Kungl. Maj.is proposition Nr 95.
1
Nr 95.
Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående beräkningen
av arvoden åt skolläkare vid de allmänna
läroverken; given Stockholms slott den 11 februari
1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
B. J:son Bergqvist.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 februari 1921.
Närvarande:
Statsministern friherre De Gteer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.
Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde härefter:
Gällande läroverksstadga föreskriver i § 160, att vid varje läroverk
skall av skolöverstyrelsen, efter förslag av vederbörande rektor,
eller, i fråga om samskola, av dess styrelse för högst 5 år antagas
en skolläkare.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 84 käft. (Nr 95.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.
Sådan skolläkare ägde enligt tidigare gällande bestämmelser
såsom ersättning för honom i denna hans egenskap åliggande göromål
uppbära dels ur vederbörande läroverks ljus- och vedkassa 1
krona om året för varje under höstterminen närvarande lärjunge,
dels ock av statsmedel 150 kronor vid högre allmänt läroverk och
100 kronor vid realskola ävensom ytterligare ett belopp, motsvarande
1 krona för varje under höstterminen närvarande lärjunge.
De för ändamålet erforderliga statsmedlen hava utgått av en i
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
anslagspost till arvoden åt skolläkare samt av på extra stat
anvisade belopp.
Uti en den 5 mars 1920 dagtecknad proposition, nr 288, angående
arvoden åt skolläkare föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att
dels medgiva, att såsom ersättning åt skolläkare vid allmänt läroverk finge
från och med år 1921 utgå, förutom fast årsarvode av 500 kronor för läkare vid
högre allmänt läroverk samt 300 kronor för läkare vid real- eller samskola, 3
kronor för varje under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge;
dels besluta, att den skolläkare från läroverkets ljus- och vedkassa dittills
tillkommande ersättning av 1 krona för varje under höstterminen vid läroverket
närvarande lärjunge skulle från och med år'' 1921 upphöra att utgå;
dels medgiva, att den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående anslagsposten: »arvoden åt skolläkare» å 9,600 kronor måtte från och
med år 1921 utgå med ett till 30,700 kronor förhöjt belopp; kommande härvid
sagda reservationsanslag att höjas med 21,100 kronor;
dels och till ersättning åt skolläkare vid allmänt läroverk med 3 kronor för
varje under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge anvisa på extra stat
för år 1921 ett förslagsanslag å 82,500 kronor.
Till det protokoll över ecklesiastikärenden för nämnda dag, vilket
i utdrag fogats vid sagda proposition, yttrade min företrädare i
statsrådsämbetet, att han — för undvikande av allt för specialiserade
bestämmelser i fråga om beräkning av dyrtidstillägg och i likhet^
med vad som gällde inom andra områden av förvaltningen —
ansåge någon begränsning av dyrtidstilläggen å skolläkarnas arvoden
ej böra ifrågakomma utan dessa tillägg böra utgå efter sedvanliga
regler. Genom en dylik beräkning av dyrtidstilläggen skulle också
undvikas större ojämnheter i avlöningsförhållandena för läkarna vid
folkskoleseminarierna, sådana dessa avlöningsförhållanden föreslagits
i 1920 års statsverksproposition, och avlöningsförmånerna för läkarna
vid de allmänna läroverken.
I skrivelse den 22 juni 1920 angående regleringen av utgif -
3
Kungl. Maj. ts proposition Nr 95.
tema under riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel, punkten
174, har riksdagen i nu förevarande avseende anfört bland annat:
Den nu föreliggande frågan hade riksdagen ansett sig böra behandla med
hänsyn till den uppfattning, riksdagen hyste i avseende å seminarieläkarnas arvoden.
Aven beträffande skolläkarna förutsatte departementschefen, att dyrtidstillägg
skulle utgå å de av honom tillstyrkta arvodena. Ett bifall härtill skulle
leda till att läkarna vid de större läroverken komme upp till arvodesbelopp, som
på intet vis syntes stå i förhållande till det arbete, som av dem presterades. Lika
med vad riksdagen beslutit i fråga om seminarieläkarna, ansåge riksdagen, att
man jämväl beträffande skolläkarna borde räkna med att dyrtidstillägg ej skulle
utgå å deras arvoden. Härav följde emellertid, att de belopp, som av Kungl.
Maj:t föreslagits, borde något höjas. Riksdagen hade vid prövning bärav funnit
sig böra bestämma, att ersättningen till skolläkare beräknades efter dels ett fast årsarsarvode
av 500 kronor vid högre allmänt läroverk och 300 kronor vid realeller
samskola, dels ock 4 kronor för varje under höstterminen vid läroverket
närvarande lärjunge.
Nämnda grunder hade emellertid endast tjänat riksdagen till ledning vid
beräkning av erforderligt anslag, och riksdagen ville framhålla, att ett strängt
fasthållande av desamma vid arvodens bestämmande i de särskilda fallen ingalunda
syntes böra vara oeftergivligt. Riksdagen ansåge, att de anslagsmedel, som
beviljades till arvoden åt skolläkare, borde ställas till skolöverstyrelsens förfogande
att användas i huvudsaklig överensstämmelse med angivna grunder, varvid
dock borde av överstyrelsen tillses, att arvode icke måtte komma att utgå
med lägre belopp än vad som motsvarade ersättningen för vårterminen 1920.
Riksdagen anmälde sig alltså hava
a) beslutat, att den skolläkare från läroverkets ljus- och vedkassa dittills
tillkommande ersättning av 1 krona för varje under höstterminen vid läroverket
närvarande lärjunge skulle från och med år 1921 upphöra att utgå;
b) medgivit, att den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
anslagsposten: »arvoden åt skolläkare» å 9,600 kronor finge från och
med år 1921 utgå med ett till 30,700 kronor förhöjt belopp; kommande härvid
sagda reservationsanslag att höjas med 21,100 kronor;
c) till förstärkning av nämnda anslagspost anvisat på extra stat för år 1921
ett förslagsanslag å 110,000 kronor;
d) föreskrivit, att under b) och c) omnämnda anslagsmedel skulle för därmed
avsett ändamål stå till skolöverstyrelsens förfogande att av överstyrelsen fördelas
med tillämpning av de utav riksdagen angivna grunder.
Vid föredragning den 22 juni 1920 av riksdagens berörda skrivelse
ställde Kungl. Maj:t förenämnda anslag till skolöverstyrelsens
förfogande att av överstyrelsen fördelas med tillämpning av omför -mälda grunder.
4
Kung!. Maj:ts proposition Nr 95.
Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 8 december 1920 meddelat,
att överstyrelsen, efter infordrande av uppgifter från de olika
läroverken beträffande den ersättning, inberäknat dyrtidstillägg, som
utgått till vederbörande skolläkare för förra hälften av år 1920, bestämt
arvodena till skolläkare för år 1921.
Oaktat överstyrelsen funnit, att en sträng tillämpning av föreskriften, att
arvode icke borde utgå med lägre belopp än vad som motsvarade ersättningen
för vårterminen 1920, skulle komma att föranleda vissa inkonsekvenser och ojämnheter
vid jämförelse mellan de olika läroverkens storlek och vederbörande skolläkares
arvode, hade överstyrelsen ansett sig bunden av riksdagens förutberörda
uttalande. En följd härav hade blivit, att de skolläkare, som vårterminen 1920
icke hade någon annan statstjänst, kommit i en gynnsammare ställning än de,
vilka sagda termin haft annan statstjänst.
Överstyrelsen hänvisar därefter till en i överstyrelsens skrivelse
intagen tabell, utvisande de förhöjningar i skolläkares arvoden, som
på grund av riksdagens omförmälda bestämmelse komme vissa skolläkare
till del utöver vad de skulle erhållit enligt de av riksdagen
bestämda allmänna grunderna.
Enär, fortsätter överstyrelsen därefter, det icke synts överstyrelsen lämpligt,
att skolläkarnas arvoden vid vissa läroverk även för framtiden skulle vara beroende
av vad dessa befattningshavare på grund av säregna förhållanden uppburit
vårterminen 1920, hade överstyrelsen ansett sig böra anhålla, att Kungl.
Maj:t genom framställning till riksdagen måtte utverka dess medgivande för
ändring i berörda avseende.
Då skolläkartjänsterna, säger överstyrelsen vidare, vid samtliga läroverk
måste betraktas såsom bisysslor, syntes det överstyrelsen ej vara nödigt att vid
omreglering av löneförmånerna för dessa tjänster taga särskild hänsyn till den
omständigheten, att en del av tjänstinnehavarna finge vidkännas någon minskning
i de löneförmåner, som de mera på grund av en tillfällighet innehaft en
kort tid. Riksdagens ifrågavarande uttalande kunde även i viss män giva anledning
till olika tolkningar. Det syntes nämligen kunna sättas ifråga, huruvida
det faktiska ersättningsbeloppet för vårterminen 1920 skulle läggas till grund
för beräkningen av kommande års arvode eller om detta arvode skulle omräknas
med hänsyn till det ökade eller minskade antalet lärjungar vid läroverket i
fråga. Likaså kunde det anses ovisst, om det tillägg till dyrtidstillägget å 20 %
av första halvårets löneförmåner, som omförmäldes i kungörelsen den 30 juni
1920 (nr 362) angående förhöjning i vissa fall i det för första halvåret 1920 till
befattningshavare i statens tjänst utgående dyrtidstillägg, borde medräknas, enär
riksdagens beslut om detta tillägg fattats först efter beslutet om skolläkarnas arvoden.
Slutligen hade det icke varit överstyrelsen möjligt att kontrollera, huruvida
de av vederbörande rektorer rekvirerade och utbetalade dyrtidstilläggen i varje
särskilt fall varit riktigt beräknade. Av de till överstyrelsen lämnade uppgifterna
ville det nämligen synas, som om man på olika orter tolkat hithörande förf att
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.
ningar olika. Överstyrelsen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte genom
framställning till l''J21 års riksdag utverka riksdagens medgivande därtill, att
överstyrelsen vid bestämmande av arvodena för skolläkarna vid de allmänna läroverken
ej skulle vara bunden av det av 1920 års riksdag gjorda uttalandet, att
dessa arvoden icke måtte utgå med lägre belopp än vad som motsvarade ersättningen
för vårterminen 1920.
Uti häröver avgivet infordrat utlåtande av den 7 januari 1921
har statskontoret tillstyrkt framställning till riksdagen i av skolöverstyrelsen
angivet syfte.
Vid genomförande av ny lönereglering för personalen vid statens
verk och inrättningar av olika slag bruka vanligen utfärdas
bestämmelser, avseende att förekomma, att vederbörande befattningshavare
genom inträde å ny stat lider minskning i förut havda inkomster.
Det torde också hava varit en dylik omsorg, som föranlett
riksdagen till det förut återgivna uttalandet, att arvode åt skol1
åkare icke borde komma att utgå med lägre belopp än vad som
motsvarade dem för vårterminen 1920 tillkommande ersättning. Ett
fortsatt tillämpande av den av riksdagen sålunda angivna normen
skulle emellertid lätteligen kunna leda till orättvisor och ojämnheter,
i det att en läkare vid ett mindre läroverk skulle under viss förutsättning
kunna för framtiden få avsevärt högre arvode än en haris
kollega vid ett större läroverk. Dessutom skulle en ändring av
grunderna för dyrtidstilläggs utgående eller en sänkning av det s. k.
grundtalet genom levnadskostnadernas minskning kunna för alla
andra statstjänstemän medföra en rätt avsevärd minskning i deras
avlöningsförmåner i jämförelse med vad de uppburit år 1920, under
det att, om bestämmelsen i fråga om skollärare ej ändras, dessa i
vissa fall allt framgent komma att erhålla ett arvode, uppgående
till det sammanlagda ersättningsbelopp, som de, under exceptionella
förhållanden, uppburit för vårterminen 1920.
Då härtill kommer att den för vårterminen 1920 utbetalda ersättningen
till skolläkare synes hava varit i hög grad ojämnt fördelad,
bland annat på grund av olika tolkning av de för nämnda
tid gällande författningarna om dyrtidstillägg, synas mig tillräckliga
skäl föreligga att genom framställning till riksdagen få den föreskriften
upphävd, att den framtida ersättningen till nu ifrågavarande
befattningshavare skall bestämmas med ledning av det för vårterminen
1920 utbetalda arvodet.
Departe
mentschefen.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att skolöverstyrelsen må vid Bestämmande av
arvoden åt skollärare vid de allmänna läroverken
vara obunden av det utav 1920 års riksdag gjorda
uttalandet, att nämnda arvoden icke böra utgå
med lägre belopp än vad som motsvarar ersättningen
för vårterminen 1920.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Breitholtz.
Stockholm 1921, Ivar Hseggströme Boktryckeri A. B.
910430