Kung!. Maj:ts proposition nr ,5.5.
1
Nr 53.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fördelningen och
användningen av vissa anslag till bostadsbyggande; given
Stockholms slott den 28 januari 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Walter Murray.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28
januari 1921.
Närvarande:
Statsministern friherre De Geek, ministern för utrikes ärendena
greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.
Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anförde
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Murray, följande:
I proposition den 12 mars 1920 (nr 314), angående vissa anslag och
lån till främjande av bostadsproduktionen m. m., föreslog Kungl. Maj:t riksdagen,
bland annat, att till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid
statens järnvägar, telegrafverket, postverket, statens vattenfallsverk och
tullverket måtte av statsverkets fond av rusdrycksmedel tillsvidare och i
enlighet med Kungl. Maj:ts närmare beslut disponeras dels för år 1921
ett belopp av 10,000,000 kronor, dels ock för år 1920 ett belopp av
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 44 käft. (Nr 53.) 1
1920 års
riksdag.
2
Kunc/l. Maj:ts proposition nr 53.
7,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att även ett senare år disponera
vad som av nämnda belopp ej åtgått ett föregående år.
Ur det till propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet vill
jag erinra om ett av föredragande departementschefen i ämnet gjort principuttalande,
vilket äger betydelse för det spörsmål, som jag i det följande
ämnar framlägga för Kungl. Maj:t. Departementschefen anförde sålunda:
Med avseende å förevarande bostadsbyggande torde böra gälla, att staten
företrädesvis bör uppföra familjebostäder och att dessa, såsom man vid de affärsdrivande
verken under senare år eftersträvat, i regel böra bestå av 2 rum och
kök och allenast där plananordningar och utrymmen befinnas vara väl tillgodosedda
omfatta endast 1 rum och kök. Då svårigheterna för den lägre tjänstemannapersonalen
att skaffa sig bostäder tvivelsutan äro större än för andra statstjänare
och de förstnämndas bostadsbehov mest trycker den allmänna bostadsmarknaden,
bör ifrågavarande bostadsbyggande avse lägenheter just för den lägre
tjänstemannapersonalen.
Staten torde emellertid icke böra helt undandraga sig att lämna visst stöd
för bostadsanskafifande åt en del av de tjänstemän, som kunna ha\m berättigade
anspråk på större lägenheter och som hava svårigheter att anskaffa sadana. Men
detta synes mig icke böra ske under den form och i det sammanhang, varom här
är fråga. Syftet med nu förevarande byggnadsverksamhet är närmast att lindra
den allmänna bostadsnöden och denna är, såsom jag förut framhållit, vida större
med avseende å smärre lägenheter än beträffande de något större.
På grund av vad sålunda anförts, anser jag mig böra ifrågasätta, att det
byggande av bostäder för statstjänare, som nu ifrågasättes med medel från rusdrycksmedelsfonden,
i regel begränsas till uppförande av lägenheter om högst 2
rum och kök.
I skrivelse den 18 juni 1920 (nr 468) anmälde riksdagen, under
åberopande av vad som anförts i sammansatta stats-, bevillnings- och första
lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 2, bland annat, att
riksdagen beslutat att till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och vattenfallsverk under
titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» anvisa dels å
riksstaten för år 1921 ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor, att utgå
av lånemedel, och dels å tilläggsstaten för år 1920 ett reservationsanslag
av 7,500,000 kronor, att likaledes utgå av lånemedel.
I det av riksdagen åberopade utlåtandet framhöll sammansatta
utskottet till en början, att tullverkets bostadsbehov borde tillgodoses
genom skattemedel i vanlig ordning samt att vidkommande de övriga
fyra verken på av utskottet närmare anförda skäl berättigade invändningar
ej syntes kunna resas mot den hittills praktiserade anordningen
att för ändamålet anvisa medel å de olika verkens kapitalökningsstater.
Vidare anförde utskottet följande:
Utskottets förslag i förevarande hänseende kräver i viss man ett frångående
av gällande praxis beträffande anvisandet av utgifter för kapitalökning för
3
Kungl. Majds proposition nr 53.
de affärsdrivande verken. Det rätta förfaringssättet vore givetvis, att Kungl.
Maj:t till nästa års riksdag framlade proposition i vanlig ordning om de belopp,
som för extraordinärt bostadsbyggande borde anvisas på de olika verkens kapitalökningsstater.
Då emellertid statens här ifrågasatta direkta bostadsbygge därigenom
skulle fördröjas ett helt år, finner utskottet lämpligast, att Kungl. Maj:t
bemyndigas att utan riksdagens hörande verkställa fördelning mellan verken av
det för år 1920 avsedda beloppet. Kungl. Maj:ts proposition till 1921 års riksdag
om anvisande av kapitalökningsanslag för de affärsdrivande verken för 1921 års
bostadsbyggande torde i sådant fall böra åtföljas av en redogörelse för dispositionen
av det anslag, som nu avses att för år 1920 ställas till Kungl. Maj:ts förfogande.
Yad beträffar anslag för ändamålet å 1921 års riksstat, torde detta nu
visserligen böra anvisas såsom ett för samtliga ifrågavarande verk gemensamt
anslag, men bör 1921 års riksdag, i den mån medlen icke redan för ifrågavarande
ändamål disponerats, sättas i tillfälle att närmare besluta om fördelningen de
särskilda verken emellan.
Mot den av departementschefen planerade omfattningen av ifrågavarande
bostadsbyggande, mot storleken av de för de olika åren föreslagna anslagsbeloppen
eller mot de övriga principerna för programmets genomförande har utskottet
ingen erinran att framställa.
Med anledning av riksdagens omförmälda beslut anmodade min
företrädare i ämbetet i skrivelse den 11 augusti 1920 generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen ej mindre att
inkomma med en gemensam plan till fördelning verken emellan av berörda
anslag å tillhopa 17,500,000 kronor än även att framlägga förslag
till användningen av däri på varje verk förslagsvis belöpande andel av
medlen. Med anledning härav hava ämbetsverken, efter gemensamma
överläggningar, i skrivelse den 9 september 1920 framlagt eu plan, enligt
vilken medlen skulle fördelas på sätt följande tablå utvisar.
Postverket............ 5,500,000 kronor
Telegrafverket.......... 3,000,000 »
Statens järnvägar......... 8,500,000 »
Statens vattenfallsverk...... 500,000 »
Summa 17,500,000 kronor.
Tillika förklarade sig ämbetsverken komma att vart för sig framlägga
en plan för byggnadsverksamhetens bedrivande. Dylika planer
hava också under år 1920 blivit av samtliga fyra ämbetsverk framlagda,
nämligen av järnvägsstyrelsen den 9 september, av vattenfallsstyrelsen
den 24 i samma månad samt av generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen
den 7 december. Innehållet i dessa planer, med vissa av verken
sedermera föreslagna jämkningar, framgår av följande översikter och redogörelser,
därvid är att märka, att särskilt uppgifterna om fördelningen
å olika slag av lägenheter endast kunnat approximativt meddelas.
Ämbetsverkens
förslag
till användning.
Generalpoststyrelsens plan.
Orter, |
Bostadshus, |
Antal lägenheter |
Sam- man- lagda antalet eld- ptäder |
B |
e r ä |
k n a |
d |
Anmärkningar. |
|||||
4 rum och kök |
3 rum och kök |
2 rum och kök |
1 rum och kök |
en- kel- rum |
byggnadskostnad |
Kostnad |
Samman-lagd |
||||||
an- tal |
av |
per eldstad kr. |
samman- lagt kr. |
||||||||||
Stockholm..... |
i |
sten |
5 *) |
1 |
12 |
65 |
11,000 |
715,000 |
53,000 |
768,000 |
*) 3 rum och kök jämte |
||
jungfrukammare. |
|||||||||||||
» Lilla Alby |
6 |
sten |
— |
— |
36 |
16 |
12 |
152 |
8,000 |
1,216,000 |
— |
1,216,000 |
|
Göteborg..... |
1 |
sten |
_ |
10 |
16 |
2 |
8 |
100 |
9,400 |
940.000 |
30,000 |
970,000 |
|
och trä |
|||||||||||||
[ 1 |
trä |
1 |
_ |
6 |
_ |
_ |
231 |
||||||
Snndsvall..... |
8,000 |
440,000 |
16,000 |
456,000 |
Härjämte 5 eldstäder för |
||||||||
1 1 |
> |
— |
8 |
— |
— |
— |
32j |
telegrafverkets räkning |
|||||
för en kostnad av 40,000 |
|||||||||||||
- |
kronor i det förra av |
||||||||||||
f 1 |
trä |
4 |
— |
— |
4 |
201 |
husen. |
||||||
Charlottenberg . . . |
6,000 |
186.000 |
6,000 |
192,000 |
|||||||||
l 1 |
) |
1 |
— |
2 |
— |
— |
111 |
||||||
Lycksele..... |
1 |
trä |
1 |
1 |
1 |
— |
3 |
15 |
8,000 |
120,000 |
_ |
120,000 |
Härjämte 4 eldstäder för |
telegrafverkets räkning |
|||||||||||||
för en kostnad av 32,000 |
|||||||||||||
1 1 |
trä |
1 |
1 |
4 |
— |
1 |
221 |
kronor. |
|||||
Falun....... |
8,000 |
272,000 |
8,000 |
280,000 |
|||||||||
1 1 |
» |
— |
— |
4 |
— |
— |
12| |
||||||
Malmö...... |
1 |
sten |
3 |
5 |
15 |
— |
20 |
100 |
8,000 |
800,000 |
21,000 |
821,000 |
|
Gävle....... |
1 |
sten |
— |
5 |
6 |
— |
_ |
38 |
8,000 |
304,000 |
_ |
304,000 |
I samband med telegraf- |
och trä |
verkets bostadsbygge. |
||||||||||||
Östersund..... |
— |
— |
_ |
— |
6 |
— |
— |
18 |
— |
115,000 |
— |
115,000 |
I samband med statens |
Summa |
järnvägars bostadsbygge. |
||||||||||||
Summa |
12 |
35 |
108 |
18 |
48 |
608 |
kronor |
5,108,000 |
134,000 5,242,000 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 63.
Telegrafstyrelsens plan,
! |
Antal lägenheter |
Sam- |
Ber |
ä k n a |
d |
|||||||
Orter |
man- |
|||||||||||
där bostads-bygge ifråga- |
6 |
5 |
4 |
3 |
2 |
1 |
lagda |
byggnads- |
kost- |
Samman- |
Anmärkningar. |
|
sättes. |
rum |
ram |
ram |
rum |
ram |
ram |
kostnad |
nåd för |
lagd |
|||
och kök. |
och kök. |
och kök. |
och kök |
och kök. |
och kök. |
ram. |
städer. |
per eldstad |
tomt kr. |
kostnad kr. |
||
Stockholm....... |
_ |
_ |
_ |
9 |
3 |
_ |
2 |
47 |
10,600 |
35,000 |
535,000 |
|
j Göteborg........ |
— |
— |
— |
5 |
8 |
— |
6 |
50 |
9,400 |
15,000 |
485,000 |
|
Norrköping ....... | Gävle......... |
2 |
3 |
4 |
2 |
20 |
— |
— |
60 107 |
7,500 |
20,000 |
470,000 |
Därav 8 jungfrukammare. |
2 |
3 |
3 |
~ |
7,500-8,000 |
— |
850,000 |
< I samband med postver-\ kets bostadsbygge. |
|||||
Gudhem........ |
_ |
_ |
_ |
4 |
12 |
8,000 |
96,000 |
1 Främst, hos arméförv. om |
||||
\ uppi. av kronojord. |
||||||||||||
Strömsund....... |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
4 |
8,000 |
— |
32,000 |
11 flygel uppf. till stations-\ byggn. |
|
Mörbv......... |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
6 |
7,000 |
— |
||
Näsby......... Spånga ........ |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
6 |
7,000 |
| |
> 188,000 |
|
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
6 |
7,000 |
i 20,000 |
|||
Sundbyberg...... |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
6 |
7,000 |
| |
||
Sundsvall....... |
— |
— |
1 |
— |
_ |
— |
— |
5 |
8,000 |
40,000 |
Il samband med postvcr- |
|
Lycksele........ |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
4 |
8,000 |
32,000 |
( kets bostadsbygge. |
|
Älvsjö......... |
— |
— |
— |
— |
2 |
3 |
— |
12 |
8,000 |
7,850 |
104,000 |
|
Summa |
4 |
6 |
8 |
16 |
46 |
5 |
9 |
325 |
S:a kr. |
97,850 |
2,832,000 |
tZungl. Maj:ts proposition nr 53
f? Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Järnvägsstyrelsens plan.
Antal lägenheter |
Kostnad |
|||||||
Orter |
Samman- |
distrikt |
||||||
lagda antalet eldstäder |
||||||||
där bostads- |
5 |
4 |
3 |
2 |
Kostnad |
(utom |
Anmärkningar |
|
bygge ifråga- |
rum |
ram |
rum |
ram |
markför- |
|||
sättes |
och |
och |
och |
och |
värvs- |
|||
kök |
kök |
kök |
kök |
kostnad) |
||||
Värtan .... |
16 |
48 |
432,000 |
Uppi’, å S. J. egen mark. |
||||
Hagalund övre . |
— |
— |
— |
10 |
30 |
270,000 |
» å arméförvaltningens mark. |
|
Älvsjö .... |
— |
- ■ |
— |
4 |
12 |
108,000 |
Härtill markförvärvskostnad 10,000 kr. |
|
Södertälje . . . |
- '' |
— |
— |
6 |
18 |
28,000 |
< enl. Kungl. Maj:ts brev av den 14 maj |
|
Jama..... |
— |
— |
— |
4 |
12 |
72,000 |
Uppf. å S. J. egen mark. |
|
Nyköping . . . |
— |
— |
— |
4 |
12 |
72,000 |
> » » » > |
|
Katrineholm . . |
— |
— |
— |
12 |
36 |
218,000 |
> > > > > |
|
Mjölby .... |
— |
— |
— |
8 |
24 |
134,000 |
(Mark tillhandahålles kostnadsfritt av |
|
Västanfors . . |
— |
— |
— |
4 |
12 |
60,000 |
Uppf. å S. J. egen mark. |
|
Krylbo .... |
— |
— |
8 |
24 |
144,000 |
1,538,000 |
» > > J> > |
|
Mora..... |
— |
— |
— |
8 |
24 |
130.000 |
> » > 1 » |
|
Yansbro .... |
— |
— |
— |
8 |
24 |
130,000 |
> > » > » |
|
Göteborg . . . 1 ... |
_ |
z |
10 |
50 |
1501 40/ |
1,330,000 |
(Underhandlingar angående markförvärv |
|
Charlottenberg . |
— |
— |
— |
4 |
12 |
65,000 |
Uppf. å S. J. egen mark. |
|
Arvika .... |
— |
— |
— |
8 |
24 |
130,000 |
1,785,(XX) |
Härtill markförvärv. |
Malmö .... » ..... |
_ |
3 |
— |
20 |
60 15 |
450.000 110.000 |
jdjppf. å S. J. egen mark. |
|
Ängelholm . . |
— |
— |
— |
16 |
48 |
290.000 |
Uppf. å S. J. egen mark. |
|
Eslöv..... |
— |
— |
— |
12 |
36 |
215,000 |
(Mark tillhandahålles kostnadsfritt av |
|
Hässleholm . . |
— |
— |
— |
8 |
24 |
160,000 |
Uppf. å S. J. egen mark. |
|
Nässjö .... |
— |
— |
— |
8 |
24 |
145,000 |
> ) > » » |
|
Alvesta .... |
— |
— |
— |
4 |
12 12 |
70.000 70.000 |
1,510,000 |
(Tomtfrågan torde komma att kräva (Mark tillhandahålles kostnadsfritt av |
Kävlinge . . . |
— |
— |
— |
4 |
||||
Ånge..... |
— |
— |
— |
8 |
24 |
150,000 |
Uppf. å S. J. egen mark. |
|
Bräcke .... |
— |
— |
1 |
1 |
7 |
52,000 |
» » > » > |
|
Storvik .... |
— |
— |
1 |
10 |
34 |
211,000 |
> > > > » |
|
Bollnäs .... |
— |
2 |
3 |
9 |
49 |
335,000 |
> > > > > |
|
Ockelbo .... |
— |
— |
— |
4 |
12 |
74,000 |
> > > > > |
|
Håsjö..... |
— |
— |
— |
3 |
9 |
62,500 |
Härtill markförvärvskostnad 3,000 kr. |
|
Fränsta .... |
— |
— |
_ |
2 |
6 |
54,500 |
Markförvärv. |
|
j Ljusdal .... |
— |
— |
1 |
5 |
19 |
112,000 |
Uppf. å S. J. egen mark. (Dessutom 6 lägenheter om 2 rum och |
|
| kök för postverkets räkning. Kostnad |
||||||||
! Östersund . . . |
20 |
60 |
380,000 |
1 c:a 115,000 kr. gäldas av postverkets 1 anslag. Härtill markförvärvskostnad |
||||
Söderhamn . . |
— |
— |
— |
6 |
18 |
113,000 |
1,544,000 |
Härtill markförvärvskostnad 12,300 kr. |
Yännäs .... |
— |
— |
— |
12 |
36 |
252,000 |
Uppf. å S. J. tillhörig mark. |
|
Skellefteå . . . |
— |
— |
— |
4 |
12 |
84,000 |
» > > > > |
|
Boden .... |
3 |
2 |
4 |
20 |
104 |
728,000 |
» > > > » |
|
Notviken . . . |
— |
— |
— |
12 |
36 |
252,000 |
> > > > » |
|
Luleå..... |
— |
— |
4 |
12 |
52 |
364,000 |
> > ) > > |
|
Gällivare . . |
— |
— |
— |
4 |
12 |
84,000 |
1,764,000 |
> » > > > |
Summa |
3 |
7 |
24 |
858 |
1,228 |
S:akronor |
8,141,000 |
Kung!,. May.ts proposition nr 53.
Vattenfallsstyrelsens plan.
Vattenfallsstyrelsen erinrar i sin skrivelse den 24 september 1920,
att medel till uppförande av bostadshus för statens vattenfallsverks
personal hittills utgått dels av anslag för kraftstationsanläggningar, då
bostäder i samband med dessas utförande blivit från början beräknade,
dels av anslag för distributionsanläggningar för statens kraftverk, nämligen
då det gällt bostäder för tjänstemän vid sekundärstationer eller
annan med kraftdistributionen sysselsatt personal, dels även av direkt för
bostadsbyggnader anvisade anslag.
Följande anslag av sistnämnda art hava anvisats av 1919 och
1920 års riksdagar, nämligen:
Till bostäder och lokaler för allmänna behov vid Porjus:
å 1919 års tilläggsstat..................Kr. 240,000: —
å 1920 års tilläggsstat................. > 250,000: — £r
Till tre bostadshus åt personal vid Porjus kraftverk:
å 1920 års tilläggsstat........................
Till bostadshus med sammanlagt 92 eldstäder vid Trollhätte kanalverk
och Trollhätte kraftverk:
å 1919 års tilläggsstat . . . ...............Kr. 260,000
å 1920 års stat..................... > 300,000
Till bostadshus åt personal vid statens vattenfallsverk (utan specificerat ändamål)
å 1921 års stat.........................- ■
Kronor 1,500,000: —
: > 560,000: —
. . » 200.000: —
490,000: —
250,000: —
Med hänsyn till de stegrade byggnadskostnaderna beräknar emellertid
styrelsen, att de byggen, som med användande av berörda medel
utförts eller påbörjats, komme att draga eu sammanlagd kostnad av
1,835,000 kronor, alltså ett belopp, som med 335,000 kronor skulle överstiga
disponibla medel. Styrelsen ifrågasätter, att detta underskön
skulle täckas utav ämbetsverkets föreslagna andel å 500,000 kronor i
förevarande för kommunikationsverken gemensamma anslag för bostadsbyggande;
för nyproduktion av bostäder skulle sålunda av sagda medel
endast återstå 165,000 kronor.
8
Kung}. Maj:fn proposition nr 53.
Departe
ments
chefen.
Verkets beräknade behov av ytterligare bostäder för den närmaste
tiden äskådliggöres av följande av styrelsen meddelade tablå:
För Trollhätte kanalverk: eldstäder:
1 bostadshus vid Vänersborg med 2 lägenheter ä 2 rum och kök............ 6
1 bostadshus vid Brinkebergskulle med 2 lägenheter ä 2 rum och kök......... 6
För Trollhätte kraftverk:
Bostadshus i Göteborg för distriktsingenjör, distriktsassistent, underingenjör, mätaretekniker
och kontorsbiträden............................. 25
1 bostadshus för övermöntör m. fl........................... 7
För Älvkarleby kraftverk:
Bostadshus i Uppsala för distriktsingenjör och distriktsassistent m. fl.......... 18
Bostadshus i Uppsala för lägre tjänstemän, 4 lägenheter ä 2 rum och kök....... 12
Bostadshus i Södertälje för distriktsingenjör och distriktsassistent........... 11
Bostadshus i Älvkarleby för lägre tjänstemän, 4 lägenheter ä 2 rum och kök...... 12
För Porjus kraftverk:
Bostadshus för driftsarbetare med 10 lägenheter ä 1 rum och kök........... 20
Summa eldstäder 117
Uppförandet av dessa bostäder beräknar styrelsen draga en kostnad
av tillhopa omkring 995,000 kronor, fördelade med lika belopp på åren
1921 och 1922. För dessa år skulle alltså sammanlagt krävas utöver ovan
omförmälda för styrelsens räkning eventuellt disponibla 165,000 kronor
ytterligare omkring 830,000 kronor.
Beträffande till en början frågan om ytterligare anslag för de
affärsdrivande verkens bostadsbyggande tillåter jag mig hänvisa till vad
därutinnan yttrats under utgifter för kapitalökning (sid. 4) i innevarande
års statsverksproposition. I enlighet med vad därstädes uttalats, lärer,
med hänsyn till den inträffade förskjutningen i planerna för statens bostadsbyggande,
med avgörandet av frågan om ytterligare anslag lämpligen
böra anstå till 1922 års riksdag, hos vilken i fall av behov medel
torde för ändamålet kunna äskas å tilläggsstat.
Gent emot det av ämbetsverken framlagda förslaget till fördelning
av de utav 1920 års riksdag beviljade anslagen å tillhopa 17,500,000
kronor synes, vad angår beloppens inbördes proportion, i huvudsak intet
vara att erinra. Enligt de av postverket, telegrafverket och statens järnvägar
gjorda beräkningarna skulle emellertid dessa verks andelar i anslagen
ej behöva till fullo tagas i anspråk för utförande av de framlagda
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
byggnadsplanerna, varför verken avsett, att sålunda icke disponerade
belopp skulle reserveras för vederbörande verks räkning till täckande av
oförutsedda utgifter för ifrågavarande bostadsbyggande. Å andra sidan
är att märka, att den å statens vattenfallsverk förslagsvis belöpande andelen
i anslaget ej är tillräcklig för de ändamål, vattenfallsstyrelsen ifrågasatt.
Då emellertid, enligt vad jag inhämtat, de av de förstnämnda
tre verken gjorda beräkningarna kunna antagas hålla sig på den säkra
sidan och ytterligare nedgång i priserna för byggnadsmateriel synes
vara att förvänta, torde betänkligheter ej behöva möta mot att medel
för oförutsedda utgifter ej reserveras i avsedd omfattning, helst det bör
förutsättas, att, därest till förfogande ställda medel mot förmodan ej
skulle förslå till utförande av samtliga byggen, motsvarande inskränkning
i planerna vidtages. Vid nu angivna förhållande synes statens
vattenfallsverks andel i de gemensamma anslagen kunna i någon mån
ökas, förslagsvis enligt Kungl. Maj:ts vidare prövning med omkring
400,000 kronor. Jag återkommer härtill i det följande.
På grund av vissa omständigheter, särskilt förenämnda långvariga
konflikt inom byggnadsfacket, som i stort sett stod hindrande i vägen
för mera omfattande bostadsproduktion under år 1920, ävensom den sena
tid av året, då telegrafstyrelsen och generalpoststyrelsen kunde framlägga
sina planer för medlens användning, har endast en mindre del av desamma
hittills disponerats. Så har nämligen endast skett för tillgodoseende av
vissa av de i järnvägsstyrelsens plan upptagna bostadsbehoven. I enlighet
med järnvägsstyrelsens förslag har sålunda Kungl. Maj:t den 3 december
1920 bemyndigat styrelsen att för anställda tjänstemän, med
anlitande av det å 1920 års tilläggsstat beviljade anslaget, mot högst
nedan angivna kostnader uppföra bostadshus, som i följande tablå utmärkas,
nämligen:
Järnvägs- |
Lägen- |
Kostnad |
Sammanlagt |
|
distrikt |
Ort. |
heternas |
högst |
för distrikt |
nummer. |
antal. |
kronor. |
högst, kronor. |
|
Stockholm (vid Värtan)..... |
..... 16 |
432,000 |
||
Södertälje........... |
>28,000 |
|||
Järna........... |
72,000 |
|||
Katrineholm........ |
218,000 |
|||
Mjölby............ |
134,000 |
|||
Västanfors........... |
60,000 |
944,000 |
1 Oberäknat vissa till järnvägsstyrelsens förfogande i övrigt stående medel.
Bihang till riksdagens protokoll 1321. 1 sand. 44 käft. (År 53.)
2
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Järnväg- Lägen- Kostnad Sammanlagt
distrikt Ort. heternas högst för distrikt
nummer. antal. kronor. högst, kronor.
II ....... Mora.................. 8 130,000
Yansbro................. 8 130,000
Charlottenberg.............. 4 85,000 325,000
III ...... Malmö................. 8 180,000
Ängelholm................ 18 290,000
Hässleholm............... 8 160,000
Nässjö ................. 8 145,000
Kävlinge................ 4 70,000 845,000
IY...... Inge.................. 8 150,000
Bräcke................. 2 52,000
Storvik................. 8 146,000
Bollnäs................. 8 149,000
Ockelbo................. 4 74.O0Q 571,000
y....... Vännäs................. 12 252,000
Skellefteå................ 4 84,000
Notviken................ 12 252,000
Luleå.................. 12 252,000
Gällivare................ 4 84,000 924,000
eller tillhopa — — 3,609,000
Tillika föreskrev Kungl. Maj:t, att samtliga ovan berörda lägenheter
skulle innehålla två rum och kök, dock att den ena utav de båda
lägenheterna, som skulle uppföras i Bräcke, skulle innehålla tre rum och
kök, samt att vederbörande byggnader skulle uppföras å statens järnvägar
tillhörig mark eller, vad anginge de byggnader, som skulle uppföras
i Mjölby och Kävlinge, å mark, som enligt förda underhandlingar kostnadsfritt
tillhandahölles för ändamålet utav vederbörande samhälle.
Järnvägsstyrelsen har sedermera för mig anmält, att styrelsen ansåge
lämpligt att i vissa fall i stället för två rum och kök anordna två
rum, därav ett större vardagsrum, försett med köksvrå, då nämligen sistnämnda
slags lägenheter medförde vissa fördelar för hushållet samt
ställde sig billigare ur kostnadssynpunkt.
Den del av 1920 års anslag, som ej utanordnats till järnvägsstyrelsen,
likasom 1921 års anslag i dess helhet, hava icke hittills disponerats.
I enlighet med de av riksdagen gjorda uttalanden, för vilka tidigare
redogjorts, bör frågan om fördelningen av 1921 års anslag under
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
ställas riksdagens prövning. Då emellertid av skäl, som jag kommer
att strax närmare utveckla, de upprättade förslagen i övrigt delvis
ej stå i full överensstämmelse med de riksdagen förelagda grunderna
för anslagens användning, har jag ej heller ansett ytterligare förfogande
beträffande 1920 års anslag böra äga rum, innan riksdagen varit i tillfälle
att yttra sig i frågan.
Av föredragande departementschefens ovan återgivna yttrande till
statsrådsprotokollet den 12 mars 1920 framgår, att med ifrågavarande
bostadsbyggande genom vederbörande verks försorg i främsta rummet
avsågs att direkt bidraga till lindrande av den allmänna bostadsnöden.
I enlighet härmed förordades också, att hithörande byggnadsverksamhet
skulle avse åstadkommandet av familjebostäder, i huvudsak sådana om 2
rum och kök, alltså en kategori lägenheter, varå bristen för det dåvarande
ansågs störst och på vars produktion direkt bostadssoeiala synpunkter
kunde anläggas. Denna princip lämnades också av riksdagen utan erinran.
Ämbetsverken med undantag av järnvägsstyrelsen synas emellertid
i sina nu framlagda byggnadsplaner i viss mån hava skjutit sagda princip
åt sidan för en allmän strävan att å orter, där över huvud synnerlig
svårighet möter att anskaffa vare sig mindre eller större lägenheter,
tillhandahålla sina anställda bostäder av såväl ena som andraslaget. Sålunda
hava särskilt post- och telegrafverken föranletts att vid uppgörande av
sina byggnadsplaner i icke ringa utsträckning frångå den fastslagna
regeln, att huvudsakligen familjebostäder om 2 rum och kök borde byggas.
I dessa planer ingå ett rätt så betydande antal dels enkelrum, dels familjebostäder,
större än två rum och kök. Jag har hållit ingående konferenser
med representanter för de olika verken, vilka samtliga framhållit
önskvärdheten av att de framlagda byggnadsplanerna nu godkändes.
Flera omständigheter hava åberopats till stöd härför. Sålunda
hava särskilt representanterna för post- och telegrafverken för mig framhållit,
att behovet av större familjebostäder, avsedda för tjänstemän i
befälsställning, vore i allmänhet minst lika stort och å flera orter större
än behovet av lägenheter om högst 2 rum och kök. Bristen på bostäder
för tjänstemän i befälsställning vållade ämbetsverken i många fall allvarliga
bekymmer och kunde till och med utgöra ett oöverkomligt hinder
för eljest nödvändiga eller önskvärda förflyttningar av tjänstemän i sådan
ställning. Vidare har erinrats, att den icke obetydliga byggnadsverksamhet,
som verken, med användande av tidigare beviljade anslag, bedrivit
under särskilt de senare krisåren, huvudsakligen varit inriktad på
produktion av smålägenheter. Toge man i betraktande dels dessa smålägenheter,
dels ock de, som upptagits i de nu framlagda planerna, syntes
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
ett lämpligt förhållande komma att föreligga mellan det antal större
och mindre bostäder, vilka skulle framgå såsom resultat av verkens
bostadsbyggande under senaste år.
För egen del vill jag till dessa av verkens representanter framförda
synpunkter ytterligare lägga, att det allmännas ansträngningar
under senaste åren till främjande av bostadsproduktionen så gott som
uteslutande syftat till skapande av smålägenheter. Såsom villkor för
tillgodonjutande av bidrag från de anslag om tillhopa respektive 4, 3 och
2 miljoner kronor, som av riksdagen ställdes till förfogande under åren
1917—1919, föreskrevs sålunda, att lägenheterna endast i undantagsfall
finge innehålla mer än 2 rum och kök. I samma riktning har även
kommunernas icke obetydliga hjälpverksamhet på området gått.
Behovet av smålägenheter är för visso utomordentligt stort, och
det allmänna bör givetvis verka för, att detta behov blir i görligaste mån
tillgodosett. För stora tjänstemannagrupper föreligger emellertid också
ett behov av lägenheter något större än två rum och kök, vilket måste
anses vara värt synnerligt beaktande. Stagnationen inom den privata
byggnadsverksamheten har på sistnämnda område, praktiskt taget, icke
blivit upphjälpt genom åtgärder från det allmännas sida, varför bristen
på medelstora lägenheter för närvarande gemenligen torde vara synnerligen
tryckande. Då de löntagargrupper, som i allmänhet bebo lägenheter
om tre till fem å sex rum och kök, merendels icke befinna sig i
sådana ekonomiska villkor, att de med egna medel skulle kunna åstadkomma
dylika lägenheter, synes tillgodoseendet av detta behov av bostäder
i vad det hänför sig till statstjänare — i viss mån vara förtjänt
av det allmännas omvårdnad.
I omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet den 12 mars 1920
(prop. 314 sid. 117) förordade också föredragande departementschefen i
fråga om allmänna statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen,
att intill en tiondel av den föreslagna bostadslånefonden ävensom subvention
matte få utlämnas direkt till statstjänare utan kommunal
förmedling att användas till uppförande av lägenheter om upp till 5
och i särskilda undantagsfall 6 rum och kök. Förslaget, såvitt därmed
åsyftades en särställning för statstjänare vid fördelningen av de för åren
1920 och 1921 anvisade anslagen till statsunderstöd, vann visserligen
icke riksdagens bifall, men i stället gavs åt de här framförda synpunkterna
om behovet av medelstora lägenheter så till vida ett tydligt erkännande,
som de av departementschefen i övrigt förordade bestämmelserna
om visst högsta rumsantal beträffande den statsunderstödda bostadsproduktionen
uteslötos ur riksdagens i ämnet uppställda villkor
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Förment gäller sålunda beträffande 1920 och 1921 års anslag till statsunderstöd
för bostadsproduktionens främjande enligt kungörelsen härom
den 9 juli 1920 (nr 520), att sådant understöd kan utgå för nybyggda lägenheter
av vilken storlek som helst. Praktiskt taget torde det dock genom omständigheternas
makt huvudsakligen bliva behovet av smålägenheter,
som tillgodoses genom ifrågavarande medel, i den mån dessa därtill förslå,
under det att någon mer omfattande hjälp från det allmännas sida
för produktionen av medelstora lägenheter knappast lärer vara att påräkna.
Med hänsyn sålunda såväl till att ämbetsverken i eget intresse
i vissa fall böra kunna bereda sina anställda i befälsställning bostadslägenhet
om mera än två rum och kök, som ock till att det i mera inskränkt
mening sociala behovet av bostäder för närvarande gör sig med synnerlig
styrka gällande även beträffande medelstora lägenheter, anser jag goda
skäl tala för att ämbetsverkens byggnadsplaner, även i den mån de avvika
från den tidigare som regel fastställda principen om lägenheternas storlek,
bliva godkända.
I denna uppfattning har jag ytterligare styrkts därav, att det
enligt uppgift emellanåt framträtt ganska stora svårigheter för verken att
placera sin personal som hyresgäster i nyuppförda mindre lägenheter.
Det ligger i sakens natur, att dessa nya smålägenheter komma att betinga
väsentligt högre produktionskostnader än likvärdiga äldre sådana, och detta
i den grad, att det ej ens kan ifrågasättas, att verken bland sina anställda
skulle kunna finna sådana, som utan vidare vore villiga att erlägga hyra,
tillräcklig att förränta det i fastigheterna nedlagda kapitalet och att täcka
vederbörliga underhållskostnader. Man har därför nödgats räkna med
icke obetydliga förluster^ för ämbetsverken vid fastställande av hyrorna
för dessa lägenheter. Å andra sidan har man tydligen ej kunnat sätta
hyrorna till så låga belopp, att de även i jämförelse med den allmänna
hyresnivån kunde anses särskilt billiga. Följden härav har blivit, att
intresset från de lägre tjänstemännens sida för tillhandahållande genom
verken av bostäder synes på vissa håll hava avtagit och till och med
slagit över i en viss rädsla för befarade direkta ålägganden att taga sådana
lägenheter i besittning.
Om emellertid ämbetsverken på grund av de rådande förhållandena
å bostadsmarknaden med stora uppoffringar för statsverket fått bygga
bostäder för sina anställda i större utsträckning än som ur verkens
egen synpunkt egentligen erfordrats, hava de givetvis, såsom tidigare
uttryckligen framhållits, att tillse, att lägenheterna också komma till avsedd
användning, i nödfall genom meddelade tvångsföreskrifter för vissa
tjänstemän att bebo anvisade lägenheter. Givetvis vore det ur såväl
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
verkens som tjänstemännens synpunkt beklagligt, om dylika tvångsmedel,
som lätt skulle kunna medföra åtskilliga slitningar, behövde tillgripas.
På grund av vad som meddelats mig förefaller det, som om
dylika farhågor beträffande framtiden och måhända redan nu äro större
vad angår små lägenheter än vad beträffar större sådana.
Ämbetsverkens förluster på ifrågavarande bostadsbyggande torde
vidare bliva snarare mindre än större, därest byggande av medelstora
lägenheter, låt vara i begränsad utsträckning, medgives. Den allmänna
hyresnivån, som i viss mån kommer att bliva normerande vid fastställande
av ersättning för upplåtelse av förevarande bostadslägenheter, har nämligen
under senaste tid stigit icke obetydligt mera för medelstora lägenheter
än för mindre.
Slutligen må erinras, att de av ämbetsverken ifrågasatta större lägenheterna
i intet fall kunna betecknas såsom lyxlägenheter, vare sig
vad storlek eller inredning angår. Ingen av de föreslagna lägenheterna
når upp över sex rum och kök, och lägenheter med denna storlek och
om fem rum och kök utgöra blott en ringa bråkdel av det sammanlagda
antalet föreslagna lägenheter.
Beträffande den närmare användningen av de medel, som skulle
belöpa å postverket, telegrafverket och statens järnvägar, har jag i huvudsak
ej någon erinran mot verkens förslag. Framställningar om bostadsbyggande
för statens personal å jämväl andra orter än som upptagits i
verkens förslag hava till ett ej obetydligt antal inkommit. Vederbörande
verksstyrelser hava emellertid, enligt vad jag inhämtat, sökt tillgodose
behovet å de platser, där detta varit mest trängande. Beträffande postverket
vill jag i detta sammanhang erinra, att det av postverket ifrågasatta
bygget vid Lilla Alby invid Stockholm är avsett att komma till utförande
endast under förutsättning, att beslut kommer att fattas om förläggande
dit av postverkets tryckeri med mera. Frågan huruvida förslag
härutinnan kommer att föreläggas riksdagen är emellertid ännu beroende
på Kungl. Maj:ts prövning. Därest sistnämnda bostadsbygge skulle komma
till stånd, lättas därigenom indirekt bostadsnöden inom Stockholm, enär
de tjänstemän, som skulle anvisas bostäder vid Lilla Alby, för närvarande
till huvudsakligaste delen äro bosatta inom Stockholm.
Vad angår det av vattenfallsstyrelsen framlagda förslaget, vilket
i viss mån avviker från de övriga ämbetsverkens, synas vissa betänkligheter
kunna resas mot den ifrågasatta anordningen att genom anlitande av
förevarande anslag bestrida ökade kostnader för byggen, som igångsatts
med användande av tidigare för bostadsbyggande beviljade medel. Då
emellertid dessa kostnadsökningar delvis avse byggnader, som ännu blott
Kungl. Maj ds proposition nr 53.
15
äro påbörjade och som sålunda måste anses komma att medföra ett tillskott
av helt nya bostäder, har jag ansett mig, om än icke utan tvekan, kunna
godtaga styrelsens förslag. Om sålunda för detta ändamål skulle disponeras
det ifrågasatta beloppet av 335,000 kronor, skulle enligt den föreslagna
fördelningsplanen på vattenfallsverkets del endast återstå 165,000
kronor för realiserande av styrelsens ovan återgivna planer på nybyggnadsföretag,
vilka beräknas medföra en sammanlagd kostnad av 995,000
kronor, en beräkning, som för övrigt vid jämförelse med de övriga verkens
förslag synes mig vara rätt så rundligt tilltagen.
Den av styrelsen framlagda planen lärer emellertid kunna i vissa
delar inskränkas. Särskilt torde de ifrågasatta lägenheterna för distriktsingenjörer
och vissa andra tjänstemän i Göteborg, Uppsala och Södertälje
kunna utgå ur byggnadsplanen eller i allt fall komma i andra
rummet vid dess realiserande. En sålunda reducerad byggnadsplan synes
sedermera kunna komma till utförande med användande av nyss omförmälda
165,000 kronor och de ytterligare tillskott av de övriga verkens
andelar — förslagsvis i det föregående beräknade till 400,000 kronor
— vilka icke skulle behöva av dessa verk tagas i anspråk. Ytterligare
torde det kunna inträffa, att vissa i förslagen från dessa verk upptagna
byggen icke komma till utförande. I sådant fall kunde möjligen något
ytterligare belopp överföras på statens vattenfallsverk.
Över huvud torde det vara nödvändigt, att Kungl. Maj:t erhåller
befogenhet att göra eventuellt påkallade avvikelser från de uppgjorda
planerna. Ändringar i desamma kunna sålunda finnas påkallade bland annat
ur den synpunkten, att förhandlingar om erforderliga markupplåtelser ännu
icke blivit i sin helhet avslutade. Att avgörande hänsyn härvid bör tagas
till vederbörandes villighet att kostnadsfritt eller på förmånliga villkor
tillhandahålla mark, har betonats redan i fjolårets bostadsproposition.
Ävenså torde åt Kungl. Maj:t böra överlämnas att bestämma om fördelningen
och användningen av eventuellt å anslagen uppkommande överskott.
Vattenfallsstyrelsen har i sin ovan berörda skrivelse den 24 september
1920 tillika hemställt, att vissa ytterligare medel skulle ställas till
förfogande att utgå såsom lån till tjänstemän hos styrelsen för kooperativt
bostadsbyggande i Stockholm. Jag anser emellertid, att dessa tjänstemän
icke intaga någon sådan från statstjänstemän hos andra ämbetsverk
avvikande ställning, som kunde endast för deras räkning motivera ett
bifall till framställningen i denna punkt. Då det icke heller synes vara
anledning att här till behandling upptaga principfrågan om beredande
genom statens försorg av bostadslån till sammanslutningar av statstjänare,
16
Kungl. May.ts proposition nr 53.
anser jag mig ej kunna förorda, att äskande i den av vattenfallsstyrelsen
sålunda antydda riktningen göres hos riksdagen.
Emellertid finner jag mig i detta sammanhang böra upptaga till
behandling frågan, huruvida ej medel, som skulle användas till uppförande
av bostadslägenheter åt vissa statstjänstemän, i stället kunde
undantagsvis få på därom gjord framställning utlämnas såsom bostadslån
till samma tjänstemän. Jag utgår härvid från förutsättningen, att lån
skulle kunna beviljas endast sådana tjänstemän, som vederbörande verk i
allt fall enligt de nu framlagda planerna ansett sig böra bereda bostad, att
vidare utbrytande ur verkens planerade byggnadsföretag av sådana bostäder
kunde utan olägenhet företagas samt att lånen icke skulle lämnas på
andra villkor, än att förlusterna därav för statsverket understege och i allt
fall icke överstege dem, som skulle förorsakas av direkt bostadsbyggande.
Tillika borde givetvis vissa allmänna regler uppställas beträffande lånen.
Dessa borde sålunda säkerställas genom inteckning i vederbörande fastighet
samt givetvis amorteras, förslagsvis under högst 40 år, ävensom göras
uppsägbara inom viss kortare tid i det fall, att låntagaren före uppnådd
pensionsålder lämnade statstjänst eller fastigheten överginge i annans
ägo, undantaget dock övergång till hustru eller barn vid hans frånfälle.
Om tjänstemannen lämnade orten, borde fastigheten, likaledes vid äventyr
av lånets uppsägning, till skäligt pris hembjudas verket eller
hans efterträdare i tjänsten. Lånen borde hänföras till vederbörande
verks kapitalökningsstater och förvaltas av verken. Med nu angivna inskränkningar
torde det även kunna överlåtas åt verken att bestämma de
närmare villkoren för lånen.
Enligt vad jag beräknat, kunde dylika lån göras nog så förmånliga
för låntagaren och icke desto mindre för staten ställa sig ekonomiskt mindre
ofördelaktiga än kapitalplaceringar i staten tillhöriga bostadshus, avsedda
att mot förhållandevis låg ersättning upplåtas till tjänstemän. När det bleve
fråga om så kallade egna hem, kunde man antagligen från tjänstemännens
sida räkna med en omtanke och en beredvillighet till egna uppoffringar
i form av kapital och arbete, som icke kunde påräknas vid uthyrande
av lägenhet. Verken skulle vidare komma att befrias från omtanken med
underhållet av hithörande enskilda bostadshus. Hela den framdeles säkerligen
ofta bekymmersamma frågan om bostadslägenheters användning
vore för dessa egna hems vidkommande bragt ur världen. Det synes
mig visst, att bland dem, som skulle kunna tänkas komma i åtnjutande
av de ifrågasatta bostadslägenheterna, komma att finnas åtskilliga,
vilka torde bliva tillräckligt stationära på eu plats, för att det praktiska
gagnet för verkets vidkommande skulle vara lika stort av ett eget
Käng!. Maj:ts proposition ur 53.
17
hem i tjänstemannens ägo som av en bostadslägenhet i statens. Slutligen
vill jag påpeka, att ett dylikt förslag står i god samklang med den
ståndpunkt, 1920 års riksdag intagit till förmån för stödjande av aktiv
självverksamhet från de boendes sida till åstadkommande av bostäder.
Då emellertid, så som saken nu eu gång ligger, endast en förhållandevis
mycket ringa del av här ifrågavarande medel kan tänkas komma till användning
såsom bostadslån, torde frågan härom i detta sammanhang
icke vara av någon större praktisk betydelse.
Med sammanfattning av det anförda förordar jag sålunda godkännande
av ämbetsverkens framlagda förslag till fördelning och användning
av ifrågavarande anslag, dock med de ändringar beträffande vattenfallsstyrelsens
förslag och de smärre jämkningar i övrigt, som jag ovan föreslagit.
Härvid utgår jag från, att åt Kungl. Maj:t skulle förbehållas rätt
att vidtaga ytterligare sådana jämkningar beträffande såväl medlens
fördelning mellan de fyra verken som deras närmare användning, vilka
kunna visa sig av förhållandena påkallade och lämpliga. Slutligen skulle
Kungl. Maj:t äga att i undantagsfall medgiva de fyra ämbetsverken rätt
att använda viss mindre del av förevarande anslag, i stället för till bestridande
av kostnaderna för verkens egna bostadsbyggen, såsom lån till
uppförande av egna bostadsbyggnader, vilka lån skulle utgå mot lämplig
säkerhet till anställda tjänstemän eller sammanslutningar av tjänstemän
i enlighet med de av mig angivna grunder.
Jag tillåter mig slutligen framhålla, hurusom med hänsyn till de
avskedanden av personal, som måste äga rum vid vissa av kommunikationsverken,
och då någon del av denna personal torde kunna erhålla
arbete vid verkens bostadsbyggen, det vore önskvärt, om riksdagens beslut
i förevarande ämne snarast kunde meddelas. Från såväl chefen för
statens järnvägar som svenska järnvägsmannaförbundets styrelse har
även ur nu angivna synpunkt framhållits vikten av att ifrågavarande
bostadsbyggande med det snaraste igångsättes.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att, beträffande
ännu odisponerade delar av de utav 1920 års riksdag
till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstaten
för år 1920 anvisade reservationsanslag om tillhopa
17,500,000 kronor, besluta om dessa medels förBihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 44 käft. {Nr 53.) 3
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
delning mellan verken och närmare användning i enlighet
med i statsrådsprotokollet angivna grunder.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
August Wrede.
Stockholm 1921. Knngl. Boktryckeriet, P. Å. No-rstcdt & Söner,
210355