Kungl. May.ts Proposition Nr 57.

o

Nr 57.

Kungl. ■ Maj:ts proposition till riksdagen angående ersättning
till värnpliktige G. Nyström i anledning av sjukdom,
ådragen under militärtjänstgöring; given Stockholms slott
den 4 februari 1921.

Kung]. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

C. G. Hammarskjöld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
4 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde:

Uti § 1 av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, stadgas,
att, därest under militärtjänstgöring i fred olycksfall inträffar, så att
tjänstgörande värnpliktig, volontär vid hären eller någon, som tillhör

6

Ansökan av
värnpliktige
G. Nyström.

Riksförsäkringsanstaltons
beslut
den 8 juli
1020.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 57.

flottans eller kustartilleriets stammanskap, varder skadad, eller därest
person, som nu nämnts, skadas under tjänstgöring i krig, staten skall
utgiva ersättning jämlikt vissa i förordningen stadgade grunder. Dylik
ersättning utgives jämväl, om sjukdom med därav följande skada yppas
under eller efter slutad militärtjänstgöring och tjänstgöringen skäligen
kan antagas hava till sjukdomen bidragit.

Göres ej framställning om ersättning i anledning av skada inom
två ar efter det skadan yppades eller, där fråga är om ersättning i anledning
av dödsfall, från det döden inträdde, är, enligt den ursprungliga
lydelsen av § 12 i nyssnämnda förordning, rätten till ersättning förverkad.

I sistnämnda stadgande har genom förordning den 4 juni 1920
vidtagits den ändring, att, beträffande skada, som yppats efter ingången
av år 1919, rätten till ersättning är förverkad, därest ej framställning
om ersättning i anledning av skada göres inom tre år, från
det för värnpliktig tjänstgöringen samt för volontär vid hären och för
deu, som tillhör flottans eller kustartilleriets stammanskap, anställningen
upphörde eller från den senare tidpunkt, då skadan yppades, eller, där
fråga är om ersättning i anledning av dödsfall, från det döden inträdde.

Ifrågavarande ersättning utgår från den i § 46 mom. 1 värnpliktslagen
omförmälda invalid- och pensionsfond.

Uti en till riksförsäkringsanstalten ingiven, den 4 juni 1920 dagtecknad
skrift anhöll värnpliktige G. Nyström att komma i åtnjutande
av ersättning i anledning av hjärtsjukdom, som han ådragit sig under
militärt]'' änstgöring.

Av den utredning, som riksförsäkringsanstalten med anledning härav
inhämtade, har framgått, bland annat, att sökanden den 1 maj 1917 för
fullgörande av sin värnplikt inryckt till tjänstgöring vid Karlskrona
grenadjärregemente; att han under sin militärtjänstgöring icke företett
symptom på någon mera allvarlig sjukdom förrän den 21 september
samma år, vilken dag han intagits å nämnda regementes sjukhus för
hjärtsäcksinflammation; att han för sagda åkomma vårdats vid regementet
till den 22 påföljande december, då han erhållit s. k. julpermission; att
han den 9 januari 1918 på grund av kronisk hjärtsjukdom blivit överförd
till icke vapenföra samt hemförlovats samma dag, enär han fullgjort för
dylik värnpliktig föreskriven tjänstgöring; ävensom att hans arbetsförmåga
sedermera alltjämt varit nedsatt till följd av hjärtbesvär.

Genom beslut den 8 juli 1920 förklarade riksförsäkringsanstalten,
att, enär jämlikt bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1909 om

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 67.

ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
framställning om ersättning enligt förordningen skulle göras inom två år
efter det sjukdomen blivit känd, vid äventyr att rätten till ersättning
vore förverkad, men, såvitt handlingarna i ärendet utvisade, dylik framställning
icke av sökanden gjorts inom sålunda föreskriven tid, riksförsäkringsanstalten
funnit sig icke kunna upptaga hans ersättningsanspråk
till prövning.

Sedermera har Nyström uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift gjort
förnyad framställning om utbekommande av ifrågavarande gottgörelse.

I häröver den 16 september 1920 avgivet utlåtande har riksförsäkringsanstalten,
efter att hava inhämtat yttrande från den hos ämbetsverket
anställde specialisten å hjärtsjukdomarnas område, anmält, att
riksförsäkringsanstalten med stöd av i ärendet förebragt utredning funnit
sökanden hava ådragit sig sin sjukdom under sådana omständigheter,
att, därest framställning om ersättning blivit gjord inom föreskriven tid,
ersättning jämlikt bestämmelserna uti ifrågavarande förordning kunnat
tillerkännas honom.

Riksförsäkringsanstalten ville vidare erinra om att genom förordningen
den 4 juni 1920 angående ändrad lydelse av §§ 4 och 12 i förut
anförda förordning hade beträffande skada, som yppats efter ingången
av år 1919, stadgats en till tre år förlängd preskriptionstid, vilken i
fråga om värnpliktig började löpa tidigast från det militärtjänstgöringen
upphört.

Då sökandens rätt till ersättning med tillämpning av nyssnämnda
bestämmelser icke skulle hava varit förverkad, syntes det riksförsäkringsanstalten
vara med billigheten överensstämmande, att, i enlighet med
vad tidigare i liknande fall skett, hos riksdagen utverkades ersättning
åt honom enligt grunderna för förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit, anser även jag billigheten
kräva, att sökanden, i överensstämmelse med vad tidigare i liknande fall
ägt rum, utan hinder av ifrågavarande preskriptionsbestämmelse tillerkännes
ersättning enligt de i förenämnda förordning den 18 juni 1909
angivna grunder.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,

Förnyad
ansökan av
värnpliktige
Nyström.

Yttrande av
riksförsäkringsanstalten.

Departements chefen.

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 57.

att till värnpliktige G. Nyström må — utan hinder därav, att framställning
om ersättning icke blivit gjord inom den tid, som föreskrivits
i § 12 av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, sådant detta författningsrum
ursprungligen lydde — från beväringsmanskapets invalid- och
pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för
nämnda förordning kan anses berättigad.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.