Riksdagens skrivelse Nr 16.
1
Nr 16.
Godkänd av första kammaren den 27 januari 1921-Godkänd av andra kammaren den 27 januari 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.
(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 p. 2.)
Till Konungen.
Sedan 1919 års lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
proposition nr 346 till nämnda riksdag antagit såsom vilande förslag till
ändrad lydelse av §§ 12, 54 och 105 regeringsformen, §§ 38, 50, 55, 56
och 74 riksdagsordningen samt § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen, har
riksdagen vid numera företagen slutlig prövning för sin del godkänt och
antagit berörda förslag.
Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda
grundlagsparagrafer i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:
Regeringsformen.
§ 12.
Konungen äger ingå överenskommelse med främmande makt, sedan statsi
ädel däröver blivit hört. Sådan överenskommelse skall, där den angår fråga,
som riksdagen enligt denna regeringsform äger allena eller med Konungen
avgöra, eller, utan att angå sådan fråga, är av större vikt, framläggas för
riksdagen till godkännande; och skall i överenskommelsen intagas förbehåll,
varigenom dess giltighet göres beroende av riksdagens bifall.
Skulle i något fall rikets intresse kräva, att överenskommelse, som är
av större vikt men ej angår fråga, som riksdagen äger avgöra, varder
avslutad utan .riksdagens godkännande, må det ske, dock att i sådant fall
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 16—22. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 16.
den i 54 § omförmälda utrikesnämnd på sätt där stadgas erhåller tillfälle
att yttra sig, innan överenskommelsen ingås.
§ 54.
Vid varje riksdag skola kamrarna utse en nämnd av sexton ledamöter
att med Konungen rådpläga om ärenden, som angå rikets förhållande
till främmande makter. Rådplägning med denna utrikesnämnd bör i alla
utrikesärenden av större vikt äga rum före avgörandet. Då ärende förekommer
till behandling, skola alla tillgängliga handlingar och upplysningar
meddelas. De beslut Konungen fattar i ärenden, som varit föremål för
rådplägning med nämnden, värde delgivna dess ledamöter senast vid nästa
sammanträde.
Ministern för utrikes ärendena skall i början av varje riksdag och
sedermera så ofta omständigheterna det föranleda lämna nämnden en fraynställning
av de allmänna utrikespolitiska förhållanden, som kunna för riket
erhålla betydelse.
Nämndens ledamöter böra visa största varsamhet i avseende å meddelanden
till andra om vad vid yiämyidens sammanträden förekommit. I
fall, då Konungen eller den som i hans frånvaro leder förhandlingarna
prövar ovillkorlig tystnadsplikt vara av nöden, vare ledamöterna därtill förbimdna.
Ledamot skall första gången han deltager i sammanträde avgiva
försäkran om tystnadspliktens iakttagande.
§ 105.
Lagtima riksdags konstitutionsutskott åligger att äska de protokoll,
som uti statsrådet blivit förda. Sådant särskilt protokoll som i 9 § sägs
må dock äskas allenast i vad ayigår visst av utskottet uppgivet mål. Sker
det, pröve Konungen, huruvida, med häyisyn till rikets säkerhet eller andra
av förhållandet till främmande makt betingade, synnerligen viktiga skäl,
hinder möter för protokollets överlämnande till utskottet. Ej må protokollet
vägras, utan att utrikesnämnden erhållit tillfälle att yttra sig i ämnet.
Protokoll i kommandomål må kunna fordras endast i det som rörer
allmänt kända och av utskottet uppgivna händelser.
Riksdagsordningen.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet — — — omförmälda stadga.
2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av dit hänvisade frågor, som angå antingen stiftande, ändring,
Riksdagens skrivelse Nr 16.
förklaring eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar
om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen, om förvärvande
och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och flagga och om
allmänt kyrkomöte, eller och överenskommelser med främmande makter i
ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling.
3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll;
dock galle vad i 105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt
föreskrivet. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning av protoIwllen,
hos riksdagen anmäla de anmärkningar, vartill denna granskning
funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med anledning av gjord anmärkning
erforderliga åtgärd, så ock att, när av riksdagsman eller av
annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blivit väckt, att statsrådet
eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på obehörigt sätt
utövat, däröver, före frågans avgörande av riksdagen, avgiva yttrande,
därom är i regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer — — — vägrar proposition.
§ 50.
Den i 54 § regeringsformen omförmäla utrikesnämnd skall bestå
av åtta ledamöter från vardera kammaren. De skola inom sex dagar
efter riksdagens öppnande väljas på sätt om val till utskott är stadgat.
Sedan valet ägt rum, skall vardera kammaren i samma ordning utse
åtta suppleanter. Ledamot utövar sin befattning till dess nytt val förrättas
vid nästa riksdag, dock att ledamot, som avgår ur riksdagen
innan den tid, för vilken han blivit vald till riksdagsman, tilländalupit,
eller som utnämnes till statsråd, ej vidare skall anses tillhöra nämnden.
Förordnar Konungen om nya val till båda kamrarna eller den ena av dem,
behålle utan hinder därav nämndens ledamöter sina befattningar.
Suppleant må ej inträda såsom ledamot i annat fall än då ledighet
i nämnden inträffat. Beträffande den ordning, som vid inträde skall iakttagas
mellan suppleanterna, gälle enahanda bestämmelser som i fråga om
suppleants inträde i utskott. Ej må den, som. är suppleant, övervara
nämndens sammanträden.
Konungen sammankallar nämnden så ofta ärendena det fordra och leder
nämndens förhandlingar, när han är tillstädes. I Konungens frånvaro
föres ordet av statsministern eller om han ej är närvarande, av ministern
för utrikes ärendena. Andra statsrådsledamöter, så ock särskilde
sakkunnige må av Konungen tillkallas. Sekreterare hos nämnden förordnar
Konungen.
4
Riksdagens skrivelse Nr 16.
Skulle minst sex av nämndens ledamöter hos ministern för utrikes
ärendena göra framställning om rådplägning i viss uppgiven fråga, varder
nämnden sammankallad.
Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen
är samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är
samlad, utgår ersättning enligt de i 12 och 23 §§ bestämda grunder.
§ 55.
Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av
riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från
riksdags öppnande, dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom
fyrtio dagar från öppnandet och motion, som föranledes av kungl.
proposition, vilken efter öppnandet till riksdagen avlåtits, sist vid det
sammanträde, som infaller näst efter tio dagar från propositionens avlämnande
i kammare. I sistnämnda fall äge likväl kammare, därest den
med hänsyn till infallande helg eller ärendets synnerliga omfattningfinner
sådant nödigt, medgiva utsträckning av motionstiden, dock längst
till det sammanträde, som infaller näst efter tjugu dagar från propositionens
avlämnande, och må fråga härom ej väckas senare än vid
sammanträdet näst efter det, då propositionen avläts.
Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, må väckas
inom tjugu dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för
särskilt fall medgiva, att sådan motion även senare må väckas.
I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor,
som av redan inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under
riksdagen inträffad händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas,
så länge riksdagen är samlad.
Motion bör alltid skriftligen till protokollet avlämnas. Ej må i en
skrift flera mål av olika beskaffenhet sammanföras.
Konungens propositioner, så ock motioner i ämnen, som tillhöra ständigt
utskotts behandling, kunna icke till avgörande i kammare företagas,
innan utskott däröver avgivit yttrande. Angår motion annat ämne, och rörer
det ej kammaren enskilt, kan motionen ej utan remiss till utskott bifallas.
Frågor, som röra någondera kammaren enskilt, må genast avgöras.
§ 56.
Prövar Konungen lämpligt att i fråga, som angår rikets förhållande
till främmande makt, eller i annat ärende av större allmänt intresse meddelande
muntligen göres till riksdagen, tillkommer det statsrådsledamot, som
Konungen därtill förordnar, att i vardera kammaren framföra meddelandet.
Riksdagens skrivelse Nr 16. • 5
Ej vare ledamot av kammaren förmenat att yttra sig över vad sålunda
meddelats.
Konungen äger bestämma att i fall, som här avses, kamrarnas sammanträden
skola hållas inom lyckta dörrar.
§ 74.
Riksdagens valmän och nämnder, med undantag av utrikesnämnden,
fitse själva inom sig ordförande.
Tryckfrihetsförordningen.
§ 2.
4:o. I grund av — — som helst.
Vid föregående tillåtelse---— iakttagas:
Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och
kommandomål, eller statsrådets protokoll och handlingar, eller riksståndens,
eller utrikesnämndens, eller konstitutionsutskottets, rörande statsrådet,
eller banko- och riksgäldsverkens, eller banko- och statsutskottens,
eller revisorers över banko- och riksgäldsverken, rörande samma
verks hemliga ärenden, icke kunna före femtio år efter protokollets eller
handlingens datum till tryckning fordras, eller, utan vederbörandes tillstånd,
utbekommas. Utgivas sådana handlingar —---icke uppen
bara.
Stockholm den 27 januari 1921.
Med undersåtlig vördnad.