag äga rum. I
kungörelsen skall ock meddelas innehållet av 5 § av denna lag.
7 §•
Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka
valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga till—
lämpning med avseende å var och en av de dagar, å vilka enligt 1 4
§§ förrättning, som där avses, kommer att äga rum.
Å var särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,
valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter
i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet valkuvert,
inläggas dessa i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola
jämväl i protokollet avtryckas.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 184 — 185. 1263 21 2
o . Riksdagens skrivelse Nr 185.
Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen
för dagen.
För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till vederbörande
myndighet omslaget med valkuverten.
Samtidigt med valkuverten för sista förrättningsdagen insände han
samtliga protokoll för valet.
Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid anlitas, assureras.
8 §•
Pa vederbörande valförrättare ankomme att förordna, huruvida den
ovan i 1 § stadgade utsträckning av tiden för valförrättning skall äga
rum vid val av kommunalfullmäktige eller landstingsmän i köping-, som
bildar egen kommun, samt i sådan landskommun eller valdistrikt av
landskommun, som icke uppnått ett invånarantal av 3,000.
Finnes sådan utsträckning böra äga rum, skall i tillämpliga delar
gälla vad ovan i 2, 3, 5, 6 och 7 §§ stadgas.
Vid val av municipalfullmäktige äge vederbörande valförrättare förordna,
att^ den i 1 § stadgade utsträckning av valet skall äga rum, och
gälle i sådant fall i tillämpliga delar vad ovan i 5, 6 och 7 S§ föreskri
ves.
9 §''
Vid val av stadsfullmäktige eller av landstingsmän i stad äge magistraten
eller, där magistrat icke finnes, den för staden särskilt tillsatta
styrelse förordna, att valet samtidigt skall äga rum å flera lokaler, avsedda
för särskilda delar av staden eller av valkrets i 3taden.
Magistrat och stadsstyrelse äge även befogenhet att utsträcka val,
som i denna paragraf avses, att hållas under två på varandra följande
dagar. Förordnar magistraten eller stadsstyrelsen om sådan utsträckning
av val, gälle i tillämpliga delar vad ovan i 5 och 6 §§ samt i 7 S
första stycket stadgas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.
Stockholm den 7 maj 1921.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.