Kungl. Maj.ts proposition Nr 59.

1

Nr 59.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913
(nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel m. m.;
given Stockholms slott den 4 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden, med ändring av vad i statsverkspropositionen
föreslagits om anvisande, för avsättning till statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av ett förslagsanslag å 32,100,000 kronor samt
beräknande för samma ändamål av ett förslagsanslag å 2,100,000 kronor,
föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse
av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel;

dels ock, för avsättning jämlikt sagda paragraf till statsverkets fond
av rusdrycksmedel av det belopp, varmed inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt,
rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt ävensom den
år 1920 beslutade mertull å arrak och rom må för år 1922 komma att
överstiga medeltalet av motsvarande inkomster för åren 1917, 1918 och
1919, anvisa ett förslagsanslag å 34,200,000 kronor.

GUSTAF.

II. S. lamm.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 49 höft. (Nr 59.)

1

2

Kiingl. Maj.ts proposition Nr 59.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199)
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skall erhålla följande ändrade
lydelse:

1 §•

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt
och rusdrycksförsäljningsmedel ävensom den år 1920 beslutade mertull å
arrak och rom skall, efter avdrag av vad på grund av särskilda bestämmelser
restituerats av brännvinstillverkningsskatte-, maltskatte- eller tullmedlen,
till en särskild fond avsättas vad som för varje år överskjuter
ett belopp av 41,900,000 kronor.

Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda
inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter
detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt
förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet
av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare
nedgått.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
och äger tillämpning jämväl å sådan i förordningen avsedd
mertull å arrak och rom, som influtit före förordningens ikraftträdande.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Ohefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm, anförde:

I skrivelse den 17 juni 1920, nr 320, har riksdagen anmält sitt
beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om punschskatt. Berörda proposition innebar i korthet ett förslag att
ersätta den jämlikt förordningen den 20 april 1906 utgående särskilda
stämpelavgift för försäljning av punsch, arrak och rom med en vid försäljningen
utgående s. k. punschskatt. Riksdagen meddelade emellertid
i nyssnämnda skrivelse, att riksdagen icke kunnat godkänna propositionen
utan i stället beslutat en mot den föreslagna skatten svarande höjning
av tullen för arrak och rom.

I anledning av detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den
17 december 1920 dels kungörelse (nr 836) angående vissa ändringar i
förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor, dels
ock kungörelse (nr 837) angående upphävande av förordningen den 20
april 1906 angående en särskild stämpelavgift för försäljning av punsch,
arrak och rom.

Riksdagen framhåller i sin berörda skrivelse, att med den beslutade
anordningen vore förenat, att inkomsten av den särskilda punschbeskattningen
icke komme att tillgodoföras rusdrycksmedelsfonden. Härom
heter det:

»Riksdagen, som ansett detta förhållande vara stridande mot de grundsatser,
som av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställts i syfte att frigöra det allmänna från
intresset av rusdryckshanteringen, har emellertid tänkt sig, att någon anordning
borde kunna träffas, genom vilken den uppkommande merinkomsten av tull å arrak
och rom skulle kunna tillföras nämnda fond. Riksdagen anser sig kunna förvänta,
att Kungl. Maj:t till nästkommande riksdag inkommer med förslag i sådant syfte.»

4

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 59.

Vid sitt beslut om avsättning för år 1921 av medel till rusdrycksmedelsfonden
utgick 1920 års riksdag från att berörda merinkomst av
tull å arrak och rom skulle tillföras fonden.

Sedan Kungl. Maj:t den 2 juli 1920 anbefallt statskontoret att
inkomma med yttrande angående lämpligaste sättet att tillföra statsverkets
fond av rusdrycksmedel ifrågavarande merinkomst, avgav statskontoret
den 6 december 1920 ett utlåtande av följande lydelse:

»I anledning av förevarande nådiga remiss får statskontoret i underdånighet
anföra, att för ifrågavarande ändamål generaltullstyrelsen synes böra anbefallas att
i tullverkets räkenskaper under någon lämplig benämning, t. ex. »1920 års tilläggstull
å arrak och rom» särskilt bokföra och redovisa samt till statskontoret utan
sammanblandning med övriga tullmedel inleverera det belopp, som enligt den från
och med år 1921 jämlikt riksdagens beslut den 17 juni 1920 (Riksdagens skrivelse
nr 320) gällande ändrade lydelsen av rubrikerna 183 och 184 i tulltaxan vid import
av arrak och rom utgör merinkomst i förhållande till nu gällande motsvarande tullsatser
för nämnda slag av spritdrycker.

I sammanhang härmed vill statskontoret ifrågasätta, huruvida icke nådiga
förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel den 18 juli 1913, vari
fortfarande punschskatt upptages bland de statsverkets inkomster, som skola tillföras
fonden, bör undergå förändring, förslagsvis sålunda, att i första stycket av 1 §
ordet punschskatt uteslutes samt att i stället till tredje stycket av samma §, sådant
det lyder enligt nådiga förordningen den 16 maj 1919, fogas orden »ävensom 1920
års tilläggstull å arrak och rom.»

Därefter bär även generaltullstyrelsen den 31 december 1920 —
med överlämnande av en inom styrelsens revisionsbyrås statistiska avdelning
utarbetad promemoria — i ärendet avgivit infordrat utlåtande,
vilket i huvudsak lyder som följer:

»Till en början tillåter styrelsen sig erinra därom att den tullökning, som
uppkommer genom den av innevarande års riksdag enligt Eders Kungl. Maj:ts kungörelse
den 17 december 1920 (nr 836) beslutade förhöjningen av tullsatserna för
arrak och rom, utgör för arrak och rom på fat, innehållande minst 250 liter, 1
krona 50 öre per liter, för arrak och rom på fat, innehållande mindre än 250 liter,
90 öre per liter, för arrak och rom på andra kärl, innehållande minst 250 liter, 65
öre per liter, och för arrak och rom på andra kärl, innehållande mindre än 250
liter, 5 öre per liter. Då berörda tullökning icke upptagits under särskild inkomsttitel
utan redovisas såsom tullmedel, vid vilket förhållande den ifrågasatta avsättningen
av tullökningen till statsverkets fond av rusdrycksmedel innebär en särskild
disposition av tullmedlen, anser styrelsen, att ifrågavarande tullökning icke hör till
statskontoret särskilt inlevereras. Enligt styrelsens åsikt bör i stället, med ledning
av för varje månad från styrelsen till statskontoret lämnade uppgifter angående
storleken av tullökningen efter avdrag av restitutioner, allenast verkställas omföring
från statsverkets giroräkning till statsverkets fond av rusdrycksmedel. Vidare anser
styrelsen, att den ifrågasatta överföringen av tullmedel till sagda fond bör allenast
omfatta influtna medel. Det torde nämligen på sätt i ovanberörda promemoria

i

Kungi. Maj:1s proposition Nr 59. 5

jämväl antytts få anses oegentligt att till fonden överföra medel, som endast uppdebiterats,
något som skulle bliva fallet, därest till grund för beräkningen av tullökningen
lades allenast de för statistiskt ändamål utarbetade uppgifterna angående
införseln av arrak och rom.

Därest riksdagen beslutar, att den tull ökning, som uppkommer genom ifrågavarande
höjning av tullsatserna för arrak och rom, skall tillföras statsverkets fond
av rusdrycksmedel, anser därför styrelsen, att för verkställighet härav annan Eders
Kungl. Maj:ts åtgärd icke påkallas, än att styrelsen anbefalles att för varje månad
till statskontoret lämna uppgift å det belopp, som av under den nästföregående
månaden influtna tullavgifter för arrak och rom utgör tullökning på grund av ovannämnda
kungörelse den 17 december 1920, efter avdrag av det belopp, som av
under samma månad beviljade restitutioner för arrak och rom utgör sådan ökning.
De föreskrifter, som erfordras, för att styrelsen skall kunna avlämna uppgift i
nämnda hänseende, lärer det ankomma på styrelsen att meddela, och får styrelsen
i sammanhang härmed omförmäla, att styrelsen genom denna dag utfärdat cirkulär
anbefallt vederbörande tullförvaltningar att i avbidan på närmare bestämmelser i
ämnet vidtaga vederbörliga åtgärder.»

Vid anmälan den 7 januari 1921 för Kungl. Maj:t av 1921 års
statsverksproposition har jag vid beräknande av avsättningen i 1922 års
riksstat till rusdrjmksmedelsfonden utgått ifrån att det belopp på 2.1
miljoner kronor, som genom meranämnda tullhöjning beräknades komma
att inflyta, skulle komma att tillföras fonden. I enlighet härmed har
ock Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition i ärendet, som kunde komma att föreläggas
riksdagen, såsom avsättning till rusdrycksmedelsfonden under rubrik
»Utgifter för kapitalökning. IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel»
beräkna ett förslagsanslag av 2.1 miljoner kronor, benämnt »Förhöjd
tull å arrak m. fl. importerade spritvaror». Erinras bör också, att
Kungl. Maj:t tillika föreslagit riksdagen, bland annat, att för avsättning
till rusdrycksmedelsfonden av det belopp, varmed inkomsterna
av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt
för år 1922 kunde komma att överstiga medeltalet av motsvarande
inkomster för åren 1917, 1918 och 1919, anvisa ett förslagsanslag å

32,100,000 kronor, vilket upptagits under rubriken »Enligt § 1 i förordningen
den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel».

Berörda 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) lyder enligt
förordningen den 16 maj 1919 (nr 236) som följer:

»Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, punschskatt
och rusdrycksförsäljningsmedel skall, efter avdrag av vad på grund av särskilda
bestämmelser restituerats av brännvinstillverkningsskatte- eller maltskatte -

Departements chefen.

\

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 59.

medlen, till en särskild fond avsättas vad som för varje år överskjuter ett belopp
av 41,900,000 kronor.

Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda inkomster
understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter detta medeltalsbelopp
avsättas till fonden. På enahanda sätt förfares, om därefter vid årligen
verkställd uträkning befinnes, att medeltalet av ovannämnda inkomster under närmast
föregående tre år ytterligare nedgått.

Till fonden skall jämväl läggas statsverkets inkomst av spritdrycksaccis.»

Av det nu anförda torde framgå, att för vinnande av det av 192U
års riksdag uttalade önskemål ett beslut av riksdagen, att ett överförande
av berörda tullmedel till rusdrycksmedelsfonden skall äga rum,
är erforderligt, medan däremot de övriga föreskrifter, som kunna erfordras
angående överförandet, torde kunna meddelas av Kungl. Maj:t.
Jag förutsätter, att vad som skall överföras är den tilläggstu 11, som
verkligen influtit, och att alltså eventuella restitutioner av mertull skola
avdragas, innan överföring äger rum.

Såsom statskontoret föreslagit, synes beslutet om överföring böra
erhålla formen av ett beslut om ändring i förordningen om statsverkets
fond av rusdrycksmedel. Då meranämnda tullhöjning har karaktären
av ersättning för den gamla punschstämpeln, S37nes det mig emellertid
riktigt, att merinkomsteu av tull även i berörda förordning sättes i
stället för punschskatten och sålunda upptages i 1 § första stycket,
vilket bland annat har den betydelsen, att dessa medel ingå bland dem,
på vilka den i samma paragraf berörda medeltalsberäkningen har tilllämpning,
under det att, om statskontorets förslag i förevarande avseende
oförändrat godkändes, sagda medel skulle tillföras fonden oavsett
detta medeltal. Observeras bör, att det i 1 § angivna beloppet, 41,900,000
kronor, beräknats med hänsyntagande även till punschskatten. Av
gener al tullstyrel sens yttrande framgår, att överföring till rusdrycksmedelsfonden
utan hinder av teknisk natur kan ske även av sådan tilläggstull,
som influtit före ikraftträdandet av eventuell ändring i förordningen
om statsverkets fond av rusdrycksmedel. Då numera någon spritdrycksaccis
icke utgår, torde tredje stycket i 1 § av denna förordning, sådan
denna paragraf lyder efter 1919 års ändring, böra bortfalla.

Det i statsverkspropositionen under »Utgifter för kapitalökning.
IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel» upptagna anslaget »Förhöjd
tull å arrak m. fl. importerade spritvaror» å 2,100,000 kronor torde på
grund av det anförda böra utgå och i stället det under samma titel
uppförda anslaget »Enligt § 1 i förordningen den 18 juli 1913 angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel» å 32,100,000 kronor ökas med

2,100,000 kronor till 34,200,000 kronor.

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 59.

Jag tillåter mig alltså hemställa, att Kungl. Magt ville, med ändring
av vad i statsverkspropositionen föreslagits om anvisande, för
avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel, av ett förslagsanslag å

32,100,000 kronor samt beräknande för samma ändamål av ett förslagsanslag
å 2,100,000 kronor, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse
av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel;

dels ock, för avsättning jämlikt sagda paragraf till statsverkets
fond av rusdrycksmedel av det belopp, varmed inkomsterna av brännvi
nstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt ävensom
den år 1920 beslutade mertull å arrak och rom må för år 1922 komma
att överstiga medeltalet av motsvarande inkomster för åren 1917, 1918
och 1919, anvisa ett förslagsanslag å 34,200,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Magt Konungen bifalla; och skulle
proposition av den lydelse, bilaga litt. . . . vid detta
protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Martin Philip son.