Riksdagens skrivelse Nr 170.
5
Nr 170.
Godkänd av första kammaren den It maj 1921.
Godkänd av andra kammaren den 11 maj 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i fråga om anordnande av en ambulerande
undervisning för landets jordbrukare.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 12.)
(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.)
Till Konungen.
Inom riksdagen har gjorts framställning i syfte att genom lantbruksstyrelsen
snarast möjligt utredning måtte komma till stånd rörande anordnande
under sommarhalvåret av en ambulerande undervisning för landets
jordbrukare, särskilt medelst anlitande av den vid lantmannaskolorna anställda
personalen.
Över motionen har vederbörande utskott inom riksdagen inhämtat
yttrande från Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
Riksdagen får till en början ‘erinra om, att hushållningssällskapen i
landet årligen sedan länge på skilda platser inom sina verksamhetsområden
låtit anordna några dagars teoretiska jordbrukskurser med föredrag av sällskapens
konsulenter m. fl. Enligt Eders Kungi. Maj:ts reglemente för de
med statsmedel understödda åtgärder till höjande av det mindre jordbruket
den 19 oktober 1911 kunna sådana längre eller kortare kurser genom hushållningssällskapens
försorg anordnas dels för en större allmänhet, dels för
särskilt antagna manliga elever, dels ock för särskilt antagna kvinnliga
elever. Statsunderstöd anvisas dessutom för undervisning, som avser att
främja det mindre jordbruket, men som icke på annat sätt kan komma i
åtnjutande-av dylikt understöd. Under 1918 — det senaste år, för vilket
statistik föreligger — förekommo kurser av nu ifrågavarande slag till ett
6
Riksdagens skrivelse Nr 170.
antal av omkring 240. Till kostnaderna, som uppgingo till 71,586 kronor,
Indrog staten med 45,450 kronor. Under år 1914 utgjorde antalet kurser
omkring 325, under år 1913 ungefär lika många. Under krisåren minskades
kursantalet, beroende dels på att hushållningssällskapens konsulenter
och andra tjänstemän voro upptagna av krigstidsangelägenheter, dels ock
på att det ansågs lämpligt och behövligt att anordna endagskurser med
orienterande föredrag i de mest brännande kristidsfrågorna. Intresset för
jordbrukskurserna synes nu derstädes hava avtagit.
Med undantag av vissa specialkurser, såsom trädgård skurser, konserveringskurser
och kurser i biskötsel, hava de kurser, som i det föregående
berörts, så gott som undantagslöst hållits under den kallare årstiden. Detta
är anledningen till att undervisningen fått en övervägande teoretisk läggning.
I förevarande motion framföres tanken, att, med ökat tillgodogörande
av de lärarekrafter, som finnas vid de statsunderstödda lantmannaskolorna,
under sommarmånaderna anordna kortare, ambulerande jordbrukskurser i
förening med praktiska demonstrationer. Riksdagen — som givetvis anser
en lämplig jordbruksundervisning vara av den största betydelse, och som
därför tilltalats av varje .strävan att giva denna undervisning i vårt land
en mera allmän omfattning och praktisk läggning — finner ett sådant
supplerande av nuvarande undervisningskurser för mindre jordbrukare värt
att tagas under omprövning. Visserligen torde oöverstigliga svårigheter
möta för vinnande av önskvärd anslutning till längre kurser under sommaren,
då ju jordbruksbefolkningen är så strängt sysselsatt; i landets nordligaste
delar avslutas icke vårsådden förrän under förra hälften av juni.
Men förslaget att anordna kortare kurser, i regel omfattande endast någon
dag under sommaren å den tid, som för varje ort kan vara lämplig, synes
vara väl förtjänt av att pröv.as. Just sommartiden är den tjänliga årstiden
med hänsyn till en del viktigare demonstrationer, som endast kunna utföras
under denna årstid, och som man vintertiden alltså måste sakna. Dessa
demonstrationer skulle mångenstädes underlättas genom förläggning till
sådana jordbruk, där lämpligt material för ändamålet förefinnes, och borde
genom exemplets makt vara ägnade att väcka ett förblivande och verksamt
intresse för tidsenliga och rationella bruknings- och byggnadssätt, redskap
och anordningar för övrigt. Sommarkurserna möjliggöra besök vid välskötta
egna hem, exkursioner å åker och äng; och om än sommmarerr i allmänhet
av angivna skäl i vissa avseenden är en mindre lämplig undervisningstid,
hyser riksdagen intet tvivel om, att en på detta praktiska sätt lagd undervisning
skall kunna bliva verkligt fruktbärande både för de jordbrukare,
som äro i behov av elementära kunskapér, och de mera försigkomna, vilka
behöva få praktisk kännedom om de nya rön, som framträtt, och om de
Riksdagens skrivelse Nr 170. ?
tekniska ock vetenskapliga hjälpmedel, som numera stå jordbruksnäringen
till buds. Sommarkurserna erbjuda också den fördelen, att denna undervisning
kan göras mera rörlig jämväl i så måtto, att den så att säga kan
uppsöka det jordbrukande folket, även i mindre grupper. En så anlagd
undervisning torde även kunna komma jordbruksarbetarna till godo, om den
anpassas efter deras fritider, och så hos dem befrämja yrkeskunskap och
arbetsintresse. Det synes icke heller alldeles uteslutet, att kurser av nu
ifrågavarande slag med fördel kunde tillgodogöras undervisningen i de yrkesbestämda
fortsättningsskolorna på landsbygden.
I fråga om begagnandet av lantmannaskolornas lärarekrafter för nu
berörda kurser vill riksdagen erinra om att många av lantbrukslärarna,
särskilt under de senaste åren, visserligen haft fullt arbete i offentlig tjänst
under sommarmånaderna, t. ex. vid statsinventeringen av odlingsjord, såsom
biträden till lantbruksingenjörerna och såsom insamlare av primäruppgifter
till jordbruksstatistiken m. in. Då emellertid dylika uppdrag äro av mer
eller mindre tillfällig natur och en del äro av den beskaffenhet, att de icke
vidare lära återkomma, anser riksdagen med hänsyn till lantmannaskolornas
i regel starkt begränsade undervisningstid, det vara värt att undersökas,
huruvida ej lantmannaskolornas lärarekrafter skulle kunna efter samråd med
hushållningssällskapen och dess konsulenter tagas i anspråk för en undervisning
av i det föregående antytt slag. Så mycket hellre vill riksdagen
förorda en sådan undersökning, som det synes uppenbart, att lantbrukslärarnas
arbete på detta område skäll kunna verka livgivande även på undervisningen
i lantmannaskolorna, dels genom den på självsyn grundade kännedom
om jordbrukets tillstånd och behov, som lärarna under kurserna få
tillfälle att inhämta, dels också genom de personliga förbindelser med jordbruksbefolkningen,
som vid kurserna kunna knytas. Vägande ekonomiska
skäl tala slutligen för att lantbrukslärarnas arbetskraft utnyttjas på sätt i
det föregående antytts.
• Åt lantbruksstyrelsen torde den utredning kunna anförtros, som är
nödvändig för ett exakt bedömande av förutsättningarna för och jämväl de
ekonomiska konsekvenserna av en jordbruksundervisning av här ifrågavarande
slag och av möjligheterna för lantbrukslärarnas anlitande för eu
dylik undervisning. Då motionärerna anvisat denna utredningsväg och icke
ifrågasatt tillsättandet av någon särskild kommitté, ansluter sig riksdagen i
denna del till deras förslag.
Med hänsyn till vad ovan anförts, får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes genom lantbruksstyrelsen snarast möjligt låta verkställa
utredning om anordnande under sommartiden av en ambulerande
undervisning, bestående av korta, med demonstrationer förenade kurser
8
Riksdagens skrivelse Nr 170.
eller föredrag, för landets jordbrukare, särskilt medelst anlitande av den
vid de statsunderstödda lantmannaskolorna anställda lärarepersonalen, samt
att Eders Kungi. Maj:t därefter måtte vidtaga de åtgärder, vartill utredningen
kan giva anledning.
Stockholm den 11 maj 1921.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, A.-il. 1*. A. NYMANS l?FTR. 1921.