UTREDNING

ANGÅENDE

KLOCKARE ORGANIST- OCH KANTORS(KYRKOSÅNGAR)BEFATTNINGARNA -

EFTER NÅDIGT UPPDRAG UTGIVEN

GABRIEL THULIN

AVD. I

HISTORISK-STATEISTISK ÖVERSIKT

TRYCKT HOS

P. PALMQUISTS AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1919

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Avd. I.

Sid.

HNiorisk-statistisk översikt.

Historisk översikt ........................................................................... 1

1. Klockarinstitutionen ...................................................... 1

2. Organister...............................................................;.............. 7

3. Kantorer (kyrkosångare) ............................................................. !)

V. Kloekarpräster ............................................................;........... 9

5. Kvinnas behörighet till kloekar-, organist- eller kantors(kyrkosångar)befattning 10

6. Klockar- eller organistsubstitut...................................................... 10

Antal befattningar, deras olika slag m. m..................;........................... 11

Befattningshavarens benämning............................................ 17

Utbildning och kompetens............................................... 18

Kostnaden för utbildningen ............................................................ 26

Grunderna för upprättande av förslag ................................................ 27

Tjänståligganden........................................................ 29

I. Enligt lag eller av domkapitlen för särskilda stift utfärdade stadgar...... 33

1. Klockare ........................................................;............... 33

A. Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom ......... 33

a) Vård och tillsyn i allmänhet över kyrkan och dess lösa egen

dom, inventarieförteckning, borgensförbindelse..................... 33

b) Nycklarna till kyrkan och sakristian ................39

c) Åtgärder vid eldsvåda ................................................ 40

d) Kyrkans rengöring, städning och vädring etc...................... +1

e) Anskaffande av vin, ljus och oblater samt kyrkans upplysning

ävensom tillsyn över eldning ................ 43

f) Kyrkogård eller begravningsplats .......................;............ 44

g) Ringning och klämtning samt tillsyn över ringklockor och tornur 47

h) Ersättning för gjorda utlägg m. m. ,. .............................. 48

B. Beträffande allmän gudstjänst samt prästerliga förrättningar i och

utom kyrkan .......................................................:....... 49

C. Beträffande pastorsexpeditionen m. m........................... 57

a) I allmänhet ........................................ . .............i... 57

b) Antecknande av nattvardsgäster i........................... 57

c) Insamlande och uppbörd av kollektmedel samt uppbörd av av gifter

till kyrkan för sådant begagnande av hennes tillhörigheter,
varför särskild avgift är fastställd ................................. 58

d) Kyrkostämmor och kyrkorådssammanträden........................ 60

e) Verkställande av kallelser............................................. 60

f) Befordran av handlingar ............................................. 60

D. Beträffande undervisning, särskilt i sång .............................. 61

E. Utövande av uppsikt över kvrkobetjäningens fullgörande av dess

åligganden ................................................................. 6i

F. Allmänna föreskrifter om klockarens förhållande till pastor ...... 61

2. Organister ....................................................................... 62

A. Beträffande orgeln och dess vård....................................... 62

B. Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i eller

utom kyrka ............................................ 65

C. Utövande av uppsikt över orgeltramparen.............................. OH

3. Ledare av kyrkosången och sång vid prästerliga förrättningar utom

kyrka (kantorer, kyrkosångare) ............................................. 68

Sammanfattning av tjänståligganden enligt lag eller av domkapitlen för särskilda
stift utfärdade stadgar ............................................................. ~ 1

1. Klockare ................................................................. 71

Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom............... 71

Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i eller utom

kyrka............................................................................. 73

Beträffande pastorsexpeditionen in. m..................................... 75

Beträffande undervisning, särskilt i sång................................... 75

2. Organister....................................................................... 76

Beträffande orgeln och dess vård...........................................• 76

Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i eller utom
kyrka................................................................ 77

3. Ledare av kyrkosången och sång vid prästerliga förrättningar utom

kyrka (kantorer, kyrkosångare)............................................... 77

II. Tjänståligganden enligt för särskilda församlingar utfärdade instruktioner... 70

III. Tjänståligganden enligt de av pastorsämbetena år 1916 lämnade uppgifterna 87

Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom ..................... 87

Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i kyrka ......... 89

Beträffande gudstjänster och prästerliga förrättningar utom kyrka............ 91

Beträffande pastorsexpeditionen m. m............................................... 94

Beträffande undervisning i sång..................................................... 96

Sammanfattning, antal tjänstgöringstimmar å vårdag................................. 98

Biträde å pastorsexpeditionen ................................... 101

Kyrkoskrivare eller skrivbiträden .......................... 114

Avlöningsförhållanden........................................................................ 120

Allmän redogörelse ....................................................................... 120

Gällande avlöningsbestämmelser................................ 124

Löne- och krigstids(dyrtids)tillägg................ 126

Summa avlöningstillg&ngar............................................. 126

Avlöningstillgångarnas olika slag .......... 126

a) Statsbidrag................. 127

Sid.

b) Bidrag av enskilda ............................................................... 127

c) Avkastning av donationsfonder .................................................. 127

d) Anslag ur kyrkokassa............................................................ 127

e) Församlingsavgifter ............................. 128

Utdebiteringens storlek.......................... 128

Beskattningsbar inkomst.......................................................... 128

Invånarantalet och dess förhållande till utdebiteringen ..................... 129

Lönen för särskilda befattningar ...................................................... 129

Medeltalsinkomsten .................................................................. 131

Alderstillägg, personliga lönetillägg ............................ 132

Antal gudstjänsttillfällen ............................................................. 132

Inkomsternas beräkning ............................................................ 133

Avbränningar å lönen ................................................................ 133

Inkomster från församlingarna för särskilda uppdrag i tjänsten............... 134

Ersättning för enskilda tjänsteförrättningar ...................... 134

Avlönade bisysselsättningar ........................................... 136

Musikaliska bisysselsättningar .................. 136

Andra bisysslor......................................................................137

Inkomsterna i många fall otillräckliga.................. 138

Löne- och krigstids(dyrtids)tilläggen ojämnt fördelade............... 139

Ökningen i medeltalsinkomsten på grund av löne- och krigstids(dyrtids)-

tilläggen............................................ 139

Boställs- eller bostadsförmåner (hyresersättning)......................................... 141

1. Boställenas tillkomst och beskaffenhet....................... 141

Allmän redogörelse.................................................................... 141

Gamla Sverige .................................... 141

Skåne, Halland och Blekinge .......................... 152

Gottland ............................................................................. 154

Bohuslän och Jämtland........................................................... 156

Boställenas tillkomst................................................... 157

Upplåtna av kronan............................................................... 157

a) Vid reformationen i gamla Sverige indragna kloekarboställen, som

fått bibehållas av klockarna mot ränta................................. 157

b) Boställen i de forna danska och norska provinserna, till vilka kronan
har eller före upplåtelsen haft dominium med städsmålet..... 157

c) Jord från allmänning av krononatur.................................... 158

d) Annan jord.................................................................. 158

Kyrkor tillhöriga fastigheter.............................................,........ 160

Av församlingarna inköpta eller eljest till klockarna upplåtna fastigheter 164

a) Till skatte köpta kronohemman......i................................... 164

b) Andra fastigheter ............................ 165

Upplåtna från prästerskapets boställen ........ 166

Donerade av enskilda ........ 167

Jordar, avsatta vid skifte............... 169

Förändring i ecklesiastik indelning........................... 170

Sid.

Delning av kloekardistrikt ............................................ 171

Bo8tSllenas beskaffenhet........................... 172

Antal boställen........................................—.................... 172

< Särskilda jordeboksenheter ............................................... 173

Jordnatur........................................................................ 173

Räntefrihet ..................................................................... 173

Andra lägenheter...........................i.................... 174

Areal................................................................................. 174

Taxeringsvärde.............................................................;....... 174

Brukningssätt........................................,............................... 174

Avträdestid.......................................................—............... 176

Avsöndring för viss tid........................................................... 176

2. Abyggnader samt syner och besiktningar ....................................... 176

a) Åbyggnader ;..... ................:................................................. 177

Mangårdsbyggnad ........... 178

Ekonomibyggnader .......................;....................................... 180

Byggnads- och underhållsskyldigheten...............i.......................... 182

Hyresersättning.......................................... 182

b) Syner och besiktningar ....................................................‘..... 183

Ekonomiska besiktningar......................................................... 183 -

Laga syner.............................:............................................ 183

3. Skogsavkastningen................................................................. .184

Skog, för vilken hushållningsplan fastställts ...................................v.'' 185

Annan skog ......................... 186

4. Särskilda förhållanden i städerna................................ 187

Privilegierna och nådårsrätten (pensionering) .......................................... 190

1 insättning, avsked och tjänstledighet ........ .......................................... 195

Tillsättning................................................................. 195

Avsked ..................................................... 196

Tjänstledighet.............................................................................. 197

Med klockar-, organist- och kantors (kyrkosångar)befattningarna jämförliga befattningar
i Danmark och Norge ...................................... ............... 198

Danmark ............................. 198

Norge.................................,.;.................................................... 204

Bil. A. Instruktioner för befattningshavare i särskilda församlingar.................. 208

1. För klockaren i Masthuggsförsamlingen i Göteborg...............,.............. 208

2. För innehavaren av förenade organist- och kantorsbefattningen i Annedals

församling i Göteborg................................. 209

3. För klockaren, organisten och kantorn i Örgryte församling.................. 2tO

4. För klockaren vid Uppsala domkyrka............................,................ 211

Avd. 2.

Förslag till klockarinstitutionens omreglering.

Allmän redogörelse............................1.......... ''..____......... I

Sid.

1915 års förslag till lag angående kantorer (redogörelse paragrafvis)............,.x 9

Klockarinstitutionen samt privilegierna och nådårsrätten.............■.............. 14

Egenskap av tjänstemän, valbarhet till kyrko- och skolråd.............,......15

Befattningshavarens benämning...............................................17

Diakonien .................................................................................. 51

Pastors och kyrkorådets uppsiktsrätt över och förmanskap för kantor ......... 52

Biträde å pastorsexpeditionen samt statsbidrag till kantorernas avlöning............ 111

1908 års förslag till stadga för organister och kantorer.............................. 134

Förslag till ändrade bestämmelser angående kyrkomusikers utbildning ............ 144

Pensionering........................................................ 156

Bil. A. Skrivelse från Göteborgs stads organist- och kantorsförening m. m. ...... 160

Riktlinjer för ny lagstiftning.

Orgelverk i varje kyrka............................................................. 163

Kompetent organist........................................................................... 163

Samme person orgelspelare och ledare av kyrkosången .............................. 164

Bör benämnas kantor........................................................................ 164

Privilegieskvddet................................................ 164

Huvudvikten bör läggas på den kyrkomusikaliska verksamheten..................... 165

Kantor bör befrias från vaktmästargöromål ...................................... 165

Kantors ej kyrkomusikaliska uppgifter ................................................... 166

I vissa fall särskild befattningshavare för de ej kyrkomusikaliska bestyren ...... 166

Olika slag av kantorsbefattningar ......................................................... 167

Självständig kantorsbefattning........................................................... 167

Kantorsbefattningen bisyssla ............................................................ 167

Skolkantorsbefattning.................................................................. 167

Biträdande kantorsbefattning...................1..................................... 168

Tjänståligganden................................................ 169

Biträde å pastorsexpeditionen, kyrkoskrivare............................................. 178

Sammanfattande redogörelse lör kantorers tjänståligganden........................... 182

Substitut....................................................................................... 183

Förmanskap och inseende över kantor................................................. 183

Kompetensvillkor och examina......................................................... 184

Musikalisk kompetens .................................................................... 184

Undantag från de musikaliska kompetensvillkoren.................................. 187

Vikaries musikaliska kompetens................................................ 187

Övriga behörighetsvillkor............................................ 188

Kvinnlig kantor................................................... 188

Fördelning i kantorsdistrikt................................................................. 188

Förutsättningar för inrättande av olika slag av kantorsbefattningar.................. 191

Förening med avlönad befattning .............................................. 192

Bosättning utom distriktet............................................... 192

Avlöningsförmåner för olika slag av befattningshavare.............. 192

1. Bostads- eller boställsförmåner.............................................. 192

Bostadsförmån ....................... 192

Disposition av boställe till bostad med trädgårdsland föT kantor ............... 193

Sid.

Övriga boställen utarrenderas genom K. B. med domkapitlet..................... 193

Upplåtelse av löneboställe till kantor mot avdrag å lönen ........................ 194

I vissa fall annan ordning för utarrenderingen av löneboställe .................. 195

Försäljning eller utbyte av boställe ................................................... 195

Distriktets övertagande av löneboställe samt tillsynen därå........................ 195

Tjänstebostadens storlek och beskaffenhet, syn vid till- och avträde etc....... 196

Rättighet till ved och bränntorv från löneboställe ................................. 196

2. Den egentliga lönen ..................................................................... 197

Ålderstillägg .............................................................................. 197

Sättet för lönernas bestämmande ...................................................... 197

Minimilönens beräkning.................................................................. 199

Självständig kantorsbefattning ...................................................... 199

Skolkantors- och biträdande kantorsbefattningar ................................. 203

Höjning över minimilönen............................................................... 204

Större folkmängd och ekonomisk bärkraft ....................................... 204

Större antal gudstjänsttillfällen...................................................... 205

Skjutsersättning....................................................................... 205

Höga levnadskostnader............................................................... 205

Nedsättning under minimilönen......................................................... 206

Maximibelopp böra ej fastställas ..................................................... 206

Enskilda donationer o. dyl.. ............................................................ 206

Automatisk lönereglering i mån av penningvärdets fall ........................... 207

Dyrtidstillägg .............................................................................. 207

3. Ersättning för särskilda förrättningar ................................................ 208

Olika slag av avlöningstillgångar........................................................... 209

Boställena.................................................................................. 209

Skogsförsäljningsmedel ................................................................... 209

Kantorslönefonden för distriktet och dess inkomster................................ 210

Tvist, om fastighet etc. bör utgöra avlöningstillgång för kantor, hänskjutes till

Konungens avgörande..........................................''........................ 211

Församlingsavgifter........................................................................ 211

Grunden för fördelning mellan de till distriktet hörande församlingarna av för samlingsavgifterna

..................................................................... 211

Tid för utbetalning av lön i penningar m. m........................................ 211

Disposition av överskott å kantorslönefonden ........................................ 211

Åtgärder för utjämning mellan kantorsdistrikten ........................................ 212

Kan gemensam kassa bildas av överflödiga avlöningstillgångar?.................. 212

Bidrag av allmänna medel: av statsmedel eller från kyrkofonden................ 213

Utdebitering av visst belopp per beskattningsenhet i samtliga kantorsdistrikt... 215

Vikaries arvode.............................................................................. 215

Lönereglering för kantor .................................................................... 216

Löneregleringens innehåll................................................................ 216

Tiden för löneregleringens verkställande.............................................. 217

Särskild lönereglering för viss befattningshavare.................................... 217

Löneregleringsförslagets granskning och fastställelse................................. 217

Sid.

Tiden för löneregleringens giltighet, ändring i densamma och ny lönereglering 219

Personliga lönetillägg ............................................................... 219

Uppskov med löneregleringens tillämpning ....................................... 219

Redan tillsatt befattningshavares rätt att bibehållas vid förutvarande avlöningsförmåner
m. m............................................................. 219

Ny prövning av domkapitlet, dä skolkantorsbefattning blir ledig ............ 219

Laga av- och tillträdestid ............................................................... 220

Särskild organistbefattning............................................................... 220

Särskild klockar (kvrkofogde) befattning ...............................-.............. 220

Diakonala uppgifter (diakonbefattning) ................................................ 221

Tillsättning, tjänstledighet, tjänstgöringsbetyg och avsked ........................ 222

Tillsättningsrätt för enskild ................................................ 222

Förklarande av tills vidare antagen befattningshavare som ordinarie......... 222

Ansvar för fel i tjänsten ......................................................... 222

Pensionering ................................ 229

Icke territoriella församlingar ....... 224

Stad, som består av flera pastorat med gemensam ekonomi ..................... 224

Av den nya lagstiftningen föranledda författningsändringar........................ 224

Uppehållande genom vikarie av befattning, som blir ledig, innan ny lönereglering
fastställts ........................................................................ 224

Äldre bestämmelsers tillämpning, till dess ny lönereglering trätt i kraft ...... 224

Kyrkolag eller stadga..................................................................... 224

* — Historisk Statistisk översikt. Avd. l.

Förkortningar1).

Kyrkoordningar — Kyrkoordningar och förslag därtill före 1686, Avd. 1 och 2, I,
II, Sthlm 1872—1887.

Reg. R:ns årsbok — Regeringsrättens årsbok.

Torpson — Svenska folkundervisningens utveckling frän reformationen till 1842 av
N. Torpson, Sthlm 1888.

Wallquist = Ecclesiastique samlingar av O. Wallquist, 1788—1795.

Westling = Huvuddragen av den svenska folkundervisningens historia av B. G. W.
Westling, Sthlm 1900.

1908 års kornm. = Kommitterade, som på grund av nåd. bemyndiganden d. 14
juni och d. 6 sept. 1907 tillkallades för att inom ecklesiastikdepartementet.biträda vid
utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande kloekarinstitutionen.

1908 års förslag — Sistnämnda kommitterades förslag till lag angående reglering
av organisters och kantorers avlöning.

1915 års prom. = En av hovrättsrådet Ekman d. 7 jan. 1915 avgiven promemoria
angående kloekarinstitutionen.

1915 års sakk. = Sakkunniga, vilka d. 26 jan. 1915 tillkallades för att inom
ecklesiastikdepartementet biträda vid fortsatt utredning av frågan om ändrade bestämmelser
rörande kloekarinstitutionen.

Allm. sv. prUstföreningen = Allmänna svenska prästföreningen.

Sv. allm. folkskollärarförening = Sveriges allmänna folkskollärarförening.

Sv. allm. organist- och kantorsförening = Sveriges allmänna organist- och kantorsförening.

l) För övriga förkortningar, se den i Avd. 3 inftirda förteckningen över förkortningar.

Historisk översikt.

1. Klockarinstitntionen.

1 de svenska landskapslagarnas kyrkobalkar förutsattes, att för varje
församling eller kyrka jämte prästen skulle vara anställd en befattningshavare
med uppgift företrädesvis att under prästen hava närmaste vård
och tillsyn över kyrkan och dess lösa egendom, särskilt kyrkans skrud,
dopfunt och ringklockor, hava nycklarna till kyrkan, sörja för ringningen
samt i övrigt vara prästen behjälplig i hans ämbete, t. ex. med bärande
av bok och stola (kappa) i socknen o. dyl. I ä. Yästmannalagen Kr. B.
kap. 5 uttrycktes det i korthet så, att »han scal fyrstum i kirkiu vara
oc senstum u fara, han scal vada:! nökkla oc buss. Böndir sculu streengir
til klocku fa. Klockare skal ringla gen ba/>e quickum oc dö^urn». Då
sörjandet för ringningen av klockorna utgjorde ett av hans väsentligaste
åligganden, kallades han klockare. Förhållandet mellan församlingen, prästen
och klockaren angavs i flera lagar så, att det, varöver klockaren skulle
hava vård, av bönderna sattes prästen i händer och sedermera av denne
överlämnades till klockaren. Efter hand ökades väl klockarens åligganden x),
men synas de dock fortfarande i regel hava hållit sig inom de områden,
som angivits i kyrkobalkarna, vadan — bortsett från domkyrkorna, där en
högre prästman vanligen skötte en del av de klockaren eljest åliggande
göromålen 2) — den ställning, klockaren under katolska tiden åtminstone på
landsbygden intog, i det hela får anses hava varit en kyrkotjänares. Någon
uppgift för honom beträffande sången i kyrkan synes ej hava varit avsedd.
Denna sköttes och leddes av prästerskapet självt, i större församlingar
genom särskilda korpräster. Vid domkyrkorna ålåg ledningen av
kyrkokörerna och undervisningen i sång i regel en högre prästman, kallad
kantor 2).

Vid reformationen ansågs klockaren fortfarande behövlig för de 1

'') Se Hildebrand, Sveriges medeltid, D. 3, s. 168,169, och där införda äldre klockarinstruktioner.

*) Jfr ibra, D. 3, s. 139 f.

1 — K lockar utredningen. Afd. 1.

Historisk översikt.

sysslor, lian dessförinnan haft. I 1571 års kyrkoordning hänvisades beträffande
klockarna, deras val, ämbete och underhåll, allenast till kyrkobalkens
bestämmelser, vid vilka det borde förbliva, och lämnades mera
detaljerade föreskrifter endast för klockarna vid domkyrkorna *), särskilt
vad beträffade deras förhållande till domkyrkornas syssloman, som i regel
voro präster.

Yad gudstjänsten angick, medförde reformationen efter hand väsentliga
förändringar. Predikan skulle numera vara huvudsaken. De förutvarande
korprästerna avskaffades. Man hyste dock fortfarande intresse
för kyrkosången, särskilt menighetssången. Om dess ledning innehöll
emellertid kyrkoordningan ej några föreskrifter annat än för de städer,
där skolor funnos. I dessa skulle djäknarna om helgdagarna uppehålla
kyrkosången, såsom det hette i kyrkoordningen, »effter inge andre äro som
thet göra kunna, nemligha the chorprester, som förr haffuer varit sätt,
medh mindre åt förberörde chorprester åter komma i bruket igen, som väl
vore mögeligit» 2), och lämnades i kyrkoordningen tillika särskilda föreskrifter
om sångundervisningens bedrivande i skolornas) och om de uppgifter, som
särskilt med hänsyn till kyrkosången skulle åligga skolmästarna »och the,
som songen regera», i denna egenskap sedermera ofta kallade kantorer.

Med det intresse, kyrkan hade för undervisningens befrämjande, fick
klockaren emellertid efterhand en i viss mån ändrad ställning, som i sin
mån bidrog, att han kom att intaga en. annan ställning än förut till sången
vid gudstjänsterna.

Till en början synes, bortsett från skolorna i vissa större städer, ej
annan undervisning för folket hava förekommit än den, som lämnades i
hemmen och av kyrkan. I samma mån allt större krav ej endast från kyrkans
egen ståndpunkt måste ställas på denna undervisning, var det givet, att
kyrkoherden ej därvid kunde stå ensam. Efter hand anställdes i ett flertal
församlingar till hans hjälp kapellaner, med uppgift att jämväl biträda
vid undervisningen. Men i den mån sådan hjälp ej erhölls och särskilda
skolmästare ej heller anställdes, låg det närmast till hands att därvid,
liksom i reformationens hemland och våra grannländer, söka anlita prästens
medhjälpare i annat, nämligen klockaren, vare sig indirekt på det sätt att,
såsom i ett flertal fall redan tidigt skedde, särskilt i församlingar med högre

'') Kyrkoordningar, Avd. 1, s. 103.

*) Ibm, s. 95.

s) Ibm, s. 161 f.; jfr s. 95.

Historisk översikt.

klockarlöner eller goda klockarboställen, kapellaner övertogo klockarlönen
och bostället med skyldighet att sörja för klockartjärtsten och barnundervisningens
uppehållande, eller direkt, då man emellertid måste tillse, att
kloekarna hade därför erforderlig kompetens. Till en början vidtogos anordningar
i sistnämnda syfte allenast för särskilda stift. Vid prästmöte i
Strängnäs år 1618 beslöts sålunda, att i alla församlingar borde till klockare
antagas helst boklärda personer, framför allt prästmän, om det vore lägligt,
för att det måtte bliva bättre sörjt för ungdomens undervisning i katekesen
J). Vid präst möte i Västerås år 1621 uppmanade biskop Eudbeck
kyrkoherdarna i stiftet att skaffa bort de okunniga klockarna och i stället
antaga djäknar, vilka kunde såväl uppfylla klockarens åligganden som undervisa
församlingens barn 2). Exemplet följdes emellertid snart även i andra
stift, och, särskilt efter det med Sverige förenats danska och norska provinser,
där klockarna redan tidigt haft undervisningsskyldighet, blev saken
jämväl föremål för uppmärksamhet från regeringens sida. I prästerskapets
privilegier av d. 1 okt. 1675 ålades biskopar och superintendenter att tillse,
att inga andra personer antoges till klockare än sådana, som kunde undervisa
och lära ungdomen i socknen att läsa och skriva. Motsvarande stadgande
upptogs även i Empogragrii förslag till kyrkoordning, och blev klockarens
skyldighet härutinnan stadfäst genom 1686 års kyrkolag, som —
på samma gång den i korthet redogjorde för klockarens äldre åligganden,
vilka i det hela bibehöllos, sådana de efter hand utvecklats 3) — till dessa * •

*) Wallqvist, II s. 145.

J) Se vidare Torpson, s. 47 f., Westling, s. 70 f.

s) I biskop Laurelii förslag till kyrkoordning (Kyrkoordningar, Avd. 2, II, s. 369 f.) upptogos
såsom klockarens sysslor:

• År hans embete och plicht, åt han skal til alla högtider; söndagar, helgedagar och böndagar,
i rettan tijdh, efter som brukeligit är låta ringia och klemta heligsmål til söndagar, och stora bögtijdsdagar,
så och til bönen om afton och morgon. Såsom och i städer, hvarest sådan ordning är,
vara förplicktat åt stella timeklockan medh retta tijmar, efter åhrsens tijdh, holla bemälte timeklccka
och the andra reena, och hnar nogot feel på klockorna, och theras nödiga tilbehör finnes, som medh
kyrckiones bekostnat skal förfärdigas, så skola klockarena hafua ther acht uppå, och strax gifua thet
tilkenna, för än någon skada ther af kommer.

Skal han i rettan tijdh npläsa kyrckiodörena och achta på kyrckian, åt ther icke nogon oskickeligheet
sigh tildrager, och vara altijdh prestenom tilhanda uti kyrckian och gudstienstene, och sålunda
medh achtsamheet tiena til gudstiensten, och alla messor, efter thet sätt och vijs, som nu länge
hafuer varit i bruuk.

Han skal och vårda alt thet i kyrckian insatt är, blifuer kyrckio stulen för oläsne dörar, eller
vangömelse skul, böte igen skadan, om han förmå, eller the som för honom caverat hafua, och til
embetet fordrat.

Skal klockaren uti städerna och på landsbygden vel achta kyrckiones lenkläder, chorkåpor,
meesehakar, och all annor kyrckionnes klädnad, holla them reena, och icke låta them dunckna, möglas
eller ruttna, eller af möss bortskämmas, haar annorlunda skeer, vedergelle all skadan, och böte efter
som honom skäligt kan påleggias, och skadan är til. Han skal och låta skura kyrckiones tenn och
kopparkiärel, liusecronor och stakar, i synnerheet altijdh holla kalekarna reena; item, låta tvetta

Historisk översikt.

lack; skyldigheten att under kyrkoherdens inseende jämte kapellanen bedriva
barnundervisningen. För fullgörandet härav skulle klockaren vara
boklärd samt kunna sjunga och skriva, så att han däruti kunde undervisa
församlingens ungdom, lian tillhölls att med all flit driva barnaläran
och undervisa barneu i att läsa i bok, och finge han ej genom kyrkoherdens
enskilda tjänst hindras från den plikt, honom ålåge, att med all
flit och trohet driva barnaläran. I övrigt skulle han rätta sig efter den
förordning, som biskopen och konsistorium honom föreskreve. 1 de stadgar,
som med stöd av sistnämnda föreskrift sedan början av 1700-talet utfärdades
av domkapitlen för ett flertal stift, lämnades närmare föreskrifter
om klockarens undervisningsskyldighet, och inskärptes även av K. M:t vid
upprepade tillfällen, att ingå andra finge antagas till klockare än sådana,
som kunde brukas att lära ungdomen i socknen att läsa och skriva *).
Resultatet motsvarade dock ej förväntningarna. På sätt framgår av uppgifter,
lämnade på 1760-talet och i början av 1800-talet 2), skötte väl i
ett flertal församlingar, där ej på frivillighetens väg särskilda skolanordningar
vidtagits, klockare med eller, där klockarlönerna voro mera rikligst,
utan ersättning barnundervisningen. För många församlingar uppgavs
emellertid, att klockarna för undervisningen saknade all kompetens, eller
att de ej därtill både tid, eller att lönen var för knapp. Ofta voro klockarna
endsist drängar eller mindre bönder och hantverkare, som för sitt
uppehälle måste använda all den tid, klockartjänsten lämnade övrig.

Det visade sig ock snart, att man vid folkskoleväsendets omdanande
ej i nämnvärd grad kunde bygga på klockarens biträde, och detta fick även
sitt uttryck i 1842 års stadga angående folkskoleundervisningen i riket, varigenom
skyldigheten att anordna folkskolor och därför anställa kompetenta
lärare gjordes till en kommunal plikt. Väl medgavs det, att med församlingens
och kyrkoherdens bifall skollärare änst finge förenas med klockartjänst,
men gjordes därvid det förbehåll, att den, åt vilken dessa förenade befattningar
uppdroges, i första rummet skulle ägna sin tid och sina krafter åt

fönstren, afstryka dambet af inuren och fönsterbogarna, såsom och af stolarna i cboret och annorstädes
i kyrekian och serdeles tilsee och vackta, åt hualfvet icke lijder nogon skada af dråpp, eller
annor tyngd och orenligheet, huar utinnan kyrckiovachtaren och skall hjelpa honom.

Böör klockaren följa presten i socknebudh och annorstädes, der kyrekiones och församblingennes
tilstånd så fordrar.

År han förplicktat bära biskopens, prostens och sin kyrekioherdes bref, som kvrekiosaker angå,
til nästa klockare. Huilcket om han i rettan tijdh icke skyndar ifrån sigh, utan försummar thet, han
skal höta 16 öre sölfm:t.»

'') Se t. ex. prästerskapets privilegier d. 16 okt. 1723, p. 7, K. resol. d. 12 dec. 1734 på allmogens
besvär, § 78, K. br. d. 4 febr. 1824.

a) Se Torpson, s. 108 f., 184 f., Westling, s. 106 f., 244 f.

Historisk översikt.

skollärarkallet och, *så vitt nödigt prövades, genom särskild med kyrkoherdens
och församlingens samtycke utsedd och av honom avlönad persons
biträde, uträtta förefallande, till klockarbefattningen hörande göromål. Anledningen
till detta medgivande synes närmast hava varit en önskan att
bereda skollärarna bättre inkomster. I detta syfte föreskrevs, att den, som
innehade de förenade tjänsterna, finge uppbära de för båda tjänsterna anslagua
lönerna oavkortade, så vida de ej sammanräknade överstege visst
maximibelopp, men var dock även församlingens ekonomiska intresse tillgodosett
i församlingar med högre klockarlöner, då, om båda lönerna tillsammans
överstege nämnda belopp, det skulle stå församlingen fritt att avdraga
överskottet å folkskollärarlönen. Sedan skollärarlönerna ökats och
större statsbidrag beviljats, föranledde detta -— särskilt efter det att det år
1842 på prästerskapets önskan insatta villkoret om kyrkoherdens bifall för
tjänsternas förening1) år 1870 på riksdagens begäran upphävts — missbruk
från församlingarnas sida, vadan genom kungörelsen d. 31 dec. 1875
medgivandet att å folkskollärarlönen avdraga sådant överskott borttogs;
och då församlingarna fortfarande genom tjänsternas förening sökte minska
sina utgifter för skolläraren, infördes, bl. a. till förebyggande därav, genom
kungörelsen d. 4 maj 1894 eu förprövning genom domkapitlet. Beslut
om förening av tjänsterna skulle anmälas hos domkapitlet och därvid tillika
meddelas fullständig upplysning om de anslagna löneförmånerna, varefter
domkapitlet, med fästat avseende å de krav, som å vederbörande befattning
borde ställas, och därå, huruvida löneförmånerna vore tillräckliga till
avlönande av till äventyrs erforderligt biträde, skulle pröva och avgöra,
om föreningen tinge, så länge de uppgivna löneförmånerna utginge, äga
rum. Hade folkskollärarbefattning redan före det nämnda kungörelse trätt
i tillämpning i vederbörlig ordning förenats med klockarsyssla, skulle, när
befattningarna bleve lediga, församlingen, därest den fortfarande önskade,
att desamma skulle vara förenade, hos domkapitlet gorå motsvarande anmälan.

Iiedan från början blevo i åtskilliga församlingar skollärar- och klockartjänsterna
med kyrkoherdens bifall förenade, och hava församlingarna sedan
i allt större utsträckning begagnat sig av denna anordning med eller utan
domkapitlets godkännande 2).

Där sådan förening ej ägde rum, var det ej avsett, att klockaren
skulle fritagas från skyldigheten att vid behov lämna barnundervisning.
1 kungörelsen d. 29 sept. 1853 stadgades sålunda, att klockare, som icke

‘) Se Torpson, s. 307.
’} Se s. 14.

Historisk översikt.

blivit till skollärare antagen, skulle bibehållas vid den honom i kyrkolagen
ålagda skyldigheten att meddela barnundervisning, samt att om sättet och
ordningen för utövande av denna skyldighet församlingen ägde att med hänseende
till klockarens övriga göromål å kyrkostämma besluta, varest ock
skulle avgöras, i vad mån klockaren för sitt deltagande i undervisningen
skulle åtnjuta särskild ersättning ’). Detta stadgande har emellertid ej upptagits
i 1881 års eller nu gällande folkskolestadga, och faktiskt torde denna
skyldighet för senare tillsatta klockare få anses hava till följd av folkskoleväsendets
utveckling upphört, så vitt angår den egentliga skolundervisningen,
så att sådan skyldighet numera ej, åtminstone utan särskild ersättning,
åligger andra klockare än de, som på samma gång äro skollärare och i
så fall i sistnämnda egenskap 2).

Ehuru den egentliga barnundervisningen sålunda ej numera får anses
ingå i klockarens uppgift, hade dock strävandena att för detta ändamål
taga klockarna i anspråk utövat inflytande i andra avseenden, särskilt beträffande
kyrkosången. Liksom i stadsskolorna sången vid gudstjänsterna
under skolmästarens (kantorns) ledning sköttes av djäknarna, blev det även
för klockaren, vilken såsom barnlärare hade att undervisa barnen särskilt i
koralsång, en uppgift att leda barnens och på samma gång även menighetens
sång i kyrkan. I biskop Empogragrii förslag till kyrkoordning upptogs
bland kompetensvillkoren för klockare att hava gåvor av natur och
konst till att försvarligen sjunga psalmer och andra övliga sånger vid gudstjänsterna
samt, bland hans förpliktelser, att sjunga i kyrkan och lära socknens
ungdom å landet att sjunga psalmer. Om kyrkosången föreskrevs ytterligare,
att uti städerna, där det funnes trivial- eller barnskolor, skolmästarna
genom »hörare, notarios och djeknar» skulle hålla kyrkosången vid makt,
men att på landsbygden sången skulle vårdas genom kyrkoherden, kapellanen
och klockaren. Under sången skulle klockaren stå på någon ort mitt
i kyrkan och hålla den enfaldiga och olärda hopen rätt vid tonen, att församlingen
i »choren» och därutanför stämde överens3). I 1686 års kyrkolag
omnämndes väl ej ledning av kyrkosången särskilt bland klockarens
åligganden, men upptogs såsom kompetensfordran för honom att kunna * *)

*) Sedan Domk. i Lund fastställt Hjämarps församlings beslut angående klockarens skyldighet
att på angivet sätt och mot viss ersättning deltaga i barnundervisningen, fann K. M:t enligt utslag d.
17 maj 1861 ej skäl att i överklagade utslaget göra annan ändring, än att den klockaren tillkommande
ersättningen för varje dag, han lämnade den honom ålagda undervisningen, skulle utgå med 1 rdr rmt.

’) Om sångundervisning åt nattvards- eller skolbarn, se s. 76 f., 80, 96 f.

*) Kyrkoordningar, Avd. 2, II, s. 119, 264, 266. I en variant (s. 489) hette det, att klockaren
skulle tjäna vid gudstjänsten med sång, svarande till prästen efter handbokens lydelse.

Historisk översikt.

(

sjunga, så att lian däri kunde undervisa församlingens ungdom, och innehöllo
flertalet av de klockarinstruktioner, som utfärdades den närmaste tiden
därefter, föreskrifter om skyldighet för klockaren att, där särskild kyrkosångare
eller kantor ej anställts, leda sången i kyrkan.

2. Organister.

Efter hand hade emellertid förhållandena beträffande sången och musiken
i kyrkorna väsentligen förändrats, särskilt sedan orglar alltmer kommit
i bruk. Bär under katolska tiden orglar funnos i större kyrkor, framförallt
i domkyrkorna, torde desamma vanligen hava skötts av präster, i denna
egenskap kallade orgelspelare, sedermera orgelnister eller organister. Efter
reformationen bibehölls väl det fåtal orglar, som funnos i en del svenska
kyrkor, men man var till en början ej särskilt gynnsamt stämd för musik
med orgel eller andra musikinstrument vid gudstjänsterna. Huvudvikten
fästes vid, att församlingen med egen röst lovade, tackade och prisade Gud
genom gudliga psalmer och andliga lovsånger. »Orgespeel eller och andra
instruments klingande och bildande speel och solig» skulle, såsom det hette
i Laurelii förslag till kyrkoordning, nyttjas sparsamt ''). Här orglar förekommo,
torde desamma huvudsakligen hava fått användning för intonering
av sångpartierna samt vid utförande av självständiga musikstycken.

Under 1600-talet blev det emellertid alltmera brukligt, att även psalmsången
beledsagades av orgelspel, och anskaffades för detta ändamål i allt
större utsträckning orglar ej endast i städerna utan, särskilt från 1700-talets början, jämväl å landsbygden. Enligt Hiilplicrs funnos år 1773 i
nuvarande Sverige i landskyrkorna 387 och i stadskyrkorna 81 orgelverk2).

Efter nu lämnade uppgifter (tab. L) funnos år 1916 orglar i 2,239
kyrkor eller andra predikolokaler, orgelharmonier eller undantagsvis kammarorglar
i 318 (därav c:a 70 i särskilda kapell eller predikolokaler).
Bortsett från eu del mindre kapell, skulle dylikt musikinstrument då hava
saknats endast i 13 av de egentliga församlingskyrkorna3).

Då klockarna i regel icke kunde traktera orgeln, tjänstgjorde vid densamma
särskilda organister, om vilka redan i 1686 års kyrkolag stadgades,
att de skulle väljas av kyrkoherden och församlingen, som lönade dem,

'') Kyrkoordningar, Avd. 2, II, s. 223.

*) Hfllphers, A., Historisk avhandling om musik och instrumenter, särdeles om orgelverksinrättningen
i allmänhet, Västerås 1773, s. 300 f.

*) För flera av dessa uppgives, att åtgärder vidtagits for anskaffande av orgel. I en del fall
lånas musikinstrument från närliggande skola.

Historisk översikt.

allteftersom de därom kunde komma överens, men vid domkyrkorna borde
tillsättningen ske med såväl konsistorii som församlingens och kyrkoherdens
minne.

Särskilt i mindre församlingar var det emellertid ej möjligt eller lämpligt
att hava anställda olika personer för klockar- och organistgöromålen.
Hos K. M:t gjorde i anledning därav några riksdagsfullmäktige å allmogens
vägnar anhållan om en sådan författning, varigenom de klockare,
som ej ägde skicklighet att tillika förrätta organisttjänsten i landsförsamlingar,
där orgelverk funnes eller framdeles kunde bliva uppförda, måtte
förbindas att, mot någon billig pension, taga avsked, på det allmogen icke
skulle betungas med avlöning av två tjänstemän, vilkas sysslor rätteligen
borde vara förenade. Enligt nåd. brev d. 7 dec. 1809 fann K. M:t icke
för gott härtill lämna bifall. På samma gång förklarade K. M:t, att
någon allmän författning i detta ämne icke kunde vidtagas, utan att
frågan om förening av klockar- och organisttjänsterna framdeles liksom
förut komme att bero av församlingarnas eget beslut. I)å sedermera vid
folkskoleväsendets ombildning förening av klockarbefattning med skollärartjänst
till en tid gjordes beroende av kyrkoherdens samtycke, hemställde

1869 års riksdag, att K. M:t måtte undanröja det hinder av sådant
samtycke, som törefunnes för församlingarnas frihet att genom vederbörligt
kyrkostämmoboslut förena folkskollärar-, klockar- och organistsysslor,
varvid tillika åberopades, att i en kung!, resolution d. 20 juli 1794
rörande förening av klockar- och organistsysslorna i Östra Stenby församling
av Linköpings stift föreskrivits, att sådan förening ej finge ske
utan kyrkoherdens och församlingens gemensamma samtycke, emedan tillökning
i klockarens göromål kunde till pastors olägenhet lägga hinder i
vägen för klockaren att tillbörligen sköta tjänsten. Enligt beslut d. 2 dec.

1870 fann K. M:t, då hinder i lag ej mötte för vederbörande församling
att avgöra, huruvida folkskollärarbefattning finge med organistsyssla förenas,
riksdagens hemställan icke till något vidare yttrande av K. M:t föranleda.
Då sedermera, efter det villkoret om kyrkoherdens samtycke bortfallit,
ar 1894 för förening av folkskollärar- och klockarbefattning i stället
infördes en förprövning av domkapitlet, utsträcktes detta emellertid att
gälla jämväl förening av folkskollärar- och organistbefattning.

Ehuru inrättande av organistbefattning ej är i lag föreskrivet utan
ansetts beroende av församlingens beslut, hava efter hand organister eller
åtminstone orgelspelare anställts vid flertalet kyrkor, som hava orgel eller

Historisk översikt.

orgelharmonium, varvid församlingarna sökt i allt större utsträckning förena
denna syssla med klockarbefattning '').

3. Kantorer (kyrkosångare).

I och för sig medförde anställandet av en organist vid sidan av
klockaren ej någon förändring i dennes skyldighet att leda kyrkosången,
men synes dock efter hand, då organisterna voro mera musikaliskt utbildade
än klockarna, ledningen av sången, åtminstone vid de tillfallen då
orgel användes, alltmera hava övergått på organisten, vilket även fått sitt
uttryck i ett flertal av nu gällande stiftsstadgar 2). Endast i vissa större
städer hade, i anslutning till den gamla skolkantorsinstitutionen, för ledning
av sången särskilda personer anställts, benämnda kantorer (kyrkosångare).
Sedan emellertid år 1881 en särskild kyrkosångarexamen inrättats
och genom kungörelsen d. 8 dec. 1881 föreskrift meddelats, att sökande
till kyrkosångarbefattning skulle förete vid sådan examen erhållet betyg i
elementar- och kyrkosång, synes, ehuru kyrkosångarbefattningar ej omnämnas
i kyrkolagen, den uppfattning alltmera hava gjort sig gällande, att ledningen
av kyrkosången ej utan vidare inginge i klockar- eller organistbefattningen,
utan att särskild kyrkosångarbefattning borde inrättas, som dock
kunde vara och i regel jämväl blivit förenad med klockar- och organistbefattningarna
eller endera av dessa 3).

4. Klockar präster.

På sätt förut nämnts, hade i ett flertal fall redan tidigt, särskilt i
församlingar med högre klockarlöner eller goda klockar boställen, en kapellan
övertagit klockarlönen och bostället med skyldighet att sörja för klockartjänsten,
i vissa trakter, särskilt i Dalarna, hade kyrkoherden övertagit
klockarbefattningen med lönen och i Lunds stift, där kapellansbeställningar
i allmänhet saknades, hade den praxis utbildats, att prästmän finge söka
och innehava klockarbeställningar, vilken rättighet med viss begränsning
bekräftades genom kungl. brevet d. 6 okt. 1820. I en del fall har väl
denna förening av klockar- samt kapellans- eller kyrkoherdebefattning bibe:
hållits även vid de löneregleringar, som ägt rum enligt förordningen d.

*) Se s. n f.

*) Se s. 77 f.

•) Se s. 11, 23.

2 -- Klockarutrtdmngen. Afd. 1.

Historisk översikt.

11 juli 1862, men då dylik förening torde komma att upphöra vid regleringarna
enligt 1910 års prästlöneregleringslag, har närmare redogörelse
beträffande villkoren för sådan förening ej ansetts erforderlig, liksom ej
heller för klockarprästbefattningarna i Lunds stift, då 1820 års nåd. brev
numera i huvudsak synes hava trätt ur bruk *).

5. Kvinnas behörighet till klockar-, organist- eller kantors(kyrkosångar)befattning.

Klockar- och organisttjänsterna kunde tidigare innehavas allenast av
män. Då genom kungörelsen d. 21 okt. 1859 förordnades, att vad i
folkskolestadgan funnes föreskrivet i avseende å lärare vid folkskolorna,
även skulle äga tillämpning på kvinna, gjordes undantag för vad som vore
stadgat angående förening av folkskollärar- och klockartjänst, och upptages
motsvarande stadgande i § 34 av gällande folkskolestadga. Genom kungörelsen
d. 8 mars 1861 föreskrevs emellertid, att till förestående av
organistbefattning, där denna ej vore med klockarsyssla förenad, vederbörande
ägde att antaga kvinna, som fullgjort, vad författningarna i övrigt
stadgade för kompetens till sådan befattning, och har i senare tid K. M:t
i ett stort antal fall i dispensväg medgivit kvinna att söka klockarbefattning,
i regel dock endast i viss församling eller i visst eller vissa stift 2).

6. Klockar- eller organistsubstitut.

Då klockar- eller organistbefattning förenats med folkskollärartjänst,
bör, på sätt ovan nämnts, så vitt nödigt prövas, befattningshavaren, genom
särskild, med kyrkoherdens och församlingens samtycke utsedd och av
honom avlönad persons biträde uträtta förefallande till förstnämnda befattningar
hörande göromål. En motsvarande skyldighet att hålla klockarbiträde(substitut)
för det huvudsakliga av klockargöromålen har sedan
gammalt även ansetts åligga de s. k. klockarprästerna, och föreskrives i
en del av klockar stadgarna, att om kvinna blivit antagen till klockare eller
organist och efter kyrkorådets prövning det befinnes, att vissa göromål, som
annars åligga klockare eller organist, icke böra av henne utföras, hon skall
vara skyldig att på egen bekostnad och under sitt ansvar låta verkställa
dem av en person, som av pastor efter kyrkorådets hörande godkännes 3).

*) Se s. 16.

*) Se s. 16, Avd. 2. s. 97 f.

*) Se s. 16.

Antal befattningar, deras olika slag m. m.

Antal befattningar, deras olika slag m, m.

På sätt framgår av tab. A och C, funnos år 1916 i hela riket med
dess 1,410 territoriella pastorat och 2,537 territoriella församlingar (moder-,
annex- och kapellförsamlingar) 2,434 klockar-, organist- eller kantors(kyrkosångar)befattningar.

Efter gällande bestämmelser är församling skyldig anställa klockare,
vilket även påkallas av den klockare enligt lagen d. 14 okt. 1898 ålagda
skyldigheten att vid förfall för pastor verkställa lysning etc. Inrättande av
organistbefattning anses däremot, på sätt ovan nämnts, även där orgelverk
tinnes, vara beroende av församlingens beslut, och gäller detta jämväl den
i kyrkolagen ej omnämnda kantors(kyrkosångar)befattningen. Tidigare
synes särskild kantor(kyrkosångare) endast undantagsvis hava anställts
( huvudsakligen i större städer), utan utgick man från, att kyrkosången
skulle ledas av klockaren eller eventuellt av organisten. Sedan emellertid
år 1881 en särskild kyrkosångarexamen inrättats, har, efter vad förut erinrats
*), den uppfattning alltmera gjort sig gällande, att ledningen av kyrkosången
ej utan vidare inginge i klockar- eller organistbefattningen, utan
att särskild kyrkosångarbefattning borde inrättas. Vid såväl reglering av
lönerna för som tillsättning av ifrågavarande befattningshavare har i enlighet
därmed i många fall iakttagits, att kyrkosångarbefattningen särskilt
upptagits, även där den avsetts skola vara förenad med klockar- och organistbefattning.
Detta har dock, på sätt framgår av de av pastorsämbetena
lämnade uppgifterna, ej skett konsekvent, och hava därför, där klockar-,
organist- och kyrkosångarsysslorna äro förenade, även om innehavaren tillsatts
jämväl som kyrkosångare, befattningen i tab. A betecknats allenast
såsom klockar- och organisttjänst, likväl med angivande i kol. 19 av särskild
avlöning för kyrkosångare, om sådan bestämts. Där klockar- och
organistbefattningama innehavas av särskilda personer, har däremot försök
gjorts att angiva, med vilken av dessa befattningar ledningen av kyrkosången
skall anses förenad.

*) Se 8. 9.

Antal befattningar, deras olika slag m. m

Såsom huvudregel torde kunna uppställas (se tab. C), att klockar-, organist-
och kantors(kyrkosångar)befattningarna äro förenade (i 1,994 distrikt).
I många församlingar finnes dock allenast klockarbefattning eller klockaroch
kyrkosångarbefattning, med skyldighet i 67 fall för innehavaren att,
där orgelverk anskaffats, med eller utan ersättning spela detta. Genom sistnämnda
anordning har man sökt undvika, att för sökande till befattningen
skulle behöva uppställas fordran på avlagd organist- och kyrkosångarexamen
eller åtminstone fordran på avlagd organistexamen. A andra sidan har i ett
ej ringa antal församlingar (c:a 20), sedan efterhand den icke musikaliska
delen av klockarens verksamhet i allt större utsträckning övertagits av
pastor, kyrkovärdar eller kyrkobetjäningen, befattningen förklarats ledig
allenast såsom organist- eller organist- och kantors(kyrkosångar)befattning.
Så har bl. a. skett i Norrköpings S:t Olai församling. Vid kyrkostämma
år 1901 beslöt emellertid församlingen uppdraga åt organisten och kantorn
att fungera såsom klockare med den skyldighet, 1898 års lag föreskreve
och K. M:t framdeles kunde bestämma, och torde väl även eljest organist
eller kantor(kyrkosångare) i församling utan särskild klockare få anses behörig
att fullgöra åtminstone klockarens skyldighet enligt 1898 års lag.

I 92 distrikt hava klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningarna
uppdelats på olika personer, med i 15 fall tre samt i de övriga
två innehavare, varvid kantors(kyrkosångar)befattningen än utbrutits till särskild
befattning, än sammanförts med klockar- eller organistbefattningen (so
tab. E :). Yad angår större församlingar, särskilt stadsförsamlingar, synes
dylik uppdelning huvudsakligen hava föranletts av intresse för kyrkomusikens
höjande, ävensom därav, att i sådana församlingar klockarens ej musikaliska
uppgifter ofta efterhand fått den omfattning, att de i huvudsak ansetts
kräva en särskild persons hela arbetstid. För mindre församlingar åter
torde anledningen till uppdelningen av tjänsterna väsentligen hava legat
däri, att tjänstgörande klockaren ej haft erforderlig kompetens för orgelns
skötande eller ledningen av kyrkosången.

Där i ett pastorat jämte moderförsamlingen finnas en eller flera annexförsamlingar
med särskilda kyrkor, har i Lunds stift samt Hallandsdelen
av Göteborgs stift sedan danska tiden iakttagits, att samtliga församlingarna
i regel haft gemensam befattningshavare, som i likhet med prästerskapet
fullgjort sin syssla medelst duplicering eller undantagsvis tripplicering. 1
Lunds stift är detta ännu fallet i 140 samt i Hallandsdelen av Göteborgs
stift i 21 pastorat (se tab. D). För övriga Sverige synes huvudregeln för

'') I ett fall 2 klockar- och organistbefattningar.

Antal befattningar, delvis olika slag m. m.

sådana fall sedan gammalt hava varit, att envar församling haft sin befattningshavare.
Detta är där fortfarande det allmänna, och förekomma allenast
33 fall, då två, undantagsvis tre eller fyra till samma pastorat hörande
församlingar med särskilda kyrkor hava gemensam befattningshavare !).

I ej så få fall har, särskilt i senare tid, sådan förändring vidtagits,
att två eller tre församlingar, som haft gemensam befattningshavare, beslutat
för vardera församlingen anställa särskild befattningshavare, vars
befattning i allmänhet förenats med skollärareänst. Tidigare synes man
hava utgått från, att en sådan ändrad anordning kunde, åtminstone om
församlingarna därom vore ense, av dem genomföras på egen hand2 3), men
efterhand har den uppfattningen gjort sig gällande, att därför erfordrades
K. M:ts bifall, åtminstone om församlingarna haft gemensamma klockarboställen
eller andra gemensamma avlöningstillgångar s), och har även eljest
frågan i allmänhet underställts K. M:ts prövning 4).

Där två eller flera till ett pastorat hörande församlingar förenat sig
om gemensam kyrka, vilket i stor utsträckning är fallet, hava de i allmänhet
gemensam befattuingshavare. Finnas i en församling två eller flera
självständiga kyrkor, är i regel vid vardera kyrkan anställd särskild befattningshavare,
varvid emellertid stundom den anordningen vidtagits, att
endast befattningshavaren vid den ena kyrkan (huvudkyrkan) är klockare,
under det vid de andra inrättats allenast organist- eller kantors(kyrkosångar)-befattning. I ett par fall är dock för flera kyrkor i en församling anställd
gemensam befattningshavare, som i så fall får avlöna biträde i den kyrka,
där han ej själv kan tjänstgöra.

\ ad ovan anförts gäller närmast moder- och annexförsamlingar. Där
inom pastorat eller församling finnes kapellförsamling, har i några fall
befattningshavaren i moderförsamlingen jämväl att, med eller utan biträde,
tjänstgöra i kapellförsamlingen, men i regel har för denna anställts särskild

*) I ett par fall är det två pastorat, som hava gemensam befattningshavare, beroende därpå,
att vid utbrytning av församling till särskilt pastorat den för det odelade pastoratet tillsatte klockaren
etc. under sin tjänstetid fått bibehålla befattningen. I ett pastorat (Hassle) ansvarar befattningshavaren
i moderförsamlingen även för de 3 annexförsamlingarna, men äro enligt gammal hävd skollärarna
där hans vikarier, avlönade av församlingarna.

*) Jfr K. br. d. 31 aug. 1866 ang. Järrestad.

3) Ehuru boställen funnos i såväl Allerums som Fleninge församlingar, vilka haft gemensam
klockare, förklarade K. M:t enligt nåd. br. d. 16 okt. 1885 sistnämnda församling icke kunna lagligen
förvägras anställa särskild klockare. Se vidare s. 170 f.

4) Där ansökning gjorts om delning av klockartjänst, har K. M:t emellertid i många fall förklarat
hinder därför ej mota. I allmänhet synes K. M:t hava ingått i prövning av klockarlönens tillräcklighet
efter delningen. Däremot har, särskilt i senare tid, frågan om befattningarnas förening
med skollärartjänst ansetts böra ankomma på sedermera skeende prövning av Domk.

14 Antal befattningar, deras olika slag m. m.

klockare, organist och kyrkogångare eller åtminstone organist (orgelspelare)
eller kyrkogångare.

Ofta finnas i territoriell församling, utom församlingskyrkan, mindre
kapell eller andra predikolokaler, där allmänna gudstjänster hållas. Stundom
biträder befattningshavaren vid församlingskyrkan, med eller utan särskild
ersättning, även vid dessa gudstjänster. I en del fall har vid dylikt
kapell eller predikolokal anställts särskild klockare, organist och kyrkogångare
eller vanligare allenast organist (orgelspelare) eller kyrkogångare,
ofta avlönad av enskild. Men i allmänhet hava stadigvarande anordningar
för kyrkomusiken i sådana kapell eller predikolokaler ej vidtagits, eller,
om visst mindre anslag därför beviljats, detta anslagits under sådana former,
att den tjänstgörande ej kan anses innehava viss tjänst utan allenast
fullgöra ett tillfälligt uppdrag. I många fall uppgives, att kyrkomusiken
skötes av pastor eller av frivilliga krafter utan ersättning1).

Av ovanberörda 2,434 klockar-, organist- eller kantors(kyrkosångar)-befattningar äro, inräknade 26 befattningar som innehavas av pensionerade
folk- eller småskollärare, 1,874 förenade med lärarbefattning, vanligen i
folkskola, men i 12 distrikt i småskola och i ett vid seminarium (se tab. C 2).

För förening av klockar- eller organistbefattning med folkskollärartjänst
har, på sätt ovan nämnts, sedan år 1894 domkapitlet tillagts eu
förprövning, som bl. a. skall avse avlöningens storlek. I många församlingar
har emellertid, även där tillsättningen skett efter nämnda år, församlingen
underlåtit hänskjuta frågan om tjänsternas förening till domkapitlet.
I andra fall åter har förnyad prövning av församlingen påkallats
varje gång tjänsten ånyo blivit ledig.

Där i vederbörlig ordning, d. v. s. med myndighets tillstånd, blivit
bestämt, att med folkskollärarbefattning må förenas klockar- eller organistsyssla,
gäller enligt stadgan d. 4 maj 1894, att, om den, som antagits till
sådan tjänst, avgår från en av de i samma tjänst ingående befattningar,
han skall vara pliktig att samtidigt frånträda den eller de övriga. Denna
regel torde i allmänhet vara tillämplig även, där myndighets tillstånd ej
lämnats, men hava dock av nuvarande befattningshavare särskilt en del,
som tillsatts före år 1894, fått sina tjänster under sådana villkor, att

l) Härom se vidare s. 91 f.

a) Häri hava inräknats en del fall, då myndighet lämnat tillstånd till tjänsternas förening, men
denna ej omedelbart kunnat träda i kraft, utan av olika anledningar tillfällig anordning måst vidtagas
för befattningens uppehållande. Vanligaste anledningen därtill har varit, att innehavaren av
den skollärarhefattning, med vilken förening skolat ske, ej ägt erforderlig kompetens. I sådana fall
har ofta, även utan vederbörligt tillstånd, den ej kompetente skolläraren antagits till vikarie. Där
kompetent sökande till de förenade tjänsterna ej anmält sig, har i flera fall vardera platsen tillsatts för sig.

Aiital befattningar, deras olika slag in. m.

de ej vid avgäng från lärartjänsten synas vara skyldiga avträda klockareller
organisttjänsten.

Där skollärar- samt klockar-, organist- eller kantors(kyrkosångar)befattningarna
förenats, tjänstgör skolläraren i regel allenast i en församling eller
vid en kyrka. Bland befattningshavarna i de pastorat, där befattningen
är gemensam för två eller flera församlingar, förekomma emellertid 30
folkskollärare, och av dessa hava 18 helt eller delvis att duplicera (se tab. D).
I några församlingar biträder klockaren-skolläraren, med eller utan särskild
ersättning, jämväl vid gudstjänster i annan predikolokal än församlingskyrka.
Särskilt är detta fallet, där gudstjänsten hålles i hans egen skola.
^ id gudstjänster i skola synes eljest det allmänna vara, att lärarpersonalen
å platsen biträder, någon gång mot, men vanligen utan ersättning.

På förfrågan, om föreningen av klockar-, organist- eller kantors(kyrkosangar)befattning
med lärartjänst medfört avsevärda olägenheter från kyrkans
eller skolans synpunkt, har i allmänhet av pastorsämbetena lämnats nekande
svar. Endast c:a 25 av dessa hava ansett sådana olägenheter föreligga,
väsentligen från kyrkans, men delvis även från skolans synpunkt. I förstnämnda
avseende har särskilt framhållits, att skolläraren ej hade erforderlig
tid för utveckling av kyrkosången och för biträde å pastorsexpeditionen,
samt att svårigheter för honom mötte att biträda vid förrättningar å vardagar.
En pastor påpekar, att olägenheterna vore vida större, än en flyktig
betraktelse gå ve vid handen; en annan, att följden av föreningen blivit,
att han i själva verket ej hade någon klockare. Från skolans synpunkt
har särskilt erinrats om olägenheterna av avbrott i skolundervisningen vid
tjänstgöring å vardagar. I eu del yttranden har påyrkats, att förening med
skollärartjänst i varje fall ej borde medgivas i städer eller större församlingar.

Av städerna hava eu del i senare tid bildade ej i ecklesiastikt avseende
skilts från vederbörande landsförsamlingar, ur vilka de utbrutits. I
ett par av dessa städer, som hava egna kyrkor, finnas dock särskilda befattningshavare.
Östhammar, Tidaliolm, Huskvarna, Oskarshamn, Hässleholm,
Ängelholm, Strömstad ocli Haparanda utgöra annexförsamlingar med landsförsamling
som moderförsamling. Av dessa senare städer hava Östhammar,
Huskvarna, Oskarshamn och Strömstad särskilda befattningshavare, de övriga
befattningshavare gemensam med moderförsamlingen. En del städer äro
uppdelade i två eller flera pastorat med särskilda befattningshavare. Skanör
och Falsterbo hava gemensam befattningshavare.

Övriga städer utgöra en var ett pastorat för sig eller jämte eu eller
flera annexlandsförsamlingar. I ett flertal fall har därvid annexförsamling

It! Antal befattningar, deras olika slag m. m.

gemensam kyrka och i så fall även gemensam befattningshavare med staden.
Där annexförsamlingen åter bär egen kyrka, är för denna, med undantag
för Maglarps till Trälleborgs stad hörande annexförsamling, anställd särskild
befattningshavare.

I 47 distrikt, däri stad ingår, hava klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningarna
uppdelats på olika personer med i 15 fall tre
samt i de övriga två innehavare, varvid kantors(kyrkosångar)befattningen
än utbrutits till särskild befattning, vanligen benämnd kantorsbefattning !),
än sammanförts med kloekar- eller organistbefattningen (se tab. E). Särskilt
för större städer synes i senare tid den uppfattningen alltmera hava gjort
sig gällande, att det vore lämpligast tillsätta särskild klockare samt med
varandra förena organist- och kantorsbefattningarna, med eller utan anställande
av särskild försångare. Härigenom undvikas de slitningar, som
eljest lätt kunna uppkomma mellan kantor och organist. För töreningen
av kantorsbefattningen med klockartjänsten, på sätt skett i flera församlingar
i Stockholm, har åter åberopats den fördel, som läge däri, att kantorn
och organisten i så fall vid behov kunde vikariera för varandra.

I 32 distrikt, i vilka stad ingår, är klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningen,
eller om den uppdelats på flera innehavare,
åtminstone eu av dessa befattningar förenad med folkskollärartjänst (i en
stad med seminarielärartjänst). I 3 städer innehaves befattningen av pensionerad
folkskollärare.

Att kyrkoherde innehar klockarbeställningen är numera endast fallet
i 2 pastorat (Nås och Jama), och återstår i övrigt allenast en klockarprästbeställning,
den med pastoratsadjunktsbefattningen i Kiaby förenade i Ivö
och Kiaby (Lunds stift 2).

Efter lämnade uppgifter skulle för närvarande finnas 92 kvinnliga
befattningshavare, därav 59 anställda vid folk- eller småskolor. Av dessa
bestrida 63, därav 29 oexaminerade, klockar- eller klockar- och organistbefattning.
Av återstående 23, som innehava organist- eller organist- och
kyrkosångar- eller orgelspelarbefattning, skulle 14 vara oexaminerade. Anledningen
till att så stort antal äro oexaminerade, torde delvis ligga däri,
att åtskilliga allenast såsom vikarier eller eljest mera tillfälligt uppehålla
ledig befattning, eller att platsen tillsatts endast som klockar- eller klockaroch
orgelspelarbefattning.

I det fåtal fall, där klockarbefattningen ännu är förenad med präster -

'') Någon gång kördirigent- eller fbrsångarbefattning.
Se K. br. d. 19 mars 1888.

Antal befattningar, deras olika slag m. m.

lig beställning, iakttages fortfarande befattningshavarens skyldighet att,
där så erfordras, hålla substitut eller bidraga till dettas avlöning",1). Men
eljest synes, bortsett från sådana fall, då duplicering eller tripplicering
förekommer och gudstjänsterna äro så anordnade, att befattningshavaren
ej själv kan tjänstgöra i samtliga kyrkor, ävensom från Visby stift, ständiga
substitut numera endast undantagsvis förekomma, utan klockarenskolläraren
eller kvinnlig klockare i förekommande fall anskaffa och bekosta
hjälp av mera tillfällig art, t. ex. för sång vid begravning å vardagar eller
för sådana ej till kyrkomusiken hörande göromål, som befattningshavaren
ej vill eller kan själv ombestyra. Ofta anlitas i senare fallet mot någon
mindre ersättning kyrkvaktmästaren. För en del församlingar har emellertid
uppgivits, att klockarbiträde vore erforderligt, men på samma gång
erinrats, att lönen ej vore så stor, att den gåve tillfälle till sådant biträdes
avlönande.

Visby stift intager härutinnan en särställning, beroende därpå att
klockarna därstädes, om kyrkvaktare ej finnes, skola verkställa och ombestyra,
vad denne senare enligt klockarstadgan eljest skulle fullgöra. Av
klockarna i detta stift hava över hälften substitut, avlönade med växlande
belopp, merendels av klockaren, men i en del fall helt eller delvis av församlingen.
Av klockarsubstituten äro en del mindre hemmansägare, men
flertalet tillhör arbetsklassen, och intaga desamma jämväl med avseende å
de dem åliggande sysslor en med kyrkvaktare närmast jämförlig ställning.

Vad befattningshavarens benämning angår, kallas han vanligen musikdirektör,
om han avlagt musiklärarexamen.

Eljest användes -—- där kyrklig titel önskas, vilket ofta ej är fallet
beträffande skollärarna — såsom tilltalsord omväxlande klockare, kantor
eller organist. På ett ställe säges klockare vara hedersnamn, kantor åter
okvädinsord, på ett annat, att klockare är smädenamn etc. Av de lämnade
uppgifterna framgår emellertid, att kantorsbenämningen, om än i
vissa trakter fullständigt okänd på landsbygden, alltmer kommit i bruk,
särskilt i Linköpings, Växjö och Lunds stift, och allmänt användes i över
600 klockardistrikt l 2 3).

l) I Nås, där klockarbefattningen endast anses innefatta förande av kommunionbok och utförande
av sång vid jordfästning, bestrider kyrkoherden själv tjänsten.

J) Jfr Avd. 2, s. 17 f.

3 — Klockarutredningen. Atd. 1.

Utbildning och kompetens.

Utbildning och kompetens *).

Efter kyrkolagens stadgande skulle klockaren kunna sjunga, så att
lian däruti kunde undervisa församlingens ungdom. Någon särskild utbildning
därutinnan för de blivande klockarna var emellertid ej anordnad
från det allmännas sida, och gällde detsamma jämväl beträffande organister
samt kantorer vid kyrkor och skolor.

Allteftersom större antal orglar tillkommo, blev det naturligtvis av
vikt att sörja särskilt för organisternas utbildning. Det blev då sed, att
domkyrkoorganisterna, som enligt kyrkolagens föreskrift skulle tillsättas
med större omsorg än vanliga organister, eller kantorerna vid skolorna i
stiftsstäderna gåvo undervisning i orgelspelning samt över förvärvade kunskaper
i detta instruments skötande utfärdade betyg, som i regel jämväl
avsågo examinandens skicklighet i sång.

Under tiden hade musikaliska akademien stiftats 2 3). Redan enligt
kungl. resolution d. 29 mars 1773 överflyttades på akademien skyldigheten
att anställa examen med orgelbyggare, och har det sedan år 1814
alltmera blivit en väsentlig uppgift för akademien att utbilda och examinera
bl. a. organister, kantorer och kyrkosångare s). Tidigt meddelades bestämmelser
om betygsgraderna 4) vid akademiens läroanstalt, från och med
år 1866 benämnd konservatorium, och om de kurser, som vid examina
därstädes skulle tjäna till ledning.

Huvudvikten lades vid organistexamen, däri även sång ingick som
obligatoriskt examensämne, och synes med den särskilda undervisning i
sång, som vid läroanstalten därutöver meddelades, företrädesvis hava syftats
på skolkantorsbefattningarna och det fåtal självständiga kantorsbefattningar,
som i anslutning till dem inrättats i en del större städer.

I samband med uppgörande av förslag till nu gällande reglemente
för musikkonservatoriet anförde musikaliska akademien i underd. skri *)

Se vidare Avd. 2, s. 144 f.

a) Härom se Cronhamn, J. P., Kongl. Musikaliska akademien åren 1771 — 1871, Sthlm 1811,
Svedbom, V. och Rubenson, A., Historisk-statistiska, uppgifter rörande musikkonservatorium, 1771 —
1896, Sthlm 1897.

3) Se stadgan d. 9 mars 1814.

4) Se musikaliska akademiens brev till samtliga domkapitel d. 16 dec. 1838.

Utbildning och kompetens. 19

velse d. 26 febr. 1878: Kompetens för erhållande av organistplatser vore,
så vitt den skulle vara gällande för alla stift, beroende på vid konservatoriet
i enlighet med gällande stadga avlagd organistexamen, i vilken examen,
utom orgel- och pianospelning, harmonilära samt kännedom om orgelns
skötsel och vård, även som obligatoriskt inginge betyg i sång. De förstnämnda
ämnena stode i ett ovillkorligt sammanhang med varandra, såsom
nödvändiga för utbildningen av en god orgelspelare, det sistnämnda ämnet
åter, eller sången, hade icke någon direkt betydelse för denna utbildning,
liksom färdighet härutinnan ej heller vore nödvändig för skötandet av en
organistplats. Att detsamma blivit upptaget som obligatoriskt torde hava
berott på den omständigheten, att organisttjänst på landsbygden ofta förenades
med den därifrån i själva verket skilda kantorsbefattningen, ett
förhållande, vilket, betraktat ur vilken synpunkt som helst, icke syntes
böra inverka på kompetensfordringarna till var och en av dessa tjänster
särskilt. Följden därav hade blivit, att orgelspelaren, om än aldrig så
skicklig, vore utestängd från möjligheten att erhålla en organistplats, för
den händelse han icke blivit utrustad med ett sångorgan, mäktigt av utbildning,
under det å andra sidan, även om betyg i sång borttoges ur
organistexamen, intet hinder kunde möta för den orgelspelare, som ägde
sångröst, att i sistnämnda hänseende vinna den utbildning, som berättigade
honom till erhållande av kantorsplats. Under åberopande av rättvisan i
en förändring härutinnan ävensom därav, att densamma i intet avseende
skulle kunna hava något skadligt inflytande, föreslog därför akademien,
att betyg i sång som obligatoriskt skulle borttagas ur kompetensfordringarna
för organisttjänst. Detta förslag tillstyrktes av flertalet domkapitel,
dock under framhållande att den sålunda ändrade organistexamen icke
Ange utgöra kompetens till förenade organist- och kantors- eller klockarbefattningar.
Från flera domkapitel uttalades emellertid starka betänkligheter
mot ifrågavarande förslag, under framhållande av koralsångens stora
betydelse för den, som skulle utbildas till organistsyssla i en kyrka med
skyldighet att leda kyrksången, ävensom att det endast vore ett synnerligt
ringa antal församlingar, som hade särskilda organist- och kantorssysslor,
samt att det angivna syftet bättre skulle ernås, om den som saknade sångröst,
Ange njuta befrielse, från examen i detta ämne. Musikaliska akademien
vidhöll dock i förnyat utlåtande sitt förslag om borttagande av betyg
i sång som obligatoriskt i organistexamen. Det hade icke varit akademiens
avsikt att undandraga den blivande organisten den undervisning i sång,
som utan tvivel bidroge till att utbilda sinnet för ett korrekt och värdigt

Utbildning och kompetens.

koralspel; elementar-, och kyrkosång funnes därför upptagna som obligatoriska
biämnen1) till orgel. Betyg därutinnan kunde och borde dock endast
tilldelas den, vars röstmedel i någon mån vore tillräckliga för att med
tydlighet höras i en kyrka. Organist- och kyrkosångarbefattningar vore
icke nödvändigt bundna vid varandra, och det syntes billigt, att den verkligt
skicklige, ehuru icke med sångröst begåvade orgelspelaren, hade möjlighet
att få en plats som organist, där sådan icke vore förenad med kyrkosångarbefattning,
under det att för de platser, där dessa befattningar vore
förenade, kompetens villkoren för vardera särskilt borde av de sökande vara
uppfyllda. K. M:t biföll akademiens förslag, och föreskrevs i enlighet
härmed i kungörelsen d. 8 dec. 1881, att betyg skulle företes av sökande
till organisttjänst, att han ägde åtminstone godkända kunskaper i orgeloch
pianospelning, harmonilära samt orgelns stämning och skötsel, ävensom
av sökande till kyrkosångarbefattning i elementar- och kyrkosång. I reglementet
för konservatoriet angavs särskilt, att i elementar- och kyrkosång
undervisning finge meddelas, utan att studiet av andra ämnen därmed
behövde förenas.

1881 års kungörelse avsåg närmast sökande till ordinarie befattning.
I en del av stiftsstadgarna föreskrives dock, att vikarie så vitt möjligt bör
vara en till tjänsten fullt kompetent person, och synes även K. M:t vid
medgivande att organist- eller kyrkosångarbefattning må uppehållas genom
vikarie i regel hava utgått från att denne, där ej särskilda undantagsförhållanden
förelåge, skulle hava behörig kompetens.

Vid sidan om musikaliska akademiens utbildningsverksamhet fortfor
utbildningen genom examinatorer i stiftsstäderna. I cirkulärbrevet d. 3 nov.
1846 upptogos såsom sådana domkyrkoorganisten, rektor cantus inom stiftet
eller någon av vederbörande konsistorium till examens anställande och betygs
utfärdande förordnad person, vilken efter hos musikaliska akademien
avlagda examensprov och därför erhållet betyg styrkt sig vara detta förtroende
värd och det lämnade uppdraget vuxen. Deras betyg ansågos
emellertid åminstone tidigare endast äga giltighet inom vederbörande stift* i 2),
och hade dessa examinatorer ej heller genom uttryckligt stadgande förpliktats
följa de för musikkonservatoriet fastställda lärokurserna. Genom

’) Läroämnena fördelas å grupper med visst huvudämne och vissa biämnen. För orgel upptagas
såsom biämnen: piano, harmonilära, elementar- och kyrkosång, körsång, musikens historia, svenska
gudstjänstens musikritual samt orgelns stämning och skötsel, för sång: piano, harmonilära, elementarsång,
körsång, musikens historia, deklamation och italienska språket.

a) Se musikaliska akademiens brev till samtliga domkapitel d. 16 dec. 1838 och till domkapitlet

i Växjö d. 13 april 1839. Jfr dock K. M:ts beslut d. 17 dec. 1880 på ansökning av C. Kriberg att

få söka organisttjänst även utom det stift, där han avlagt organistexamen.

Utbildning och kompetens.

kungörelsen d. 8 dec. 1881 gjordes emellertid den ändring, att, jämte
det domkyrkoorganist bibehölls såsom självskriven examinator, sådant uppdrag
tillika skulle kunna tillkomma allenast den, som därtill erhållit musikaliska
akademiens tillsvidare gällande förordnande, och föreskrevs på
samma gång, att vid bestämmande av betygen, som borde utfärdas efter
formulär, fastställt av akademien, skulle tjäna till ledning de kurser, som
för musikkonservatoriet av läroverksstyrelsen uppgjordes. Efter denna tid
hava stiftsexaminatorernas betyg ostridigt tillagts giltighet över hela riket.
Någon bestämmelse om förhållandet mellan examina vid konservatoriet och
i landsorten är ej meddelad '').

För närvarande utövas examensrätt — jämte av domkyrkoorganisterna
(däri inbegripen domkyrkoorganisten i Kalmar) — av två andra personer,
som av musikaliska akademien därtill undfått särskilda förordnanden, nämligen
en i Lund, där ordinarie domkyrkoorganisten (kapellmästaren) av
särskild anledning icke fungerar såsom examinator, och en i Falun.

År 1898 uppgavs, att organist- och kyrkosångarexamen vid konservatoriet
åren 1893—1897 avlagts av i medeltal 12 ä 13 elever, under
det åren 1895—1907 sådana examina i landsorten avlagts av i medeltal
70 organister och 64 kyrkosångare. Knappt en sjundedel av examina
hade sålunda avlagts vid konservatoriet, och synes efter denna tid proportionen
ej hava ökats till konservatoriets förmån.

Kedan tidigt hade det sätt, varpå domkyrkoorganisterna stundom utövat
sin självskrivna examensrätt, blivit föremål för anmärkning, varför musikaliska
akademien d. 12 febr. 1869 fäst domkapitlens uppmärksamhet å förhållandet
med hemställan tillika, att domkapitlen ville låta övervaka nämnda
examina. Den kontroll, som på detta sätt kunde åstadkommas, var dock
ej tillfredsställande, och synas fordringarna på många håll ej hava uppehållits,
även sedan genom 1881 års kungörelse lärokurserna vid konservatoriet
och vid examina i landsorten likställts. Kedan vid utarbetandet
av 1881 års reglemente hade musikaliska akademien föreslagit, att behörigheten
för domkyrkoorganisten skulle göras beroende av förordnande av
akademien, och förnyade akademien, med erinran, att de i lärokurserna vid
konservatoriet för godkänt betyg upptagna fordringarna måste anses motsvara,
vad man rimligen kunde och borde begära av en i sitt fack kunnig
organist, oavsett var och hur han förvärvat sin kompetens, sin framställ 9

I 1866 års reglemente föreskrevs, att särskilt avseende skulle fästas å betyg, som sökande
till bl. a. organisttjänst företedde över inför akademien avlagd examen, och att om en sökande, som
avlagt examen vid akademien, i jämförelse med medsökande, som ej avlagt dylik examen, i alla ämnen
hade lika betyg, akademiens betyg skulle giva honom företräde.

Utbildning och kompetens.

ning därom i underd. skrivelser d. 28 okt. 1886, d. 29 sept. 1898 ock d.
26 sept. 1901. I de senare framhöll akademien tillika behövligketen av
kontroll över examina. Dessa framställningar föranledde emellertid ej till
annan åtgärd, än att genom kungörelsen d. 5 dec. 1901 föreskrevs, att
domkapitlet skulle förordna till ombud vid examina i landsorten lämplig,
musikaliskt bildad person, helst boende å samma ort som examinatorn, att
den, som ville annorstädes än vid musikkonservatoriet undergå prövning
för behörighet till organist- och kyrkosångarbefattning, skulle anmäla sig
hos ombudet, samt att om detta vid prövningen funne examinanden äga
föreskrivna kunskaper och färdigheter, han skulle förse det betyg, som av
examinatorn utfärdades, med sin påskrift.

Även sedan organist- och kyrkosångarutbildningen ordnats, fanns till en
början ej någon bestämmelse om skyldighet för sökande till organist- eller
kantors(kyrkosångar)tjänst att förete betyg om vid sålunda avlagd examen
vunnen kompetens. Först genom cirkulär d. 3 nov. 1846 föreskrevs, att
bland sökande till organist- och klockartjänster den i fråga om musikalisk
skicklighet skulle anses kompetent, som företedde betyg av musikaliska
akademien, domkyrkoorganisteu, rektor cantus inom stiftet eller någon av
vederbörande konsistorium till examens anställande och betygs utfärdande
förordnad person. Ehuru klockartjänst här nämndes, torde därmed ej
hava ansetts envar sådan tjänst utan endast med organistbefattning förenad
klockartjänst. Särskild kompetens för kyrkosångarbefattning infördes först
genom 1881 års kungörelse. Av förteckningarna över examina avlagda
vid musikaliska akademien under åren 1800—1881 framgår ock, att väl
ett stort antal organist- och skolkantorsexamina avlagts, men endast ett
fåtal kyrkosångarexamina, åren 1835—1881 endast 2. Anledningen därtill
torde hava varit den, att, med undantag för vissa större städer, blott ett
fåtal självständiga kyrkosångarbefattningar funnos samt att i organistexamen
koralsång ingick som obligatoriskt ämne. Sedermera hava, jämte det i stället
för" skolkantorsexamina trätt musikdirektörs- och musiklärarexamiua,
i allt större utsträckning särskilda kyrkosångarexamina avlagts såväl vid
konservatoriet som ännu mera i stiftsstäderna, och hava många församlingar,
även" där orgel finnes, med hänsyn till svårigheten att med de små
löner, som varit anslagna, få för orgelspelning kompetenta sökande, eller
av sparsamhetsskäl kungjort platsen ledig allenast som klockar- eller klockar-
och kyrkosångarbefattning, eventuellt med skyldighet för befattningshavaren
att utan ersättning spela kyrkans orgel. Detta senare har möjliggjorts
därigenom att icke, samtidigt med det kompetens infördes för

Utbildning och kompetens.

organistbefattning, föreskrift meddelades om skyldighet för församling med
orgelverk att inrätta organistbefattning. Även i ett annat avseende har
1881 års kungörelse — som säkerligen företrädesvis haft i sikte de självständiga
kantorsbefattningarna i en del större städer — verkat på ej avsett
sätt. Under det tidigare ledningen av sången i kyrkan ansågs ingå
i klockarens eller organistens uppgift, och organistbetyget även omfattade
sång, har efter denna tid, på sätt ovan nämnts *), den uppfattning gjort
sig gällande, att särskild kyrkosångarbefattning borde inrättas, varav följden
blivit, att där enbär klockarbefattning anslagits ledig, även om ledningen
av kyrkosången helt eller delvis skall åligga klockaren, trots därom
i en del stiftsstadgar meddelade föreskrifter 2), kyrkosångarkompetens därför
i regel ej ansetts erforderlig, utan den i kyrkolagen föreskrivna sångskickligheten
ansetts kunna styrkas även på annat, förut brukligt sätt3).

Kompetensen hos nuvarande klockare, organister och kantorer (kyrkosångare)
framgår av följande tabell:

’) Se sid. 9, 11.

*) Se stadgarna för Karlstads och Härnösands stift. För Uppsala stift föreskrives endast, att
sökande till klockartjänst skall förete behörigt intyg om godkänd skicklighet i sång.

a) Se K. M:ts utslag d. 18 jan. 1884 på besvär i fråga om förslag och val till klockarbefattningen
i Gällstads pastorat. I pastoratet var särskild organist anställd, och hade J., som vid valet
erhållit de flesta rösterna, företett intyg av organist om kunskap i notskrift och om förmåga att
sjunga svenska kyrkans psalmer efter den antagna koralboken. Över förslaget och valet anfördes
besvär under åberopande, att J. icke kunnat förete sådant betyg, som omförmäldes i K. br. d. 3 nov.
1846. Domk. fastställde valet, under framhållande bl. a., att 1846 års brev icke ägde tillämplighet
på ifrågavarande val, vilket avsett endast klockartjänst, men icke organistbefattning, samt att J. i
övrigt för sin kompetens företett föreskrivna vederbörliga betyg. Besvären fullföljdes hos K. M:t,
som, på de av Domk. anförda skäl och enär dessutom de genom 1846 års nåd. brev meddelade
bestämmelserna blivit ändrade genom kungörelsen om villkoren för behörighet till organist- och kyrkosångarbefattningar
d. 8 dec. 1881, vilken författning icke innehölle föreskrift rörande behörighet till
kloekartjänster, ej fann skäl att i Domkds utslag göra ändring. Musikaliska akademien hade i avgivet
utlåtande framhållit, att 1846 års brev ej avsett kloekartjänster i andra fall än, då de vore
förenade med organisttjänster, samt att 1881 års kungörelse ej åsyftat att i något hänseende förändra
förutvarande bestämmelser och praxis rörande kloekartjänster som sådana eller att för deras erhållande
fastställa såsom villkor kyrkosångarexamen. Jfr K. M:ts utslag d. 3 okt. 1884 på besvär i
fråga om upprättande av förslag till klockarbeställningen i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. D.,
vilkens val fastställdes, hade endast företett avgångsbetyg från folkskolans högre avdelning och ej
styrkt sångskicklighet. Konsistoriet hade framhållit, att i Stockholm vid upprättande av förslag till
kfoekarbefattningar överlägsenhet i lärdomsbetyg eller tjänstår icke kunde vara bestämmande, utan att
huvudvikten borde fästas vid, att sökanden företedde intyg om hedrande vandel, att han besutte den
allmänbildning, som för platsen vore nödig, att han på tillfredsställande sätt skött de uppdrag, honom
förut varit anförtrodda, och att han genom sin personlighet vore ägnad för biträde åt församlingsmedlemmar
ur skilda klasser. Se vidare Reg. R:ns årsbok årg. 1914, not. E. 142.

Utbildning och kompetens.

Tabell utvisande kompetensen hos klockare, organister och kantorer

(kyrkosångare).

Stift	Antal befattningar, för vilka uppgifter lämnats	Organist-, kyrkosån- gar- och musik-lärarexamen	Organist- o. kyrko- sångarexamen	Organist- o. musik- lärarexamen	Kyrkosångar- och musiklärarexamen	Organistexamen	Kyrkosångarexamen	Oexaminerad
Uppsala ...............	241	11	161	_	_	33	1	36
Linköpings ............	208	18	164	—	1	21	1	8
Skara ..................	309	7	100	1	1	31	41	128
Strängnäs ............	1Ö6	9	96	—	—	32	1	19
Västerås ...............	119	10	70	—	—	17	—	22
Växjö ..................	236	4	194	1	—	11	6	20
Lunds ..................	276	23	215	-	—	8	16	14
Göteborgs ............	239	17	115	1	—	33	12	61
Karlstads...............	129	3	62	—	—	12	10	42
Härnösands............	117	3	86	—	—	11	3	15
Luleå ..................	63	4	36	—	—	6	2	16
Visby ..................	100	1	2	—	—	4	10	83
Stockholms stad ...	38	19	7	1	—	6	1	6
Summa	2,230	124	1,306	4	2	224	103	468

Av ovanstående tabell framgår, att av 2,230 befattningshavare, för
vilka uppgifter lämnats, väl flertalet avlagt organistexamen med eller utan
tillägg av kyrkosångar- eller musiklärarexamen, men äro 468 eller över
en femtedel oexaminerade, därav t. ex. i Skara stift med 309 befattningshavare
128 samt i Yisby stift med 100 befattningshavare 83, och hava
103 befattningshavare endast avlagt kyrkosångarexamen.

Så vitt framgår av de lämnade uppgifterna, hava, särskilt å landsbygden,
endast ett relativt ringa antal befattningshavare avlagt examen vid
musikaliska akademien. Av de béfattningshävare, som allenast avlagt kyrkosångarexamen,
äro flertalet anställda i mindre församlingar å landsbygden.
Av innehavarna av självständiga kantorsbefattningar i städerna hava däremot,
med ett undantag, samtliga avlagt jämväl organist- och flertalet även musiklärarexamen.

Av de oexaminerade hava en del erhållit K. M:ts dispens, som dock

Utbildning och kompetens. 25

synes hava meddelats ganska sparsamt; andra utgöra vikarier tillsatta med
eller vanligen utan Iv. M:ts bifall i sådana fall, då kompetenta sökande ej
anmält sig eller i avbidan på att den skollärartjänst, med vilken klockar- och
organistbefattningen skall förenas, må bliva ledig eller erhålla kompetent
innehavare. I sistnämnda fall har ofta, utan att myndighets beslut påkallats,
den oexaminerade innehavaren av skollärartjänsten antagits till vikarie.
För ett par församlingar uppgives, att befattningshavaren valts med skyldighet
att inom viss kort tid avlägga vederbörlig examen, men att detta
uraktlåtits. Beträffande de oexaminerade befattningshavarna, som tillhöra
helt olika samhällsklasser, ofta allmogemän, hantverkare, arbetare etc.,
uppgives för en del, att de företett betyg från enskild organist, seminarium
eller privat läroanstalt (s. k. kompetensbetyg), men i flera fall framhålles,
att de äro autodidakter. Givetvis finnas bland dem ej så få, som,
ehuru de ej avlagt organist- eller kyrkosångarexamen, dock i allt fall besitta
erforderlig skicklighet. Särskilt torde detta gälla många av de oexaminerade,
som utbildats vid seminarierna, där efter hand den musikaliska
utbildningen blivit ganska omfattande och jämväl inriktats på kyrkosången.
I folkskolundervisningskommitténs betänkande angående folkskoleseminarierna
av år 1911 heter det: »De folkskollärare eller seminarieelever, som vilja
förvärva sig behörighet till anställning som organister, skaffa sig för sådant
ändamål särskild utbildning. På musikundervisningen i seminariet bör i
varje fall icke ställas det anspråket, att han skall giva den för en organist
behövliga fackliga utbildningen. I skolan är lärarens färdighet i
piano- och orgelspelning av ringa betydelse i jämförelse med förmågan att
inge barnen lust att sjunga och att leda deras sång. Att bibringa den
blivande läraren och lärarinnan denna förmåga är huvuduppgiften för
undervisningen i musik vid seminarierna. Huvudvikten måste därför läggas
på sången och till förmån för sångundervisningen måste instrumentalmusiken
begränsas». Av stadgan för statens folkskoleseminarier d. 3 juli
1914 framgår emellertid, att i allt fall icke endast sången utan även
instrumentalmusiken, särskilt orgelspelningen, har en väsentlig plats i
undervisningsplanen i seminariets fyra klasser1). *)

*) Härmed kan jämföras föreskriften i K. br. d. 20 mars 1885, varigenom domkapitlen anbefalldes
fästa prästerskapets uppmärksamhet på vikten därav, att den i folkskolan föreskrivna psalmsången
leddes och övervakades så, att den medelst inövande av de vanliga psalmmelodierna och
svenska mässan bleve en förskola för sången i kyrkan. — Den undervisning i musik, som lämnas i
seminarier för anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller såsom biträdande
lärare vid folkskola, torde ej för organist- och kyrkosångarutbildningen kunna sägas hava nämnvärd
betydelse, se stadgan d. 28 maj 1897, § 2.

4 — Klockarut redningen. Afd. 1.

Utbildning och kompetens.

A andra sidan torde den kompetens, som besittes av många, vilka
utexaminerats i landsorten, vara ganska ringa, då särskilt en del stiftsexaminatorer,
oaktat kurserna skulle vara lika vid konservatoriet och i
landsorten, icke fullt uppehållit dessa. I underd. skrivelse d. 29 sept. 1898
erinrade musikaliska akademien, att det stundom hänt, att personer, vilka
avlagt examina i landsorten, sedermera sökt inträde som elever vid konservatorium
och därvid befunnits på intet sätt besitta kunskaper, som ens
tillnärmelsevis motsvarade deras ej sällan ganska höga betyg, samt att det
till och med inträffat, att sådana sökande befunnits varken med hänsyn
till naturligt musiksinne eller förvärvad skicklighet motsvara ens de blygsamma
fordringar, som vore fastställda för intagande som elev. Det har
vid sådant förhållande ofta gjorts anmärkning mot, att författningsenligt
examina vid konservatoriet och i stiftsstäderna vore likställda, ehuru i
regel en vid konservatoriet avlagd examen, som i allmänhet torde kräva
längre studietid och drygare utbildningskostnader, måste anses äga en
vida högre valör. Särskilt lärer detta gälla kyrkosångarexamen.

Yad kostnaden för utbildningen angår, beräknades denna i eu av
kyrkomusici år 1900 till K. M:t inlämnad petition för organist- och kyrkosångarexamen
med blott godkända betyg till 3,300 kr. Med ledning av
en från musikaliska akademien år 1916 benäget lämnad promemoria1)
torde kunna slutas, att kostnaderna för en dylik examen vid musikkonservatoriet,
varför för närvarande beräknas en studietid för organistexamen * 5 6

V''I P. ~M.

Kursen vid K. musikkonservatoriuni är f. närv. i regeln:

5 tenniner för organister,

6 ä 6 » » kyrkosångare,

6 > > musiklärare.

De, som söka inträde i orgel, måste emellertid, för att ha någon utsikt i konkurrensen vid
inträdesprovet, dessförinnan hava gjort förberedande studier —■ säkerligen minst några terminer — i
orgel och piano.

Vistelsen vid konservatorium utgör f. närv. (i medeltal) 7 månader om året.

Inackordering torde betalas med 70 å 100 kr. i månaden.

överspelning å orgel (å de övningsinstrument, som uthyras i staden) torde ske 1 å 2 timmar
dagligen och brukar betinga 36 å 40 öre pr timme.

Pianohyra c:a 16 kr. i månaden, vartill kommer transportkostnad (pr termin) 16 kr.

Musikalier och Meker torde (då en del sådana ej köpas utan lånas) i regeln antagligen uppgå
till endast 60 å 100 kr. under studietiden.

Möjligen köpa intresserade några inträdesbiljetter till offentliga musikuppföranden. (Till de
konserter, som givas i musikaliska akademiens sal, äga alla eleverna fritt tillträde.)

Utgifter för kläder, skodon etc. samt för hem- och återresor vid sommar- och julferier (eventuellt
plus vivre).

Avgifterna vid K. musikkonservatoriuni äro endast: inträdesavgift 6 kr. samt terminsavgift 3
kr., vilken sistnämnda användes till stipendier åt elever.

För kyrkosångare (och musiklärare) bortfaller utgiftsposten för orgelöverspelning.

Utbildning och kompetens.

av 5 och för kyrkosångarexamen av 5 ä 6 terminer, numera — även bortsett
från den genom dyrtiden orsakade ökningen i kostnaderna — snarare
över- än understiga detta belopp, särskilt om man tager hänsyn till de förberedande
studier, som erfordras för att med någon utsikt kunna konkurrera
vid inträdesprovet.

Beträffande examina i landsorten är en beräkning vida svårare *), då
kostnaderna växla alltefter det olika sätt, varpå musikkonservatoriets kurser
uppehållas av de olika examinatorerna, men torde — även med tagen
hänsyn därtill att, under det undervisningen vid musikkonservatoriet i det
hela är kostnadsfri, den, som skall avlägga examen i landsorten, själv får
bekosta sin utbildning — dock kunna antagas, att kostnaderna för organist-
och kyrkosångarexamen i landsorten i regel äro ej obetydligt lägre
än och i vissa stift väsentligen understiga, vad ovan angivits för examen vid
musikkonservatoriet.

Särskilt torde med den musikutbildning, som lämnas vid folkskollärareseminarierna,
den därifrån utgångne kunna för lägre kostnad avlägga organist-
och kyrkosångarexamen i landsorten, men uppgår examenskostnaden
i allt fall till sådant belopp, att med nuvarande löner svårighet ofta möter
att inom skälig tid kunna amortera densamma.

Yad grunderna för upprättande av förslag angår, innehåller stadgan
d. 4 maj 1894, huru förfaras skall vid tillsättning av folkskollärartjänst
jämte därmed förenade organist- och kloekar(kyrkosångar)befattnmgar, att
på förslag skola uppföras tre av de sökande i den ordning, de genom
gudsfruktan, sedliga egenskaper, kunskaper och skicklighet anses förtjänta
att komma i åtanke. För ej med skollärareänst förenade organist- och.
kautors(kyrkosångar)befattningar äro, utöver vad kungl. resolutionen på allmogens
besvär d. 20 nov. 1786 innehåller, allmänna bestämmelser härutinnan
ej meddelade, men innehålla stiftsstadgarn a därom vissa föreskrifter.
Enligt stadgan för Uppsala stift skola på förslag uppföras tre de mest tjän l)

Från en av stiftsesaminatorerna ocli för den av honom ledda musikskolan har följande uppgift
lämnats: »Såsom medial tidslängd för elevs åtnjutande av skolans ledning till examenskompetens
torde kunna angivas för organistexamen 2 år med omkring 8 månaders årlig arbetstid och 3 timmars
lektioner varje vecka, och för kyrkosångarexamen a) av en icke såsom organist förut examinerad organist
minst 1 år och b) av examinerad organist omkring 7, år med omkring 2 timmars lektion i veckan».
På samma gång liar emellertid betonats, att de angivna medeltalen ej kunde anses fullt pålitliga,
samt att studietidens längd särskilt vore beroende av, huruvida utvecklingsarbetet kunde fortskrida
utan alltför talrika eller nämnvärda avbrott. Särskilt torde ofta beträffande skollärare vara fallet, att
de bedriva sina studier till organist- och kyrkosångarexamen jämsides med tjänstgöring som skollärare.
Anmärkningsvärd är den stora skillnaden i studietiden för kyrkosångarexamen enligt ovanstående uppgift
och vad som angivits för musikkonservatoriet.

Utbildning och kompetens.

liga och i alla avseenden skickligaste, enligt stadgan för Härnösands stift
tre de mest skickliga och förtjänta, varvid likväl huvudsakliga avseendet
fästes på den första egenskapen eller skickligheten för tjänstens utövande.
Stadgan för Karlstads stift innehåller, att om flera sökande finnas, som
uppfylla de allmänna villkoren, vid förslags upprättande mesta avseende
skall fästas vid skicklighet eller de egenskaper, vilka ovillkorligen erfordras
för att den sökta sysslan förestå, så att en högre grad av skicklighet giver
företräde framför en lägre, och då skickligheten är lika, en väl vitsordad
längre erfarenhet, förvärvad under enahanda eller likartad sysslas bestridande
giver företrädet, samt att där klockar- och organisttjänsterna äro förenade,
en högre musikalisk kunskap och skicklighet i att spela orgel äger företräde
framför högre kunskap och skicklighet endast i sång.

Av beslut, som i anledning av besvär över förslag i senare tid meddelats
av K. M:t, vill det synas, som om väl huvudsaklig vikt lagts vid
den genom företedda betyg och intyg ådagalagda skicklighetefi till tjänsten,
därvid faktiskt betyg från musikaliska akademien i allmänhet tillerkänts
ett relativt högre värde. Men har å andra sidan ett visst mått av frihet
lämnats kyrkoråden och församlingarna att taga hänsyn till den på annat
sätt, särskilt genom vederbörandes tjänstgöring inom församlingen, vunna
uppfattningen om hans skicklighet och lämplighet för befattningen1). *)

*) Se Eeg. Ems årsbok årg. 1911, Eef. 40. I sin underd. hemställan hade Eeg. Ems flesta ledamöter
hemställt om valets fastställande, under åberopande av »det mått av frihet i valet mellan olika
sökande, kyrkoråd måste anses äga vid upprättande av förslag till förenade klockar-, organist- och
kyrkosångarbefattningar». Jfr Eeg. Ems årsbok årg. 1916, Eef. 73.

Tjänståligganden.

Tjänståligganden för klockare, organister och kantorer

(kyrkosångare).

Efter det i 24 kap. 32 § kyrkolagen vissa åligganden för klockare
särskilt uppräknats, tillägges i samma paragraf, att i det övriga, vad lians
ämbete angår, klockaren skall rätta sig efter »den förordning, som biskopen
och. konsistorium honom föreskriva».

Med stöd av sistnämnda föreskrift hava, på sätt ovan antytts, tid
efter annan av domkapitlen för särskilda stift utfärdats vidlyftiga stadgar,
ordningar eller instruktioner. De senast utfärdade äro:

för Uppsala stift

» Linköpings »

» Skara »

» Strängnäs »

» Yästerås »

» Yäxjö »

» Kalmar »

» Lunds »

» Göteborgs »

» Karlstads »

» Härnösands (Luleå) »

» Yisby »

» Stockholms stad

av den 15 dec. 1886;

» » 7 juni 1899;

» » ■ 8 aug. 1883;

» » 31 dec. 1885;

.» » 11 maj 1887;

» » 12 okt. 1887;

» » 16 febr. 1887;

> » 6 febr. 1907; '')

» » 17 dec. 1735; 2)

» » 22 juni 1887;

» » 7 dec. 1887;

» » 6 okt. 1886;

» » 11 jan. 1831.

Av ifrågavarande stadgar etc. avse de för Skara och Göteborgs stift
samt Stockholms stad allenast klockaren. Detsamma gäller Lunds stift,
men har för detta tillika utfärdats en P. M. om organistbefattningar. Öv- *)

*) Över instruktionen för Lunds stift hava hos K. M:t anförts besvär, som ännu ej äro avgjorda,
men då den förutvarande instruktionen av d. 2 och 3 okt. 1754 till väsentliga delar är
föråldrad och sedan länge ej iakttagits, upptagas i redogörelsen bestämmelserna i 1907 års instruktion.

*) Se Wetterberg, P., Sammandrag av Kongl. förordningar etc., som i synnerhet angå ecclesiastiquestaten
uti Götheborgs stift, Göteborg 1790, s. 62 f.

30 Tjänståligganden.

riga stadgar innehålla föreskrifter angående såväl klockaren som organisten,
och upptagas i flertalet av dessa tillika bestämmelser beträffande den lägre
kyrkobetjäningen (kyrkvaktare, orgeltrampare, dödgrävare, ringare etc.).
Särskilt detaljerade äro dessa bestämmelser beträffande kyrkvaktaren, som
förutsättes skola finnas i varje församling, med åliggande i allmänhet att
biträda klockaren uti all vid kyrkan förekommande uppassning samt i
detta avseende hans eller vederbörande prästerskaps tillsägelse åtlyda. Eu
undantagsställning härutinnan intager allenast stadgan för Visby stift, som
utgår från, att i vissa församlingar kyrkvaktare ej finnes, och för sådant
fall föreskriver, att klockaren skall verkställa och ombesörja, vad denne
eljest enligt stadgan skulle fullgöra.

I flera av stadgarna etc. angives, att särskild instruktion utfärdats
för klockaren vid domkyrkan. I stadgan för Växjö stift göres det förbehåll,
att där densamma i följd av lokala förhållanden icke kan i vissa
stycken tillämpas, förslag till särskilda bestämmelser därutinnan av pastor
efter kyrkorådets hörande må uppgöras och underställas domkapitlets prövning.
För Visby stift framhålles, att stadgan väl i tillämpliga delar gäller
för domkyrkans kyrkobetjäning, men att domkyrkorådet för denna i övrigt
äger meddela nödiga föreskrifter. I stadgan för Härnösands stift föreskrives,
att vid stadsförsamlingar, där flera olika förhållanden äro mot på
landsbygden, och alla ställen för övrigt, där en eller flera av de lämnade
föreskrifterna icke äro fullt tillämpliga, pastor med kyrkorådet och, där så
erfordras, med kyrkostämman må efter sig företeende omständigheter förordna.

I överensstämmelse med vad sålunda angivits för Växjö stift hava,
efter förslag av kyrkostämma eller kyrkoråd, särskilda instruktioner genom
domkapitlen fastställts för klockare, organister eller kantorer (kyrkosångare)
i ett flertal församlingar. Men ännu vanligare är, att församlingarna vid
lönereglering eller före tillsättning bestämt vissa tjänstegöromål för bemälda
tjänstemän, eller att kyrkostämma eller kyrkoråd, någon gång pastor eller
patronus, utan att söka domkapitlets fastställelse, för dylik befattningshavare
utfärdat instruktion.

I den mån sådan, ej av domkapitlet fastställd instruktion icke är att
betrakta allenast såsom en mellan församlingen och tjänstinnehavaren träffad
privat överenskommelse, är den givetvis till sin giltighet beroende
därav, att den ej står i strid med lag eller författning eller kränker redan
tillsatt befattningshavares enskilda rätt ^ och detta äger motsvarande till -

b Jfr K. M:ts utslag d. 24 mars 1005 på besvär angående en av kyrkorådet i Karl Johans
församling i Göteborg beslutad instruktion för församlingens organist. I besvären hade åberopats, att

Tjänståligganden.

lämpning beträffande de av domkapitlen utfärdade eller fastställda stadgarna.
Vid fastställelse av instruktion för klockaren etc. i Karlskrona gjorde
domkapitlet ock det tillägg, att densamma skulle tydas endast i överensstämmelse
med gällande lag och författning, och vid fastställelse av instruktionen
för klockare i Lunds stift föreskrevs, att om någon klockare, som
tillträtt sin befattning före utfärdandet av instruktionen, befunnes hava
genom denna fått sig ålagt väsentligen större arbete, än han förut fått utföra,
och mera än billigtvis kunde anses motsvara hans reglerade löneförmåner,
genom överenskommelse mellan honom och vederbörande församling
härför borde beredas honom skälig ersättning.

Beträffande de av domkapitlen för klockare fastställda instruktionerna har
i eu del fall ifrågasatts, om icke domkapitlen gått längre än i lag förutsatts.
Uti de besvär, som anförts över instruktionen för klockare i Lunds stift,
har sålunda bl. a. framhållits, att den rättighet, domkapitlet genom kyrkolagens
24 kap. 32 § erhållit att utgiva förordningar för klockare endast
kunde innebära tillåtelse att förtydliga given lag, ej att utfärda instruktioner,
som stode i strid med lagens anda, givna prejudikat och hittills
tillämpad praxis. I förklaring över besvären har domkapitlet anfört: Huruvida
besvären vore berättigade eller icke berodde ytterst på frågan, om
domkapitlet ägt befogenhet att ålägga klockarna något utöver vad som uttryckligen
i kyrkolagens 24 kap. 31 och 32 §§ dem ålades. De klagande
ville besvara denna fråga nekande. Men när kyrkolagens 24 kap. 32 §,
efter att hava uppräknat åtskilliga av klockares skyldigheter, tilläde: »I
det övriga vad hans ämbete angår, så rättar han sig efter den förordning,
som biskopen och konsistorium för honom föreskriva», torde det vara
alldeles uppenbart, att denna deras uppfattning vore oriktig. Samtliga i
äldre eller nyare tid utfärdade och tillämpade klockarinstruktioner hade
också ålagt klockare åtskilligt, som ej kunnat anses såsom allenast förtydligande
av kyrkolagens bestämmelser. Att kyrkolagen medgivit och ålagt
biskop och konsistorium att förordna om klockares ämbetsåligganden hade
tydligen motiverats av, att dessa ej kunnat eller kunde i detalj fastslås
i allmän lag utan borde rättas efter olika tidsförhållanden. Om domkapitlet
gått utöver sin befogenhet genom den nu ifrågavarande instruktionen,
torde därför väsentligen bero på, huruvida däri givna bestämmelser

organistens skyldighet att tjänstgöra utan särskild ersättning utsträckts till förrättningar, varom föreskrift
icke funnes meddelad i kyrkohandboken samt att instruktionens bestämmelser såsom alltför
svävande skulle kunna tvinga organisten till en tjänstgöring av den omfattning, att den icke stode
i rimligt förhållande till hans lön. Enär det icke tillkommit kyrkorådet att meddela ifrågavarande
bestämmelser, fann K. M:t instruktionen mot klagandens bestridande icke vara för honom bindande.

32 Tjänståligganden.

stode i strid mot vad våra tidsförhållanden kunde anses kräva eller medgiva.
Eu annan synpunkt, också den betydelsefull, varifrån instruktionen
borde bedömas, vore, huruvida den kunde anses ålägga klockarna mera, än
vad billigt vore.

Vad organisterna angår, har det vid upprepade tillfällen ställts i fråga,
om domkapitlen, utan stöd av bestämt stadgande i lag, över huvud för
dem ägde utfärda eller fastställa instruktioner. Sedan Göteborgs domkyrkoförsamlings
kyrkoråd för sin del antagit instruktion för organist och
kantor i församlingen, samt denna instruktion d. 18 jan. 1905 fastställts
av domkapitlet, anfördes däröver besvär bos K. M:t med yrkande, att,
då instruktionen tillkommit utan stöd av allmän lag och vore olämplig
i musikaliskt avseende, fastställelsebeslutet måtte upphävas. Sedan i avgivet
utlåtande musikaliska akademien bl. a. erinrat, att, så vitt akademien
både sig bekant, dylika instruktioner i regeln icke förekomme inom
rikets församlingar samt att själva befattningarnas beskaffenhet syntes tillräckligt
angiva deras innehavares befogenhet och åligganden, ävensom, för
den händelse K. M:t funne lämpligt att en instruktion av ifrågavarande art
utfärdades, framställt vissa anmärkningar mot stadgan, särskilt i vad anginge
förhållandet mellan organist och kantor, fann K. M:t enligt utslag
d. 9 mars 1906, enär med hänsyn till ovan omförmälda av akademien
anförda omständigheter fastställelse å instruktionen ej bort meddelas, skäligt
undanröja domkapitlets överklagade beslut. I utlåtande med anledning
av besvär, som hos K. M:t anförts över eu för organisten och kantorn i
Karl Johans församling i Göteborg av kyrkorådet antagen och av domkapitlet
d. 16 april 1908 med viss ändring fastställd instruktion, vilka besvär
fortfarande äro på prövning beroende, har akademien jämväl framhållit,
att instruktionen tillkommit utan egentligt stöd av några tydliga lagbestämmelser
och att den ingrepe i frågor, beträffande vilka organisten och
kantorn borde under eget tjänstemannaansvar äga bestämmanderätt !). l

l) Härom se vidare s. 82.

Enligt lag eller stiftsstad g ar.

I. Tjänståligganden enligt lag eller av domkapitlen
för särskilda stift utfärdade stadgar.

1. Klockare.

A. Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom.

a,) Vård och tillsyn i allmänhet över kyrkan och dess lösa egendom,
inventarieförteckning, borgensförbindelse.

Klockaren »skall taga allt det i noga akt och förvar, som honom i
händer antvardas och förtros» (Kyrkol. 24 kap. 32 §).

Klockaren skall — — — av kyrkoherden och församlingen väljas,
men icke utan löftesmän antagas (Ibm 24 kap. 31 §).

^ id varje domkyrka skall en skicklig syssloman förordnas, som därhos
ock är prästman, — — —. Allt vad domkyrkan tillhörer, och av sysslomannen
vårdas, samt i sakristian eller annorstädes förvaras, skall årligen
inventeras — — —. Men det, som dagligen brukas, gives klockaren
under händer, vilken jämte sysslomannen, årligen, eller så ofta det behöves,
skall sig vårda låta, att ingenting må av mal, mögel eller vanskötsel fördärvas,
så ock tillse, att kalken och patenen alltid hållas väl rena, såväl
som allt annat som tarvas och behöves (Ibm 26 kap. 1 §).

Uppsala stift:

Vid klockares tjänstetillträde inventeras till honom av pastor och kyrkovärdarna
all den egendom, som i hans vård lämnas. Denna inventering sker enligt en i två lika
lydande exemplar upprättad förteckning, av vilka exemplar, sedan de blivit till riktigheten
erkända och undertecknade av klockaren, ävensom av pastor och kyrkovärdar, det ena
förvaras i kyrkokistan jämte den för klockarens ansvarighet för kyrkans egendom ingångna
borgensförbindelsen, det andra lämnas till klockaren. Egendom, som sedermera
tillfaller kyrkan, uppföres å bägge exemplaren, och vare klockaren skyldig att beträffande
alla kyrkans sålunda antecknade och till honom inventerade tillhörigheter ersätta vad
som genom hans vanvård och vangömmo förstöres eller förkommer. Under klockares
tjänstetid må inventariegranskning äga rum, så ofta pastor finner sådan åtgärd erforderlig (§ 8).

Borgensförbindelsen förnyas vart tionde år och skall vid någon borgensmans frånfälle
genast med ny sådan förses (§ 9).

5 — Klockarutredningen. Afd. 1.

34 Tjänståligganden.

Klockaren skall efterse och hos pastor anmäla varje kyrkan eller dess tillhörigheter
åkommen eller därå befarad skada (§ 11).

Kyrkans lösa egendom, som till klockaren inventerats, värde han med aktsamhet,
så att ingenting fördärvas. Så åligger det honom, bland annat, att under den varmare
årstiden vädra kyrkans skrud bch kläder, att hålla silver och andra metallkärl rena samt
kyrkans linnekläder hela och rena, att hålla de böcker och handlingar, vilka i kyrka och
sakristia hava sin plats, i god ordning efter inventarielängden, låta inbinda svensk författningssamling,
domkapitlets cirkulär m. m. samt tillse, att kyrkliga minnesmärken väl
bevaras (§ 14).

Linköpings stift:

Vid klockares tjänstetillträde inventeras till honom av pastor och kyrkovärdar all den
kyrkans egendom, som i hans vård lämnas, och upprättas därvid inventarieförteckning.

Egendom, som sedan tillfaller kyrkan och av klockaren omhänderhaves, införes
genom pastors försorg i inventarieförteckningen; och vare klockaren ansvarig för alla
kyrkans till honom inventerade och under hans vård stående tillhörigheter (§ 1).

All kyrkans lösa egendom värde klockaren sorgfälligt. Kyrkans skrud och klädsel
skall han skydda för damm, fuktighet, mal m. m., och dem under den varmare årstiden
vädra; han hålle linnekläderna hela och rena samt, där silver och andra metallkärl äro
åt hans vård anförtrodda, rena och snygga samt akte dem för fuktighet och annan skada;
värde och hålle i ordning böcker och andra handlingar, som i kyrka och sakristia hava
sin plats, samt bevare väl kyrkliga minnesmärken (§ 5).

Klockare må icke utan pastors tillåtelse till sin bostad hemtaga eller till annan
person utlåna något av kyrkans tillhörigheter (§ 7).

Skara stift:

Sedan klockaren blivit behörigen tillsatt, överlämnar kyrkoherden till honom i kyrkovärdarnas
närvaro, efter inventarieförteckningens innehåll, den del av kyrkans egendom,
som pastor och kyrkoråd anser böra stå under klockarens vård, varvid i denna förteckning
bör antecknas var och en inventariepersedels beskaffenhet, om den är gammal, stött,
söndrig eller försliten. Denna inventarieförteckning, som i behörig inventariebok bör vara
inskriven, undertecknar sedan klockaren med intygande, att han i enlighet därmed vid
sitt inträde mottagit kyrkans inventarium. Klockaren åligger sedermera vårda kyrkans
skrud och honom anförtrodda egendom, årligen några gånger vädra kyrkans kläder in. m.,
så att de varken av mal, mögel eller vanskötsel fördärvas eller förmultna. Kyrkans
silver bör han hålla snyggt och rent och likaså vad övrigt tillbehör för gudstjänsten och
gudstjänstliga handlingar, som förefinnas och erfordras, samt genom vädring och annan
vård tillse, alt ingenting därav förfares. Av kyrkans arkiv eller av dess egendom i övrigt
äger han ingenting utan pastors och kyrkovärdars skriftliga medgivande utlåna, än mindre
kyrkan avhända (p. 1).

Strängnäs stift:

Enligt lag eller stiftsstadgar.

ingångna och gällande borgensförbindelsen, det andra till klockaren lämnas. Egendom,
som sedermera tillfaller kyrkan, uppföres å bägge exemplaren, och vare klockaren ansvarig
för alla kyrkans till honom inventerade tillhörigheter, som genom hans vanvård
och vangömmo förstöras eller förkomma (§ 1).

Klockaren skall noga efterse, om åverkan eller försök till inbrott i kyrka eller
sakristia ägt rum och, när så befinnes, det genast hos pastor anmäla (§ 3).

Finner klockaren å kyrkan eller hennes tillhörigheter någon brist eller skada, vilken
det icke kan åligga honom att avhjälpa, göre han ofördröjligen därom anmälan hos
pastor (§ 4).

Kyrkans lösa, i kyrkan, sakristian, tornet eller annorstädes förvarade egendom värde
han med aktsamhet och sorgfällighet, eftersom varje särskild del därav fordrar. Så åligge
honom att skydda kyrkans skrud och kläden för damm, fuktighet, mal m. m. och dem
därför ofta avdamma och under den varmare årstiden vädra; att alltid hålla linnekläderna
hela och rena; att, där silver och andra metallkärl äro åt hans vård anförtrodda, akta
dem för ärg, fuktighet eller annan skada; att alltid hålla väl rena de kärl, som vid dop
eller nattvardsgång begagnas; att vårda böcker och andra handlingar, som uti kyrka eller
sakristia hava sin plats, dem i god ordning efter förteckningen hålla samt kyrkliga minnesmärken
väl bevara (§ 7).

Klockaren må icke utan pastors vetskap och tillåtelse till sin bostad hemtaga eller
till annan person utlåna något, evad det vara må, av kyrkans tillhörigheter (§ 10).

Västerås stift:

Vid klockares tjänstetillträde inventeras till honom av pastor och kyrkovärdarna
all den kyrkans egendom, som i hans vård lämnas, och upprättas därvid inventarieförteckning
i tvenne exemplar, av vilka det ena förvaras av pastor, det andra av klockaren.
Egendom, som sedan tillfaller kyrkan och av klockaren omhänderhaves, uppföres genom
pastors försorg å bägge exemplaren, och vare klockaren ansvarig för alla kyrkans till
honom inventerade och under hans vård stående tillhörigheter (§ 1).

Klockaren skall noga efterse, om åverkan å kyrka eller sakristia ägt rum och, när
så befinnes, det genast hos pastor anmäla (§ 3).

Uppkommer å kyrkan eller hennes tillhörigheter någon brist eller skada, göre han
ofördröjligen därom anmälan hos pastor (§ 5).

All kyrkans lösa egendom värde klockaren med aktsamhet och sorgfällighet. Kyrkans
skrud och kläden skall han skydda för damm, fuktighet, mal m. m., och dem
under den varmare årstiden vädra; han hålle linnekläderna hela och rena, och där silver
och andra metallkärl äro åt hans vård anförtrodda, skall han akta dem för ärg, fuktighet
eller annan skada; alltid hålla väl rena de kyrkokärl, som vid dop eller nattvardsgång
begagnas, vårda och i ordning hålla böcker och andra handlingar, som i kyrka eller
sakristia hava sin plats, samt kyrkliga minnesmärken väl bevara (§ 7).

Klockaren må icke utan pastors tillåtelse till sin bostad hemtaga eller till annan
person utlåna något, evad det vara må, av kyrkans tillhörigheter (§ 10).

Växjö stift:

Vid tillträde av klockartjänst inventeras aV pastor och kyrkovärdar all kyrkans
egendom, som i klockarens vård lämnas. Inventarieförteckningen upprättas i två exemplar
samt underskrives av förrättningsmännen och klockaren; ena exemplaret därav förvaras

Tjänståligganden.

av pastor, det andra av klockaren. Vad etter denna tid bliver kyrkans tillhörighet och
till klockarens vård överlämnas införes genom pastors försorg i båda exemplaren av inventarieförteckningen;
och är klockaren ansvarig för alla kyrkans enligt inventarieförteckningen
till honom överlämnade tillhörigheter, med skyldighet tillika att vart tionde år
eller tidigare, därest omständigheterna det påkalla, på pastors tillsägelse låta förnya sin
för tjänsten avlämnade borgensförbindelse, som av pastor förvaras (§ 1).

Klockaren skall sorgfälligt efterse, om inbrott i eller annan åverkan å kyrka eller
sakristia ägt rum, och anmäle genast hos pastor, vad som timat. Uppkommer annorledes
å kyrkan eller hennes tillhörigheter brist eller skada, göre han även härom hos
pastor ofördröjligen anmälan (§ 3).

All kyrkans klockaren anförtrodda egendom värde han med aktsamhet och sorgfällighet;
dess skrud och kläden skydde han för damm, mal och fukt m. m. och vädre
dem under den varmare årstiden; linnekläderna hålle han hela och rena; kyrkokärlen,
som vid dop eller nattvardsgång begagnas, akte han för fukt, ärg och varje annan skada
samt hålle dem alltid väl rena; böcker, handlingar och forntida minnesmärken, som i
kyrka eller sakristia hava sin plats, värde han med yttersta omsorg och hålle dem städse
uti samma ordning som de i inventarielängden finnas upptagna (§ 6).

Klockaren må icke utan pastors tillåtelse till sin bostad föra eller till annan person
utlåna något, evad det vara må, av kyrkans tillhörigheter (§ 9).

Kalmar stift:

Vid klockarens tjänstetillträde skall till honom av pastor och kyrkovärdarna all den
kyrkans egendom inventeras, som i hans vård lämnas. Denna inventering skall försiggå
efter en i två lika lydande exemplar upprättad förteckning, varå, där beskaffenheten sådant
medgiver och kräver, varje stycke eller persedel bör så noggrant beskrivas, att
intet kan förbytas eller förvandlas. Sedan båda exemplaren blivit till riktigheten erkända
och undertecknade såväl av klockaren som av pastor och kyrkovärdarna, skall det ena
jämte den ansökningen bifogade borgensförbindelsen förvaras i kyrkokistan eller annat
säkert förvaringsrum, det andra innehaves av klockaren. Tillägg till och förändringar
uti vad sålunda blivit åt klockarens vård överlämnat, skall i båda exemplaren årligen
införas. Borgensförbindelsen bör, genom vederbörandes försorg, vart tionde år eller
oftare, om omständigheterna det fordra, förnyas (§ 1).

Klockaren skall tillse, att kyrkans och sakristians innanrede, jämte alla i kyrkan,
sakristian eller annat förvaringsrum befintliga kyrkans tillhörigheter icke skadas genom
bristande vård eller vårdslös medfart. Vad som av fukt, mögel, damm och rost kan
taga skada, skall han vädra och hålla rent, så gott ske kan (§ 2).

Där kyrkans silver är under klockarens vård, skall han tillse, att vad som vid dop
och nattvardsgångar begagnas, efter varje förrättning väl sköljes. Honom åligger ock
att sörja för, att linnekläderna alltid äro hela och rena (§ 3).

Klockaren må icke utan pastors vetskap och tillåtelse till sin bostad föra eller till
annan utlåna något, evad det vara må, av kyrkans tillhörigheter (§ 9).

Finner klockaren å kyrkans tillhörigheter någon brist eller skada, som det ej kan
åligga honom att avhjälpa, göre han därom ofördröjligen anmälan hos pastor (§ 10).

Lunds stift:

Sökande till klockarbefattning skall till ansökningshandlingarna bifoga till vederhäf -

Enligt lag eller stiftsstadgar.

tigheten styrkt borgensförbindelse för all den skada och förlust, församlingen kan tillskyndas
genom hans missvårdande av de åt honom anförtrodda kyrkans tillhörigheter
eller genom förskingring av allmänna medel.

Instrument över den inventering, som vid klockares tillträde av tjänst bör ske å
de kyrkans tillhörigheter, som anförtros åt klockares vård, skall av klockaren undertecknas
med erkännande av åtaget ansvar för deras behöriga vårdande.

Om borgesman avlider eller blir insolvent, åligger det klockaren att ofördröjligen
anskaffa ny borgesman, vars vederhäftighet i övlig ordning varder styrkt (p. 1).

Göteborgs stift:

Klockaren åligger att »ansvara för kyrkans mobilier, att de ej förkomma eller fördärvas»
(p. 8), »hålla kalken ren» (p. 9).

Karlstads stift:

Klockarens åligganden äro:

att, vid tillträdet av sysslan, utur kyrkans inventariebok in dupplo utskriva en förteckning
på de kyrkans tillhörigheter, som uti hans vård lämnas;

att, vid den inventering av ovanstående tillhörigheter, som vid tillträdet skall verkställas,
i stad i närvaro av tvenne kyrkorådsledamöter och på landet i närvaro av kyrkovärdarna,
den ena förteckningen underskriva med en så lydande, av ojäviga personer
bestyrkt förbindelse: «Förestående N. N. kyrkas tillhörigheter har jag, sådana de här
finnas beskrivna, emottagit, och förbinder jag mig att desamma noga vårda samt för dem

ansvara. N. N. kyrkas sakristia d.------N. N.» Sedan inventeringsmännen

bestyrkt båda förteckningarnas likhet med inventarieboken, emottages den av klockaren
underskrivna förteckningen av pastor, att jämte den lämnade borgensförbindelsen i kyrkokistan
förvaras. Den andra förteckningen emottager klockaren sig till rättelse;

att, om någondera borgensmannen med döden avgår eller upphör att vara vederhäftig,
anskaffa ny godkänd borgensförbindelse, ävensom densamma, innan den bliver 10
år gammal, förnya;

att väl vårda kyrkans alla metallsaker och käril, skrud och klädespersedlar, böcker
och handlingar, materialier och redskap m. m., så att allt väl förvaras och icke genom
vårdslös medfart fördärvas, samt linnepersedlarna, mot ersättning ur kyrkokassa^ hela
och rena hålla;

att alla ankommande allmänna författningar och K. B:s kungörelser, efter dag och
nummer, i ordning hålla, däröver föra förteckning och jämte övriga ämbetsmyndigheters
och tjänstemäns upplästa kungörelser förvara;

att, då någon bristfällighet eller skada förmärkes å kyrkans fasta eller lösa egendom,
sådant hos pastor ofördröjligen anmäla (§ 19 p. 1—4, 14, 26).

Kyrkobetjänt, som utan vederbörandes vetskap och tillåtelse utlämnar eller utlånar
någon kyrkans tillhörighet eller en sådan till egen nytta begagnar, är förfallen till varning,
samt i händelse skada eller förlust kyrkan därigenom tillskyndas, skyldig densamma
gottgöra eller ersätta (§ 34).

Försummar klockare eller organist, oaktat erhållen påminnelse, att ny borgensförbindelse
anskaffa, när den förra blivit antingen 10 år gammal, eller förlorat den beräknade
säkerheten, varde från tjänsten skild, då pastor eller församlingen sådant påyrkar
(§ 35).

Tjänståligganden.

Härnösands stift:

Klockarens åligganden äro:

att väl vårda alla kyrkans metallsaker och kärl, särdeles dem som begagnas vidkommunionen,
så att de icke skadas eller vanprydas av ärg, rost, damm och annan orenlighet;

att väl förvara kyrkans skrud och klädespersedlar, med kyrkvaktarens biträde
efter behov avdamma och under den blidare årstiden vädra dem samt, mot ersättning
ur kyrkokassa^ hålla linnepersedlarna hela och rena;

att väl vårda de i kyrkan befintliga böcker och handlingar, så att de hållas fria
från damm, mögel och annan orenlighet;

att, där särskild kyrkoföreståndare eller syssloman icke finnes, vårda kyrkans materialier
och redskap, så att de icke genom vårdslöshet fördärvas;

att, då någon skada eller bristfällighet förmärkes å kyrkan, dess torn eller klockstapel,
klockor eller annan kyrkans tillhörighet, kyrkogård eller begravningsplats, genast
anmäla förhållandet hos pastor, syssloman eller kyrkovärd till bristens avhjälpande och
den brottsliges lagförande, i händelse skadan skett genom våld och åverkan;

att icke utan pastors tillstånd hemtaga eller utlåna något, evad det vara må, av
kyrkans tillhörigheter eller taga avskrift eller utdrag ur kyrkans handlingar eller ur dessa
meddela annan man vittnesbörd;

att, då någon med pastors tillstånd ur kyrkan lånar böcker, förordningar eller
handlingar (vad som, i händelse det förkommer, icke kan ersättas, må ej utlånas), i en
för ändamålet inrättad kladd anteckna å ena sidan i särskilda kolumner lånet jämte låntagarens
egenhändiga namnteckning, med angivande av hans hemvist, samt datum, då
lånet sker, och å motstående sidan datum, då det återställes;

att efter dag och nummer hålla i behörig ordning alla ankomna och upplästa allmänna
författningar, K. B:s kungörelser och konsistorii cirkulär samt bestyra därom, att
dessa på kyrkans bekostnad bliva, om ej inbundna, åtminstone häftade, och att övriga
upplästa kungörelser till förvar uppträdas på ett snöre (2 kap. p. 13, 16—21, 27).

Visby stift:

Vid klockares tjänstetillträde inventeras till honom av pastor och kyrkovärdarna all
den kyrkans egendom, som i hans vård lämnas. Denna inventering sker enligt en i två
lika lydande exemplar upprättad förteckning, av vilka exemplar, sedan de blivit till riktigheten
erkända och undertecknade av klockaren, ävensom av pastor och kvrkovärdar,
det ena förvaras i kyrkokistan jämte den för klockarens ansvarighet för kyrkans egendom
ingångna och gällande borgensförbindelsen, det andra till klockaren lämnas. Egendom,
som sedermera tillfaller kyrkan, uppföres å bägge exemplaren, och vare klockaren
ansvarig för alla kyrkans till honom inventerade tillhörigheter, som genom hans vanvård
och vangömmo förstöras eller förkomma (§ 1).

Klockaren skall noga efterse, om åverkan eller försök till inbrott i kyrka eller
sakristia ägt rum och, när så befinnes, det genast hos pastor anmäla (§ 3).

Finner klockaren å kyrkan eller hennes tillhörigheter någon brist eller skada, vilken
det icke kan åligga honom att avhjälpa, göre han ofördröjligen därom anmälan hos
pastor (§ 4).

Kyrkans lösa, i kyrkan, sakristian, tornet eller annorstädes förvarade egendom värde
han med aktsamhet och sorgfällighet, eftersom varje del därav fordrar. Så åligge honom
att skydda kyrkans skrud och kläden för damm, fuktighet, mal m. m. och dem därför

Enligt lag eller stil''Isstadgar.

ofta avdamma och under den varmare årstiden vädra; att alltid hålla linnekläderna hela
och rena; att, där silver- och andra metallkärl äro åt hans vård anförtrodda, akta dem
för ärg, fuktighet eller annan skada; att alltid hålla väl rena de kärl, som vid dop eller
nattvardsgång begagnas; att vårda böcker och andra handlingar, som uti kyrka eller sakristia
hava sin plats, dem i god ordning efter förteckningen hålla samt kyrkliga minnesmärken
väl bevara (§ 7).

Klockaren må icke utan pastors vetskap och tillåtelse till sin bostad hemtaga eller
till annan person utlåna något, evad det vara må, av kyrkans tillhörigheter (§ 10).

Stockholms stad:

För de kyrkans tillhörigheter, som, efter behörig förteckning, i kyrkoherdens och
kyrkovärdarnas närvaro, äro klockaren i händer lämnade, såsom guld, silver, koppar,
mässing, tenn, tavlor, målningar, skrudar, hyenden, kläden, böcker, skrivna och tryckta
handlingar, husgerådssaker m. m., vare han ansvarig, och åligge det honom att noga
tillse, det allt sådant icke allenast icke förkommer, utan ock att det av orenlighet, damm

eller annan vårdslöshet icke vanprydes, skadas eller fördärvas. Han skall därför--

—- så ofta det betarvas, kyrkans prydnader avdamma, bårkläden och skrudar vädra och
utdamma. Över allt, vad å predikstolen avkunnas, vare sig kungl. förordningar eller

andra kungörelser, skall klockaren hålla en noga förteckning i en särskild bok---

alla tryckta förordningar noga insamla och när de bliva så många, att de i ett band
bekvämligen kunna rymmas, besörja, att de på kyrkans bekostnad varda inbundna. Alla
slags handlingar, som å predikstolen blivit kungjorda och sedan komma att vid kyrkan
förvaras, äge klockaren att genast å sina ställen i kyrkans skåp i ordning lägga, så att
de alltid finnas i sitt rätta skick; vare ock klockaren härjämte allvarligen påmint, att
hava alla kyrkan tillhöriga handlingar inom lås och nycklar väl förvarade i kyrkan, aldrig
taga dem hem i sitt hus, aldrig utan kyrkoherdens lov och minne något dokument, av
vad namn som helst, framvisa eller utlämna, eller därutur något vittnesbörd utgiva; åligge
det honom jämväl, att över dessa samlingar hålla ett inventarium, på det allt, när som
helst, utan möda må kunna igenfinnas. Utan med kyrkoherdens minne och kyrkovärdarnas
skriftliga tillåtelse får klockaren ej det ringaste av kyrkans tillhörigheter utlåna eller
brukas låta till något annat, än vad kyrkans behov kräver (§ 2).

b) Nycklarna till kyrkan och sakristian.

Uppsala stift:

Klockaren, som skall hava nycklarna till kyrkan och sakristian i sitt förvar, så vida
icke, till följd av lokala förhållanden, av pastor annorlunda bestämmes, må icke utan
dennes tillåtelse öppna kyrkan för någon sammankomst, av vad namn den vara må (§ 10).

Linköpings stift:

Klockaren have nycklarna till kyrkans och sakristians dörrar i sitt förvar, så vida
ej annorlunda med pastors begivande överenskommes;'' och vare klockaren icke tillåtet
att utan pastors medgivande öppna kyrkan för någon sammankomst, av vad namn den
vara må (§ 2).

Strängnäs stift:

Klockaren have nycklarna till kyrkans och sakristians dörrar i sitt förvar, så vida
icke till följd av lokala förhållanden annorlunda med pastors begivande överenskommes (§ 2).

Tjänståligganden.

Klockaren vare för övrigt icke tillåtet att utan pastors vetskap och medgivande
öppna kyrkan för någon sammankomst, av vad namn den vara må (§ 14).

Västerås stift = Linköpings.

Växjö stift:

Klockaren förvarar nycklarna till kyrkan och sakristian, så vida icke annorlunda
av pastor bestämmes eller med pastors medgivande överenskommes; och är klockaren
icke tillåtet att utan pastors medgivande öppna kyrkan eller sakristian för särskilda sammankomster,
av vad namn dessa vara må. Önskar någon bese kyrkan eller dess tillhörigheter,
bör klockaren vara den besökande följaktig (§ 2).

Kalmar stift:

Om det med avseende på klockarens boningsort befinnes lämpligt och han därom
av pastor tillsäges, skall han förvara nycklarna till kyrkan. Han skall själv eller genom
kyrkvaktaren låta öppna dörrarna vid annangångsringningen före varje gudstjänst, och
vid andra tillfällen i behörig tid, samt laga att de, när allt, som i kyrkan uträttas bör,
är slutat, säkert tilläsas. Nycklarna må icke bortlämnas eller utlånas till främmande
personer. Önska sådana bese kyrkan och några dess tillhörigheter, vare klockaren eller
annan säker person dem följaktig.

För sammankomst, av vad slag och namn det vara må, får icke kyrkan öppnas
utan pastors vetskap och samtycke (§ 4).

Göteborgs stift:

Klockaren åligger »tillse, att kyrkdörrar, portar och luckor stängas på torn och
kyrkogård» (p. 14).

Karlstads stift:

Därest ej annorlunda av pastor föreskrives, skall klockaren hava kyrkans nycklar
i sin vård (§ 19 p. 5).

Visby stift = Strängnäs (§ 2).

Stockholms stad:

På det klockaren må kunna ensam ansvara för fullgörandet — — —, bör han
själv i förvar hava kyrkans och sakristians nycklar samt kyrkan och sakristian själv alltid
upp- och tillåsa (§ 2).

Instruktionen för Härnösands stift (2 kap. p. 15) utgår från, att nycklarna förvaras
i prästgården.

c) Åtgärder vid eldsvåda.

Uppsala stift:

Utbryter eldsvåda inom socknen, sörje klockaren för, att detta så skyndsamt som
möjligt på övligt sätt genom kyrkklockan gives tillkänna. Yppas eldsvåda i kyrkans
grannskap, infinne klockaren sig genast i eller vid kyrkan och kvarstanne där, så länge
för denna någon fara är. Han skall ock hava tillsyn över, att kyrkans brandredskap
alltid må befinnas i brukbar! skick, och fördenskull föranstalta om dess årliga provning
(§ 22).

Enligt lag eller stiftsstadgar.

Linköpings stift:

Om eldsvåda inom församlingen uppkommer och dess tillkännagivande medels
klockringning befinnes ändamålsenlig, skall klockaren ombesörja, att detta så skyndsamt
som möjligt sker. Utbryter eld i kyrkans närhet, infinne han sig genast i eller vid
kyrkan för lämpliga åtgärders vidtagande och kvarstanne där, så länge för kyrkan kan
vara någon fara. Han skall ock hava tillsyn över kyrkans brandredskap och påminna
vederbörande om dess årliga provande (§ 14).

Strängnäs stift:

När eldsvåda inom församlingen utbryter, ansvare klockaren för att, den så skyndsamt
som möjligt på övligt sätt genom kyrkklockan tillkännagives. Yppas eldsvåda i
kyrkans grannskap, infinne han sig genast i eller vid kyrkan och kvarstanne där, så
länge för denna någon fara är. Han skall ock hava tillsyn över kyrkans brandredskap
och påminna om dess årliga provning (§ 24).

Västerås stift = Linköpings.

Växjö stift:

När eldsvåda inom församlingen uppkommit och dess tillkännagivande på sedvanligt
sätt medelst kyrkklockan finnes nödigt, skall klockaren ombesörja ringning eller klämtning
så skyndsamt som möjligt. Utbryter eldsvåda i kyrkan eller dennas närhet, infinne
han sig genast vid kyrkan för vidtagande av nödiga åtgärder och kvarstanne på
platsen, så länge omständigheterna det påkalla. Över kyrkans brandredskap have klockaren
tillsyn och påminne om redskapens prövning varje vår och höst (§ 23).

Kalmar stift — Linköpings.

Karlstads stift:

Klockaren åligger, att därest vådeld utbryter uti ett för kyrkan farligt grannskap,
sig med nycklarna vid kyrkan genast inställa, och med klockorna på övligt sätt eldfaran
tillkännagiva (§ 19 p. 22).

Visby stift:

När eldsvåda inom församlingen utbryter, ansvare klockaren för, att den så skyndsamt
som möjligt på övligt sätt genom kyrkklockan tillkännagives. Yppas eldsvåda i
kyrkans grannskap, infinne han sig genast vid kyrkan och kvarstanne där, så länge för
denna någon fara är (§ 24).

Stockholms stad:

Vid yppad eldsvåda skall klockaren alltid hålla sig hemma, och, om den är i kyrkans
närhet, med nycklarna vid kyrkan genast sig inställa och, till dess all fara är förbi,
därstädes kvarbliva (§ 2).

d) Kyrkans rengöring, städning och vädring etc.

Uppsala stift:

Det skall åligga klockaren att övervaka rengöringen av kyrkan och sakristian till
de stora högtiderna samt vid andra tillfällen, när pastor så prövar nödigt; och skall klockaren
likaledes ombesörja, att kyrkan och sakristian på lämpligt sätt och å tjänliga tider
vädras, så ofta väderleken sådant tillåter (§ 12).

6 — Klockarutredningen. Afd. 1.

Tjänståligganden.

Linköpings stift:

Klockaren skall övervaka kyrkans rengöring, särskilt till de stora högtiderna och
annars, där så nödigt finnes.

Under den varma årstiden hålle han på lämpliga tider kyrka och sakristia öppna
för vädring (§ 3).

Skara stift:

Klockaren skall tillse, »att kyrkan före gudstjänsten är behörigen städad och i ordning»
(p. 1).

Strängnäs stift:

Klockaren skall övervaka kyrkans rengöring vid jul, påsk, midsommar och mikaeli
och på andra tider, där så nödigt finnes, allt på sätt församlingen bestämmer; så ofta
anledning förekommer, hos pastor eller någon av kyrkovärdarna anmäla behovet av skurning
inom altaret, i koret eller annorstädes i kyrkan samt i sakristian och densamma på
tillsägelse låta verkställa.

Han skall ock tillse, att till varje sön- och helgdag kyrka och sakristia äro rensopade,
samt altare, predikstol och bänkar avdammade.

Under den varmare årstiden hålle han på lämpliga tider kyrka och sakristia öppna
för vädring (§ 5).

Västerås stift:

Klockaren skall övervaka kyrkans rengöring särskilt till de stora högtiderna och
annars, där så nödigt finnes, samt tillse, att till varje sön- och helgdag kyrka och sakristia
äro rensopade, samt altare, predikstol och bänkar avdammade.

Under den varmare årstiden hålle han på lämpliga och tillräckliga tider kyrka och
sakristia öppna för vädring (§ 5).

Växjö stift:

Klockaren låter verkställa och övervaka kyrkans och sakristians rengöring varje
vår och höst, men jämväl annars efter behov eller pastors tillsägelse. Likaledes åligger
honom tillse, att till varje sön- eller helgdag kyrka och sakristia äro rensopade samt
altare, predikstol, bänkar, bord och stolar väl avdammade. Under den varmare årstiden
hålle klockaren esomoftast kyrka och sakristia öppna för luftväxling (§ 4).

Kalmar stift:

Klockaren skall övervaka kyrkans rengöring på de tider och det sätt, som församlingen
bestämmer; så ofta anledning förekommer, skall han hos pastor eller någon av
kyrkovärdarna anmäla behovet av skurning inom altaret, i koret eller annorstädes i kyrkan
samt i sakristian, och densamma på tillsägelse låta verkställa.

Han skall ock tillse, att till varje söndag och helgdag kyrka och sakristia äro rensopade
och bänkarna avdammade.

Under den varma årstiden läge han, att på lämpliga tider kyrka och sakristia hållas
öppna för vädring (§ 6).

Göteborgs stift:

Klockaren åligger »att hålla kyrkan ren» (p. 9).

Härnösands stift:

Det åligger klockaren:

Enligt lag eller stiftsstadgar.

att tillse, att kyrkan alltid är städad;

att under liden näst före jul och midsommar bestyra därom, att kyrkan samt
sakristian och vapenhuset ordentligt skuras och rengöras av de personer, åt vilka församlingen
lämnar detta uppdrag;

att då sådant under den varma årstiden behöves, med kyrkvaktarens biträde öppna
kyrkans fönster (2 kap. p. 14, 22, 23).

Visby stift:

Klockaren skall ombesörja skurning och rengöring av kyrkan med henne tillhörande
delar, såsom läktare och sakristia, vid varje jul och midsommar ävensom på andra tider
dar pastor och kyrkovärdar så nödigt finna; varjämte han till varje sön- och helgdag
skall rensopa kyrka, läktare och sakristia samt avdamma altare, predikstol och bänkar
och därvid återställa rubbade effekter i deras normala läge.

Vid inträffande vårvärme och sedan under sommarens lopp hålle han å lämpliga
lider kyrkan och sakristian öppna för vädring till fuktighets fördrivande (§ 5 m. 1 o. 2).

Stockholms stad:

Klockaren skall en gång i var vecka sakristian, predikstolen och altaret rensopa
lata, och icke allenast till varje högtid, utan ock dessemellan, åtminstone en gång i varaf.
nann ^atnacl. rentvätta. ^ Han tillhåll ock kyrkvaktaren, att kyrkan esomoftast vädra,
ätt till det minsta fyra gånger om året, kyrkan, dess väggar, fönster och ljuskronor sopa
och avdamma, en gång i veckan bänkarna väl damma, koret och gångarna rensopa och
till varje högtid rentvätta, samt vid sopningen bestänka golvet med vatten till förekommande
av damms uppstigande (§ 2).

e) Anskaffande av vin, ljus och oblater samt kyrkans upplysning ävensom

tillsyn över eldning.

Uppsala stift:

Vin och oblater för kyrkans räkning skola, efter pastors anvisning, anskaffas av
klockaren dar ej församlingen annorlunda bestämmer. Det åligge honom ock, att vid
alla tillfallen, da ljus i kyrka skall begagnas, sådana anskaffa för kyrkans räkning och
dem med kyrkvaktarens biträde uppsätta, tända och släcka, samt att efterse, att eldfara

uppkamma (§aoi)a tlUfälIen eller eljest genom någon bristfällighet i värmeledningen må

Strängnäs stift:

Klockaren skall, på pastors tillsägelse och från ort, som av pastor bestämmes, för
kyrkans rakning anskaffa vin, oblater och ljus; för omkostnader därvid njute han erVid
allmän gudstjänst eller andra tillfällen, då ljus i kyrka nyttjas, åligge det
klockaren att med kyrkobetjäningens biträde i behörig tid dem uppsätta, tända och släcka
samt att hava sorgfällig tillsyn, att eldfara ej uppkommer. I lika måtto- vake han ock
over värmeledning, att icke genom bristande tillsyn å densamma må uppstå eldfara (§ 15).

Västerås stift:

Klockaren skall efter pastors anvisning för kyrkans räkning anskaffa vin, oblater
och ljus; for omkostnader därvid njute han ersättning (§ 18),

44 Tjänståligganden.

Vid allmän gudstjänst eller andra tillfällen, då ljus i kyrka nyttjas, åligge klockaren
att med kyrkobetjäningens biträde i behörig tid dem uppsätta, tända och släcka samt
att hava sorgfällig tillsyn, att eldfara ej uppkommer. I lika måtto vake han ock over
värmeledning i kyrka och sakristia (§ 13).

Växjö stift: , ,.

Efter pastors anvisning anskaffe klockaren för kyrkans rakning vin, oblater och lju .

För därmed förenade kostnader njute han ersättning ur kyrkokassan (§ 19).

Vid de tillfällen, då ljus skola i kyrkan nyttjas, åligger det klockaren att med kyrkvaktarens
biträde dem i rätt tid dem uppsätta, tända och släcka samt därvid hava noggrann
vård om elden. Han övervake även, att eldfara icke uppkommer genom uppvärmning
av kyrka eller sakristia (§ 12).

Kalmar stift: . . . ,

Då ljus i kyrkan nyttjas, skall klockaren med kyrkobetjäningens biträde dem i behörig
tid uppsätta, tända och släcka samt därvid hava noga vård om elden. Han overvake
även, att icke till följd av bristande tillsyn eldfara uppstår genom värmeledning
eller eldning i sakristian (§ 13).

Karlstads stift:

Klockaren åligger, att vid begravningar tillse, att alla erforder.iga anordningar
förrättningens behöriga verkställande iakttagas, samt att, då ljus vid dessa förrättningar
eller vid gudstjänsten begagnas, ombesörja att dessa i hd uppsättas och antandas sam ,
när så ske bör, släckas (§ 19 p. 17).

Härnösands stift: . __ ..

Klockaren åligger att, då sådant erfordras, ombesörja kyrkans upplysning samt att

med kyrkvaktarens biträde uppsätta och borttaga julljusen (2 kap. p. 2*).

Visby stift: , , „ ,

Klockaren vare skyldig att å pastors eller kyrkovärdars tillsägelse och från ort,
som av dem bestämmes, för kyrkans räkning anskaffa vin, oblater och ljus; atnjute dock,

där omständigheterna det påkalla, skälig reseersättning (§ 19). ,

Vid allmän gudstjänst eller andra tillfällen, då ljus i kyrka nyttjas, aligge klockaren
att med kyrkobetjäningens biträde, där sådan finnes, i behörig tid dem uppsätta, tan *

och släcka samt att hava sorgfällig tillsyn, att eldfara ej uppkommer. I lika matto vake

han ock över värmeledning, att icke genom bristande tillsyn a densamma ma uppstå

eldfara (§ 15).

f) Kyrkogård eller begravningsplats.

Uppsala stift: .

Klockaren anvise å kyrkogården plats för gravars upptagande i den ordning, som
kan vara eller bliva bestämd, och skall tillse, att gravarna upptagas till erforderligt djup,
d. v. s. att jordbetäckningen över liket, gravkullen oberäknad, får en djuplek av minst
fem fot. Han övervake ock, att kyrkogården fredas för ohägn samt hålles i sadant skick,
som överensstämmer med sundhetens fordringar och motsvarar platsens värdighet (.§ loj.

Enligt lag eller stiftsstadgar.

Linköpings stift:

Klockaren vake däröver, att kyrkogården hålles snygg och städad samt fredas för
ohägn, samt att därå befintliga gravar skyddas och planteringar väl vårdas.

Lövtäkt och kreatursbetning å kyrkogården vare strängeligen förbjudna, även om
klockaren tillätes att avbärga därå växande gräs. Träd å kyrkogården få ej nedhuggas
och tuktas utan tillåtelse av pastor och kyrkoråd (§ 4).

Klockaren åligge att å kyrkogården anvisa plats för gravars upptagande samt tillse,
att grävning sker i den ordning, som av församlingen bestämts; likaledes äge han tillse!
att gravarna upptagas till i lag föreskrivet djup, att ben efter förut jordade lik åter nedlaggas
i grav eller i benhus, ävensom att gravarna efter likens jordfästning varda utan
dröjsmål igenfyllda och i ordentligt skick försatta (§ 13).

Skara stift:

Klockaren skall tillse, »att kyrkogården hålles i behörigt skick, gravöppning och
igenläggning sker enligt fastställd ordning, röjning och snöskottning verkställes av dem
som vederbör» (p. 1).

Strängnäs stift:

Klockaren vake däröver, att kyrkogården hålles snygg och städad samt fredad för
ohägn och att därå befintliga gravar skyddas och planterade träd väl vårdas.

Lövtäkt ° och kreatursbetning å kyrkogården vare strängeligen förbjudna, även om
klockaren tillåtes att avbärga därå växande gräs. Lövträds tuktning må klockaren icke
verkställa utan tillåtelse och tillsyn av pastor och kyrkovärdar (§ 6).

Där ej särskild dödgrävare är antagen, åligge klockaren att å kyrkogården anvisa
plats för gravars upptagande samt tillse, att grävning sker i den ordning, som av församlingen
blivit bestämd; under samma förhållande ansvare han likaledes för att gravarna
upptagas till erforderligt djup, att lämningar av därvid möjligen anträffade ben nedläggas
i den nya graven eller i benhus, ävensom att gravarna efter likens jordfästning
varda igenfyllda och i ordentligt skick försatta (§ 20).

Västerås stift:

Klockaren vake däröver, att kyrkogården hålles snygg och städad samt fredad för
ohägn, och att därå befintliga gravar skyddas och planteringar väl vårdas.

Lövtäkt och kreatursbetning å kyrkogården vare strängeligen förbjudna, även om
klockaren tillåtes att avbärga därå växande gräs. Träd å kyrkogården få ej nedhuggas
eller tuktas utan särskild tillåtelse av pastor och kyrkoråd (§ 6).

Klockaren åligge att å kyrkogården anvisa plats för gravars upptagande samt tillse,
att grävning sker i den ordning, som av församlingen blivit bestämd; likaledes äge han
tillse, att gravarna upptagas till i lag föreskrivet djup, att ben efter förut jordade lik
åter nedlaggas i grav eller i benhus, ävensom att gravarna efter likens jordfästning varda
utan dröjsmål igenfyllda och i ordentligt skick försatta (§ 19).

Växjö stift:

Klockaren vakar däröver, att kyrkogården och begravningsplatsen hållas snygga och
stadade samt fredade för ohägn, att därå befintliga planteringar och upplagda gravar väl
vårdas Lövtäkt och kreatursbetning å kyrkogården eller begravningsplatsen vare strängeligen
förbjudna, aven om klockaren eller någon annan äger tillåtelse att avbärga därå

46 Tjänståligganden.

växande gräs; och må därstädes på det allmännas bekostnad planterade träd och buskar
icke utan särskild tillåtelse av kyrkorådet tuktas eller nedhuggas (§ 5).

Klockaren åligger tillse, att grävning å kyrkogård eller begravningsplats för liks
jordande sker i föreskriven ordning och till lagstadgat djup, att därvid anträffade lämningar
efter förut jordade lik utan dröjsmål nedläggas i den nya graven och att gra\en
bliver efter jordfästningen ofördröjligen igenfylld och i ordentligt skick försatt (§ 20).

Kalmar stift:

Klockaren vake däröver, att kyrkogården hålles snygg och städad samt fredad från
ohägn. Honom åligger ock, om ej särskild dödgrävare är antagen, att anvisa plats för
gravars upptagande, varvid den ordning, som av församlingen blivit bestämd, bör iakttagas,
och tillses, det gravarna upptagas till erforderligt djup (§ 7).

Lunds stift:

Där ej detta åt annan uppdragits, har klockaren att å begravningsplatsen anvisa
plats för gravs upptagande och tillse, att grävning sker i den ordning, som bestämts,
liksom att gravarna varda efter liks jordande utan dröjsmål igenfyllda och i ordentligt
skick försatta (p. 5).

Karlstads stift:

Klockaren åligger: att, därest han å kyrkogården skördar växande foder, efter vars
inbärgning allt betande ävensom all lövtäkt därå äro strängeligen förbjudna, vara kyrkvaktaren
behjälplig att hålla densamma städad samt därå befintliga gravar, minnesvårdar
och planterade träd skydda och vårda (§ 19 p. 23).

Härnösands stift:

Klockaren åligger: att över kyrkogården och begravningsplatsen hava tillsyn och
vård, så att de av kyrkvaktaren hållas snygga och städade, framför allt fria från de
dödas ben, samt sorgfälligt varda alla pa dessa ställen planterade träd, ävensom noga
tillse, att lövtäkt och kreatursbetande därstädes under intet villkor må äga rum (2 kap.

p. 28).

Visby stift:

Över kyrkogården have klockaren tillsyn och vård, så att den hålles städad, snygg
och fredad för ohägn samt därå befintliga gravar skyddas och planterade träd väl
vårdas.

Lövtäkt och kreatursbetning å kyrkogården vare strängeligen förbjudna, även om
klockaren till&tes avbärga därå växande gräs, och lövträdens tuktning må han icke verkställa
utan tillåtelse och tillsyn av pastor och kyrkovärdar (§ 6 m. 1 o. 2).^

Där ej särskild dödgrävare är antagen, åligge klockaren a) att å kyrkogården anvisa
plats för gravars upptagande samt tillse, att grävning sker i den ordning, som av församlingen
blivit bestämd, b) ansvara för, att gravarna upptagas till erforderligt djup samt
att lämningar av därvid möjligen anträffade ben nedläggas i den nya graven eller i benhus,
c) ansvara för att gravarna efter likens jordfästning varda igenfyllda och i ordentligt
skick försatta.

Gravars öppnande och igenfyllande besörje dock klockaren under nämnda förhållande,
där så av stärbhuset äskas, mot skälig ersättning (§ 20 m. 1 o. 2).

Enligt lag eller stiftsstadgar.

Ringning och klämtning samt tillsyn över ringklockor och tornur.

-h M^ingen, p4 beh8riga

Uppsala stift:

... , Klo°karen sörje för, att ringning och klämtning i behörig ordning nå därtill he

* *mtda,tlder’ med tillbörlig varsamhet verkställas, samt have ansvarigtillsyn däröver
å t kyrkans saval ur som ringklockor med deras hängen och tillbehör äro vederbS
slnck och att klockaxlarna, när så nödigt är, bliva smorda (§ 15). ^derboihgt

Linköpings stift:

, ... ^lockarel) äge ock ansvarig tillsyn däröver, att kyrkans ringklockor med deras tillhet
°(§ %). * °r e''nUlgt SklCk’ °Ch aU ringning eIler klämtning sker med tillbörlig varsam Skara

stift:

Behöriga ringningar med kyrkklockorna, efter vad hittills varit vanligt eller nastor
och kyrkoråd författningsenligt föreskriva, skola av klockaren ombesörjas i ä tan S va
det satt, vederbörande kyrkoråd föreskriver (p. 3) P

''ing **“ “■ d~* ^ b''h“d Strängnäs

stift:

eller klämta!,rSVare T tf ^ Va"liga ringningarna m allmän gudstjänst, ringning
behöriga lider Vk.ffll" “§ l‘ä“” '' °°h b''8™™»8»i"«ning«r å bestämd, och

Klockaren äge ock ansvarig tillsyn däröver, att kyrkans ringklockor med deras
angen och Övriga tillbehör äro i vederbörligt skick, att klockaxlarna, när så nödi Ina smorda, och att ringning eller klämtning sker med tillbörlig varsamhet (§ 8).” ’

Västerås stift:

Klockaren äge ansvarig tillsyn däröver, att kyrkans ringklockor med deras tillbehör

urna * i)Vedt?0r.''gt Skl,Ck’ 3U klockaxlarna> när så nödigt är, bliva smorda, och att ringning
eller klämtning sker med tillbörlig varsamhet (§ 8). g

Värja stift:

i eotfK!n°rChkair LUKtÖ? ?°g,grann däröver< att kyrkans ringklockor med tillbehör äro

i go t och brukbar! sk.ck, att klockaxlarna efter behov smörjas, och att ringning eller
klämtning sker med tillbörlig varsamhet och på därför bestämda tider (§ 7). 8

Kalmar stift:

tillf , ?lockaren skallL °,ck hava tillsyn däröver, att kyrkans ringklockor med allt deras
tillbehör aro i vederbörligt skick, att klockaxlarna, när så nödigt är, bliva smorda och
att ringning eller klämtning sker med tillbörlig varsamhet (§ 5).

Göteborgs stift:

dagarnaiOC(pari0)ålig8er *beSÖrja 0m ringnin^cn morg°n och afton, såväl som på prediko -

Tjänståligganden.

Karlstads stift:

Klockaren åligger:

att tillse, det all ringning sker i rättan tid av dem, det tillhör att sadant verkställa,

att uti ''landsförsamlingar, därest ur uti tornet eller kyrkan finnes, detsamma väl
vårda och genom ordentligt uppdragande uti jämn gång hålla;

att, därest klämtning eller helgmålsringning brukliga äro, tillse, att de efter vedertagen
sed verkställas (§ 19 p. 6, 20, 21).

Härnösands stift:

Klockaren har:

att tillse, att ringning sker i rätt tid av dem, som därtill äro pliktiga;

att, åtföljd av kyrkvaktaren, en gång i månaden noga undersöka klockorna, tillse
om remmen tångnat, så att kläppen gör sina slag på den tunna brädden, samt om
bössor, beslag, klockstolen eller mera dylikt börja bliva bristfälliga, ävensom besörja
klockaxlarnas ordentliga smörjning, vartill oljan bestås av kyrkans medel;

att, om ur finnes i tornet eller kyrkan, väl vårda detsamma och genom ordentligt
uppdragande hålla det i jämn gång (2 kap. p. 3, 25, 26).

Visby stift i

Klockaren vare ansvarig för a) att kyrkans ringklockor med deras hängen och
övriga tillbehör äro i normalt skick samt att klockaxlarna vid behov bliva smorda, b) att
ringning, klämtning eller kimning sker med tillbörlig varsamhet, vare sig klockaren själv
enligt gammal hävd eller senare överenskommelse med församlingen detta verkställer eller
det sker genom annan, av honom uppbådad person, varför det åligger klockaren att efter
varje av honom själv ej verkställd ringning, klämtning eller kimning noga undersöka,
huruvida å klockorna någon skada skett och i sådant fall genast hos pastor anmäla såväl
skadan som genom vilkens förvållande den uppstått.

Kimning må dock ske endast i de fall, varom församlingen i kyrkostämma beslutat
antingen för vissa allmänna högtider eller enskilda sådana. I förra fallet ansvare
församlingen, i senare fallet den, för vilkens räkning kimning är begärd, för den skada,

som kyrkklocka därav kan lida (§ 8 m. 1 o 2).

Klockaren ansvare för att de vanliga ringningarna till allmän gudstjänst, ringning
eller klämtning morgon och afton samt själa- och begravningsringningar å bestämda och behöriga
tider verkställas (§ 12).

Stockholms stad:

Klockaren skall esomoftast infinna sig i kyrkans torn, noga tillse, att klockor och
andra tillhörigheter därstädes väl vårdas och, så snart han upptäcker någon bristfällighet,
detsamma genast för kyrkoherden och kyrkovärdarna anmäla.

Klockaren skall ock besörja, att alla ringningar ske i rättan tid; och när tecken
med klockorna gives efter någon, som avlidit, skall han på kyrkdörren uppsatta en
sedel, med uppgift av den dödes namn och stånd (§ 7).

h) Ersättning för gjorda utlägg m. m.

Uppsala stift: ....

För lagning och tvätt av kyrkans linnekläder, för olja m. m. till smörjning av
kyrkans klockor, för kyrkans skurning och rengöring samt för skrivmatenalier, ävensom

Enligt lag eller stiftsstadgar. 49

för sådana till vården av kyrkan och hennes egendom hörande åtgärder, vilka han ej
billigtvis kan åläggas att personligen verkställa, åtnjute klockaren skälig ersättning (§ 25).

Linköpings stift:

För skrivmaterialier, skurning, tvätt och för sådana till vården av kyrkan och hennes
egendom hörande åtgärder, vilka ej åligga honom att personligen verkställa, åtnjute
han skälig ersättning, som av pastor och kyrkoråd eller, där omständigheterna därtill föranleda,
av församlingen bestämmes (§ 8).

Strängnäs stift:

För skrivmaterialier, skurning, tvättning och i allmänhet de utgifter, klockaren får
vidkännas för sådana till vården av kyrkan och hennes egendom hörande åtgärder, vilka
han ej billigtvis kan åläggas att personligen verkställa, åtnjute han skälig ersättning som
av pastor och kyrkovärdarna eller, ifall omständigheterna därtill föranleda, av församlingen
bestämmes (§ 11).

Västerås stift = Linköpings.

Växjö stift:

För skrivmaterialier, skurning, tvättning och i allmänhet de utgifter, som klockaren
får vidkännas för sådana till vården av kyrkan och hennes egendom hörande åtgärder,
vilka det icke billigtvis kan åläggas honom att personligen verkställa, njute han ur\yrkokassan
skälig ersättning, som av pastor och kyrkovärdar eller, ifall omständigheterna därtill
föranleda, av församlingen bestämmes (§ 10).

Kalmar stift = Strängnäs.

Visby stift — Strängnäs.

B. Beträffande allmän gudstjänst samt prästerliga förrättningar

i och utom kyrkan.

Desslikes skall lian (klockaren) vara prästerna vid gudstjänsten, skriftermålen
och, när det befalles, uti sockenbud samt annan kyrkotjänst, vid
handen; men ingalunda genom någon kyrkoherdens enskilda tjänst besväras
etc. (Kyrkol. 24 kap. 32 §).

När Herrens nattvard skall begås, måste kyrkovärden och klockaren
frambära så många oblater och så mycket vin, som behöves, vilket sättes
på altaret, förrän instiktelseorden och Fader Yår däröver läsas (Ibm 11 kap.
8 §)•

Genom lag d. 14 okt. 1898, innefattande tillägg till 15 kap. 18 §
kyrkolagen, är förordnat: Varder i någon församling å söndag eller helgdag,
då lysning till äktenskap skall ske, prästen av sjukdom eller annat
hinder urståndsatt att sin tjänst i kyrkan fullgöra och kan ej annan behörig
person för gudstjänsteus förrättande anlitas, skall lysningen av församlingens
klockare verkställas.

7 — Klockarutredningeii. Afd. 1.

Tjänståligganden.

Uppsala stift:

Vid alla gudstjänsttillfällen, som äro genom lag påbjudna eller av vederbörande
prästerskap anordnas att i kyrka ske, åligger det klockaren att i behörig tid vara tillstädes
och ställa i ordning vad till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hörer eller
gammal sed i sådant avseende kräver (§ 16).

Klockaren ombesörje, att anvisade psalmnummer bliva i behörig tid å kyrkans nummertavlor
uppsatta. Vidare skall han mottaga och till tjänstgörande präst före gudstjänsten
framlämna kungörelser, vilka till uppläsande inlämnats, samt på predikstolen i rättan
tid uppbära tacksägelser, lysningar och andra kyrkliga tillkännagivanden, ävensom, efter
gudstjänsten, de kungörelser, vilka av prästen blivit för uppläsning godkända. Han bör
ock hava nödiga skrivmaterialier till hands (§ 17).

Klockaren lede sången i kyrka, som saknar orgel, samt vid alla utom kyrkan skeende
prästerliga förrättningar, vid vilka hans biträde av prästerskapet påkallas (§ 18).

Efter gudstjänsts eller förrättnings slut skall klockaren lägga kyrkans tillhörigheter
och de legala handlingar, som i kyrkan inlämnats för uppläsande eller annat ändamål, i
ordning, varje på sitt förvaringsrum, samt tillse, att fönster, kyrkdörrar, portar och luckor
på torn och kyrkogård behörigen stängas (§ 19).

Linköpings stift:

Före allmän gudstjänst, skriftermål eller andra förrättningar, som genom lag äro
påbjudna eller av vederbörande prästerskap anordnas att i kyrka ske, öppne klockaren i
behörig tid kyrka och sakristia, vare själv tillstädes och ordne allt, vad till gudstjänsten
eller förrättningen hörer, samt kvarstanne i kyrkan, till dess efter gudstjänstens och andra
förrättningars avslutande kyrkan bör stängas (§ 9).

Klockaren uppsätte i behörig tid å kyrkans nummertavlor de psalmverser, som av
tjänstförrättande präst föreskrivas. Vidare skall han mottaga och till tjänstgörande präst
framlämna kungörelser, vilka skola uppläsas samt pa predikstolen i rätt tid uppbära eller
låta uppbära tacksägelser, lysningar och andra kyrkliga tillkännagivanden, ävensom efter
gudstjänsten de kungörelser, som av prästen blivit för uppläsning godkända (§ 10).

Vid rättegångsgudstjänster och begravningar vare klockaren tillstädes och utföre den
psalmsång, som äskas (§ 11).

Efter gudstjänsts eller förrättnings slut skall klockaren lägga kyrkans tillhörigheter
och de legala handlingar, som inlämnats för uppläsande eller annat ändamål, i god ordning,
samt tillse, att fönster och dörrar behörigen stängas (§ 12).

Skara stift:

Vid den allmänna gudstjänsten och andra vederbörande prästerskaps ämbetsförrättningar
i kyrkan eller annorstädes såsom vid husförhör m. m. är klockaren pliktig att gå
tjänstgörande prästen till hända med det biträde, som av denne påkallas eller är föreskrivet.
Särskilt åligger klockaren att vara pastor och kyrkovärdar behjälplig vid anordning
av nattvard, dop, kyrkotagning, allt på sätt, som honom av pastor anbefalles, att
mottaga och till tjänstgörande präst före gudstjänsten framlämna kungörelser, vilka till
uppläsande inlämnats, samt att på predikstolen i rättan tid uppbära eller låta uppbära
tacksägelser, lysningar m. m., som till honom av pastor blivit avlämnade, ävensom de
kungörelser, vilka av prästen blivit för uppläsning godkända (p. 2).

Där församlingen icke antagit särskild organist eller kantor, ledes kyrkosången
ävensom psalmsången vid jordfästning på behörigt sätt av klockaren (p. 4).

Enligt lag eller stiftsstadgar.

Klockaren inställa sig hos pastor dagen före den dag, då gudstjänst hålles, för att
avhämta och till kyrkan uppbära kungörelser, lysningssedlar m. m. (p. 8).

Strängnäs stift:

Före allmän gudstjänst, skriftermål eller andra prästerliga ämbetsförrättningar, som
genom lag äro påbjudna eller av vederbörande prästerskap anordnas att i kyrka ske,
öppne klockaren i behörig tid kyrka och sakristia, vare själv där tillstädes och ställe i
ordning allt vad till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hörer, eller vad han tillsäges
att i beredskap hålla (§ 13).

Klockaren uppsätte i behörig tid å kyrkans nummertavlor de psalmnummer, som
av tjänstförrättande präst föreskrivas. Vidare skall han mottaga och till tjänstgörande
präst före gudstjänsten framlämna kungörelser, vilka till uppläsande inlämnats, samt på
predikstolen i rättan tid uppbära eller låta uppbära tacksägelser, lysningar och andra
kyrkliga tillkännagivanden, ävensom efter gudstjänsten de kungörelser, vilka av prästen
blivit för uppläsning godkända (§ 16).

Tjänstgörande präst vare för övrigt vid allmän gudstjänst eller annan ämbetsförrättning
i kyrka av klockaren betjänad i allt sådant, som skäligen av honom äskas (§ 17).

Efter gudstjänsts eller förrättnings slut skall klockaren lägga alla kyrkans tillhörigheter
och de legala handlingar, som i kyrkan inlämnats för uppläsande eller annat ändamål,
i god ordning, varje på sitt förvaringsrum, samt tillse, att fönster och dörrar behörigen
stängas (§ 18).

Klockaren vid den kyrka, vid vilken pastor är bosatt, infinne sig hos pastor efter
dennes förordnande antingen själv eller genom av pastor godkänt ombud för att göra
sig underrättad om de förrättningar, som i kyrkan vid gudstjänsten kunna förefalla, och
för att till kyrkan uppbära böcker och nödiga handlingar.

Är pastor icke bosatt vid kyrka, må klockare av denne kunna frikallas från nämnda
skyldighet, ifall de församlingsbor, som prästerskapets ämbetsförrättning begära, åtaga sig
att klockaren om sådana förrättningar underrätta.

Förer komminister vid annexkyrka expeditionen, gälle för klockare i annexet vad
här ovan stadgat är (§ 22).

Vid allmän gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan have han alltid nödiga skrivmaterialier
i brukbart skick tillhands i sakristian (§ 9).

Vid begravningar och andra prästerliga förrättningar utom kyrkan, vid vilka vederbörande
prästerskap prövar klockarens närvaro oundgängligen nödvändig, vare han tillstädes
och ombesörje allt, vad till förrättningens behöriga verkställande behöves eller
gammal sed kräver och på honom kan ankomma. Erfordras härvid sång, åligge densamma
klockaren (§ 21).

Västerås stift:

Före allmän gudstjänst, skriftermål eller andra prästerliga ämbetsförrättningar, som
genom lag äro påbjudna eller av vederbörande prästerskap anordnas att i kyrka ske, öppne
klockaren i behörig tid kyrka och sakristia, vare själv där tillstädes, ställe i ordning allt
vad till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hörer, eller vad han tillsäges att i beredskap
hålla, och kvarstanne i kyrkan, till dess att efter gudstjänstens eller andra förrättningars
avslutande kyrkan bör stängas (§ 12).

Klockaren uppsätte i behörig tid å kyrkans nummertavlor de psalmnummer, som

52 Tjänståligganden.

av tjänstförrättande präst föreskrivas. Vidare skall han mottaga och till tjänstgörande
präst före gudstjänsten framlämna kungörelser, vilka till uppläsande inlämnats, samt på
predikstolen i rättan tid uppbära eller låta uppbära tacksägelser, lysningar och andra
kyrkliga tillkännagivanden, ävensom efter gudstjänsten de kungörelser, vilka av prästen
blivit för uppläsning godkända (§ 14).

Tjänstgörande präst vare för övrigt vid allmän gudstjänst eller annan ämbetsförrättning
i kyrka av klockaren betjänad (§ 15).

Efter gudstjänsts eller förrättnings slut skall klockaren lägga alla kyrkans tillhörigheter
och de legala handlingar, som i kyrkan inlämnats för uppläsande eller annat ändamål,
i god ordning, varje på sitt förvaringsrum, samt tillse att fönster och dörrar behörigen
stängas (§ 17).

Klockaren infinne sig hos pastor efter dennes förordnande antingen själv eller genom
av pastor godkänt ombud för att göra sig underrättad om de förrättningar, som i
kyrkan vid gudstjänsten kunna förefalla, och för att till kyrkan uppbära böcker och nödiga
handlingar.

Enahanda åliggande gälle klockare i annex- eller kapellförsamling, där särskild prästman
är anställd (§ 26).

Vid allmän gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan have han alltid nödiga skrivmaterialier
i brukbar skick till hands i sakristian (§ 9).

Vid rättegångsgudstjänst, som av församlingens prästerskap förrättas, samt vid begravningar
i församlingens kyrkogård, vare han tillstädes och utföre den psalmsång, som
äskas (§ 16).

Växjö stift:

Före allmän gudstjänst eller andra förrättningar, som enligt lag eller prästerskapets
anordning skola i kyrka äga rum, öppne klockaren å föreskriven tid kyrka och sakristia,
vare själv där tillstädes, hålle i behörig ordning till hända allt vad till gudstjänsten eller
förrättningen vanligen hör eller vad han tillsagts skola hava i beredskap, och kvarstanne
i kyrkan, intill dess efter gudstjänstens eller förrättningens slut kyrkan bör stängas (§ 11).

Klockaren uppsätte i behörig tid å kyrkans nummertavlor de psalmer, som av tjänstförrättande
präst föreskrivas (§ 13).

Klockaren skall mottaga och till tjänstgörande präst före gudstjänstens början avlämna
till uppläsande inkomna kungörelser samt på predikstolen i rätt tid uppbära eller
låta uppbära förböner för sjuka, tacksägelser efter avlidna, lysningssedlar, kyrkliga
tillkännagivanden och de kungörelser, som av prästen blivit till uppläsning godkända

(§ 14).

Efter gudstjänstens eller förrättningens slut lägge klockaren alla kyrkans tillhörigheter
och de legala handlingar, som i kyrkan inlämnats för uppläsande eller annat ändamål,
i god ordning, varje sak eller handling på dess förvaringsrum; och åligger honom
tillse, att fönster och dörrar i kyrkan, luckor och portar å torn och kyrkogård behörigen
stängas (§ 16).

Vid allmän gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan have klockaren i sakristian
till hands och i brukbart skick nödiga skrivmaterialier (§ 8).

Klockaren inställe sig varje sön- och helgdags morgon eller närmast föregående
dag hos pastor i moderförsamling och komminister i annexförsamling, för så vitt dessa
äro i kyrkans närhet boende, å tid som av dem bestämmes, själv eller genom pålitligt

Enligt lag eller stiftsstadgar.

ombud, för att göra sig underrättad om de förrättningar, som i kyrkan vid gudstjänsten
förekomma, och för att till kyrkan upphämta böcker och handlingar. Där pastor eller
komminister icke äro i kyrkans närhet boende, iakttage klockaren inställelse i kyrkan
icke senare än en halv timme före utlysta tjänstens början (§ 21).

Pastor eller tjänstförrättande präst vare vid allmän gudstjänst eller annan förrättning
i kyrkan av klockaren betjänad uti allt sådant, som skäligen av honom begäres
(§ 17).

Vid rättegångsgudstjänst, som av församlingens prästerskap förrättas, samt vid begravningar
inom församlingen vare klockaren tillstädes och utföre den psalmsång, som
äskas (§ 15).

lör tjänstgöring vid begravning, vigsel eller dop, som icke sker i sammanhang med
allmänna gudstjänsten, åtnjute klockaren skälig vedergällning av den, som hans tjänst
påkallat, för så vitt mellan klockaren och församlingen icke annorlunda därom överenskommits
(§18 *).

Kalmar stift:

Före allmän gudstjänst eller andra prästerliga förrättningar, som enligt lag eller
prästerskapets anordning skola i kyrka äga rum, vare klockaren i behörig tid i kyrkan
tillstädes och stanne där, så länge något för honom finnes att där uträtta. Han hålle i
behörig ordning till banda allt vad till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hör, eller
\ad han tillsäges hava i beredskap. Denna ordning är, med iakttagande av vad särskilda
förhållanden för varje helgdag bjuda, följande: 1 ottesång; 2 skriftermål; 3 begravning;
-i kyrkotagning; 5 barndop; 6 brudvigsel; 7 den del av högmässogudstjänst, som föregår
kommunion; 8 kommunion; 9 gudstjänstens avslutande för altaret; 10 utgångsvers (§ 12).

Har böndagsplakat blivit till kyrkan lämnat, skall detta på böndagarna vara på
kyrkdörren uppsatt (§ 14).

Klockaren skall, innan gudstjänst begynnes, framlägga handbok, psalm- och evangeliibok
på altare och predikstol, uppsätta de psalmnummer, som av tjänstförrättande präst
föreskrivas, och för denne uppvisa de lysningar och kungörelser, som till uppläsning ankommit
(§ 15).

Han skall i föreskriven ordning till predikanten på predikstolen framlämna de förböner,
tacksägelser, äktenskapslysningar och kungörelser, som för dagen skola uppläsas.
A äktenskapslysningarna göre han varje gång anteckning om kungörandet. Över K. M:ts
samt K. B:s och andra myndigheters tryckta kungörelser före han en förteckning, i vilken
tiden för ankomst och uppläsning angives, enligt närmare föreskrift av pastor (§ 16).

Vid allmän gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan have klockaren alltid nödiga
skrivmaterialier i brukbart skick tillhands i sakristian (§ 8).

Tjänstförrättande präst vare i övrigt vid allmän gudstjänst eller annan ämbetsförlättning
i kyrka av klockaren betjänad i allt sådant, som skäligen av honom begäres
(§ 18).

Varje sön- och helgdag skall han, så vida ej pastor, med fästat avseende på belägenheten
av hans bostad, annorlunda bestämmer, senast en timme före gudstjänstens
början sig hos pastor inställa för att erhålla kännedom om de förrättningar, som vid
gudstjänsten kunna förekomma, samt till kyrkan bära nödiga böcker och handlingar.

'') Om sången, se vidare s. 69.

54 Tjänståligganden.

Förer vid annexkyrka komminister expedition, gäller för klockaren i annexet vad
här ovan är stadgat (§ 20).

Vid rättegångsgudstjänst, som av församlingens prästerskap förrättas, samt vid begravningar
i församlingens kyrkogård vare han tillstädes och utföre den psalmsång, som
äskas. Sker begravning å annan tid än i sammanhang med allmän gudstjänst, äge han
dock att för sin tjänstgöring därvid uppbära skälig vedergällning, så vida ej mellan honom
och församlingen annorlunda överenskommits (§ 191).

Lunds stift:

Det åligger klockare att gå pastor tillhanda vid den allmänna gudstjänsten och
andra kyrkliga förrättningar i kyrka eller annorstädes såsom vid begravning, anteckning
till Herrens nattvard, bibelförklaringar, sjukbesök, förskrivning m. m.

Det tillhör klockaren--att mottaga och till tjänstförrättande präst före guds tjänsten

framlämna kungörelser samt att på predikstolen uppbära eller låta uppbära tacksägelser,
lysningar, kungörelser m. m., som från predikstolen skola uppläsas (p. 42).

Göteborgs stift:

Klockaren åligger: att »uppbära publikationer, men må ej stiga så högt, att han
står jämte prästen på predikstolen, som är oanständigt» (p. 6), »framsätta vin och oblater
vid kommunion, förvara vad överbliver» (p. 7), »gå till prästen var helgdagsafton för
ett taga emot psalmer och publikationer» (p. 17), »följa prästen i socknebud och andra
förrättningar» (p. 162).

Karlstads stift:

Klockaren åligger:

att med kyrkans nycklar, dem han, därest pastor icke annorlunda föreskriver, har
i sin vård, varje predikodag sig vid kyrkan i god tid infinna, så att kvrkdörrarna uti
rä.ttan tid bliva öppnade, samt allt, såväl uti kyrkan som uti sakristian, i behörig ordning
ställa;

att varje predikodag i god tid före gudstjänsten inställa sig hos pastor eller församlingens
präst, så vida han icke bor alltför långt från kyrkan, för att emottaga nödiga
befallningar i avseende på vad vid kyrkan uträttas skall;

att hava noga reda på den ordning, förrättningarna i kyrkan, enligt handboken, ske
skola, uti vilka honom även åligger att gå tjänstgörande prästen till hända;

att på kyrkans nummertavla i rätt tid uppsätta numrorna till de psalmer och verser,
som vid gudstjänsten skola sjungas, samt okonstlat leda kyrkosången och responsorierna; att

mottaga och för tjänstgörande prästen, före gudstjänstens början, uppvisa de
till kyrkan ankommande kungörelser samt dem, jämte längden över utflyttade personer,
till uppläsande samma dag uppbära;

att, sedan de vanliga bönerna enligt handboken blivit lästa, till predikanten på
predikstolen framlämna sjuklängd, tacksägelser för avlidna och lysningar till äktenskap,
samt, å tid som vederbör, bönedagsplakatet ävensom de pastorsämbetets tillkännagivanden,
varom han före gudstjänstens början tillsäges;

l) Om sången, se vidare s. 69.
s) Om sången, se vidare s. 70.

Enligt lag eller stiftsstadgar.

att, så snart gudstjänst eller annan förrättning uti kyrkan slutad är, tillse, det
alla kyrkans tillhörigheter, vilka för dagen varit begagnade, äro uti behörigt skick och
förvar samt att fönster och luckor stängas och dörrar säkert läsas, varefter nycklarna
tillvaratagas;

att tillse, att skrivmaterialier äro vid förefallande behov i sakristian tillgängliga;

att anteckna anmälningar om sjuka och utflyttande personer;

att vid begravningar tillse, att alla erforderliga anordningar för förrättningens behöriga
verkställande iakttages;

att vid H. H. Nattvards begående tillse, att tillräckligt vin och oblater finnas och
på vedertaget sätt tillhandahållas (§ 19 p. 5, 7—12, 15, 16 och 18).

Härnösands stift:

Klockaren åligger:

att vid gudstjänst, skriftermål och bönestunder i rätt tid infinna sig i kyrkan samt
tillse, att kyrkdörrarna bliva öppnade och att allt såväl i kyrkan som i sakristian
ställes i behörig ordning;

att uti sakristian på kyrkokassans bekostnad tillhandahålla erforderliga skrivmaterialier; att,

efter pastors bestämmande, antingen dagen före varje predikodag eller på utsatt
tid morgonen samma dag inställa sig hos pastor eller församlingens präst för att mottaga
nödiga föreskrifter om vad som skall uträttas vid kyrkan;

att efter predikans slut själv eller genom kyrkvaktaren på predikstolen framlämna
förböner för de sjuka, tacksägelser efter döda och lysningar till äktenskap;

att, sedan nattvardsgång blivit pålyst och kommunikanternas antal utrönt, tillse, att
tillräckligt av oblater och vin finnes, samt att, så framt icke detta uppdrages åt kyrkovärdarna,
vid kommunionen frambära så mycket därav, som behöves;

att på kyrkans nummertavla i rätt tid uppsätta numrorna till de psalmer och verser,
som skola sjungas vid gudstjänsten, i vilket göromål han, om han tillika är organist,
njute biträde av kyrkvaktaren;

att efter gudstjänsts eller annan kyrkoförrättnings slut tillse, att alla kyrkans tillhörigheter,
vilka för dagen varit begagnade, äro i behörigt skick och förvar samt att
fönster och luckor stängas och dörrar säkert läsas, varefter han antingen själv eller
genom kyrkvaktaren avlämnar nycklarna i prästgården;

att vid liks begravning efter föreskrift förrätta sin tjänst;

att vid barndop i kyrkan före gudstjänstens början uppteckna barnets födelsedag,
föräldrarnes och faddrarnas namn och hemvist, samt om examinerad barnmorska varit
närvarande vid förlossningen;

att vid brudvigsel i kyrkan framlämna pellet, om sådant hålles av kyrkan och
dess begagnande önskas, och att efter vigseln återtaga det för att förvaras på behörigt
ställe (2 kap. p. 1 — 2, 4—10 samt 15 1).

Visby stift:

Före allmän gudstjänst, skriftermål eller andra prästerliga ämbetsförrättningar, som
genom lag äro påbjudna eller av vederbörande prästerskap anordnas för att i kyrka ske,
öppne klockaren i behörig tid kyrka och sakristia, vare själv där tillstädes och ställe i

'') Om sången, se s. 70.

56 Tjänståligganden.

ordning allt vad till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hörer, eller vad han tillsäges
att i beredskap hålla (§ 13).

Klockaren a) uppsatte i behörig tid å kyrkans nummertavla de psalmnummer, som
av tjänstförrättande präst föreskrivas, b) uppbäre till predikanten tacksägelser för avlidna
och lysningar för brudfolk, c) frambäre, där så övligt är eller så påfordras, när H. H.
nattvard skall begås, vin och oblater till altaret (§ 16).

Tjänstgörande präst vare för övrigt vid allmän gudstjänst eller annan ämbetsförrättning
i kyrka av klockaren betjänad i allt sådant, som skäligen av honom äskas (§17).

Moderförsamlings klockare infinne sig hos pastor efter dennes förordnande varje
sön- och helgdagsmorgon dels för att till kyrkan uppbära nödiga böcker och handlingar,
dels för att göra sig underrättad om de förrättningar, som i kyrkan eller annorstädes
kunna förefalla.

Beträffande kyrklig förrättning inom annexförsamling må klockaren vara befriad från
skyldigheten att därom hos pastor inhämta upplysning, så vida de församlingsbor, som
pastors ämbetsförrättning begära, åtaga sig att klockaren därom underrätta.

Förer komminister vid annexkyrka expedition, galle för klockaren i annexet vad
här ovan stadgat är (§ 22 m. 2 o. 4).

Vid allmän gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan have han alltid nödiga skrivmaterialier
i brukbart skick tillhands i sakristian (§ 9).

Vid prästerlig förrättning utom kyrkan, vid vilken vederbörande prästerskap prövar
klockarens närvaro nödig, vare han tillstädes och ombesörje allt vad till förrättningens
behöriga och ^edvanliga verkställande kräves och på honom kan ankomma (§ 21x).

Stockholms stad:

Vid alla gudstjänster, bönestunder, skriftermål, förhör och andra förrättningar i
kyrkan skall klockaren tillstädes vara, och alltid giva noga akt, där hans tjänst är av
nöden. Före gudstjänsten skall han kyrkan i god tid öppna, de för dagen förordnade
täxter på altaret och predikstolen framlägga, skrudar och kärl i beredskap hålla, samt
alla tacksägelser, lysningar och kungörelser i ordning hava. När predikan är slutad,

framgive han åt prästen bönerna i följande ordning ------. Därefter framlämnas alla

kungörelser ----. Honom åligge ock att noga framlämna alla de förordningar och

kungörelser, som dels över hela riket, dels i huvudstaden på vissa tider om året skola
uppläsas och avkunnas, ävensom att tillse, det intet påbud eller tillkännagivande, som
ankommit till kyrkan så sent, att predikanten ej förut hunnit taga kännedom om dess
innehåll, på predikstolen framlämnas (§ 3).

Så vid skriftningar som vid kommunioner skall klockaren vara till hands och räkna
nattvardsgästerna, samt, om någon anledning till anmärkning förefinnes, sådant genast för
den tjänstförrättande och därefter kyrkoherden tillkännagiva. Då den heliga nattvarden
begås, åligge honom, vid strängaste ansvar, att på altaret framskaffa tillräckligt av oblater
och vin, ävensom att hålla de därvid nyttjade kannor, kalkar och patener väl rena, och aldrig

x) Om sången, se s. 70.

Enligt lag eller stiftsstadgar. 57

låta vinet stå i tenn- eller silverkärl över nätterna, utan hava det i väl korkade buteljer
1 kyrkan forvarade. Vid barndop skall klockaren fullständigt och tydligt anteckna barnets
namn, födelse- och döpelsedag, föräldrarnas namn, stånd och hemvist, moderns ålder
f C!'' Klockaren skall ock följa prästen i sockenbud, behörigen uppskriva och

kalla till husförhör; vid varje ämbetsförrättning, varom han bliver tillsagd, bistå prästen
med sm tjänst och uppvaktning (§ 4).

Över allt vad å predikstolen avkunnas, vare sig kungl. förordningar eller andra
kungörelser, skall klockaren hålla en noggrann förteckning i en särskild bok, där predikanten
for varje dag bör med sin underskrift uppläsningen bestyrka; på själva kungörelsen
skall han skriva dag och datum, när de blivit upplästa (§ 2).

C. Beträffande pastorsexpeditionen m. m.

a) I allmänhet.

Lunds stift:

. D.e|t|uall|ger klockaren att enligt med pastor gjord överenskommelse gå

pastor tillhanda vid pastorsexpeditionen (p. 4). Jfr samma punkt om förskrivning.

Göteborgs stift:

, „K1°u^fren aligger att >>införa 1 kyrkans annotationsböcker döpta, vigda och begravna»
(p. 4), »halla sjuklistorna» (p. 5).

Karlstads stift:

Det åligger klockaren att anteckna anmälningar om sjuka och utflyttade.

Stockholms stad:

Alla övriga expeditioner, som klockaren tillhöra, skall han ock med flit och noggrannhet
ombesörja. Så skall han ock uppsätta tacksägelser för avlidna och lvsningar
or brudfolk enligt de i handboken föreskrivna formulär, ansvara, att lysningarna alltid
pa de re fogande söndagarna, sedan de blivit av pastor beviljade, avkunnas och sedermera
till kyrkoherden avlämnas---. För varje vecka skall klockaren inlämna till

stadens justitiekollegium en förteckning på alla de döda *) (§ 7).

Han skall ock var morgon, även på helgdagar, hemma hos kyrkoherden sig infinna,
att icke allenast tillkannagiva de ämbetsförrättningar, som förevarit, utan ock i avseende
pa dylika mottaga kyrkoherdens befallningar (§ 8).

b) Antecknande av nattvardsgäster.

Uppsala stift:

, ... ?!0e,karej *bor bllrada med anteckning av kommunikanter och deras införande i

husforhorslangd» (§ 17).

Linköpings stift:

Klockaren skall, »om han därom tillsäges, biträda pastor med anteckning av dem
som anmäla sig att begå H. H. nattvard» (§ 10).

*) Härjämte en del andra förteckningar.

8 — Klockar utredningen. Afd. 1.

Tjänståligganden.

Skara stift: „ ... „ , .. ,

Vid anteckningar till Herrens nattvard är klockaren pliktig att ga tjänstgörande prast

tillhanda med det biträde, som av denne påkallas eller är föreskrivet (p. 2).

Strängnäs stift: , ,..

Klockaren skall, om han därom tillsäges, och på tid, som av pastor bestämmes,
biträda med anteckning av dem, som anmäla sig att vid nästbhvande kommunion begå
H. H. nattvard (§ 16).

Västerås stift — Strängnäs.

På tid och ort, som av pastor bestämmas, skall klockaren anteckna eller biträda
med anteckning av dem, som sig till begående av den heliga nattvarden anmäla (b 17).

Kalmar stift: ....

Söndagen före blivande nattvardsgång eller å annan dag, som av pastor utsattes,
skall klockaren uppteckna dem, som sig till begående av den h. nattvarden anmäla och
därefter denna längd till pastor avlämna (§ 17).

Lunds stift: . „ .. , ,

Det åligger klockare att gå pastor tillhanda vid anteckning tdl Herrens nattvard (p. 4).

Göteborgs stift: ,

Klockare skall »uti kommunionsboken teckna kommunikanterna eller anteckna dem

för pastor» (p. 3).

Karlstads stift: .

Det åligger klockaren att vara prästen behjälplig vid anteckning av dem, som sig
till II. H. nattvards begående anmäla (§ 19 p. 16).

Härnösands stift: ,

Klockaren åligger: att på utsatt dag biträda vid anteckning av dem, som anmäla

sig till begående av H. H. nattvard (2 kap. p. 12).

Visby stift:

Klockaren anteckne, om han därom tillsäges, och å tid, som av pastor utlyses,
dem som anmäla sig att vid nästbhvande kommunion däri deltaga (§ 16).

c) Insamlande och uppbörd av koUektmedel samt uppbörd av avgifter till
kyrkan för sådant begagnande av hennes tillhörigheter, varför särskild

avgift år fastställd *).

Uppsala stift: . , .

Klockaren skall draga försorg om, att de årliga kollekterna enligt en av pastor
upprättad förteckning, som alltid bör finnas i sakristian — på utsatta dagar i vanlig
ordning pålysas och upphämtas. Han skall ock, så vida ej pastor annorlunda bestämmer,

uppbära och till pastor avlämnade genom vederbörligen upprattad taxa faststallda avgifterna
till kyrkan för begagnande av hennes tillhörigheter, såsom brudkrona, klockor,
lister, likvagn m. m. samt i stad de så kallade grav- och mullpennmgar 2U).

*) Beträffande skyldighet för klockare att bestyrka anteckning i kollektbok om upptagen kollekt,
se kung. d. 12 okt. 1917.

Enligt lag eller stiftsstadgar.

Linköpings stift:

Klockaren skall jämte kyrkovärd, om så fordras, uppräkna de ingående kollekterna
och deras belopp anteckna (§ 10).

Skara stift:

Särskilt åligger klockaren att vara pastor och kyrkovärdar behjälplig vid kollekters
upphämtande och inlämnande, allt på sätt, som honom av pastor anbefalles (p. 2).

Strängnäs stift:

Klockaren skall uppräkna de ingående kollekterna och deras belopp anteckna (§ 16).

Västerås stift:

Klockaren skall jämte kyrkovärd uppräkna de ingående kollekterna och håvpenningarna
och deras belopp anteckna (§ 14).

Växjö stift:

Klockaren skall i närvaro av kyrkovärd uppräkna kollektör, håvpenningar och till
kyrkan eller de fattiga lämnade gåvor samt beloppen i specialen eller kollektboken införa
(§ 14).

Kalmar stift:

Klockaren skall, om han därom tillsäges, uppräkna de ingående kollekterna och
deras belopp anteckna; uppbära och i specialen införa till kyrkan eller de fattiga influtna
gåvor samt beloppen till vederbörande avlämna (§ 16).

Lunds stift:

Det tillhör klockare att biträda vid kollekters uppsamlande och inräkning (p. 5).

Göteborgs stift:

Det åligger klockaren »att gå med pungen och samla kollektör» (p. 11).

Karlstads stift:

Det åligger klockaren:

att föra förteckningen på gåvor till kyrkan och de fattiga samt över kollekterna,
ävensom i sakristian hava anslagen förteckning på de årliga och tillfälliga kollekterna
med utsatt dag, då de skola upphämtas,

att alla påbjudna kollektör insamla, de erhållna medlen, sedan de av tjänstgörande
prästen och kyrkovärd blivit räknade, uti kollektboken införa samt medlen till förvaring
i kyrkkistan samma dag avlämna (§ 19 p. 12, 13).

Stockholms stad:

Klockaren skall »iakttaga, att alla såväl ordinarie kollektör, över vilka en förteckning
bör på väggen i sakristian vara uppsatt, som de extra ordinarie både nästföregående
helgdag och samma dag, som de böra insamlas, bliva vederbörligen utlysta, att bäcken
till deras upphämtande i rättan tid av kyrkvaktaren utsättas, och att de kollektör, vilka
ej av särskilt därtill berättigade eller anmodade personer, utan av klockaren emottagas,
efter gudstjänstens slut i kyrkovärdarnas närvaro uppräknas» (§ 7 1).

avgifter^ ^essu^om ^''*llltlas detaljerade föreskrifter angående uppbörd av ocli redovisning för särskilda

60 Tjänståligganden.

d) Kyrkostämmor ock kyrkorådssammanträden.

Skara stift:

Vid vederbörande prästerskaps ämbetsförrättningar såsom vid kyrkostämmor, kyrkooch
skolrådssamm anträd en är klockaren pliktig att gå tjänstgörande prästen tillhanda med
det biträde, som av denne påkallas eller är föreskrivet (p. 2).

Härnösands stift:

Klockaren åligger: att vid kyrkostämmor på kyrkokassa^ bekostnad tillhandahålla
erforderliga skrivmaterialier (2 kap. p. 2).

e) Verkställande av kallelser.

Uppsala stift:

Klockaren åligger att mot skälig ersättning verkställa de kallelser till inställelse
inför pastor eller kyrkoråd och skolråd, som pastor å ämbetets vägnar låter till personer
inom församlingen utgå (§ 23).

Strängnäs stift:

Klockaren åligger att verkställa eller på sitt ansvar låta verkställa de kallelser till
inställelse inför pastor eller kyrko- och skolråd, som pastor å ämbetets vägnar låter till
personer inom församlingen utgå (§ 23).

Västerås stift: .

Klockaren åligge att verkställa eller på sitt ansvar låta verkställa kallelser till inställelse
inför pastor eller kyrko- och skolråd (§ 21).

Växjö och Kalmar stift = Strängnäs.

Härnösands stift:

Klockaren åligger: att på pastors anmodan själv eller genom kyrkvaktaren verkställa
kallelse till kyrkoråds sammanträde (2 kap. p. 31 *).

Visby stift:

Klockaren åligge att verkställa eller på sitt ansvar verkställa låta såväl handlingars
delgivande som de kallelser till inställelse inför pastor, kyrko- eller skolråd, som pastor
å ämbetets vägnar låter utgå till personer, vilka tillhöra församlingen (§ 23).

f) Befordran av handlingar 2).

Visby stift:

Klockaren åligge att mellan pastor och komminister inom samma pastorat fortskaffa
sådana expeditioner och ämbetsskrivelser, som genom vanlig postbefordran ej i vederbörlig
tid kunna framkomma (§ 23).

*) Kyrkvaktaren skall i tur med klockaren verkställa sådan kallelse (6 kap. p. 8)

*) Enligt 24 kap. 32 § kyrkolagen skulle klockaren bära kapitlets, prostens och kyrkoherdens
brev till prosten, när de honom tillhandakomme, till nästa klockare och där sådant försummades, till
skadan, som därav timade, svara, men förklarades genom lagen d. 21 sept. 1888, att vad nämnda lagrum
stadgade om klockares brevbäringsskyldighet skulle upphöra att gälla.

Enligt lag eller stiftsstadgar.

D. Beträffande undervisning, särskilt i sång.

Föräldrarna måste troligen förmanas att låta sina barn i deras kristendomsstycken
väl och fliteligen underrättas, och de, som den omsorgen i
församlingen åligger, vare sig kapellan eller klockare, tillhållas med flit driva
barnaläran, och undervisa barnen att läsa i bok (Kyrkol. 24 kap. 11 §).

Klockaren får »ingalunda genom någon kyrkoherdens enskilda tjänst
besväras, hindras eller avhållas ifrån den plikt honom åligger, med all flit
och trohet att driva barnaläran» (Ibm 24 kap. 32 §).

Han skall vara — boklärd och kunna sjunga och skriva, så
att han däruti kan undervisa församlingens ungdom (Ibm 24 kap. 31 §).
Skara stift:

Dar klockaren icke tillika är lärare vid folkskolan, fullgör han sin i lag givna
undervisningsskyldighet såsom klockare på sätt med pastor och församlingen överenskommes
eller ock i behörig ordning fastställes (p. 5).

Härnösands stift:

Klockaren åligger att, om han icke tillika är folkskollärare, likväl iakttaga den i
dltka^^rfo^drås111 & skyldlghet att '' församl''ngen meddela barnundervisning, där

Lunds stift:

Klockare skall, där förhållandena det medgiva och påkalla, meddela undervisning
i kyrkosång åt konfirmander och, enligt av kyrko- och skolråd gemensamt fastställd ord
ning, åt folkskolebarn samt i övrigt arbeta för församlingssångens höjande (p. 31).

E. Utövande av uppsikt över kyrkobetjäningens fullgörande av

dess åligganden.

TJppsala stift:

Pa klockarens ansvar ankommer tillsyn däröver, att kyrkvaktare samt dödgrävare
oc ringare, om sadana äro anställda, noga fullgöra sina skyldigheter (§ 24).

Linköpings stift:

fullgörande) haVe n°ga tlllSyn ÖV6r’ aU kyrkvaktare och dödgrävare sina skyldigheter
Strängnäs stift:

är (i.lSrkaren w n°ga !illsyn över> att kyrkvaktaren och dödgrävaren, där sådan

ar tillsatt, sina skyldigheter rätteligen fullgöra (§ 26).

Västerås stift — Strängnäs.

Växjö stift:

sätt Mlg°ö?a(§n24)ltÖVe tiilSyn därÖVer’ att kyrkvaktaren sina skyldigheter på tillbörligt
ungdom^ meddela u^derSinffmnsfk7 föreskriften an^ organistens skyldighet att åt församlingens

Tjänståligganden.

Kalmar stift — Strängnäs.

Karlstads stift:

Det åligger klockaren att hava tillsyn över kyrkvaktaren, dödgrävare och nngkarlar,
antingen sådana finnas antagna eller endast för tillfället begagnas, att de sina
åligganden ordentligt och riktigt fullgöra (§ 19 p. 25).

Härnösands stift — Karlstads.

Visby stift: _

Klockaren have noga tillsyn däröver, att kyrkvaktare och dödgrävare, där sadana
äro tillsatta, sina skyldigheter rätteligen fullgöra (§ 26 m. 3).

F. Allmänna föreskrifter om klockarens förhållande till pastor.

Han skall vara kyrkan trogen, och kyrkoherden och församlingen
lydig (Kyrkol. 24 kap. 32 §).

Strängnäs stift:

Klockaren inställe sig genast hos pastor eller komminister, så ofta han på tjänstens

vägnar påkallas (§22). . , , T_. ....

I huvudsak motsvarande stadgande för Västerås, Växjö, Kalmar och Visby stift.

Karlstads stift:

Klockaren åligger att, därest hans biträde äskas, gå vederbörande prästerskap till
hända uti allt vad till församlingens vård och tjänst hörer, varför han icke får, utan
vederbörligt tillstånd, sig utur socknen avlägsna, ej heller utan pastors medgivande annan
man i sitt ställe skicka, då han av förman å tjänsten kallas, utan skall genast efterkomma
erhållen kallelse och emottagna uppdrag ofördröjligen verkställa (§ 19 p- 19).

I flera instruktioner framhålles särskilt, att klockaren alltid skall visa pastor och
församlingens prästerskap heder och aktning såsom deras förmän samt noga efterkomma,
vad de lagligen bjuda och befalla 1).

2. Organister.

A. Beträffande orgeln och dess vård.

Uppsala stift: ■

Vid organists tjänstetillträde må orgel och allt vad dit hörer besiktigas och till
honom inventeras i närvaro av pastor, kyrkovärdar och någon sakkunnig person, som av
dem utses, varvid antecknas det skick, vari orgeln befinnes. Besiktningshandlingen,
undertecknad med erkännande av dess riktighet av organisten och nyssnämnda personer,
förvaras i kyrkokistan jämte borgensförbindelsen, vilken förnyas vart tionde år och vid
någon borgensmans frånfälle genast skall med ny sådan förses (§ 36).

Organisten förvarar nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som kan
vara för detsamma avstängd, och vare ansvarig för, att varje gång efter orgelns begagnande
stämmor och ventiler tillslutas, samt att orgeln och orgelläktaren stängas. Han
skall, när så behöves, stämma orgelverket, detsamma invändigt rengöra samt avhjälpa
mindre felaktigheter. Större sådana anmäle han hos pastor (§ 37).

0 Föreskrifterna om vaccination hava ej medtagits, då klockarens skyldigheter härutinnan numera
upphört enligt lagen om skyddskoppympning d. 2 juni 1916.

Enligt lag eller stiftsstadgar.

Linköpings stift:

Vid organists tjänstetillträde må orgeln besiktigas och till honom inventeras i närvaro
av pastor och kyrkovärdar samt sakkunnig person, som av dem utses, varvid noga
antecknas det skick, vari orgeln till alla delar befinnes. Besiktningshandlingen, undertecknad
med erkännande av dess riktighet av organisten och nyssnämnda personer, förvaras
av pastor (§ 17).

Organisten förvare nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som kan
vala för detsamma avstängd, och vare ansvarig för orgelns behöriga skötsel och vård
samt för dess och läktarens stängning (§ 18).

Oiganisten åligger att hålla orgeln väl stämd och att vid behov densamma invändigt
rengöra. Mindre felaktigheter avhjälpe organisten, andra sådana anmäle han, så
snart de visa sig, hos pastor och kyrkovärdar (§ 19).

Strängnäs stift:

Vid organists tjänstetillträde må orgeln besiktigas och till honom inventeras i närvaro
av pastor och kyrkovärdar och av sakkunnig person, som av dem utses, varvid
noga antecknas det skick, vari orgeln till alla delar befinnes. Besiktningshandlingen,
undertecknad med erkännande av dess riktighet av organisten och nyss nämnda personer,
förvaras i kvrkokistan jämte den borgensförbindelse, som för organistens ansvar vid
orgelns vård är gällande (§ 27).

Organisten förvarar nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som kan
vara för detsamma avstängd, och vare ansvarig för att varje gång efter orgelns begagnande
stämmor och ventiler tillslutas, samt att orgel och orgelläktaren stängas (§ 28).

Oiganisten åligger att, när så erfordras, före gudstjänsten stämma orgelverket samt
att, vid behov, detsamma invändigt rengöra. Mindre felaktigheter, vilkas bättrande icke
fordrar särskild konstfärdighet, avhjälpe organisten; de övriga, så snart de visa sig, anmäle
han hos pastor och kyrkovärdarna (§ 29).

Västerås stift:

Organisten förvarar nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som kan
vara för detsamma avstängd, och vare ansvarig för orgelns behöriga skötsel och vård,
samt att orgel och orgelläktaren stängas (§ 26).

Organisten åligger att hålla orgelverket väl stämt samt att vid behov detsamma
invändigt rengöra. Mindre felaktigheter, vilkas bättrande icke fordrar särskild konstfärdighet,
avhjälpe organisten; de övriga, så snart de visa sig, anmäle han hos pastor och
kyrkovärdarna (§ 27).

Växjö stift:

Vid tillträde av organisttjänst, vare sig på grund av i laga ordning förrättat val
eller efter tillfälligt förordnande, må orgeln före dess överlämnande till vård och bruk av
organisten i närvaro av pastor och församlingsombud besiktigas av utav pastor tillkallad
sakkunnig person, som bör noggrant undersöka och anteckna det skick, vari orgeln till

64 Tjänståligganden.

alla delar befinnes. Besiktningshandlingen, undertecknad med erkännande av dess riktighet
av organisten och förrättningsmännen, förvaras av pastor, som jämväl innehar den
för orgelns vård och skötsel lämnade borgensförbindelsen, vilken det åligger organisten
att vederbörligen förnya (§ 26).

Organisten, som är ansvarig för orgelns behöriga skötsel och vård, förvarar nycklarna
till orgeln och den del av läktaren, som kan vara för organistens räkning avstängd;
och må han icke tillåta .någon att för övnings eller nöjes skull begagna orgeln, då han
icke själv är närvarande. Varje gång efter orgelns begagnande böra stämmor och ventiler
sorgfälligt tillslutas, orgeln och läktaren stängas (§ 27).

Organisten åligger att till varje gudstjänst eller annan förrättning i kyrkan halla
orgeln väl stämd och honom vid behov invändigt rengöra. Mindre felaktigheter, vilkas
undanrödjande icke fordrar särskild konstfärdighet, avhjälpe organisten; andra brister anmäle
han ofördröjligen hos pastor, som vidtager åtgärd för deras avhjälpande (§ 28).

Kalmar stift: ...

Innan organist eller den, som organisttjänst på sitt eget ansvar förestår, intrader i
tjänstgöring, skall orgelverket av någon sakkunnig, av pastor och församlingen utsedd
person, i närvaro av pastor och församlingens valde ombud besiktigas och därvid dess
beskaffenhet noga antecknas. Besiktningshandlingen, undertecknad med erkännande av
dess riktighet av organisten och bemälda personer, förvaras, såsom förut om klockare
är sagt (se s. 36), jämte den före anställningen lämnade borgensförbindelsen, vilken skall
i vederbörlig ordning förnyas (§ 27).

Organisten åligger att före varje sön- och helgdag stämma orgelverket samt att vid
behov detsamma invändigt rengöra. Han avhjälpe mindre felaktigheter, vilkas bättrande
icke fordrar konstfärdighet; andra brister anmäle han, så snart sådana visa sig, hos
pastor och kyrkovärdarna (§ 29).

Lunds stift:

I kungörelse vid organisttjänsts ledigförklarande bör tillkännagivas, att borgensförbindelse,
åtföljd av i vederbörlig ordning angivet vederhäftighetsbetyg, fordras för all den
skada och förlust, som genom organistens missvårdande av orgelverket kan tillskyndas

församlingen. ...

Om borgesman avlider eller blir insolvent, åligger det organisten att ofördröjligen

anskaffa ny borgesman, vilkens vederhäftighet i övlig ordning varder styrkt (p. 1).

Vid organists tjänstetillträde bör orgelverket besiktigas och till honom inventeras.
Instrumentet över denna förrättning skall av organisten underskrivas med erkännande av
dess riktighet och med åtagande att omsorgsfullt vårda orgelverket med vad därtill hör samt
med iklädande av ansvar för den skada därå, som genom hans förvållande förorsakas (p. 3).

Organist skall till varje gudstjänst hava orgelns rörverk val stämt, avhjälpa sådana
felaktigheter å orgeln, för vilkas avhjälpande icke erfordras särskild fackutbildning, samt
ofördröjligen hos pastor eller kyrkovärd anmäla andra å densamma yppade brister (p. 5).

Karlstads stift:

Organistens åligganden äro:

att, vid tillträdet av sysslan ur kyrkans handlingar in dupplo utskriva en noga

Enligt lag eller stiftsstadgar.

beskrivning på orgelverket till alla dess delar, samt en förteckning på de kyrkans tillhörigheter,
som orgel verket åtfölja;

att, vid den inventering av orgelverk och dess tillhörigheter, som vid tillträdet
skall verkställas, i stad i närvaro av tvenne kyrkorådsledamöter och på landet i närvaro
av kyrkovärdarna, samt alltid i närvaro av en av pastor och församlingen utsedd sakkunnig
person, det ena inventeringsinstrumentet underskriva med en så lydande, av ojäviga
personer bestyrkt förbindelse: »Undertecknad har emottagit N. N. kyrkas orgelverk,
sådant det uti detta besiktnings- och värderingsinstrument finnes beskrivet, jämte de detsamma
^ åtföljande kyrkans tillhörigheter, och förbinder mig, att det emottagna omsorgsfullt
vårda samt ansvara och ersätta all skada därpå, som genom mitt förvållande kan
förorsakas. N. N. kyrkas sakristia d. — — — — — N. N.»

Sedan besiktnings- och inventeringsmännen bestyrkt båda handlingarnas riktighet
och likhet med originaldokumenterna i kyrkans handlingar, förfares med dem i likhet
med vad angående klockare stadgat är (se s. 37);

att iakttaga vad angående klockare föreskrivet är om borgensförbindelsens förnyande
(se s. 37);

att orgelverket sorgfälligt vårda, mindre bristfälligheter därå själv avhjälpa samt då
större reparation erfordras, därom i tid hos pastor anmälan göra, detsamma i rätt tid
stämma och så rent och fritt från damm, som utan dess söndertagande ske kan, hålla
samt att, så ofta orgelverket blivit begagnat, tillsluta utdragna stämmor (§ 20 p. 1—4, 7).

Härnösands stift:

Innan organist eller den, som under ledighet förestår tjänsten, börjar sin tjänstgöring,
skall orgelverket i pastors och kyrkovärdarnas (i stad 2 kyrkorådsledamöters)
närvaro besiktigas av någon sakkunnig person, som pastor och kyrkorådet utser. I protokollet,
som föres över denna förrättning, intages beskrivning över det skick, vari verket
befann sig, jämte förteckning å de inventarier, som organisten emottagit (3 kap. § 6).

Organisten bör om lördagen eller i god tid på söndagsmorgonen stämma orgelverket
samt för övrigt då och då med biträde av orgeltramparen avdamma det och hålla
det snyggt (3 kap. § 7).

Orgelverket skall han sorgfälligt vårda, själv avhjälpa uppkommande mindre bristfälligheter
och, då större reparationer erfordras, därom i tid hos pastor göra anmälan.
Om verket genom hans förvållande till någon del skadas eller fördärvas, ansvare han
därför (3 kap. § 8).

Visby stift = Strängnäs.

P> Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i

eller utom kyrka.

Musiken på orgorna, eller med andra instrumenter, måste intet så långt
utdragas, att församlingen därav i sin sång bliver hindrad att lova Gud
med egen röst, vilket bör ske ordentligen och samdräkteligen, varken för
hastigt eller för långsamt, varuppå kyrkoherden äger inseende hava (Kyrkol.
13 kap. 2 §).

9 — Klockarutredn ingen. Afd. 1.

Tjänståligganden.

Tipp sala stift:

Vid alla gudstjänsttillfällen i kyrkan vare organisten pliktig att med orgeln leda
mässning och psalmsång samt att såväl därvid som vid preludier och utgångsspelning
fullgöra sitt åliggande på ett värdigt och med de högtidliga handlingarna överensstämmande
sätt (§ 38).

Anmodas organist att spela orgel vid vigsel eller jordfästning i kyrkan, åtnjute han
skälig ersättning därför av den, som hans tjänst vid sådana tillfällen begär, såvida ej
annorlunda är mellan honom och församlingen överenskommet (§ 40).

Linköpings stift:

Icke blott vid allmän gudstjänst utan ock, så ofta det av vederbörande prästerskap
prövas nödigt, vare organisten pliktig att med orgeln leda mässa och psalmsång (§ 20).

För orgelns bruk, med avseende på takt, starkare eller svagare stämmors användande,
beskaffenheten av preludier och utgångsspel m. m. ställe organisten sig till efterrättelse
de föreskrifter, som av pastor och tjänstgörande präst honom meddelas (§211).

Strängnäs stift:

Icke blott vid allmän gudstjänst utan ock så ofta det av vederbörande prästerskap
prövas nödigt, vare organisten pliktig att mässa eller psalmsång med orgeln leda; men
åtnjute skälig ersättning för sådan tjänstgöring, som vid prästerlig ämbetsförrättning utom
i sammanhang med ordinarie eller annan inom församlingen sedvanlig gudstjänst äger
rum, så vida ej emellan församling och organist annorlunda överenskommes (§ 30).

För orgelns bruk med avseende på takt, starkare eller svagare stämmors användande,
beskaffenheten av preludier och utgångsspelning m. m. ställe organisten sig till
efterrättelse de föreskrifter, som av pastor eller tjänstgörande präst honom meddelas (§ 31x).

Västerås stift:

Icke blott vid allmän gudstjänst utan ock så ofta det av vederbörande prästerskap
prövas nödigt, vare organisten pliktig att med orgeln leda mässa och psalmsång (§ 28).

För orgelns bruk med avseende på takt, starkare eller svagare stämmors användande,
beskaffenheten av preludier och utgångsspel m. m. ställe organisten sig till efterrättelse
de föreskrifter, som av pastor eller tjänstgörande präst honom meddelas (§ 29").

Växjö stift:

Icke blott vid allmän gudstjänst utan även, om så av prästerskapet påkallas, vid
andra förrättningar i kyrkan vare organisten pliktig att med orgeln leda mässa och psalmsång
på ett värdigt och med de särskilda förrättningarna överensstämmande sätt, under
användande av lagom tempo samt för tid och ställe passande preludier och utgångsstycken.
Beträffande val av psalmmelodier hålle organisten sig vid den behörigen antagna
koralboken och de anvisningar, som av musikaliska akademien finnas i övrigt meddelade
(§ 29).

För tjänstgöring vid begravning, vigsel eller dop, som icke sker i sammanhang
med allmänna gudstjänsten, åtnjute organisten skälig vedergällning av den, som hans
tjänst påkallat, för så vitt mellan organisten och församlingen icke annorlunda därom
Överenskommits (§31 2). *)

*) Om sången, se s. 68.
’) Om sången, se s. 69.

Enligt lag eller stiftsstadgar.

Kalmar stift:

Såväl vid allmän gudstjänst som ock, så ofta det av vederbörande prästerskap i
övrigt prövas nödigt, vare organisten pliktig att på värdigt och med de högtidliga handlingarne
överensstämmande sätt mässa och psalmsång med orgeln leda, med användande
av lagom tempo och för tid och ställe passande preludier och utgångsstycken. Beträffande
val av melodier gäller vad därom ang. klockare är sagt (se s. 70) (§ 30).

För tjänstgöring vid begravning, vigsel och dop, som icke sker i sammanhang med
ordinarie eller annan inom församlingen sedvanlig gudstjänst, åtnjute han skälig ersättning,
så vida icke mellan honom och församlingen annorlunda överenskommes (§ 31).

Lunds stift:

Organist åligger, att vid alla kulthandlingar i kyrkan med orgeln beledsaga och leda
den liturgiska sången och psalmsången samt att därvid fullgöra sitt åliggande enligt kyrkolagens
13:de kap. 2 § (p. 4).

Karlstads stift:

Organisten åligger:

att, icke allenast vid offentlig gudstjänst, utan även vid andra uti kyrkan förefallande
prästerliga förrättningar, då han därom anmodas, med orgelspelning biträda;

att, då prästerlig förrättning i kyrkan förekommer, i god tid, innan sammanringning
sker, sig på orgelläktaren inställa, för att tillse, det orgelverket är uti behörigt skick
samt att orgeltramparen tillstädes är; efter slutad sammanringning göra passande preludier
till ingångspsalmen, vilken han, ävensom andra förekommande psalmer eller verser,
jämt och stadigt efter koralboken spelar, utan avvikelser, men med begagnande av, efter
innehållets beskaffenhet, .särskilt passande stämmor; om den för altaret tjänstgörande
prästen så önskar, honom på ett passande sätt vid svenska mässans sjungande med
orgelverket ackompangera, eller endast, genom anslående av ett kort ackord, åt honom
tonen angiva, samt, då församlingen svarar, densamma likaledes ackompanjera; till utgångsstycken
endast välja sådana, som äro uti en för kyrkan och högtiden värdig stil.
Härvid åligger honom i övrigt att kyrkosången icke undertrycka, utan endast med orgeln
leda till andaktens livande;

att, så vida hans andra tjänsteåligganden det medgiva och sådant särskilt åstundas,
åt församlingens ungdom meddela undervisning i musik, till befordrande av en kristlig
musikalisk bildning (§ 19 p. 5, 6—8).

Härnösands stift:

Organisten är skyldig att spela vid alla offentliga gudstjänster på sön- och högtidsdagar
samt även vid andra i kyrkan förefallande andaktsstunder och högtidligheter, såsom
missionsböner, bibelförklaringar, begravningar m. m., när pastor sådant fordrar eller
tillåter, men dock med skäligt arvode för all av enskild person äskad tjänsteförrättning
i kyrkan (3 kap. § 9).

Preludierna till varje psalm skola vara korta samt lämpade efter psalmens melodi
och ämne, med undvikande av allt, som kan föranleda en med gudstjänstens allvar och
högtidlighet oförenlig sinnesstämning. Detta gäller ock om utgångsstycket, som bör vara
uti en för stället och tillfället värdig stil. Pastor äger tillse, att psalmmelodierna varken
spelas för fort eller för långsamt (3 kap. § 7).

Tjänståligganden.

Visby stift:

Icke blott vid allmänna gudstjänsten utan ock, så ofta det av vederbörande prästerskap
fordras eller tillätes, vid andra prästerliga ämbetsförrättningar i kyrkan, vare organisten
pliktig att mässan eller psalmsången med orgelmusik leda (§ 31).

C. Utövande av uppsikt over orgeltramparen.

Uppsala stift:

Organist have ansvarig tillsyn däröver, att orgeltramparen på tillbörligt sätt fullgör
vad honom åligger (§ 39).

Motsvarande stadgande upptages i flertalet instruktioner.

3. Ledare av kyrkosången och sång vid prästerliga förrättningar
utom kyrka (kantorer, kyrkosångare).

(Jfr Kyrkol. 13 kap. 2 §, se s. 65.)

Klockaren:

Uppsala stift:

Klockaren lede sången i kyrka, som saknar
orgel, samt vid alla utom kyrkan skeende
prästerliga förrättningar, vid vilka hans
biträde av prästerskapet påkallas (§ 18).

Linköpings stift:

Vid rättegångsgudstjänster och begravningar
vare klockaren tillstädes och utföre
den psalmsång, som äskas (§ 11).

Skara stift:

Där församlingen icke antagit särskild
organist eller kantor, ledes kyrkosången
ävensom psalmsången vid jordfästning på
behörigt sätt av klockaren (p. 4).

Strängnäs stift:

Erfordras vid begravningar och andra
prästerliga förrättningar utom kyrka sång,
åligge densamma klockaren (§ 21).

Organisten* *):
Uppsala stift:

Linköpings stift:

Orgelnisten bör, där icke särskild kyrkosångare
är anställd, vid allmän gudstjänst
och vid förrättningar i kyrkan leda sången
på ett värdigt och med de högtidliga handlingarna
överensstämmande sätt (§ 22).

Skara stift:

Strängnäs stift:

Organisten åligger även att vid allmän
gudstjänst eller vid förrättningar i kyrkan,
då sång erfordras, leda sången på ett värdigt

'') Om sången, se s. VO,

*) Om ledningen av mässning och psalmsång med orgeln, se s. 66 f.

Enligt lag eller stiftsstadgar.

Västerås stift:

Vid rättegångsgudstjänst, som av församlingens
prästerskap förrättas, samt vid begravningar
å församlingens kyrkogård, vare
klockaren tillstädes och utföre den psalmsång,
som äskas (§ 16).

Växjö stift:

Där orgel finnes, upptage klockaren varje
till avsjungande bestämd psalm eller vers efter
den tonhöjd och melodi, som från orgeln
angives, och varom han förut bör hava med
organisten överenskommit. Finnes ej orgel,
upptage han den psalm eller vers, som skall
sjungas, i lämplig tonhöjd och sjunge den
från början till slut i behörigt tempo samt
med jämn och stadig röst, så att församlingens
sång därav ledes. Den del av mässan,
som det tillkommer honom att sjunga,
utföre han efter föreskrivna melodier och
responsorierna i den tonhöjd, som tjänstförrättande
präst genom sin sång angivit.
Vid val av psalmmelodier hålle klockaren
sig till den behörigen antagna koralboken
och de anvisningar, som av musikaliska
akademien finnas i övrigt meddelade (§ 13).

Vid rättegångsgudstjänst etc. = Västerås.

Kalmar stift:

Klockaren bör icke blott söka bibehålla
utan även uppöva sin skicklighet i sång.
Vid gudstjänst och heliga förrättningar, som
i kyrkan ske, skall han, där orgel finnes,
upptaga varje till avsjungande bestämd psalm,
eller vers efter den tonhöjd och melodi, som
från orgeln angives, och varom han förut
bör med organisten överenskomma. Finnes
ej orgel, upptage han den psalm eller vers,
som skall sjungas, i lämplig tonhöjd och
sjunge den från början till slut i behörigt,
ej alltför långsamt tempo samt med jämn
och stadig röst, så att församlingens sång
därav kan ledas. Den del av mässan, som
han tillsäges att sjunga, utföre han efter

och med de högtidliga handlingarna överensstämmande
sätt (§ 32).

Västerås stift:

Organisten åligger även att, där icke
särskild kyrkosångare är anställd, vid allmän
gudstjänst eller vid förrättningar i kyrkan
leda sången på ett värdigt och med de högtidliga
handlingarna överensstämmande sätt
(§ 30).

Växjö stift:

Inom församling, varest särskild klockare
eller kyrkosångare icke finnes anställd, åligger
det organisten att vid allmän gudstjänst
och varje annan förrättning i kyrkan, då
psalmsång förekommer, upptaga och leda
sången ävensom att sjunga mässan och utföra
responsorierna, på sätt därom finnes
för klockare stadgat (se föreg. spalt).

Kalmar stift:

Tjänståligganden.

föreskrivna melodier och responsorierna i
den tonhöjd, som tjänstförrättande präst kan
genom sin sång hava angivit. Vid val av
psalmmelodier hålle klockaren sig till koralboken
och de anvisningar, som av musikal,
akademien i övrigt blivit meddelade (§ 19).

Vid rättegångsgudstjänst etc. = Västerås.

Lunds stift:

Klockare åligger att vid gudstjänst eller
andaktsstund i kyrka eller å annan av pastor
bestämd plats, ävensom vid annan förrättning
i kyrka, varvid psalmsång förekommer,
upptaga och leda denna, så att den kan ske
ordentligen och samdräkteligen, varken för
hastigt eller för långsamt, varuppå pastor
äger hava inseende (jfr Kyrkol. 13 kap.
2 §) (P- 2).

Göteborgs stift:

Klockare åligger att »uppvakta sången i
kyrkan och vid andra tillfällen» (p. 2).

Karlstads stift:

Klockaren skall »okonstlat leda kyrkosången
och responsorierna» (§ 19 p. 9).

Härnösands stift:

Klockaren åligger att upptaga och efter
koralboken okonstlat avsjunga de av tjänstgörande
prästen föreskrivna psalmer och
verser, så att han, där orgel icke finnes,
rätt leder sången, samt att vid altartjänsten
sjunga de vanliga responsorierna (2 kap. p. 11).

Visby stift:

Klockare i församling, där särskild kantor
icke är anställd, åligge att vid allmän gudstjänst
och varje annan prästerlig ämbetsförrättning,
där sång erfordras, efter brukliga
melodier upptaga och, där orgel icke användes,
från början till slut leda församlingens
sång, och ställe sig för övrigt, i avseende
på sättet för sångens lämpliga och
värdiga utförande, till efterrättelse de föreskrifter,
som av pastor eller tjänstförrättande
präst honom meddelas (§ 26 m. 1).

Lunds stift:

Göteborgs stift:

Karlstads stift:

Härnösands stift:

Visby stift:

Organisten åligger även att vid allmän
gudstjänst eller vid förrättningar i kyrkan,
då sång erfordras, leda sången på ett värdigt
och med de högtidliga handlingarna överensstämmande
sätt (§ 33).

Enligt lag eller stiftsstadgar. Sammanfattning.

Sammanfattning av tjänståligganden för klockare, organister
och kantorer(kyrkosångare) enligt lag eller av domkapitlen
för särskilda stift utfärdade stadgar.

1. Klockare.

Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom1).

Av ovanstående utdrag ur stiftsstadgarna framgår, att flertalet av
dessa utgå från, att där särskild kyrkoföreståndare eller syssloman ej finnes,
vården av kyrkan och dess lösa egendom, med kyrkobetjäningens biträde,
skall i den omfattning, pastor och kyrkovärdarna bestämma, åligga klockaren,
att fördenskull inventering vid klockarens tillträde skall äga rum samt
borgensförbindelse av honom avlämnas och vederbörligen förnyas, ävensom
att klockaren skall vara ansvarig för de till honom överlämnade kyrkans tillhörigbeter,
som genom hans vanvård eller vangömmo förstöras eller förkomma.
Särskilt lämnas i eu del stadgar detaljerade regler beträffande den lösa egendomen.
Kyrkans skrud och mässkläder skall klockaren skydda för damm,
fuktighet, mal etc. samt vädra dem under den varmare årstiden. lian skall
tillse, att linnekläderna hållas hela och rena. Silver och andra metallkärl
skola av honom hållas rena och snygga samt aktas för ärg, fuktighet och
annan skada. Särskilt gäller detta de kärl, som brukas vid nattvardsgång och
dop. Böcker och andra handlingar, som hava plats i kyrka eller sakristia,
skall klockaren vårda och hålla i ordning samt tillse, att kyrkliga minnesmärken
väl bevaras. Allmänna författningar, cirkulär och kungörelser skall
han hålla i ordning samt sörja för deras inbindning eller häftning. Klockaren
må ej utan tillstånd av pastor eller vederbörande till bostaden hemtaga eller
till annan person utlåna någon av kyrkans tillhörigheter eller på egen hand
meddela utdrag ur kyrkans handlingar. Bristfällighet och skada å kyrkans
fasta eller lösa egendom, som det ej åligger honom att själv avhjälpa, skall
han skyndsamt anmäla hos pastor eller kyrkovärd.

Klockaren skall ock, så vida icke med hänsyn till lokala eller andra
förhållanden annorlunda av pastor bestämmes, hava nycklarna till kyrkan
och sakristian i förvar. Han må ej utan pastors begivande öppna kyrkan
för någon sammankomst; och föreskrives i en del stadgar, att om någon
önskar bese kyrkan eller några dess tillhörigheter, klockaren eller annan
säker person skall vara honom följaktig.

'') Jfr s. 87 f.

72 Tjänståligganden.

Utbryter eldsvåda inom socknen, skall klockaren, där så finnes nödigt
eller ändamålsenligt, på övligt sätt så skyndsamt som möjligt tillkännagiva
det med kyrkklockan. Är eldsvådan i kyrkans närhet, skall han genast
infinna sig i eller vid kyrkan och kvarstanna där, så länge för denna är
någon fara; och bör han jämväl hava tillsyn, att kyrkans brandredskap
befinna sig i brukbart skick och påminna om dess årliga provning.

Kyrkans vädring betraktas efter flertalet stadgar som ett åliggande
för klockaren, eventuellt med kyrkvaktarens hjälp. Beträffande såväl större
rengöring och skurning av kyrka och sakristia, särskilt till de stora högtiderna,
som städning och dammning av desamma jämte altare, predikstol
etc. till varje gudstjänsttillfälle synas stadgarna utgå från, att hans uppdrag
i huvudsak är begränsat till att övervaka och eventuellt genom vederbörande
låta verkställa dessa åtgärder, vilka i allmänhet ansetts ingå i
kyrkvaktarens åligganden. I stadgan för Yisby stift föreskrives emellertid,
jämte det klockaren ålägges ombesörja skurning och rengöring av kyrkan
med läktare och sakristia på angivna tider, att han till varje sön- och
helgdag skall rensopa desamma samt avdamma altare, predikstol och bänkar
etc. Enligt stadgan för Göteborgs stift åligger det likaledes klockaren att
hålla kyrkan ren, och fastställdes ännu så sent som genom ett K. M:ts
utslag d. 26 febr. 1875, under åberopande av nämnda klockarstadga och
att detta åliggande vore med billighet överensstämmande, klockarens skyldighet
härutinnan.

Kyrkans upplysning åligger det efter flertalet stadgar klockaren att
med kyrkobetjaningens biträde ombesörja samt tillse, att ej eldfara därigenom
uppkommer. Likaledes har han, där ej annorlunda av församlingen
bestämmes, att efter anmodan anskaffa vin, ljus och oblater mot ersättning för
omkostnaden. lian skall jämväl, där eldning i kyrka eller sakristia förekommer,
tillse, att eldfara därigenom ej uppstår. Yerkställandet av eldningen in. m.
upptages däremot i regel i stadgarna såsom ett åliggande för kyrkvaktaren.

Beträffande kyrkogård eller begravningsplats har klockaren i allmänhet
att tillse, att desamma hållas i behörigt skick samt att, om detta ej
uppdrag^ åt dödgrävare eller annan, anvisa plats för gravars upptagande
ävensom öva tillsyn över deras grävande och igenläggande för iakttagande
bl. a. att gravarna upptagas till erforderligt djup, att ben efter förut jordade
lik åter nedläggas i grav eller benhus samt att gravarna efter likens
jordfästning igenfyllas och försättas i ordentligt skick. Att hålla kyrkogård
och kyrkovali städade, vägarna därå gångbara etc. är däremot i allmänhet
efter stadgarna kyrkvaktarens åliggande. I stadgan för Yisby stift upp -

Enligt lag eller stiftsstad g ar. Sammanfattning.

tages emellertid bland klockarens åligganden jämväl att, om så önskas,
mot skälig ersättning öppna och igenfylla grav.

Klockaren skall tillse, att kyrkans ringklockor med deras tillbehör
äro i behörigt skick och vederbörligen smörjas samt att ringning etc. sker
med tillbörlig varsamhet. Flertalet stadgar upptaga jämväl kyrkolagens
stadgande, att han skall sörja för att ringning och klämtning $ker i behörig
ordning och på bestämda tider. Härmed torde, vid jämförelse med
föreskrifterna för kyrkvaktaren, väsentligen hava, på sätt jämväl ett flertal
prejudikat utvisa, åsyftats tillsyn, att ringning etc. sker genom vederbörande,
men förutsättes dock, att även verkställandet särskilt av klämtning
efter hävd eller överenskommelse helt eller delvis kan åligga klockaren x).

^ Eu del stadgar upptaga jämväl — i anslutning till kyrkolagens stadgande
att klockaren sitall ställa timklockorna — såsom hans skvldigiiet att
väl vårda tornuret och genom ordentligt uppdragande hålla det i järmn gång 2).

\ are sig vid vården över kyrkan och dess egendom klockaren endast
har en tillsynsplikt eller han jämväl har vidare gående uppgifter, gäller,
att för de. utgifter, som han därför får vidkännas, såsom för inköp av olja,
skrivmaterialier, inbindning etc., ävensom för de åtgärder, som det ej billigtvis
kan åläggas honom att personligen verkställa, såsom lagning och
tvättning av kyrkans linnekläder, skurning etc., ersättning skall lämnas
där ej annorlunda bestämts3).

Beträ ffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i eller utom kyrka4).

Beträffande gudstjänster och prästerliga förrättningar i kyrka har klockaren
efter flertalet instruktioner synnerligen omfattande åligganden. Han
skall, åtminstone om han är bosatt i samma församling som pastor i modereller
annex(kapell)församling och cj alltför långt från denne, själv eller
genom ombud före predikodag eller i god tid före gudstjänsten infinna sig

) Sedan Domk. i Lund fastställt Matteröds församlings beslut, att klockaren i likhet med hans
företrädare skulle ombesörja ringningen såväl till gudstjänst som å högtidsaftnarna, samt besvär däröver
av klockaren anförts, utlät sig K. M:t enligt utslag d. 20 dec. 1864, att enär stadgandet i kyrkolagens
24 kap. 32 §, att klockare skulle sörja för ringningen och Hämtningen på behöriga tider icke
kunde anses innefatta vidsträcktare åliggande för denne kyrkobetjänt än att tillse, det ringning^ behong
ordning och pa bestämda tider verkställdes, K. M:t funne skäligt, med ändring av överklagade
utslaget förklara klaganden icke kunna åläggas att den ifrågavarande helgmålsringningen utan särskild
vedergällning verkställa. Jfr tab. B Björnekulla (Lunds stift) samt s. 80.

c 1 M-ts utslag d. 23 okt. 1918 ålades, med stöd av bl. a. av vad kyrkolagen i 24 kap.

32 S stadgade om klockares skyldighet beträffande timklockorna, klockaren i Råneå att fortfarande
ombesörja skötseln av församlingens tornur.

2 IPen ^ ^>rsam^n"ar får klockaren för hållande av olja till klockorna lämningarna av julljusen
) Jfr s. 82 f., 89 f.

10 — Klockarutredningcn. Afd. 1.

74 Tjänståligganden.

hos pastor för erhållande av kännedom om vad vid gudstjänsten skall förekomma.
Han skall vidare tillse, att kyrkan i god tid öppnas och sedan
även stänges, att allt i kyrkan är i behörig ordning för gudstjänsten och
att allt därefter behörigen iordningställes. För gudstjänsten erforderliga
handlingar skola av honom uppbäras från pastorsexpeditionen till kyrkan
samt återställas till expeditionen. lian skall mottaga och för pastor för
godkännande uppvisa ankomna kungörelser, å predikstolen uppbära eller
låta uppbära tacksägelser, lysningar, kungörelser m. m., som från predikstolen
skola uppläsas, i vissa fall i stället för pastor verkställa lysning,
uppsätta eller låta uppsätta psalmnumren å kyrkans nummertavlor samt hava
skrivmaterialier till hands i sakristian etc. I en del instruktioner framliålles
efter de speciella föreskrifterna helt allmänt, att vid allmän gudstjänst eller
annan ämbetsförrättning i kyrka tjänstgörande präst av klockaren skall
betjänas i allt sådant, som skäligen av honom äskas.

För betecknande av de fall, då klockare!) skall biträda i kyrkan, användes
vanligen uttrycket »de gudstjänsttillfällen, som äro genom lag påbjudna
eller av vederbörande prästerskap anordnas att i kyrka ske».. Härmed
avses ej endast allmänna gudstjänster och andakts(böne)stunder, jämväl
å vardagar, utan även i samband därmed stående förrättningar, Säl skilt
inskärpes hans skyldighet att biträda vid rättegångsgudstjänst, skriftermål,
nattvardsgång (framsättande av vin och oblater å altaret), dop, kyrkotagning,
begravning, vigsel (framtagande av pellet) etc. Sådana åtgärder som framsättande
av pallen vid kyrkotagning, att hava till hands jordfästningsskovel
och mull vid begravning, varmt vatten vid dop etc. upptagas däremot i
regel i stadgarna såsom kyrkvaktarens åliggande.

Beträffande allmänna gudstjänster eller andaktsstunder å annan plats
än i kyrka samt ämbetsförrättningar, som ej ske i samband med allmän
gudstjänst eller företagas å annan plats än i kyrka, innehålla väl stadgarna
ej mera fullständiga föreskrifter, men synas de utgå från, att klockaren,
åtminstone om han därom av enskild anmodas eller pastor så finner nödigt,
skall biträda vid sådana förrättningar som begravning, vigsel, dop etc., dock
enligt en del stadgar mot särskild ersättning, där förrättningen ej äger rum
i samband med allmän gudstjänst i kyrkan, såvida ej annorlunda med församlingen
överenskommits (jfr s. 134 f.). I stadgan för Skara stift omnämnas
bland prästerliga ämbetsförrättningar utom kyrkan, vid vilka klockaren skall
biträda, även husförhör, i stadgarna för Göteborgs stift och Stockholms stad
sockenbud samt i instruktionen för Lunds stift kyrklig förrättning å annan
plats än i kyrka, såsom bibelförklaring och sjukbesök. I de besvär, som

Enligt lag eller stiftsstadgar. Sammanfattning. 75

anförts över sistberörda instruktion, har emellertid erinran gjorts mot den
utvidgning, som genom denna föreskrift skulle hava skett i kyrkolagens
stadgande om klockares biträde vid sockenbud och annan kyrkotjänst.

Beträffande pastorsexpeditionen m. m.'').

I instruktionen för klockare i Lunds stift föreskrives, att klockaren
skall, enligt med pastor gjord överenskommelse, gå pastor tillhanda vid
pastorsexpeditionen ävensom vid förskrivning, mot vilket stadgande erinran
emellertid framställts i de besvär, som över instruktionen anförts hos K. M:t.
Stadgarna för Göteborgs stift och Stockholms stad lämna jämväl härutinnan
en del bestämmelser, men i övriga stadgar är sådant biträde ej närmare
reglerat utom beträffande nedannämnda särskilda uppgifter.

Efter flertalet stadgar är klockaren skyldig att, om han därom tillsäges,
på tid, som av pastor bestämmes, anteckna eller biträda med anteckning
av nattvardsgäster och deras införande i kommunionlängd, till stöd
varför åberopats ett Iv. M.ts utslag av d. 9 juli 1869 2); ävensom att biträda
pastor och kyrkovärdar vid insamlandet (Göteborgs stift: gå med pungen),
inräkningen och redovisningen eller åtminstone vid inräkningen och redovisningen
av kollektör samt i vissa fall även vid upprättande av förteckning
över beviljade kollektör och deras pålysning. Enligt en del stadgar har
han jämväl att uppbära och redovisa avgifter för begagnandet av vissa
kyrkans tillhörigheter, gåvor till de fattiga o. dyl.

Klockaren har vidare efter flertalet stadgar att verkställa kallelser till
inställelse för pastor eller kyrko- och skolråd (i Härnösands stift i tur med
kyrkvaktaren även till kyrkorådssammanträden) samt i ett stift (Visby)
att befordra försändelse mellan pastor och komminister.

Ett par stadgar innehålla jämväl föreskrifter om klockarens skyldighet
att biträda vid kyrkostämmor samt kyrko- och skolrådssammanträden.

Beträffande undervisning, särskilt i sång3).

Genom kungörelsen d. 29 sept. 1853 infördes, på sätt ovan nämnts,
i 1842 års folkskolestadga det tillägg, att klockare, som icke tillika blivit

*) Jfr s. 94 {., 101 f.

s) Se(Jan klockaren i Mellby församling hos Domk. i Skara besvärat sig däröver, att han av
kyrkoherden alagts att anteckna de personer, som angåve sig till skriftermål och nattvardsgång, utlät
sig Domk. genom beslut d. 27 jan. 1869, att jämlikt kyrkolagens 24 kap. 32 § samt med avseende
a den inom Skara stift vanliga praxis klaganden ålåge att biträda prästerskapet med anteckning av
de personer, som angåve sig till skriftennål och nattvardsgång i kyrka, där klaganden såsom klockare
vore tjänstgörande. Häremot anfördes besvär hos K. M:t, som emellertid genom utslag d. 9 juli 1869
ej fann skäl göra ändring i Domk:s beslut.

*) Jfr s. ö f., 80 f. 96 f.

Tjänståligganden.

till skollärare antagen, bibehölles vid den honom i kyrkolagen ålagda skyldigheten
att i församlingen meddela barnundervisning samt att om sätt och
ordning för utövandet av denna skyldighet församlingen, med hänseende
till klockarens övriga göromål, ägde på sockenstämma besluta och därvid
jämväl avgöra, i vad mån klockaren för sitt deltagande i undervisningen
skulle åtnjuta särskild vedergällning. Ehuru detta stadgande uteslutits ur
1881 års och nu gällande folkskolestadga, utgå dock stadgarna för Skara
och Härnösands stift från, att sådan undervisningsskyldighet fortfarande
skulle åligga klockare, som ej vore skollärare. Faktiskt torde emellertid, på
sätt förut erinrats, denna skyldighet, åtminstone där särskild ersättning ej
lämnas, för senare tillsatta klockare få anses hava upphört till följd av folkskoleväsendets
utveckling, så vitt angår den egentliga undervisningen. Mera
tveksamt kan det vara, då det gäller undervisningsskyldighet i sång åt församlingens
ungdom, på sätt förutsättes i 24 kap. 31 § kyrkolagen. Härutinnan
innehåller instruktionen för klockare i Lunds stift, att klockaren skall,
där förhållandena det medgiva och påkalla, meddela undervisning i kyrkosång
åt konfirmander och, enligt av kyrko- och skolråd gemensamt fastställd
ordning, åt folkskolebarn, men" har mot detta stadgande erinran framställts
i de besvär, som hos K. M:t anförts över instruktionens fastställande.

Beträffande ledning av kyrkokör innehålla stadgarna ej särskilda bestämmelser
x).

2. Organister.

Beträffande orgeln och dess vård * 2).

Organisten är ansvarig för orgelns behöriga skötsel och vård. ''Vid tillträdet
skall därför, i närvaro av sakkunnig person, inventering äga rum samt
borgensförbindelse avlämnas och vederbörligen förnyas. Organisten förvarar
nycklarna till orgelverket och den del av läktaren, som för hans räkning kan
vara avstängd, samt skall tillse, att efter orgelns begagnande stämmor och
ventiler tillslutas ävensom orgel och orgelläktare stängas. På vissa tider eller
vid behov skall orgeln av honom stämmas och invändigt rengöras, varemot den
yttre rengöringen åligger orgeltramparen. Mindre felaktigheter eller sådana,
vilkas rättande ej erfordra särskild konstfärdighet eller fackutbildning, skola
av organisten avhjälpas. Om större brister skall han hos pastor eller kyrkorådet
göra anmälan. En del stadgar innehålla jämväl bestämmelser till förebyggande
av obehörigt bruk av orgeln genom andra personer än organisten.

‘) Jfr s. 80 {., 96 f.

2) Jfr s. 87.

Enligt lag eller stiftsstadgar. Sammanfattning. 77

Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i eller utom kyrka1).

Organisten åligger att på ett värdigt och med de högtidliga handlingarna
överensstämmande sätt med orgeln leda mässa och psalmsång vid
alla gudstjänsttillfällen (kuithandlingar) i kyrkan, sålunda ej endast vid
allmänna (offentliga) gudstjänster och andaktsstunder, jämväl å vardagar,
utan även, åtminstone om han därom av enskild anmodas eller pastor så
finner nödigt, vid andra prästerliga förrättningar i kyrkan. I stadgan för
Härnösands stift uppräknas särskilt andaktsstunder och högtidligheter, såsom
missionsböner, bibelförklaringar m. m. Vid av enskild påkallad vigsel,
begravning eller annan förrättning, som ej sker i samband med allmän
eller sedvanlig gudstjänst, synes dock organisten i allmänhet enligt stadgarna
berättigad för orgelspelningen åtnjuta särskild ersättning, där ej
annorlunda med församlingen överenskommits (jfr s. 134 f.).

Beträffande sättet för orgelspelningen lämnas i en del stadgar i anslutning
till kyrkolagens stadgande i 13 kap. 2 §, föreskrifter, innefattande
jämväl viss tillsynsrätt från prästerskapets sida. Så angives i ett flertal
staagar, att organisten med avseende på takt, starkare eller svagare stämmors
användande, beskaffenheten av preludier och utgångsspel2) m. m. skall
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av pastor eller tjänstgörande
präst honom meddelas.

I sfa^gan för Karlstads stift upptages även skyldighet för organisten
att, så vida hans andra tjänståligganden det medgiva och sådant särskilt
astundas, åt församlingens ungdom meddela undervisning i musik till befordrande
av en kristligt musikalisk bildning.

5* Ledare av kyrkosången och säng vid prästerliga förrättningar
utom kyrka (kantorer, kyrkosångare).

I en del av stadgarna förutsättes, att i vissa församlingar kantorer eller
kyrkosångare skulle vara anställda, men lämnas beträffande dylika befattningshavare
ej särskilda bestämmelser, utan äro samtliga föreskrifter angående
kyrkosången intagna bland reglerna för klockare eller organister. Härvid
synas en del stadgar utgå från, att där icke särskild kantor (kyrkosångare)
är anställd, det åligger organisten att vid allmän gudstjänst och
förrättningar i kyrka, där orgel anviindes, jämväl leda sången, men att, om

‘) Jfr s. 82, 89 f.

’) Om skyldigheten att vid gudstjänst spela utgångsstycke har i en del fall tvister förekommit.

78 Tjänståligganden.

sång erfordras vid förrättningar utom kyrkan, särskilt vid begravning eller
då orgeln ej användes, ledningen av densamma skall åligga klockaren
(Linköpings, Strängnäs, Yästerås och Yisby stift). Samma ställning torde
stadgarna för Uppsala och Skara stift intaga, då i den förra föreskrives,
att klockaren skall leda sången i kyrka, som saknar orgel, ävensom vid
alla utom kyrkan skeende prästerliga förrättningar, vid vilka hans biträde
av vederbörande påkallas, samt i den senare, att där församlingen icke
antagit särskild organist eller kantor, kyrkosången ävensom psalmsången
vid jordfästning ledes av klockaren. Men enligt såväl stadgan för Yäxjö
stift, vilken ålägger organisten att leda sång i kyrkan, endast där särskild
klockare eller kyrkosångare ej är anställd, som övriga stadgar synes ledningen
av kyrkosången åtminstone delvis och enligt flertalet jämväl sång
vid prästerliga förrättningar utom kyrka hava ansetts åligga klockaren *).
I de besvär, som anförts över klockarinstruktionen för Lunds stift, bar
anmärkning särskilt framställts däremot, att bland klockarens åligganden
införts att upptaga och leda psalmsången samt verka för församlingssångens
höjande, under framhållande att detta rätteligen ålåge organisten,
där särskild kantor (kyrkosångare) ej vore anställd. Häremot må emellertid
erinras, att i den närmast förut utfärdade instruktionen för Lunds stift
av år 1754 bland klockarens åligganden upptagits bl. a. att »förestå sången
vid gudstjänsten efter predikantens förordnande».

I huvudsaklig överensstämmelse med vad som stadgats för organisten
beträffande orgelspelningen, lämnas i flertalet stadgar en del närmare föreskrifter
om sättet för sångens utförande. I stadgan för Kalmar stift erinras
klockaren särskilt om vikten att icke blott söka bibehålla utan även
uppöva sin skicklighet i sång.

Efter samtliga stadgar har klockaren tillsyn över, att kyrkvaktare,
dödgrävare, ringare etc., där sådana finnas, rätteligen fullgöra sina skyldigheter;
och åligger likaledes organisten ansvarig tillsyn över, att orgeltrampare^
på tillbörligt sätt fullgör, vad honom åligger. i)

i) se K. M:ts beslut d. 17 maj 1889 i fråga om skyldighet för klockaren i Idre att leda kyrkosången.

Enligt för Barsk. förs. utfärdade instruktioner.

II. Tjänsteåligganden enligt för särskilda församligar
utfärdade instruktioner1).

Av de för särskilda församlingar utfärdade instruktionerna utgöra åtskilliga
allenast ett till den allmänna stadgan för stiftet fogat komplement,
varigenom befattningshavaren antingen befriats från vissa däri för honom
upptagna åligganden eller ock därutöver fått sig ålagda särskilda förpliktelser,
och även där instruktionen avser att vara i huvudsak uttömmande,
utgör den i en del fall ej en mera självständig omarbetning av den allmänna
stadgan för stiftet utan allenast en avskrift av densamma med vissa
smärre uteslutningar eller förändringar. I regel förete emellertid dessa instruktioner,
av vilka en del jämväl upptaga särskilda bestämmelser för
kantorer (kyrkosångare), ganska väsentliga avvikelser från de allmänna stadgarna,
i det särskilt med hänsyn till lokala eller ändrade förhållanden vissa
tjänståligganden, som ej alls eller endast i korthet berörts i de allmänna
stadgarna, i dem närmare reglerats.

Där genom instruktionen nya förpliktelser pålagts befattningshavaren,
avses därmed i en del fall åläggande att verkställa sådana arbeten, vilka
det efter de allmänna stadgarna i regel allenast skulle tillkommit honom
att övervaka, såsom städning, eldning, ringning etc. Belysande härutinnan
är en d. 26 nov. 1902 för klockaren i Bäl (Yisby stift) antagen
instruktion, varigenom denne ålägges: a) ombesörja all ringning efter sedvanligt
bruk, b) hålla stigar å kyrkogården och till densamma för de gudstjänstbesökande
öppna för snö, c) elda kommunalrummet före gudstjänstens
början och vid kyrkostämmorna, d) hålla de grusade gångarna å kyrkogården
och till densamma städade och rena, e) städa och skura kyrkan
samt t) mot särskild ersättning verkställa gravöppningar 2).

j) Exempelvis hava ett par mera fullständiga instruktioner avtryckts i Bil. A.

* J Vn del fr* *11 innehålla dessa instruktioner mycket detaljerade bestämmelser. Så föreskrives
t. ex för Bollnäs, att klockaren i likprocession skall gå före kistan åtminstone från stora kyrkogårdsgrinden
anda fram till graven, där liket skall jordas; för Vikers kapellförs., att då enskild skrift förekommer
det åligger klockaren att själv jämte en av honom tillkallad församlingsmedlem vara tillstädes
eHer ock föranstalta, att tvenne vittnesgilla personer sig infinna; för Vidbo, att klockaren skall
verkställa kursgång, budmng till gångled enligt av klockaren förd gångledslängd etc

Tjänståligganden.

Men i allmänhet synes strävandet hava gått ut på att befria befattningshavaren
från sådana uppdrag, som lämpligen ansetts kunna fullgöras
av den lägre kyrkobetjäningen J), och i stället, särskilt beträffande
befattningshavare som ej är skollärare, mera utveckla sådana grenar av
hans verksamhet, som för kyrkan hava större betydelse och framförallt i
större församlingar må kunna bidraga att lätta kyrkorådets, kyrkovärdarnas

eller prästerskapets arbete. _

I sistnämnda avseende innehålla ett flertal instruktioner beträffande
skyld^heten för klockaren att biträda å pastorsexpeditionen mer eller
mindre detaljerade föreskrifter, för vilka närmare kommer att redogörasj
samband med utredningen av frågan om biträde å pastorsexpeditionerna ),
liksom ock i flera större städer den från organist- och vanligen även från
kantorsbefattningen skilda klockarbefattningen ombildats till en kyrkofogde(sysslomans)befattning,
vars innehavare till enskildes tjänst ofta jämväl har
att, vanligen mot bestämd taxa, ombesörja vad till vigsel och begravning hör.

Men företrädesvis ligga de nya uppgifter, som intagits i instruktionerna,
på sångens och kyrkomusikens områden 8j.

Efter åtskilliga instruktioner är befattningshavaren sålunda skyldig
att den tid, nattvardsläsningen pågår, åt nattvardsbarn på anmodan eller
vissa timmar meddela undervisning i kyrko- och koral(liturgisk)-sång eller
åtminstone i de delar av den svenska mässan, som församlingen har att
Slunga under högmässogudstjänst, varjämte förbehåll i flera fall gjorts om
skyldighet för honom att meddela undervisning i elementar- och kyrkosång åt
skolbarn vissa timmar, vid behov eller dar vederbörande lärare eller läraiinna
ej är skicklig att rätt bedriva sådan undervisning. Härmed har man
jämväl åsyftat att bidraga till att höja kyrkosången. För Oved föresknves
sålunda, att klockaren vid skolbarnens undervisning i sång bör »vinnlägga
sm att bland de mera försigkomna barnen utbilda eu sångkör, som kan
å°orgelläktare!! biträda med kyrkosångens . ledning . vid gudstjänsterna».
Ett flertal instruktioner innehålla emellertid jämväl direkta ^föreskrifter om
skyldighet för klockaren, kantorn(kyrkosångaren) eller organisten att söka
bilda och leda kyrkokör av ungdom eller äldre, på sätt belyses av följande
utdrag ur en del instruktioner:

ij x instruktionen t. ex. för Falkenberg förpliktas befattningshavaren att verkställa de klockare
lagligen åliggande förrättningar, som icke kunna åt annan person anförtros, och upp„ages sedan bland
kyrkvaktarens uppgifter flertalet av de åligganden, som efter stiftsstadgarna ankomma pa klockaren.
!) Se s. 101 f.
a) Jfr s. 96 f.

Enligt för särsk. förs. utfärdade instruktioner.

Bollnäs: Organisten har att, så vitt möjligt är, bilda, inöva och leda kvrkokör,
som må medverka till större högtidlighet av gudstjänst, särskilt å böndagar och större
högtidsdagar.

Nora: Det bör ligga organisten om hjärtat att få inöva skolungdom och andra personer
med god röst, som i stadgad ordning kunna från orgelläktaren understödja sången.

Västerstad: Skulle utom skolåldern varande personer önska bilda sångförening, är
klockaren-organisten pliktig att utan ersättning meddela undervisning i och leda sången
under 2 timmar varje vecka.

Munka-Ljungby och Ängelholm: Därest kyrkokör bildas, skall kantorn, om så begäres,
leda dennas övningar, och ådagalägge han därvid samt i allmänhet till församlingssångens
höjande all flit och omsorg. För undervisning i kyrkosång erhåller kantorn utöver
reglerade lönen arvode, som av kyrkoråden anses skäligt.

Karlskrona: Befattningshavaren åligger: att med alla honom till buds stående medel
arbeta för åstadkommande av en livfull, frisk och i alla avseenden värdig psalmsång vid
församlingens gudstjänster samt att för detta ändamål söka bilda och inöva kyrkokörer,
vilka därjämte böra på högtidsdagar och vid andra lämpliga tillfällen avsjunga någon
lämplig hymn.

Marstrand: Organisten åligger att, så vitt möjligt är, inöva en kör av barn eller
äldre, som vid allmän gudstjänst och nattvardsgången på ett värdigt sätt svarar på responsorierna
och leder psalmsången ävensom vid de större årliga högtiderna sjunger en
för tillfället lämpad enkel hymn.

Falkenberg: Klockaren åligger att inöva och leda en kör av skolbarn att sjunga
vid högmässogudstjänsterna och jämväl vid andra gudstjänsttillfällen efter särskild anmodan
av pastor.

Uddevalla och Bäve: Organisten och kantorn åligger att inöva kyrkokör, då sådan
är att tillgå, och för övrigt vinnlägga sig om att höja och utveckla kyrkosången.

Arvika stadsförs.: Organisten och kantorn skall befordra församlingssången dels genom
att öva barn och ungdom i kyrklig och liturgisk sång, dels genom att inöva och leda
kyrklig körsång att sjungas vid de stora högtiderna och vid andra högtidliga tillfällen, såsom
nationella högtidsdagar m. m. Tjänstinnehavaren åligger att för av församlingen årligen
anslagna medel eller eventuellt genom kollekt för sådant ändamål anskaffade medel inköpa
och låta avskriva för körsången behövliga noter samt, i den mån tillgångarna det
medgiva, medelst någon ringa ersättning uppmuntra särskilt barnkören.

Särskilt innehålla instruktionerna för Göteborgs stads församlingar
detaljerade bestämmelser beträffande kyrkokörer, vilka bestämmelser emellertid
delvis ändrats genom kyrkofullmäktiges beslut d. 28 december 1916.
Detta innefattar:

att i stadens samtliga territoriella församlingar skall vara anställd
eu organist och kantor, vilken det jämväl åligger att efter de närmare
anvisningar, som honom lämnas av församlingens kyrkoråd, inöva och leda
kyrkokörerna med skyldighet att själv anskaffa och avlöna det biträde,
som vid särskilda tillfällen kan erfordras för ledning av kören eller för
ackompanjemang;

11 — Klockarntredninqen. Afd. 1.

82 Tjänståligganden.

att i var och en av stadens territoriella församlingar skall finnas en
hymnkör, vars medlemmar antagas av kördirigenten i samråd med kyrkorådet;

att för beredande av arvoden åt hymnkörens medlemmar ställes till
vederbörande kyrkoråds förfogande ett årligt anslag av 1,500 kr. för domkyrkoförsamlingen
och 1,200 kr. för var och en av de övriga församlingarna; att

i var och en av församlingarna skall finnas en koralkör, vars
sammansättning bestämmes och vars medlemmar antagas av kyrkorådet
efter hörande av organisten och kantorn; och

att för beredande av arvoden åt koralkörens medlemmar ställes till
vederbörande kyrkoråds förfogande ett årligt anslag av 1,500 kr. för domkyrkoförsamlingen
och 1,000 kr. för en var av de övriga församlingarna.

I en del instruktioner hava intagits närmare föreskrifter om sättet
för utförande av organistens och kantorns arbeten samt om förhållandet
mellan dessa båda befattningshavare, om den koralbok, som skall användas,
om fastställande av hymnserie, angående sättet för antagande av medlemmar
i kyrkokör och tillsynen över dem ävensom om den tillsynsplikt, som
i samtliga dessa avseenden skall tillkomma kyrkorådet eller församlingens
prästerskap. Emellertid har vid flera tillfällen satts i fråga befogenheten
att på detta sätt ingripa i den kyrkomusikaliska delen av organistens eller
kantorns arbete, liksom om lämpligheten av deras underordnande härutinnan
under prästerskapet1).

Slutligen må erinras därom, att i ett flertal instruktioner närmare bestämmelser
meddelats om de gudstjänsttillfällen eller prästerliga förrättningar
i eller utom kyrka, vid vilka befattningshavarna skola hava att
medverka, med eller utan ersättning.

Yad gudstjänsterna i kyrka beträffar, utgå instruktionerna i allmänhet
från, att befattningshavaren skall biträda ej endast vid de sedvanliga
gudstjänsterna å sön- och helgdagar utan även vid andra i handboken
föreskrivna eller eljest anordnade gudstjänster eller andaktsstunder, jämväl
å vardagar, åtminstone om de anordnas av prästerskapet eller han av detta
därom anmodas2). Stundom uppräknas vissa mer eller mindre allmänt * *)

J) jfr s 32 I en del instruktioner lämnas regler för orgelns användande av elever. För
Landskrona stadgas sålunda: »Åt sina elever må han ej vid Sina övningstimmar upplåta orgeln, utan
får orgeln av dessa endast sparsamt vid lektionstimmar, då han själv är närvarande, hegagnas och i

så fall endast av mera försigkomna elever». , „ . , , „ ... ., ,,

*) I flera fall föreskrives endast helt allmänt, att befattningshavaren skall biträda vid alla
p-udstjänster och andaktstunder i kyrka, vid allmän gudstjänst i kyrka, så ofta det_ av pastor fordras
eller tillätes, vid ordinarie gudstjänst eller så ofta pastor bestämmer, att gudstjänst skall hallas i
kyrkan etc. Jfr s. 74 f., 89 f.

Enligt för särsk. förs. utfärdade instruktioner. 83

förekommande gudstjänsttillfallen, såsom konfirmationer, prästvigningar, prästmötes-
eller prästsällskapspredikningar, rättegångs- och tingspredikningar,
bibelsällskaps årshögtider, passionspredikningar, barngudstjänster, morgonböner,
veckopredikningar, bibelförklaringar, husförhör, missionsgudstjänster,
aftonböner jul- och nyårsafton, folkskolans terminsavslutningar, så vitt de
hållas i kyrka etc. *).

Genom en del instruktioner har befattningshavaren jämväl ålagts, efter
pastorsämbetets bestämmande, biträda vid gudstjänsthandlingar utom kyrka.
Så stadgas t. ex. för:

Öved: Klockaren skall med sång och musik biträda tjänstförrättande präst inom
församlingen ej blott vid gudstjänster och gudstjänstliga handlingar i kyrkan och å kyrkogården
utan ock, så ofta det påfordras, vid husförhör, barngudstjänster, bibelförklaringar,
missionsböner m. m. dyl. i skolhusen eller annan tjänlig lokal inom församlingen.

Landskrona: Det åligger klockaren-organisten att tjänstgöra vid alla i eller utom
kyrkan förekommande kyrkliga förrättningar, varvid av pastorsämbetet anspråk göres på
hans biträde vare sig i egenskap av klockare eller organist.

Munka-Ljungby och Ängelholm: Kantorn åligger att vid gudstjänst eller andaktsstund
i kyrka eller å annan av församlingarna bestämd plats, varvid psalmsång förekommer,
upptaga och leda sången.

Borås: Organisten har att tjänstgöra vid alla gudstjänster ävensom alla kyrkligs
förrättningar, vilka hållas i Caroli kyrka eller där dessa tjänster och förrättningar annars
för församlingens räkning hållas.

Särskilt har befattningshavarens biträde vid enskilda förrättningar,
såsom begravning och vigsel, reglerats. I allmänhet utgå instruktionerna
från, att för biträde vid sådan enskild förrättning, där den ej sker i samband
med allmän gudstjänst eller å viss för dylik förrättning bestämd tid,
befattningshavaren skall erhålla särskild ersättning, ofta enligt fastställd
taxa. I den mån ersättning ej utgår, synes hans skyldighet i regel endast
anses innefatta att vid förrättningen efter ritualen leda sången med eller
utan orgel. För Munka-Ljungby och Ängelholm stadgas emellertid, att vid
jordfästning eller vigsel i kyrkan kantorn är skyldig utan ersättning spela
lämpliga musikstycken vid in- och utgåendet2).

Vad en församling (Askers) angår, har vid lönereglering d. 27 okt. 1886
försök gjorts att i instruktionen angiva, huru stor del av den bestämda
lönen skall utgå för vart och ett av de åligganden, som det, enligt den

'') För Nora stadgas: Vid sammankomster i kyrkan, föranstaltade av enskilda personer, må
klockaren efter skälig överenskommelse vara villig att lämna biträde.

”) Jfr s. 134. f.

g4 Tjänståligganden.

allmänna stadgan för stiftet, ankommer på klockaren att utföra. Så beräknades
bl. a. för:

2:o) Ställandet av timklockorna på behöriga tider ...... Kr.

3:o) Bärandet av kapitlets, prostens och kyrkoherdens

brev till nästa klockare .............................. »

4:o) Tillsynen över och ansvaret för alla kyrkans till
honom inventerade tillhörigheter, kyrknycklarnas
förvarande, uppsikt och anmälan till pastor om
åverkan eller försök till inbrott i kyrkan eller
sakristian ägt rum ävensom om någon brist eller
skada finnes å kyrkan eller hennes tillhörigheter »

5: o) Övervakande av kyrkans rengöring och skurning
på tider, som av församlingen bestämmes, vidtagande
av åtgärder för dess verkställande samt tillsynen
däröver att kyrkan och sakristian rensopas
samt altare, predikstol och bänkar till varje sön och

helgdag dammas.................................... »

6:o) Vädring av kyrka och sakristia alla klara och varma
dagar från den tid eldningen avslutas och till midsommar
................................................... *

7: o) Övervakandet att kyrkogården hålles snygg och
städad samt fredad för ohägn och att därå befintliga
gravar skyddas och planterade träd väl vårdas »
8:o) Skyddandet av kyrkans skrud och kläder för damm,
fuktighet och mal, deras vädring under den varmare
årstiden samt linneklädernas tvättning och

strykning tvenne gånger om året ......... »

9: o) Hållande av skriv materialier i brukbart skick till

hands i sakristian....................................... »

10:o) Klämtningens verkställande morgon och afton (1
maj—30 sept.), ansvaret för att de vanliga ringningarna
till allmän gudstjänst, helgmålsringningen
samt själa- och begravningsringning å behöriga tider
verkställas, ävensom att kyrkans klockor med
deras hängen och övriga tillbehör äro i vederbörligt
skick, att klockaxlarna, när så nödigt är, bliva__

Transport Kr.

7: 50

5: —

17: 50

6: —

12: —

6: —

90: —

Enligt för särsk. förs. utfärdade instruktioner.

1 l.o

12: o)

13:o)

14:o)

15:o)

16:o)
1 7 :o)

40:

25:

Transport Kr. 90

smorda och att ringning och klämtning sker med

tillbörlig varsamhet .................................... j

Kyrkans och sakristians öppnande för allmän gudstjänst,
skriftermål eller andra prästerliga förrättningar,
som genom lag äro påbjudna eller av vederbörande
prästerskap anordnas att i kyrka ske,
närvaro därvid samt iordningsställande av allt vad
till gudstjänsten eller förrättningen vanligen hörer,
eller vad han tillsäges att i beredskap hålla, ävensom
kyrkans stängande efter varje dylikt tillfälle *
Kungörelsers emottagande och framlämnande före
gudstjänsten, uppbärande å predikstolen av tacksägelser,
lysningar och andra kyrkliga tillkännagivanden
ävensom efter gudstjänsten av de kungörelser,
som till uppläsning blivit godkända, uppräknande
av kollekter och antecknande av deras

belopp samt dessas förvarande....................... »

Övervakande av gravars upptagande i den av församlingen
bestämda ordningen och till erforderligt
djup samt att lämningar efter ben nedläggas i den
nya graven och att gravarna ordentligen igenskottas
......................................................... j,

Sång vid jordfästning och andra prästerliga förrättningar
utom kyrkan, där vederbörande prästerskap
prövar klockarens närvaro oundgängligen nödig... »
Inställelse hos pastor varje sön- och helgdagsmorgon
för att göra sig underrättad om de förrättningar,
som vid gudstjänsten kunna förefalla, ävensom
för att till kyrkan uppbära böcker och nödiga

handlingar................................................ »

Tillsynen över kyrkans brandredskap och ombesörjande
av dess årliga prövning ävensom klämtning

vid eldsvåda............................................. »

Eldning och städning av sockenstugan vid sammanträden
och nattvardsundervisningen (ej sammanträ -

10:

25:

10: —

8: —

Transport Kr. 233:

Tjänståligganden.

Transport Kr. 233

den för kommunala ändamål) samt kungörelsers

uppsättande å anslagstavlan........................... » 15

18:o) Tillsyn och biträdande vid ljus uppsättande samt
tändning och släckning juldagen samt andra tillfällen,
då ljus i kyrkan nyttjas, samt vakande över
värmeledningen att icke genom bristande tillsyn å
densamma eldfara må uppstå ........................ » 12

Kr. 260

Enligt år 1916 lämnade uppgifter

III. Enligt de av pastorsämbetena år 1916 lämnade uppgifterna
fullgjorde klockare, organister och kantorer(kyrkosångare) i
nedan angivna antal distrikt följande åligganden (se Tab. J):

Uppdragets art	I följande antal distrikt	Anteckningar
Beträffande kyrka, kyrkogård och kyrkans lösa egendom (jfr s. 71 f.).
Att hava närmaste vård och tillsyn över kyrkan och dess i kyr-kan eller på annat stäl-le förvarade lösa egen-dom.	920	Vad orgeln angår, har organisten i regel däröver den närmaste vården, i huvudsak med de förpliktel-ser, stiftsstadgarna angivit. Beträffande kyrkan och den lösa egendomen i övrigt är det däremot endast ett jämförelsevis mindre antal distrikt, där vederbö-rande befattningshavare fortfarande uppgivits hava ifrågavarande vård och tillsyn, och framgår tillika av de lämnade uppgifterna, att det ofta allenast är fråga om en mera allmän sådan uppsikt (mången gång endast pro forma), liksom ock att i åtskilliga fall väsentliga undantag därifrån förekomma, t. ex. beträffande arkiv, silver etc., eller att vården och upp-sikten begränsats till viss lös egendom, t. ex. silver,
a) Inventeras i så fall vid klockarens till-träde den egendom, som lämnas i hans vård? b) Plägar borgens-förbindelse 1) Avfordras:	487	skrud och mässkläder, sockenbudstyg, brudkrona, all-männa författningar, arkiv etc. I regel synes i distrikt med flera församlingar vården i huvudsak vara be-gränsad till kyrkan i den församling, där befattnings-havaren är bosatt. I överensstämmelse härmed står även, att endast för 487 befattningshavare uppgivits, att inventering ägt rum vid tillträdet, samt att borgens-
I allmänhet?	985	förbindelse avfordrats allenast 1,262 befattningshavare
Endast för orgeln?	277	(därav 277 blott för orgeln), och har förnyelse av
2) Vederbörligen för-nyas?	575	lämnad borgensförbindelse ej förekommit i mer än 575 fall. En undantagsställning härutinnan intaga emeller-tid åtskilliga större stadsförsamlingar, där klockarbe-fattningen, skild från organist- och vanligen jämväl från kantorsbefattningen, i huvudsak ombildats till en kyrkofogdebefattning, vars innehavare såsom en väsent-

Tjänståligganden.

Uppdragets art	I följande antal distrikt	Anteckningar
Att hava nycklarna	902	lig sysselsättning har närmaste vården och tillsynen över kyrkan och dess lösa egendom. Uppdraget att hava nycklarna till kyrkan och sa-
till kyrkan och sakri-		kristian stod från början i närmaste samband med
stian.		klockarens vård och tillsyn över samt ansvar för
		kyrkan och dess däri förvarade lösa egendom, men även sedan denna vård och tillsyn i stor utsträckning frångått klockaren, har han i ett flertal församlingar bibehållits vid uppdraget att hava nycklarna i sin
Att övervaka kyrkans	661	vård. Av svaren framgår emellertid, att detta i många fall ej innebär ett särskilt uppdrag utan endast, att klockaren, lika med församlingens övriga ecklesiastika tjänstemän, har sin nyckel till kyrkan. Med hänsyn till den särskilda ställning, klockarna
städning och vädring.		i Visby stift intaga, hava i detta stift av 95 befatt-
Att med eller utan	98	ningshavare 67 fortfarande att själva eller genom det av dem eller vederbörande församling avlönade kloc-karsubstitutet verkställa kyrkans städning (eventuellt även skurning och storrå rengöring) samt vädring, i en del fall dock mot särskild ersättning utöver lönen.
särskild ersättning verk-		I övriga stift hava allenast 31 befattningshavare mot-
ställa densamma.		svarande uppdrag, därav 4 endast vädring, och upp-
Att, då sådant erford-	369	bära 9 därför särskild ersättning utöver lönen. I övrigt tillkommer det klockarna beträffande såväl skurning och större rengöring som städning, damning och väd-ring, i den mån de fortfarande härmed hava befatt-ning, allenast att övervaka eller låta verkställa dessa åtgärder, som i allmänhet ingå bland kyrkvaktarens åligganden. Detta gäller numera jämväl i Göteborgs stift (jfr s. 72). För en del församlingar har särskilt framhållits, att
ras, ombesörja kyrkans		vid kyrkans upplysning klockaren allenast biträder
upplysning.		kyrkovärdar eller kyrkobetjäning, samt att ersättning
Att för församling-		utgår för de med anskaffningen av vin, oblater och
ens räkning anskaffa:		ljus förbundna resekostnader och andra utgifter.
Vin	262
Oblater	334
Ljus.	243	I en del fall uppgives, att klockaren ej har detta
Att övervaka, att be-	584
gravningsplats hålles i		uppdrag i tjänsten utan såsom ledamot av kyrkogårds-
ordnat skick.		nämnd eller enligt särskilt åtagande, eller att uppdra-

Enligt år 1916 lämnade uppgifter.

Uppdragets art	I följande antal distrikt	Anteckningar
Att å begravningsplats \| anvisa plats för gravs 1 upptagande och tillse att ! grävning sker i bestämd ordning.	600	get är begränsat till köpgravar, och uppbär han stun-dom därför särskild ersättning. I åtskilliga större för-samlingar har sådan anordning vidtagits, att klockaren mot ersättning ombestyr allt vad till begravning hör.
Att övervaka att ring-ning och klämtning sker i behörig ordning.	874	Ehuru efter meddelade prejudikat klockaren i regel endast har att övervaka, att ringning och, där sådan ännu förekommer, klämtning1) genom vederbörande sker i behörig ordning och på bestämda tider (se s. 73), åligger det honom fortfarande i ett ej ringa antal försam-lingar, särskilt i Uppsala och Visby stift, att även verk-ställa dessa åtgärder. I många fall är detta emeller-
Att med eller utan er-sättning verkställa ring-ning eller klämtning.	291 1	tid ett särskilt åtagande mot ersättning utöver lönen eller en förpliktelse förenad med innehav av viss jord etc.2), och synes i över halva antalet fall klockarens skyldighet vara begränsad till vissa hithörande ålig-ganden, vanligen klämtning, helgmåls- eller förstagångs-ringning, mycket växlande i olika församlingar. För åtskilliga församlingar uppgives, att klockaren jämte ringningen med eller utan ersättning ombesörjer torn-urets skötsel s).

Beträffande allmän gudstjänst och prästerliga förrättningar i kyrka

Biträde med sång
och orgelspelning.

(jfr s. 73 f., 82 f.).

Överallt åligger det vederbörande befattningshavare
att vid gudstjänsttillfällen i kyrkan biträda med sång
och, där orgelverk finnes, med orgelspelning. Härmed
avses närmast de i kyrkolagen och kyrkohandboken
upptagna gudstjänster, vid vilka psalmsång förekommer:
dels allmänna gudstjänster å sön- och helgdagar (ottesång,
högmässogudstjänst och aftonsång eller i deras
ställe anordnade gudstjänster i kyrka), dels veekogudstjänster
(veckopredikan, offentlig morgon- eller aftonbön,
husförhör och bibelförklaring i kyrkan m. m.), dels ock
särskilda gudstjänsttillfällen, såsom rättegångsgudstjänst
f) Efter kyrkolagen 12 kap. 3 § skulle klämtning äga rum var söckendag, morgon och afton, men
sedan genom lagen d. 26 mars 1909 församling fått rätt å kyrkostämma besluta, om och i vad mån
sådan klämtning icke skall äga rum, har den i ett flertal församlingar upphört.

J) Särskilt synas i Halland innehavare av annexhemman haft ringningsskyldighet i annexen, se t. ex.
Rolvstorp, Skrea, Steninge. I en del fall åligger viss ringnings- eller klämtningsskyldighet präst,
som innehar förutvarande klockarboställe, se Norrby och Harbo (Uppsala stift).

) Jfr s. 73,

12 — K lockar utredningen. AfU. 1.

Tjänståligganden.

Uppdragets art	I följande antal distrikt	Anteckningar

Att före predikodag
eller före gudstjänsten
infinna sig hos pastor
för erhållande av kännedom
om vad vid
gudstjänsten skall förekomma.

Att tillse, att allt i
kyrkan är i behötrig
ordning för gudstjänsten
eller förrättningen,
samt att allt därefter
behörigen iordningställes.

Att uppbära böcker
och andra för gudstjänsten
erforderliga handlingar
från pastorsexpeditionen
till kyrkan samt
återställa dem till expeditionen.
''

Att å predikstolen
uppbära tacksägelser,
lysningar, kungörelser

360

846

297

469

--------------,-------- O O»

vissa invigningsgudstjänster etc. Men i regel synas befattningshavarna
även biträda vid andra för församlingen
av prästerskapet i kyrkan anordnade allmänna gudstjänster,
liksom ock vid förrättningar i kyrkan, i ett
flertal församlingar dock mot särskild ersättning, framför
allt till organisten, vid enskild förrättning, som ej
sker i samband med allmän gudstjänst eller å viss för
dylik förrättning bestämd tid (jfr s. 134 f.). I regel biträder
befattningshavaren även vid jordfästning å kyrkogård
omedelbart före eller efter allmän gudstjänst.

Efter de lämnade uppgifterna skulle väl i 360 distrikt
befattningshavaren före predikodag eller åtminstone,
på sätt i en del fall sker, före gudstjänsten
själv eller genom ombud infinna sig hos pastor för
erhållande av kännedom om vad vid gudstjänsten eller
förrättningen skall förekomma. I pastorat med flera
församlingar iakttages detta dock i regel endast av
klockaren i moderförsamlingen eller i annex(kapell)-församling med särskild präst. Av uppgifterna framgår
även, att i ett flertal av nämnda distrikt dessa
besök ej ske mera regelbundet och ofta allenast gälla
hämtande av psalmnumren, som av flera präster i
stället pläga sändas per post eller meddelas per telefon.

Där detta uppdrag ej fullgöres av klockaren eller,
på sätt i en del församlingar iakttages, av kyrkovärdarna,
synes det numera i allmänhet anses ingå bland
kyrkvaktarens åligganden.

I en del distrikt sker detta genom kyrkvaktaren
eller annan kyrkobetjänt, någon gång genom kyrkovärdarna,
men i över halva antalet distrikt (1259)
genom pastors egen försorg.

Där detta uppdrag ej anses åligga klockaren, fullgöres
det i en del distrikt genom kyrkovärdarna (i 86)
eller genom kyrkvaktare eller annan kyrkobetjäning,

Enligt år 1916 lämnade uppgifter.

Uppdragets art

m. m., som från predikstolen
skola uppläsas.

Att uppsätta psalmnumren
å kyrkans nummertavlor.

Att mottaga kungörelser
o. dyl.

Att å dessa göra anteckning
om skedd uppläsning.

I följande
antal
distrikt

Anteckningar

1437

864

147

men i allmänhet (i 1470 distrikt) uppbär pastor själv
dylika handlingar eller åtminstone de kungörelser, som
skola uppläsas efter gudstjänstens slut. Stundom iakttages,
att klockaren allenast före gudstjänsten upplägger
handlingarna på predikstolen.

Där detta uppdrag ej fullgöres av klockaren eller,
såsom i ett hundratal distrikt är fallet, av kyrkovärdarna,
verkställes det någon gång genom särskilda
nummeruppsättare men i regel genom kyrkvaktare
eller annan kyrkobetjäning, stundom på klockarens
bekostnad.

Företrädesvis är det enskilda eller kommunala kungörelser,
som mottagas av klockaren. Ofta ordnas det
så, att denne å kungörelse antecknar datum för uppläsningen,
som sedan underskrives av tjänstförrättande
präst, men i en del församlingar bestyrker klockaren
jämväl uppläsningen, särskilt av enskilda kungörelser,
och synes även i några församlingar förekomma, att
han verkställer uppläsning av vissa kungörelser.

Beträffande gudstjänster och prästerliga förrättningar utom kyrka

Att biträda vid gudstjänster
och andaktsstunder
(bibelförklaringar
o. dyl.) å annan
plats än i kyrka.

418

(jfr s. 74, 83 f.).

I allmänhet torde väl klockaren-organisten, där han
tillika är skollärare, sköta musiken vid andaktsstunder
(bibelförklaringar, husförhör o. dyl.), som hållas i den
skola, där han är anställd. I övrigt synes det, åtminstone
om andaktsstunderna ej hållas i omedelbar närhet till
kyrkan (i församlingshem etc.), mera vara att räkna
till undantagsfall, att biträde därvid med sång eller
orgelspel av pastor påkallas och av befattningshavaren
mer eller mindre frivilligt lämnas, där ej förbehåll därom
gjorts vid tillsättningen, föreskrift meddelats i instruktion
eller, på sätt i en del fall skett, särskild ersättning
därför bestämts. I allmänhet hållas dylika andaktsstunder
i skolhus, och synes för sådant fall det
vanligaste vara, att vederbörande lärare därvid sköter
musiken någon gång mot, men vanligen utan särskild
ersättning. Eljest uppehälles musiken av frivilliga
krafter, vanligen utan ersättning, eller av pastor.

Efter hand hava emellertid dessa gudstjänsttillfällen

Tjänståligganden.

Uppdragets art

I följande
antal
distrikt

Anteckningar

ä annan plats än i kyrka, vilka ofta trätt i stället för
de i handboken föreskrivna gudstjänsterna1), fått en mera
officiell prägel, liksom ofta även en högtidligare form,
då efter myndighets förordnande eller frivilligt åtagande
i tillämpliga delar kyrkohandbokens bestämmelser för
högmässo- eller aftonsångsgudstjänst därvid följas.

Särskilt synas de nu pågående löneregleringarna för
prästerskapet härutinnan komma att medföra väsentliga
förändringar. I samband med dessa hava för_
ett stort antal pastorat bestämmelser meddelats, att
i den ordning domkapitlet efter förslag av kyrkoherden
bestämmer, gudstjänster eller andaktsstunder skola
hållas jämväl å andra platser än i pastoratets ordinarie
gudstjänstlokaler (kyrkor, kapell etc.), vanligen å från
dessa mera avlägset belägna ställen. Till en början voro
dessa bestämmelser så formulerade, att å dessa platser
skulle hållas allmän gudstjänst, men numera föreskrives
vanligen endast, att där skall hållas andaktsstund, allmän
gudstjänst eller annan [allmän] andaktsstund,
gudstjänst eller allmän andaktsstund etc. I allmänhet
har åtminstone ett minimiantal för sådana gudstjänster
eller andaktsstunder angivits, liksom oek platsen för
desamma bestämts, men i många fall föreskrives allenast,
att de skola hållas i den omfattning eller utsträckning,
domkapitlet bestämmer, eller i lämplig omfattning
efter domkapitlets beprövande, och är platsen
ofta ej bestämd, utan förordnas endast, att gudstjänsterna
etc. skola hållas å lämplig plats, å viss ort eller
å annan lämplig plats, å plats växlande efter omständigheterna
etc. Vanligen angives uttryckligen, att
gudstjänsterna eller andaktsstunderna skola hållas å
predikodag, men i åtskilliga fall har sådan begränsning
ej gjorts. I ett fall hade från början bestämts, * i

’) Genom särskilda lagbestämmelser har medgivits: enligt lagen d. 14 okt. 1898, att domkapitlet,
där omständigheterna därtill föranleda, äger förordna, att i stället för föreskrivna morgon- och aftonböner
i kyrkan andra offentliga andaktsstunder skola hållas å lämplig tid och plats, samt enligt
lagen d. 27 okt. 1903, att motsvarande utbyte må äga rum i stället för ottesångsgudstjänster i
städerna. Jfr lagen d. 16 mars 1912 ang. aftonsångsgudstjänsters utbytande i vissa fall mot andra

i kyrkan hållna offentliga gudstjänster. Ang. utvidgad frihet härutinnan, innefattande befogenhet
att i visst fall jämväl inställa ottesångs- eller aftonsångsgudstjänst, se K. M:ts prop. nr 370 till
1919 års riksdag.

Enligt år 1916 lämnade uppgifter.

Uppdragets art

följande

distrikt

Anteckningar

Att biträda med sång
vid jordfästning, som
ej sker i kyrkans kor
eller å kyrkogård omedelbart
före eller efter
allmän gudstjänst.

2029

att gudstjänsterna skulle hållas å predikodag, men
förklarade K. M:t sedermera, att hinder ej mötte, att
vissa av dem finge förläggas till vardagar (Hammar).

I en del fall har särskilt tillagts, att pastoratat skall,
där sådant ej erbjudes av enskild, tillhandahålla lämplig
lokal (i skola eller annan byggnad) samt bekosta densammas
uppvärmning och städning, ävensom, där så erfordras,
belysning, men i regel hava närmare bestämmelser
därutinnan ej meddelats, liksom ej heller frågan
upptagits, huru kyrkomusiken vid dessa gudstjänster
och andaktsstunder skall uppehållas, utan torde man
hava utgått från, att de närmare anordningarna härom
skulle bliva beroende av domkapitlets förordnande och
församlingarnas offervillighet. Ännu hava dessa gudstjänster
etc. icke i så stor utsträckning trätt i tillämpning,
men synes, där så skett, vid desamma, som,
även där löneregleringsresolutionen föreskriver hållande
av allmän gudstjänst, merendels ej synas ske i fullständig
gudstjänstform, utan mera torde vara att likställa
med bibelförklaringar, klockarnas och organisternas
biträde i regel ej hava påkallats, vilket mången
gång skulle orsakat svårigheter på grund av de långa
avstånden, och lärer det jämväl endast vara i undantagsfall,
att åtminstone hittills särskild person anställts för
uppehållande av kyrkomusiken vid dessa gudstjänster
etc., eller att viss avlöning därför anvisats.

Vid jordfästning, som sker i kyrkans kor eller å
kyrkogård omedelbart före eller efter allmän gudstjänst
biträder, på sätt ovan nämnts, i allmänhet vederbörande
befattningshavare med sång, eventuellt orgelspel.
Ofta sker emellertid jordfästning, även där den äger
rum i kyrka, ej i kyrkans kor utan i vapenhus eller
annat förrum till kyrkan, på sätt fallet uppgivits vara
i ett sjuttiotal distrikt, eller i gravkapell eller å särskild,
ofta avlägset från kyrkan liggande begravningsplats.
Av de lämnade uppgifterna framgår väl att i
flertalet distrikt (2,029) sång förekommer vid jordfästning,
även där den ej sker i kyrkans kor eller å
kyrkogård omedelbart före eller efter slutad gudstjänst.
För 79 distrikt angives emellertid, att klockaren sjunger
endast, då lian därom särskilt anmodas, och synes

Tjänståligganden.

Uppdragets art

I följande
antal
distrikt

Anteckningar

Att biträda vid socken-

även eljest i många distrikt sång ej mera regelbundet
förekomma vid jordfästning, vartill anledningen nog i
flera fall berott på önskan att, där klockaren tillika är
skollärare, ej hindra skolarbetet. För några församlingar
uppgives, att sången vid jordfästning i stället ledes av
pastor eller kyrkovärd. Åtskilliga pastorer i församlingar,
där sång nu ej förekommer vid jordfästning, hava ut-talat önskvärdheten, att förändring härutinnan måtte ske.

För ett ej ringa antal fall har väl uppgivits, att

bud t. ex. nattvardsgång
i ålderdomshem.

klockaren biträder vid sockenbud, liksom även före-skrift därom upptagits i en del stiftsstadgar och in-struktioner. I den mån fråga ej är om nattvardsgång
i fattighus, ålderdomshem o. dyl., torde det dock en-dast vara i undantagsfall, som sådant biträde numera,
ifrågasältes av pastor.

Att biträda å pastorsexpeditionen: Vissa

timmar varje
söckendag eller å bestämd
expeditionsdag.

Allenast vid särskilda
göromål eller tillfällen.

Beträffande pastorsexpeditionen in. m. (jfr s. 101 f.).

Endast för 55 församlingar eller pastorat, därav
flertalet i Stockholm och Göteborg, har uppgivits, att
55 klockaren biträder å pastorsexpeditionen var söckendag
eller å bestämd expeditionsdag 1). I en del fall synes
därmed emellertid endast avses, att klockaren å expeditionsdag
skall infinna sig för att taga kännedom om
förrättningar, som kunna åligga honom, eller att han,
samtidigt med att pastorsexpeditionen är öppen, viss
tid skall hålla egen klockarexpedition. I flera församlingar
föranledes hans närvaro å pastorsexpeditionen
allenast därav, att han är särskilt avlönat skrivbiträde,
och är det i allt fall, med undanlag för Stockholm
och Göteborg, endast ett fåtal församlingar, där pastor
av klockaren har avsevärd hjälp i sin civila arbetsbörda.

122 Väl har det uppgivits att, bortse"tt från biträde vid
förskrivning och mantalsskrivning samt vid nattvardsgästers
antecknande (härom se s. 95), i ytterligare
122 fall klockarna skulle biträda pastor å pastorsexpeditionen
vid särskilda göromål eller tillfällen, men

'') Fullständig förteckning har intagits under avdelningen
Biträde & pastorsexpeditionen, s. 106 f.

Enligt år 1916 lämnade uppgifter.

Uppdragets art

Att biträda pastor vid
husförhör, förskrivning,
mantalsskrivning o. dyl.

Att biträda vid anteckning
av nattvardsgäster: I

kyrkan i sammanhang
med gudstjänst
Vid andra tillfällen
I Vid införande i kommunionbok.

Att biträda vid kollekters
insamlande och
inräkning.

I följande
antal
distrikt

Anteckningar

280

1449

1199

1089

915

framgår av de lämnade uppgifterna, att i många av
dessa fall sådant biträde endast lämnas frivilligt, ytterst
sällan, i brådskande tider, vid sjukdom eller förhinder
för pastor, samt att det ofta är begränsat till allenast
vissa extra-ordinarie arbeten, som stå i samband särskilt
med mantalsskrivningarna (kollationering av mantalslängd)
eller statistiken (avskrift för folkräkningen
av församlingsbok), framför allt, då det gäller lärare,
med skolstatistiken, t. ex. upprättande av förteckning
över skolpliktiga barn. Någon gång synes endast avses,
att klockare i annexförsamling för befordran till pastor
plägar mottaga vissa anmälningar. Anmärkningsvärt
är, att av dessa 122 fall nära hälften avse församlingar,
där klockartjänsten är förenad med folkskollärartjänst.

Enligt de av pastorsämbetena lämnade uppgifter
skulle väl i 280 fall klockaren biträda vid husförhör,
förskrivning, mantalsskrivning o. dyl. Bortser man
från de fall, då klockarens biträde allenast består i
ledande av sången eller orgelspel vid husförhör, som
särskilt i vissa trakter hållas i kyrkan, synes det vara
ett jämförelsevis ringa antal församlingar, där prästerskapet
i sitt arbete för mantalsskrivningens civila del
erhåller hjälp från klockarens sida. Där sådan hjälp
lämnas, är den emellertid i en del fall ganska omfattande.
Så uppgives i ett fall, att klockaren biträder
en månad 3 å 4 timmar dagligen (Lund), i ett annat
3 veckor 2 timmar om dagen (Ystad).

I en del av dessa 1,449 distrikt lämnas dock biträde
vid anteckning av nattvardsgäster ej mera regelbundet,
och synes även i åtskilliga församlingar dylika
anteckningar och förande av kommunionlängd alltmera
hava kommit ur bruk, sedan genom lagen d. 18 mars
1910 förklarats att vid offentlig nattvardsgång den,
som underlåtit anmäla sig till deltagande däri, ej av
sådan grund må anses obehörig att komma i åtnjutande
av sakramentet. Stundom utgår särskild ersättning
för förande av kommunionlängd.

För en del distrikt har särskilt framhållits, att
klockaren biträder vid insamlandet av kollekter, även
där insamlingen verkställes med håv. I allmänhet

Tjänståligganden.

I följande
antal
distrikt

Anteckningar

Uppdragets art

Att biträda vid uppbörd
av avgifter för sådant
begagnande av kyrkans
tillhörigheter, varför
särskild avgift är
fastställd, gåvor till de
fattiga etc.

Att verkställa kallelser
av personer inom
församlingen till inställelse
inför pastor eller
kyrko- och skolråd.

Att biträda vid kyrkooch
skolrådssammanträden
och kyrkostämmor.

Att meddela undervisning
i sång:

Åt nattvardsbarn, med
eller utan särskild ersättning.

560

torde dock åtgärderna för insamlingen numera åligga
kyrkvaktaren och klockaren biträda allenast med inräkningen
och redovisningen samt kollekters införande
i kollektbok (jfr s. 58 not 1). I åtskilliga församlingar
har klockaren jämväl att sörja för upprättande av förteckning
över beviljade kollekter och deras pålysning.

Ofta är klockarens uppdrag begränsat till vissa slag
av hithörande avgifter, särskilt avgifter för gravar,
likvagn, ringklockor o. dyl. I en del stadsförsamlingar,
där klockaren erhållit en kyrkofogdes ställning, har
han emellertid härutinnan fått synnerligen omfattande
uppgifter, och biträder han stundom även med vissa
utbetalningar, t. ex. av löner, pensioner etc.

Även där det uppgivits, att klockaren har att biträda
med dylika kallelser, synes hans hjälp numera endast
undantagsvis tagas i anspråk härutinnan, utan anlitas
härför i regel kronobetjäningen. Stundom anlitas
klockaren även för kallelser till kyrko- eller skolrådssammanträden.

Företrädesvis tages sådant biträde i anspråk i större
stadsförsamlingar.

Beträffande undervisning i sång

240

(jfr s. 75 f., 80 f.).

Av de lämnade uppgifterna framgår, att där undervisning
i sång lämnas åt nattvardsbarn, detta i ett
stort antal fall, där ej bestämd föreskrift därom intagits
i instruktion eller särskild ersättning utgår, ej
sker mera regelbundet eller är inskränkt allenast till
ett fåtal timmar. I en del fall utgår för sång åt nattvardsbarn
särskild ersättning, vanligen utöver lönen men
inriJlrnnH i Hpiiiiii: o kr. i ett fall, 15 i ett,

25—50 i 4, 50—100 i 4, 100 i 5, 150 i 2, 200 i ett,
250 i ett. I 3 fall utgår ersättning gemensamt för
undervisning i sång åt nattvardsbarn och för ledning
av kyrkokör (100, 100 och 300 kr.), i 6 gemensamt
för sång åt nattvards- och skolbarn (60, 150, 160,
200, 300 och 500 kr.), i ett fall 300 kr. gemensamt
för sång åt nattvards- och skolbarn samt ledning av
kyrkokör. I ett par fall är arvodet bestämt per timma.

Enligt år 1916 lämnade uppgifter.

Uppdragets art

I följande
antal
distrikt

Anteckningar

Åt andra folkskolebarn
än från egen skola,
med eller utan särskild
ersättning.

Att med eller utan
särskild ersättning leda
kyrkokör.

889

I över halva antalet fall utgår för skolsång särskild
ersättning, vanligen utöver lönen, men någon gång
inräknad i denna: 10 kr. i ett fall, 25—50 i 4, 50
—75 i 3, 75—100 i 4, 100—150 i 12, 150—200 i 3,
200—300 i 3, 300 i 2 och 400 i 3. Någon gång utgår
ersättning per timma, i ett fall betald av läraren.
Om de fall, då ersättning utgår gemensamt härför samt
för sång med nattvardsbarn och ledning av kyrkokör, se
under nattvardsbarn. I några församlingar avser undervisningen
endast barn, som skola biträda vid gudstjänsten.

Efter de lämnade uppgifterna skulle väl kyrkokärlfinnas
i 889 distrikt, i allmänhet, där ej särskild
kantor (körledare) är anställd, ledda av klockaren eller
organisten, någon gång av annan person, men synes
flertalet av dessa kyrkokörer, på sätt uppgivits i 356
fall, allenast vara av mera tillfällig natur, ofta endast
inövade för uppträdande vid visst eller vissa högtidligare
tillfällen. I en del fall är det enskilda, av
klockaren ledda sångföreningar, som tillfälligtvis biträda
i kyrkan. I åtskilliga församlingar utgöres kören
allenast av ett större eller mindre antal skol- eller
nattvardsbarn (i en församling 4—5 röstbegåvade barn).
För flera fall uppgives, att klockaren frivilligt leder
kören. I en del fall utgår till körledaren särskild ersättning,
vanligen utöver lönen, men stundom inräknad i
denna. Denna ersättning, som någon gång utgår från
enskild person eller fond, utgör lägre än 25 kr. i 5
fall, 25—50 i 9, 50—75 i 22, 75—100 i 3, 100
—150 i 22, 150—200 i 5, 200—300 i 3, 300—
400 i 2 samt 400 i ett. Om de fall, då ersättning utgår
gemensamt för ledande av kyrkokör samt för undervisning
i sång åt nattvards- och skolbarn, se under
nattvardsbarn. Någon gång får körledaren ersättning
i form av kollekt. Ofta har personlig löneförbättring
beviljats med villkor om ledande av kyrkokör. I en
del fall är ersättningen bestämd gemensamt för körledaren
och kören (så fördelas i en församling 150
kr. lika mellan körledaren och 14 körmedlemmar). För
flera församlingar uppgives, att kyrkokör funnits men
upphört, eller att, oaktat ersättning beviljats, kyrkokör
ej kommit till stånd, antingen av bristande intresse

13 — Klockarutrcdningen. Afd. 1

Tjänståligganden.

Uppdragets art	I följande antal distrikt	Anteckningar
		(ortens ungdom har ej velat underkasta sig besväret), eller emedan avlöningen ansetts för låg. För en för-samling, där anslag beviljats med 40 kr., har pastor uttalat, att anslaget borde höjas till 250—300 kr. Anmärkningsvärt är, att i ett så stort antal fall (530) kyrkokör åtminstone av skolbarn finnes, där klockar-befattningen är förenad med skollärarbefattning, samt att å andra sidan kyrkokör saknas eller är av mera tillfällig natur i så många församlingar med särskild, ofta relativt högt avlönad klockare.

Sammanfattning, antalet tjänstgöringstimmar å vardag.

Av de sålunda av pastorsämbetena år 1916, efter samråd med vederbörande
befattningshavare, lämnade uppgifter framgår, att dessa senare i
synnerligt stor omfattning upphört fullgöra sådana uppdrag, som lämpligen
ansetts kunna verkställas av den lägre kyrkobetjäningen, de s. k. drängsysslorna.
I samband därmed har man på sina håll sökt, på sätt redan anmärkts
vid behandlingen av de för särskilda församlingar utfärdade instruktionerna,
utveckla sådana grenar av befattningshavarens verksamhet, som för
kyrkan hava större betydelse och framför allt i större församlingar ansetts
kunna bidraga att lätta kyrkorådens, kyrkovärdarnas eller'' prästerskapets
arbetsbörda. I sistnämnda avseende må särskilt erinras om beredande av
möjlighet för klockaren att i större utsträckning biträda å pastorsexpeditionen,
klockares anställning såsom särskilt avlönat skrivbiträde, klockarbefattningars
i större städer förvandling till kyrkofogdebefattningar, etc. Framför allt
ligga dessa utvidgningar dock på sångens och kyrkomusikens områden:
undervisning i sång åt nattvards- och skolbarn, ledning av kyrkokör, etc.
Men i flertalet fall har minskningen i befattningshavarens s. k. drängsysslor
ej varit åtföljd av någon utvidgning av hans tjänstgöring på annat
sätt, utan, i den mån hans uppdrag ej övertagits av den lägre kyrkobetjäningen,
skett genom ökandet av kyrkorådens, kyrkovärdarnas och
prästerskapets arbetsbörda. Detta kan ju sägas hava varit en nödvändig
utvecklingsgång, där befattningen förenats med skollärarbefattning, då i
regel skolläraren på vardagarna varit hindrad i avsevärd omfattning ägna

Enligt år 1916 lämnade uppgifter. 99

sig åt klockarsysslan och lönen oftast ej varit tillräcklig för avlönande av i
folkskolestadgan avsett biträde 1), men samma utvecklingsgång har gjort sig
gällande även beträffande många självständiga klockarbefattningar, där lönen
varit så stor, att den väsentligen överstigit arbetet allenast på sönoch
helgdagar. Om man bortser från befattningshavarna i våra större
städer, kan man säga, att i det hela beträffande arbetsprestationerna på
vardagarna ej förefinnes så stor skillnad mellan de självständiga befattningarna
och de, som äro förenade med skollärarbefattning. Mången gång
utfaller en jämförelse till dessa senares förmån.

Detta framgår även av de svar, som lämnats på frågan, huru många
timmar klockarens, organistens eller kantorns (kyrkosångarens) till vardagar
förlagda sysselsättningar för församlingens räkning ungefärligen kunna kräva
i varje, vecka, i medeltal räknat. Enligt vad tab. K utvisar, bär för 247
befattningshavare av 2,079 lämnats svaret 0 (ingå), med tillägg i åtskilliga
fall av ett flertal nollor (ej eu minut), för 510 ej nämnvärd tid, för 156
mindre än x/i timma per vecka, för 403 x/i—1 timma, för 387 1—2
timmar, för 273 2—6 timmar och endast för 96 6 timmar i veckan (1
timma var söckendag) eller därutöver.

Aven om man för de befattningshavare, som äro organister, tager
hänsyn till den tid, som erfordras för orgelns stämning och vård samt för
beredelse till gudstjänsterna, vartill endast undantagits hänsyn lärer hava
tagits vid svarens meddelande, är det allenast ett jämförelsevis mindre antal
befattningshavare, vilkas arbetstid å vardagar till fullo tages i anspråk för
församlingarnas räkning, och för flertalet befattningshavare är tjänstgöringen
å vardagar såsom klockare i regel helt obetydlig. Särskilt gäller detta ett
flertal av de befattningshavare, som i tab. K upptagits i kolumnen »mindre
än x/i timma». För ej så få av dessa har tjänstgöringstiden uppgivits omfatta
752 timma, några få minuter, eu bråkdel av en timma eller i allt
fall ej mera än högst en eller ett par timmar på året. I kolumnen för »ej
nämnvärd tjänstgöring» torde nog vara inbegripen en och annan befattningshavare,
som å vardagar tjänstgör vid ett ej obetydligt antal gudstjänsttillfällen
eller förrättningar (passions- och tingspredikningar, nattvardsgångar,

1 Redan i andra kammarens tillfälliga utskotts utlåtande nr 20 vid 1869 års riksdag uttalades:
»Klockarens och organistens tjänstgöring är huvudsakligen inskränkt till församlingens gudstjänsttimmar,
då skolan vilar. Den uppassning av klockaren, som kan ifrågakomma, under det att han
sitter vid orgeln, kan utan olägenhet bestridas av kyrkvaktaren, och skolan behöver ej lida av klockarens
tjänst utom kyrkan, emedan de bestyr, som då åligga honom, kunna av en för skolan intresserad
pastor och församling lätt undvaras, såsom fallet är, där tjänsterna förenats. Åtminstone behöva
dessa bestyr icke inkräkta på skoltimmarna.»

100

Tjänståligganden.

gudstjänster, husförhör, bibelförklaringar, konfirmationer, begravningar, vigslar
etc.), men för flertalet torde tjänstgöringstiden, på sätt ock i många
fall angivits, hava varit så liten, att den ej kunnat angivas eller beräknas,
åtminstone ej i timmar. Ofta understrykes, att tjänstgöringen är högst obetydlig,
ytterst ringa, minimal, så gott som ingen, ej något att tala om, av
tillfällig art etc., och där uppgift lämnats å de gudstjänsttillfällen eller förrättningar,
vid vilka befattningshavaren har att biträda å vardag, framgår,
att dessa i regel äro mycket fåtaliga. För ett stort antal befattningshavare
uppgives, att de ej å vardagar hava annan tjänstgöring än begravning och
anteckning av nattvardsgäster. A andra sidan har emellertid framhållits,
att, ehuru klockarens tjänstgöring å vardagar ej kan räknas i timmar, man
dock fordrar, att han nästan dagligen skall vara till hands.

Vid ovan uppgivna förhållanden är det, särskilt om man, med bortseende
från orgelspelningen och sången, allenast tager hänsyn till klockarens
övriga göromål, ej ägnat att väcka förvåning, att i så mänga av svåren
framhållits, att klockarsysslan i sitt nuvarande skick är en i det hela
onödig befattning, vars åligganden också faktiskt redan nu på många ställen
fullgöras av kyrkvaktmästaren eller av denne samt pastor och kyrkovärdar.
För en församling uppgives, att klockarbefattningen varit vakant men att
ingen därigenom fått ökat arbete eller saknat tjänstinnehavaren.

De uttalanden, som sålunda gjorts, äro tydligen icke avsedda att vara
en anmärkning mot de nuvarande befattningshavarna utan fastmera däremot,
att lagstiftningen ej i tid tillsett att, på samma gång klockaren faktiskt
befriats från så många s. k. drängsysslor, för honom beretts annan, för
hans utbildning bättre passande sysselsättning, särskilt i de fall där befattningen
ej förenats med skollärareänst och avlöningen varit av den storlek,
att den kunnat anses motsvara arbete i större omfattning även på vardagar.

Biträde å pastorsexpeditionen.

101

Biträde å pastorsexpeditionen1).

I ett kungl. brev d. 16 juni 1813 stadgades: »1) Prästerskapet

skall i allmänhet, så vitt görligt är, vara befriat från all annan befattning
med värdsliga mål än att däruti meddela de upplysningar och betyg,
som av det kunna begäras och på dess ämbete ankomma. 2) I händelse
frågor uppkomma rörande nya ämbetsskyldigheter för prästerskapet i världsliga
mål, skola konsistorierna bliva hörda i avseende på möjligheten för
prästerskapet att dem verkställa, samt deras sannolika inflytande på själavården
och lärarnes förhållande till sina församlingar». D. 28 maj 1830
försäkrade K. M:t ock prästerskapet, att det fortfarande kunde trygga sig
vid vad ovanberörda kungl. brev innehölle.

Utan avseende härå och å de framställningar, som vid upprepade tillfäilen
gjorts från kyrkomötets sida, har utvecklingen medfört, att prästerskapet
vid sidan om sin rent prästerliga verksamhet i allt större utsträckning
fått civila uppgifter för det allmännas räkning, och har denna utveckling
fortgått även efter den nya prästlöneregleringslagens tillkomst.

Till belysning av omfattningen av de skrivgöromål, som ålågo prästerskapet,
lämnade vid 1915 års kyrkomöte första tillfälliga utskottet följande
redogörelse:

»I första rummet har prästerskapet att föra kyrkoböckerna, nämligen församlinosbok,
bok över obefintliga, födelse- och dopbok, vigselbok, död- och begravningsbok, in- och
utflyttningsbok, förteckning över konfirmander samt dessutom förteckning över skolpliktiga
barn, ofta innefattande ganska besvärlig redogörelse för vilken undervisning vart och ett
av dessa erhållit m. m. I sammanhang med denna kyrkobokföring står''prästerskapets
skyldighet att utfärda betyg och attester av mångfaldigt olika slag.

Till dessa göromål, som av ålder ålegat prästerskapet, komma numera en mängd
andra expeditionsgöromål. Bland dem, som regelbundet återkomma, må här nämnas
följande:

1) för varje månad: anmälningslista rörande under månaden in- och utfivttade
värnpliktiga; utdrag ur dödbok;

'') Jfr s. 80, 94, Avd. 2 s. 111.

102

Biträde å pastorsexpeditionen.

2) i januari:

dödsfallsuppgifter för föregående kvartal; utdrag ur ministerialböckerna; förteckning
över i skolåldern ingående barn; uppgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning,
till folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt till småskollärarnas m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt;
tilläggslista till mantalslängden jämte den s. k. särskilda längden;
granskning och påteckning av inskrivningslistan; utflyttningslista rörande värnpliktiga;
granskning av förteckning över vaccinerade samt anteckningar i församlingsboken
härom; uppgift å sinnessjuka och idioter; ansökning om statsbidrag för lärarpersonal
vid folkskolorna; avkortningsbevis till kronofogden; uppgift till hälsovårdsnämnd om
under föregående år födda och döda samt folkmängd d. 31 dec. sistlidet år;

3) i februari:

uppgift till folkskolinspektör om skolornas öppnande; ansökning om statsbidrag
till folk- och skolbibliotek; upprättande av inskrivningstilläggslista; utdrag ur födelse-,
och dopbok, lysnings- och vigselbok ävensom summarisk redogörelse för folkmängd (till
statistiska centralbyrån); förteckning över dövstumma och blinda; uppgift till lärarpersonalens
och kyrkobetjäningens taxering;

4) i mars:

granskning av mantalslängd med dithörande handlingar och dess jämförande med
församlingsböckerna, varjämte särskild förteckning uppgöres över anmärkningar;

5) i april:

förteckning över inflyttade skolpliktiga barn i vissa städer; ansökning om
anslag från landsting till undervisning i slöjd; ansökning om ersättning för dissenters befrielse
från deltagande i kyrkliga utgifter; dödsfallsuppgifter för föregående kvartal;

6) i maj:

förteckning över -skolpliktiga barn i vissa städer; ansökning om statsbidrag till
folk- och småskolor, fortsättningsskolor och högre folkskolor; vissa utdrag ur födelseoch
dopbok;

7) i juni:

förteckning över gratialister;

8) i juli:

dödsfallsuppgifter för föregående kvartal, samt utdrag ur ministerialböckerna; sammandrag
av kyrkans och skolans räkenskaper; skolrådets uppgifter Litt. B angående
folkskolundervisningen och granskning av lärarnas uppgifter Litt. A;

9) i augusti:

uppgift till folkskolinspektören angående skolornas början; komplettering av kyrkans
inventarieförteckning;

10) i september:

förslag till utgifts- och inkomststat för kyrka och skola;

11) i oktober:

förteckning över inflyttade skolpliktiga barn i vissa städer; dödsfallsuppgifter för
föregående kvartal;

12) i november:

förskrivningar för mantalsskrivningar; förteckning över pensionärer; ansökning om
statsbidrag till populärvetenskapliga föreläsningar; ansökning om statsbidrag till barnavårdsnämnd;
deltagande i mantalsskrivning; granskning av röstlängd;

Biträde å pastorsexpeditionen.

103

13) i december:

förteckning över gratialister; ansökning om statsbidrag för undervisning i slöjd, för
sjuk lärares vikarie, för undervisning i huslig ekonomi m. m.

Till ovannämnda regelbundet återkommande skrivgöromål kommer besvarandet av
förfrågningar för statistiskt ändamål eller för särskilda utredningar.

Vart femte år skall för folkräkningen hela församlingsboken (med undantag av
några kolumner) avskrivas. Ungefär vart tionde år eller ännu oftare behöva församlingsböckerna
omskrivas.

Vidare bör nämnas, att pastor har att föra eller åtminstone ansvara för kyrkostämmosamt
kyrkoråds- och skolrådsprotokollen, i många församlingar för barnavårdsnämnds
protokoll och, där särskild biblioteksnämnd icke finnes, jämväl för biblioteksstyrelsens
protokoll.»

Särskilt erinrades om den ökning i prästerskapets civila arbetsbörda, som efter
prästlöneregleringslagens ikraftträdande skett genom lagen om allmän pensionsförsäkring
och de nya inskrivningsförfattningarnax).

Bland de civila uppgifter, som i större församlingar ansetts särskilt
betungande för prästerskapet, hava huvudsakligen framhållits: församlingsbokens
omskrivning i allmänhet vart tionde år, de talrika utdrag ur och
undersökningar i församlingsböckerna, som för civila ändamål påkallas,
vissa statistiska uppgifter, framförallt avskrift vart femte år av flertalet
kolumner i församlingsboken, mantalsskrivningen samt de densamma föregående
och efterföljande åtgärderna (församlingsbokens rättande och komplettering
vid husförhör och förskrivning, mantalslängdens jämförelse med
församlingsboken etc.)

Då det gällt att härvid för prästerskapet erhålla erforderligt biträde,
har i första hand satts i fråga, i vad mån sådant biträde skulle kunna
erhållas av prästens medhjälpare i annat, klockaren.

Efter kyrkolagen skall klockaren vara prästerskapet vid handen, när
det befalles, i kyrkotjänst. I flera av stiftsstadgarna föreskrives likaledes,
att klockaren skall inställa sig hos pastor, så ofta han å tjänstens vägnar
påkallas. Särskilt framhålles för Karlstads stift, att därest klockarens biträde
äskas, lian skall gå vederbörande prästerskap tillhanda uti allt vad
till församlingens vård och tjänst hör samt genast efterkomma kallelse och l

l) Härmed kan jämföras den detaljerade redogörelse, dissentersskattekommittén i sitt d. 29 aug.
1907 angivna utlåtande och förslag (s. 146 f.) lämnade angående prästerskapets borgerliga bestyr. I
samband härmed framhöll kommittén, att om man tänkte sig dessa bestyr överflyttade från prästerskapet
till andra, särskilt avlönade personer, det knappast kunde antagas, att dylika tjänstemän i tillräckligt
antal och med erforderlig utbildning för göromålens förrättande skulle kunna anställas för
hälften av den summa, vartill församlingarnas lagbestämda och frivilliga avgifter till prästerskapets
avlöning uppginge för ecklesiastikåret 1896—97, av kommittén beräknade till 6,647,039 kr. 34 öre.

104

Biträde å pastorsexpeditionen.

ofördröjligen verkställa mottagna uppdrag. Bland de uppdrag, som i stadgarna
särskilt uppräknas, förekomma väl en del, som avse att lätta pastors
arbete å expeditionen, t. ex. att hålla i ordning allmänna författningar,
cirkulär och kungörelser samt sörja för deras inbindning, att biträda vid
anteckning av nattvardsgäster och förande av kommunionlängd ävensom
vid pålysande av kollektör och upprättande av förteckningar över dessa,
att uppsätta tacksägelser för avlidna och lysningar, att verkställa vissa
kallelser etc. Men innehålla icke vare sig kyrkolagen eller flertalet stiftsstadgar
några bestämmelser, som mera direkt avse klockarens biträde vid
den del av pastorsexpeditionen, som ej ansetts hänförlig till kyrkotjänst i
inskränkt mening. Endast i den ännu ej laga kraft vunna instruktionen
för klockare i Lunds stift av år 1907 har uttrycklig bestämmelse intagits,
att klockaren skall gå pastor till hända vid förskrivning ävensom enligt
med pastor gjord överenskommelse vid pastorsexpeditionen.

I det hela torde man ock kunna säga, att tidigare något mera allmänt
behov av klockarens biträde härutinnan ej förefunnits, men sedan
efter hand prästens civila arbetsbörda ökats, har enligt praxis eller instruktioner
för särskilda församlingar klockaren härför i ett flertal församlingar
kommit att i större eller mindre utsträckning tagas i anspråk.

Av de ovan lämnade uppgifterna *) framgår, att klockaren tjänstgör
å pastorsexpeditionen: i 55 distrikt vissa timmar varje söckendag eller å
bestämd expeditionsdag, i 122 distrikt allenast vid särskilda göromål eller
tillfällen samt i 280 vid husförhör, förskrivning, mantalsskrivning o. dyl.
Yad husförhör, förskrivning och mantalsskrivning angår, har emellertid
redan förut erinrats, att, om än, där klockarens hjälp lämnas, den i en
del fall är ganska omfattande, det dock, om man bortser från de fall, då
klockarens biträde allenast består i ledande av sången eller orgelspelning
vid husförhör, endast synes vara ett jämförelsevis ringa antal församlingar,
där prästerskapet i sitt arbete för mantalsskrivningens civila del erhåller
hjälp från klockarens sida. Yad de 122 fall angår, då klockaren biträder
pastor å pastorsexpeditionen vid särskilda göromål och tillfällen, har likaledes
framhållits, att i många av dessa fall sådant biträde endast lämnas
frivilligt, ytterst sällan, i brådskande tider, vid sjukdom eller förhinder
för pastor samt att det ofta är begränsat till allenast vissa extra-ordinarie
arbeten, som stå i samband särskilt med mantalsskrivningen (kollationering
av mantalslängd) eller statistiken (avskrift av församlingsbok), framförallt,
då det gäller lärare, med skolstatistiken.

*) Se s. 80, 94 f.

105

Biträde å pastorsexpeditionen.

Något mera stadigvarande biträde från klockarens sida skulle sålunda
endast förekomma i de 55 distrikt, där klockaren uppgivits tjänstgöra å
pastorsexpeditionen vissa timmar varje söckendag eller å bestämd expeditionsdag.
1) En närmare granskning av dessa fall torde emellertid utvisa, att
den hjälp, som därvid lämnas pastor i hans civila arbetsbörda, ej är så
väsentlig.

) I en till Domk. i Lund ingiven skrift anmälde v. pastorn i Norra Akarps och Vittsjö församlingars
pastorat A. Nilsson, att klockaren i nämnda församlingar J. N. Möllander vägrat honom
behövlig hjälp vid arbete å församlingarnas pastorsexpedition och anhöll tillika — under meddelande
att den hjälp klaganden dittills lämnat bestått i att föra kommunionlängderna, att, när så behövts, avsknva
församlingsboken för endera av församlingarna samt att vid folkräkningen lämna avskrift av
sådan bok till statistiska centralbyrån — att Möllander måtte förständigas att i denna del fullgöra
aijla ,a i?riallden. Möllander erinrade med anledning därav bl. a., att den hjälp, han dittills lämnat,
utförts. icke a tjänstens vägnar utan av personlig välvilja samt att han icke hade sig bekant någon
förordning eller något för honom gällande stadgande, som medförde skyldighet för honom att i egenskap
av klockare tjänstgöra såsom skrivbiträde åt pastor. Vid ledigförklarandet av tjänsten hade icke
heller nämnts något om expeditionsgöromål åt pastor. Genom utslag d. 26 april 1911 utlät sig
emellertid Domk., att då det enligt 24 kap. 32 § kyrkolagen tillkomme klockare att biträda prästers*M,
et .i .sockenbud och annan kyrkotjänst och det enligt § 4 i den av domkapitlet d. 6 febr. 1907
utfärdade instruktionen för klockare i Lunds stift, vilken instruktion visserligen blivit överklagad
men ej av K. M:t upphävd, ålåge klockare att, utöver dylik där närmare angiven kyrkotjänst, enligt
med pastor gjord överenskommelse gå pastor tillhanda vid pastorsexpeditionen samt på grund av vad
handlingarna, mnehölle överenskommelse härutinnan under en längre följd av år måste anses hava
v.ai?*\ gällande mellan pastor och Möllander, och denna överenskommelse ej kunde av den senare ensidigt
brytas, Domk. prövade skäligt ålägga Möllander att i samma omfattning som hittills biträda
vid pastorsexpeditionen, dock att skyldighet för honom ej förefunnes att i pastors ställe tjänstgöra vid
mantalsskrivningar. Häröver har num. avlidne Möllander hos K. M:t anfört besvär, som ännu ärö på
provning, beroende. Han hade däri bl. a. framhållit, att de borgerliga expeditionsgöromål, som ålåge
pastor, ej kunde hänföras till kyrkotjänst, samt att någon överenskommelse mellan honom och pastor
om biträde ej träffats.

14 — Klockar utredningen. Afd. 1.

106

Biträde å ''pastorsexpeditionen.

I följande pastorat eller församlingar biträder klockaren, med eller utan
föreskrift i särskild instruktion, å pastor sexpeditmxen varje söckendag eller
å bestämd expeditionsdag.

Pastorat eller församling	Befattnin-gens art, avlön:s belopp	Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen 1
Uppsala stift:
Uppsala domkyrkoförs. •	Kl.	Efter instr. åligger det klockaren bl. a. »att tjänst-1
(2800)	göra som första skrivbiträde å pastorsexpeditionen i enlighet med de föreskrifter, som kunna av kyrkorådet utfärdas, samt i övrigt efter de närmare anvisningar, i som av pastor meddelas; att för varje söndag i enlig-; het med dödboken upprätta tacksägelselista för avlidna; j att på pastors anmodan biträda vid utbetalningar av barnhusmedel, änkehjälp, pensioner och andra under-stödsmedel». ■ j
Gävle Heliga Trefaldig-	Kl.	Högst 4 t. var söckend. (biträder f. n. endast med
j hets förs.	(3500)	statistiska uppgifter och utdrag till statistiska central- j byrån).
Bollnäs förs.	Kl. + o.	Efter instr. skall klockaren »varje lördag, då pastors-
	(1800)	expeditionen hålles öppen, där infinna sig för att taga del av de till nästpåföljande vecka utsatta begravningar»
Linköpings stift:		(jfr tab. M).
Linköpings domkyrko-	Kl. + k.	Var lördag.
förs.	(1500)	Tillika skrivbiträde med 1000 kr. årligt arvode. j
Norrköpings St. Olai	O. + k.
förs.	(2600)
Skänninge past.	Kl. + o. (1200)	Exp.-dagar.
Strängnäs stift:		Tager emot anmälningar om dödsfall å pastorsexpe-
Katrineholms stad.	Kl.
	(300)	ditionen 3 dagar i veckan.
Södertälje past.	Kl. + o.	Sköter dödboken och expeditionen för kyrkogårdarna
(3500)	10—11.30 söckend.
Eskilstuna past.	Kl.	Ombesörjer var dag posten, för vaccinationslängd
(2000)	och biträder vid undersökning av och anteckning å debetsedlar och böteshandlingar.
Västerås stift:		Lördags f. m. Efter instr. skall klockaren för läm-
Köpings past.	Kl. + o.
j (2034) 1	nande av visst föreskrivet biträde vara beredd på pastors tillsägelse, om nödigt blir, tjänstgöra å pastors-

Biträde å pastorsexpeditionen.

107

Pastorat eller församling	Befattnin gens art, avlön:s belopp	Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen
Lindesbergs past.		expeditionens lokal varje lördagsförmiddag. Vissa dagar på bestämda tider, som i samråd med pastor utsättas, skall han hålla sin expedition öppen för allmänheten. För ökat biträde vid förskrivningar har klockaren sär-skilt arvode. För ledning av kyrkokör har minskning medgivits i expeditionsgöromålen.
Kl. + o. (2630)	2 t. 3 exp.-dagar i veckan. Av lönen beräknas där-för 300 kr.
Nora past.	Kl. + o. (1700)	Efter instr. skall klockaren för lämnande av visst föreskrivet biträde vara beredd att, om nödigt blir, tjänstgöra å pastorsexpeditionens lokal var lördags för-middag. Besöker expeditionen å exp.-tid.
Fall! Kristine förs.	Kl. + o. (2800)	Håller fred. 12—1 klockarexpedition.
Stora Kopparbergs förs.	Kl. + o. (1850)	» » » »
Växjö stift:
Växjö past. \|	Kl. + k. (1480)	Var söckend. kl. 10—11. Enligt instr. har klockaren bl. a. »att infinna sig på pastorsexpeditionen varje dag å den tid, då denna är för allmänheten öppen, samt vara behjälplig i handhavandet av de till kyrko-bokföringen hörande böcker och i vården om pastors-arkivet, att efter prästerskapets anvisning biträda vid expeditionsgöromålen, att vara tillstädes på alla hus-förhör och tillse, att de nödiga församlingsböckerna där-vid äro tillgängliga, att biträda med skrivning samt att vara närvarande och biträda vid mantalsskrivningarna».
Jönköpings past.	Kl. + k. iÖiaförs. (2500)	År tillika kvrkoskrivare med arvode ingående i klockar-lönen. Efter instr. har han »att inställa sig å pastors-expeditionen, så ofta hans närvaro där påkallas, för att under pastors ledning och kontroll biträda med skriv-göromål».
Oskarshamns förs.	Kl. + o. (1000)	Är tillika skrivbiträde mot arvode av 600 kr. och tjänstgöring var söckend.
Lunds stift:
Malmö St. Petri förs.	0. +k. (2700)	Organisten erlägger 5 kr. i mån. till skrivbiträdet i pastorsexpeditionen för utförande av de honom där åliggande göromål.
Malmö Karoli »	Kl. + o. (2400)	Upprättar lord. kungörelse om lysningar och döds-fall, utskriver var månad lista över dödsfall till magi-straten.

108

Biträde å pastorsexpeditionen.

Pastorat eller församling	Befattnin-gens art, sylön :s belopp	Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen
Malmö St. Pauli förs.	Kl. + O. (2700)	Upprättar kungörelse om lysningar och dödsfall samt kyrkliga tillkännagivanden.
Malmö St. Johannes	Kl. + o.	Lord. kl. 11—1 (upprättar kungörelse om lysningar
förs.	(2700) \|	och dödsfall).
Lunds past. i	Kl. + k. \| (3200) \|	Tjänstgör vissa timmar var söckend. Efter instr. har han »att, så vitt hans övriga tjänstgöring tillåter, å pastorsexpeditionen biträda prästerskapet, i all syn-nerhet vid de s. k. kvrkoskrivningarna och vid verk-ställandet av de årliga utdragen ur ministerial- samt in- och utflyttningsböckerna». Är tillika kyrkoskrivare med arvode av 600 kr.
Ystads förs.	Kl. + o. (2900)	Inför dag före helgd, nödiga uppgifter i äktenskaps-och mässlvsningsboken (c:a Va t.) samt upprättar vid månadens slut utdrag ur ministerialböckerna (c:a 1 t.). Tjänstgör dessutom vid förskrivningar 2 t. om dagen i 3 veckor.
Landskrona förs.	Kl. + o. (2550)	Enligt instr. åligger det klockaren »att å expeditions-timmarna biträda å pastorsexpeditionen samt att där-städes, så länge ej särskilt av församlingen avlönat skrivarbiträde är anställt, verkställa all den skrivning, som för expeditionens räkning kan påfordras». (Kloc-karen numera avlönat skrivbiträde.)
Raus past.	Kl. + o. (1588)	Tisd. och fred. kl. 10—2.
Ängelholms förs.	Kl. + o. i Munka-Ljungby past. (3000)	Tillika biträde å pastorsexpeditionen i Ängelholm mot arvode av 500 kr. Efter instr. är bfh. »skyldig bi-träda på pastorsexpeditionen i Ängelholm, då denna är öppen för allmänheten. Även vid annat skrivarbete för församlingen skall han vara skyldig biträda efter anvisning av pastor, isynnerhet vid förskrivningar och m an tals skrivningar ».
Karlskrona past.	Kl.+o. (3500) i 1	Efter instr. har klockaren »att varje lördag ur lysningsboken införa i lysningsjournalen de äktenskaps-lvsningar, som skola avkunnas i kyrkorna påföljande söndag, samt uppgöra förteckning på under veckan inom församlingen födde och döde, för vilka tack-sägelse samma söndag skall göras, ävensom utskriva kungörelser om nattvardsgångar, kollekters upptagande, gudstjänstlysningar, bibelförklaringar, passionspredik-ningar m. m., allt efter pastors anvisning; att vid varje ! års början i och för inbindning alfabetiskt ordna och

Biträde å pastorsexpeditionen.

109

	Befattnin-
Pastorat eller församling	gens art, avlön:s	Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen
	belopp

Karlshamns förs.
Mjällby förs.

Kl. + k.
(2000)
Kl. + o.
(1600)

uppgöra register över föregående års inflyttningsattester;
att årligen under november och första hälften av december
månad vid då pågående förskrivningar och det
myckna arbete, som med dem står i sammanhang, biträda
pastor å expeditionen».

3 exp.-dagar i veckan, var gång 1 Va t., mot beviljat
personligt lönetillägg.

I regel å exp.-dag.

Göteborgs stift:
Göteborgs domkyrkoförs.

Kl.

(2800)

Göteborgs Kristine
förs.

Göteborgs Gamlestads
förs.

Kl. + k.

(3600)

Kl.

(2500)

Tjänstgör å exp. kl. 9.30—11 f. m. var söckendag.
Efter instr. har han bl. a. »att i ministerialböckerna
anteckna pastors uppgifter om födde, vigde
och döde, ur dessa böcker göra de utdrag, som för
varje månad skola ingivas till mantalskontoret, och ur
dödboken de utdrag, som för varje månad skola ingivas
till rådhusrätten, samt dessutom biträda pastor
(som författningsenligt ansvarar för böckernas och utdragens
riktighet) med deras kollationering; att utfärda
pålysning om beviljade kollekter; att efter pastors anvisning
upprätta förteckning över alla till pastorsämbetet
eller kyrkan ankomna författningar, kungörelser
och handlingar, som skola från predikstolen uppläsas,
samt å varje uppläsningsdag förelägga den dagens förteckning
till bestyrkande av den präst, som uppläsningen
förrättat; alt varje söckendags förmiddag minst
tvenne timmar, vilka av pastor bestämmas, vara å
pastorsexpeditionens lokal tillgänglig för församlingsmedlemmar,
som vilja besöka honom i ärenden, tillhörande
hans tjänst».

Klockaren har egen expedition för anmälningar av
ringningar, begravningar m. m. samt för avskrift av
födelse- och dop- samt vigselbok.

Klockaren har egen expedition i särskild lokal intill
pastorsexpeditionen öppen 4 dagar i veckan kl.
Va 10—11. Efter instr. har klockaren bl. a. »att
biträda pastor vid införande av dopattester av de
födda, vid eftersökande av de bötfällda och skattskyldige,
som av vederbörandn myndigheter efterj
frågas, samt vid upprättande av de i lag föreskrivna
lutdragen ur ministerialböckerna; att ombesörja till -

Biträde å pastorsexpeditionen.

Pastorat eller församling	Befattnin-gens art, avlöms	Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen
	belopp	----------------

Göteborgs Vasa fors.
Göteborgs Haga fors.

Göteborgs Annedals
förs.

Kl.

(2500)

Kl.

(2500)

Kl.

(2500)

Göteborgs Masthuggs
förs.

Göteborgs Oskar Fredriks
förs.

Göteborgs Karl Johans
fors.

Örgryte förs.

Kl.

(2500)

Kl.

(2500)

Kl.

(2500)
Kl. + o.
(3000)

kännagivande i tidningarna av pastorsämbetets kungörelser,
predikoturer och andra officiella meddelanden,
att biträda pastor med förande av förteckning över
beviljade kollekter och med pålysning om deras upptagande,
att ordna och upprätta förteckning över alla
till pastorsämbetet ankomna författningar, kungörelser
och handlingar, som böra publiceras, samt tillse, att
uppläsandet därav blir bestyrkt; att varje söckendag
vissa timmar vara i tjänsteärenden tillgänglig; att
varje expeditionsdag mot expeditionstidens slut infinna
sig hos pastor för att efterhöra, vilka tjänstegöromål,
som kunna honom åligga». Enligt praxis för klockaren
dop-, vigsel- och dödbok samt upprättar alla kyrkliga
tillkännagivanden, som uppläsas från predikstolen.

Var söckendag vissa timmar. Har dessutom särskilt
bestämda skrivgöromål.

Tjänstgör minst 2 timmar var söckendag å klockarexp.
Instr. i huvudsak lika med den för klockaren
i Gamlestads förs. För dessutom födelse- och dödbok.
Är tillika kyrkoskrivare mot en avlöning av
720 kr. för år.

Å exp.-tid. Instr. i huvudsak lika med den för
klockaren i Gamlestads fors., dock att han jämväl
skall biträda med införande i församlingsbok av anteckning
om skedd vaccination enligt de inkomna vaccinationsjournalerna,
ävensom med upprättande av den
årliga uppgiften till förste stadsläkaren över födda
inom församlingen för vaccinationsförteckningen. För
enligt praxis död- och begravningsboken.

Tjänstgör minst 2 timmar var söckendag å klockarexpeditionen.
Instr. i huvudsak lika med den för
klockaren i Annedals förs.

Instr. i huvudsak lika med den för klockaren i
Gamlestads förs.

Har mottagningstid kl. 11—12, men tjänstgör
dessutom c:a 3 timmar var söckend. såsom skrivbiträde
å pastorsexpeditionen. Enligt instr. har klockaren
bl. a. »att införa i födelse- och dopboken alla
anmälda födda och ur densamma göra utdraget till

Biträde å pastorsexpeditionen.

111

Pastorat eller församling

Befattnin- j

gens art, j
avlön:s j
belopp |

Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen

Lundby past.	Kl. + o. (2400)
Tanums past.	Kl. + o. i Tanum (700)
Uddevalla past.	Kl. + o. (3400)
Grimetons past.	Kl. + o. (845)
Karlstads stift:
Karlstads past.	Bitr. kl.
Karlskoga past.	Kl. + o. (2000)

statistiska centralbyrån, att i inflyttningslängd, fastighetslängd
och församlingsböcker införa alla till pastorsexpeditionen
inkomna flyttningsbevis, att utskriva den
månatliga anmälningslistan samt anteckna vaccinerade
och utskriva förteckning över ovaccinerade, varjämte
han, om pastor så påfordrar, har att biträda vid de
årliga förskrivningarna, att ordna och upprätta förteckning
över alla till pastorsämbetet ankomna författningar,
kungörelser och handlingar, som böra publiceras,
ombesörja deras uppläsande och bestyrkandet
därav, att^ göra förteckning över beviljade kollektör,
utfärda pålysning om deras upptagande, att varje
söckendag minst en timme vara å tillkännagiven, av
pastor godkänd tid å pastorsexpeditionen i tjänsteärenden
tillgänglig».

Efter instr. skall klockaren var söckendag kl. Va
10 11 vara att träffa å sin expedition.

Var fred. enligt åtagande.

Efter instr. har klockaren »att efter tillsägelse biträda
med införande av födda och döda, med upprättande
av de i lag stadgade utdragen ur ministerialböckerna
samt vid husförhörsskrivningarna med införande
av de personer, som äro anmälda till flyttnmg,
att, när så behöves, mottaga anmälningar över
de förrättningar, som skola utföras, att varje söckendag
närvara å pastorsexpeditionen den tid, då expeditionen
eljest är öppen, för att mottaga anmälningar
om ringningar och gravplatser».

Efter instr. har klockaren att anteckna dem, för
vilka förböner och tacksägelser i kyrkan begäras, samt
i enlighet med utfärdad predikoturslista utlysa gudstjänster,
nattvardgångar och skriftermål etc.

Kyrkvaktmästaren såsom biträdande klockare 8 timmar
i veckan å exp.-tid.

Efter instr. har klockaren »att på pastors kallelse
biträda vid mantalsskrivningarna samt att vid behov
biträda pastor med expeditionsgöromål under högst
4 timmar per vecka».

112

Biträde å pastorsexpeditionen.

Pastorat eller församling	Befattnin-gens art, avlön:s belopp	Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen -
Kristinehamns past.	Kl. + o. (2570)	I regel var exp.-dag (friv.).
Härnösands stift:		Klockaren skrivbiträde mot 500 kr. årligt arvode.
Alnö förs.	Kl. + o.
	-ff.(öOO)	Klockaren anlitas av pastor mot särskild ersättning
Hammerdals past.	Kl. + o.
+ f- i Hammer-dal (500)	såsom skrivhjälp.
Visby stift:		Vissa timmar 5 exp.-dagar i veckan.
Visby past.	Kl. (1865)
Stockholms stad:
Storkyrkoförs.	Kl. (3100) Kl. + kyrkof:de (4000)	Var söckend.
Klara förs.	Var söckend. kl. 10—11 samt därutöver vid behov.
Kungsholms förs.	Kl. + k.	Var söckend. kl. 10—11.
+ kyrkof. (5200)	Klockaren kyrkoskrivare mot 500 kr. årligt arvode.
Adolf Fredriks förs.	Kl. (3500)
Gustav Vasa förs. 1	Kl. + k. (3100)	Vissa timmar var söckend.
Matteus »	Kl. + k. (3600)	Var söckend. kl. 10—11.15.
Jakobs »	Kl.	Expeditionstid 1 Vs t. var söckend., därjämte vid
	(3800)	behov (2—4 t.).
Johannes »	Kl. (4800)	Var exp.-dag.
Engelbrekts »	Kl.	Var söckend. å exp.-tid.
(4700)	Å exp.-tid.
Hedvig Eleonora förs.	Kl. (3800) Kl.
Oskars förs.	Å exp.-tid. För självständigt död- och begravnings-
(3500)	bok samt födelse- och dopbok, upprättar alla kun-görelser samt lysnings- och äktenskapsmeddelanden.
Katarina »	Kl. +	Var söckend. (10 t. per vecka samt extra vid behov).
	kyrkof:d< (3400)

Biträde å pastorsexpeditionen.

113

j Pastorat eller församling	Befattnin-gens art, avlöms belopp	Tjänstgöringstid å pastorsexpeditionen
Maria Magdalena förs.	Kl. + kyrkof:de (3800)	Vissa timmar var söckend.
Brännkyrka förs.	Kl.	Var söckend. 2 timmar å exp.-tid. Efter instr.
	(3200)	åligger det klockaren »att närvara å pastorsexpeditionen å tider, då denna är för allmänheten öppen, samt i
	t	övrigt den tid, som kan erfordras för utförande av bl. a. nedanstående, honom åliggande arbeten: att tillse att expeditionen i rätt tid öppnas, samt likaledes att loka-lerna efter besökstidens slut hållas stängda; att föra död- och begravningsboken, samt biträda med inflytt-ningsbetygens införande i inflyttningsboken och för-
		samlingsböckerna; att skriva ministerialutdragen; att i början av varje ny vecka till pastor avlämna under
! ! i		den föregående veckan mottagna anmälningar om födda; att senast d. 8 i varje månad lämna förteckning på döda enligt särskilt formulär; att mottaga och diarie-föra kungörelserna och tillse, att de bliva i laglig ordning upplästa».

Av ovanstående tabell framgår, på sätt redan förut angivits, att i en
del fall med klockarens tjänstgöring å pastorsexpeditionen allenast avses,
att b an å expeditionsdag skall infinna sig för att taga kännedom om förrättningar,
som kunna åligga honom, eller att lian, samtidigt med att
pastorsexpeditionen är öppen, viss tid skall hålla egen kloclcarexpedition.
1 flera församlingar föranledes hans närvaro å expeditionen allenast därav,
att han är särskilt av församling eller pastor avlönat skrivbiträde, och av
övriga distrikt är det — med undantag för Stockholm och Göteborg —
endast ett fåtal, där pastor i sin civila arbetsbörda har avsevärt biträde
av klockaren.

I större församlingar har man därför slagit in på en annan väg, i
det man anvisat medel till anställande av kyrkosJcrivare eller skrivbiträden å
pastorsexpeditionerna.

— Kloclnrntrrrtnivpev. Afd. 1.

114

Biträde å pastorsexpeditionen.

Enligt de av pastorsämbetena lämnade uppgifterna skulle kyrkoskrivare,
skrivbiträden etc. år 1916 hava varit anställda i följande pastorat eller
f ör sa mling ar: _

Pastorat eller
församling

Uppsala stift:
Uppsaladomkyrkoförs.

Solna förs.

Älvkarleby förs.
Gävle Heliga Trefaldighetsförs.

Gävle Staffans |
j förs. ''

! Linköpings stift:
j St. Lars förs.
i Norrköpings St.

Olai förs.

! Norrköpings Hedvigs
förs.

Norrköpings Norra
förs.

Folk mängd -

Befattningens art

Tjänstgöringstid

(där annat ej
angivits var
söckendag)

26,958 I Första skrivbiträde
(sysslan ingår i
klockarbefattn.)
17,714 j Kyrkoskrivare

4,428 | Skrivbiträde

j Kyrkoskrivare

35,937 l^yci-oskrivare

Avlöning

Anteckningar

— j Ersättn. ingår i
klockarlönen.

5,144

20,232

12,519

Skrivbiträde

Vid behov
Vid behov

i 8 t.

, Exp.-tid (däruti
över vid beh.)

Östra Enebv förs. I

Västerviks förs.

Skara stift: j

Vänersborgs past. |

Trollhättans förs.

Falköpings past.
Skövde past.

Borås past.

Skrivbitr. (befatta,
fören. med vaktmästartjänsten)

13,183 i Skrivbitr. (befatta,
j ingår i vaktmästare''änsten) 9,

107 i Kyrkoskrivare

11,007 [Skrivbitr. (befattn.

fören. med vaktmästartjänsten)

Kyrkoskrivare

15,545

8,656

7,891

11,594

26,673

Skrivbiträde

Kyrkoskrivare

I mån av tid

5 V, t. 2 dagar
i veckan

6 t. (mera vid
behov)

Exp.-tid (eljest
vid behov)

Var söckendag
erf. tid

1000

200

2000

1400

400

1000

500

1200
+ å.300,
300,300
(gem. lön)
500

250

1225

720

150

600

1400

Bfh. har därj
fri bostad.

Avi. av pastor.

Bfh. har dessutom
50 öre i
för varje intygsbok.

Bfh. har dess- j
utom fri bo- !
stad och ved. \
Särsk. skrivhjälpsanslag
j
500 kr.

Kyrkoskrivare el. skrivbiträden.

115

Pastorat eller församling		.	1 Tjänstgöringstid	1
Folk- mängd	Befattningens art	(där annat ej angivits var	Avlöning	Anteckningar
			söckendag)
Strängnäs stift: Nyköpings Västra	11,024	\| Kyrkoskrivare	4 t. onsd. och	500
past.		\|	lord.
Saltsjöbadens förs.	2,555	j Kyrkoskr. (befatta.	48 t. i veckan	1200	Bfh. har därj.
		ingår i den med	för samtliga	(gem. lön	fri bostad o.
Södertälje past.		kloekarbefattn. förenade vakt-mästartjänsten)	tjänster	värme. i


14,285	Skrivbiträde	[ mån av behov	1200
Örebro Norra förs.	17,062	Kyrkoskrivare (be-	2 t. å exp,-tid	1200
		fatta, ingår i vakt-	(eljest vidbe-	(ge m. lön)
Örebro Södra förs.		mästartjänsten)	hov)
16,509	»	»
Västerås stift: Västerås past.	25,040	Kyrkoskrivare	6 å 10 t.	2400
Lindesbergs past.	8,379	Biträde å pastors-	—	—	Av klockarlö-
Norrbärke		exp.			nen utgå 300
8,940	Skrivbiträde	800 t. om året	400	kr. för biträ-
Kalu Kristine för-)		(Skrivbiträde	Exp.-tid (därut-	1200	de å pastors-
saml. Stora Kopparbergs 1 förs. 1	18,466	) Skrivbiträde	över vid be-hov)	Ej ang.	exp.
Sala stadsförs.	7,625	Skrivbiträde (be-	—	700
		fattn. förenad m. kloekarbefattn.)
Växjö stift:				•
Växjö past.	11,716	Skrivbiträde (be-	3 V2 tim.	1250	:
Jönköpings past.		fatta, irigårivakt-mästartjänsten)		(gem. lön)
27,295	Kyrkoskr. (befatta.	Var söckendag,	—	Arvodet ingår i
		ingår i kloekar-	så ofta hans		klockarlönen.
		befattn. i Jönkö-	närvaro påle.
Kalmar past.		pings Östra förs.)	å exp. (instr. § 17)
16,381	Kyrkoskrivare	Vid behov	55 öre i t.	1
Oskarshamns förs.	8,160	Skrivbeträde (be-	—	600
		fatta, förenad m-klockarbefattn.)

116

Biträde åt pastorsexpeditionen.

	\|	\| Tjänstgöringstid
Pastorat eller församling i	Folk- I mängd	t, « .i , (där annat ej Befattningens art angivitB Yar söckendag)	Avlöning	Anteckningar
Lunds stift: i				Mot ersättn. av
Malmö St. Petri j	15,701 i	Skrivbiträde i Minst 2 t. (vissa	1000+å.
fors.	tid. bet. mer)	250,250	5 kr. i mån.
Malmö Ivaroli förs. \|	18,757 i	Skrivbiträde ! 2—9 t. (i me-	1250	sköter skriv-
deltal 6)		biträdet järn-
Malmö St. Pauli	27,013 \| Skrivbiträde —	1250 j	väl de orga-
förs.			1750	nisten å exp.
Malmö St. Johan-	30,507 Skrivbiträde —	åligg, görom.
nes förs.	’		000
Trälleborgs past.	11,402 Kyrkoskrivare
Lunds past.	22,287	Kyrkoskrivare (be- 2 t.	600 !
	fattn. förenad m. i klockarbefattn.) j

	» 1	Expeditionsbiträde —	900 ''
		(befattn. ingår i domkyrkovakt-mästartjänsten) \|	400	Avlön. av
Västra Sallerups	7,833	Skrivbiträde —
past. Landskrona förs.	16,555	Biträde å past.-exp. —	1000	pastor.
		(tjänsten fören. med kl.-befattn.)
Hälsingborgs past.	36,625	Skrivbiträden (tid- — tals ända till 4)	1500	Vad därutöver erfordras be-kost. av pastor.
Norra Vrams past.	7,817	Skrivbiträde j —	300	Tillf, anslag.
Ängelholms förs.	4,466	Biträde å pastors- Exp.-dagar (där-	500
	exp. (tjänsten \| jämte skrivar -fören. med kloc- \ bete efter an-

		karbefattn.) \| visn. av pastor)
Kristianstads förs.	10,858	Skrivbiträde —	800
Karlskrona förs.	16,417	Skrivbiträde Vid behov !	600
Göteborgs stift: Göteborgs dom-kyrkoförs. Göteborgs Kristine	15,762 11,788	Kyrkoskrivare — Kyrkoskrivare —	1100 600	Fr. o. m. d. 1 juli 1917 ut-går i Göte-j borgs försir avlöningen till
Göteborgs Gamle-stads förs.	16,351	Skrivbiträde i —	650	ord. skrivbi-träden å pas-
Götebigs Vasa förs.	28,438	Kyrkoskrivare \| 7 t.	1 1000	torsexp. med

Kyrkoskrivare el. skrivbiträden.

117

Pastorat eller
församling''

| Göteborgs Haga
fors.

j Göteborgs Anne|
dals förs.

[ Göteborgs Masthuggs
förs.
Göteborgs Oscar
Fredriks förs.

\ Göteborgs Karl Johans
förs.

Örgryte förs.

I Uddevalla past.
j Lysekils förs.

Varbergs förs.

Karlstads stift:*
: Karlstads past.

n Folk- mängd	-- Befattningens art	1 Tjänstgöringstid J (där annat ej i angivits var söckendag)	Avlöning	\| Anteckningar
\| 13,791	! Kvrkoskrivare I	j 7 t. om vintern, 5 t. om som.	900	1,000 kr., om folkm. uppgår
17,228	Skrivbiträde (tjäns-ter! fören. med klockarbefattn.)	8 t. om vintern, 6 t. om som.	720	i till i5,o‘do ’ , pers., men el- \| jestmed65kr.
Kyrkoskrivare	Växlande	720	\ för varje fullt j tusental av
13,312	Kyrkoskrivare	i 36 t. i veckan	820	j försrs folkm., jämte 2 ålders-
27,199			1000	tillägg, vardera å 200 kr. För
20,211	Skrivbiträde	6 t.	950	förs. med över 20,000 inv. utgår dessut-om för nödig skrivhjälp 40 kr. för varje fullt tusental av överskj. folkm.
20,378	Skrivbiträde (tjäns-ten ingår i kloc-karbefattn.)	3 t. (dessutom exp.tid 1 t.)		Ej särskild av-löning. Dess-utom avlönar
10,166 j	Kvrkonotarie	19 å 20 t. i veckan	1350	pastor skriv-biträde med
1,592	Kyrkoskrivare (be-fattningen fören. med vaktmästar-tjänsten)	6 t. i veckan. Aexp.månd. 10-11, fred. 10-12, upp rättar stati-stiska uppg. för såv. sko-lan o.kyrkan som till stat. centralbyrån	700 \|	300 kr.
7,-171			200	Skri vh j.-anslag.
20,015 \|	r \| vyrkoskrivaro	7 å 8 t.	1800+å. 300,300. 300	1

118

Biträde å pastorsexpeditionen.

Pastorat eller församling	Folk- mängd	Befattningens art	Tjänstgöringstid (där annat ej angivits var söckendag)	Avlöning	Anteckningar 1
Härnösands stift:				500
Alnö förs.	6,797 \|	Skrivbiträde (tjäns- j ten fören. med klockarbefattn.)
Sundsvalls past.	16,668 1	Skrivbiträde	I mån av behov!	50 öre i timman	Kyrkost:nharf. ändamålet an-slagit 600 kr.
Hammerdals past. \|	5,929 j				Klockaren an-litas som skri v-hjälp mot sär-skild ersätta. av pastor.
Luleå stift:					\Avlönas av ) pastor.
1 Gellivare past.	18,611	1 skrivbiträde 1 skrivbiträde	—	1200 1000
I Stockholms stad:			3 t. (5 män.)
Klara förs.	12,336	Kyrkoskrivare	500
Ulrika Eleonora el.	46,222	Kyrkoskrivare	Vid behov	900
Kungsholmsförs.				500
\| Adolf Fredriks förs.	18,231	Kyrkoskrivare (tjänsten tören. m. klockarbefattn.)
	»	Kyrkoskrivare (be-fatta. ingår i vakt-mästartjänsten)		1900 (gem. lön)	Dessutom fri bostad.
Gustav Vasa förs.	\| 22,618	Kyrkoskrivare (befattn. ingår i l:a vaktmästar-tjänsten)		1250+ å 150,150, 150,150 (gem. lön)	! Dessutom fri j bostad.
		Kyrkoskrivare (befattn. ingår i 2:a vaktmästar-tjänsten)		1000+å 150,150 150,150 (gem. lön	>
Matteus förs.	38,704	Kyrkoskrivare (befattn. ingår i l:a vaktmästar-tjänsten)	i	1800 (gem. lön	Dessutom fri bostad.
		Kyrkoskrivare (befattn. ingår i 2:a vaktmästare 1 tjänsten)		1500- (gem.lön 1	)l

Kyrkoskrivare el. skrivbiträden. 119

Pastorat eller församling	Folk- mängd	Befattningens art	Tj änstgöringstid (där annat ej angivits var söckendag)	Avlöning	Anteckningar
Johannes förs.	24,540	Kyrkoskrivare		500
Engelbrekts förs.	22,349	(befatln. förenad med vaktmästar-tjänsten) Skrivbiträde	—	Ej ang.
Oskars förs.	23,070	Kyrkoskrivare	—	900+ å.
Hedvig Eleonora	22,354	Kyrkoskrivare	_	500, 300 1600
förs.
Katarina förs.	[56,637]	Kyrkoskrivare	—	1000
Maria Magdalena	50,009	Skrivbiträde	—	500
förs.
Brännkyrka förs.	20,273	Skrivbiträde	—	1200

Av ovanstående tabell framgår, att år 1916 kyrkoskrivare eller skrivbiträden
(expeditionsbiträden etc.) voro anställda i 74 pastorat eller församlingar,
därav flertalet utgjorde större stadspastorat. Ä landsbygden
förekommo dylika befattningshavare endast i ett fåtal pastorat eller församlingar,
flertalet mera stadsliknande. Folkmängden i dessa 74 pastorat
eller församlingar utgjorde över 30,000 i 6, 20—30,000 i 18, 15—20,000
i 17, 10—15,000 i 14, 5—10,000 i 15 samt lägre än 5,000 endast i 4
(lägst i Saltsjöbaden 2,555).

I en del pastorat både flera skrivbiträden anställts. I Saltsjöbaden
ingår sysslan i den med klockarbefattningen förenade vaktmästartjänsten.
I Uppsala, Lindesberg, Sala, Jönköping, Oskarshamn, Lund, Landskrona,
Ängelholm, Göteborgs Hägn, Örgryte, Alnö och Adolf Fredrik äro befattningarna
förenade med eller ingå i klockarbefattning med avlöning, där
särskild sådan bestämts, växlande mellan 500—1,000 kr. I 12 fåll
är sysslan förenad med eller ingår i kyrkvaktmästartiänst. Såväl i dessa
fall, som då sysslan är självständig, äro avlöningarna och tjänstgöringstiden
mycket växlande. I regel bestridas avlöningarna av församlingarna. I Älvkarleby,
Västra Sallerup, Hammerdal och Gellivare avlönas emellertid befattningshavaren
av pastor, som jämväl på en del ställen bestrider kostnaden
för skrivbiträde, i den mån det ej täckes av kyrkostämmans anslag.

För ett tiotal pastorat har i de av pastorsämbetena avgivna yttranden
starkt framhållits behovet av skrivbiträde. För ett pastorat meddelar pastor,
att vissa tider hela hans familj får biträda å expeditionen.

120

Avlön mysförhållanden.

Allmän redogörelse.

Avlöningsförhållanden.

Vad avlöningsförmånerna för klockarna angår, utgingo de å landet i
såväl gamla Sverige som de forna danska och norska provinserna efter
särskilda stadganden eller praxis enligt grunder, som, där ej överenskommelse
mellan vederbörande träffades, voro oberoende av församlingarnas
beslut. I städerna däremot hade av gammalt vid lönernas bestämmande
en viss frihet ansetts tillkomma församlingarna. Bland avlöningsförmånerna,
som växlade i skilda trakter, ingingo även i viss utsträckning offer och
avgifter för särskilda förrättningar, såsom dop, begravning, vigsel etc.

Med anmärkande att, enligt ifrågavarande avlöningssystem, klockarnas
löner på åtskilliga ställen kunde uppbringas till oskäligt höga belopp, samt
att bestämmande av dessa löner lämpligen syntes kunna, i likhet med vad
fallet delvis vore i städerna, överlämnas åt församlingarna, dock med utstakande
i lag av vissa gränser, på det att församlingarnas skyldigheter
härutinnan ej skulle komma att bliva beroende uteslutande av det egna
godtycket, hemställde uti underd. skrivelse d. 30 april 1872 riksdagen, att
K. M:t täcktes taga i övervägande, om och på vilka villkor, med upphävande
av äldre stadganden i ämnet, åt församlingarna kunde överlämnas
att bestämma klockarnas avlöning.

Häröver avgav kammarkollegium efter vederbörandes hörande underd.
utlåtande. Beträffande lönerna meddelade kammarkollegium, att dessa
uppginge till högst olika belopp i skilda orter och församlingar. I Skåne,
där klockarna i allmänhet vore bäst lottade, stege de högst uppgivna lönerna
likväl ej till högre belopp än omkring 1,500 kr., boställsavkastning
däri inberäknad, under det lönerna i åtskilliga församlingar i de gamla
svenska provinserna, där boställen vanligen ej funnes, icke uppginge till
mera än 50 kr. och till och med därunder. Endast i ett fätal mycket
folkrika pastorat kunde lönerna anses uppgå till över hövan stora belopp.
Såsom exempel härpå anfördes Skellefteå och Leksand (2 3,000 kr.).

121

-1 vlön i ny sjö) hå Ila n den.

De i ärendet avgivna yttrandena utvisade, att från eu del håll farhågor
uttalats för de olägenheter, som skulle uppkomma, därest åt församlingarna
lämnades mera vidsträckt beslutanderätt i fråga om klockarlönernas
bestämmande, men att flertalet ej haft något att därvid erinra,
särskilt om vissa betryggande garantier infördes. I sistnämnda avseende
hade bl. a. ifrågasatts, att regleringen för varje församling skulle verkställas
av eu särskild nämnd eller att den av församlingen verkställda regleringen
skulle underkastas vederbörande domkapitels och länsstyrelses prövning samt
att vissa minimi- och maximibelopp för lönerna borde bestämmas, med eller
utan hänsyntagande till förut utgående löner eller till prästerskapets löner,
eller att en efter folkmängd eller förmögeket graderad löneskala borde
fastställas. För egen del föreslog kammarkollegium för församlingar, vilka
både 500 invånare och därunder, eu minimilön av 300 kr., som skulle
ökas för varje nytt femhundratal invånare med 100 kr., så att lönen i
eu församling av 1,000 personer bleve 400 kr., i eu av 1,500 personer
500 kr. o. s. v., till dess den vid* 4,000 invånares antal uppginge till

1,000 kr., varutöver lönen icke borde fä ökas.

Då Irågan därefter framlades lör 1878 års riksdag, anförde föredragande
departementschefen: Den av riksdagen uttalade farhågan för klockarlönernas
överdrivna stegring kunde endast i ganska få fall anses grundad.
lian kunde ej heller dela den av åtskilliga myndigheter uttalade farhågan
lör de olägenheter, som skulle uppkomma, därest åt församlingarna lämnades
eu mera vidsträckt beslutanderätt i fråga om k lockarlönernas bestämmande.
8a länge klockarnas biträde icke kunde umbäras vare sig för
kv i kotjänstens uppehållande eller lör prästerskapets och församlingarnas
betjänande i vad till kyrkans och dess egendoms vård samt vissa religiösa
förrättningars utförande hörde, kunde det icke gärna ifrågasättas, att församlingarna
i allmänhet skulle genom löneförmånernas nedtryckande under
den gräns, där de utgjorde eu skälig ersättning för klockarnas tjänstegöromal,
utsätta sig lör äventyret att se dessa visserligen ej mycket trägna,
men likväl med avseende på det sätt, varpå de ingrepe j den offentliga
gudstjänsten och bidroge till dennas värdiga utförande, ganska grannlaga
sysslor anförtrodda i mindre pålitliga händer. Nödvändigheten av garantier
för att förekomma det godtycke, som i enstaka fåll kunde vilja göra
sig gällande, hade emellertid blivit av riksdagen erkänd och påkallades
åven av det privilegieskydd, varmed klockarnas löneförmåner dittills vant
''»inhägnade, men som därefter skulle, om än icke helt och hållet upphöra,
dock i väsentlig mån försvagas genom det inflytande på lönernas bestäm Hi

— Klockarn t redn i nijni. A f«I. I,

\ 22 Avlöningsförhållanden.

mande, som skulle tillmätas församlingarna. Att på saft föreslagits söka
dessa garantier i uppställandet av betryggande föreskrifter rörande löneregleringsfrågornas
formella behandling, så att regleringen för varje församling
skulle verkställas av eu särskild nämnd, eller att den av församlingen
verkställda löneregleringen skulle underkastas vederbörande domkapitels och
länsstyrelses prövning, syntes dock vara en för tung form. Den hade \ äl
haft sitt fulla berättigande vid reglerandet av prästerskapets löner, där det
gällde icke blott att för längre tid ordna förhållandena mellan församlingen
å ena sidan och dess prästerskap å den andra, utan ock att billigt fördela
lönebeloppen mellan flera präster inom samma församling samt att
genom överflyttning av vissa avlöningstillgångar från en församling till eu
annan åstadkomma större jämnhet i avlöningen. Men den skulle vara
föga på sin plats vid ordnandet av de uteslutande kommunala och i ekonomiskt
avseende mindre omfattande intressen, som här vore i fråga. Mot
förslaget om bestämmande av visst minimibelopp för lönen hade med skal
erinrats, att ett sådant minimum tillika lätt bleve den gräns, utöver vilken
lönen ej höjdes, och att minimum för att ej alltför mycket betunga sådana
församlingar, där klockarnas tjänster mindre ofta påkallades, måste sättas
så lågt, " att det inom större delen av riket icke innebure någon garanti
därför, att klockaren komme i åtnjutande av sin vederbörliga rätt. Genom
den av kammarkollegium förordade graderade skalan skulle klockarlönerna
i ej så få fall komma att sänkas, men i ännu flera betydligt ökas, ja mångdubblas,
och detta icke endast i sådana församlingar, där lönen uppenbart
vore för ringa, utan ock där den efter överenskommelse utginge med belopp,
med vilka vederbörande förklarat sig fullt tillfredsställda. Då föiliållandena
dessutom vore så växlande, att klockaren i vissa församlingar
hade tjänstgöring i kyrkan varje söndag, vid eu eller flera gudstjänster,
medan å andra sidan församlingar funnes, där gudstjänst endast nagla fa
gånger årligen ägde rum, läte det sig ej göra att vid lönernas bestämmande
taga hänsyn endast till folkmängden och efter denna norm reglera lönerna
över hela''riket, och lika litet kunde taxeringsvärdet eller bevillningen ensam
därvid läggas till grund. Svårligen kunde därför, när fråga vore om
fastställande av allmänna grunder för hela riket, någon närmare ledning
för bestämmande av lönernas belopp meddelas, än föreskriften att detta
borde ställas i skäligt förhållande till klockarnas tjänstegöromål och levnadskostnaderna
i orten. Tjänsteinnehavaren borde dock alltid äga att,
om han funne församlingen icke hava ställt sig denna föreskrift till efteirättelse,
besvära sig över församlingens beslut och sålunda få fiågan om

123

A vl (in i ng fjöl Iw Iland eu.

löiiens belopp underställd vederbörande myndighets prövning. En sådan
besvärsrätt borde ock tillkomma den, som inom församlingen förestode pastoral
vården, med avseende å det biträde, lian under ämbetets utövning ägde
av klockaren påräkna. Överlätes regleringen till församlingen, syntes den
ej böra begränsas till viss tidrymd. Man borde ej försvåra utvägarna att
vinna rättelse, där sådan kunde prövas vara av verkligt behov påkallad.
Beslutad reglering borde därför gälla tillsvidare, och skulle det stå såväl
tjänstinnehavaren fritt att hos församlingen yrka som församlingen öppet
att i anledning av dylikt yrkande eller av egen drift vidtaga nödiga ändringar
i regleringen, naturligtvis under iakttagande därav, att tillämpningen
av sådant beslut icke till tjänstinnehavarens förfång inträdde under hans
tjänstetid, och att vederbörande bibehölles vid samma befogenhet att mot
församlingens beslut föra talan, som tillkommit dem i avseende på den
först verkställda regleringen. För att emellertid i någon mån undanröja
de orsaker, vilka från klockarnas sida kunde antagas framkalla yrkanden
om ändring i redan beslutade regleringar, syntes det lämpligt, att en del
av lönen, t. ex. minst hälften, beräknades i spannmål att lösas efter tioårigt
medelmarkegångspris, varigenom värdet av åtminstone denna del av
lönen ökades i man av spannmålsprisens och levnadskostnadernas stegring.
Väckt, förslag, att boställenas avkastning helt och hållet eller delvis skulle
kunna av församlingarnas disponeras, ansåge sig departementschefen ej
kunna tillstyrka. A issa av dessa boställen, och enligt vad upplyst blivit
just de största, hade blivit upplåtna av enskilda personer, vilkas dispositioner
icke finge rubbas, och vad de övriga beträffade, saknades åtminstone efter
föreliggande utredning anledning antaga, att något enda av dem skulle
lämna någon avkastning utöver eller ens uppgående till vad som erfordrades
för klockarens nödtorvtiga avlönande. Däremot funnes icke någon
betänklighet vid att boställets avkastning på det sätt inginge i regleringen,
att sedan dess belopp noggrant uppskattats, församlingen endast tillskott
vad därutöver erfordrades för beredande av skälig avlöning åt klockaren,
naturligtvis under förutsättning att icke särskilda vid boställets upplåtande
fiista villkor innefattade hinder för ett sådant förfarande.

Det i överensstämmelse med dessa grunder uppgjorda, riksdagen underställda
förslaget godkändes ej av riksdagen, men frågan upptogs ånyo
i anledning av väckta motioner vid 1883 års riksdag, som antog ett i
huvudsak därmed överensstämmande förslag, dock med uteslutande bl. a.
av föreskrifterna om tjänsteinnehavarens och pastors besvärsrätt samt om
lönens bestämmande till viss del i spannmål.

Gällande åt
löningsbesiämnieher.

124 Avlöningsförhållanden.

Uti sin underd. skrivelse anförde riksdagen, att den velat göra regleringen
av klockarlönerna såväl i stad som å landet till eu kyrkostämmosak
såsom varje annan, endast med några få vägledande stadganden. Härav
följde, att särskild besvärsrätt, utöver vad i allmänhet gällde beträffande
kyrkostämmobeslut, icke bort lämnas. Man torde kunna med lull tillförsikt
åt församlingarna överlåta att själva handhava denna angelägenhet lika
val som anordnandet av den övriga eller lägre kyrkobetjäningens avlönande,
beträffande vilket icke veterligen försports någon klagan eller något missbruk.
Skulle någon församling sätta klockarlönen allt lör lagt, bestraffade
detta sig själv, i det att församlingen då ej finge någon klockare, och eu
lämplig förhöjning torde vid sådant förhållande ej utebliva. Det syntes ej
heller kunna anses för församlingarna nog betryggande att åt myndigheter,
som ofta ej närmare kände de växlande förhållanden i de särskilda orterna,
överlåta att, oberoende av . församlingarnas beslut, bestämma, vad i lön
skulle bestås klockaren, enär därför helt och hållet saknades objektiva
grunder och avgörandet sålunda skulle komma att ytterst bero på myndigheternas
subjektiva omdöme. Någon särskild besvärsrätt syntes även vara mindre
behövlig, då regleringen icke skedde för viss tid, utan när som helst pa
yrkande av löntagare eller löngivare kunde ändras, redan av löntagare
förvärvad rätt naturligen oförkränkt. De så olika förhallandena i skilda
orter av vårt land manade ock till att icke genom särskilt stadgande binda
eu församling för viss tid vid eu gång beslutad reglering, som måhända
inom kort kunde befinnas olämplig.

I enlighet med det sålunda av riksdagen och kyrkomötet antagna förslaget
föreskrevs i förordningen d. 2 nov. 1883 angående allmänt ordnande
av klockamas löneinkomster bl. a.: Yarje kyrkoförsamling, där klockarens
löneförmåner icke redan blivit ordnade i full överensstämmelse med de i
förordningen stadgade grunder, skulle före 1880 ars utgång a kyrkostämma
verkställa sådan lönereglering. Den klockaren tillkommande lön borde bestämmas
i skäligt förhållande till omfattningen av hans tjänstegöromal samt
beräknas så, att alla offer och avgifter för särskilda förrättningar skulle
upphöra. Klockaren skulle bibehållas vid bostad och jord, som kunde
vara honom på lön anslagen, dock att förmånen av bostaden och avkastningen
av jorden finge i lönen inberäknas, så vitt hinder ej mötte av särskilt
meddelade föreskrifter. Vad utöver förmån och avkastning av sistnämnda
slag till klockares avlöning erfordrades, skulle sättas och utgå i
penningar. Den till klockare i penningar utgående lönen skulle a\ församlingen
sammanskjutas efter de grunder, som för kommunalutskylders

Avlöningsförhållanden. \ 25

utgörande i allmänhet vore stadgade. Härjämte meddelades föreskrifter
om tiden för lönereglerings tillämpning och om behandlingen av helgonskyld,
som inginge bland klockares löneförmåner.

Under det tidigare i regel å landet klockarlönerna utgått efter grunder,
som under privilegieskydd varit oberoende av församlingarnas beslut,
hade sålunda genom nämnda förordning lönernas bestämmande, liksom tidigare
delvis i städerna, överlämnats åt församlingarnas eget bestämmande,
utan att, på sätt från början ifrågasatts, några garantier för missbruk från
församlingarnas sida införts. Detta gäller fortfarande klockarbefattning,
som ej är förenad med folkskollärartjänst. För förenade klockar- och folkskollärartjänster
däremot bär genom kungörelsen d. 4 maj 1894 införts
en förprövning av domkapitlet, som jämväl skall avse löneförmånernas tillräcklighet1).

1883 års förordning avsåg endast klockarnas, ej organisternas löneförmåner.
Enligt 24 kap. 30 § kyrkolagen skall väl organisten uppbära särskild lön,
varom han och församlingen överenskomma, och har sedermera bestämts,
att denna lön liksom klockarlönen skall sammanskjutas efter de grunder,
som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro stadgade, men hava
särskilda bestämmelser ej meddelats angående avlöningens belopp, ej heller
garantier införts till skydd för missbruk från församlingarnas sida med undantag
för det fall, att befattningen skall förenas med folkskollärartjänst,
då domkapitlet bar en liknande förprövningsrätt, som ovan angivits beträffande
klockare1). I sin underd. skrivelse år 1883 både riksdagen
framhållit, att i församling, varest organistbefattning vore med klockarbefattning
förenad, det alltid stode församlingen öppet att härå vid reglering
av den ena eller andra lönen fästa det avseende, som med gällande bestämmelser
vore förenligt.

Beträffande kyrkosangares avlöning hava särskilda bestämmelser ej
meddelats.

Efter utfärdande av 1883 års förordning verkställdes den följande
tiden löneregleringar för klockarna i flertalet församlingar, vilka regleringar,
där klockarbefattningen var förenad med organist- och kyrkosångarbefattning,
i regel avsågo jämväl sistnämnda befattningar, med eller utan angivande
för desamma av särskilda avlöningsförmåner. Genom tid efter
annan meddelade nya beslut hava emellertid dessa löneregleringar i ett
stort antal fall efterträtts av nya sådana eller oek underkastats större eller
mindre förändringar.

) Se f. 5.

12G Avlöningsförhållanden.

Lone■ och Särskilt hava sådana förändringar i ganska stor omfattning inträffat,

ids)till efter det pastorsämbetena lämnat de uppgifter, vilka legat till grund för
lägg- den år 1917 tryckta tab. A. På grund av framställningar från organistocli
kantorsföreningarna och en del domkapitel samt framför allt med föranledande
av den vädjan, K. M:t efter hemställan från kyrkomötet*)
d. 22 juli 1918 riktade till församlingarna att bereda klockare, organister
och kantorer (kyrkosångare) krigstidstillägg, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som stadgats beträffande andra med dem jämförliga tjänstemannagrupper,
hava församlingarna, enligt vad tab. M och X utvisa, till lättande
av dvrtidens tryck beviljat bemälda befattningshavare lönc- eller
krigstids (dyrtids)tillägg till ganska avsevärda belopp.

Summa avlö- Enligt tab. A och F utgjorde år 1917 den sammanlagda avlöningen
”gångar'' för klockar-, organist- och kantors (kyrkosångar) befattningarna 1,410,978
kr. 71 öre, därav kontant lön (inbegripet personliga lönebidrag) 1,170,868
kr. 81 öre, värdet av fri bostad, beräknad årlig hyres- eller bostadsersattning
53,512 kr. 50 öre, nettoavkastning av boställen eller boställsjordar
176,931 kr. 40 öre samt inkomst av andra naturaförmåner (vedbrand
m. in.) 9,666 kr. Av dessa belopp utgingo till 570 befattningar, ej
förenade med lärartjänst, 738,987 kr. och till 1,856 befattningar, förenade
med sådan tjänst, 671,991 kr. 71 öre. Enligt tab. M och X hava församlingarna
därefter, såvitt inkomna uppgifter utvisa, i löne- och krigstids
(dyrtids)tillägg anvisat 532,870 kr., därav lönetillägg 148,272 kr. och
krigstids (dyrtids) tillägg 384,598 kr. Den sammanlagda avlöningen år 1919
torde därför, bortsett från bostadsförmånernas ökade värde, kunna beräknas
uppgå till 1,943,849 kr., därav för befattningar förenade med lärartjänst
1,067,842 kr. och för befattningar ej förenade med sådan tjänst 876,007 kr.
Avlöningstill- De i tab. A kol. 15, 16 och 17 upptagna löneförmånerna, eller cirka V7 av
olilfal™aS avlöningssumman, härflyta till större delen från klockare, organister eller

g kantorer (kyrkosångare) anslagna bostads- eller boställs förmåner, för vilka
närmare redogöres i följande avdelning. Det återstående avlöningsbeloppet
är kuvudsaligen att hänföra till följande inkomstkällor:

a) statsbidrag,

b) bidrag av enskilda,

c) avkastning av donationsfonder,

d) anslag ur kyrkokassa,

e) församlingsavgifter (eller naturabidrag) av de skattskyldiga.

’) Se kyrkomötets skrivelse cl. 20 juni 1918.

Avlöningsförhållanden. 127

a) Statsbidrag. Bortsett från de friheter, viika beviljats för eu del
kloekarboställen *), är det endast i ett fåtal fall, då ej för viss, kronan tillhörig
fastighet beräknade bidrag av statsmedel för beständigt (t. ex. ersättningar
för indragna ränteanslag) eller tillsvidare (i Södra Finnskoga från
anslaget till pedagogier och folkskolor) anvisats till klockares etc. avlöning.

b) Bidrag av enskilda. Att lönen eller viss del därav efter frivilligt
åtagande erlägges av enskilda är huvudsakligen fallet beträffande befattningshavare,
anställda vid andra kyrkor än församlingskyrkor, särskilt
brukskyrkor, men förekommer dock en del fall, då även för befattningshavare
vid församlingskyrka bidrag till lönen (särskilt för ledande av kyrkokör)
lämnas av enskild.

c) Avkastning av donationsfonder. I åtskilliga församlingar hava efter
hand större eller mindre donationer givits till förbättrande av klockarens
eller oftare organistens lönevillkor. I några fall tillfaller avkastningen av
donationen befattningshavaren för visst uppdrag, t. ex. för tjänstgöring vid
ottesång juldagen, såsom sångledare etc. I Yallerstad avser donationen
änka efter organist, men äger, om sådan ej finnes, organisten uppbära
räntan. I Kyrkås och Tådene utgör räntan å donationen befattningshavarens
enda och i Yästerhejde hans huvudsakliga avlöning. I en del fall
utgår befattningshavarens hela avlöning som organist ur donationsräntan.
I S tigsjö skall räntan tillfalla befattningshavaren såsom en tillökning i den
lön, som av församlingen för honom stipulerats. I Kyrkås har såsom villkor
för donationen uppställts, att befattningen skall förenas med skollärarbetättning
samt att de förenade tjänsterna endast må innehavas av manlig
sökande. I andra fall synes en förutsättning för donationen hava varit,
att befattningen ej må förenas med skollärareänst. Avkastningen av
donationsfonderna växlar mellan 2 kr. 50 öre och 500 kr. samt utgör i
It fall 50 kr. eller därunder, i ett 90, i 6 100—300 samt i 5
300—500 kr. I ett distrikt utgår donationsbeloppet ur arrendemedel
för eu till kyrkan donerad fastighet. I några fall är det tveksamt, om
eller till vilken del donationen skall anses avse klockar- och organistbefattningen
eller den därmed förenade skollärarbefattningen.

d) Anslag ur kyrkokassa. I cirkuläret d. 29 okt. 1886 lämnas närmare
anvisningar om de ändamål, för vilka enligt församlingens eget beslut
kyrkokassas medel få användas. Däribland upptagos ej avlöning av
klockare eller organist, och synes även det för Skåne, Halland, Blekinge
och Bohuslän utfärdade cirkuläret d. 21 nov. 1892 utgå från, att där i

Statsbidrag.

Bidrag av
enskilda.

Avkastning
v donations
fonder.

Anslag ur
kyrkokassa.

Se 8. 173.

128

Avlöningsförhållanden.

(lossa landskap anslag härför förekommit, desamma endast skulle få utgå,
till dess annorlunda kunde bliva bestämt. Särskilt i Lunds stift lämnas
dock fortfarande för ändamålet, med eller utan vederbörligt tillstånd, i åtskilliga
distrikt bidrag ur kyrkokassa, liksom och från sådan kassa stundom utgår
anslag för kyrkokör o. dyl. Härmed jämförliga äro de anslag, som i
vissa domkyrkoförsamlingar efter fastställda stater eller särskilda beslut av
domkyrkors medel utgå till ifrågavarande befattningshavares avlöning.
Domkyrkokapellmästaren i Lund avlönas helt av domkyrkans medel.
Församlings- e) Församlingsavgifter (eller natur ({bidrag) av de skattskyldiga,

avgifter. Bortsett från det fåtal fall, då ny lönereglering enligt 1 883 års förordning

ej ännu trätt i kraft, utgår avlöningen från distriktet i regel i penningar
och uttaxeras enligt de för kommunalutskylder i allmänhet gällande grunder,
med iakttagande av de för dissenters givna särskilda bestämmelser.

I en del distrikt är dock lönen eller viss del därav fortfarande satt i spannmål,
som vanligen löses efter markegångspris. Undantagsvis är, särskilt
för organist, lönen bestämd till visst belopp per fyrk1) eller för varje
mantalsskriven person.

Ut debit er in- I 24 distrikt (se tab. II) sker ingen utdebitering till klockares, organisters

gens storlek, 0(.b kantorers (kyrkosångares) avlöning, beroende i två fall på förefintligheten
av donation i penningar, men i regel därpå, att inom distriktet finnes boställe,
vilket anslagits såsom befattningshavarens enda avlöning. I återstående
2,228 distrikt växlar utdebiteringen för 100 kr. beskattningsbar
inkomst från 0,3 öre (Gellivare) till 168,6 öre (Lillkyrka). I 53 fall överstiger
utdebiteringen 80 öre, och utgör 80—90 öre i 11, 90—100 i 17,
100—110 i 9, 110—120 i 9, 120—130 i 1, 140—150 i 3, 150—160
i 2 samt 168,6 öre i ett. Där utdebiteringen ej uppgår till högre belopp än 80
öre, utgör den 70—80 öre i 28 distrikt, 60—70 i 54, 50—60 i 90,
40—50 i 185, 30—40 i 285, 20—30 i 461, 10 — 20 i 577 samt 1—10
öre i 495. I sistnämnda 495 distrikt, där utdebiteringen ej överstiger
10 öre, utgör den lägre än 1 öre i 6 distrikt, 1—2 i 20, 2—3 i 28,
3—4 i 51; 4_5 i 60 samt över 5 i återstående 330 distrikt. Av ovanstående
framgår, att utdebiteringen i 746 distrikt utgör mellan 20 40

öre, samt att den i 1,156 eller mer än hälften uppgår till över 20 öre
och i 1,733, alltså mer än trefjärdedelar, till över 10 öre.

Beskattnings- Den beskattningsbara inkomsten växlar betydligt, från 11,158 till
bär inkomst. 47)653 850 kr (se tab H); och utgör 50,000 kr. eller därunder i -321 distrikt,

1) I Gullholmen uppgick med anledning därav år 1918 den till 644 kr. beräknade organistlönen
till 2,097 kr. 38 öre.

Avlöningsförhållanden. 129

50 — 150,000 i 806, 150—300,000 i 443, 300—500,000 i 254, 500—
1,000,000 i 209 samt över 1,000,000 kr. i 219. De 53 fall, då utdebiteringen
överstiger 80 öre, förekomma alla i små församlingar med beskattningsbar
inkomst av högst 50,000 kr. I de 357 distrikt, där utdebiteringen
år högre än 40 men ej uppgår till 80 öre, överstiger, med undantag
allenast för 9 distrikt, den beskattningsbara inkomsten ej 150,000 kr.

Yad invånarantalet angår, utgör det högst 500 i 287 distrikt, 501—

1,000 i 553, 1,001 — 1,500 i 442, 1,501—2,000 i 245, 2,001—2,500 i
168, 2,501—3,000 i 138, 3,001—4,000 i 143, 4,001—5,000 i 77,
5,001- -10,000 i 144 samt över 10,000 i 75. I de distrikt, där invånarantalet
ej överstiger 1,500, växlar utdebiteringen på 100 kr. beskattningsbar
inkomst betydligt. I 990 distrikt med över 1,500 invånare är utdebiteringen
högre än 20 öre endast i 199 (60—70 öre i ett, 40—50 i
30 40 i 44 och 20—30 i 145). I 219 distrikt med över 5,000 invånare
är utdebiteringen högre än 10 öre i 29 distrikt samt över 20
allenast i 7.

Yad lönen för de särskilda klocka)--, organist- eller kantors (kgrkosångarjbefattningarna
angår, utgår den enligt tab. G med belopp, växlande
i alla gradationer mellan 12 kr. 50 öre och 5,200 kr. Av samtliga
2,426 befattningshavarna hava 71 (därav 57 anställda vid egentliga
församlingskyrkor) under 100 kr., 1,266 eller mera än hälften under 400 kr.,
800 400 till 1,000 kr. samt endast 360 (därav 156 anställda i distrikt,
vari stad ingår) 1,000 kr. eller däröver.

För 1,856 befattningshavare, vilkas tjänst är förenad med skollårartjänst,
utgår lönen med belopp, växlande mellan 25 och 3,400 kr. Av
dessa hava 46 (därav 36 anställda vid egentliga församlingskyrkor) under
100 kr., 1,140 under 400 kr., 686 400 till 1,000 kr. och endast 30
(därav 10 anställda i distrikt, vari stad ingår) 1,000 kr. eller däröver.

hör 570 befattningshavare, vilkas tjänst ej är förenad med skollärartjänst,
utgår lönen med belopp, växlande mellan 12 kr. 50 öre och 5,200
kr. Av dessa hava 25 (därav 21 anställda vid egentliga församlingskyrkor)
under 100 kr., 126 lägre än 400 kr., 240 lägre än 1,000 kr.
samt 330 1,000 kr. eller däröver (därav 146 anställda i distrikt, vari
stad ingår). Av sistnämnda 330 befattningshavare hava 16 1,000 kr.,
103 1,001 till 1,500 kr., 86 1,500 till 2,000 kr., 42 2,000 till 2,500
kr., 41 2,500 till 3,000 kr. samt endast 42 3,000 kr. eller däröver.

Lönerna växla betydligt i olika stift. Under det t. ex. i Luleå stift
av 46 befattningshavare, vilkas tjänst är förenad med lärartjänst, endast

. 17 — K lockar utredning c ». AM. i.

Invånarantalet
och dess
förhållande
till utdebiteringen.

Lönen för
särskilda be
fattningar.

130 Avlöningsförhållanden.

12 hava lägre lön än 400 kr., hava i Visby stift samtliga 78 innehavare
av med lärartjänst förenade klockar- etc, befattningar lägre lön, därav 10
under 100 kr., 25 100 till 150 kr., 29 150 till 200 kr., 10 200 till
250 kr., 3 250 till 300 kr. och endast en 300 kr. I Skara stift med
300 befattningshavare, vilkas tjänst är förenad med lärartjänst, hava endast
30 .400 kr. eller däröver, 22 lägre än 100 kr., 50 100 till 150 kr.,
41 150 till 200 kr., 61 200 till 250 kr., 36 250 till 300 kr., 39 300
kr. samt 22 301 till 400 kr. Liknande växlingar förekomma även bland
befattningshavare, vilkas tjänst ej är förenad med skollärareänst, och är
det särskilt anmärkningsvärt, att ett så stort antal av dessa senare hava så
låg lön, att det är tydligt, att befattningen ej avsetts skola för innehavaren
vara annat än en bitjänst. Erinras må ock, att av 330 hithörande
befattningshavare med lön av 1,000 kr. eller däröver 244 äro anställda
inom Lunds och Göteborgs stift samt Stockholms stad.

Vad städerna angår, är i de 35 fall, då befattningen är förenad
med lärartjänst, lönen lägre än 400 kr. i ett distrikt, 400 till 1,000 kr.
i 25 samt uppgår endast i 9 distrikt till 1,000 kr. eller däröver.

I de 171 distrikt, däri stad ingår och befattningen ej är förenad med
lärartjänst, är lönen lägre än 400 kr, i 7 samt 400 till 1,000 kr.
endast i 18 distrikt. I återstående 146 distrikt uppgår lönen till 1,000
kr. eller däröver (i 95 till 2,000 kr. eller däröver).

Vad ovan anförts om lönernas belopp, äger i huvudsak tillämpning
jämväl i det fåtal fall, där vid en församlingskyrka klockarbefattning ej
inrättats utan endast organist- och kantors(kyrkosångar)befattning eller endera
av dessa befattningar.

Där särskilda befattningshavare anställts vid andra gudstjänstlokaler
än församlingskyrkor, äro väl löneförhållandena mera växlande, men om än
i en del fall lönerna för dylika befattningshavare äro synnerligen låga, äro
dock många i löneavseende fullt jämnställda med befattningshavare vid egentliga
församlingskyrkor.

Där, på sätt oftast är fallet, klockar- och organistbefattningarna äro
förenade, har i många fall fastställts en gemensam lön, men i allmänhet har
dock, särskilt där befattningarna äro förenade med lärartjänst och föreningen
varit föremål för myndighets prövning, särskild lön bestämts för vardera
befattningen. Den för organistbefattningen i så fall avsedda lönen
växlar betydligt, och är även förhållandet mellan klockar- och organistlönerna
synnerligen växlande. I flertalet fall är organistlönen väl högre

Avlöningsförhållanden. 131

än klockarlönen, men i många lika med denna eller lägre, ofta mycket
lägre. Det senare är särskilt fallet i församlingar med klockarboställen,
vilkas avkastning ansetts lämna tillräcklig lön för den gemensamma befattningens
innehavare, varför allenast pro forma en ringa organistlön anslagits
(i ett fall 10 kr.). Ofta synes fördelningen av lönen mellan de
olika befattningarna hava skett slumpvis. För kyrkosångar (kantors)-befattningen, där den är förenad med klockar- eller organistbefattning, har
i allmänhet, särskilt å landsbygden, ej fastställts särskild avlöning. Där
så skett, synes emellertid avlöningen oftast vara ganska ringa, i regel
lägre än organistlönen.

I 200 distrikt äro för klockar-, organist- eller kantors (kyrkosångar) sysslorna
vid en kyrka anställda särskilda befattningshavare. I de distrikt, däri
stad ej ingår, synes den sammanlagda lönen i allmänhet ej väsentligen
överstiga, vad som kan antagas hava skolat beviljas, därest befattningarna
innehafts av en person. I 90 dylika distrikt utgör för de särskilda befattningshavarna
lönen 400 kr. eller däröver endast i 17 fall samt lägre
än 200 kr. i 53. I distrikt, däri stad ingår, synes fördelningen av tjänsterna
på flera innehavare däremot i regel hava medfört ej oväsentligt ökade utgifter
för befattningarnas uppehållande. I 110 dylika distrikt utgör lönen
för de särskilda befattningshavarne i 87 fall 1,000 kr. eller däröver, i 22

1,000 till 2,000 kr., i 35 2,000 till 3,000 kr. samt i 27 3,000 kr.
eller däröver.

• Yad angår medeltalsinkomsten för klockar-, organist- och kantars (kyrkosångar
)hefältning ärna, framgår av tab. F, att den utgör 581 kr. 61 öre,
växlande mellan 172 kr. 57 öre i Visby stift och 2,431 kr. 9 öre i Stockholms
stad, samt att den är lägre än 300 kr. i 2 stift (Visby och Skara),
394 kr. 56 öre i ett (Härnösands), 400 till 500 i 4 (Växjö, Karlstads,
Linköpings och Uppsala), 500 till 600 i 2 (Strängnäs och Luleå), 602 kr.
80 öre i ett (Västerås), 720 kr. 19 öre i Göteborgs, 1,149 kr. 40 öre i
Lunds stift och 2,431 kr. 9 öre i Stockholms stad.

För befattningar eg förenade med lärartjänst utgör medeltalsinkomsten
1,296 kr. 49 öre, växlande mellan 245 kr. 94 öre i Visby stift och

2,470 kr. 45 öre i Stockholms stad, samt är lägre än 300 kr. i ett

stift (Visby), 300—1,000 kr. i 5 (Luleå, Skara, Karlstads, Växjö och
Härnösands), 1,000 till 1,500 i 5 (Uppsala, Linköpings, Västerås, Strängnäs
och Göteborgs), 1,516 kr. 26 öre i Lunds stift och 2,470 kr. 45 öre

i Stockholms stad.

För befattningar förenade med lärartjänst utgör medeltalsinkomsten

Meddtalsin komsten.

Ålderstillägg,

personliga

lönetillägg.

Antal gxidstjänsttillfällen.

132 Avlönin gsförhållanden.

362 kr. 6 öre, växlande mellan 143 kr. 41 öre i Visby stift och 1,565
kr. i Stockholms stad, samt är lägre än 300 i 2 stift (\ isby och Skara),
300 till 400 i 5 (Växjö, Härnösands, Karlstads, Linköpings och Göteborgs),
400—500 i 4 (Uppsala, Lunds, Strängnäs och Västerås) samt 569 kr. 22
öre i Luleå stift och 1,565 kr. i Stockholms stad.

Endast i ett mindre antal fall, företrädesvis i Stockholm och vissa
andra större städer, hava lönerna bestämts på sådant sätt, att befattningshavaren
efter viss tids tjänstgöring tillförsäkrats bestämda ålder stillägg, varvid
såväl antalet ålderstillägg (1—4) som deras storlek (50—500 kr.) betydligt
växlat. I stället hava i ett stort antal församlingar befattningshavarna
efter viss tids tjänstgöring såsom uppmuntran i tjänsten tillerkänts
personliga lönetillägg, ofta till ej obetydliga belopp.

Vid lönernas bestämmande måste naturligtvis ej ringa vikt fästas vid
det antal gudstjänsttillfällen, vid vilka befattningshavaren har att medverka.

Huvudregeln torde väl vara, att han — bortsett från ottesångsgudstjänster,
nattvardsgångar o. dyl. — har att var sön- och helgdag tjänstgöra
endast vid en gudstjänst, sålunda vid c:a 60 gudstjänsttillfällen
om året.

I ej så få fall förekomma emellertid för befattningshavaren duplikation
eller tripplikation mellan olika kyrkor1), och hållas särskilt i flertalet
städer, men i vissa fall även å landsbygden i församlingskyrkan jämte
högmässogudstjänst2) aftonsångs- eller andra gudstjänster, så att befattningshavaren
har att var sön- och helgdag eller var vecka medverka vid 2—4,
undantagsvis vid ännu flera gudstjänsttillfällen3).

Å andra sidan har i många distrikt befattningshavaren ej tjänstgöring
var sön- och helgdag. Efter lämnade uppgifter skulle detta vara fallet
med 294 befattningshavare, därav 158 i Skara stift. Av dessa, därav c:a
''/io äro anställda vid särskilda kapell eller gudstjänstlokaler, tjänstgöra 6
å 2 till 10 sön- och helgdagar om året, 14 å 10 till 14, 4 å 15 (en av

’) Se s. 12 f.

2) Undantagsvis förekomma även dubbla högmässor.

8) I Lunds domkyrka förekomma sålunda efter lämnad uppgift årligen c:a 11 ottesångsgudstjänster,
48 skriftermål med nattvardsgång, 60 högmässogudstjänster, 60 aftonsångsgudstjänster, 90 veckogudstjänster
(däri inräknade 6 konfirmationer samt jul- och nyårsaftonböner), 3 prästsällskapsgudstjänster
och prästvigningar, 1 rådstuvurättspredikan och 184 morgonböner, sålunda sammmanlagt 467
gudstjänsttillfällen eller nära 9 i veckan. Härtill komma 20 begravningar och 6 bröllop i domkyrkan
samt omkring 160 begravningar i kyrkogårdens kapell. För Växjö uppgives, att i domkyrkan årligen
hållas 10 ottesångsgudstjänster, 63 högmässor, 63 aftonsångsgudstjänster, 14 ungdomsgudstjänster, 19
bibelförklaringar, 9 passionspredikningar, 7 katekesförklaringar samt c:a 25 skriftermål, sålunda 210
gudstjänsttillfällen eller mera än 4 i veckan.

133

Avlöningsförhållanden.

fyra), 1 å 16 till 20, 20 å 20 (eu av tre), 12 å 21 till 30, 91 å 30
(varannan), 12 å 31 till 40, 51 å 40 (två av tre), 5 å 41 till 45, 29 å
45 (tre av fyra), 29 å 46 till 50, 5 å 50 (fem av sex) samt 15 å 51
till 60. I samband med de nu pågående prästlöneregleringarna torde emellertid
i många av de fall, där befattningshavaren ej för närvarande tjänstgör
varje sön- och helgdag, ändring härutinnan komma att inträda. Där sådan
ändring redan skett, har i en del fall lönetillökning tillerkänts befattningshavaren.

Vid den ovan gjorda beräkningen av inkomsterna för de särskilda Inkomsternas
befattningshavarna och deras medeltalsinkomst har hänsyn endast tagits till ber''iJening.
de i tab. A kol. 14—18 införda beloppen, utgörande de i vederbörlig
ordning bestämda löneförmånerna i penningar eller naturaförmåner jämte
nettoavkastningen av boställe (bostad) eller boställsjord, sådana de år 1916
beräknades, med avdrag allenast för sådana fall, då befattningshavaren av
sin lön haft att bekosta biträde i kyrka, där han ej själv kunnat tjänstgöra,
eller orgeltrampning, eller då i nettoavkastningen av boställe inräknats
ersättning för skjuts med visst belopp.

Däremot har hänsyn ej tagits till övriga belopp, som i tab. A kol. Avbränningar
19 upptagits såsom avbränningar å lönen. Dessa utgöra huvudsakligen ** *imm•
dels av befattningshavaren utgivna ersättningar till substitut, kyrkvaktare
eller annat biträde för sådana honom i tjänsten åliggande göromål, som han
eg velat eller på grund av annan honom åliggande tjänstebefattning ej kunnat
själv f ullgöra, dels skjutsersättning vid duplikation el. dyl. eller då befattningshavarens
bostad är avlägse belägen från kyrkan. Då dylika ersättningar
till biträde väsentligen äro beroende på befattningshavarens personliga
förhållanden, hava de ej ansetts böra avräknas vid angivande av
den med befattningen förenade egentliga lönen. Däremot skulle rätteligen skjutsersättningen
hava avdragits. Endast i ett fåtal fall har emellertid den
faktiska skjutskostnaden uppgivits utan i regel en beräknad skjutskostnad,
vid vars angivande man oftast synes hava utgått från att kantor skulle
bekosta särskild skjuts och ej åka med pastor, varför den i många fall
upptagits orimligt högt och till belopp, som ej heller alltid stå i relation
till våglängden mellan kyrkorna eller skjutskostnaden i orten. I 167 fall,
där skjutskostnaden uppgivits, utgör den lägre än 50 kr. endast i 12, 50
till 100 i 37, 100 till 200 i 66, 200 till 300 i 39, 300 till 400 i 5,

400 till 500 i 4 samt 500 eller däröver i 4, därav 500 i ett, 528 i ett,

625 i ett och 752 i ett fall med löner av resp. 960, 1,458, 1,150
(850) och 2,170 kr. T allmänhet torde för närvarande huvudregeln vara

134 Avlöningsförhållanden.

att klockaren åker fritt med pastor eller, för att få åtfölja pastors skjuts,
allenast erlägger visst mindre belopp. Där klockaren själv bestrider skjuts,
vilket särskilt är fallet, då han har jordbruk med hästar, är det i regel
ordnat så, att han skjutsar var tredje, undantagsvis varannan gång. I ett
fall framhålles särskilt, att skjutskostnaden angivits under förutsättning,
att befattningshavaren åker tillsammans med pastor och kör var tredje
sön- eller helgdag. I några fall uppgives, att på grund av det korta avståndet
skjuts ej erfordras, eller att befattningshavaren cyklar, om han ej
får åka fritt med pastor. Från många håll har framhållits, att sedan ny
prästlönereglering efter 1910 års lag ägt rum, klockaren ej vidare kan påräkna
fri skjuts med pastor, då denne numera ej har att tillgå egen skjuts.
Inkomster De i kol. 21 upptagna ersättningarna från församlingarna för sör pling

ärna för ^^a uPP^ra9 * tjänsten (för ledning av kyrkokör, nattvards- eller skolsärskilda
barns undervisning i sång, skrivbiträde å pastorsexpeditionen, vård av
Vtjänsten * kyrkogård eller arkiv, ringning och klämtning, tornurs skötsel, städning
etc.) utgöra väl för befattningshavarna eu ganska väsentlig ökning i deras
inkomst, men desamma hava ej ansetts böra medtagas vid beräkning av
den ordinarie lönen, där de ej ingått i löneregleringen, och detta desto
mindre som de i en del fall avse göromål, vilka efter omreglering av klockarinstitutionen
ej torde komma att ingå bland befattningshavarens göromål,
och desamma dessutom ofta visat sig hava en tillfällig natur, i det de
utgå ett år, men ej det följande, erläggas till en befattningshavare, men ej
till hans efterträdare etc.

Vid bedömande av befattningshavarens ekonomiska ställning måste
dock en viss vikt fästas vid möjligheten för honom att från församlingarna
erhålla dylika ersättningar*), och ligger härutinnan ännu större vikt vid
de utsikter, som kunna finnas för befattningshavaren att få ökad inkomst
genom avgifter för enskilda tjänsteförrättningar eller att erhålla avlönade
bisysselsättningar i statens, kommunens eller enskild tjänst.

Ersättning På sätt ovan nämnts, ingingo efter det äldre avlöningssättet bland

tjjänsteforrätt. klockarnas avlöningsförmåner i viss utsträckning avgifter för särskilda förning»-.
rättningar, såsom dop, begravning, vigsel etc. Då under förarbetena till
1883 års förordning ifrågasattes, att detta skulle upphöra, gjordes från en
myndighets sida erinran, att avgiftsfrihet endast borde gälla för förrättningar
i kyrka eller å kyrkogård, men föreskrevs utan avseende därå i

'') Eu del av dessa, särskilt ersättningarna för ledning av kyrkokör och nattvardsbarnens undervisning
i kyrkosång, hava också medtagits vid beräkning enligt tab. P av församlingarnas utgifter
för klockarinstitutionen.

A vlön in gsförhåll anden.

135

1883 års förordning helt allmänt, att avlöningen skulle beräknas så, att
alla otfer och avgifter för särskilda förrättningar skulle upphöra. Någon
motsvarande inskränkning tinnes ej i lag stadgad för organisten, och då
klockar- och organistbefattningarna i stor utsträckning förenats samt den
särskilda tjänst, som vid enskilda förrättningar i kyrka framförallt påkallas,
är organistens, torde väl däri en av anledningarna hava legat till,
att man i såväl praxis som stiftsstadgarna och särskilda instruktioner ofta
givit ovannämnda föreskrift i 1883 års förordning en så inskränkt tolkning
att, om än klockaren(organisten) anses skyldig, åtminstone om han
därom av enskild anmodas eller pastor så finner nödigt, biträda vid sådana
förrättningar som dop, begravning, vigsel etc., det avgiftsfria biträdet
begränsats till sådana förrättningar, vilka äga rum i samband med allmän
gudstjänst, samt till att därvid endast utföra i ritualen föreskriven sång
och musik J). I överensstämmelse därmed har i eu del av stiftsstadgarna
klockaren uttryckligen tillagts rätt uppbära ersättning för biträde vid ovanberörda
förrättningar, där de ej äga rum i samband med allmän (sedvanlig) gudstjänst,
så vida ej annorlunda med församlingen överenskommits, och har i
allmänhet enligt stiftsstadgarna eu motsvarande befogenhet tillagts organisten
2). Av de för särskilda församlingar utfärdade instruktionerna utgå
även åtskilliga från en motsvarande befogenhet till ersättning för klockaren
(organisten3), och synes praxis delvis hava gått i samma riktning.
För över 500 distrikt har uppgivits, att ersättning utgår för förrättningar,
som ej ske i samband med allmän gudstjänst eller å viss för dylika förrättningar
bestämd tid, eller att befattningshavaren åtminstone anser sig
berättigad till sådan ersättning. I en del fall, då ersättning utgår, uppgives
väl, att detta är frivilligt. Befattningshavaren anser sig icke skyldig
vägra mottaga ersättning, om den frivilligt bjudes. Men på frågan, om han
anses hava rätt därtill, har jakande svar lämnats för c:a 400 distrikt,
därav mer än 3/-t på landet. Ofta har därvid åberopats stiftsstadgarnas
föreskrift, med tillägg någon gång, att eu sådan rätt väl förefunnes, men
att den ej begagnades eller kommit ur bruk. Stundom utgöres ersättningen
av församlingen, och har i eu del fall församlingen utöver lönen tillerkänt
befattningshavaren ersättning för avgiftsfritt biträde vid enskilda

’) För Munka Ljungby och Ängelholm föreskrives dock, att kantorn vid jordfästning eller vigsel
i kyrkan utan ersättning skall spela jämväl lämpliga musikstycken vid in- och utgåendet.

’) Se s. 74, 77.

°) Se s. 83. För Landskrona föreskrives, att, oberoende av den vid klockarlönens reglering
gjorda bestämmelsen om upphörandet av alla avgifter för särskilda förrättningar, klockaren-organisten
skall för sådan tjänstgöring vid kyrkliga förrättningar, vartill han av församlingsmedlemmar kallas,
äga bekomma skälig vedergällning, varom de med honom må överenskomma.

Avlönade bisysselsättningar.

Musikaliska

bisysselsätt ningar.

136 *4 vlöningsförhållan den.

förrättningar eller åtminstone vid vissa av dessa, särskilt begravningar i
gravkapell å därför bestämda tider. I eu del städer, någon gång även å
landsbygden, hava för ersättningen taxor fastställts, stundom av kyrkostämma
men vanligen av kyrkorådet. I regel utgår emellertid ersättningen
efter praxis eller överenskommelse. Ersättningens belopp växlar betydligt.
På landet utgör den vanligen 1—5 kr., men stundom erlägges, särskilt
då fråga endast är om sång vid begravning el. dyl., lägre belopp (25 öre
till 1 kr. !). I städerna utgår ersättningen i regel med högre belopp, vanligen
5—15 kr. (stundom med olika belopp till klockare och organist).
I eu del distrikt utgår ersättning endast vid visst slag av förrättningar,
t. ex. vid högtidlig begravning, eller där vid förrättning visst biträde påkallas,
t. ex. orgelspel, utförande av begravningsmarsch etc. Stundom erlägges
ersättning endast av personer ej tillhörande församlingen. Där taxa
fastställts, är den någon gång olika för de senare och för församlingsmedlemmar.
I den taxebestämda ersättningen synes i allmänhet hava inbegripits
utförandet av in- och utgångsstycke!! vid bröllop och begravningar
men ej särskild för högtidligheten avsedd sång och musik, om ersättning
varför överenskommelse ansetts böra träffas med befattningshavaren 2).

Där för enskild förrättning, som ej äger rum i samband med allmän
gudstjänst, skjuts erfordras, synes skjutskostnaden i allmänhet ersättas av
den, som påkallat förrättningen, även om ersättning för den senare ej
äger rum.

Yad avlönade bisysselsättningar angår, har man att skilja mellan musikaliska
sådana och bisysselsättuingar av icke musikalisk art.

Givetvis måste det för den, som tagit musiken till livsuppgift, anses
synnerligen önskvärt, om, i den mån bisysselsättningar erfordras, sådana
kunna beredas av musikalisk art. I ett ej ringa antal fall innehava också
klockarna-organisterna befattningar som t. ex. examinatorer för organister
och kyrkosångare, lärare vid musikkonservatoriet eller musikskolor, musiklärare
vid högre allmänna läroverk, seminarier, realskolor, samskolor, kommunala
mellanskolor, folkhögskolor, högre folkskolor, läroverk för flickor etc.
Men detta gäller företrädesvis befattningshavare i städerna, och även där *)

*) Stundom erlägges visst belopp för uppbärande av lysning på predikstolen.

ä) För Göteborg föreskrives, att det för den i talan bestämda ersättningen åligger organisten
att vid bröllop och begravningar med ett efter högtidlighetens krav lämpat orgelspel beledsaga bröllops-
och begravningsgästernas inträde i och utgång ur kyrkan, samt såväl organisten som kantorn
att utföra de psalmer och liturgiska moment, som enligt ritualen tillhöra akten i fråga. Önskas därutöver
särskild för högtidligheten avsedd sång och musik, bör överenskommelse om ersättning därför
träffas med vederbörande befattningshavare.

A vlöningsjörhålland en. 137

sådana befattningar förekomma, stå de långt ifrån alltid till buds för klockaren-organisten.
Den enda utväg att vinna biinkomster av musikalisk
art, som må förefinnas för flertalet klockare-organister, torde därför i regel
vara meddelande av privat musik- eller sångundervisning, pianostämning
o. dyl., särskilt om man bortser från sådana för eu kyrkomusiker föga tilltalande
sysselsättningar som t. ex. att spela å biografteatrar o. dyl. Men om än i
städer och större samhällen å landet mera avsevärd inkomst på detta sätt
kan beredas, äro utsikterna därtill på landsbygden i övrigt i allmänhet
ganska små. På frågan, om tillfälle förefinnes för befattningens innehavare
att genom privat musik- eller sångundervisning bereda sig några avsevärda
extra inkomster, har nekande svar lämnats för flertalet distrikt,
lör c:a 200 distrikt äro svaren så avfattade att, om än någon inkomst av
dylik art kan beredas, den åtminstone för närvarande är helt obetydlig,
och endast för c:a 200 distrikt, därav nära i stad, har uppgivits, att
kompetent innehavare kan bereda sig avsevärd sådan inkomst. I de fall,
då inkomstens storlek uppgivits, växlar den mellan 50—1,000 kr. för år.
Där befattningen är förenad med skollärartjänst, framhålles i många fall,
att även om möjlighet skulle förefinnas att erhålla privat musik- och sångundervisning,
befattningshavaren ej har tid lämna sådan.

I vida större utsträckning än genom musikaliska bisysselsättningar
synas klockarna-organisterna, särskilt å landsbygden, bereda sig extra inkomster
genom andra uppdrag i statens, kommunens eller enskild tjänst.
I ett stort antal fall innehava de anställningar såsom post- eller telefonstå
tionsföreståndare, pensionsstyrelsens ombud, landstormsområdesbefälhavare,
kontrollörer, ordförande, sekreterare eller kassaförvaltare i kommunalnämnd,
stadsfullmäktiges sekreterare, kassörer i kyrko- och skolråd, uppbördsmän
för prästerskapets avlöning, bibliotekarier, fjärdingsmän, tjänstemän
i banker, brandstodsföreningar eller bolag etc.1). Detta gäller icke endast,
där klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningen ej är förenad
med skollärartjänst, utan kanske i än högre grad, där så är fallet.

för bedömande av den inkomst, som för klockare, organister och kantorer
(kyrkosångare) kan vara att hämta från sådana bisysselsättningar,
vilka i taxeringsavseende äro att hänföra till arbetsanställning, tjänst etc.,
hava 1 9 1G års taxeringslängder genomgåtts för ett större antal befattningshavare.
Under det vid denna tid medeltalsinkomsten utgjorde: för befattningar
ej förenade med lärartjänst 1,29G kr. 49 öre samt för befattningar

'') I några fall är klockaren tillika kyrkvaktare.
IS — Klockarvtredninrien. Afd. 1.

Andra bisysslor.

138 Avlöningsförhållanden.

förenade med sådan tjänst 362 kr. 6 öre eller, med inberäknande av eu
„ medeltalslön som lärare av c:a 1,200 kr., 1,562 kr. 6 öre, synes enligt

taxeringsläugderna medeltalsinkomsten för arbetsanställning, tjänst etc.
hava legat för innehavarna av de förra befattningarna vid omkring 1,600
kr. och för innehavarna av de senare vid omkring 1,800 kr., vadan medcltalsinkomsten
av hithörande bisysselsättningar skulle hava utgjort resp.
304 och 238 kr. Dessa biinkomster äro dock mycket ojämnt fördelade.
Yäl finnas bland befattningshavare, vilkas befattningar äro förenade med
lärartjänst, en del, som hava avsevärda inkomster av bisysslor, men sådana
stå dock ej för flertalet till buds, och detsamma torde även gälla ett
övervägande antal av de klockare, organister och kantorer (kvrkosångare),
för vilka denna befattning utgör huvudsyssla. Vid bedömande av den
angivna medeltalsinkomsten för dessa senare måste särskilt beaktas, att vid dess
uträknande medtagits dels åtskilliga befattningshavare, för vilka klockartjänsten
är eu ren bisyssla, dels ock befattningshavare i städer och större
samhällen å landet, för vilka större möjlighet förefinnes till erhållande av
biinkomster. Även för sistnämnda befattningshavare synas emellertid biinkomsterna
ej vara så höga, som man kunnat antaga. För innehavarna av
c:a 400 befattningar, ej förenade med lärartjänst, vilkas taxeringsuppgifter
genomgåtts, uppgår den taxerade inkomsten för arbetsanställning, tjänst etc.
endast för 91 till 3,000 kr. eller däröver, för 24 till 5,000 eller däröver,
för 17 till 6,000 eller däröver och för 2 till högre än 10,000 (högst
12,100 kr.). Bland dessa befattningar finnas 122, vilkas innehavare hava
lägre dylik inkomst än 1,000 kr. (19 lägre än 500 kr.). Till jämförelse
må nämnas, att för c:a 1,700 befattningar, förenade med lärartjänst, vilkas
taxeringsuppgifter genomgåtts, motsvarande inkomst uppgick för 77 till

3,000 kr. eller däröver, för 3 till 5,000 eller däröver samt för 2 till
högre belopp än 7,000 (högst 8,070 kr.).

Inkomsterna För beräknande av det belopp, vartill inkomster av bisysslor, som ej

1 otHlrtickliga. äro att hänföra till arbetsanställning, tjänst etc., kunna uppgå, finnas ej
erforderliga uppgifter, men även om man tager hänsyn jämväl till dessa,
är det tydligt, att de löner, vilka enligt 1883 års förordning bestämdes, i
ett stort antal fall ej kunna sägas hava motsvarat tjänstegöromålens omfattning
och levnadskostnaderna i orten. Ej sällan skedde vid löneregleringarna
enligt nämnda förordning, framförallt där boställen funnos, ej
oväsentliga nedsättningar i de förut utgående lönerna. Genom tid efter
annan vidtagna nya beslut hava väl på många håll lönerna efter hand
väsentligen förhöjts, i en del fall genom personliga lönetillägg. Särskilt

Avlöningsförhållanden. 139

hava, där befattningarna äro förenade med skollärare’änst, dylika förhöjningar
föranletts av den prövning av löneförmånerna, som ålegat vederbörande
domkapitel. Men i många fall har dylik prövning ej förekommit
eller domkapitlet med hänsyn till församlingens ekonomiska ställning ej
kunnat framtvinga eljest påkallad ökning av lönen, och för de ej med
lärartjänst förenade befattningarna har någon kontroll över löneregleringarna
ej varit föreskriven. I ett stort antal fåll äro därför fortfarande,
särskilt på landsbygden, de ordinarie lönerna alltför små, och detta även
om man bortser från den fördyring, som inträtt på grund av världskriget.

Med hänsyn till krigstiden hava församlingarna numera i stor utsträckning
beviljat särskilda löne eller krigstids(dyrtids)tillägg, för år 1919
uppgående till c:a 38 % av de kontanta lönerna. Detta har dock skett
endast för c:a 3/< av antalet befattningshavare. Såsom skäl för vägran att
bevilja dylika tillägg, där befattningshavaren ej frivilligt avstått därifrån,
hava ej endast åberopats sådana skäl som t. ex. nyligen skedd förhöjning
av lönen, församlingens dåliga ekonomiska ställning, innehav av boställe,
vars avkastning väsentligen ökats under kriget, att lönen vore bestämd i
säd, vars värde stigit, att vid beviljande av lönetillägg för lärartjänsten
hänsyn jämväl tagits till klockarbefattningen etc., utan även omständigheter,
hämtade från befattningshavarens ekonomiska eller personliga förhållanden,
t. ex. att han vore ogift, saknade barn, vore bosatt utom socknen, hade
högt avlönade bisysslor, ej vore examinerad etc. Där tillägg beviljats,
utgå de med synnerligen växlande belopp. I en del fall hava lönerna
fördubblats eller ökats i ännu starkare proportion, och synes man på flera
håll, särskilt i städerna, hava sökt i tillämpliga delar följa de för statens
eller städernas tjänstemän bestämda grunder, varför stundom även grundplåt
och familjetillägg etc. beviljats självständiga befattningshavare. Men
i många fall har ökningen skett allenast med smärre belopp, -som ej på
långt när kunna anses motsvara den inträdda fördyringen. Särskilt i Skara
stift synes man i flera församlingar hava missuppfattat K. M:ts cirkulär
angående krigstidstillägg, såsom avseende endast befattningar förenade med
lärartjänst!).

Genom löne- och krigstids(dyrtids)tilläggen, vilka ofta beviljats ej endast
för år 1919 utan för framtiden eller till dess omreglering av lönen
kan äga rum, hava dock de ekonomiska förhållandena för klockare, organister
och kantorer (kyrkosångare) ej oväsentligt förbättrats. Särskilt

'') Missuppfattningen torde delvis hava fOranletts av domkapitlets cirkulär.

Löne- och
krigstidstillläggen
ojämnt
fördelade.

Ökningen i
medeltalsinkomsien
på
grund av
löne- och
krigstidstillläggen.

140 Avlöningsförhållanden.

gäller detta befattningshavarna i Stockholm och en del andra större städer.
Medeltalsinkomsten har — även bortsett från det ökade värdet, bostadsförmånerna
erhållit, samt från de förmåner, en del församlingar i stället
för lönetillägg berett befattningshavaren, t. ex. genom införande av elektriskt
ljus i bostaden, kostnadsfri semester, ökad ersättning för biträde vid
enskilda författningar etc. — stigit från 581 kr. 61 öre till 801 kr.,
växlande mellan 266 kr. i Visby stift samt 5,099 kr. i Stockholms stad,
och utgör den lägre än 500 kr. endast i två stift (Visby och Skara). För
befattningar ej förenade med lärartjänst har medeltalsinkomsten stigit från
1,296 kr. 49 öre till 1,873 kr., växlande mellan 331 kr. i Visby stift
samt 5,248 kr. i Stockholms stad, och utgör den lägre än 1,000 kr.
endast i två stift (Visby och Luleå). För befattningar förenade med lärartjänst
har medeltalsinkomsten stigit från 362 kr. 6 öre till 472 kr., växlande
mellan 223 kr. i Visby stift samt 1,827 kr. i Stockholms stad,
och utgör den lägre än 400 kr. endast i två stift (Visby och Skara1).

Härvid bör ock erinras om den förbättrade ekonomiska ställning,
som genom 1918 års lärarlönereglering beretts innehavare av klockar- ete.
befattningar förenade med lärartjänst.

'') Jfr s. 131 f.

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

141

Boställs- eller bostadsförmåner (hyresersättning).

1. Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

Ehuru våra äldre rättskällor ej inneköllo föreskrifter därom, att Gamla
klockaren skulle förses med boställe eller bostad, synes dock i ett stort Före

antal församlingar i gamla Sverige redan tidigt åt honom hava beretts dy- ’
lik boställs- eller åtminstone bostadsförmån, och torde denna ofta ej hava varit
oansenlig. År 1457 hölls lagting i klockargården i Mora, år 1472 i
Husaby klockargård. Där boställe med jord innehades av klockaren, torde
det ofta hava varit kyrkan tillhörig fastighet eller prästerskapet anslagen
landboegendom, som utan eller vanligen mot erläggande av sedvanlig landboprestation
upplåtits till honom, men förekomma åtskilliga uppgifter, utvisande
att under medeltiden jordar av socknemännen blivit åt klockaren anskaffade
genom köp eller på annat sätt1) eller av enskilda till honom donerats2).

\''id reformationen ansågs väl klockaren fortfarande behövlig för de Efter refor
sysslor, han förut innehaft, men synes vid reduktionen av prästerskapets mationen till
och kyrkornas egendomar undantag ej hava gjorts för de utav dessa egendomar,
vilka med eller utan avgäld innehafts av klockarna, och torde reduktionen
även hava kommit att i viss- utsträckning omfatta till klockare
av socknemännen anskaffade eller av enskilda donerade boställen3). I
förteckningarna över indragna kyrko- och präst-(prebende-, klosters-, kanik-)landbor
förekomma i ett stort antal socknar fastigheter, som innehafts
av klockare, någon gång utan avrad (»giör ther inthet utliaff»), men
vanligen mot avrad och andra landboprestationer till kyrkan eller till
prästen eller till båda. De sålunda till kronan indragna fastigheterna upptogos
väl i allmänhet även efter indragningen i jordeböckerna med anteck- * *)

*) Enligt ett brev av år 1348 hade eu vret vid kyrkan köpts av Tärna sockens egna medel till
klockarens hjälp och underhåll.

’) År 1331 gav fru Ramborg,, Israelsdotter 2 öresland i Berga till klockaren i Västeråker för att
han skulle ringa till själamässor. År 1291 hade Nils Rafvaldersson till evärdlig ägo givit vissa jordar
till Asbo kyrka åt dem, som tände ljus och ringde klockorna till jungfru Mari® lov och för hans
faders själ.

*) Se t. ex. Västeråker.

142 Boställs- eller bostadsförmåner.

ningen klockarens, klockarbol el. dyl., och klockarna fingo fortfarande innehava
en del av dem, vanligen mot ränta till kronan, i vilken ränta, där
avgift utgjorts till kyrkan eller prästen, denna med eller utan förändring
ingått. Men flertalet upphörde att besittas av klockarna, och synes, i den
mån de ej, på sätt i många fall tidigt skett, inlagts under prästborden
eller eljest anslagits till prästerskapet, efter hand hava kommit i enskild
besittning, såsom ock bestyrkes av det stora antal i enskild besittning
varande fastigheter, vilka ännu kallas klockargårdar o. dyl. Det torde
därför kunna sägas, att den närmaste tiden efter reformationen klockarna
i regel ej innehade boställen eller bostadsförmåner1), eller åtminstone ej
boställen med jord. Något större behov därav förelåg ej heller i allmänhet,
då klockarsysslorna i stor utsträckning synas hava, särskilt i vissa
trakter, innehafts av bönder med egna fastigheter.

Efter hand ändrade sig förhållandena härutinnan, framför allt sedan
barnundervisningen i större omfattning lagts i klockarnas händer. I vissa
trakter uppfördes sockenstugor, vilka, på samma gång de utgjorde skollokaler,
upplätos till bostäder åt klockarna2). I andra trakter blev det alltmer
vanligt, att särskilda bostäder invid kyrkorna av socknemännen eller
åtminstone med deras biträde uppfördes åt klockarna3). Då år 1699 förening
uppgjordes om prästrättigheterna i Gästrikland, stadgades beträffande
klockarna, att de efter vanligheten skulle erhålla nödtorftiga husrum
vid kyrkorna. Så småningom blev det allmänt, att den i sockenstuga
eller särskild bostad bosatte klockaren jämväl fick bruka eller upptaga viss
i närheten belägen jord, vare sig kyrkan eller socknen tillhörig (särskilt
jord å kyrkvallen eller å socknens samfällda mark) eller belägen å prästgårdens
eller kringliggande byars ägor. Den jord, som sålunda uppläts åt
klockaren eller av honom uppbrukades kring bostaden, var nog i allmänhet
obetydlig, ofta endast eu kåltäppa el. dyl. Men efter hand ökades
såväl antalet som storleken av klockarnas boställsjordar. Hemman eller
lägenheter upplätos av kronan, donerades av enskilda eller inköptes av
socknemännen från kronan eller enskilda till klockarboställen. Kyrkojordar
anslogos till klockaren med eller utan avgäld. Spridda jordar upplä *)

Jfr dock Nova ordinantia ecclesiastica 1575 (Kyrkoordningar, Avd. 1, II, s. 338): Prästen förbjöds
att slå under sig »klockareboolet eller renthon, och bruka sin drengh till klockare, som sochnenne
tiena skal- therföre moste vid kyrkione besätningh vara, och haffua sitt klockarebool frijdt». I en
annan redaktion hette det: »Klockare som sochnenne tiena schall, moste vidi: kyrekione besätin vara».

2) Enligt K. res. på prästerskapets besvär d. 10 mars 1719, p. 29, förordnades, att socknemännen
borde tillhållas att efter hand uppsätta sockenstugor på de ställen, där ännu inga sådana funnes.

s) I biskop Laurelii kyrkoordning (Kyrkoordningar, Avd. 2, II, s. 361) hette det, att klockaren
skulle hållas med »laga huus och bygning, ther han vistas och boo kan».

143

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

tos från skilda byalag, ofta mot befrielse från klockarrättighetens utgörande.
Särskilt i vissa trakter blev det allmänt, att jord (torp) från prästborden
med eller utan skyldighet att utgöra dagsverken eller andra prestationer
upplätos till klockaren. Där krono-(härads-)eller sockenallmänningar förekommo,
fick klockaren ofta å dem upptaga jord till boställe. I anledning
av de föreskrifter, som mot slutet av 1600-talet meddelats i syfte att
få ecklesiastikstatens boställen införda i jordeböckerna, blevo i ett flertal
tall dessa boställen, med eller utan föregången skattläggning, införda i
jordeböckerna såsom särskilda enheter, och detta ofta även, där de endast
bestodo av bostad i sockenstuga eller särskild byggnad med tillhörande
kåltäppa el. dyl., samt jämväl om de upptagits på redan i jordeboken upptagna
fastigheters mark.

Ännu vid tiden för prästverkets upprättande var det väl fortfarande
vissa trakter, som helt saknade klockarboställen, eller där sådana endast
undantagsvis förekommo, t. ex. Älvsborgs, Kronobergs, Jönköpings och
Kalmar län samt Väster- och Norrbotten och Hälsingland, men i övrigt
tunnos redan då ett betydande antal boställen, ehuru många endast innefattade
bostad utan eller allenast med obetydlig jord.

Sedan orglar kommit i bruk, hade i en del församlingar särskilda
boställen tidigt upplåtits jämväl till organisterna1).

A andra sidan hade emellertid en minskning i antalet av de utav klockare
disponerade boställen skett därigenom, att åtskilliga dylika boställen övertagits
av prästerskapet utan eller vanligen mot skyldighet att sörja för
klockartjänstens bestridande.

Enligt hertig Karls brev d. 2 april 1596 medgavs, att då i alla biskopsstift
funnes sådana gäll, där kyrkoherden ej kunde undvara kapellan,
samt socknemännen vore skyldiga giva sin klockare sådana rättigheter,
varmed en kapellan väl kunde uppehållas, biskoparna och superintendenterna
skulle äga tilldela kapellanen sådan klockarränta med skyldighet för
kapellanen att uppehålla den tjänst, »som klåckaren therföre plichtig var».
Socknemännen finge ej vara motsträviga mot vad biskoparna sålunda förordnade.
Detta brev gällde väl närmast hans hertigdöme (Södermanland,
Närike och Värmland). Motsvarande föreskrift lämnades emellertid d. 22
maj 1633 av drottning Kristina för Linköpings stift. I anledning därav
blevo i ett stort antal socknar i dessa trakter klockarlägenheterna med
deras boställen överförda till kapellanerna. Då prästerskapet sedermera
gjorde ansökning att å andra orter få samma förmån, förordnade K. M:t

J) Se t. ex. Värnhem (nr 4 Säntorp Sven Månsgården) och Hakarp (Spclebo). Jfr s. 151, 154.

144

Boställs- eller bostadsförmåner.

genom resolution på prästerskapets besvär d. 24 dec. 1652, § 7, att biskoparna
i varje stift skulle i K. M:ts kansli inlägga förteckningar
på alla sådana behållna klockarbol, däröver de sedan hade att förvänta
K. M:ts vidare förordning, men synes dock även utan dylikt särskilt
beslut av K. M:t jämväl i andra trakter än de, som närmast avsågos
med breven av åren 1596 och 1633, klockarlägenheter med boställen
hava övertagits av kapellani-, stundom, särskilt i Dalarna, av kyrkoherdarna.
I en del fall förvandlades klockarborden utan särskilda förbehåll
till prästboställen. Sedan en själasörjare blivit utsedd i Aspeboda,
förordnade biskopen d. 10 sept. 1661, att klockarbordet i Aspeboda med
alla dess lägenheter i hus och jord skulle inrymmas predikanten »och
klockaren med foglighet och beskedlig!! tacksamhet för sin giorda tienst
ther ifrå strax uthan langer förhalningh» flytta. I Komfartuna gjorde på
1600-talet å allmän sockenstämma pastor med de förnämsta socknemännen
den förordning, att kapellanen, vilkens företrädare bott här och där i
socknen, skulle besitta klockarbordet och klockaren förse sig med bostad,
var han helst gitte1).

Efter 1723. Så stod förhållandet, då genom prästerskapets privilegier d. 16 okt. 1723
klockarna erhöllo försäkran om vissa friheter och förmåner för sina klockarbord.

De boställen, klockarna i gamla Sverige vid denna tid innehade, synas
de i regel hava fått bibehålla, särskilt där dessa genom upptagandet
i jordeboken fått en mera officiell hallstämpel av klockarboställen. Dock
hava efter hand åtskilliga, ehuru de fortfarande i jordeboken upptagas
såsom klockarboställen, upphört att disponeras av klockarna.

Av dessa senare anses en del för obefintliga. Andra hava med2) eller utan
process återgått till prästbordet eller det hemman eller skifteslag, varifrån de,
stundom endast tillsvidare, med tillstånd upplåtits, ofta beroende på att klockarboställets
rätt ej bevakats vid verkställda skiften3). I många fall synas dessa bo -

'') Jfr Tömsfall.

3) Se t. ex. Tensta.

s) Följande i jordeboken såsom klockarboställen upptagna lägenheter disponeras ej vidare av
klockarna eller församlingarna: nr 1 Klockarbol (Tuna), nr 1 Klockarbol (Stavby), nr 1 Klockarbol
(Ekeby), nr 1 Klockarbord (Långtora), nr 1 Klockarbord (Enköpings-Näs), nr 1 Klockarbord (Närtuna),
nr 1 Klockarbord (Norrsunda), nr 3 Klockarbord (Håtuna), nr 1 Klockarbord (Sollentuna), nr 1 Klockargård
(Färentuna), nr 1 Klockargård (Sånga), nr 1 Klockarbol (Tensta), nr 1 Klockarbol (Tegelsmora) och
nr 1 Klockarbol (Allhelgona); jfr nr X Klockarbol (Vaxala), nr 1 Klockarbol (Bergshammar) och nr 1
Klockarutjorden (Bro). I samband med jordregistrets uppläggande hava framställningar gjorts om
uteslutande ur jordeboken av en del av dessa lägenheter. Stundom erhåller bfh. ersättning av församlingen
för boställe, som frångått honom, se t. ex. Tegelsmora.

145

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

ställen, framförallt de i jordeboken införda, endast hava utgjorts av i sockenstuga
eller särskild byggnad inrymda bostäder åt klockarna, utan eller allenast
med mindre jord, och har i så fall, sedan byggnaden rivits eller upphört att
disponeras av klockaren, jämväl tomten med kringliggande jord återtagits.

Av de förutvarande boställen, som ej vidare disponeras av klockarna,
innehavas emellertid åtskilliga fortfarande av församlingarna.

I en del fall synes till grund för församlingens övertagande av klockarbostället
endast hava legat en med boställshavaren för hans tjänstetid träffad
överenskommelse, och har i allmänhet även eljest boställsegenskapen i så
måtto bibehållits, att viss inkomst därav fortfarande tillfaller klockaren1),
eller att åtminstone hänsyn tagits till bostället vid bestämmande av klockarens
kontanta lön, men förekomma dock fall, då även i jordeboken såsom
klockarboställen upptagna lägenheter2) helt övertagits av församlingarna, utan
att någon inkomst därav beräknas för klockaren. Av dessa lägenheter hava
eu del disponerats för andra kommunala eller kyrkliga ändamål, t. ex. för
skol- eller fattigväsendet, till boställen för barnmorskor, kyrkvaktare etc.
Från flertalet ingår avkastningen emellertid direkt till församlingen eller
kyrkokassa^ Det senare är särskilt fallet beträffande en del i jordeboken
såsom klockarboställen upptagna kyrkojordar, vilka indragits till kyrkorna3).

En del klockarboställen eller -jordar hava efter hand försålts utan4)
eller vanligen med K. M:ts tillstånd5). I allmänhet hava dock hos
K. M:t gjorda ansökningar om tillstånd till försäljningar av klockarboställen

'') Enligt nåd. br. d. 21 aug. 1908 medgav K. M:t i anledning av Nykils församlings ansökan,
att den del av den Nykils kyrka tillhöriga kyrkomarken, vilken mot avgift till kyrkan innehafts av
klockaren och organisten, finge utbytas mot kontant ersättning till klockaren, vilken ersättning dock
ej finge understiga 150 kr. årligen, vartill arrendevärdet av jorden uppskattats. Jfr K. br. d. 24 april
1903 ang. Torshälla. I allmänhet synas dock framställningar i sådant syfte hava avslagits av K. M:t,
se t. ex. K. br. d. 8 april 1910 ang. klockarjorden i Löt.

s) Se nr 1 Klockarbord (Markim), nr 1 Klockarbord (Orkesta), nr 1 Klockarbord (Fresta), nr 1
Klockarbord (Ossebygarn), nr 1 Klockarbord (Täbv\ nr 1 Klockarbord (Ilppsala-Näs), nr 1 Kloekarbord
(Vånge) och nr 1 Klockarbord (Läby).

8) Se t. ex. nr 1 Klockartorpet (Lavad) och nr 1 Klockarbol (Kila, arrendet ingår till kyrkobyggnadsfonden).

4) D. 18 maj 1866 hade Grangärde församling för 1,000 kr. inköpt »Gärdet» till organistboställe,
men försåldes det åter enligt beslut å kyrkostämma d. 2 mars 1893 för 2,560 kr. Klockarjorden i
Atvid, som skulle, hava upplåtits från hemmanet Västantorp, hav genom enskild överenskommelse,
(hira fastställelse ej sökts, återgått till detta hemman mpt ersättning av 2,500 kr., därav räntan disponeras
av församlingen, som kontant avlönar klockaren. År 1902 försålde Örtomta kyrkoråd kyrko- och
klockarjorden för 600 kr. till dåvarande klockaren Ädelt, som emellertid samma dag transporterade
köpet på Ortomta kommun, för vilken lagfart sedan meddelats. Härmed torde emellertid endast hava
avsetts att på en omväg erhålla lagfart å jorden, som fortfarande,innchaves av klockaren.

5) Se t. ex. nr 1 Klockarbord (Lossa, 4,610 kr.), nr 1 Å (Å, 950 kr.), nr 1 Klockarbol (Lundby,
ej försåld), nr 1 Spelebo (Hakarp, 1,676 kr.) och Klockarbordet (Härja, 676 kr.). Vid insyning av nylt
boställe för klockaren i Ronneby gav synerätten tillstånd till det gamlas försäljning.

10 — brockar utredningen. A Cd. I.

146

Boställs- eller bostadsförmåner.

avslagits med hänsyn till de rörande dessa boställen gällande bestämmelser
(4 p. i prästerskapets privilegier och 5 § i 1883 års förordning angående
klockarnas avlöning). Den uppfattningen synes alltmera hava gjort sig
gällande, att för dylika försäljningar samtycke av riksdagen och kyrkomötet
vore erforderligt, och har sådant även någon gång sökts och erhållits1).

I en del fall har dock även i senare tid medgivande av K. M:t lämnats
till försäljning av boställe, och detta särskilt, om ansökningen kunnat betraktas
såsom avseende utbyte av bostället mot annan jord, så att köpeskillingen
omedelbart eller sedan klockar- och organisttjänsten skilts från
skollärartjänst, med vilken den vore förenad, skulle användas för anskaffande
av annat boställe. Sådan försäljning har i allmänhet, där ej anbud, som
kunnat godkännas, förelegat2), ansetts skola ske å offentlig, i vederbörlig
ordning utlyst auktion genom kyrkorådets, församlingens eller K. B:s försorg.
Ofta har visst minimibelopp utsatts och föreskrift meddelats, att högsta
anbudet skall underställas K. M:ts prövning och stadfästelse3). Beträffande
köpeskillingen har i regel föreskrivits, att den skall förvaltas av
kyrkorådet i enlighet med de för kyrkokassa^ medel gällande bestämmelser,
med rätt för boställshavaren att uppbära räntan å köpeskillingen eller
ett belopp motsvarande denna ränta4), där inköp av nytt boställe skall ske,
tills detta • ägt rum. Särskilt då det gällt till klockare upplåtna kyrkojordar,
av städerna upplåtna boställen eller jordar eller boställen, framförallt
organistboställen, i senare tid anskaffade av församlingarna, har dock
sådant förbehåll för boställshavarens räkning ej skett, utan köpeskillingen
fått uppbäras av församlingarna eller av kyrkorna för deras egen räkning ’).
Någon gång har föreskrivits, att viss del av räntan skall läggas till kapitalet. *)

*) Se klockar(komministers)bostället i Al.

!) Se t. ex. nr 1 Å (A).

s) Vid tillstånd till försäljning av klockartäppan i Lindesberg förordnades, att köpeskillingen
skulle bestämmas av 3 gode män, av vilka församlingarna å gemensam kyrkostämma ägde utse en,
stadsfullmäktige en och kronofogden i orten skulle vara den tredje.

*) Se t. ex. Gåsbom.

*) Enligt nåd. br. d. 18 nov. 1870 medgav K. M:t, att en av Västerfämebo församling för
kyrkans medel på 1680-talet inköpt fastighet, som dittills varit upplåten till boställe åt organisten,
men genom klockar- och organisttjänstemas förening och organistens förflyttning till klockarbostället
icke vore för ändamålet behövlig, finge försäljas på offentlig auktion och köpeskillingen för densamma
lika med kyrkans övriga medel förvaltas. Enligt K. br. d. 13 april 1888 förklarades hinder från det
allmännas sida icke möta för försäljning av en år 1816 till bostad för organisten i Nyköping inköpt
gård. Då K. M:t enligt nåd. br. d. 22 okt. 1897 medgav, att nr 4 Unnaryd, som varit upplåten till
klockaren, finge, med den rätt kyrkan därtill ägde, genom Södra Unnaryds församlings försorg försäljas,
föreskrevs, att köpeskillingen skulle överlämnas till församlingens kyrkoråd för att såsom kyrkokassa
medel efter därom gällande grunder förvaltas och disponeras. A försäljningsmedlen för det med riksdagens
bifall försålda komministersbostället i Al, därav en del utgjort klockarbol, äger församlingen
uppbära räntan. Jfr nr 1 Årsvirvan (Bankekind, ej ännu försåld).

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 147

Bär kyrkor sammanbyggas, synes väl huvudregeln vara, att de bostållsf
Öl maner, vilka innehafts av befattningshavarna vid de sammanbyggda
kyrkorna, skola övergå till den för dessa gemensamme befattningshavaren.
I några fall hava dock med K. M:ts bifall dylika boställsförmåner fått åtminstone
tillsvidare disponeras på annat sätt. I anledning av sammanbyggnad
av Lots och Borgs kyrkor i Löt förklarade K. M:t enligt nåd.
brev d. 21 okt. 1783, att da klockarjorden i Borg efter sammanbyggnaden
bleve onödig till klockargård, den efter klockarens död eller flyttning till
annan lägenhet skulle hemfalla till kyrkan, som ägde att därav draga årlig
inkomst, och utarrenderas jorden f. närv. för kyrkokassans räkning. Sedan
Färentuna och Hilleshögs kyrkor sammanbyggts i Färentuna, medgav K.
M:t enligt nåd. brev d. 30 jan. 1880, att Hilleshögs församling ägde
använda inkomsten av nr 1 Klockargård (med undantag för visst avsöndrat
område) till skolkassans förmån, till dess församlingen antoge egen klockare.

Aven där boställena fortfarande innehavas av klockarna eller organisterna,
hava i många fall delar av desamma frångått dem. På sätt tab.
B utvisar, har detta i ganska stor utsträckning skett i form av avsöndring
med K. M:ts bifall, vanligen mot årlig avgäld1) eller genom expropriation
mot ett en gång för alla bestämt belopp, därå, så vitt ej annorlunda
bestämts, boställshavaren äger uppbära räntan2), men i ett flertal fall hava
församlingarna i samband med lönereglering eller eljest för egna ändamål,
t. ex. till plats för kyrka, kyrkogård, skolhus med lärarbostad, planteringsland
för skola, fattighus etc., tagit i anspråk delar av boställena, ofta utan
att någon ersättning därför direkt tillgodokommer boställshavaren. Särskilt
har ofta i fäll, då klockarbefattningen är förenad med skollärareänst,
skola med bostad för den gemensamme befattningshavaren uppförts å
klockarboställets ägor.

A andra sidan hava emellertid ett stort antal nya boställen tillkommit,
liksom tidigare genom donationer av enskilda, inköp av socknemännen,
upplåtelser av kronans jord eller av kyrkojordar eller jord tillhörig
prästerskapets boställen, upptagande av jord å allmänning etc. Särskilt
har ofta jord för ändamålet avsatts vid skifte.

Härtill kommer, att en del av de klockarboställen, som tidigare innehafts
av prästerskapet, återgått till klockarna.

‘1 Se vidare s. 174.

a) Expropriationsmedlen förvaltas i regel av vederbörande kyrkoråd, på sätt om kyrkokassas medel
finnes föreskrivet, någon gång i stället av domkapitlet (se t, ex. Spånga). I några fall bara dock
dyhka medel anvisats till boställenas förbättring. I Avesta hava influtna expropriationsmedel använts
till skolhusbyggnad, men församlingen utbetalar årligen ränta å desamma till boställshavaren. Den
sammanlagda expropriationssumman, så vitt uppgift därom föreligger, utgör c:a 80,000 kr.

148

Boställs■ eller bostadsförmåner.

Tid 1766 års riksdag besvärade sig allmogen däröver, att flerstädes
de klockarna till lön och underhåll anslagna klockarbol och -jordar blivit
dem avhända samt upplåtits till pastorer, kapellaner eller adjunkter, och anhöll
allmogen, att § 18 i 1731 års resolution på allmogens allmänna besvär
angående klockarbolen i Skåne och Elekinge måtte lämpas till andra orter i
riket och där befordras till behörig verkställighet. Denna resolution innehöll,
att klockarbolen i sistnämnda två landskap och det underhåll, som till
klockarna där vore anslaget, ej finge dragas från dem till kapellaner och
kyrkoherdars adjunkter samt att, om sådant skett på församlingens egen
begäran, K. B. och Domk. skulle vidtaga rättelse vid förefallande ledighet,
varjämte församlingarna förbjödes att söka något, som strede mot vad
sålunda förordnats. Enligt resol. d. 9 dec. 1766 § 14 förklarade K.
M:t, att som Skåne och Blekinge vore av särskild beskaffenhet, K. M:t
funne betänkligt att till allmän efterlevnad lämpa 1731 års resolution. De
klockarbol och -jordar, som bevisades hava olagligen dragits från klockarna
och innehades av obehöriga personer, borde emellertid genast till sitt rätta
bruk och behov lagligen återställas, men där kapellaner i brist av andra
boställen bodde på klockarborden och tillika förrättade klockarsysslor, borde
det fortfarande därvid förbliva.

Redan före utfärdande av 1766 års resolution hade, i den mån komministrarna
erhållit särskilda boställen och upphört bestrida klockartjänsterna,
åtskilliga enligt prästverket av kapellaner innehavda klockarboställen eller
-jordar återgått till klockarna1), och skedde det i än större utsträckning
den följande tiden. Detta gällde dock företrädesvis mindre sådana jordar.
Även sedan särskilda klockare anställts, bibeköllos ofta de större klockarboställena
av komministrarna med eller utan bestridande av vissa till
klockartjänsten hörande sysslor, särskilt ringning el. dyl., i en del fall dock
mot skyldighet att i stället till klockarens avlöning årligen utgiva visst
belopp2).

Vid de löneregleringar, som verkställdes i anledning av förordningen
d. 11 juli 1862, utgick man som regel från, att, där prästerskapet haft
att bestrida klockartjänst, detta borde upphöra, och väcktes i anledning
därav i åtskilliga fäll fråga, att de till prästerskapet anslagna klockarbo l)

Se t. ex. Skärkind. Genom K. M:ts dom d. 24 nov. 1807 ogillades väl klockarens i
Tjällmo anspråk att komma i besittning av den av komministern brukade klockarjorden, från vilken
han under sin tjänstetid avstått, men i målet hade uttalats, att jorden till sin första egenskap vore
klockarbol, varav komministern i förra tider, i avsaknad av annat boställe, kommit i besittning, och
återgick den även sedan till klockaren.

a) Se t. ex. Kolbäck, Bro, By och Västervåla.

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 149

ställena skulle återgå till sitt ursprungliga eller annat församlingens ändamål
(t. ex. till användning för skolväsendet). Härvid gjordes i en del fall från
kam mai kollega sida gällande, att där dylika boställen av gammalt och i
varje tall före utfärdande av 1723 års privilegier varit anslagna till prästerskapet,
en sådan återgång vore stridande mot nämnda privilegier, samt att
förty dylika boställen enligt föreskrifterna i 1862 års förordning icke kunde
till förmån för andra än prästerskapet användas1). Givet är, att denna
kam mar kollega uppfattning kunde äga giltighet, där det var fråga om sådana
vid refoi mationen indragna klockarboställen eller andra av klockare disponerade
boställen, som redan vid reduktionen eller sedermera av K. M.t eller
eljest i behörig ordning anvisats till prästerskapet, särskilt till kapellanerna,
utan att därmed förbundits några skyldigheter beträffande klockartjänstens
bestridande. Men förhållandet ställde sig annorlunda, då det gällde boställe,
som kommit att innehavas av prästman i samband därmed, att denne övertagit
de med klockartjänsten förbundna göromål. Här vid löneregleringarna
enligt 1862 års förordning präst- och klockarbefattningarna skildes från
varandra eller eu sådan skilsmässa redan tidigare skett, utan att boställsfrågan
leglerats, återföllo, i överensstämmelse med 1766 års resolution, i
samband med nämnda löneregleringar åtskilliga klockarboställen eller
-jordar till församlingarna för användning till sitt ursprungliga* 2 * *), undantagsvis
annat församlingens ändamål2). I eu del fall bibehöllos väl dylika
boställen för prästerskapet, men endast tillsvidare till dess efter
särskild framställning och nåd. prövning annorlunda kunde varda i laga
ordning bestämt)), och gjordes tillika, där med innehavet av bostället varit
förbunden skyldighet att utgiva visst belopp till klockarens avlöning5) eller
att, även sedan särskild klockare anställts, bestrida vissa till klockartjänsten
hörande göromål, t. ex. ringning, klämtning otc., förbehåll, att ifrågavarande
skyldigheter fortfarande skulle fullgöras av prästerskapet6). Vid de

(Grytnäs) ^ 1 KIockarbor(1 (Balingsta), nr 7 Klockarbolet (Örslösa) och nr 1 Kaplansgården

,,, . .,1 ey Ornera! la, nr 1 Kuddby (Kuddby), Klockargården (Västerhaninge), Klockargården

vhvedyi), Klockarbolet (Malma), nr 1 Klockarbostället (Rättvik), nr 65 Kyrkbyn (Orsak nr 60 Tylla
(lorsang) och nr 1 Klockargården (Möklinta), jfr Klockargården (Säby).

) Se t. ex. nr 1 komministersbostället (Al).

2 c'' \ Klookal!Jordct (Balingsta), nr t Klockargården (Norrby) och nr 1 Klockargården (Harbo),

'' k Klockarbordet (Kolbäck, elter 1917 ärs lönereglering utgår avgälden ei vidare),
K ockarvretarna (By) och klockarbostället (Bro, vid 1866 års lönereglering hade komministern begärt bliva

betnad Iran avgift till klockaren, men sedan KammarK. uttalat, att komministerns skyldighet i
namnda. hänseende »lärer utgjort ett villkor vid klockarbordets upplåtelse till boställe för honom»,

bibehölls nämnda skyldighet; efter 1916 års lönereglering synes avgiften dock ej vidare utgå).

) Nr 1 Klockargården (Norrby, viss ringning) och nr 1 Klockargården (Harbo'', helgmåls- och förstagangsnngmng
samt klämtning); jfr nr 1 Klockarbol (Pläckebo).

150

Boställs- eller bostadsförmåner.

löneregleringar, som ägt rum i anledning av 1910 års lag, hava jämväl i
en del fall av prästerskapet disponerade klockarboställen undantag^ från
lönetillgångarna för prästerskapets avlöning eller, där de inräknats blåna
dessa, förbehåll gjorts, att detta skulle gälla, endast i den mån avkomsten
av bostället ej lagligen finge eller skulle tagas i anspråk för avlönande av
klockare i församlingen *). Klockarbolet i Morkarla hade innehafts a\
den i Alunda bosatte komministern, vilken mot uppbörd därjämte av klockarlönen
dragit försorg om klockartjänstens skötande. ^ id 1866 års lönereglering
anslogs bostället med Morkarla församlings medgivande till boställe
för komministern i Morkarla. Vid 1915 års lönereglering ifrågasattes,
att bostället fortfarande skulle upptagas bland lönetillgångarna för
prästerskapet, men detta bestreds av Morkarla församling, då jorden ursprungligen
skänkts till församlingen såsom klockarbol, varför församlingen
borde få åtnjuta förmånen av att dess avkastning inberäknades i avgifterna
till klockarens avlöning, och sedan justitiekanslersämbetet bl. a. erinrat,
att bostället ostridigt donerats till boställe åt klockaren i Morkarla samt
att församlingens påstående, att dess åtagande vid 1866 års lönereglering
endast avsett de 50 år, denna omfattat, icke kunde anses sakna fog, upptogs
bostället ej bland lönetillgångarna för pastoratet (men väl därifrån influtna
expropriationsmedel).

Fortfarande förekommer emellertid bland de boställen, som jämväl enligt
senare löneregleringar inräknats bland lönetillgångarna för prästerskapet,
ett ej ringa antal, vilket synas hava kommit att innehavas av prästerskapet
allenast av den anledning, att präst- och kloekartjänsterna förenats
2), och om vilkas återgång till sitt ursprungliga ändamål fråga därför

'') Se t. ex. Bro (Väst. stift) och Mora.

2) Se t. ex.: Uppsala stift: nr 1 Klockarutjord (Vittinge, delv.), nr 1 « mtl Klockargården

(Tärna), nr 1 Klockargården (Nora, delv.) och Klockarbostället (Huddunge, delv.).

Linköpings stift: Komministerbostället (Skeda, viss del), Klockarjord (Klockrike), nr 4 /4 mtl
Stämna (Askeby), nr 3 Styrestad (Styrestad), nr 2 Eisinge klockarjord (Risinge), 1 /s mtl Helleberga
(Västra Ed, delv.) och Klockarbordet med lägenheten Brefalls äng (Hannäs), jfr Kvillmgc, S:t Johannes m. 11.

Skara stift: nr 16 ''L mtl Klockarbolet (Asle), jfr nr 1 Klockarbolet (Orslösa).

Strängnäs stift: jfr komministersbostället i Österåker. ,

Västerås stift: Klockarbordet (Kolbäck, avgäld utgick tidigare till klockaren), nr 1 Klockarbol
(Berg, pastor har frivilligt upplåtit visst område till klockaren), nr 1 a mtl Kapellansgarden (Odensvi),
nr 1 Klockargården (Skinnskatteberg), Arboga landsförsamling (ersättning utgår till komminister iöi
viss klockarjord), Klockarbostället (Säterbo, viss del), nr 1 Va mtl Kapellansgården (Himmeta), Söderbärke
(viss jord), nr 1 Komministersbostället (Gagnef), nr 1 Komministersgarden (b olkarna del av)
Klockarvretarna (By, avgäld utgår till klockaren), Kapellansbordet (Garpenberg), nr 1 Klockarbol
(Fläckebo, viss klämtnings- och ringningsskyldighet tidigare därmed förbunden), nr 1 /s mtl Kapellansgården
eller Klockarbolet (Västervåla, tidigare avgäld till klockaren), nr 1 Va mtl Klockargården (bala
landsförs.), nr 1 Va mtl Klockargården (Rumla) och nr 1 Vie mtl Klockargården (Kila). Jfr Vika (lörsalt
för anskaffande av komministersboställe i Hosjö) och nr 1 Kaplansgården (Grytnäs).

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 151

kan uppstå, sedan klockartjänsten eller vissa därtill hörande göromål ej
vidare uppehållas av prästerskapet.

Under det de boställen i gamla Sverige, som tillkommit före utfärdande
av prästerskapets privilegier av år 1723, i regel upplåtits till klockarna,
endast i enstaka fall till organisterna, hade förhållandena väsentligen
ändrats, sedan orglar allt mera kommit i bruk, organistbefattningarna
i stor omfattning kommit att uppehållas av klockarna samt, efter det skolväsendet
vid mitten av 1080-talet ordnats, klockar-, organist- och skollärartjänsterna
allmänt förenats. Beträffande de boställen, som därefter
upplätos, skilde man väl i vissa fall mellan klockar- och organistbefattningarna,
så att det angavs, vilken av dessa befattningar bostället skulle
avse, och ökades därvid efter hand väsentligen antalet organistboställen*).
Men i många fall upplätos boställena till klockarna med vissa skyldigheter
beträffande skolan eller orgelspelningen2), eller gemensamt till klockaren och
organisten, eller till klockaren, organisten och folkskolläraren, varför ock
ofta omväxlande användes beteckningarna klockar- och skollärarjord. Någon
gång angavs därvid, vilken del av bostället, skulle tillhöra eu var av
befattningshavarna. Så föreskrevs t. ex. vid upplåtelsen av lägenheteu
Björnåsen till skollärar- och klockarsysslan i Utvängstorp, att, om dessa
sysslor ej komrae att innehavas av samme person, hälften av lägenheten
skulle på angivet sätt tillfalla vardera befattningshavarens). Stundom synas
klockar- och skollärarboställena hava hoprevats (se t. ex. Mora). Men
i regel saknas sådana bestämmelser. Ofta synes det beträffande boställen,
vilka betraktas såsom gemensamma klockar- och skollärarboställen, vara
tveksamt, om icke desamma närmast avsett skollärareänsten4), liksom å
lindra sidan till klockare och skollärare ostridigt upplåtna boställen av församlingarna
i flera fåll disponerats eller anses disponerade uteslutande för

'') Se t. ex. Giresta (vissa jordar), nr 2 Säby (Vittinge), nr 1 Lybäck (l)anderyd), nr 1 Ramsbacken
(Fullösa), nr 1 Låckebacka (Larv), Musiken (Hjälstad), Lilla Täppan (Österåker, till organisten,
som icke finge undandraga sig att vara kapellanen behjälplig vid klockartjänstens förrättande), Stora
Kopparberg (viss jord), organistbostället (Garpenberg), Klockargården (Karbenning), organistbostället
(Sala), nr 1 Plattekärr (Aby) och Multrä.

a) So t. ex. Skultuna (till klockare, som tillika försvarligen kunde förrätta orgelspelningen).

3) Klockarjorden i Agnetorp Bynes utgöra del av ett till trädgård och kålgård åt en blivande
klockare och skolmästare i Agnetorp donerat område. Vid omreglering av klockar-organistlönen bestämdes,
att boställsjordens avkastning under nuvarande klockaren-organistens tjänstetid skulle delas
lika mellan bfh. och 6 lärare, så att en var uppbär 6 kr. I Ramsjö räknas, vad av boställets avkastning
överstiger ett kofoder, vara klockarens förmån. I Indals-Liden har överenskommelse träffats, huru
stor del av den till klockaren och skolläraren upplåtna jorden, skall tillkomma vardera befattningshavaren.

*) Se t. ex. Lerbäck, jfr Toresund.

De forna
danska och
norska provinserna.

Skåne, Halland
och
Blekinge.

152 Boställs- eller bostadsförmåner.

skollärare änst ’). I en del fall kava för skoländamål tillkomna boställen
fått med 2) eller utan tillstånd disponeras för klockarnas räkning.

I vida större omfattning än i gamla Sverige synas i Skåne, Halland
och Blekinge degnerna (klockarna) kava försetts med boställen, ock under
det i gamla Sverige, jämte kyrkornas egendomar, klockarboställena vid reformationen
till större delen indrogos till kronan, berördes i förstberörda
landskap degnernas (klockarnas) boställen av reduktionen egentligen ej i vidare
mån, än som följde därav att på konungamakten överflyttades den
kärlighetsrätt (dominium med städsmålet), som kunde kava tillkommit
biskoparna över vissa av dessa egendomar, särskilt sådana, som ej brukats
av degnerna själva 3).

I 1569 års Lunds stifts landebok upptogos också för ett flertal pastorat
i Skåne, Halland ock Elekinge dels under bona curise aoditui degnegårdar,
degnebol eller degnejordar, dels under bona ecclesne kyrkojordar,
som, merendels mot landgille till kyrkan, brukades av degner. Sådana
boställsförmåner, vid vilkas bibehållande klockarna vid föreningen med
Sverige tryggades, funnos, där ett pastorat bestod av flera församlingar,
ofta ej endast i moderförsamlingen utan även i annexen, i några fall
endast i dessa senare.

Stundom voro dessa boställsförmåner av helt obetydlig art, så att
degnen allenast kade t. ex. ett degnehus (gatehus) med kåltäppa etc. eller
endast någon mindre obebyggd jord. Beträffande boställenas tillkomst innehöll
landeboken i regel ej närmare upplysningar. För en del boställen
uppgavs dock, att de med4) eller utan5) avgäld upplåtits fråu prästbordet,
eller att kyrkojord lagts till degnebolet6), eller att detta uppbyggts på byns
jord7). I några fall uppgavs, att degnen mot landgille satt på en prästens
gård 8).

*) Se t. ex. Huddunge, Gnarp, Härja, Torbjömstorp, Eker, Einkaby (Strängn. stift) och Sabla.

*) Se t. ex. Hallaryd (arrende utgår till skolkassan) och Bjurtjäm.

s) Härom se s. 167 f.

4) Nr 27 Vio ratt Östra Herrestad (en del jord hade tagits från prästgården mot avgäld, som
fortfarande utgår) och nr 14 3/s mtl Höja (»i fordom tid udbygt fraa praestegaarden» mot landgille, som
dock upphört utgå).

5) Nr 5 V* mtl Stora Svedala (»liaffuir verridt tiill prestegaardenn och er fraa tagenn ij mande
minde»), nr 6 Stohy (ett gatehus på prästens grund) och nr 2 Vio mtl Glimåkra (»udtagen aff prestegaarden»),

6) Se t. ex. Kells-Nöbbelöv (jorden hade av Sti Pors på K. M:ts befallning lagts till degnegården)
och Enslöv (degnen legde en kirkeager, »then leije gaff Stij Porss quitt»). Jfr Ölmevalla.

7) Se t. ex. Oppmanna.

8) Se t. ex. Tölö och Fjärås.

153

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

Av uppgifterna i landeboken framgår emellertid tillika, att i en del
församlingar, där degnegårdar, degnebol eller degnejordar förut funnits,
dessa redan då försvunnit1) eller lagts under andra gårdar eller på annat
sätt frångått degnerna 2), och synas jämväl därefter såväl före föreningen
med Sverige som den följande tiden åtskilliga i landeboken upptagna
degnegårdar etc. efter hand hava upphört att disponeras för sitt ursprungliga
ändamål, i det desamma återgått till prästborden3) eller kyrkorna4),
återfallit till kronan5) eller av patroni indragits eller utbytts mot andra,
ofta mindre jordar6). Åtskilliga boställen hava ock av församlingarna efter
hand disponerats för andra kyrkliga ändamål7) eller av K. M:t, merendels
mot avgäld eller andra skyldigheter till klockaren, upplåtits för vissa
dylika ändamål8) eller till prästerskapet9). I Barkåkra har upplåtelsen till
komministern av nr 20 Va mtl Barkåkra skett i samband med klockarlägenhetens
förvandling till komministratur med skolläraren som substitut.
Upplåtelsen torde därför ej äga giltighet för längre tid, än sagda anordning
fortfarande är gällande. Den omständighet, som mest bidragit till
minskning i antalet klockarboställen, synes emellertid hava varit klockarlägenlieters
i vissa pastorat läggande under stadsskolorna. Där i dessa pa -

'') Se t. ex. Fågeltofta, jfr Rörom (>er bortkommen, vidis eij huort»),

/. K ex\°8traLprevie (brugis tiil Monstrupp), Lockarp (lagd till en annan grund), Ramsåsa

lagd till Sövde gård), Björka (lagd under Ovedskloster), Oved (innehades av en tjänare till klostret)
Koöga (ar 1563 fråntagen degnen av Otto Brahe till Knutstorp), Västra Karleby (lagd till annan gård)’
Wumslöv öagd till kungens ladugård), Eljaröd (tagen till Bollerup), Gualöv (lagd till kronan), Vänga
Urantagen i munkarnas tid oeh lagd till Bäckaskog), Listerby (innehades av en av Peder Totts bönder)
och Araslöv (under Hammars gård). Jfr Munkarp.

• lKSe V 6X’ 6rö“by ()°rden både från prästbordet upplåtits att brukas, så länge prästen ville)
Snarestad och nr 24 Ahus, jfr nr 1 Degnekrok (Ravlunda). Sedan klockarna upphört mot landgille
bruka mensalhemmanen nr 8 Tölö och nr 1 Djäknegården (Fjärås), har väl förbehåll vid löneregleringar
lör prästerskapet gjorts om den rätt till bostad å hemmanen, klockarna enligt landeboken kunde äga,
men äro klockarna i Tölö och Fjärås ej f. närv. i åtnjutande av sådan boställsförmån.

V Åtskilliga kyrkojordar hava i stället upplåtits till prästerskapet, se t. ex. Frillesås och Morup.

J) Se t. ex. Västra Sallerup, Asarum och Okome.

°) Se t. ex. Borgeby, Barsebäck, Skabersjö, Risekatslösa och Skurup (nr 10 3 * mtl Skurup utbytt
mot ett mindre torp). ’

7) Se Häglinge (för skolväsendet), nr 1 Klockargård (Spjutstorp, jorden disponeras av församlingen
såsom bidrag till kyrkvaktarens lön, enligt uppgift emedan kyrkvaktaren fullgör den ringnmgsskyldighet,
som tidigare ålegat klockaren), Skrea ringarejord (innehaves av kyrkvaktaren mot viss
ringmngsskyldighet) och Klockarjord (Ysby, brukas av ringaren).

S® *"• ex- Klockarjorden i Vallkärra, nr 6 Tottarp, Klockarjorden (Vedby) och Klockarfästan
(r änngtofta).

°) Se nr 42 Tuna (för lägenheten, därå prästgårdsbyggnaderna äro belägna, erlägges årligen 1
tunna rag och 2 tunnor korn till klockaren) och nr 25 Via mtl Ahus (landgille skulle av pastor utgöras
till skolan, varunder klockarlägenheten lag, men detta synes, sedan lägenheten indragits från skolan,

'' ] , ,lva, utKutt till klockaren). Jfr nr 6 Bjömekulla (kyrkoherden innehar bostället med vissa angivna
skyldigheter till klockaren, bl. a. beträffande ringning etc., delvis bestämda genom K. B:s och biskopsämbetets
utslag d. 25 nov. 1878, däri emellertid rätten till landgille och städja ej berörts).

20 — K lockar utredningen. Afd. 1.

Gottlarul.

154 Boställs- eller bostadsförmåner.

storat klockarsysslorna sköttes genom mera tillfälliga substitut eller genom
löbedegner, som ej voro bosatta i socknen, utan endast infunno sig på sönoch
helgdagar eller då deras tjänst eljest påkallades, blev det på många
ställen vanligt, att boställena brukades under prästbordet eller enskilt
hemman etc. med skyldighet för brukaren att, jämte det han till skolorna
utgjorde vissa avgifter, bl. a. giva tjänstförrättande klockaren husrum,
mat etc. vid hans besök i socknen samt fullgöra vissa klockaren
åliggande sysslor, särskilt ringningen. En motsvarande anordning hade
ofta även införts beträffande klockarnas boställen i annexförsamlingarna.
Sedan särskilda klockare anställts, och framför allt efter det klockarlägenheterna
enligt kungl. brevet d. 13 dec. 1863 skilts från stadsskolorna,
hava väl flertalet av dessa jordar återfallit till klockarna, men åtskilliga
hava, särskilt där de vid skifte sammanblandats med prästbordets
eller annexhemmanets ägor, fortfarande fått brukas under dessa, i ett par
fall mot avgäld *), men i allmänhet utan att klockarna för närvarande av
desamma hava någon inkomst2), lvlockarboställena i Tygelsjö och \ästra
ivlagstorp brukas mot fastställda landgillen under enskilda hemman 3).

Å andra sidan hava emellertid liksom i gamla Sverige nya boställen
eller boställsjordar tillkommit, företrädesvis genom upplåtelse av kyrkoegendomar,
men i eu del fall även genom disposition av kronan4), donationer
av enskilda (särskilt patroui), inköp av socknemännen, avsättningar
vid skifte etc. En del av dessa hava anslagits till organisterna5).

På Gottland synas från äldre tid egentliga klockarboställen eller
-jordar ej hava funnits. Eedan tidigt torde det dock hava blivit sed, att
bostäder, inredda i sockenstugan eller särskild byggnad, upplätos åt dem,
och hade, på sätt framgår av såväl äldre kartor som de för prästverket
inkomna uppgifterna och 1747 års skattläggnings verk, klockarna efterhand
fått, merendels mot dagsverken eller andra avgifter, bruka vissa områden,

*) Se t. ex. Nymö (viss avgift utgår från annexhemmanet nr 26 Nymö, angående utbrytning av
klockarjorden se hovrättens dom d. 31 okt. 1828), jfr nr 5 Björnekulla och nr 26 Ahus.

’2) Se t. ex. Bunkeflo, Gässie, Mellan-Grevie, Bjäreshög, Brågarp, Onnarp, nr 26 Oja (viss del),
Börslöv, Vittsjö, Tjörnarp, Everöd och Vapnö, jfr Verum (prästen både dominium).

s) I bl. a. följande socknar upptogos i landeboken boställsjordar, utan att upplysning föreligger,
huru de frångått klockarna: Stora Hammar, Simlinge, Dalköpinge, Silvåkra, Oxie, Ijälie, Genarp,
Lyngby, Lilla Isie, S. Asum, Asmundtorp, Vadensjö, S:t Olov, Önslunda, Kallna, Edestad, Gammal*
torp, Ysane, Sällstorp, Valinge, Ljungby och Våxtorp, jfr Körum.

4) Då länsmannen på Varbergs slott förunnade degnen i Ölmevalla en gård i Harestorp utan

städsmål men mot årlig avgift, synes detta hava grundats på K. br. d. 14 sept. 1681 till honom,
att han skulle tillse, att klockarna i Norra Halland bleve försedda med boställen. ... . ,,

5) Se t. ex. nr 14 Stävie och Glänteryggarna (V. Tommarps pastorat) och Vittskövle (viss jord .

155

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

någon gång tillhöriga enskilda hemman men i allmänhet upplåtna från
prästerskapets boställen, å vilka deras bostäder ofta uppförts. I en del
tall synas jämväl smärre, vid kyrkorna belägna områden hava anslagits till
klockarna. I samband med 1747 års skattläggning blevo klockarjordarna
föremål för noggrann undersökning. Ett fåtal för sig bestående lägenheter
bibehöllos för dem. Där jordarna tagits från enskilda hemman,
blevo de i en del fall återställda till hemmanen, men eljes förklarades
klockarna skyldiga för jordarna erlägga årlig avgift till hemmansägaren.
De jordar, som tagits från prästerskapets boställen, blevo efter skattläggningskommissionens
beslut:) skattlagda tillsammans med dessa.

Det synes ej hava varit avsikten, att härigenom jordarna från prästerskapets
boställen skulle frångå klockarna. På sätt framgår av en utredning,
som år 1852 verkställdes i anledning av en utav 1850—51 årens
riksdag gjord framställning angående ifrågavarande jordar, i syfte att klockarna
till dem skulle erhålla en mera tryggad besittning mot skäliga avgifter,
innehade flertalet klockare fortfarande områden från prästerskapets
boställen, ehuru dessa ej varit oföränderliga utan växlat till vidd och be *)

I protokollet rörande den av cn särskilt tillförordnad kommission på Gottland under 1740-talet verkställda och år 1747 fastställda skattläggningen finnas i fråga om klockarjordarnas skattläggning
antecknade följande beslut, nämligen:

a) Angående Gottlands södra befallning och Hoburgs ting:

>§ 20. Utom föregående tvistiga mål ankommer äfven på kongl. skattläggningscommissionens
utslag, sedan vederbörande blifvit hörde, huruvida uti detta ting prestegårds- och klockareägorne böra
vid utmätningame åtskiljas eller separate skattläggas, helst emedan, uti en del socknar, de1 förr upprättade
chartor och beskrifningarne serskildte ägor för klockareborden upptaga, men åter i en del ej
någon skillnad göres; och ses jemväl af en vid landscontoret utan åratal befintlig förteckning påpresterskapets
och klockarnes rättigheter, att visse ägor för klockareborden väl blifvit annoterade, dock
icke alltid svarande lika med dem, som chartome påföra; afvaktas fördenskull commissionens resolution
och förordnande häröfver, innan desse prestegårdar kunna till skattläggning behörigen uträknas
och afslutas».

Besök:

»Sedan ven. consistorii och vederbörande pastorernes utlåtelser inkommit, finnes omöjligheten
i vägen att göra denna skillnad af prest- och klockareborden, emedan erfarenheten intygar, att kyrkoherdame
här på landet i alla tider och jämväl den sednare tiden gjort och ännu göra årliga förändringar
med klockarnes jordar, som dock alltid tagas af presteborden».

b) Rörande Gottlands norra befallning, Kräcklinge ting och Buttle socken:

»§ 39. Om klockareägorne i Buttle socken egenteligen tillhöra klockaren eller skola nu vid
skattläggningen upptagas under prestegården, afvaktas skattläggningscommissionens utslag».

Resol.:

»Alldenstund kyrkoherdame uti sine ingifne förklaringar enhälligt intyga, att inga andra
klockareägor finnas, än de, som pastores emot årligt arbete eller några dagsverken klockarne till
bruks öfverlemna; det äfven af prestegårdsinventarieme belinnes, att störste delen af de nu så kallade
klockareägorna såsom prestebordens tillhörigheter upptagas; ty finner commissionen skäligt desamma
under presteborden att skattlägga, äfvensom det på samma grund i södra befallningen skedt är».

Dessa resolutioner åberopades vid frågor om skattläggning på övriga ställen inom Gottlands
båda fögderier.

156

Boställs- eller bostadsförmåner.

skaftenhet efter överenskommelse vederbörande emellan, liksom ock villkoren
för deras begagnande berott på överenskommelse mellan varje kyrkoherde
och varje klockare, vanligen gällande för varderas tjänstetid. I allmänhet
innehades jordarna mot skyldighet att utgöra dagsverken eller vissa
avgifter, men i flera fall utgjordes inga avgifter eller allenast tillfälliga, obetydliga
tjänstbarheter.

Sedan kammarkollegium efter vederbörandes hörande avgivit underd.
utlåtande i ärendet, fann K. M:t enligt beslut d. 3 febr. 1854 E. St:s
skrivelse ej föranleda till någon åtgärd, vederbörande dock obetaget att
inom de särskilda pastoraten i behörig ordning söka bereda klockarna å
Gottland en mera tryggad besittningsrätt till den jord, som funnes för dem
erforderlig och för ändamålet redan kunde vara eller ytterligare bleve upplåten.
Närmast synes man hava tänkt sig, att dylik jord skulle i vederbörlig
ordning avsöndras för klockarnas räkning.

Utvecklingen synes emellertid sedermera hava gått i motsatt riktning.
Under tiden efter år 1852 hava i allmänhet de jordar, klockarna
innehaft från prästerskapets boställen, återfallit till dessa, och torde jämväl
flertalet av de jordar, klockarna eljest innehaft, hava återgått till vederbörande
hemman eller upphört att brukas av klockarna. På sätt tab. 13
utvisar, är det endast ett fåtal församlingar, där klockarna innehava jord
från prästerskapets boställen eller områden, som från äldre tid av dem
innehafts, och synas de jordar, som i övrigt till dem äro upplåtna, hava
tillkommit i senare tid på i huvudsak samma sätt som i övriga Sverige
genom upplåtelse av socknen eller kyrkan tillhörig jord eller avsättning
av mark vid skifte.

Bohuslän Vid föreningen med Sverige funnos kloekarboställen i Bohuslän en °ch

Jämtland. da8t i 3 och i Jämtland i 2 socknar. Om dem gäller i huvudsak vad
som anförts beträffande de äldre boställena i Skåne, Ilalland och Blekinge,
och synes det fåtal boställen, som därefter tillkommit i dessa landskap,
hava bildats på liknande sätt som i övriga Sverige.

I Härjedalen finnes ej något klockarboställe.

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 157

Beträffande tillkomsten B unna klockar- och organistboställena, i den
man uppgift därom förefinnes, hänföras till följande huvudgrupper:

Upplåtna av kronan:

a) Vid reformationen i (famla Sverige indragna klockarh o ställen, som
fått bibehållas av klockarna mot ränta.

Ehuru vid reformationen flertalet klockarboställen i gamla Sverige indrogos
till kronan och sedermera försålts eller på annat sätt disponerats,
fick en del av de indragna boställena bibehållas av klockarna, dock mot
erläggande av ränta till kronan, varför desamma, där de fortfarande utgöra
klockarboställen, betraktats såsom för ändamålet upplåtna av kronan1).
Detsamma gäller ock de fall, då indragna klockarboställen, sedan skedd
försäljning etc. återgått, ånyo fått disponeras av klockare2).

b) Boställen i de forna danska och norska provinserna, till vilka kronan
har eller före upplåtelsen haft dominium med städsmålet.

1 å sätt ovan nämnts, berördes degnernas (klockarnas) boställen och
kyrkornas egendomar i de forna danska och norska provinserna egentligen
ej i vidare mån av den reduktion, som verkställdes i samband med reformationens
införande, än att på konungamakten överflyttades den härlighetsrätt
(dominium med städsmålet), som tillkommit biskoparna över vissa av dessa
egendomar, innefattande befogenhet att själva eller genom sina underordnade
bortfästa desamma samt att av dem uppbära gästeri, äckor, dagsverken och
andra avgifter eller tjänstbarheter, under det tjänstinnehavarna endast fingo

u v \ue *7 ,ex’ 11 r 1 ,H^b1ytorp eller Klockarbol (Hageby;, nr 7 Älvestad (Älvestad), nr 8 och 9
Hagelby (Hagebyhöga) nr 1 Grebo och nr 2 Melby (Grebo), nr 1 Kuddby (Kuddby), nr 2 och 5 Furim--stad (b tingstad) nr 8 och 4 Kimstad (Kimstad), nr 4 Kisa (Kisa), nr 1 Klockartomten (Råda), nr 6
luna (luna, rantan sedan fnnjuten), nr 1 Klockaren, 3 utjordar (Ekeby), nr 4 Vilsta (Hackvad), nr 1
den^örkste) Ha Sberg ’ M 3 E"eby (Hardemo) och nr 1 Klockargården (Knista), jfr nr 1 Klockargår ’

®e I?r,1 Klockarbol (Västeråker), nr 4 Härkeberga by (Härkeberga), nr 1 Klockarbord

(Kulla), ni 10 Husbyby (Kungs-Husby.) .Sedan Skogs-Tibble socknemän klagat, att orätt tillfogats
(lem, Pa„de™ klockarbord, som de dittills oklandrat njutit, förklarade K. M:t enligt nåd. br. d 18
april 1617, att de finge behålla samma jord under klockarbolet, alldenstund sådana jordar skänkts till
kyrkorna och således ej tillhörde någon annan än K. M:t. Jorden brukades sedan av kyrkan såsom
kapellans- och klockarbord, vilket bekräftades genom reduktionskollegii resol d. 30 juni 1674 dock att
rantan skulle, utgöras till kronan Efter det jorden skattlagts till mantal, lämnades den i vederlag
för bortmista frälsehemman till enskild person. Häremot gjordes erinran av Domk., och förklarades
jåmhkt K br. d. 24 järn 1736, att jorden tillhörde kyrkan och borde såsom klockarbord därvid
förbliva, jfr Södra Unnaryd. I en del fall hava från församlingars sida försök gjorts att återfå klockaroostallen,
som redan vid reduktionen frångingo klockarna, men de hava i regel ej lett till påföljd se
t. ex. Hatuna. ” 1 J ’

Boställenas

tillkomst.

Upplåtna av
kronan.

158

Boställs- eller bostadsförmåner.

av egendomarna uppbära det egentliga landgillet. Beträffande boställena
synes detta, i likhet med vad fallet var för prästerna, väsentligen endast
hava gällt annexhemman, som ej av tjänstinnehavarna själva brukades, och
torde de stadganden, som meddelats beträffande prästernas annexhemman
i Lunds stift, hava medfört, att denna härlighetsrätt i huvudsak ansetts
tillkomma degnerna själva. Redan år 1504 hade av ärkebiskopen åt
pastorerna i Lunds stift överlämnats rätten att antaga och entlediga samt
uppbära skälig tjänstbarhet och landgille av de bönder, som besutto de
ej av pastorerna själva brukade prästgårdarna, dock med förbehåll i visst
fall för biskoparna till gästeri samt vissa andra förmåner, och bekräftades
detta sedan genom Ribe artiklar av år 1542, då det förklarades, att de
präster, som hade två prästgårdar och vilka i biskoparnas tid haft härligheten
och försvaret av den andra prästgården, fortfarande skulle njuta
samma härlighet och försvar. I överensstämmelse härmed torde det endast
hava varit undantagsvis, som kronan till degnernas boställen haft dominium
med städsmålet, och var det även i ett jämförelsevis ringa antal fall,
som i landeboken angavs, att denna befogenhet tillkom kronan (slottet etc.).
Åven beträffande kyrkornas fastigheter hade i ett flertal fall biskopens
dominium överflyttats på andra händer. Men torde dock vissa av de boställen,
särskilt'' i Halland, vilka utgjort förutvarande kyrkohemman och
därav det gamla rätta landgillet fortfarande erlägges till kyrkorna, hava
varit sådana kyrkohemman, till vilka dominium med städsmålet, då de
upplätos till boställen för degner, tillkommit biskopen, sedermera kronan1).

c) Jord från allmänning av krononatur.

Där inom en socken fanns allmänning av krononatur (kronoallmänning,
överloppsmark, häradsallmänning etc.), har i ett flertal fall, i allmänhet
med K. M:ts eller K. B:s tillstånd samt, där fråga varit om häradsallmänning,
med häradsbornas medgivande, jord eller nybygge därå fått, vanligen
mot utgörande av ränta till kronan, upptagas till boställe för klockare"). *)

*) Se t. ex. nr 1 Harestorp Andersgården i Ölmevalla socken, vilken egendom länsmannen på
Varbergs slott mot slutet av 1500-talet förunnade degnen utan städsmål men mot årlig avgift.

2) Upptagna:

1) d kronoallmänning eller överloppsmark: nr 1 Hammar (Litslena), nr 1 Klockarfjällen och
nr 1 Klockarholmen (Tierp), nr 6 Kyrkbyn (Los), Nykyrka klockargård (Västra Ny, ej påförd ränta),
nr 1 Klockarholmarna (Skedevi, ej påförd ränta), nr 1 Bysten (Södra Kedum), nr 1 Korsfästekärret
(Lugnås), nr 1 Klockarbolet (Bame-lsaka), nr 1 Sandbacken och Kloekarbolet (Pinnerödja, det senare
ej påfört ränta) samt nr 21 Karungi (Karungi), jfr nr 1 Klockartorp (Eamundeboda);

2) d häradsallmänning: Eotnäs (Krokek, ej påförd ränta), nr 1 Lilla Kammartäppan iSimonstorp),
nr 1 Norjet (Östra Ny) och nr 1 Hjärpebergskärret (Barva).

159

Boställenas tillkomst- och beskaffenhet.

Till stöd härför har i en del fall åberopats K. M.ts resol. på prästerskapets
besvär d. 16 aug. 1762 § 13, varigenom medgivits, att klockarbord i
Finland finge med församlingarnas samtycke utses »på kronans utmark»,
när utrymme därtill, utan att kränka någons rätt, kunde givas. A oavittrad
mark upptagna klockarboställen hava ansetts upplåtna av kronan, även
om soeknemännen å desamma fullgjort en del av odlingsskyldigheten (se
t. ex. nr 6 Kyrkbyn, Los, och nr 21 Karungi). I en del fall synes det hava
varit av enskilda klockare upptagna odlingar, som på ovan angivet sätt
erhållit egenskapen av klockarboställen. Där den allmänning, vara bostället
upptagits, sedermera delats och bostället fallit inom det område, som tilldelats
viss socken, synes bostället därefter hava ansetts vara för’ sitt ändamål
upplåtet ej av klockaren utan av soeknemännen ’). Huruvida å icke
delad häradsallmänning upptagna klockarboställen skola anses upplåtna av
kronan eller av liäradsborna, har med hänsyn till ovissheten, vem äganderätten
till dylika allmänningar skall anses tillhöra, varit föremål för olika
meningar2).

d) Annan jord.

I ett par församlingar har jord från kungsgård anvisats till boställe
för klockare eller organist. Enligt kungl. brevet d. 13 aug. 1792 uppläts
sålunda torpet Lybäck under Ulriksdals kungsgård till boställe för organisten
i Danderyd med skyldighet att hava viss tillsyn över den i socknen belägna,
under kungsgården hörande skogen. Till det sedan å Stockholms stad överlåtna
klockarbostället i Solna hade jord upplåtits från Karlbergs kungsgård.

I övrigt synes, bortsett från de under a)—c) upptagna fall, endast i ett
fåtal församlingar jord hava upplåtits till boställe för klockare eller organister
på sådant sätt, att bostället kan sägas hava anskaffats av kronan3).

) be t. ex. Klockarbolet (Älgarås) och nr 1 Aleråsen (Locketorp).

, I Ihå Krokeks församling gjorde ansökan att få sälja det å häradsallmänningen upptagna klockarbostallet,
gjorde allmänningsstyrelsen den erinran, att lägenheten upplåtits endast för att tjäna till
boställe för klockaren, varför, om församlingen icke vidare ville för detta ändamål begagna lägenheten
nen herde återgå ti 1 a lmänmngen, jfr nr 1 Lund (Röne, i jb. antecknades, att lägenheten räntefritt
innehades av Björkekinds häradsbor). Se vidare Ihrfors, C. G., Om häradsallmänningar enligt svensk

“) Bland fastigheter, som ansetts kunna, om än beträffande vissa med tvekan, hänföras till denna
grupp, ma nämnas: nr 1 Fullerö (Gamla Uppsala), nr 1 Klockarängarna (Hedesunda), nr 3 Klockarakern
(Odensaker), nr 1 Hanekärr (Kvarsebo), nr 2 ‘/4 mtl Klockargården (Kärrhö), nr 1 mtl
Ljusnarsberg (Ljusnarsberg), nr 19 •/,. mtl Dalby (Dalby), nr 3 3/,„ mtl Träne och nr 1 Skenan
* J -nr 1 mt, Halla£“rden (Riseberga), nr 1 [''/,] mtl Gällared (Gällared), nr 1 ''/t mtl Sko^sgård
(Drangsered) och nr 1 Klockarbol eller Kungshag (Nysund). Då enligt K. hr. d. 14 sept. 1884 hemmanet
nr 4 /„ mtl btenmge förklarades vara klockaren såsom annexhemman av kronan anslaget synes
detta närmast hava berott på att, i eu tidigare tvist mellan klockaren och kronan om dispositionsrätten,
den förres talan pa grund av bristande utredning ogillats.

160

Bos talls- eller bostadsförmåner.

Kyrkor tillhöriga fastigheter.

Kyrkor till- Vid reformationen indrogos väl i regeln i gamla Sverige kyrkornas

,lÖriahe£*Hg''hemman och jordar till kronan, men fingo de behålla kyrkogårdarna
med kvrkovallar och kringliggande jord samt stundom även en del andra
mindre jordar1), särskilt sådana, som till kyrkorna donerats av enskilda.
En del indragna kyrkojordar blevo ock efter hand genom särskilda beslut
av K. M:t återställda till kyrkorna. Sedan kyrkoherden i Lilla
Mellösa med socknemännens attest uppvisat, att en liten, av gammalt i
jordeboken upptagen åkertäppa, varav kyrkan och dess »tjänare haft ett
litet underhåll årligen och merendels nyttjat den utan avgift, av Storgården
i Mellösa testamenterats till klockarens boställe och av urminnes tid
hävdats under kyrkan», förklarade K. M:t enligt nåd. brev d. 18 ang. 1684,
att vad en gång givits till pios usus, därvid orubbat skulle förbliva, och
stadfåstade K. M:t för den skull kyrkan dess rätt och egendom, så att
berörda åkertäppa därefter som förut skulle lyda och höra under prästgården
och kyrkan, så att ingen skulle hava makt därav å K. M:ts vägnar
fordra eller taga någon avgift. Efter hand kommo jämväl genom
gåvor av enskilda2) eller inköp jordar i kyrkornas besittning. Särskilt där
kyrkornas jordar voro belägna i närheten av klockarbostaden, låg det nära
till hands, att desamma fingo brukas av klockaren. Framför allt gällde
detta jorden å kyrkvallen eller närmast kring kyrkan, varå klockarbostaden
ofta uppförts. Men även eljest blevo kyrkornas jordar i gamla Sverige
i ganska stor utsträckning upplåtna till klockarna med eller utan avgäld
eller andra skyldigheter till kyrkan, t. ex. att hålla oblater, smörja till
klockorna och klocksträngar, verkställa tvätt etc. Detta framgår även
av 1823 års s. k. kyrkojordebok. Vid 1822 års riksdag anmälde bondeståndet
hos K. M:t, att åtskilliga till kyrkorna från längre tid tillbaka
anslagna eller förlänade utjordar och lägenheter blivit tid efter annan

>) Se t. ex. nr 2 Nibble (Ösmo). Enligt en rävstetingsdom av år 1409, stadfäst å lagmansting
år 1475, hade jorden dömts till kyrkan tjll evärdlig ägo, uppläts sedan av kyrkan till klockaren och
utgör fortfarande klockarboställe. Nr 1 Arsvirvan (Bankekind) hade år 1433 skänkts till kyrkan och
sedan av gammalt innehafts av klockaren. . .. ••

*) Se t. ex. nr 1 ‘/3 mtl Prästbol (Svärta) samt Kyrkotomten och Liksanden (Hammar), jfr Ortomta
och Sya.

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. löl

mot någon obetydlig penning eller städja till en och annan tjänsteman
anslagna och på sådant sätt, tvärtemot donationernas ändamål, kyrkorna
frånskilda till betydlig inskränkning i deras inkomster, och anhöll bondeståndet
därför, att kyrkorna åtminstone vid den tid, då de upprättade kontrakten
eller överenskommelserna tilländaginge, måtte återinsättas i besittning
av de dem i förenämnda avseende donerade eller anslagna utjordar och
lägenheter. Enligt nåd. brev d. 17 jan. 1823 förordnade emellertid Iv. M:t,
med åberopande jämväl av prästerskapets privilegier av år 1723, att i avseende
å de kyrkohemman, lägenheter, ängar, utjordar m. m., vilka såsom
boställen eller på lön varit den lägre kyrkobetjäningen upplåtna, någon
fråga om förändring till ökade förmåner eller inkomster för kyrkorna, utöver
vad för sådana lägenheter från urminnes tid varit vanligt att utgå,
icke kunde mot nämnda privilegier äga rum.

I enlighet därmed förklarade, då Håbo-Tibble församling velat göra
eu annan disposition av eu utav klockaren från äldre tid mot avgift till
kyrkan brukad kyrkoutjord, i jordeboken upptagen under benämningen nr 1
Klockarbord, kammarkollegium genom utslag d. 4 febr. 1873, att klockaren
på grund av kungl. brevet d. 17 jan. 1823 vore berättigad att utan minskning
i klockar- och organistlönen innehava Klockarbordet mot erläggande
till kyrkan av den förut utgående avgiften 2 tunnor spannmål årligen. I
Vinnerstad hade vissa kyrkojordar, som av gammalt mot avgäld till kyrkan
brukats av klockaren-organisten, tidvis varit upplåtna till enskilda personer.
Sedan församlingen beslutat fortfarande använda jordarna till klockarenorganistens
avlöning, men besvär däremot anförts, utlät sig kammarkollegium
genom utslag d. 7 dec. 1891, att då jordarna mer än 100 år oavbrutet
varit av församlingen upplåtna till klockaren-organistens avlöning mot viss
avgift till kyrkan, församlingens beslut att använda jordarna till dennes
avlöning ägde stöd i såväl kungl. brevet d. 17 jan. 1823 som 1883 års förordning
angående allmänt ordnande av klockarnas löneinkomster. I flera
fall är med innehavet av dylika äldre kyrkojordar fortfarande förbunden
skyldighet att hålla oblater, smörja till klockorna, viss klädtvätt etc.1).

Av de till klockarna upplåtna kyrkojordarna upptagas en del i jordeboken
såsom klockarboställen, andra åter som kyrkans, med eller utan anteckning
att de innehavas av klockaren.

Ehuru klockarna i gamla Sverige sålunda tillförsäkrats orubbat bibehållande
mot förut utgående avgifter av de kyrkojordar, som utav dem av

'') So t. ex. Hammar och Kappestad.
21 — Kfncknrutrrd nin

Ki2 Boställs- eller bostadsförmåner.

»ammalt innehafts, särskilt innan 1723 års privilegier-utfärdades, synas
dock åtskilliga dylika jordar efter hand hava, även där de i jordeboken
betecknas såsom klockarboställen, frångått dem1), liksom ock avgifterna undergått
förändringar, men å andra sidan hava i flera församlingar även
sedermera jord från kyrkorna tillhöriga fastigheter utan2) eller med K. M:ts
tillstånd8) upplåtits eller oftare mot avgäld avsöndrats för klockarens
räkning.

Under det i gamla Sverige vid reformationen kyrkornas fastigheter i
regel indrogos till kronan och detta jämväl utsträcktes att gälla de kyrkornas
egendomar, som med eller utan avgäld varit till klockarna upplåtna, blev
förhållandet det motsatta i de farna danska och norska provinserna. På
sätt framgår av 1569 års Lunds stifts landebok, utgjordes eu del av de
under bona curise seditui upptagna degnegårdarna etc. av kyrkoegendomar,
som, vanligen med skyldighet att till kyrkan utgöra det gamla rätta landgillet
upplåtits till degnema, och upptogos under bona ecclesise ett stort
antal’ kyrkojordar, som i allmänhet mot landgille eller andra prestationer
till kyrkan brukades under degnebolen eller av degner, där dylika bol ej
funnos. Sistnämnda kyrkojordar voro inbegripna under ovannämnda i 1723
års privilegier och 1823 års brev intagna stadgande^ Dessutom hade
emellertid i förordningen angående prästerskapets i Skåne uppbörd m. m. d.
16 okt.. 1723 särskilt föreskrivits, att det förunnades de kyrkoherdar,
som kunde hava ringa åkerjord till sina prästgårdar, att till understöd
nyttja kyrkans enskilda jord, så vida prästen med egen avel kunde bruka
densamma, dock mot fästa och årligt landgille därav till kyrkan efter K.
M:ts eller patroni skäliga beprövande, ett stadgande som även synes hava
ansetts tillämpligt på klockarna.

-Vv de i landeboken såsom av degnerna brukade upptagna jordarna
synas väl en del efter hand hava återgått till kyrkorna4), men flertalet hava
med privilegierätt fått bibehållas av klockarna, vanligen mot utgörande av
landgille eller andra prestationer till kyrkan, men någon gång utan dylik
avgäld5), och hava jämväl efter privilegiernas utfärdande med stöd av

l) Stundom uppgives, att klockaren till viss kyrkojord bär optionsrätt, men att lian ej begagnat

sig därsaVSe0SttreXHenbäng vid Årfundsvik (Österfämebo), nr 1 V.mtl Prassel (Svärta) och Lj^naxsberg
(viss iord). Klockarbolet i Dannemora synes hava betraktats såsom en kyrkojord, vilken i stallet för
boställe mot lågt arrende upplåtits till klockaren. Jfr Frötuna.

*) Se t. ex. Edsvära.

*) Se t. ex. nr 13 Kamp (Västra Karup).

*) Se t. ex. nr 1 Amerika (Östra Hoby).

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 1(33

ovanberörda stadgande med eller utan myndigbets tillstånd vissa tidigare på
annat sätt disponerade kyrkojordar upplåtits till klockarna, i ett fall med
K. M:ts tillstånd till organisten, så länge avkomsten av jorden ej erfordrades
för kyrkans egen räkning. Särskilt synes det hava varit vanligt,
att klockare, som saknade boställe eller endast hade klockarjord, fått taga
sin boplats på någon kyrkans husplats (gatehus).

Av de kyrkojordar, som äro anslagna till klockarna, hava en del i
jordeböckerna upptagits såsom särskilda lägenheter, med eller utan anteckning
att de innehavas av klockare. Där en klockare innehade såväl klockarjord
som kyrkojord, hava i en del fall båda sammanförts i jordeboken än
såsom klockarjord, än åter som kyrkojord. Stundom synes det tveksamt, om
icke i jordeboken såsom kyrkans upptagna jordar motsvara i landeboken
upptagna klockarboställen1). Andra kyrkojordar förekomma ej i jordebokerna
på annat sätt, än att vid klockarbostället antecknats, att landgille
utgår till kyrkan. I regel torde av anteckningar i landeboken, kyrkojordeböcker
och andra handlingar framgå, att detta landgille motsvarat viss
jord2). I många fall är denna emellertid ej till storlek och läge känd, då
jorden ej utbrutits vid bostället övergångna skiften. Där jorden är till
läge och gränser känd, har i ett flertal fall, särskilt beträffande i senare
tid upplåtna kyrkojordar, städjans och landgillets belopp bestämts vid skattläggning,
fastställd av kammarkollegium enligt kungl. brevet d. 26 juli 1809
eller av församlingen i enlighet med de i kungl. brevet d. 8 febr. 1867
meddelade föreskrifter, men eljest utgå landgillena enligt äldre regler eller
överenskommelser. Dock vill det synas, som om de i jordeboken införda
landgillena i ett flertal fall ej överensstämma med de landgillen, vilka faktiskt
erläggas. Där landgillet bestämts vid fastställd skattläggning, har höjning
däruti ej ansetts få vidtagas av församlingen mot jordinnehavarens bestridande.
Av nr 1 Klockargården i Onsala utgår jämiikt landeboken samt
K. B:s och biskopsämbetets utslag d. 16 jan. 1800 landgillet antingen med
vin och bröd, så mycket som till kyrkan behöves och mot räntan svarar,
eller ock med 80 smör. I en del fall har till klockare upplåtits kyrkojord,
tillhörig annan kyrka än den församlings, där han är anställd. ’

'' ‘) Se t. ex. Borrlunda, Skeglinge, nr 20 Kävlinge, nr 17 Tofta och nr 8 Linderöd.

> Endast i ett fall synes klockare uppbära landgille från en fastighet, utan att rätt till jord
därmed är förbunden, se nr 14 Bua i Värö socken, därav klockaren i Lindberg uppbär landgille.

164

lloställs- eller bostadsförmåner.

Av församlingarna inköpta eller eljest till klockare upplåtna fastigheter.

a) Till skatte köpta kronohemman.

Ac förgam ])e vid reduktionen till kronan indragna förra klockarboställena synas

l>kö heller 1 stor utsträckning efter liaud kava försålts till enskilda, ock skedde det
eljest till Moc. stundom även i sådana fall, då fastigketerua fortfarande mot ränta inneav
klockare. Om än dessa i en del fall faktiskt fortfarande fingo
sitta kvar som landbor å fastigheterna, voro de dock ej tryggade därvid,
varför mången gång för kyrkorna ock klockarna av dessa försäljningar
vållades olägenheter. K. M:t medgav ock i flera fall redan tidigt, att
kyrkorna eller församlingarna mot återbetalande av köpeskillingen finge
för klockarnas räkning återlösa fastigheterna1). Där sådana fastigheter sedan
indelades till rusthåll, gavs tillika genom resol. på prästerskapets
allmänna besvär d. 10 mars 1719 § 16 den försäkran, att där någon fått
kyrkoägor på rustliållstilldelning eller eljest, han skulle nöja sig med den
årliga skatten och kyrkans tjänare, sålunda bl. a. klockarna, »nyttja bruket
och besittningsrätten» 2). Dylika av klockare innehavda fastigheter torde
jämväl hava avsetts, då i 1723 års prästerskapets privilegier p. 6 bestämdes,
att K. M:t ville efterlåta till församlingarnas och gudstjänstens vidmakthållande
de små kyrkan tillhöriga hemman, som vore belägna nära vid
kyrkan och alltid brukats och fortfarande innehades av kapellaner och
klockare fria för allt kronans besvär, samt att ingen skulle hava makt att
under frälse eller skatte köpa sådana egendomar, utan att de skulle bliva brukade
till kyrkotjänares nödtorftiga uppehälle. Där några dylika små hemman,
torp eller utjordar redan genom köp frångått kyrkan, skulle församlingarna
hava rätt giva köparen sina utlagda penningar igen och sålunda lösa
hemmanen etc. åter med den frihet, varunder de förut innehafts. I enlighet
med ovan angivna bestämmelser tillerkändes i en del fall kyrkorna framför
rusthållare eller klockares arvingar rätt att skatteköpa dylika av klockarna
förut innehavda eller eljest nära vid kyrkorna belägna fastigheter, varvid
i allmänhet i skattebrevet eller de handlingar, som därför lågo till grund,
uttryckligen angavs, att fastigheten vore avsedd till boställe för klockaren

*) ge t ex nr 4 Tibbleby (Skogs-Tibble), nr 3, 4 Kimstad (Kimstad) och nr 2 lorpa klockar -

gård (Torpa).

8) Se t. ex

. det sedan till prästerskapet upplåtna fOrra klockarbostället i Styrestad, jfr Vist.

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 1(55

eller organisten. Skatteköpeskillingen synes i allmänhet hava erlagts av
kyrkans medel, någon gång av församlingen. I Ölmestad hade köpeskillingen
erlagts av kyrkans medel, men hemmanet inlöstes sedan från kyrkan
av församlingen till klockarboll). I allmänhet nppläts hemmanet med
skyldighet att fortfarande utgöra räntan 2).

I en del fall synas fastigheter, vilka vid skatteköpet torde hava avsetts
till k lockarboställen, disponeras för församlingarnas egen räkning3).

b) Andra fastigheter.

t en del församlingar hava nya boställen för klockaren eller organisten
uppkommit genom inköp av enskilda fastigheter, vilka sedan upplåtits
som boställen med eller utan avdrag å lönen4). I allmänhet synes
köpeskillingen hava utgjorts av vederbörande församlingar, men i några fall
hava dock bidrag utgått även av andra medel. För inköp till organist- och
klockarbol samt lön för en blivande barnlärare av ett hemman i Ulrika,
därför köpeskillingen utgjorde 1,185 rdr 8 skr 10 2/s rstn b:ko, fingo med
domkapitlets tillstånd användas 300 rdr b:ko av en kassa, bildad för fattiga
barns beklädnad. I anledning härav erlägger organisten, kantorn och
klockaren, vilken som lön äger disponera bostället, årligen till skolkassan
50 kr. l)å år 1834 boställe inköptes i Gammalkil, bestämdes, att 1,000
rdr b:ko skulle anskaffas genom försäljning av skog från bostället, 1,000
rdr b:ko erläggas medelst årliga bidrag ur sockenmagasinet samt återstående

1,000 rdr b:ko förräntas av boställshavaren, vilket senare dock ej torde hava
iakttagits. 1 Hägerstad hade boställe inköpts av kyrkans medel men sedan

) För nr 2 Eneby (Östra Eneby) erlades köpeskillingen av kyrkoherden. Upplysning saknas,
om skatterättigheten sedan övertagits av församlingen, men fastigheten har därefter utgjort boställe
för klockaren.

2) Jfr dock nr 4 Vallbyby. Detta hemman utgjorde ett komministersboställe, som vid omreglering
av \ allby pastorat blivit för sitt ursprungliga ändamål överflödigt. Enligt K. res. d. 12 febr.
1796 medgavs, att det finge till skatte köpas till skolmästar- och organistboställe. Hemmanet fick
sedan samma fri- och rättigheter, vilka det i egenskap av kapellansbord förut åtnjutit.

) Se t. ex. Älvkarleby. I Agunnaryd hade församlingen fått till skatte lösa ett hemman,
med villkor bl. a. att klockarna var efter annan skulle bebo detsamma. Under framhållande att
detta uttryck endast innefattade, att bostad å hemmanet skulle beredas klockaren, gjorde församlingen
hos K. M:t framställning, att K. M:t täcktes förklara de i skattebrevet intagna villkor icke utgöra
hinder för församlingen att för all framtid använda hemmanet till fattiggård utan lösen eller
annan ersättning till kyrkan, dock med undantag för de delar av hemmanet, som disponerades
eller framdeles kunde befinnas erforderliga för kyrkligt behov eller för folkskolans räkning, men efter
det KammarX. uttalat, att hemmanet fortfarande vore och borde vara klockarboställe och att dåvarande
befattningshavaren vore berättigad att såsom löneförmån innehava och bruka detsamma, fann
K. M:t enligt nåd. brev d. 18 jan. 1908 ej skål bifalla ansökningen.

) Det i Ostra Ny inköpta bostället har satts i stället för ett förutvarande, å allmänning upptaget
torp.

1 GG Boställs- eller bostadsförmåner.

övertagits av församlingen, som därefter anslog avkastningen till lön för
klockaren och organisten.

Stundom utgöres den jord, som av församlingen anslagits till boställe,
av mark, vilken den förvärvat för annat ändamål, t. ex. för skolväsendet1).
Särskilt förekommer ej sällan, att församling, som t. ex. för utvidgning
av kyrkogård, till plats för kyrka eller skola etc. fått viss jord sig upplåten
genom avsöndring från ecklesiastikt boställe etc.2), avsättning vid
skifte etc.s), där jorden ej eller åtminstone ej omedelbart varit för sagda
ändamål erforderlig, upplåtit densamma tills vidare helt eller delvis till
klockaren.

I en del fall synes den till boställe upplåtna jorden närmast tillhöra
den borgerliga kommunen4) eller utgöra stadsjord °).

Upplåtna från prästerskapets boställen.

Upplåtna Sedan bostads- eller boställsförmåner mera allmänt börjat beredas kloc kärna,

synes detta i en del fall hava skett på det sätt, att sockenstugan,
st allen. i vilken klockaren inrymdes, eller särskild klockarbostad uppfördes å präst bordets

mark, samt att klockaren sedan tick, merendels utan avgäld, å
nämnda mark bruka eller uppodla viss däromkring liggande mindre jord.

1 andra fall åter upplätos torp eller jordar å prästborden till klockarna,
merendels, i likhet med vad som gällde andra torpinnehavare, mot skyldighet
att därför till prästbordet utgöra dagsverken eller andra prestationer.
Särskilt synes detta senare hava varit allmänt i Skaraborgs län och
på Gottland. Av dessa jordar upptogos efter hand ett flertal, med eller
utan föregången skattläggning, i jordeboken såsom särskilda enheter, vilka
dock endast undantagsvis, där ränta påförts, fingo utgöra densamma u), utan
i regel tillgodonjöto samma frihet som de boställen, a vilka de upptagits.

Av de å prästborden upptagna klockarboställen och jordar, som vid
tiden för prästverkets upprättande innehades av klockarna, hava väl en
del efter hand återgått till prästborden7), stundom efter process8), samt uteslutits
ur jordeboken, om de varit i denna införda, men å andra sidan hava

‘) Se t. ex. Hallaryd, Bjurtjäm och Skog (Hämös. stift).

ä) Se t. ex. Ljuster», Solna, Flisby, Sandvik, Tåsjö, Multrå och Alanäs.

s) Se t. ex. Vänga (jorden vid skifte i Vänga hy avsatt till plats för en ny kyrkogård).

4) Se t. ex. Hedesnnda (nr 1 Klockarängarna), Fullösa (nr X Ramsbacken) och Ostervallsskog, jfr
Ortomta och Grava. Stundom torde dock med »kommun» hava ansetts den kyrkliga kommunen.

6) Se s. 187 f.

°) Se dock vissa boställen i Värmland.

7) I en del fall hava jordarna fortfarande innehafts av klockarna, även sedan de uteslutits ur
jb., se t. ex. Medelplana.

8) Se t. ex. Tensta.

LG7

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

öven efter denna tid jordar från prästerskapets boställen någon gång endast
efter överenskommelse med pastor x) eller genom beslut vid skifte 2),
men vanligen med K. M:ts tillstånd upplåtits till klockare och organister,
i en del fall utan3), men där upplåtelsen skett i form av avsöndring, vanligen
mot avgäld, för vilken i allmänhet församlingen synes svara.

För de äldre upplåtelserna från prästborden, som i regel skett utan
myndighets tillstånd4), saknas i allmänhet upplåtelsehandlingar, men synes
denna omständighet icke i och för sig, på sätt man i en del fall velat göra
gällande5), medföra rättighet för prästborden att, där ej upplåtelsen uttryckligen
skett endast tillsvidare6), återtaga åtminstone de utav dessa jordar, som
av gammalt och redan före utfärdande av 1723 års prästerskapets privilegier
innehafts av klockarna, och detta särskilt, där jordarna ej ingått i prästbordets
skattläggning eller om de uppodlats av klockarna7). För vinnande av
trygghet har dock i en del fall K. M:ts tillstånd sökts till avsöndring av
jord, som av gammalt å prästbordens mark innehafts av klockaren 8).

Där jordar av klockarna innehafts mot skyldighet att till prästbordet
utgöra dagsverken, utgå dessa fortfarande i en del fall9), i andra åter bär
dagsverksskyldigheten efter hand bortfallit ,0) eller förvandlats till avgift i
penningar n).

I ett fall (Fläckebo) uppgives, att jorden från prästbordet upplåtits
till klockaren, endast så länge komministern innehade klockarbolet.

Donerade av enskilda.

De boställen, som donerats av enskilda, utgöras i åtskilliga fäll av

b Se t. ex. Värmdö, Norra!», Västra Tunhem, Bottnaryd och Järnboås. Jfr ang. klockarjordama
på Gottland s. 164.

3) Se t. ex. Sjogerstad.

8) Enligt nåd. br. d. 26 okt. 1809 medgav K. M:t, emot det Kila församling till kyrkoherden
erlade ett belopp, som denne vid sitt tillträde betalt för ett å prästbordet upptaget torp, att detta
utan avgäld finge upplåtas till boställe för klockaren i Kila, viiken tillika skulle såsom barnlärare
ombesörja barnundervisningen. Nr 3 Liden (IndalsLiden) har utan avgift upplåtits till boställe för
klockaren och skolmästaren från Lidens prästbord.

'') Stundom synes upplåtelsen hava skett med biskopens tillstånd (Södra Vi).

") Se t. ex. den numera till prästbordet återgångna klockarjorden i Björskog (jfr Norra Vänga).

6) Se särskilt ang. klockarjordama på Gottland s. 154 f. Jfr Domk.rs beslut d. 26 april 1815 ang.
vissa klockarjordar i Nora (en frivillig upplåtelse, ej som en följd av eu verklig rättighet).

’) Jfr K. M:ts utslag d. 16 okt. 1821 ang. nr 1 Klockarbordet (Skellefteå).

“) Klockartorpet i Fläckebo hade åtminstone delvis upptagits å prästbordets ägor. Vid delning
av den för prästbordet och Hassmyra by gemensamma skogen uppstod tvist om klockartorpet, och
förklarades genom K. M:ts dom d. 23 mars 1801, att Klockartorpet skulle bibehållas och för evårdlig
tid undantagas till boställe för klockaren, utan att prästbordet eller Hassmyra by skulle äga makt
tillägna sig detsamma.

“) Se t. ex. Hassie och Björsäter, jfr Fägre.

10) Se t. ex. Hova.

“) Se t. ex. Fredsberg och Itansberg.

168

J tost alls-- eller bostads förmåner.

för sig bestående fastigheter, av vilka flertalet såsom särskilda enheter upptagits
i jordeböckerna. Men vanligen bestå de av jordar, avsöndrade från
för sig bestående fastigheter, ofta upplåtna från skilda skifteslag eller
hemman inom socknen.

Beträffande klockarbolet i Husby angavs, att det tillkommit i forna
tider genom sammanskott och testa”mentariska dispositioner av enskilda
»dhe der testamenterat, effter rådh och ämbne, it stycke landh såsom
hvar behagat, som sedan till itt vist rumm åt vaffla, såsom nu är förbydt
oeff vederlagt». Bostället i Hundborn sades vara »af gudfruchtigt tolk
dertill långo sedan testamenterat och. skänekt». Beträffande bostället i Ullervad
uppgavs, att det sannolikt erhållit sin åker på det sätt, att en var
gård i byn lämnat någon åker i varje gärde.

I många fall finnas även å äldre donationer särskilda donationsbrev,
i andra åter har man för donationsegeuskapen endast att åberopa eu mer
eller mindre stark tradition, varför jordarna väsentligen besittas på grund
av hävd, som i allmänhet synes hava godkänts av domstolarna:) ävensom
vid verkställda skiften, men åtskilliga dylika donationer hava dock efter
hand återgått, då rätten därtill ej kunnat behörigen styrkas. Stundom
har dylik äldre donation till klockaren åberopats vid ansökning om patronatsrätt2),
och synes i flera fall, sedan patronatsrätt beviljats, boställe hava
upplåtits av patronus3). I Österåker gjorde vid dylik upplåtelse patronus
det förbehåll, att jorden, om patronatsrätten upphörde, skulle återfalla till
säteriet. Även i eu del andra fall hava vid donationerna fästs villkor och
förbehåll. Kloekarjorden i Almunge uppläts under villkor bl. a. av under
vi sningsskyldighet. Vore klockaren ej skicklig till sådan undervisning
eller ville han ej åtaga sig denna, ägde församlingen upplåta nyttjanderätten
till annan person, som fullgjorde denna skyldighet. Upplåtelsen av
kronointäkten Björnåsen till skollärar- och klockarsysslan skedde under förbehåll,
att den icke finge ingå med någon kontingent i den dagliga lönen,
så att församlingen därigenom skulle få någon lättnad i lönevillkoren, utan
skulle lägenheten vara avsedd att förbättra lönevillkoren utöver vad lag bestämde.
Vi® mtl Gatersbyn uppläts till klockaren och organisten i lärgelanda
med villkor att dessa sysslor icke finge förenas med skol lärartjänst
och att för bostället avdrag ej finge göras i den bestämda kontanta lönen.

’) gg t. ex. Skerike (jorden borde såsom urminnes egendom förbliva under klockarbordet).
a) Se t. ex. nr 1 Klockarbord (Bro, TIpps. stift), Kloekarjorden (Atvid), Julita klockargård och
Klockargården (Tyresö).

3''1 Särskilt är detta ofta fallet i Lunds stift.

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 16y

fullgjordes ej villkoren, skulle hemmanet tillfalla närmaste arvinge efter
lag. Vid derå donationer hava gjorts förbehåll beträffande klockartjänstens
tillsättning ’). Vid upplåtelse av nr 4 Såntorp Sven Månsgården till
orgelbyggaren för vidmakthållande av orgelverken i Yamhems klosterkyrka
och på Höjentorp fästes det villkor, att han skulle hava noga uppsikt över
orgelverken och dem, när så behövdes, bota och bättra.

I flera fall hava donationerna skett under villkor om befrielse förvissa
donators fastigheter från utgivande av klockarrättigheterna, och svnes
det även eljest hava varit vanligt, att byamännen i stället för dessa lämnade
vissa jordar till klockaren att nyttja. En del av dessa jordar hava
återgått, men andra hava fått bibehållas och utlagts vid skifte, även sedan
klockarlönen bestämts efter andra grunder2).

I en del fall utgöras donerade boställen av indragna kloekarboställen,
som sålts till enskilda och av dem sedan upplåtits till klockare eller organister
3).

Klockarbostället i Lista har enligt överenskommelse upplåtits under
evärdlig besittningsrätt mot 22 dagsverken på innehavarens kost, för vilkas
utgörande kyrkan svarar.

Av de donerade jordarna hava flera upplåtits endast tillsvidare 4).

Jordar, avsatta vid skifte.

I talrika fall hava vid skifte inom kyrkbyns eller annat skifteslag
för klockaren eller organisten avsatts vissa områden, vilka därvid än betraktats
såsom särskilda lägenheter, än upptagits bland undantag för delägarnas
samfällda behov. Särskilt hava sådana avsättningar, ofta efter beslut
å sockenstämma eller vid visitation, ägt rum, där socknen utgjort ett
skifteslag eller fråga varit om delning av för socknen gemensam mark,
sockenskog, sockenallmänning el. dyl. Härvid är emellertid att märka, att
för stol betydelse icke kan tillmätas den omständigheten, om jorden betecknats
såsom särskild lägenhet eller upptagits bland samfällda undantag.

yi . ! t- ?*• ett åkerstycke i Hässle by (bålby, Uppå. stift), Stratomta (Östra Harf,''), nr 1 Eggby

Klockartomten (Eggby) och nr 1 Klockartorpet (S:t Peters Kloster). b J

) För klockarjorden i Tjällrao avstod boställshavaren klockarrättigheten från Klovstena by
Genom lagmansrättens dom d 23 aug. 1744 förklarades med stod av urminnes hävd och prästerskapets
pnvdegmr, att jorden orubbat skulle förbliva under klockarbordct. Jfr hovrättens dom d. 12 juli
bo ang. en under Lohärads klockarboställe mot befrielse från matskott lagd vret.

j» Öl. i \r i i “ ui/uiviau 11(111 lllubBIVUlb ia^U VlCl.

> Se t. ex. nr 1 Xlockartäppan (Godegård) och nr 2 Sund eller Klockargården (Sund).

i. 1 orsmark (jorden anses fortfarande tillhöra Forsmarks bruk), nr 1 Uyringe (Med -

a, s P ''j.f'',-----•;—", “■*">» l,JInaiumiu uuiiora rorsmaiKS Drus;, nr i Jiynnge (JVled (Gustav

Adolf)26 ° ,,r''Ve8 '' a''Tende tin Viby|,ol,ns «deikomniiss), Sunncmo och Klockarjorden

W — A'' locka r tU rot ningen. Afd. 1.

Förändring

ecklesiastik

indelning.

170 Boställs- dier bostadsförmåner.

Ofta förekommer, att en jord, som vid ett skifte upptagits bland de senare,
vid ett tidigare eller senare skifte behandlats såsom särkild lägenhet.
I många fall utgör det vid skiftet avsatta området, även där det upptagits
bland samfällda undantag, vederlag för jord, vilken redan före skiftet varit
till klockaren på behörigt sätt upplåten eller av honom med eller utan
tillstånd uppodlats å skifteslagets mark.

Vilken rätt klockaren kan hava till dylika, för samfällt behov undantagna
områden, är ofta tveksamt, och hava dessa också i flera fall efter
hand återgått till skifteslaget och fördelats mellan skiftesdelägarna eller
återtagits av socknen, där avsättningen skett av för socknemännen gemensam
mark *).

Härvid torde emellertid böra erinras, att en del boställen bestå a\
skilda områden, som äro att hänföra till olika av ovan nämnda hu\udgrupper,
samt att för ett stort antal boställen bestämd upplysning om deras
tillkomst saknas. Sannolikt torde icke så få av boställena från början
hava tillkommit genom uppodlingar, som med eller utan tillstånd verkställts
av klockare etc. å kyrkans, prästerskapets eller enskilda fastigheters
mark eller å för socknen samfälld mark eller kronoallmänning, vilka odlingar
sedan fått av dem bibehållas. I allt fall synas boställena ej i större
omfattning, än ovan angivits, kunna sägas vara direkt upplåtna av kronan.

I en del fall hava församlingarna med eller utan tillstånd utbytt den
ursprungliga boställsjorden mot annan jord, som för boställshavaren ansetts
lämpligare (se t. ex. Stora Tima), eller i stället för denna inköpt annan
jord (se t. ex. Ostra Ny).

. yid förändringar i den ecklesiastika indelningen ankommer det på
* x. M:t att i samband med beslut om sådan förändring meddela föreskrift
jämväl, huru det skall förfaras med befintliga klockarboställen. Därvid
har olika förfaringssätt tillämpats i skilda fall. Där visst område av
en församling utbrutits till särskilt pastorat eller församling med egen
klockare, har i regel befintligt klockarboställe bibehållits för den församling,
varifrån utbrytningen skett. Om i pastorat med två eller flera församlingar
en var av dessa utbrutits till särskilt pastoiat, sjnes man i all- i)

i) Se t. er. Bredvik, Bränihult, Sandhult och Mosjö. I Ljusdal återtogs klockarjorden, då motsvarande
jord ej avsatts från övriga fjärdingar inom skifteslaget. Sedan det skifteslag, väntan
klockaijorden i Hassela upplåtits, velat tillägna sig jorden, har församlingen atagit sig att för (tensamma
erlägga ett årligt arrende av 45 kr.

171

Boställenas tillkomst och beskaffenhet.

in allhet sökt tillämpa den grundsatsen, att eu var församling skulle få behålla
därinom beläget boställe, dock med vissa jämkningar, där boställen
<''j funnits inom samtliga församlingarnaDå Glimåkra och Örkeneds pastorat
delades i två särskilda pastorat, bibehölls väl det enligt landeboken
från prästgården tagna, i Glimåkra belägna bostället för klockaren därstädes,
men föreskrevs tillika, att denne till klockaren i Örkened årligen
skulle betala lösen efter 10-årigt medelmarkegångspris för 20 kbft spannmål,
hälften råg och hälften korn2).

Då utan förändring i den ecklesiastika indelningen sådan ändrad anordning
vidtages, att av församlingar, som käft gemensam klockare eller
organist, en rar får sin befattningshavare, synes man särskilt tidigare hava
utgått från, att en sådan ändrad anordning kunde, åtminstone där församlingarna
därom vore ense, av dem genomföras på egen hand samt att
detta gällde jämväl fördelningen av gemensamma boställen och andra gemensamma
avlöningstillgångar. Etter hand har emellertid den uppfattningen
gjort sig gällande, att för dylik ändrad anordning kräves X. M:ts bifall,
åtminstone därest församlingarna hava gemensamma avlöningstillgångar,
och har i allmänhet delning av gemensam tjänst ej medgivits, så vida ej
överenskommelse mellan vederbörande om dylika avlöningstillgångars fördelning
trätfats åtminstone interimistiskt, till dess frågan kunde bliva i
laga ordning avgjord3).

I regel har, där boställe funnits i alla församlingarna, en var församling
tätt bibehålla det därinom varande bostället för sin klockare4).
Där i församlingar, som haft gemensam klockare, endast funnits ett boställe,
bär detta i en del tall bibehållits för den församling, inom vilken det
legat, och detta särskilt om bostället varit mindre eller bestått av kyrkojord,
upplåten från denna församlings kyrka5). I andra fall åter har bostället
betraktats såsom en för församlingarna gemensam tillhörighet och *)

*) Se Husie och Västra Skrävlinge, Ausås och Strövelstorp samt Osby och Loshult.

>. För Kvistofta och Glumslöv har, även efter det vardera församlingen ntbrutits till eget pastorat,
tillsvidare bibehållits gemensam klockare. ” 1

s) Se s. 13.

*) Se Västra Kärrstorp och Glostorp, Everlöv och Slimminge, Stångby och Vallkärra, Fulltofta
och Ostra Aspinge, Allerum och Fleninge, Slättåkra och Kvibille samt Sibbarp och Bagsås.

) Västra Ingelstad, Fru Alstad, llevinge (kyrkojord), Görslöv (kyrkojord), Gudmundtorp, Vissel
tofta, Oppmanna (delv. kyrkojord), Hörröd, Huaröd, Lindome, Kungsbacka, ''Gällared (kyrkohemman) och
Skrea. För Gällared åberopades, att Gunnarps församling icke kunde anses äga någon del i bostället
som egentligen vore eu Gällareds kyrka tillhörig fastighet, varför landgille skulle till kyrkan erläggas''
Såsom skäl för att vid delning av klockareänsten i Hörröds och Maglehems församlingar bostället
herde bibehållas för klockaren i Hörröd, hade åberopats, att hans övriga löneförmåner vore så små
att de ej motsvarade löneförmånerna från Maglehems församling.

Delning av
klockardistrikt.

172

Boställs- eller bostadsförmåner.

antingen bibehållits för den församling, där det varit beläget, eller dess
klockare, med skyldighet för församlingen eller klockaren att till den
andra församlingen eller dess klockare årligen utgiva visst belopp *), eller
ock har avkastningen på angivet sätt fördelats mellan församlingarna eller
deras klockare, varvid olika fördelningsnormer följts, än liuvuddelningsgrundsatsen’),
än hemmanens taxeringsvärden3), än församlingarnas fyrktal4)
5). Där ej viss norm bestämts, synes man hava utgått från att
avkastningen borde åtminstone tillsvidare fördelas lika mellan klockarna").
I samband med beslut om fördelningen har föreskrift i allmänhet meddelats,
att bostället skall utarrenderas, vanligen i författningsenlig ordning.
Stundom hava församlingarna var för sig garanterat klockarna visst minimiarrende
eller viss minimilön. Där tvekan rått, om bostället borde anses
tillhöra endera församlingen eller samtliga, har överenskommen fördelningsgrund
fastställts, endast till dess i laga ordning kunde styrkas, att bostället
icke vore hela pastoratets gemensamma egendom, eller till dess annorlunda
kunde vara i laga ordning bestämt1), frågan härom bär ansetts
tillkomma domstols prövning. I ett fall (Ölmevalla och Landa) har uppkommen
tvist avgjorts till förmån för moderförsamlingen, inom vilken bostället
var beläget. I < xötene och Ilolmestad är frågan beroende på X.
M:ts prövning 8).

Boställenas Av 242(1 befattningshavare Lava 891 boställs- eller bostadsförmåner,

beskaffenhet, därav 846 boställen med jord samt 45 endast bostadslägenheter9). I ett
Antalle^ostäl distrikt är till klockare och organist anslagen eu frälseränta.

Där ett klockardistrikt består av 2 eller flera församlingar, tinuas ofta,
särskilt i Lunds stift och Halland, boställen med jord ej endast i moder -

*) Norrvidinge och Dagstorp (bfh. i Norr vid inge hetalar årligen 20 kr., motsvarande klockariordens
"halva beräknade avkastning, till bfh. i Dagstorp), Andrarum och Eljaröd (av avkastningen erhåller
bfh. i Eljaröd 40 kr., återstoden går till bfh. i Andrarum), Lösen och Augerum (till Augerums
församling erlägger Lösens förs. årligen 100 kr.) samt Synnerby, Skalmeja.och Västra Gemm (Synnerby
församling gottgör Skallmeja och Västra Gerums församlingar för disposition av bostället med 10 kr.

vardera årligen). , ,, .

-) Eyda med Halvås, Södra Kedum och Namn, Knästorp och lottarp, Högestad och Baldringe,
Ilstorp och Björka, Konga och Ask, Barsebäck och Hofterup, Övraby och Belastad, Everöd och Ostra
Sönnarslöv samt Ravlunda och Brösarp. „

3) Ramdala och Jämsjö samt Lekåsa, Barne-Asaka, Fåglum, Kyrkas och Essunga.

’ 4) Röke och Torup. „ , ...

5) Sunnersberg ö no, Gösslunda 3 no och Strö "no, Bara s och Mölleberga s, [01iiie\alla /$

och Landa Vo] samt Drängsered V och Krogsercd Vs.

6) Se Ravlunda och Brösarp.

7) Se Synnerby (jfr not 1) och Sunnersberg (jfr not 5).

8) Om förfarandet vid sammanläggning av kyrkor, se s. 147.

9) Se s. 174.

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 173

församlingen utan jämväl i annexen (någon gång endast i annexen''), och
förekomma även eljest många fall, da eu befattningshavare har 2 eller
derå boställen. Endast i ett mindre antal fåll ligga hostallsjordar utom
distriktet. Stundom har detta föranletts av förändring i den ecklesiastika
indelningen2) eller verkställt ägoutbyte.

Av 969 i tab. B upptagna boställen med jord äro 596 införda i
jordeboken såsom särskilda enheter eller delar därav. Därav utgöra 231
hemman eller hemmansdelar och 365 lägenheter.

Av de i jordeboken införda boställena upptagas 525 bland kronoegendomar
under allmän disposition. Detta beror emellertid i allmänhet ej på
någon särskild utredning angående sättet för boställets tillkomst utan på
de rörande sättet för införande i jordeboken av ecklesiastiska boställen
meddelade föreskrifter. Av övriga boställen äro 8 upptagna bland kronoegendomar
under enskild disposition samt 34 under skatte- och 29 under
fr äretitel. Av de under skattetitel införda utgöres en del av till skatte
försålda kronoegendomar, och bland de under frälsetitel upptagna finnas åtskilliga
boställen i patronella gäll i de forna danska provinserna, över vilka
patronus i samband med patronatsrätten tillagts en om än begränsad härlighetsrätt3).
Flertalet av de under sistnämnda båda titlar upptagna boställen
utgöres emellertid av till boställen inköpta eller donerade skatte- eller
frälseegendom ar eller från sådana upplåtna områden, vilka i jordeboken
bibehållit den jordnatur, de innehaft, då de anslogos till boställen. Att en
del boställslägenheter införts bland kronoegendomar under enskild disposition,
synes i allmänhet hava berott på förbiseende. I ett fäll har eu dylik
lägenhet, som upptagits på förteckningen över till skatte försäljningsbara
lägenheter, av K. B. skattesålts till kommunen (nr 1 Klockarängarnå
Hedesunda).

Där vid reduktionen indragna klockarboställen i gamla Sverige eller
andra fastigheter av kronan upplåtits till klockarna, liksom ock då ränta

J 1 i?|kanc1 3''ynas I.fie/a fall vid 16 i 1 års jordrevning jord i annexet hava inräknats bland de
ägor för vilka det i moderförsamlingen belägna bostället påförts visst, sedermera i jordeboken upp
taget mantal. I ett par fall bär dock, aven där sa skett, jorden i annexet införts såsom särskild jordeboksenhet,
se t. ex nr 1 Nöbbelövs-Klint eller Österåker (Ostra Nöbbelöv), jfr nr 1 Amerika (Östra Hoby)

■ , )1Vfl,.Te,rfliv1ttnl"^n.av nr 12 Kyrkoköpinge från Kyrkoköpinge socken till Trällebor-s stad

rttten*til^lägenhétcri: dlingenoln lcke n^on rubbnin* skulle medföras i ägande- och dispofitions ,

rnt, ,.p,Fle,rtftb''t klockarboställen, över vilka patronus tillagts dylik härlighet, upptagas dock under
\ Ä t 1 huvudsak innebar denna härlighetsrätt för patronus, jämte särskilda fördelar av skogen
altarfnvlf’ f j"18 befogenhet att därav uppbära vissa avgifter, som eljest tillkommit konungen, t.^ex
altarhavra, fodermarkspenmngar, se ihulin, Utredning rörande patronatsrättighetema i Skåne ete.

Särskilda

jordeboksen heter.

Jordnatur.

Räntefrihet.

Andra lägenheter.

Areal.

Taxerings värde.

Bruknings sätt.

174 Boställs- eller bostadsförmåner.

påförda hemman skatteköpts eller av församlingar eller enskilda upplåtits
till klockarboställen eller boställen upptagits å kronoallmänning, har räntefrihet
-endast undantagsvis medgivits av K. M:t, utan klockaren vanligen
fått utgöra räntan. För de äldre boställena däremot har boställshavaren''
i regel, särskilt i de forna danska och norska provinserna, fått åtnjuta befrielse
från hela eller större delen av räntan, och detta hai i allmänhet
tillämpats, även där förut oskattlagda boställen skattlagts eller påförts mantal
med tillämpning av ovanberörda rörande ecklesiastika boställen meddelade
särskilda föreskrifter.

Av 373 ej i jordeboken såsom särskilda enheter upptagna boställen
med jord utgöres en del av områden, som i behörig ordning avsöndrats
från ecklesiastika boställen eller andra fastigheter och därför i jordregistret
upptagits såsom särskilda registerenheter. De övriga upptagas ej varken
i jordeboken eller jordregistret, men åtskilliga av dem torde dock vara att
betrakta såsom självständiga fastigheter, och hava även i samband med
jordregistrets uppläggande framställningar, särskilt i vissa län, gjorts om
upptagande i jordeboken av dylika klockarboställen.

Den sammanlagda arealen av boställena med jord utgöi 6,394 kr,
därav 3,016 hr inrösningsjord och 3,378 hr avrösningsjord med impediment.
Medeltalsarealen för varje boställe utgör c:a 8 hr, därav nära hälften
inrösningsjord. Arealen växlar emellertid betydligt. Av boställena hava
över 1/i lägre areal än 1 hr, */2 lägre än 3 hr och endast c.a /i 10 hr
eller däröver (därav flertalet i Lunds stift och Halland).

Det sammanlagda taxeringsvärdet1) år 1916 utgjorde 3,268,465 kr.,
därav 156,500 kr. å annan fastighet. Medeltalsvärdet utgjorde 4,323 kr.
Bortser man emellertid från Lunds stift och Halland, sjunker medeltalsvärdet
till 2,332 kr. Av boställena hade nära l/s lägre värde än 1,000
kr., c:a hälften lägre än 2,000 kr. och endast 2/7 5>000 kr- eller däröver.

I åtskilliga fall nedgå såväl arealen som taxeringsvärdet till högst
obetydliga belopp. Detta sammanhänger därmed, att den jord, som tillagts
ett boställe, ofta allenast utgjordes av ett trädgårdsland, en kåltäppa eller
dylikt, ej överstigande vad som t. ex. för skollärare anses motsvara planteringsland
till tjänstebostaden.

Yad brukningssättet angår, är det endast ett mindre antal boställen,
som helt eller delvis brukas av boställshavaren (308, därav 31 delvis), utan
flertalet är utarrenderade, därav 538 genom boställshavaren (30 delvis),

>) Där taxeringsvärde ej påförts bostället, har i tab. A upptagits av pastorsämbetet uppgivet värde.

Boställenas tillkomst och beskaffenhet. 175

64 genom församlingarna eller kyrkorådet (1 delvis) samt 30 genom K. B.
ock Domk. (4 delvis).

Där utarrenderingen skett genom församlingarna, äro förhållandena
väsentligen olika i skilda fall. Stundom beror, på sätt ovan erinrats,
utarrenderingen genom församlingen allenast på en med befattningshavaren
träffad överenskommelse, varigenom församlingen mot viss ersättning eller
i samband med förhöjning i lönen för dennes tjänstetid övertagit bostället,
vanligen tillika med ansvar för den befattningshavaren åliggande nybyggnads-
och underhållsskyldigheten å detsamma1). Men i regel ligger till
grund för utarrenderingen en mera stadigvarande anordning, så att, om än
boställets egenskap av klockarboställe ej rubbats, det dock faktiskt kan sägas
hava indragits till församlingen, vilken i en del fall till befattningshavaren
utbetalar avkomsten av bostället eller viss, ofta av församlingen
själv bestämd ersättning för bostället, i andra fall åter för befattningshavaren
fastställt allenast en viss kontant lön, såsom bidrag till vars utgörande
avkastningen ingår till församlingen eller kyrkokassan. Dylik indragning
av boställe till församlingen synes ofta hava skett i samband med
förhöjning av lönen. I allmänhet torde i sådana fall vid lönens bestämmande
boställets avkastning hava beräknats till belopp, som motsvarar eller
överstiger den avkastning, församlingen därav kan väntas erhålla. Men synas
fall dock föreligga, då motsatsen inträffar2). Någon gång har K. M:ts tillstånd
sökts och erhållit till en sådan anordning3), för vars vidtagande på egen
hand församlingarna näppeligen kunna hämta stöd av bestämmelserna i
1883 ars förordning angående reglering av klockarnas löneinkomster.

1 regel kan boställshavaren utarrendera bostället endast för sin tjänstetid,
och gäller i viss mån för församlingarna motsvarande begränsning.
För vinnande av större trygghet för arrendatorn har därför i många fall,
särskilt där avkomsten skall delas mellan flera befattningshavare, ansökning
hos K. M:t gjorts, att utarrenderingen skall få ske på visst antal
år, oberoende av boställshavarens tjänstetid. Någon gång har K. M:t vid
dylikt medgivande låtit utarrenderingen av mindre boställe verkställas genom
församlingen, men i regel har föreskrivits, att den skall ske genom K. B.

) btundom utarrenderar församlingen bostället allenast under vakanstid eller då platsen uppehälles
av vikarie.

*) Se }• er. Turinge. I Arbrå bestämdes lönen till 460 kr. jämte bostället eller till kontant 600
kr. Befattningshavaren valde den senare avlöningsformen.

a) be t. ex. för Simtuna K. M:ts beslut d. 16 april 1898 (hinder förklarades ej möta för församlingen
att med vederbörande boställshavares medgivande mot årlig avgäld, ej understigande visst
belopp, övertaga och tillsvidare disponera bostället) samt ang. Torshälla K. br. d*. 24 april 1900.

Avträdettid.

Avsöndring
för viss Hd.

IT tf Boställe- eller bostadsförmåner.

och J)omk., med iakttagande i tillämpliga delar av de i nåd. breven d.
19 nov. 1858 och d. 11 juli 1862 angående utarrendering av vissa
prästerskapets boställen meddelade föreskrifter. Där särskild arrendatorsbostad
ej funnits anordnad1), synes bostället, även där det haft egenskapen
av bostadsboställe, i allmänhet hava utarrenderats i dess helhet och med
åbyggnader. I en del fall har dock åt Iv. B. och Domk. uppdragits att
vid utarrenderingen göra de undantag för boställshavarens räkning i avseende
å såväl boställshusen som trädgård och övriga förmåner, t. ex. skjuts
vid tjänsteresor, myndigheterna i samråd med boställshavaren finna skäligt
bestämma. Vanligen medgives sökt utarrendering allenast för 20 år i sänder,
vadan efter denna tids utgång ny ansökan bör göras hos K. M:t.
Detta har dock i flera fall uraktlåtits2).

Huvudregeln torde vara, att där ej annorledes överenskommits, klockarboställe,
liksom prästerligt boställe, avträdes d. 1 maj. Där klockar- etc.
befattningen är förenad med skollärartjänst, synes dock, särskilt då fråga är
om mindre boställen, avträdandet oftast äga rum samtidigt med det skollärarlönen
frånträdes. Någon gång sker avträdet i stället å vanlig fardag.

I många fall har boställshavaren, särskilt där bostället är beläget inom
municipalsamkälle, vid järnvägsstation etc. berett sig avsevärd inkomst
genom att med kammarkollegii bifall därifrån för viss tid avsöndra bostadseller
andra lägenheter.

Där klockar- och skollärare änsterna äro förenade, synes ej sällan, även
om bostället ej är för båda tjänsterna gemensamt, därtill hörande mark
hava fått utgöra ersättning för skollärare tillförsäkrat planteringsland etc.

2. Åbyggnader samt syner och besiktningar.

Genom promulgationslagen till lagen d. 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom upphävdes 27 kap. B. B., så vitt fråga var om
nvttjanderätt, varom i nämnda lag stadgades, men de äldre bestämmelserna
skulle fortfarande tillämpas å bl. a. boställen. För prästerskapets boställen
hava sedermera särskilda bestämmelser meddelats i ecklesiastika boställsordningen
d. 9 dec. 1910, men denna gäller ej klockarboställen, för \fika
därför äldre bestämmelser fortfarande äro tillämpliga.

») Se s. 179. . s , , , , .

3) Ett av KammarK. på nåd. befallning upprättat förslag till stadgande^ rörande utarrendering
av sådan till klockarlägenheter anslagen jord, som ej lämpligen kunde i förening med klockares bostadsboställe
brukas, föranledde enligt K. M:ts beslut d. 15 febr. 1867 ej vidare åtgärd.

Abyggnader.

177

aj Åbyggnader.

Vad åbyggnaderna å klockarboställen angår, liar man närmast att -fbyggnader.
söka vägledning av stadgandena i 27 kap. B. B. I dess 3 § lämnas
föreskrifter om byggnadsskyldigheten för hel gård till stuga, bodar, loge,
fähus och stall, med angiven årsberäkniug. Tillika stadgas, att å mindre
hemman smärre hus må vara efter nödtorften samt att ingen är pliktig
att bygga mer, än gården tarvar, efter landets bruk och lägenhet. Om än
dessa stadganden kunna giva vägledning beträffande åbyggnaderna och
byggnadsskyldigheten a större klockarboställen med jordbruk, möter vida
större svårigheter, da det gäller att tillämpa desamma å mindre boställen,
särskilt de, vilka närmast äro att betrakta såsom tjänstebostäder utan eller
allenast med någon mindre jord. Härtill kommer ovissheten i många fall,
vem byggnadsskyldigheten skall anses åligga.

Sedan i underd. skrivelse d. 13 febr. 1841 R. St. framhållit behovet
av allmänna föreskrifter i ämnet för undvikande av att vederbörandes skyldigheter
skulle bliva beroende på blotta sedvanan, framhöll kammarkollegium
i infordra! utlåtande bl. a.: I de församlingar, där klockarbolen bestode av
hemman eller bebyggda lägenheter med jordbruk, tillhörde skyldigheten att
bygga underhålla husen i allmänhet klockarna, liksom andra boställshavare,
helst å de äldre klockarbolen, vilka vid och efter reformationstiden
blivit till kapellansboställen förvandlade, kapellanerna fortfarande fått vidkännas
den klockarna först tillhöriga byggnads- och underhållsskyldigheten
därav, och i avseende på övriga så beskaffade klockarbol samma skyldighet
icke blivit genom någon författning församlingarna ålagd. I de‘socknar
åter, där ordentliga klockarbol med jordbruk saknades och antingen
endast särskilt boningshus blivit åt honom upplåtet eller ock bostad anvisad
i sockenstugubyggnaden eller i skolhuset, där skola funnes inrättad och
förestodes av klockaren, både byggdes och underhölles dessa hus vanligen
av sockenborna utan klockarens deltagande. Om ock genom allmän författning
kunde bestämmas, vad redan syntes bliva en följd av lagens föreskrift
i 27 kap. B. B., att vad klockarbol av förstnämnda beskaffenhet
vidkomme, lagens stadgande om åbyggnad å kronohemman i allmänhet
bolde tillämpas, och annan eller vidsträcktare byggnadsskyldighet icke
komma i fråga för klockaren än i nyssnämnda lagrum bestämdes, förekommc
likväl en så mångfaldig och väsentlig olikhet i klockarbostädernas
beskaffenhet icke allenast uti särskilda orter av riket utan även inom
samma landsort, beroende på särskilda lokalförhållanden, att det syntes

23 — Klorkarutredningtn. Afd. 1.

Mangdrils byggnad.

178 Boställs- eller bostadsförmåner.

svårt, om icke omöjligt, att till en allmännare belåtenhet reglera, hurudan
åbyggnaden vid klockarboställen allestädes borde vara. Än vore klockaren
tillika organist och skollärare och måste för att kunna bestrida de flera
befattningar, honom anförtroddes, äga mera bildning och anseende än hans
vederlikar i allmänhet, i vilket fall församlingen plägade förse honom med
en bättre bostad och större löneförmåner; än kunde, enligt vedertaget bruk
och gällande stadgande^ klockarens löneförmåner någon gång vara jämförliga
med kyrkoherdars i mindre pastorat, då sådana klockarlägenketer och
därmed oftast förenade organistbefattningar jämväl eftersträvades av bildade
och särskilt i sång och musik mera utmärkta personer, vilka därför
icke sällan förhjälptes till bekvämare boställshus. I de flesta församlingar
åter vore klockarbostaden endast lämpad efter denne kyrkobetjänts skäliga
behov, men också i de minsta församlingarna någon gång än mera inskränkt.
Kollegium ansåge sig därför icke böra tillstyrka rubbning i de sålunda
existerande förhållandena, vilka syntes böra få ankomma på församlingarnas
eget »tillgörande och beslut», intill dess de blivit i laga ordning ändrade.
Emellertid borde klockarborden undergå besiktning och syn, efter de inom
varje ort gällande stadganden om underhållsskyldigheten därav, på sätt
kungörelsen d. 28 maj 1830 innehölle.

Enär, på sätt kammarkollegium utrett, kloc karlägenheterna i avseende a
tillkomst och egenskaper vore av den skiljaktiga beskaffenhet, att någon
allmän föreskrift rörande bebyggandet och underhållet av dem icke lämpligen
kunde meddelas; men för sådana med jordbruk försedda klockarbol,
där underhållsskyldigheten ålåge boställshavaren, erforderliga föreskrifter
redan funnes uti*27 kap. B. B., tillika med 35 § i landshövdingeinstruktionen
d. 4 nov. 1734, jämförd med 8 § i kungl. resol. på prästerskapets
besvär d. 1 jan. 1757; varemot i fråga om övriga klockarboställen måste,

1 anseende till olika förhållanden, efter omständigheterna och sedvana inom
särskilda orter förhållas; fann K. M:t enligt beslut d. 19 juli 1841 B. St:s
hemställan ej föranleda någon åtgärd i ifrågavarande avseende, och ytterligare
föreskrifter i ämnet hava ej heller sedermera meddelats.

Av den verkställda utredningen framgår, att av 969 boställslägenheter
endast 486 äro försedda med mangårdsbyggnad. Antalet rum är synnerligen
växlande och utgör, där uppgift därom föreligger, 1 rum i 20 fall,

2 i 49, 3 i 82, 4 i 110, 5 i 79, 6 i 40, 7 i 8, 8 i 2 och 9 i 3. Häri
äro inräknade 45 fall, då befattningshavaren endast har ämbetsbostad utan
jord eller ämbetsvåning, inredd i byggnad, avsedd jämväl för andra ecklesiastika
eller kommunala ändamål, t. ex. i församlings- eller skolhus, socken -

179

Abyggnader.

stuga etc. Stundom äro jämväl rum för andra ecklesiastika eller kommunala
ändamål inrymda i klockarbostaden, t. ex. sockenstuga (kommunalrum),
tingshus etc.

Särskild arrendatorsbostad finnes endast å 43 boställen. Stundom har
sådan inretts i ekonomibyggnaderna.

Där klockar- och organistbefattningen ej är förenad med skottår ar tjänst
och mangårdsbyggnad finnes å bostället, bebos denna i regel av befattningshavaren,
men den har i en del fall, där bostället utarrenderats och
särskild arrendatorsbyggnad ej finnes, helt eller delvis upplåtits till arrendator
eller på annat sätt disponerats, för vilket fall boställshavaren själv
måst bereda sig annan bostad. I en del församlingar har klockaren etc.,
med eller utan tillstånd, tagit sin bostad i närbelägen stad, där givetvis
alltid större möjlighet linnes till extra förtjänst för en kyrkomusiker.

Där klockar- och organistbefattningarna äro förenade med skollärartjänst,
ställa sig förhållandena väsentligen olika. Oberoende av de åbyggnader,
som kunna finnas å klockarbostället, är församlingen i så fall skyldig
bereda befattningshavaren såsom lärare tjänlig bostad eller giva honom
ersättning därför. Enligt hittills gällande bestämmelser hava särskilda
regler ej funnits angående skollärarbostadens storlek, som ock i de fall,
där klockar- och skollärarbefattningarna varit förenade, växlat betydligt
(1 ruin i 2 fall, 2 i 211, 3 i 975, 4 i 433, 5 i 83, 6 i 13 och 7 i 1),
men synes man ganska allmänt hava utgått från den uppfattningen, att
där tjänsterna vore förenade, befattningshavaren borde beredas något större
bostad än eljest, och torde detta hava varit anledningen till att i nära 1/3
av de fall, för vilka uppgifter lämnats, den gemensamme befattningshavaren
haft bostad om mer än 3 rum. Numera har emellertid i samband
med 1918 års lönereglering närmare bestämmelser härutinnan meddelats
i de boställsordningar, som utfärdats för olika grupper av lärare, och har
därvid för tjänstebostaden fastställts följande antal rum: beträffande lärarpersonalen
vid folk- och småskolor för ordinarie manlig lärare minst 3,
för ordinarie kvinnlig skollärare minst 2, för annan lärare minst ett, samt,
beträffande lärare vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor för
rektor minst 5, för ordinarie manlig ämneslärare minst 4 och för ordinarie
kvinnlig ämneslärare minst 3.

I många fall har emellertid, dill- tjänsterna äro förenade och bostad
finnes å klockarbostället, särskild bostad eller ersättning därför ej anvisats
befattningshavaren såsom lärare. Det synes då vara vanligt, att bostaden
å klockarbostället räknas såsom laga bostad för skolläraren eller, särskilt

Ekonomibygg

fläder.

180 Boställe- eller bostadsförmåner.

där den innefattar något större antal rum (3—6), såsom gemensam klockare
och skollärarbostad. I allmänhet angives ej det antal rum, som skall anses
tillhöra vardera befattningshavaren. Stundom har dock sådan bestämmelse
meddelats, varvid vanligen av bostad om 3—6 rum 1 a 2 beräknats för
klockaren. I några församlingar hava för klockaren avsedda rum i skollärarbostaden
insynats såsom klockarbostad1).

I mer än 100 distrikt, där tjänsterna äro förenade, finnas emellertid
såväl klockar- som lärarbostäder, någon gång inredda i samma byggnad.
Där detta är fallet, har ofta mangårdsbyggnaden å klockarbostället
upplåtits till arrendator eller med eller utan ersättning övertagits av församlingen
(kommunen) för andra ändamål, t. ex. till bostad för kyrkvaktare
och barnmorska, ålderdomshem etc. Där eljest befattningshavaren hai
2 bostäder, bor han någon gång i mangårdsbyggnaden å bostället, men
vanligen i skollärarbostaden, och bereder han sig i så fall ofta ersättning
av den andra bostaden genom dess uthyrning eller upplåtelse till enskild
person, som fullgör vissa med klockartjänsten förbundna göromål. Föi
Säter uppgives, att befattningshavaren äger uthyra, vilken av lägenheterna
han vill.

För jordbruk erforderliga åbyggnader finnas å 414 boställen, andra
ekonomibvggnader (ofta endast någon mindre lada) å 54.

Där klockar- och skollärareänsterna äro förenade, betraktas ofta de
å bostället uppförda ekonomihusen såsom uthus även för skolan. I andra
fall användas uthusen för skolan jämväl såsom ekonomibyggnader för
klockarbostället.

Även där särskilda åbyggnader finnas för klockarjorden, äro de i en
del fall ej uppförda å boställets mark utan å skoltomt eller annan, vanligen
församlingen, kyrkan eller prästerskapets boställen tillhörig mark.

Beträffande en del boställen uppgives, att åbyggnaderna ej äro insynade
utan helt eller delvis tillhöra boställshavaren, arrendatorn eller enskilda
personer. Särskilt är ofta arrendatorbostaden boställshavarens eller
arrendatorns enskilda tillhörighet.

I åtskilliga fall, där klockarens boställe eller boställsjord tidigare varit
bebyggd, hava åbyggnaderna av församlingen eller boställshavaren helt eller
delvis försålts eller rivits, varvid i senare fallet virket ofta använts för
uppförande av skola eller annan kommunal byggnad. Yanligen har försäljningen
eller rivningen skett i samband därmed, att klockar- och skollärar '')

Se t. ex. Lillkyrka ock Boglösa, jfr Veekkolm.

Ä byggnader.

181

tjänsterna sammanslagits och särskild bostad med uthus inretts för skolläraren,
vid vilket förhållande särskild åbyggnad å klockarjorden ej vidare
ansetts erforderlig. I en del fall har detta ägt rum med K. M:ts medgivande1),
och har där bostaden borttagits utan dylikt tillstånd, frågan
någon gång sedermera underställts K. M:ts provning2), som i allmänhet
synes hava låtit bero vid den skedda försäljningen (dier rivningen. Såsom

) lillinge församling anhöll att få sammanslå skolgårdens och klockargårdens bostadshus och
övnga ^byggnader un uthus för skolor, klockare och lärarpersonal, dels att församlingen åtoge sig och för framtiden
svarade för klockarens underhållsskyldighet å klockarbostället. Genom nåd. hr. d. 21 juni 1901 biföll
K. M:t ansökningen, under förbehåll att någon byggnads- och underhållsskyldighet ej genom den föreslagna
anordningen tillskyndades de förenade tjänsternas innehavare, samt att församlingen — som
jämlikt eget åtagande hade att svara för all byggnadsskyldighet vid klockarbostället, så länge
tjänsteni a vore förenade — skulle, därest desamma i en framtid åtskildes, å det gamla klockarbostället
uppföra för klöckaren erforderliga hus. Klockarbostaden har sedermera sammanbyggts med lärarbostaden.
— Sedan Yeckholms församling anhållit, att åtskilliga för klockarbostället obehövliga uthusbyggnader
skulle få rivas och från bostället borttagas med rätt för församlingen att använda virket
vid uppförande av ny skolhusbyggnad men med skyldighet för församlingen att åt boställets innehavare,
vilken tillika vore skollärare, uppföra nya åbyggnader, tillräckliga jämväl för klockarboställets
behöriga skötande, biföll K. M:t enligt nåd. br. 21 dec. 1904 ansökningen med villkor, att nå^on
byggnads- och underhållsskyldighet ej genom ifrågavarande anordning tillskyndades de förenade tjänsternas
innehavare samt att det skulle åligga församlingen, att därest klocka!-- och organistsysslan i eu
framtid skildes från skollärare änsten, a klockarbostället upplena för klockaren erforderliga uthus Förra
bostadshuset är i enlighet med tillstyrkande vid syn utbytt mot ett rum i skolhuset. — Sedan Kungs„sby
församling anhållit, att med verkställande av ådömd nybyggnadsskyldighet å klockarbostället
matte tillsvidare få anstå, samt att å tomten befintliga uthus måtte få å offentlig auktion försäljas
och från platsen bortföras samt försäljningsbeloppet på angivet sätt förvaltas och förräntas till framtida
användning för bostället, biföll K. M:t enligt nåd. br. d. 1 maj 1914 ansökningen under villkor
att därest klocka!*- och organisttjänsterna åter skildes från folkskollärartjänsten, församlingen skulle
förse bostället med laglig åbyggnad. Försäljningssumman för uthusen, omkring 1,000 kr., innestå i
bank. Hos K. M:t gjorde klockaren i Över-Gran ansökning, att lian och blivande innehavare av
bostället matte befrias från skyldigheten att bygga och underhålla de å bostället befintliga byggnaderna
samt att han matte berättigas nedtaga desamma. K. M:t fann enligt nåd. br. d. 22 nov. 1912 ej
skål bifalla ansökningen, då bostället efter borttagande av samtliga byggnaderna icke kunde skötas
soin självständigt jordbruk, därest sådant i en framtid av förhållandena påkallades. Däremot förklarades
från K. M:ts och kronans sida hinder icke möta för sökanden eller blivande innehavare av
bostallet att vinna befrielse från skyldigheten att bygga och underhålla de hus å bostället, som i
vederbörlig ordning prövades för dess skötsel som självständigt jordbruk obehövliga. — Sedan Karbennings
församling hos K. M:t anhållit om befrielse från att underhålla särskild bostad åt klockaren
vilken som skollärare hade hostad, förklarade K. M:t enligt nåd. br. d. 24 nov. 1905, att hinder icke
mötte att, så länge klockarbefattningen vore förenad med folkskollärartjänsten, församlingen med vederbörande
boställshavares medgivande tillsvidare iinge åtnjuta befrielse från skyldigheten att underhålla
bostallets åbyggnader mot det församlingen till honom årligen erlade 50 kr. Jfr Simonstorp
(tragaii om befrielse frän byggnads- och underhållsskyldigheten ansågs böra prövas av synerätt) ocli
(ludmundtorp. '' J

2) 1 Synnerby både församlingen år 1846 efter överenskommelse med dåvarande klockaren
försalt manbyggnaden å bostället och ä dess plats uppfört skolhus. Enligt nåd. br. d. 20 jan. 1900
förklarade K. M:t hinder från det allmännas sida ej möta för att med manbyggnads uppförande tillsvidare
finge anstå. I Forshem hade likaledes klockarboställets hus försålts. K. M:t lät enligt nåd.

, auS- )bOö bero därvid, med villkor att genom försäljningen någon byggnads- och underhålls skyldighet

ej tillskyndades innehavaren av de förenade klockar- och skollärare unstema i avseende på
hans bostadslägenhet, och att församlingen, därest tjänsterna i framtiden åtskildes, skulle på sin bekostnad
a klockarbostället uppföra för klockaren erforderliga åbyggnader.

Byggnads
och underhållsskyldigheten.

Hy reser sätt
ning.

182 Boställs- eller bostadsförmåner.

villkor för borttagandet har i regel uppställts, att, därest klockar- och
skollärartjänsterna framdeles skiljas, församlingen skall vara skyldig föi
klockaren uppföra erforderliga åbyggnader. Där byggnaderna försålts, synes
köpeskillingen i allmänhet hava ingått till skol- eller kyrkokassa^). I
några fall har den emellertid fonderats, med eller utan rätt för boställshavaren
att å köpeskillingen uppbära räntan2).

Vad byggnads- och underhållsskyldigheten angår, har man som allmän
regel velat uppställa, att då någon författning ej ålägger församling å landet
att förse sin klockare med boställe, nämnda skyldighet skulle åligga boställshavaren.
Om än detta i huvudsak gäller större boställen med jordbruk,
särskilt i de forna danska och norska provinserna, synes beträffande övriga
boställen en sådan allmän regel icke vara giltig. Tvärtom torde, särskilt
där bostället huvudsakligen utgöres av bostad utan eller allenast med någon
mindre jord, liksom ock då vid förenade klockar- och skollärarbefattningai
bostället jämväl anses anslaget till slcollärarbefattningen, det allmänna vara,
att församlingen helt eller delvis anses byggnads- och underhållsskyldig.

Efter lämnade uppgifter skulle, bortsett från eu del distrikt där
frågan uppgivits vara tvistig, byggnads- och underhållsskyldigheten i dess
helhet anses åligga boställshavaren i 293 fall (därav emellertid 188 i Lunds
stift och Halland med dåvarande stora jordbruksboställen), församlingen i
229, arrendatorn i 27 och andra personer i 63). I 28 fall är skyldigheten
fördelad mellan flera, vanligen på det sätt, att församlingen har byggnadsoch
boställshavaren underhållsskyldigheten, men förekomma även fall, då i
stället vissa hus, särskilt de, vilka anses som laga hus vid skolgården,
byggas och underhållas av församlingen, andra av boställshavaren eller
hus av arrendatorn, andra av boställshavaren etc.

I eu del fall, där byggnads- och underhållsskyldigheten av gammalt
ansetts åligga boställshavaren, har församlingen med eller utan motprestation
från boställshavarens sida åtagit sig nämnda skyldighet för visst tillfälle
eller för framtiden*).

I eu del fall hava befattningshavarna, särskilt i stad, men någon
gång även å landsbygden, i stället för bostad tillerkänts hyres- diet bostad''s •)

Se t. ex. Forshem och Öja.

s) Se t. ex. Kungs-Husby, Medelplana och Mörkö. ,, , , ,

8) T. ex. patronns eller fideikommissarie, som upplåtit bostället (Ardala), eller pastor beträffande
från prästerligt boställe upplåtet klockarboställe, vilket betraktas som torp därunder (Fagre).

V se t ex. Kulla, Ostra Eneby, Bredared (mot rätt för församlingen att taga en del ved fra
bostället för folkskolans behov), Hardemo (mot avstående till församlingen av viss jord) och

183

Syner och besiktningar.

ersättning eller ersättning för vissa byggnader, som saknas eller rivits.

I)är uppgift om dylika ersättningar lämnats, upptagas de i regel i tab. A
i kol. 15, men torde de i en del fall ingå i den av pastorsämbetena angivna
kontanta avlöningen.

Vad i övrigt angår de i tab. A upptagna avlöningarna, avse de belopp,
som införts i kol. 15, i allmänhet värdet av fri bostad i boställets
manbyggnad eller annan därför inrättad byggnad med avdrag för byggnadsock
underhållskostnad, där sådan åligger befattningshavaren. I många fall
s\ nes emellertid värdet av bostad i boställets manbyggnad av vederbörande
pastoisämbeten hava inräknats i den i kol. 16 införda nettoavkastningen
av bostället, och framhålles ofta, att det ej kan vara tal om fri bostad,
där befattningshavaren har byggnads- och underhållsskyldigheten, då kostnaden
därför ofta motsvarar eller överstiger bostadens värde.

b) Syner och besiktningar.

De syner och besiktningar, som å klockarboställen kunna ifrågakomma,
äro dels ekonomiska besiktningar, dels laga syner.

hör ekonomiska besiktningar äro bestämmelser meddelade i kungörelsen Ekonomiska
d. 28 maj 1830. Till utrönande av deras hävd till hus och jord skola besiktn''r,oarsådana
besiktningar hållas vart femte år, dock att dylik besiktning, förrän
fem år efter det laga husesyn blivit hållen, icke må utan synnerliga skäl
äga rum. Besiktningen förrättas av landsfiskal i orten eller den kronobetjänt
K. B. i länet förordnar, med 2 nämndemäns biträde, uti närvaro ej mindre
av kontraktsprosten eller den ordinarie prästman, som av honom inom prosteriet
därtill utses, än även av vederbörande boställshavare och sockenombud, där
församlingen vid bostället har byggnadsskyldighet. Kontraktsprost har att
göra .anmälan hos K. B. om erforderliga ekonomiska besiktningar.

Förutom dessa ekonomiska besiktningar skola enligt kungl. resol. på Laga syner.
prästerskapets allmänna besvär d. 12 jan. 1757 § 8 å klockarbol vid ombyten,
eller, så framt eljest nödigt prövas, en ordentlig husesyn genom
häradshövding och nämnd uti samtliga vederbörandes närvaro förrättas.

Ben, som år missnöjd med ekonomisk besiktning, äger hos domstolen begära
laga syn.

Trots det inseende, som tillkommer prostarna beträffande ekonomiska
besiktningar, synas dock sådana i många fall uraktlåtas1), och än vanligare

'') I Västerhaninge har församlingen hefriats från att låta den gamla klockargården med uthus
undergå ekonomiska besiktningar, dock med skyldighet för församlingen att, om klockarbcfattningen
upphör vara förenad med skollärarhefattningen, förse klockaren med tjänlig bostad.

184 Boställs- eller bostadsförmåner.

är, att laga av- och tillträdessyner ej påkallas. Efter lämnade uppgifter
skulle ekonomiska besiktningar vanligen förekomma endast å 415 boställen
(därav 217 i Lunds stift och Halland) samt laga av- och tillträdessyner
å 281 boställen (därav 189 i Lunds stift och Halland). Syner i annan
ordning (genom kyrko- eller skolrådet, patronus, särskilt utsedda personer
etc.) hava uppgivits förekomma i 44 fall. Den uppfattningen synes i stor
utsträckning hava gjort sig gällande, att syner och besiktningar ej erfordrades,
där bostället ej vore bebyggt eller annan än boställshavaren vore
byggnads- och underhål Isskyldig.

I 51 fall hava vid syner bestämts överbyggnadssummor till belopp
växlande mellan 469 och 10,000 kr. (i medeltal 3,194 kr.) samt med fördelning
på olika antal år (från 9 till 119).

3. Skogsavkastningen.

Skogsavkast- Beträffande skogen å ecklesiastikstatens boställen innehöll förordningen
ningen. (p 26 jan. 1894 i huvudsak följande bestämmelser: Om boställets virkes avkastning

i betydligare mån överstege dess behov av skogsfång, skulle
skogen, efter K. M:ts förordnande, i dess helhet eller lämplig del därav
ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Avkastningen
skulle i detta fall ingå till prästerskapets löneregleringsfond. Vore skogen
av mindre omfång, ålåge det boställshavaren att bevaka och sköta skogen
med iakttagande av vederbörligen fastställd hushållningsplan. I sådant fall
skulle boställshavaren, närmast såsom gottgörelse för besväret med skogens
vård, erhålla viss andel i avkastningen, i regeln hälften därav. Återstoden
skulle ingå till löneregleringsfonden. Extra avverkning av skogen,
som uppstode genom s. k. berednings- eller rensningshuggniug eller då
skog blivit genom eld eller storm skadad, skulle ingå till en särskild fond,
»de ecklesiastika boställenas skogsgud», och användas till gäldande av
diverse omkostnader för skogsvården. Dessa stadganden skulle dock ej
gälla i fråga om boställe, som av menighet inköpts eller av enskild donerats,
utan skulle frågan om dispositionen av skogsavkastningen vid sådant
boställe alltid underställas K. M:ts prövning. Till vissa byggnader finge
nödigt timmer och virke tagas å boställsskog, såvitt utsyning kunde, efter
antagen hushållsplan, äga rum utan inskränkning i den rätt till avkastningen,
som blivit boställshavare tillerkänd.

Skogs avkastning en.

185

Beträffande skogen å de till prästerskapet anslagna löneboställena hava
sedermera genom kungörelsen d. 9 dee. 1910 meddelats ändrade bestämmelser.
Men dessa gälla ej klockarboställena, för vilka ovanberörda stadganden
i 1894 års förordning fortfarande anses äga tillämpning, med iakttagande
därav, att prästerskapets löneregleringsfond och de ecklesiastika boställenas
skogsfond numera ingått i kyrkofonden.

Ehuru av klockarboställenas sammanlagda areal, enligt tab. A c:a
6,394 hr, över hälften är att hänföra till avrösningsjord eller impediment,
är det dock allenast vid ett mindre antal boställen, å vilka skog finnes i
avsevärd omfattning.

Endast för 7 2 boställen finnas skogshushållningsplaner, fastställda av Skog, för
domänstyrelsen. Den sammanlagda arealen av dessa boställens skogar ut- ^nZgsplan
gör (bortsett från vissa med andra fastigheter gemensamma skogar) 2,046,‘27 fastställts.
hr, därav 1,244,24 hr produktiv skogsmark, 24 9,39 hr kal skogsmark,

59,97 hr skogsväxt hagmark, 6,or, hr kal hagmark samt 486,62 hr
impediment. Flertalet av dessa skogar stå under boställshavarens vård
och bevakning, och hava endast 4 (boställsskogarna i Los, [Mora] och
Drängsered samt utskogen till de ecklesiastika boställena i Eättvik) ställts
under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Vid flertalet av dessa
boställen understiger avkastningen virkesbehovet, vid många väsentligt, för
ett par förekommer under gällande indelningsperiod ej någon avverkning.

För 7 har uppgivits, att avkastningen och virkesbehovet ungefär motsvara
varandra, och endast för 17 har under indelningsperioden överskott beräknats.
Där detta angivits, är det för ett boställe 16 kbm., för 2 mellan
;50 200, för 3 mellan 200—500, för 1 866, för 4 mellan 1,000—1,500
och endast för ett boställe (Los) högre, 5,840 kbm. Vid en del av de
boställen, för vilka överskott beräknats från den under boställshavarens
vård och bevakning stående skogen, har denne med hänsyn till sättet för
boställets tillkomst eller av annan anledning, t. ex. på grund därav att
boställshavaren nedlagt kostnader å bostället, tillerkänts hela behållningen
av den ordinarie avkastningen, i ett fall för användning till boställets förbättring.
Men i regel tillkommer honom, där bestämmelse därom meddelas,
endast halva behållna avkastningen. Den andra hälften jämte avkomsten av
extra avverkning ävensom avkastningen från de skogar, som ställts under
skogsstatens vård och förvaltning, skulle, på sätt ovan nämnts, efter tidigare
föreskrifter tillfalla prästerskapets löneregleringsfond eller de ecklesiastika
boställenas skogsfond, till vilka fonder ock åtskilliga belopp efter hand
inbetalts. A andra sidan hava emellertid från de ecklesiastika boställenas

21 — Klnckarutrednlmjev. — Afd. 1.

18l) Boställs- eller bostadsförmåner.

skogsfond bestritts åtskilliga omkostnader för klockarboställenas skogsförvaltning,
vilka ej av uppkommen behållning kunnat ersättas1). Sedan
numera berörda fonder ingått i kyrkofonden, angående vars disposition för
prästerskapets avlöning särskilda bestämmelser meddelats, har det satts i
fråga, om skogsavkastning från klockarboställen vidare böra ingå till sistnämnda
fond, samt om skogsförvaltningskostnader för dessa boställen fortfarande
skola bestridas från denna2). I anledning därav har ock i en del
fall, då fråga i senare tid uppkommit om disposition av sådan avkastning
från klockarboställe, vilken eljest skolat ingå till kyrkofonden, åt domkapitlet
uppdragits att i ärendet inkomma med närmare utredning och förslag
(se Los, Osby och Drängsered).

Annan skog. Utöver ovanberörda 72 boställen, för vilkas skogar hushållningsplaner
fastställts av domänstyrelsen, skulle efter lämnade uppgifter skog finnas a
119 boställen, å ett utöver husbehovet, å 30 till husbehov (9 knappt) samt
ä 88 otillräckligt (c:a Va obetydligt).

Dessutom hava en del boställen rätt till skogsfång å enskilda hemmans
mark3) eller å prästerskapets boställen, från vilka de anses upplåtna, eller
å häradsallmänning4).

Där klockarbefattning är förenad med skollärare änst, är befattningshavaren
såsom lärare tillförsäkrad nödigt bränsle eller ersättning därför.
Finnes å till honom anslaget klockarboställe skog, har, där ersättning i
penningar ej lämnas för det honom såsom lärare tillkommande bränslet,

i olika fall förfarits på skiljaktigt sätt. Stundom har befattningshavaren,

ii ven där skogshushållningsplan fastställts, tillerkänts fri disposition av hela
den för boställets eget behov (för byggnader, stängsel etc.) ej erforderliga
skogsavkastningen5), men i åtskilliga fall synes befattningshavaren taga sitt
bränsle jämväl som lärare från boställsskogen, och hava en del församlingar, *)

*) Enligt approximativa uppgifter för åren 1894—1913 skulle från de ecklesiastika boställenas
skogsfond hava utbetalts ej ersatta förvaltningskostnader för klockarboställen med tillsammans c:a
17,000 kr., varemot till nämnda fond och prästerskapets löneregleringsfond från dylika boställen endast
influtit e:a 9,000 kr. Till boställshavare skulle under samma tid hava utbetalts över 30,000 kr. Angående
klockarboställenas skogsförvaltningsutgifter, se K. br. d. 26 mars 1915.

*) Se Tigerschiöld, Bätten till skogsavkastningen å biskoparnas sätesgårdar och lömngshem inan,

s. 12. „ , .

s) Då klockarbostället i Gustavs församling vid skifte i Lemmeströ by avstod tran andel i
byns skog, tillförsäkrades det i stället för all framtid från skifteslaget vissa förmåner i skog, stängselvirke
etc. med ett årligt värde av c:a 100 kr.

*) Stundom har boställshavaren jämväl betesrätt å annat hemmans mark.

5) Se t. ex. Undersvik och Kåneå.

187

Särskilda förhållanden i städerna.

vilka lämna befattningshavaren bränsle som skollärare, förbehållit sig
dispositionen av skogen helt eller delvis för eget eller skolans behov1).

Bär patronus tillagts härligheten över klockarbostället, har denne i
anledning därav i en del fall ansetts tillkomma den rätt till ek etc., som
eljest varit förbehållen kronan2).

4. Särskilda förhållanden beträffande boställs- eller
bostadsförmåner i städerna.

Enligt 7 p. i prästerskapets privilegier av år 1723 skulle klockarna Bostälh- eller
av städerna förses med bekvämliga publika hus och gårdar, så vida de ej
i brist av dylika hus njutit penninghyror, för vilket fall sådana fortfarande

skulle lämnas.

Om än uppgifter förekomma, att klockarna i våra äldre städer tidigare
i ganska stor utsträckning varit försedda med ämbetsgårdar eller i saknad
därav åtnjutit penninghyror, synes ändring härutinnan efter hand hava
skett. I Stockholm och ett fätal andra städer hava väl klockarna ämbetsbostäder,
inredda någon gång i sockenstuga el. dyl. men merendels i s. k.
församlingshus, jämväl avsedda för andra ecklesiastika ändamål3). Endast
i 10 städer4) förekomma särskilda ämbetsgårdar för klockarna, någon gång
donerade till, men vanligen inköpta av församlingarna5).

1 städer, som sakna ämbetsbostäder eller ämbetsgårdar för klockarna,

‘) Se t. ex. Färila, Kärrhö, Bjurtjäm och Skog (Härnös. stift). Beträffande skogen till klockarbostället
i Undersvik hade församlingen yrkat, att då klockaren endast hade inskränkt nyttjanderätt till vad
han nödvändigt behövde, men skogsskiftet i övrigt tillhörde församlingen, denne måtte, om skogstrakten
vore att hänföra till sådan skogsmark, som stode under skogsstatens omedelbara vård, och ärendet tillhörde
K. M:ts prövning, tillerkännas den avkastning, som överstege klockarens skogshehov, men sedan
KammarK. framhållit, att, då lägenheten blivit för att åtfölja tjänsten överlåten till församlingens
klockare, man efter man, utan att socknemännen förbehållit sig någon rätt att disponera över skogen
eller därav i mer eller mindre mån själva draga någon avkastning, densamma syntes utgöra en klockartjänsten
tillhörande boställslägenhet, över vilken, så vitt det rörde skogen, vederbörande offentliga
myndigheter ägde att, liksom över annan ecklesiastikstaten tillhörig jord, utöva vård och tillsyn, och
av vilken innehavaren vore berättigad åtnjuta den avkastning, som gällande författningar medgåve,
samt att fördenskull, när skogen ställdes under boställshavarens vård och skötsel, denne vore berättigad
till viss andel av skogsavkasfningen, tillerkände K. M:t, enligt nåd. brev d. 21 mars 1881, boställshavaren
dispositionen av avkastningen från skogen.

J) Se t. ex. K. M:ts dom d. 22 jan. 1863 ang. klockarbostället i Allerum.

s) I Sala är klockarbostaden inrymd i organistbostället. I Sigtuna anses 1 rum i lärarbostaden
utgöra klockarbostad.

4) Se t. ex. Sala.

6) Jfr Västervik. I Säter har klockaren jämte bostaden i klockarbostället särskild lärarbostad,
och får lian uthyra vilkendera lägenheten han vill.

188

Boställe- eller bostadsförmåner.

har i regel, oaktat privilegiernas stadgande, penninghyra (hyresersättning)
för klockaren ej beständig, om än naturligen i regel vid fastställande av
den kontanta lönen hänsyn tagits till, att befattningshavaren ej har boställseller
bostadsförmån1).

Där till klockare upplåtits ämbetsgårdar eller ämbetsbostäder, äro i eu
del städer med dessa förbundna särskilda därtill hörande jordlotter, och
har i en del fall, då klockaren tidigare haft ämbetsgård med dylika jordlotter,
dessa fått bibehållas, även sedan bostaden nedrivits eller tomten
fått annan användning. De jordar, som i övrigt varit anslagna till klockarna,
synas någon gång hava tillkommit genom donation2) eller upplåtelse, med
eller utan avgäld, av kyrkan eller kronan3) tillhörig mark eller inköp av
församlingen, men utgöras de i regel av stadsjordar, som med eller utan
avgäld upplåtits till klockare, i likhet med som varit vanligt beträffande
övriga ecklesiastika tjänstemän. Av dessa jordar hava emellertid ett flertal
efter hand med eller utan Iv. M:ts tillstånd försålts eller indragits till
kyrkan eller staden, i några fall mot men vanligen utan ersättning till
klockaren4).

Av de jordar, som äro i behåll, äro flertalet utarrenderade, i allmänhet
genom boställshavaren.

Särskilda organistboställen förekomma endast i Norrtälje och Sala5).
I Lidköping äro organist- och klockarboställena sammanbyggda. Endast
i ett par städer finnas organistjordar, och om dessa gäller i huvudsak vad
ovan anförts om klockarjordarna.

Antalet rum i till klockare eller organister anslagna ämbetsgårdar eller
ämbetsbostäder växlar mellan 2—6.

'') Enligt nåd. br. d. 2-t april 1903 förklarade K. M:t hinder ej möta för Torshälla stadsförsamling
att få utbyta klockarbostället mot kontant årlig ersättning, med rätt för församlingen att
borttaga de å tomten uppförda hus och efter tomtplatsens planerande förena den med kyrkplanen,
med villkor bl. a. dels att församlingen till vederbörande indelningshavare årligen utan minskning i
dennes löneförmåner, sådana de för det dåvarande skulle utgöras, årligen erlade 150 kr. såsom ersättning
för mistningen av boställsförmånen och dels att, för den händelse i framtiden klockarbefattningen
skildes från skollärare änsten eller förenades med annan dylik tjänst, vars innehavare ej ägde rätt till
särskild, jämväl för klockartjänstens utövning lämpligt belägen bostad, församlingen på yrkande av
vederbörande indelningshavare skulle hava att, mot befrielse för den överenskomna kontanta ersättningen,
anskaffa lämpligt klockarboställe av minst lika godhet med det dåvarande.

*) Se t. ex. Falköping.

st Se Vaxholm. . . .. .

4) Av köpeskillingen för en med K. M:ts tillstånd försåld klockarjord i Lindesberg uppbär klockaren
ränta. Jfr Landskrona. Ersättningen från staden för en i Hudiksvall indragen klockarjord ingår
till kyrkan.

5) Enligt nåd. br. d. 13 april 1888 förklarade K. M:t hinder från det allmännas sida ej möta
ör försäljning av en år 1816 till bostad för organisten i Nyköpings västra stadsförs. inköpt gäld.

189

Särskilda förhållanden i städerna.

Enligt 7 p. i prästerskapets privilegier av år 1723 skulle, sedan i
städerna ärabetshus och gårdar lagligen byggts, de, som dem bebodde, behörigen
vårda desamma och icke låta dem fördärvas eller av vårdslöshet
förfalla. Skulle de byggas å nyo eller förbättring därå ske, ålåge det dem,
som i städerna bodde och ej genom särskilda privilegier därifrån vore fria,
att däri taga del och därtill bidraga. Borgmästare och råd skulle hålla
hand över, att sådana hus och gårdar ej förfölle.

I enlighet härmed anses i regel såväl byggnads- som underhållskyldigheten
av ämbetsgårdar och ämbetsbostäder i städerna åligga staden (församlingen),
och detta synes i allmänhet gälla även det fåtal fall, då å
klockar- eller organistjordar äro uppförda ekonomibyggnader för jordbruk
eller andra ekonomibyggnader1).

Vad besiktningar å klockar- och organistboställena i städer angår,
hava efter lämnade uppgifter endast å 7 ekonomiska besiktningar plägat
förekomma samt laga av- och till trädessy ner å 3.

) Klockaren i Skara hade halva tomten nr 108 och några spridda jordägor, nämligen 1 tunnji
j ^ ? kappland åker och något mer än 13 Va tunnland skogsmark, därav 3 l/4 tunnland voro

odlade. Vid av rådstuvurätten d. 21 april 1874 förrättad av- och tillträdessyn å klockarbostället yrkades,
att staden måtte förpliktas a hoställsjorden uppföra ladugård, som vid ekonomisk besiktning ansetts
behövlig för bostället. Detta bestreds av staden, som uppgav, att sedan år 1827, då tomten
inköptes och uppläts till ämbetsgård åt klockaren, ladugård ej funnits därstädes. Rådstuvurätten
yttrade genom utslag d. 21 april 1874, att då ladugård, så vitt utredas kunnat, icke tillförene funnits
vid bostället, som även hade alltför ringa odlad jord för att kunna såsom självständigt jordbruk skötas,
och därtill komme, att med ämbetsgård, varmed städerna enligt lag skulle förse sina klockare, icke
gärna kunde avses annat än bostad med tillhörande uthus, rätten funne sig icke kunna tillförbinda staden
att åt klockaren hygga ladugård, som i allt fall icke kunde läggas å tomten, utan måste uppföras å
någon av hans trenne ’/8 mil från varandra spridda jordägor. Besvär anfördes hos hovrätten, varvid
anmärktes, att ^enligt lag klockarhol skulle bebyggas såsom kronohemman, vilka åter enligt K. resol.

29 juni 1752 skulle vara försedda med loge, fähus och stall. Häremot erinrades, att berörda
stadganden avsåge endast klockarhol a landet, där boställshavaren själv skulle hygga, och att då i
stället för »ämbetsgård» åt klockaren Ange lämnas hyresersättning, detta uttryck ej kunde anses innefatta
något vidare än bostadslägenhet. Såväl hovrätten som, enligt utslag d. 7 maj 1875, K. M:t
gjorde ej ändring i rådstuvurättens utslag.

190

Privilegierna och nådårsrätten (pensionering).

Med den ställning, klockarna i gamla Sverige såsom kyrkorånare
från äldre tid intagit1), synas de näppeligen hava räknats till prästerskapet
i egentlig mening. Efter hand blev emellertid deras ställning väsentligen
förändrad, särskilt sedan barnundervisningen i större omfattning lagts
i deras händer, och ännu mera efter det klockarsysslorna jämte klockarboställena
alltmera börjat övertagas av prästmän. Då d. 16 okt. 1723
för prästeståndet privilegier utfärdades, vilka skulle gälla »alla biskopar
i riket, superintendenter, teologim doctoribus och professor^ vid academieme
samt hela prästerskapet i städer och å landet, så ock allom them,
som vid våra gymnasier och skolor någon tjenst bekläda», synes man väl
fortfarande ej hava ansett, att klockarna tillhörde prästerskapet, liksom de ej
heller i fråga om domkapitlets domsrätt torde hava hänförts under skoleståndspersoner2).
Men kommo de dock såsom kyrkotjenare och barnlärare i
åtnjutande av vissa prästeståndet tillförsäkrade förmåner. På sätt framgai
särskilt av punkterna 3 och 4 samt 6—8 i privilegierna, skulle de lika med
prästerskapet under privilegieskydd innehava sina efter särskilda stadganden
eller praxis utgående inkomster jämte klockarbolen3), och tillförsäkrades
de för såväl dessa senare som sina personer vissa friheter. Härtill
kom nådårsrätten. I 13 punkten av privilegierna stadgades:

»Vi vele och nåd. efterlåta alle preste-, läsemestare- och scholsebetjentes
enkjor med sine egne så ock then dödas omyndige och oförsörgde barn
sig till tröst och uppehälle att få njuta och behålla efter theras mäns
affall ett nådeår efter gammal plägsed, så framt the eljest förmå imedlertid
försörja gället och tjenstene med en skickelig man, som then Iramlednas
embete ostraffeligen förestå kan på bemälte varande nådeår, såsom

’) Se Förslag till vissa ändringar i lärares straff- och processrättsliga samt disciplinära ställning,

Uppsala k|ockart30r(j j privilegierna synas på sina ställen huvudsakligen hava avsetts de av

prästerskapet innehavda klockarboställena.

Privilegierna och nådårsrätten (pensionering). 191

ock prestegården vid sina egor försvarligen vidmakthålla. Och skall
futurus successor intet förr tillträda sådant ledigt gäll eller enkan till förfång
och bedrövelse i prestegården med sitt bohag inflytta, än bemälte
nådeår helt förflutit är.» I sistnämnda stadgande nämndes väl endast
»preste-, läsemestare- och scholsebetjentes» änkor och oförsörjda barn samt
»prästgårdar», men synes tidigt den uppfattning, särskilt i vissa stift,
ha\a gjoit sig gällande, att därunder inbegrepes även klockarnas änkor
och oförsörjda barn1). Sedan fråga uppstått om nådår för en avliden
klockar- och organistänka i Sandsjö församling av Växjö stift, gjorde domkapitlet,
med förmälan att någon sådan casus icke förut uppkommit hos
domkapitlet och att det icke av författningarna i ämnet hade tillräcklig
a?ledninS att kunna lläröver fatta beslut, förfrågan hos K. M:t, huruvida
nådår efter klockare och organister kunde få av deras änkor och oförsörjda
barn begagnas. Sedan domkapitlet, anbefallt att upplysa, huru
inom stiftet vanligen förhållits med nådår efter klockare och organister,
anmält, att någon fullt allmän praxis i stiftet ej funnes, att deras änkor
och oförsörjda barn skulle äga njuta nådår, men att sådana dock på de
flesta ställen inom stiftet blivit utan tvist begagnade, förordnade K. M:t
enligt nåd. brev d. 28 mars 1/98, att därmed finge förhållas på samma
sätt som dittills på de flesta ställen ägt rum, så att klockare och organister
skulle äga njuta nådår.

I enlighet med detta brev synas jämväl i andra stift änkor och oförsörjda
barn efter klockare, i likhet med vad som gällde för prästerskapet,
utan ansökning hava ansetts berättigade till nådår, på sätt även bestyrkes
av kungl. brevet d. 23 sept. 1830 till domkapitlet i Göteborg. Beträffande
den tid, från vilken nådåret skulle räknas, rådde till en början olika praxis,
men blev tidigt regel, att nådåret liksom för prästerskapet skulle taga sin
början med tjänstårets utgång d. 1 maj2).

För prästerskapet hade emellertid, utan att privilegierna därom innehöllo
någon bestämmelse, den praxis utbildats, att K. M:t efter ansökan
kunde, jämte privilegienådåret, på gruud av särskilda omständigheter bevilja
ett eller flera s. k. extra nådår. Huruvida detta skulle gälla klockare,
ansågs tveksamt och meddelades i detta avseende olika prejudikat av
K. M:t. Sedan avlidne klockarens i Easbo änka anhållit om nådår vid
klockarlägenheten, fann IC. M:t enligt nåd. brev d. 29 juli 1793 betänkligt

'') Se Acta synodalia upsaliensis d. 25 febr. 1726 § 11.

'') Jfr K. M:t resol. d. 12 okt. 1832.

192

Privilegierna och nådår sr ätten (pensionering).

att därtill lämna bifall såsom stridande mot författningarna. Frågan upptogs
inom prästeståndet vid 1834 års riksdag, som i underd. skrivelse d.
10 april 1834 anförde: Uppmärksamheten hade blivit fäst därå, att genom
jämförelse mellan flera i detta ämne utfärdade kungl. brev och resolutioner
det icke syntes nog tydligt och bestämt, huruvida avlidna klockares, organisters
och kantorers efterlämnade änkor och omyndiga barn, ehuru innefattade
under de prästerskapet förunnade privilegier, ägde rättighet till såväl
privilegienådår som extra nådår. Det vore därför nödigt att erhålla
en allmän förklaring, som tillförsäkrade dem både den förmån, vilken med
stöd av nämnda privilegier tillkomme dem, som ock den lika dyrbara att
utan hinder av någon i andra fall given resolution, få åberopa K. M:ts
höga och större rätt att bevilja den nödställde nåd. Kättigheten till privilegienådår
för kyrkobetjäntes änkor och barn utan föregången ansökning
vore redan såväl genom äldre författningar som senast genom kungl. brevet
d. 23 sept. 1830 stadgad. Kungl. brevet d. 29 juli 1793, liksom ock
flera senare därpå sig stödjande kungl. resolutioner, syntes däremot för
klockares änkor och barn alldeles upphäva den alla övriga ecklesiastika
personer tillerkända förmånen att hos lv. M:t bönfalla om extra nådår. Då
understundom så ömmande omständigheter även för kyrkobetjäntes värnlösa
änkor och barn förekomme, att de icke borde uteslutas från tillträdet
till K. M:ts ingens rätt förnärmande nåd i berörda hänseende, anhöllo
K, St., att samtliga konsistorier i riket måtte genom cirkulär till vederbörandes
förständigande underrättas att, utan avseende på dittills givna,
varandra upphävande prejudikat, det därefter borde vara pastorer och församlingar
tillåtet att i särskilda fall för sina kyrkobetjäntes i svår nöd
efterlämnade änkor ock omyndiga barn få, pa sätt för nådårsansökningar i
allmänhet vore stadgat, till K. M:t inkomma med gemensam underd.
begäran om beviljande av ett extra nådår för de efterlevande vid den
av mannen eller fadren i livstiden innehavda beställningen, över vilka
ansökningar K. M:t täcktes efter omständigheternas prövning i nåd.
besluta.

Något allmänt cirkulär i ämnet synes ej hava utfärdats, men efter
sagda tid har i ett ej ringa antal fall ett eller flera extra nådår beviljats
klockares änkor och oförsörjda barn.

Vad ovan anförts gällde närmast klockarna och organisterna endast,
då klockar- och organistbefattningar vore med varandra förenade. I
övrigt synes det näppeligen hava varit avsett, att organisterna skulle

Privilegierna och nddårsrätten (pensionering). 193

anses inbegripna under prästeståndets privilegier1). Samma behov därav
förelåg ej heller som beträffande klockarna, då organisternas löner utgingo
efter överenskommelse med församlingarna, ej såsom klockarnas efter särskilda
stadganden och praxis, och tidigare endast undantagsvis organistboställen
funnos. Sedan organistbefattningarna i regel kommit att innehavas
av klockarna samt ett större antal organistboställen tillkommit,
började den uppfattning göra sig gällande, att privilegierna jämväl skulle
äga tillämpning å innehavare av enbär organistbefattning2), och har med
stöd därav i en del fall privilegie- och extra nådår fått tillgodonjutas även
av organisters änkor och oförsörjda barn.

Efter hand synas emellertid för klockare och organister privilegierna
hava till stor del förlorat sin betydelse. Då genom 1883 års förordning
klockarlönernas bestämmande överlämnades åt församlingarna, upphävdes
i huvudsak det privilegieskydd, varmed klockarnas förut efter särskilda
stadganden eller praxis utgående löner särskilt på landet varit omgärdade.
Där klockar- eller organistbefattning förenats med skollärartjänst med vederbörligt
tillstånd eller eljest på sådant sätt, att de samtidigt skola frånträdas,
har rätten att innehava klockar- och organisttjänsten på livstid och
sålunda även nådårsrätten utan vederlag bortfallit. I en del fall hava
församlingar i stället för nådår beviljat pension till avgående befattningshavares
änka och barn3). Efter lämnade uppgifter skulle nådår pläga
åtnjutas endast i c:a 200 distrikt, där befattningen ej är förenad med
lärarbefattning (därav nära 3/i i Lunds och Göteborgs stift), och i c:a 80
distrikt, där sådan förening äger rum, men befattningshavaren med eller
utan rätt ansetts äga bibehålla klockar- och organistbefattningen, även
sedan han frånträtt skollärartjänsten. Blir en ordnad pensionering införd
för klockare och organister samt deras efterlevande, kommer nådårsrätten
att förlora än mera av sin betydelse. Redan nu hava, ehuru
särskilda bestämmelser därom ej meddelats, församlingarna i åtskilliga fall
beviljat avgående klockare och organister pension, och då frågan därom
underställts K. M:ts prövning, har K. M:t i allmänhet förklarat hinder ej *)

*) I Danmark har till stöd därför åberopats, att organisten i allmänhet icke blott vore en lek
man, utan en sådan, vilken dreve musiken som borgerlig näring, vartill hans kyrkliga tjänst anslöte
sig som en bisyssla, så att han på grund av sin allmänna ställning och verksamhet icke betraktades
från synpunkten av eu kyrklig befattningshavare, se Matzen och Timin, Haandbog i den danske
kirkeret, Kbhvn 1891, s. (129.

2) Se t. ex. stiftsstadgan för Uppsala stift § 41.

“) I en församling finnes en fond å 3,000 kr., varav halva räntan utdelas till änka efter organist,
om sådan finnes, men eljest till organisten.

25 — Klockarvt redningen, — Afd. 1.

194

Privilegierna och nådärsrätten (pensionering.)

möta för att beslutet må gå i verkställighet1). I en del fall har vid tillsättning
av klockare och organister förbehåll gjorts om skyldighet för dem
att underkasta sig blivande pensionsbestämmelser2).

För klockare och organister torde sålunda den huvudsakliga betydelsen
av privilegierna ligga i det skydd, som genom dessa tillförsäkrats dem
att få behålla sina boställsförmåner.

‘) Se Reg.-R:ns årsbok, årg. 1913 not E. 32. .

*) I instruktionen för Borås stadgas, att för den händelse lag eller förordning kan komma att
innehålla bestämmelser om organists eller klockares avgång från tjänsten med pension, befattningshavaren
skall vara skyldig underkasta sig sådan lag eller förordning. Instruktionen för Arvika stadsförsamling
innehåller, att om särskild pensionskassa för organister inom riket bildas, innehavaren av
organist- och kantorstjänstema skall vara skyldig inträda däri och bidraga till pensionsavgiften
enligt de för kassan utfärdade bestämmelserna. Han skall vara skyldig avgå från bada tjanstema
samtidigt och vid den uti ett eventuellt pensionsreglemente bestämda åldern samt i alla händelser
vid fyllda 66 år.

Tillsättning, avsked och tjänstledighet.

195

Tillsättning, avsked och tjänstledighet.

Enligt kyrkostämmoförordningen höra till kyrkostämmas handläggning
frågor om organisters, klockares och annan kyrkobetjänings tillsättande och
avskedande, där ej annorlunda är stadgat. Med sistnämnda uttryck torde
bl. a. hava syftats på den befogenhet, som vid tillsättning av domkyrkoorganist
av gammalt ansetts tillkomma domkapitlet1). Dessutom förekomma
emellertid åtskilliga fall, då patronus eller annan enskild är i utövning av
särskild rätt eller förmån vid tillsättning av klockare etc. Särskilt torde
i sådana fall, då befattningshavare vid brukskyrka, kapell etc. avlönas ej
av församlingen utan av enskild, denne ofta jämväl anses äga tillsättningsrätten.

Beträffande tillsättning av organist- och klockarbefattningar har i
lagen d. 6 april 1894 meddelats en del bestämmelser. Dessa avse dock
endast, genom vem förslaget skall upprättas, huru besvär däröver må anföras,
samt sättet för valet2). I nämnda lag har emellertid tillika åt K. M:t
lämnats bemyndigande att meddela närmare bestämmelser, huru förfaras
skall vid tillsättning av organist- eller klockarbefattning eller båda dessa
befattningar, . då endera eller båda skola vara med folkskollärartjänst förenade.
Härigenom har det ansetts, att ur kyrkolag eliminerats övriga bestämmelser
om tillsättning av ifrågavarande befattningar, där de förenats
med folkskollärartjänst, och har K. M:t jämväl i administrativ väg d. 4
maj 1894 utfärdat eu stadga, huru förfaras skall vid tillsättning av folkskollärartjänst
jämte därmed förenade organist-, klockar- och kyrkosångarbefattningar,
däri intagits närmare bestämmelser om kungörande av ledighet,
ansökningstid, prov, regler för förslag3) etc. Motsvarande stadganden hava
ej meddelats för fristående befattningar, men en del kompletterande bestämmelser
hava intagits i stiftsstadgarna, och synes i övrigt 1894 års

'') Jfr Beskow, Stadganden ang. organister, klockare m. fl., s. 22 not *.

a) Ang. förbud att samtidigt söka flera organist- och klockarbefattningar, se kung. d. 4 mai
1894 och ang. antagningsbevis kung. d. 26 april 1896.

8) Härom so s. 27.

Tillsättning,

i-sked.

190 T insättning. avsked och tjänstledighet.

stadga analogivis tillämpas. I enlighet härmed torde i allmänhet prov föreläggas
de å förslaget uppförda. Huru det skall förfaras, där patronus
eller annan enskild har tillsättangsrätten, är ej i allmän författning reglerat1).

l)å inrättande av organistbefattning ej varit i lag påbjudet, hava i
eu del församlingar organisterna ej fått fast anställning, utan endast antagits
tillsvidare. Särskilt gäller detta eu del organister i Stockholm. Där
så skett, hava församlingarna ej ansett sig skyldiga iakttaga de för tillsättning
av organister meddelade bestämmelser, utan dylika tillsvidare anställda
organister hava ofta endast antagits av kyrkorådet eller av församlingen
utan upprättande av förslag. Av beslut, som meddelats av K. M:t,
synes emellertid framgå, att ett sådant förfaringssätt ej ansetts överensstämmande
med lag3).

I fråga om klockares avskedande stadgas i 24 kap. 33 § kyrkolagen,
att om klockare är oduglig, lat, vårdslös och genvördig emot kyrkoherden
och församlingen och icke vill låta sig rätta första resan på pastors enskilda
och andra resan på hans i kapellanens eller kyrkans föreståndares
närvaro allvarsamma, dock beskedliga förmaning, kyrkoherden med församlingens
råd skall sätta honom från ämbetet. Sedan den rätt, som vid
klockares tillsättning tidigare tillkommit kyrkoherden, överflyttats till församlingen,
har vid jämförelse med kyrkostämmoförordningens föreskrifter
om befogenheten för kyrkostämma och kyrkoråd, detta stadgande ansetts
böra så förstås, att klockaren, om han gör sig skyldig till fel i tjänsten,
skall, efter undergången enskild varning inför pastor, varnas av kyrkorådet,
samt att det tillkommer kyrkostämma att ej blott giva råd utan besluta
om avsättning från klockartjänsten. Detta förfarande har ansetts böra
iakttagas jämväl beträffande organistbefattning, åtminstone om den varit
förenad med klockarbefattning3), och äger det även tillämpning, där klockareller
organistbefattning är förenad med folkskollärartjänst. Har innehavare
av förenade klockar-, organist- och folkskollärartjänster gjort sig skyldig
till sådant fel i klockar- eller organisttjänsten, att han bör från befattningen
avskedas, är det sålunda kyrkostämman, som därom beslutar. Har
felet åter begåtts i lärartjänsten, tillkommer beslutanderätten skolrådet. I
båda fallen gäller emellertid, att den som avskedas från en av de i samma
tjänst förenade befattningarna, är pliktig att samtidigt frånträda den eller

>) I äldre stiftsstadgar, t. ex. för Uppsala stift, förekomma dock därom en del bestämmelser.

ä) Se Beg. B:ns årsbok, årg. 1918 ref. 94.

3) Se K. M:ts utslag d. 18 juni 1919 på besvär av Båneå förs.

197

Tillsättning, avsked och tjänstledighet.

de övriga. Patronus i patronel^ pastorat, vilken har att utse klockare,
har förklarats icke äga annan rätt att skilja denne från tjänsten, än som
tillkommer församling med avseende å i vanlig ordning antagen klockare1).

Beträffande tjänstledighet för klockare och organister äro allmänna be- Tjänstledig
stämmelser ej meddelade, men hava sådana av delvis växlande innehåll
intagits i flertalet stiftsstadgar. Enligt dessa äger pastor bevilja kortare
tids ledighet (högst 2 eller 3 månader). Är det fråga om längre ledighet,
tillkommer det kyrkostämma (enligt en del stadgar vid ledighet under
högst 6 månader kyrkorådet) att däröver besluta. I samband härmed har i
stiftsstadgarna jämväl intagits eu del bestämmelser angående vikaries antagande,
kompetens och avlöning* 2). Där nådår åtnjutes, har med stöd av
prästerskapets privilegier förordnande å tjänsten ej ansetts kunna vägras
kompetent person, som föreslås av den nådårsberättigade3).

'') Se Beg. Ems årsbok, årg. 1913 ref. 52.

2) Församling har ansetts berättigad under tjänstår av uttaxerade medel lämna bidrag till
vikaries avlöning, se Reg. R:ns årsbok, årg. 1917 not E. 202.

8) Se Reg. R:ns årsbok, årg. 19i3 ref. 146.

198

Danmark.

Med klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)-befattningarna jämförliga befattningar i
Danmark och Norge.

1. Danmark1).

I Danmark2) synes degnen i det hela hava intagit samma ställning som klockaren
i gamla Sverige. Tidigare och i vida större omfattning än för den senare hade dock
för degnen folkundervisningen kommit att bliva en alltmer väsentlig del av hans uppgift,
och gick man även i Danmark, vid folkskolväsendets omordnande i början av 1800-talet,
en annan väg än i Sverige. Under det i Sverige klockarbefattningarna bibehöllos med
deras inkomster och vid sidan därav särskilda skollärarbefattningar inrättades, vilka kunde
vara men ej behövde vara förenade med klockarbefattningarna, nedlades i Danmark degnekallen
(se särskilt anordningen d. 29 juli 1814), och deras inkomster anvisades till skolväsendets
främjande. I samband därmed fördelades a landet degnens förrättningar mellan
skollärarna i socknen på det sätt, att en del ålades läraren i den by eller det skoldistrikt,
där kyrkan låg (kirkebylaereren), andra uppdrogos åt lärarna i varje skoldistrikt,
samt återstoden förbehöllos den bland socknens lärare, som utsågs till kirkesanger8).

Vad degnens inkomst angår, vilken jämte avkomst av degnebol med jord liksom
prästens utgjordes av »degnekorn, smaaredsel, hojtidsoffer og accidensoffer», föreskrevs,
att densamma skulle fördelas mellan skollärarna i socknen, så att en var av dem skulle
få åtnjuta inkomsten från det honom tilldelade skoldistriktet. Jämväl degnebolen och
degnejordarna skulle användas för de nyinrättade skolorna, men vore de ej för dessa
erforderliga, skulle de säljas eller utarrenderas till förmån för en för amtet gemensam
hjälpkassa, vars huvudsakligaste syfte skulle vara att för skollärarna och deras änkor
bereda bättre pensionsförhållanden m. m. Dessa hjälpkassor upphävdes emellertid genom
lagen d. 8 mars 1856 § 7, och föreskrevs i samband därmed, att deras kapital och
inkomster skulle tillfalla den då bildade skolfonden, till vilken sålunda bl. a. övergick,
vad som influtit för dessförinnan försålda degnejordar. Beträffande ej avyttrade dylika

>) Vid utarbetande av redogörelsen för Danmark har synnerligen värdefull hjälp lämnats av
departementschefen O. Damkier och f. kontorschefen i undervisningsministeriet, num. amtmannen
Henrik Lehmann.

2) Benthin, W. Th., og Carl Poulsen, Danmarks folkeskole 1910, Khhvn 1911, Foss, J., Organistog
kantorembederne i Kobenhavn og de danske kobstseder, Kbhvn 1906, Lehmann, H., Haandbog i
lovgivningen om den danske folkeskole, Khhvn 1909, Matzen & Timn, Haandbog i den danske kirkeret,
Kbhvn 1891, Styhr, C. H., Samling af bestemmelser vedrorende seminarier og kcrerprover, Kbhvn 1910.

*) Om kordegnsförrättningarna, se s. 200.

Danmark.

199

jordar träffades däremot sådana bestämmelser, att de för skoländamål skulle vara förbehållna
de särskilda kommunerna, av vilka de ock numera enligt lagen d. 24 mars
1899 i regel övertagits.

Vad degnens förutvarande uppgifter beträffar, ålades kirkebylcereren — jämte uppdraget
att föra det ena exemplaret av socknens ministerialbok (det andra föres av pastor) samt
kommunionboken och pålysningsboken för veckan, ävensom att efter gudstjänsten anteckna
nattvardsgäster och att vara tillstädes vid skriftermålet — huvudsakligen att fullgöra vissa
mera världsliga bestyr beträffande kyrkan, vilka dittills ålegat degnen. Enligt anordningen
d. 29 juli 1814 skulle han sålunda bl. a. ombesörja ringningen, kyrkans rengöring,
altarklädernas tvätt och tornurets uppdragning, vartill sedan lades visst uppdrag beträffande
kyrkans vädring. Redan under förarbetena till 1814 års skolordning hade förslag
väckts att söka befria skollärarna från vissa av ifrågavarande förrättningar, som ansågos
vara för dem hinderliga eller nedsättande. I detta avseende meddelades ock föreskrift,
att, till lättnad och hjälp närmast för den lärare, som var kirkesanger, i varje socken
skulle antagas en husman under namn av »kirkebud», vilken skulle utföra sådana göromål,
som det kunde vara besvärligt för läraren att uträtta. För förrättningarna skulle
»kivkebudet» tilläggas en årlig lön, som på föreskrivet sätt skulle fastställas och repartiseras
på dem, som åtnjöte inkomsterna från det nedlagda degnekallet. Denna inrättning,
som i det hela synes hava motsvarat substitutinstitutionen i Sverige, fick emellertid ej
någon vidsträcktare tillämpning, väsentligen av den anledning att kostnaderna därför
skulle bestridas av lärarkåren själv, men i senare tid hava genom tid efter annan meddelade
bestämmelser kirkebylsererne befriats såväl från ringningen som ock, i den mån
i enlighet med lämnade föreskrifter ringare anställas, från flertalet av ovannämnda världsliga
bestyr beträffande kyrkan. I många fall fullgöra dock kirkebylsererne fortfarande
dessa sysslor, bland vilka ingå vaktmästarsysslor, därifrån enligt praxis klockarna i Sverige
i regel redan tidigt vunnit befrielse.

Läraren i varje skoldistrikt har skyldighet att vid inom distriktet förekommande
förrättningar (dop, bröllop och begravningar), som i kyrkan eller å kyrkogården företagas
av socknens egna präster eller av andra å deras vägnar, medverka med prästens »opvartning»
och jämväl med sång, där förättningen äger rum å söckendag eller å söndag
utan sammanhang med allmän gudstjänst.

Den viktigaste uppgiften tillkommer den av socknens lärare, som utses till kirkesanger.

Hans huvuduppgift är att leda sången i kyrkan. De tillfällen, vid vilka han har
att sålunda medverka, äro enligt lagen d. 15 maj 1903 § 9 lista stycket: allmänna
gudstjänster på sön- och helgdagar ävensom extraordinarie gudsjänster, vilka med stöd
av lagens 1 § hållas av socknens egna präster i sedvanlig form (d. v. s. med predikan,
mässa och psalmsång). Till allmänna gudstjänster räknas jämväl passionsgudstjänster,
även om de icke äga rum på söndagar eller om de förläggas till aftonen. Vidare år
han pliktig biträda med sång vid de kyrkliga handlingar, som äga rum i omedelbar förbindelse
med gudstjänsten (nattvardsgång, vigsel och dop), ävensom vid nattvardsgångar
på vardagar, om de hållas för menigheten i kyrkan av socknens egna präster eller av
andra å deras vägnar. Är det praxis att psalmer sjungas vid skriftermål, bör han, om
det erfordras, även medverka därvid. Vid andra gudstjänster än de nämnda är han ej
pliktig vara tillstädes, liksom ej heller vid kyrkliga förrättningar å vardagar eller å sön -

200

Danmark.

dagar utan sammanhang med allmän gudstjänst. Prästen anses berättigad välja såväl
de psalmer, vilka skola sjungas, som deras melodier, och kirkesangeren har i båda dessa
hänseenden att rätta sig efter prästens anvisning.

Förutom att leda sången påvilar det kirkesangeren att förrätta »alt det ovrige, som
vedkom degneembedet» och som icke, efter vad ovan angivits, uppdragits till »kirkebylaereren»
eller socknens övriga lärare. Härmed avses huvudsakligen den s. k. »opvartningen»
vid allmän gudstjänst och nattvardsgång. Hit hör bl. a. att tända och släcka
altarljusen, att i- och avföra prästen mässkläderna samt att före gudstjänsten hämta
eller låta hämta psalmnumren hos prästen och anbringa dem på nummertavlorna i kyrkan.
Vill läraren ej avhämta psalmnumren på det ställe i annexet, dit prästen sänder dem,
må han antingen hämta dem i prästgården eller före gudstjänsten på det ställe i annexet,
där prästen tager in. Vid nattvardsgång skall kirkesangeren tillse, att bröd och vin
finnas till hands, samt eventuellt hämta brödet och vinet hos prästen och föra det åter
till prästgården. Finnes ringare ej anställd, har han dessutom vissa uppdrag därutöver,
t. ex. att tända och släcka andra ljus än altarljusen, att tillse att vasa sacra, om de
förvaras utanför kyrkan, föras till denna. Ofta sköter kirkesangern jämväl »opvartningen»
vid kyrkliga förrättningar, som ske i samband med allmän gudstjänst, ehuru
den egentligen åligger distriktsläraren. I sin medverkan vid gudstjänster och kyrkliga
handlingar har kirkesangeren att rätta sig efter prästens anvisningar, så vitt med dessa
åsyftas att den kyrkliga tjänsten kan försiggå »med sommelighet og orden».

Härtill kommer skyldigheten att, vid förfall för prästen och då annan kvalificerad
person ej finnes till hands, uppläsa evangeliet och episteln (s. k. mässfallsgudstjänst.
samt katekisera med ungdomen. Enligt lagen d. 10 maj 1912 § 14 b kan emellertid
hållande av mässfallsgudstjänst i vissa fall — vid förfall för kirkesangeren för tillfället
eller vid ledighet i kirkesangerbefattningen för beständigt — uppdragas åt annan än
socknens lärare.

Till kirkesangerbefattningen äro jämväl de s. k. kordegnsförrättningarna att hänföra.
Till dessa hör: att läsa bönen i kordörren före och efter gudstjänsten samt tillse,
att pålysningsboken och bönerna för sjuka läggas på predikstolen, ävensom att låta prästen
veta, när det sjunges på sista versen av psalmen före predikan. Aro flera lärare anställda
i en socken, utföra dessa emellertid dessa förrättningar skiftesvis var sin vecka.
Läsningen i kordörren kan enligt lagen d. 10 maj 1912 § 14 för tillfället eller för beständigt
uppdragas åt annan person än en av socknens lärare. Tidigare gällde, att
samtliga skollärarna i socknen skulle stå bredvid varandra i degnestolen, den älste i
ämbetet överst, samt att en var skollärare skulle i kyrkan medtaga några av de skolbarn,
som sjönge bäst, men anses denna skyldighet, där den icke faktiskt uppehålles på
grund av gammal praxis, numera hava bortfallit.

Till kirkesanger utser menighetsrådet den av socknens lärare, som finnes därtill
bäst skickad, dock att, om i pastoratet finnas flera kyrkor, läraren ej är pliktig tjänstgöra
vid mera än en kyrka. Läraren är skyldig åtaga sig befattningen, men menighetsrådet
kan när som helst fråntaga honom denna och uppdraga den till en annan av socknens
lärare, om denne anses därtill bättre skickad, se lagen d. 10 maj 1912 § 14 a. Endast
vid tillfälligt förhinder kan annan person än läraren få uppdrag att uppehålla kirkesangerbefattningen.

För sina kyrkliga uppdrag avlönas distriktsläraren dels genom högtidsoffer, utgörande

Danmark.

201

ersättning för lärarens (förut degnens) allmänna medverkan vid gudstjänsten, dels genom
accidensoffer, utgörande vederlag för hans tjänst vid enskilda kyrkliga förrättningar (dop,
bröllop, begravningar). Sedan dessa inkomster övergått från degnen till läraren, hava
de utgjort en del av lärarlönen. En del lärare uppbära fortfarande dessa inkomster in
natura mot avkortning i lärarlönen. Men de senare åren har avlösning därav ägt rum
i så stor omfattning, att i 483 av landets 1,221 kommuner både högtids- och accidensoffer
avlösts, i 566 högtidsoffer. Endast i 172 har ingen avlösning skett. Avlösningsvederlaget
sättes i regel i förhållande till invånarantalet och stiger och faller med detta
efter vai folkräkning, men det kan även fastställas efter kommunens skattepliktiga inkomst.
Jämväl avlösningsvederlaget ligger inom och avkortas å lärarlönen.

Kirkesangeren har ett honorar av 100 kr. och kirkebylcereren ett honorar av 20 kr.
(tills ringare anställts 50 kr.). Härutöver hava de ingen inkomst såsom kirkesanger och
kirkebylserer. Men såsom distriktslärare uppbära de, under samma villkor som övriga
distriktslärare, från vederbörande distrikt högtidsoffer och accidensoffer.

Vad orgelspelningen angår, hade denna ej ansetts ingå bland degnens uppgifter,
och organisttjänsten blev ej heller föremål för reglering vid degnekallens indragning.
Vederbörande äro ej skyldiga att därtill antaga lärare i skolan, men lärarplats (även
kvinnlig) kan med vederbörligt tillstånd anslås ledig med förpliktelse för sökanden att
mot i lag föreskrivet honorar spela orgeln. Där så ej skett, kan lärare ej annat än
efter frivilligt åtagande utses till organist. Vad ovan sagts om kirkesangerbefattningen,
eller den ej är fast bunden vid ämbetet, utan att kirkesangeren under vissa omständigheter
kan fråntagas denna, med bibehållande av lärarplatsen, gäller jämväl organisten.
Det har därför ej ansetts lämpligt att, då lärartjänst anslas till ansökning ledig, därvid
fast knyta organistbefattningen, utan plägar man endast försäkra sig om, att sökanden
är beredd mottaga uppdraget och att han har därför erforderlig kompetens eller
är villig utbilda sig därtill. Å landet uppehållas flertalet organisttjänster av lärarpersonalen.

Angående organistens skyldigheter torde i huvudsak gälla samma regler som för
kirkesangeren. Han är sålunda förpliktad att utan särskilt vederlag spela vid allmänna
gudstjänster och de kyrkliga handlingar, som utföras i omedelbar förbindelse med dessa
ävensom vid nattvardsgång på vardagar, varemot han, om hans tjänst önskas vid andra
tillfällen, är berättigad att. för sin medverkan kräva ett passande vederlag. Vid de tillfällen,
då organisten är skyldig att spela utan vederlag, är han pliktig att rätta sig efter
pastors bestämmelse, huru detta bör ske med hänsyn till »handlingens sommelighed»,
om blott de uppställda fordringarna icke gå utöver vad som vid handlingar av liknande
art vanligen plägar iakttagas, vartill vid vigsel hör alt preludiera vid in- och utgåendet.

Där organisttjänsten är uppdragen åt lärare eller lärarinna i folkskola, skall till
denne erläggas ett vederlag av minst 100 kr. Vederlaget för biträde vid enskilda förlättningar,
vilket ofta torde uppgå till ganska avsevärt belopp, äger organisten-läraren åtnjuta
utan avkortning å lärarlönen. 1 senare tid har ministeriet i många fall efter framställning
från vederbörande myndighet godkänt en ordning, varigenom organistlönen förhöjts
med ett fast årligt belopp (50 kr. eller däröver), mot det organisten utan särskilt
vederlag vid varje särskilt tillfälle åtager sig orgelspelningen vid alla kyrkliga handlingar
för distriktets invånare1).

'') Jfr lagen d. 1 okt. 1915, p. 6.

2<» — Klockarutredn ingen. Afd. 1

202

Danmark.

Vad ovan anförts, gäller närmast landet. I städerna hade tidigt för olika delar av
degnens uppdrag anställts särskilda personer, vanligen benämnda klockare och kordegner.
Då vid degnekallens indragning jämväl dessa befattningshavares inkomster lädes till skolväsendet,
fick detta övertaga ombesörjandet av de dem förut åliggande förrättningarna,
vilka ålades innehavarne av en eller flera lärarbefattningar, med rätt för dem att uppbära de
kyrkliga inkomsterna (högtidsoffer, accidensoffer, kirkesangerlön etc.). Intill utgången av år
1856 avkortades dessa inkomster å lärarlönen, men efter denna tid uppbäras de vid sidan
av denna, dock att enligt lagen d. 24 mars 1899 bestämts, att försåvitt utförandet av de
kyrkliga förrättningarna medför nedsättning i det för läraren i skolplanen bestämda timantalet
för veckan, en proportionerlig nedsättning i lönen skall äga rum, vilket i ett flertal
fall synes hava ägt rum. Kirkesangerlönen i stad utgör minst 100 kr. Vad organistbefattningarna
i stad angår, äro de i en del fall förenade med lärarbefattning, men i
allmänhet hava särskilda organister anställts, vilkas befattningar i många fall äro förenade
med kantorsbefattning. Avlöningarna för organister och kantorer växla betydligt, men
synas de i allmänhet vara, om än högre än å landet, lägre än för motsvarande befattningshavare
i Sverige. = .... ....

I senare tid har i städerna utvecklingen i stigande grad gått i riktning av att skilja
de kyrkliga förrättningarna och i samband därmed också de kyrkliga inkomsterna från
lärarämbetena och tillsätta säiskilda befattningshavare, som endast hava denna anställning.
Härför kräves kirke- och undervisningsministeriets tillstånd, som lämnats i ett
flertal fall. Lärarpersonalen och skolmyndigheterna äro i regel emot ett sådant avskiljande,
som för nämnda personal medför förlust av ett stort antal välavlönade platser,
varemot de kyrkliga och kommunala myndigheterna som regel önska, att platserna skola
få skiljas från varandra.

Även på landet har det sätt, varpå de kyrkliga förrättningarna och lärarplatserna

äro med varandra förbundna, föranlett erinringar. °

Först och främst har man påyrkat ändring i det förhållandet, att de kyrkliga inkomsterna
av högtidsoffer och accidensoffer in natura eller vederlagen därför å landet i
motsats mot i stad inräknas i lärarlönen. Det har väckt stort och, som det vill synas,
berättigat missnöje från lärarnas sida, att några av dem (de till offer berättigade förste
lärarna på landet) få en del av sin lön genom ett extra arbete, som icke tillhör lärarkallet
och på många ställen ej är därmed förenligt, under det andra lärare (andre lärare
på landet och lärarna i städerna) få sin lön allenast för skolundervisningen. Det har
därför påyrkats, att läraren skall erhålla särskild lön som lärare och särskild som kyrklig

befattningshavare. . ... ...

Tillika har emellertid, särskilt från lärarkårens sida, gjorts gällande, att såval laraien
som myndigheterna borde bliva mera fritt ställda, då det vore fråga om överförande av
de kyrkliga förrättningarna till lärare eller andra än lärare, eller att åtminstone verkställandet
av de kyrkliga förrättningarna skulle kunna uppdragas åt andra än lärare,
när såväl dessa som menighetsråd och kommunalstyrelsen därom vore ense. Mot att
helt fritaga lärarna från de kyrkliga förrättningarna råder inom stora kretsar av lantbefolkningen
obenägenhet, då man synes hysa farhåga för, att man i många fall icke
skulle kunna erhålla andra personer till att ombesörja nämnda förrättningar.

För lärarna å landet medräknas vid pensionens bestämmande de dem tillagda kirkesanger-,
kirkebylaerer- och organisthonorar, jämte inkomst av offer eller vederlag därför,

Danmark.

203

organisthonoraret dock endast om det uppgår till minst 100 kr., och äger detsamma
motsvarande tillämpning i städerna. För ifrågavarande beställningar, där de ej äro med
lärartjänst förenade, är statspensionering ej införd.

Då degnekallen nedlades och degnernas sysslor fördelades mellan socknens folkskollärare,
utgick man från, att de blivande lärarna vid seminarierna skulle erhålla erforderlig
undervisning i ledningen av kyrkosången, och tick jämväl redan enligt reglementet
d. 10 febr. 1818 utbildningen av organister för de kyrkor, som hade orgel, en plats i
seminariernas undervisningsplan.

I anslutning till lagen d. 30 mars 1894 om seminarier och prov för lärare och
lärarinnor i folkskolor m. m. utfärdades d. 8 juni samma år från ministeriet för kirkeog
undervisningsvsesenet en kungörelse »om optagelsesproven, undervisningen og de af
sluttende prover vid seminarierne». D. 22 dec. 1903 utfärdades sedermera en kungörelse
»om proven i sang og musik ved den afsluttende prove for Iserere og lrererinder
i folkeskolen». Det hade därvid uttalats som önskvärt, att elev, som intoges i seminariet,
hade något anlag för sång och musik och att han vore i stånd att t. ex. sjunga lättare^
kända melodier någorlunda rent och att spela ganska lätta saker på viol. I en var
av seminariets 3 klasser beräknas för undervisningen i sång och musik två timmar i
veckan.

Såsom fordringar i sång och musik hava uppställts:

a) Examinanden bör med säker och ren intonation och nöjaktigt i takt kunna
sjunga de allmänt brukliga psalmmelodierna (c:a 130 st.) samt en del (c:a 50 st.) goda
folk- och fosterländska sånger. Dessutom bör han kunna sjunga skalor och tonträffningsövningar
samt, vad angår de manliga eleverna, hava lärt sig de i kyrkan förekommande
allmänna responsorierna. Examinanden bör tillika hava kännedom om musiklärans begynnelsegrunder,
liksom det även är önskvärt, att han haft tillfälle öva sig i flerstämmig
sång för att dana och väcka hans musikaliska sinne. (För kvinnliga elever lägre fordringar.
)

b) Examinanden bör med säker sakföring, ren intonation och i sträng takt kunna
spela på viol kyrko- och folkmelodier, skalor, lätta stycken och mindre musikstycken
(duetter o. s. v.). Dessutom bör han själv kunna stämma violen. Vikt bör läggas på
violens riktiga hållning under spelningen samt på vacker stråkföring och god tonbildning.

c) Examinanden bör undergå prov i praktisk undervisningsskicklighet, i det han
inför ett antal barn må visa sin förmåga att leda en sångövning och göra de rättelser,
som föranledas med hänsyn till melodi och text.

På provet i orgelspel ställes den fordran, att examinanden med korrekt fingersättning,
nöjaktigt i takt och med passande tempo kan spela de allmänt brukliga kyrkmelodierna,
inleda dem med ett förspel och avsluta dem med ett efterspel. Han bör också
kunna spela sådana mindre musikstycken (pr;c- och postludier), som äro passande till
bruk vid gudstjänstens början och slut, samt hava lärt sig att modulera, så att han kan
spela övergången från den ena koralen till den andra. Modulationerna kunna dock spelas
eftei tryckta eller skrivna exempel. Provet i orgelspel avlägges endast av de examinander,
som önska att skaffa sig vitsord, att de kunna utföra organisttjänsten »paa försvarlig
maade».

Närmare bestämmelser hava meddelats om betygen. I sång och musik gives en

204

Norge.

gemensam »fagkarakter», och införes i avgångsbetyget från seminariet eu påteckning,
huruvida vederbörande kan förestå kyrkosång och orgelspel. Härför erfordras för kyrkosång,
att examinanden avlagt prov i alla delar av facket »sång och musik», nämligen
i sång, violspel och praktisk duglighet, och att han uppnått minst betyget g (gott) såväl
i »fagkarakter» som i sång och violspel. För erhållande av beteckningen »kan forestaa»
i orgelspel kräves minst betyget g (gott) samt prov i sång och musik. På betygen antecknas
den uppnådda karaktären. Särskilda bestämmelser hava meddelats angående omprövning
i sång och musik. Prov kan dessutom avläggas i klavér(piano)spel.

Med dessa bestämmelser om betygen från seminarierna må, om det än ej är uttryckligen
uttalat, hava varit avsett att för anställning av en lärare som kirkesanger skulle
fordras, att vederbörande vid prövningen å sitt betyg erhållit påtecknmgen »kan forestaa».
Detta har också städse hävdats i praxis, vadan ministeriets tillstånd ansetts erforderligt
för en lärares anställning som kirkesanger, när hans examensbetyg ej har sådan påteckning,
ett tillstånd, som endast undantagsvis kan påräknas.

Vad organisterna angår, har staten ej för deras anställning uppställt särskilda villkor,
utöver vad ''som kan anses ligga i föreskriften om påteckning av intyget »kan forestaa»
beträffande från seminarierna utexaminerade lärare, vilka önska anställning som organister,
och har staten ej heller på annat sätt sörjt för organisters utbildning. Väl hava
en del privata organistskolor uppstått, vid vilka avlägges en s. k. utvidgad organistexamen
och kan sådan även avläggas vid kungl. danska musikkonservatoriet ), men
dessa examina hava, ehuru förslag därom väckts, ej fått officiell auktorisation.

2. Norges).

1 Norge bibehöllos väl vid folkskoleväsendets ombildning degn- och klockaibefattningarna
med de inkomster och boställsförmåner3), vilka av gammalt varit med dem föi
bundna, men utvecklingen giek tidigt i den riktningen, att ifrågavarande befattningai,
vanligen kallade kirkesangerbefattningar, å landsbygden i regel förenades med folkskollärartjänst,
och har i lagen om folkskolan å landet intagits bestämd föreskrift, att vid
varje sockenkyrka å landet kirkesangerbefattningen, efterhand som därtill gives anledning,
skall förenas" med en av de fullständiga lärartjänsterna inom skoldistriktet (häradet), så
vida icke biskopen med skolstyrelsens samtycke annorledes bestämmer. Att en annan
anordning vidtagits, synes företrädesvis vara fallet i avlägsna bygder och mindre församlingar.
Lärare, som tillika är kirkesanger, äger ej utan biskopens och skolstyrelsens

>) Konservatoriets organistexamen innefattar följande fack: koralspel, fritt preludium och praktisk
modulation, konstspel. teori (harmonilära och kontrapunkt). Det förutsattes, 1) att eleven genomett
minst 2 års kurs i konservatoriet, eller 2) att han varit privat elev av en konservatoriets orgeleller
teorilärare, eller 3) att han föreslagits till examen av 2 av dessa lärare. .

») Se Broch, S., Norsk kirlceret, Kristiania 1904, Lindhjem, A., Norges orgier og organister til
og med 1914, Skien 1916, Taranger, Abs., Norsk Kirkeret Kristiania 1917.

s) Är lärartjänst förenad med kirkesangerbefattning, kan skyldigheten att bereda laiaren bostad
med jordland anses uppfylld genom den klockargård, som finnes eller anskaffas.

205

Norge.

samtycke avsäga sig lärartjänsten med förbehåll alt få bibehålla kirkesangerbefattningen.
Endast undantagsvis har kirkesangeren att tjänstgöra vid mer än en kyrka.

Kirkesangerens lön, som numera bestämts till visst belopp i penningar efter omsättning
av de degnen eller klockaren av gammalt tillkommande inkomster, utgår med
mycket växlande belopp. I ett ej ringa antal fall var den år 1909 lägre än 100 kr.1).
I motsats mot vad fallet är i Danmark, tillfaller kirkesangerlönen lärarplatsens innehavare
utan avdrag i lärarlönen. För kyrkliga handlingar, som utföras närmast före eller efter gudstjänsten
eller på andra därtill av Konungen bestämda dagar, erlägges ej betalning till kirkesangeren.
För kyrkliga handlingar å andra tider äger han däremot uppbära ersättning
enligt en av den kommunala styrelsen fastställd och av kirkedepartementet godkänd taxa,
och kvarstår även rätten för honom till frivilligt offer vid kyrkliga handlingar och högtidsoffer.
Avlösning av dessa inkomster kan dock i viss föreskriven ordning ske.

För städerna är förening av kirkesanger-, eller, som de där vanligen fortfarande
kallas, klockarbefattningarna med lärartjänst ej påbjuden, men sådan förening kan införas
efter överenskommelse mellan de myndigheter, å vilka tillsättningen ankommer. Tillägges
i sa fall läraren mindre timantal, än eljest skulle tillkommit honom, kan motsvarande
nedsättning ske i lärarlönen. I allmänhet innehavas emellertid ifrågavarande befattningar
i städerna av andra än lärare.

Till klockarens (kirkesangerens) åligganden hava av gammalt ansetts höra bl. a.:
ledande av sången under alla gudstjänster och vid kyrkliga handlingar på landet, sång
vid begravningar och vigslar i städerna, när sångkör ej är beställd (dock ej överallt),
ansvaret för psalmnumrens upphängande å nummertavlorna, läsning av in- och utgångsbönen
vid gudstjänst, mässklädernas i- och avförande, framsägande av »amens vid dop
samt förande av kommunikantprotokollen och på sina ställen duplikat av kyrkoböckerna.

I en del församlingar ingå även andra uppgifter bland klockarens åligganden, särskilt klockringningen,
där detta varit sed och bruk i trakten.

I en del större städer har jämte klockare tillsatts en forsanger eller kantor, som
tillika har att instruera kyrkokören, där sådan förekommer.

Frågan om omorganisation av kloekar- och kirkesangerbefattningarna har alltsedan
år 1894 varit föremål för ett flertal utredningar. Till en början gick man ut ifrån, att
i städerna klockarbefattningarna borde avskaffas och att i samband därmed de utav klockarnas
göromål, som komme att kvarstå, skulle överflyttas på en forsanger (kantor) eller
på organisten. Sedermera synes strävandet i stället hava gått ut på, att, med klockarbefattningarnas
bibehållande i städerna, dessa befattningar skulle ombildas på sådant
sätt, att innehavarna kunde bistå pastor med såväl arbete i menigheten som särskilt å
pastorsexpeditionen, och att en motsvarande förändring även, där så vore möjligt, skulle ske
beträffande kirkesangerbefattningar på landel. I enlighet härmed upptogs i den indstiiling
till »lov om klokker- og kirkesangerslillingerne i den norske kirke», som år 1909 avgavs
av en kommitté, bland sådana göromål, vilka i den utsträckning, som funnes stå i passande
förhållande till avlöningen, kunde göras till plikt för klockaren (kirkesangeren),
bl. a. »opbyggelse i kirken de sondage der ikke er gudstjeneste, deltagelse i menighetsarbeidet
(syke- og fattigpleie, sondagsskole, ungdomsförening, opbyggelsor o. s. v.), arbeide
paa sogneprestens kontor i folkerike menigheter». Någon lagändring i denna riktning
har ej skett, men synas dock på åtskilliga ställen sådana anordningar hava vidtagits, att

'') Se 1909 års indstiiling »til lov om klokker- og kirkesangerstillingerne i den norske kirke».

206

Norge.

det gjorts till plikt för klockaren att ej endast, på sätt i vissa städer redan tidigt skett,
biträda pastor å pastorsexpeditionen, utan även att på ovan angivet sätt hjälpa till vid
det frivilliga menighetsarbetet. I ej så få fall hava därvid såsom klockare anställts
diakoner, utbildade vid det norske diakonhjem1), men i en del fall hava andra än
diakoner föredragits, även där diakonarbetet vid platsens ledigförklarande upptagits
bland klockarens uppgifter. Av uttalanden från prästerligt håll synes framgå, att däi
klockare-diakoner anställts, dessa visat sig hava en för kyrkan synnerligen viktig uppgift
att fylla.

Tillsättande av organist är icke påbjudet i lagen, men förutsattes, att en sådan
skall finnas för de kyrkor, som hava orgelverk. I städerna och ett stort antal landskyrkor
synas numera orgelverk hava anskaffats. Organistens lön, som fastställes av
kommunstyrelsen och utgår av kyrkans medel, är, bortsett från de större städerna, oftast
mycket låg, som det vill synas alltför låg i förhållande till organistens utbildning och
hans betydelse för kyrkomusiken och menighetssången. Hans verksamhetsområde som
sådan är i allmänhet begränsat till orgelspelning vid menighetens gudstjänster, däri inräknade
passionspredikningar och nattvardsgångar. Skall organisten biträda vid kyrkliga
handlingar utom gudstjänsten, är han i regel berättigad därför uppbära särskild ersättning.
Organisten, som ofta ej synes vara fast anställd, har ej någon allmän skyldighet
att inöva och leda sångkör, men detta uppdrag har stundom förenats med hans befattning.
Förening av organistbefattning med lärartjänst kan ske endast efter överenskommelse.

För utbildning av kirkesanger och organister har staten direkt sörjt endast genom
den undervisning i musik, som meddelas i anstalterna för utbildning av lärare2). Därvid
lägges huvudvikten på undervisningen i sång, i samband varmed tillika lämnas någon
vägledning i att instruera och leda en mindre sångkör. I viol- och orgelspel undervisas
endast de elever, vilka särskilt ägna sig därtill. Efter reglementet skulle övriga elever,
som ej fritagits från undervisning i musik, undervisas i salmodikonspel, men detta synes
ej tillämpas. Det ringa antal timmar, som är anslaget åt musikundervisningen, ger tydligt
vid handen, att denna ej för kirkesangeren eller organisten kan få någon mera
grundläggande betydelse, framförallt ej för den senare. I övrigt är utbildningen av organister
överlämnad åt den enskilda företagsamheten, delvis dock med bidrag från statens
sida. Jämte musikkonservatoriet i Kristiania finnas i olika delar av landet musikskolor,
i vilkas program även ingår avläggande av organistexamen, dels fullständig sådan och
dels organistexamen med inskränkt fackkrets. Enligt reglementet för musikkonservatoriet
i Kristiania fordras för fullständig organistexamen: i orgelspel för manual och pedal
säkerhet i koralspel, färdighet i att föredraga för- och efterspel passande till gudstjänsten,
övning i att improvisera nödvändiga mellanspel och modulationer, samt tillräckliga kunskaper
i harmonilära till att harmonisera en förelagd koralmelodi och utföra modula -

>) År 1916 voro 16 diakoner klockare. Vid diakonutbildningen å det norske diakonhjem tages
emellertid, i motsats till vad fallet synes vara t. ex. i Finland, icke särskild hänsyn till klockarbetattningens
ej diakonala åligganden, utan får diakonen på annat sätt skaffa sig därför erforderlig utbildning.
_

*) I stor omfattning hava med statsunderstöd sångkurser anordnats för utbildning av sånglärare
och -lärarinnor vid barn- och ungdomsskolor. I dessa kurser ingår även orgelspel.

Norge. 207

tioner utan tillhjälp av instrument. Vid organistexamen med inskränkt faekkrets bortfaller
provet i skriftlig harmonilära.

Av de organister, som tjänstgöra i olika delar av landet, hava endast ett relativt
mindre antal avlagt dylik organistexamen. För de övriga, i den män de ej upptagits
såsom autodidakter, angives, att de hava seminarieutbildning, genomgått vissa kurser vid
musikkonservatoriet eller musikskola eller utbildats av enskilda.

Några allmänna regler för pensionering av klockare, kirkesangere och organister
hava ej meddelats. I ej så fä fall hava dock särskilda anordningar vidtagits för att åt
dem bereda pensioner.

208

Bil. A.

1. Av kyrkorådet i Masthuggsförsamlingen i Göteborg upprättad och av domkapitlet
i Göteborg med vissa ändringar d. 15 april 1908 fastställd
instruktion för klockaren.

§ 1.

[Klockaren lyder under pastor och övriga prästerskapet samt kyrkorådet.]1)

§ 2.

Klockaren åligger:

l:o) att, jämte det allmänna överinseendet över kyrkan och hennes tillhörigheter samt ansvarigheten
därför, inför såväl kyrkovärdar som kyrkoråd vid anfordran göra reda för vården om kyrkan
och hennes egendom, varvid till ledning följes av honom årligen upprättad inventarieförteckmng,
som före utgången av januari månad till kyrkorådet avlämnas;

2:o) att varje sön- och helgdag före gudstjänstens början för tjenstförrättande prästen förete
för dagen upprättade förteckningar över sjuka, som anmälts till församlingens förbön, tillfrisknade,
avlidna, för vilka tacksägelse bör ske; vidare äktenskapslysningar, kungörelser och andra handlingar,
som böra uppläsas, börande klockaren alla dessa handlingar å predikstolen i behörig tid framlämna;

3:o) att omsorgsfullt vårda och förvara kyrkans nattvardssilver, att vid nattvardsgång övervaka
dess ordentliga framsättande och borttagande, att enligt pastors föreskrift göra^ inköp av oblater och
vin samt tillse att därav finnes tillräckligt förråd, och i övrigt beträffande värden av kyrkans tillhörigheter
iakttaga pastors föreskrifter; , , ... ,

4:o) att ombesörja tillkännagivandet i tidningarna av pastorsämbetets kungörelser, predikoturer

och andra officiella meddelanden;

5:o) att [under pastors överinseende verkställa:]2) _ . . , ,,

a) uppteckning av de församlingsmedlemmar, som varje gång sig till skritt och nattvardsgång
anmäla:

b) införandet efter dopattesterna av de födda i ministerialböckerna; ....

c) eftersökandet av de bötföllde och skattskyldige, som av vederbörande myndigheter

efterfrågas; . .

d) upprättandet av de i lag föreskrivna utdragen ur ministerialböckerna;

[e) införandet i lysningsboken av anmälda lysningar;]3)

f) utskrivandet av gravöppningsattester; . ... .

g) införandet i församlingsböckerna av anteckning om skedd vaccination enligt de an

komna vaccinationsjournalerna; ....

h) upprättandet av den årliga uppgiften till l:ste stadsläkaren över födda inom försam
lingen för vaccination sförteckningen;

6:o) att med ringkarlarnes biträde uppsätta psalmnummer i kyrkan;

'') Enligt domkapitlets beslut skulle denna § utgå, enär den däri intagna bestämmelsen icke stode i full överensstämmelse
med 24 kap. 32 § kyrkolagen och dessutom vore obehövlig. - .widi.het för

*) Domkapitlet gjorde i instruktionen den ändring, att förskriften i§ 2 mom. 6.0 och 10.0 om ^Tidighet för
klockaren att under pastors överinseende verkställa en del arbeten, borde erhalla den lydelse, att klockaren skulle vara
pliktig biträda pastor vid handläggandet av de ärenden, som i sagda moment avsages.

*) Enligt domkapitlets beslut skulle mom. e) utgå, onar verkställandet av åtgärd av sådan vikt som den inäga
varande icke borde åt klockaren överlämnas.

209

7:6) ombesörja själaringning, när sådan äskas, och därvid låta å kyrkoportarna anslå skriftligt
tillkännagivande med uppgift om den dödes namn, stånd och ålder;

8:o) att av vederbörande uppbära och månatligen redovisa dels avgifter för ringningars verkställande
vid dödsfall och begravningar, dels avgifter för gravöppnings erhållande, samt översända
orders därom till kyrkogården;

9:6) att efter uppdrag af kyrkorådet hos vederbörande uppbära och mot kvitto, som till kassaförvaltaren
överlämnas, tillställa kyrkobetjänte de löner och arvoden, som dem vid varje månads
slut tillkomma;

10:6) att under pastors överinseende föra förteckning över beviljade kollektör och pålysa deras
upptagande samt bokföra och till pastor vid anfordran avlämna de insamlade medlen1);

11:6) att ordna och upprätta förteckning över alla till pastorsämbetet ankomna författningar,
kungörelser och handlingar, som böra publiceras, tillse, att uppläsandet därav blir bestyrkt, samt ombesörja
deras inbindning;

12:o) att ombesörja verkställandet af sådana mindre reparationer, arbeten och inköp, som kyrkorådet
eller kyrkovärdarna åt honom för kyrkans räkning uppdraga;

13:o) att tillse, det ringningarne ordentligt förrättas, att kyrkan till väggar och golv och hela
inredningen hålles ren, att nödig luftväxling ej försummas, att kyrkan vid gudstjänsterna under den
mörka och kalla årstiden tillräckligt upplyses och uppvärmes, samt att allt vad mera för god ordning
erfordras iakttages, eller, vad däruti brister, till rättelse befordras;

li:o) att varje eftermiddag näst före gudstjänstdag från tjänstförrättande prästerskap låta afhämta
uppgift å psalmnummer för den följande dagens kyrkosång samt därav lämna organist och
sångledare behörig del;

15:6) att hava sin bostad inom församlingen och varje söckendags förmiddag minst tvenne
timmar, vilka av pastor bestämmas, vara å pastorsexpeditionens lokal tillgänglig för församlingsmedlemmar,
som vilja besöka honom i ärenden, tillhörande hans tjänst;

16:o) att betjäna vid ordinarie och tillfälliga gudstjänster, kyrkostämmor och andra allmänna
förrättningar och göromål i kyrkan; och

17:o) att för uppbörd och de tillhörigheter, som omhänderhavas, ställa godkänd borgen eller
säkerhet.

§ 3.

Begär klockaren tjänstledighet för högst åtta dagar, söke hos pastor, men för längre tid söke
hos kyrkorådet. Får klockaren laga förfall, skall det genast givas pastor tillkänna. Vid tjänstledighet
avlöne klockaren själv vikarie.

§ 4.

Klockaren vare skyldig att underkasta sig de förändringar och tillägg i denna instruktion,
som kyrkorådet framdeles kan finna skäligt föreskriva.

2. Av kyrkorådet i Annedals församling i Göteborg fastställd instruktion för
innehavaren av förenade organist- och kantor sbefattningen därstädes.

Det åligger organisten-kantorn:

l:o) att genom tjänstgöring vid orgeln samt genom föresjungande leda kyrkosången vid alla
församlingens ordinarie och tillfälliga gudstjänster;

2:o) att mot arvode enligt af kyrkorådet fastställd taxa tjänstgöra vid särskilda förrättningar,
såsom jordfästningar, vigselförrättningar m. m.;

'') Jfr 8. 208 not 2.

27 — Klock ar utredningen. Afd. 1.

210

3:o) att ansvara för orgelns omsorgsfulla skötsel och vård samt därför ställa av kyrkorådet
godkänd borgen eller annan säkerhet;

4:o) att för de medel, som stå till förfogande, i samråd med pastor anskaffa en sångkör samt
inöva och vid gudstjänsterna anföra denna, varvid, där så behöves, det åligger organisten-kantorn
att på egen bekostnad skaffa sig lämpligt biträde för skötandet av någondera av de förenade befattningarne; 6;o)

att före högtidsdag, då hymn skall utföras, i god tid till tjänstgörande pastor inkomma
med förslag till hymn, som vid tillfället skall sjungas;

6:o) att vid inval av nya medlemmar i sångkören utse de för kören mest lämpliga personerna;

7:o) att, därest så lämpligen kan ske, uppdela sångkören i en koralkör och en hymnkör samt
att öva koralkören minst en timme varje vecka och i tillräckligt god tid sammankalla hymnkören
till övning före de stora högtiderna;

8:o) att under gudstjänsterna övervaka, att god ordning iakttages, av sångkörens medlemmar;

9:o) att vid alla övningar av sångkören och vid alla honom åliggande förrättningar själv
tjänstgöra, då ej laga förhinder föreligger eller tjänstledighet åtnjutes;

10:o) att föra förteckning över sångkörens medlemmar samt anteckna dem, som uteblivit från
övningar och gudstjänster;

ll:o) att före varje års utgång till kyrkorådet avgiva berättelse över sångkörens verksamhet,
medlemmarnes antal, försummade övningar och förekomna sångnummer vid gudstjänsterna samt redogöra
för fördelningen av de för sångkören anslagna medlen;

12:o) att föra en fortlöpande specificerad förteckning över kyrkans för sångkören avsedda musikalier
och andra tillhörigheter med tillsättande av deras inköpspris samt att tillse, att de väl vårdas;

13:o) att om tjänstledighet under längre tid än en vecka önskas, därom i god tid göra ansökan
hos kyrkorådet, men i fråga om kortare tids tjänstledighet hos pastor helst en vecka i förväg;

14:0) att vid laga förfall därom genast göra anmälan hos pastor samt att vid tjänstledighet
eller laga förhinder mot skäligt arvode bekosta av kyrkorådet godkänd vikarie;

16:o) att underkasta sig de förändringar och tillägg i denna instruktion, vilka kyrkorådet framdeles
kan finna skäligt föreskriva och som i vederbörlig ordning fastställas.

3. Utdrag av en av Örgryte församlings kyrkostämma antagen och av domkapitlet
d. 3 okt. 1906 stadfäst arbetsordning för kyrkobod aning en
vid Örgryte kyrka.

§ 1.

Klockaren åligger:

l:o) att i god tid före söndagens högmässogudstjänst avhämta de lysningar till äktenskap och
tacksägelser, vilka höra å den dagen kungöras, ävensom att samma handlingar efter gudstjänstens
slut återbära till pastorsexpeditionen; . .

2:o) att i behörig ordning till den tjänstförrättande prästen såväl före gudstjänstens början
som ock å predikstolen framlämna förteckning över sjuka, som blivit till församlingens förbön anmälda,
över tillfrisknade och avlidna, för vilka tacksägelse bör ske, vidare äktenskapslysningar, författningar,
kungörelser och andra handlingar, som böra för tillfället uppläsas, samt ombesörja, att
samtliga dessa handlingar, försedda med bevis om uppläsandet, vid efterfrågan återlämnas;

3:o) att ordna och upprätta förteckning över alla till pastorsämbetet ankomna författningar,
kungörelser och handlingar, som böra publiceras, ombesörja deras uppläsande och bestyrkandet därav
samt, om pastor så anser nödigt, deras inbindning;

4:o) att göra förteckning över beviljade kollektör, utfärda pålysning om deras upptagande samt
de influtna medlen bokföra och till pastor ofördröjligen avlämna;

6:o) att efter varje nattvardsförhörs slut mottaga i sakristian anmälningar till skrift och nattvardsgång
samt införa dessa i kommunionlängden;

211

6:o) att göra inköp av oblater och vin och tillse, att därav tillräckligt förråd är förhanden för
sakramentets utdelande samt ombesörja elementernas framsättande på och borttagande från altaret;

7:o) att tillse, att vid dopförrättningarne såväl i kyrkan som å pastorsexpeditionen rent vatten
och rena handdukar äro tillgängliga;

8:o) att införa i födelse- och dopboken alla anmälda födda och ur densamma göra utdraget till
statistiska centralbyrån, att i inflyttningslängd, fastighetslängd och församlingsböcker införa alla till
pastorsexpeditionen inkomna flyttningsbevis, att utskriva den månatliga anmälningslistan samt anteckna
vaccinerade och utskriva förteckning över ovaccinerade, varjämte han, om pastor så påfordrar,
har att biträda vid de årliga fötskrivningarne;

9:o) att vid anmodan ombesörja, vad till kyrkvigslar och kyrkobegravningar hörer, mot ersättning
i enlighet med den taxa, vilken fastställts av kyrkostämman d. 27 okt. 1885 med den ändring,
som kyrkorådet d. 15 maj 1905 påpekat;

10:o) att i kyrkorna betjäna vid ordinarie och tillfälliga gudstjänster samt kyrkliga förrättningar
;

ll:o) att varje söckendag minst en timme vara i tillkännagiven, av pastor godkänd tid å pastorsexpeditionen
i tjänsteärenden tillgänglig;

12:o) att ombesörja alla reparationer, arbeten och inköp, som kyrkorådet eller kyrkovärdarne
åt honom för kyrkans räkning uppdraga;

13:o) att tillse, att ringningarne ordentligen verkställas, att kyrkan hålles ren, att kyrkans
tillhörigheter, över vilka klockaren årligen upprättar en förteckning i två exemplar, väl vårdas, att
luftväxling ej försummas, att kyrkan vid gudstjänsterna under den mörka och kalla årstiden tillräckligt
upplyses och uppvärmes;

14:o) att hava sin bostad inom församlingens område och icke utan kyrkorådets medgivande
mottaga jämte klockartjänsten någon annan tjänstebefattning;

16:o) att icke mottaga någon ersättning utöver den honom tillkommande lön för sådan tjänsteförrättning,
som honom enligt denna arbetsordning åligger, utom i det fall, som i mom. 9 sägs;

16:o) att underkasta sig de förändringar i denna arbetsordning, som vederbörande i följd av
förändrade förhållanden kunna finna nödigt föreskriva.

§ 2.

Organisten,

som ansvarar för orgelns vård, åligger att tjänstgöra vid alla gudstjänster å sön- och helgdagar,
nattvardsgångar jämväl å söckendagar, konfirmationer, passionspredikningar, veckopredikningar
samt aftonböner.

Vid andra gudstjänster eller kyrkliga förrättningar skall han tjänstgöra mot särskild ersättning.

§ 3.

Kantorn

skall anföra kyrkosången och tjänstgöra vid alla de tillfällen, då det åligger organisten enligt
föregående § att tjänstgöra.

4. Av domkapitlet d. 28 april 1909 fastställd instruktion för klockaren vid

Uppsala domkyrka.

Klockaren åligger:

A. I avseende på kyrkan:

1) att tillse, att kyrkan öppnas en halv timme före varje gudstjänst samt att dörrarne efter
varje gudstjänsts slut stängas;

2) att efter domkyrkosysslomannens anvisningar övervaka kyrkans rengöring och vädring,

212

därvid särskilt iakttages, ätt före varje gudstjänst golv, bänkar, predikstol och altare äro befriade
från damm och annan orenlighet samt sakristian städad;

3) att tillse, att kyrkan vid behov blir i behörig tid vederbörligen upplyst;

4) att öva den tillsyn över kyrkans uppvärmning, som åt honom särskilt kan uppdragas;

6) att hava förteckning över och hålla noggrann vård om de kyrkan eller församlingen tillhöriga
inventarier, som åt honom anförtros, samt att beträffande kyrkans inventarier ställa sig domkyrkosysslomannens
anvisningar till efterrättelse;

6) att ombesörja, att mässkjortor, handkläden och prästkappor hållas rena;

7) att väl renhålla och omedelbart efter begagnandet skölja och torka nattvardskärl, dopfat
och dopskål;

8) att tillse, att brukbart skrivtyg alltid finnes i sakristian.

B. I avseende på gudstjänsten:

1) att övervaka, att god ordning iakttages, så att andakten icke störes under gudstjänsten;

2) att ombesörja de särskilda yttre anordningar, som med avseende på sittplatser m. m. vid
vissa gudstjänster och kyrkliga förrättningar kunna erfordras;

3) att framtaga och insätta mässkrudar och prästkappor, biträda vid deras av- och påklädning
samt föranstalta om byte av altarklädnaden efter antaget bruk eller vederbörandes föreskrift;

4) att framtaga och insätta nattvardskärlen och silverstakarne, då sådana på altaret begagnas;

6) att tillse, att psalmnumren i rätt tid varda å nummertavlorna i kyrkan uppsatta;

6) att hämta och framlämna i föreskriven ordning de böner, tacksägelser, lysningar, svensk
författningssamling, allmänna och enskilda kungörelser och övriga publikationer, som efter predikan
eller efter gudstjänstens slut skola uppläsas eller anmälas;

7) att draga försorg om, att på kyrkovärdens rekvisition vin och oblater i tillräcklig mängd
finnas tillhanda vid allmän nattvardsgång och enligt anvisning framsättas på altaret;

8) att hålla förteckning över de årliga kollektema med angivande av dag, då de upptagits;

C. I avseende på pastorsexpeditionen m. m.:

1) att tjänstgöra som förste skrivbiträde å pastorsexpeditionen i enlighet med de föreskrifter,
som kunna av kyrkorådet utfärdas, samt i övrigt efter de närmare anvisningar, som av pastor meddelas;

2) att för varje söndag i enlighet med dödboken upprätta tacksägelselista å de avlidna;

3) att omhändertaga och låta inbinda svensk författningssamling, landshövdingeämbetets allmänna
kungörelser och domkapitlets cirkulär samt ombesörja, att bönedagsplakatet å kyrkodörrarne
uppsättes;

4) att i enlighet med fastställd taxa uppbära och till vederbörande redovisa sådana avgifter,
som inflyta vid domkyrkans begagnande av enskilda personer för kyrkliga förrättningar, så ock vid
dess upplåtande för gudstjänst och nattvardsgång till i staden förlagda regementen;

5) att ombesörja, att till församlingens präster överlämnas de domkapitels cirkulär, uppbördslistor
m. m., som han av pastor bekommit, samt att, efter verkställd redovisning därför hos pastor,
tillställa H. Trefaldighetsförsamlingens klockare samma listor;

6) att på pastors anmodan biträda vid utbetalningar av barnhusmedel, änkehjälp, pensioner
och andra understödsmedel;

7) att hava uppsikt över de honom underordnade kyrkobetjänte: kyrkvaktare, dörrvaktare och,
där ej annorlunda av kyrkorådet förordnas, ringare;

8) att göra sig underrättad om de kyrkliga förrättningar, vid vilka han har att tjänstgöra;

9) att i övrigt i tjänsten ställa sig pastors föreskrifter till noggrann efterrättelse.