Riksdagens skrivelse Nr 137.
1
Nr 137.
Godkänd av första kammaren den 23 april 1921.
Godkänd av andra kammaren den 23 april 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
May.ts proposition med förslag till lag om utmätningsed
m. m.
(Första lagutskottets utlåtande nr 29.)
Till Konungen.
Genom en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 195, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och
lagrådet hållna protokoll, föreslagit riksdagen att antaga bl. a. nedan
omförmälda förslag till lag om utmätningsed.
Under åberopande av första lagutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 29, varav ett tryckt exemplar bifogas, får riksdagen, som
icke kunnat i oförändrat skick godkänna omförmälda lagförslag, anmäla,,
att riksdagen i anledning av ifrågavarande proposition för sin del antagit
följande
Lag om utmätningsed.
1 §•
Har vid utmätning bos gäldenär full tillgång till gäldande av skuld,
varför utmätningen skett, icke kunnat anträffas eller bar uppgiven tillgång
funnits tvistig eller av annan orsak ej kunnat strax till betalning
i laga ordning användas, vare gäldenären pliktig att, där borgenären
det äskar, upprätta skriftlig förteckning över sina tillgångar samt med
ed fästa förteckningens riktighet. Sådan ed kallas utmätningsed.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 137—139.
1049 21
2
Riksdagens skrivelse Nr 137.
2 §.
Vill gäldenären avlägga utmätningsed, oaktat yrkande därom icke
framställts, stånde det honom fritt.
3 §.
Den, som vill påkalla avläggandet av utmätningsed, skall göra
skriftlig ansökning därom hos konkursdomaren i den ort, där gäldenären
bör inför domstol svara i mål, som angå gäld i allmänhet. Vid ansökningen
foge sökanden i huvudskrift eller bestyrkt avskrift protokoll över
den utmätningsförrättning, som föranlett ansökningen. Göres ansökning
av gäldenär, skall vid ansökningen jämväl fogas förteckning över gäldcnärens
tillgångar.
Ansökning, som i första stycket sägs, må ej göras senare än sex
månader efter det utmätningsförrättningen ägde rum.
4 §‘
Finner konkursdomaren, att han enligt 3 § ej är behörig att taga
befattning med ansökning, som där sägs, eller har sökanden ej iakttagit
vad i samma paragraf föreskrives eller kan ansökningen av annan orsak
icke upptagas, meddele konkursdomaren genast beslut i överensstämmelse
därmed och teckne det å ansökningen.
5 §‘
Upptages ansökning, som gjorts av borgenär, skall förhör med
parterna hållas inför konkursdomaren å tid och ort, som av honom bestämmas.
Konkursdomaren teckne genast å ansökningen föreläggande
för gäldenären att inställa sig vid förhöret, beredd att avgiva förklaringöver
ansökningen, vid äventyr att uraktlåtenhet därutinnan ej utgör
hinder för målets avgörande. Nämnda äventyr skall utsättas i föreläggandet,
vilket ock skall innehålla erinran om att utmätningseden må
avläggas vid förhöret samt anmaning till gäldenären att, om han saknar
laga orsak att bestrida ansökningen, personligen infinna sig vid förhöret
för att med företeende av förteckning över sina tillgångar fullgöra
edgåugen. Borgenären vare pliktig att minst en vecka före den för förhöret
bestämda dagen tillställa gäldenären ansökningshandlingarna i
huvudskrift eller bestyrkt avskrift, så ock att sist vid förhöret till
konkursdomaren inkomma med sådant intyg, som ill kap. 38 § rättegångsbalken
sägs, rörande delgivningen och dagen därför samt återställa
ansökningshandlingarna eller inkomma med styrkt avskrift därav. Har
3
Riksdagens skrivelse Nr 137.
ej borgenären • vid förhöret inkommit med bevis, att delgivning skett
inom föreskriven tid, eller visat, att hinder för delgivningen mött, och
inställer sig ej gäldenären ändock vid förhöret, vare ansökningen förfallen.
Samma lag vare, där icke vid förhöret ansökningshandlingarna
återställts eller styrkt avskrift därav inkommit. Har borgenären visat,
att hinder för delgivning mött, utsatte konkursdomaren ny dag för förhör.
'' Skola, enligt vad i första stycket sägs, ansökningshandlingarna eller
avskrift därav eller delgivningsbevis tillhandahållas konkursdomaren, må
insändande ske med posten, och skall handling, som blivit sålunda insänd,
anses hava inkommit å tid, då den mottogs.
6 §''
- Över ansökning, som gjorts av borgenär, skall konkursdomaren
meddela beslut vid det förhör, varom i 5 § förmäles. Bestrider gäldenären
ansökningen, må dock konkursdomaren, om han på grund av
särskilda omständigheter finner det erforderligt, till rätten hänskjuta
frågan, om edgång skall äga rum. Har sådant hänskjutande skett, utsäde
konkursdomaren dag för målets handläggning vid rätten; och
åligge det parterna att utan särskild kallelse inställa sig vid rätten,
vid äventyr att parts utevaro ej hindrar nämnda frågas avgörande.
7 §•
Varder av borgenär gjort edgångsyrkande bifallet men kan eden
ej genast avläggas, meddele konkursdomaren beslut om tid och ställe,
då gäldenären skall, med företeende av förteckning över sina tillgångar,
inför konkursdomaren fullgöra edgången. Beslutet skall innehålla erinran
om den påföljd, som gäldenärens underlåtenhet att ställa sig beslutet till
efterrättelse enligt vad i 8 § stadgas kan medföra för honom.
År gäldenären häktad eller avlägset boende, må konkursdomaren
tillåta honom att fullgöra edgången inför den domstol eller konkursdomare,
som är närmast; är gäldenären sjuk, äge konkursdomaren låta
honom hemma i sin bostad avlägga eden.
År gäldenären ej personligen närvarande, då beslut, som i första
stycket sägs, av konkursdomaren meddelas, skall konkursdomaren låta
delgiva gäldenären beslutet. År borgenären ej tillstädes, skall han, så
vitt ske kan, av konkursdomaren underrättas om beslutet.
8 §''
Underlåter gäldenär av tredska eller eljest att inställa sig å tid och
ställe, som bestämts jämlikt 7 §, eller tredskas han att, med företeende
4
Riksdagens skrivelse Nr 137.
av förteckning över sina tillgångar, avlägga ed, som blivit honom förelagd,
må han efter omständigheterna hämtas eller genom häkte tillhållas
att fullgöra sin skyldighet.
9 §•
På konkursdomaren ankomme att förordna om vidtagande av åtgärd
enligt 8 §. Har gäldenär för tredska insatts- i häkte, skall konkursdomaren,
då anledning till gäldenärens kvarhållande ej längre är för
handen, genast förordna om hans lösgivande.
Varder gäldenären enligt vad ovan är stadgat hållen i häkte, skall
kostnaden därför gäldas av allmänna medel.
10 §.
Efter framställning av gäldenär, som på yrkande av borgenär förpliktats
att avlägga utmätningsed, äge konkursdomaren, där han finner
gäldenären tarva biträde vid upprättandet av förteckning över sina tillgångar,
förordna magistratsperson, landsfiskal, rättens betjänt eller annan
lämplig person att vid förteckningens upprättande tillhandagå gäldenären.
Gottgörelse till den sålunda förordnade skall gäldas av borgenären.
u §•
Har gäldenär gjort ansökning om att få avlägga utmätningsed,
bestämme konkursdomaren genast, när och var edgången skall, vid äventyr
att ansökningen varder förfallen, inför konkursdomaren fullgöras.
Bestämmelserna i 7 § andra stycket och tredje stycket sista punkten
skola därvid äga motsvarande tillämpning.
12 §.
Då utmätningsed skall avläggas, göre gäldenären först de tillägg
till den av honom upprättade förteckningen eller de ändringar däri, som
han må finna påkallade, och betyge därefter med. ed, att förteckningen
(med däri av honom gjorda tillägg eller ändringar) är riktig, så att ej
gäldenären veterligen någon tillgång blivit utelämnad.
13 §.
Har gäldenär avlagt utmätningsed, vare han ej pliktig att innan
tre år förflutit ånyo avlägga sådan ed, där det ej göres sannolikt, att
ny tillgång efter edgången tillfallit honom.
5
Riksdagens skrivelse Nr 137
Samma lag vare, då gäldenären avlagt bouppteckningsed i konkurs,
som avskrivits jämlikt 185 eller 186 § konkurslagen eller avslutats
genom slututdelning utan att icke förmånsberättigade borgenärer erhållit
full betalning. 1 nu sagda fall skall tiden räknas från det konkursen
upphörde.
14 §.
Konkursdomaren skall föra förteckning över gäldenärer, som avlagt
utmätningsed eller förpliktats att avlägga sådan ed men uraktlåtit att
fullgöra edgången. Förteckningen skall upptaga varje gäldenärs namn
och bostad, dag, då edgången fullgjorts, samt av rätten eller konkursdomaren
i ärendet meddelade beslut eller däri eljest vidtagna åtgärder.
15 §.
Över beslut, som konkursdomaren meddelat i fall, då sådant enligt
denna lag ankommer på honom, må klagan föras i hovrätten; dock
gånge beslutet, om ej gäldenären därigenom mot sitt bestridande förklarats
pliktig att avlägga utmätningsed, utan hinder av förd klagan i
verkställighet, där ej förbud däremot från hovrätten kommer.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1922.
Stockholm den 23 april 1921.
Med undersåtlig vördnad.